Ödeshögs kommun ENERGI- OCH KLIMATPLAN

Transkript

1 1(52) Ödeshögs kommun ENERGI- OCH KLIMATPLAN Arbetsversion Till KS

2 2 (52) Visionen och energiplanen HÅLLBAR POSITIV EKONOMISK UTVECKLING Arbeta för ett attraktivare Ödeshög som ger förutsättning för en befolkningsökning Ödeshögs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Ödeshögs kommun ska stå på en stabil ekonomisk plattform Ett aktivt energi- och klimatarbete kan både spara pengar och generera nya inkomster. Det kan också skapa nya affärsidéer och marknader där befintliga och nya lokala aktörer kan bli verksamma. Genom att skapa en attraktiv plats att bo och verka på kan också den lokala ekonomin utvecklas. HÅLLBAR POSITIV FÖRETAGSVÄNLIG UTVECKLING Arbeta för en positiv näringslivsutveckling En uttalad klimat- och energistrategi från kommunens sida skapar incitament för företag att satsa på nya energiprodukter. Genom stöd kan också företagen i sig ställa om till mer miljövänliga och mindre energikrävande processer, något som sparar pengar. Om kommunen arbetar med att skapa en klimatsmart infrastruktur för företag, kan detta locka nya företag till Ödeshög. HÅLLBAR POSITIV MILJÖMÄSSIG UTVECKLING Ödeshög ska verka för en klimatsmart utveckling Här finns en självklar koppling mellan det övergripande målet och ett aktivt energi- och klimatarbete. Att arbeta med energi- och klimatfrågorna leder till många miljövinster, men kan också bidra till att minska risken för att det uppkommer nya lokala, nationella och internationella miljöproblem. HÅLLBAR POSITIV SOCIAL UTVECKLING Alla i Ödeshögs kommun ska känna trygghet Alla ska känna delaktighet i kommunens utveckling En klimatsmart vardagsmiljö, fungerande infrastruktur och en bibehållen eller utvecklad natur kan alla bidra till en positiv social utveckling. Energi- och klimatinsatser kan också bidra till förbättrad folkhälsa och förbättrade boendemiljöer. *************** Visionen är antagen i Ödeshögs fullmäktige. Den ska vara styrande för nämndernas målarbete och brytas ner till mätbara resultatmål. För ett strategiskt och långsiktigt energi- och klimatarbetet är det viktigt att målsättningar och insatser hänger ihop med kommunens övergripande visioner och utvecklingsstrategier. Vid visionsworkshopen fördes en diskussion om detta, vilken presenteras i anslutning till visionen ovan.

3 3 (52) Innehållsförteckning Visionen och energiplanen... 2 SAMMANFATTNING... 6 INTRODUKTION... 8 Varför ska Ödeshög arbeta med energi?... 8 Avgränsningar... 9 Kommentar till data BAKGRUND Mål och strategier internationellt, nationellt och regionalt graders målet- vårt gemensamma globala mål EU:s och Sveriges klimat- och energimål Regionalklimat- och energistrategi Ödeshögs policys på energiområdet Kommunens miljöpolicy och Agenda 21 program Kommunens befintliga energiplan Vindkraftsplan...14 Resepolicy Ödeshögs utmaningar Mål 1: Minska utsläppen av växthusgaser med 17 % år Mål 2: Förnyelsebara energikällor 50 % år Mål 3: Effektivisering av energianvändningen med 20 % år KOMMUNEN ÖDESHÖG Geografi Befolkning Service Näringsliv och sysselsättning Pendling Gröna näringar Föreningar och byalag ENERGIANVÄNDARNA TILL VAD ANVÄNDS ENERGIN? Hushållen Industri och bygg Jord- och skogsbruk...23 Transporter Körsträckor Bilparken Kollektivtrafik Kommunorganisationens fordon och resor Offentlig verksamhet - Kommunen och kommunala bolag Fastigheter energieffektivisering Värmeförsörjning Elanvändningen, exklusive direktverkande el Avfall ENERGIANVÄNDNING VARIFRÅN KOMMER ENERGIN? Förnybar energi Fjärrvärme Närvärmeverk och större fastighetspannor Mindre fastighetspannor Biobränsleproduktion... 35

4 4 (52) Biogasproduktion Vindkraft Solenergi Fossila bränslen Eldningsolja och gasol Fordonsbränsle Elanvändning MILJÖPÅVERKAN FRÅN KLIMATGASER OCH LUFTFÖRORENINGAR Koldioxid Övriga klimatgaser Jordbruket i Ödeshög Lokala luftföroreningar Kväveoxider...41 Partiklar Svaveldioxid KOMMUNENS MILJÖ OCH ENERGIARBETE Energi- och klimatrådgivning Energieffektiviseringsstrategin (EES) Energieffektivisering Lokalt investeringsprogram FÖRSLAG PÅ MÅL Målsättning nationellt...44 Möjliga mål för energiplanen Uppföljning av energiplanen Ledning och organisation Energieffektivisering Fysisk planering Förnybar energiproduktion Transporter i hela kommunen Transporter i kommunen som organisation Kommunen som främjare FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Uppföljning av energiplanen Energiplanen i beslutsprocessen Gemensamma indikatorer Energieffektivisering Beslut om och genomförande av handlingsplanen för energieffektivisering Effektivare fjärrvärmedistribution Ventilation Innebelysning...47 Gatubelysning...47 Fysisk planering samt styrning och ledning Klimatsmart samhällsplanering Kollektivtrafik Energi och klimathänsyn i beslut Information och utbildning i kommunen som organisation Förnybar energiproduktion Produktion av biogas från reningsverket Biogas från organiskt avfall Fasa ut fossila bränslen ur uppvärmningssystemet... 49

5 5 (52) Bygga ut fjärrvärme Transporter i hela kommunen Samla intressenter för en biogasmack/elladdningsställen Samarbete med kollektivtrafikmyndigheten Deltagande i Europeiska trafikantveckan Transporter i kommunen som organisation Tillämpa resepolicy Resvaneundersökning Cykelpool Telefon och webbmöten Tillämpa miljöbilsdefinitionen vid inköp och leasing av bilar Sparsam körning Kommunen som främjare Klimatinformation till medborgarna Verka för bilpool Byalag och föreningar Stimulera näringsliv att bli en vinnare på klimat Stimulera till klimatsmart jordbruk Regionala insatser... 52

6 6 (52) SAMMANFATTNING Varför Energiplan? En energiplan är ett strategiskt verktyg för att bidra till effektivare energianvändning, omställning till förnybara energikällor, samt hållbara transporter. Energiplanen kan betraktas som ett styrdokument för energiarbetet i kommunen som organisation, men också för hur kommunen och fastighetsbolaget kan verka för att engagera civilsamhället - företag, föreningsliv och medborgare - till att genomföra insatser. Energiplanen är viktig för att kommunen ska kunna bidra till de nationella klimat- och energimålen som finns fram till Att ta fram en energiplan är lagstadgat. Ödeshögs energiplan är från 1998 och har bedömts inaktuell och i behov av att revideras. En ny plan att diskutera runt Under hösten 2009 så påbörjade Ödeshögs kommun arbetet med att ta fram en energiplan i ett samarbetsprojekt med Östergötlands läns mindre kommuner. Planarbetet avstannade pga. resursbrist under Under hösten 2011 så återupptogs energiplanarbetet med målsättningen att ha en klar energi- och klimatplan under våren Energiplanearbetet genomförs parallellt med arbetet med att förankra kommunens energieffektiviseringsstrategi politiskt och i organisationen. Detta utkast till energiplan är upplagt på följande sätt: Bakgrund, en sammanställning av mål, strategier och policys i EU, nationellt, Östergötland samt i kommunen Ödeshög. Därtill en beskrivning av Ödeshögs utmaningar på energiområdet. En beskrivning av kommunen Ödeshög avseende geografi och befolkning mm En nulägesbeskrivning som består av en uppdaterad version av den nulägesbeskrivning som togs fram under planarbetet 2009 samt nulägesdelen i energieffektiviseringsstrategin (EES) som kommunen fick medel från Energimyndigheten kompletterad med information från kommunen. Nulägesbeskrivningen beskriver energin på tre sätt: - utifrån hur energin används uppdelat på hushåll, industri & bygg, jord & skogsbruk, transporter samt offentlig verksamhet. - utifrån varifrån energin kommer; förnybar energi, fossila bränslen och el. - utifrån energisystemets miljöpåverkan; klimatgaser samt luftföroreningar En beskrivning av hur kommunen arbetar med energifrågan En katalog med förslag på mål och åtgärder. Dessa är i del kommunens och Öbos egna förslag, i del förslag från visionsworkshopen 1 och i del förslag utifrån andra kommuners energiplaner. Förslag till nästa steg är att kommunstyrelsen utser en genomförande organisation som får i uppdrag att leda arbetet i att prioritera/ förankra/ genomföra mål och åtgärder för energiplanen. En modell kan vara att arbeta med ständiga förbättringar där KS varje år väljer ett antal åtgärder för genomförande. 1 Materialet från åtgärdsworkshopen i oktober har inte arbetats in i denna plan då det pga sjukdom ännu inte är sammanställt.

7 7 (52) Vad är stort och vad är smått? I Ödeshögs kommer utsläppen av växthusgaser framför allt från förbränning av fossila bränslen i samband med person- och godstransporter och icke fossila utsläpp av växthusgaser från jordbruket. När det gäller transporter är det dieseln som står för den största delen av utsläppen idag och som beräknas öka till år Ökningen beräknas kommer från en ökande fordonsflotta, men också från en beräknad ökning av biltrafiken. En stor del av dagens och framtidens utsläpp kommer från den genomfartstrafik som tankar vid de stora bensinmackarna vid E4 och riksväg 50. Det här är något som kommunen och andra lokala aktörer har svårt att påverka, varför hela arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser från fordonstrafiken knappas kan ses som ett kommunalt ansvar. Vad kommunen och lokala aktörer kan göra är att verka för att det finns ett gott utbud av miljöbränsle (biogas, etanol, biodiesel och el) vid de stora tankstationerna. Det är något som kan förväntas stärka Ödeshögs attraktivitet som rastplats. Åtgärder med lokal rådighet är att resa mer kollektivt och välja drivmedel till fordonen som påverkar klimatet mindre. Genom att resa mer kollektivt, minska bilåkande och välja drivmedel till fordonen som påverkar klimatet mindre, kan vi alla göra något för miljön. Att byta uppvärmningssystem från oljeeldning till t ex fjärrvärme är ett annat sätt att direkt påverka CO 2 -utsläppen. När det gäller jordbrukets växthusgasutsläpp handlar det framförallt om icke-fossila utsläpp. Något som egentligen ligger utanför energiplanens syfte. Kommunen bör ändå verka för att det kommer ingång ett arbete med att minska jordbrukets klimatpåverkan. Verktyg finns inom LRF och projektet greppa näringen. De gröna näringarna är producenter av förnyelsebar energi som vind och biobränslen. I nuläget produceras el från vindkraft motsvarande 75 % av kommunens elförbrukning. Fjärrvärmen, närvärme samt större fastighetspannor är till nära 100 % förnybart. Ett utvecklingsarbete pågår när det gäller produktion av biogas. Ödeshögs kommun har kommit en bit på väg när det gäller energieffektivisering och konvertering till förnybara bränslen. Sedan slutet på 2000-talet har ett stort antal fastigheter konverterats till biobränsle genom fastighetspannor eller fjärrvärme. Ett energieffektiviseringsprogram med utbyte av gatubelysning, effektivare ventilation, bättre möjligheter att styra energianvändningen, ombyggnad av centralkök genomförts. Det finns mycket kvar att göra, men det positiva är att energieffektiviseringar ofta betalar sig själva den billigaste kilowattimmen är ju helt enkelt den vi aldrig använt och därför inte behöver betala för! I dagsläget står förnyelsebar energi för knappt 20 % av energianvändningen i Ödeshög. Exkluderar man transporterna är 70 % av energianvändningen i Ödeshög förnybar. Mål och åtgärder I kapitlet om mål och åtgärder finns förlag på följande områden: Uppföljning av energiplanen Förnybar energiproduktion Ledning och organisation Transporter i hela kommunen Energieffektivisering Transporter i kommunen som organisation Fysisk planering Kommunen som främjare

8 8 (52) INTRODUKTION Sverige är idag ett av de länder som använder mest energi per person i världen. All energi vi använder härstammar från våra gemensamma naturresurser och ger miljöpåverkan på olika sätt. Att energipriserna kommer att öka framöver gör det mycket viktigt för kommunen, företag och hushåll att göra vad de kan för att använda mindre energi, byta till alternativa energikällor eller ny teknik. Ett väl fungerande energisystem kommer med andra ord påverka vår vardagsekonomi och vår konkurrenskraft. Energiplanen är ett strategiskt verktyg för att bidra till effektivare energianvändning och omställning till förnybara energikällor. Planen ska också bidra till att vi kan vara med och uppfylla de regionala och nationella klimat- och energipolitiska målen som finns fram till Ödeshögs kommun och det kommunala bolaget Ödeshögsbostäder har tillsammans stor rådighet över byggnadsplanering, infrastruktur, avfallshantering, frågor som är av stor vikt när det gäller klimatpåverkan. Som en hjälp i detta arbete är energiplanen tänkt att fungera som ett styrdokument kring kommunens egen energianvändning, men också för hur kommunen och fastighetsbolaget kan arbeta i samverkan med företag och medborgare för att uppnå våra gemensamma energi- och klimatmål. Att ta fram en energiplan är lagstadgat. Sedan 1977 (SFS 1977:439) har Sverige haft en lag om kommunal energiplanering. Den ska ta upp tillförsel, distribution och användning av energi. När lagen skrevs handlade det mycket om att klara av att minska Sveriges oljeberoende. Idag har man också insett att kommunen är en viktig aktör när det gäller att minska klimatpåverkan. Ödeshögs energiplan är från 1998 och kan bedömas inaktuell. Under hösten 2009 så påbörjade Ödeshögs kommun arbetet med att ta fram en energiplan i ett samarbetsprojekt med Östergötlands läns mindre kommuner. Planarbetet avstannade pga. resurs och personalbrist under Under hösten 2011 så återupptogs energiplanarbetet med målsättningen att ha en klar energi- och klimatplan under våren Parallellt pågår ett arbete att förankra kommunens energieffektiviseringsstrategi politiskt och i organisationen genom att låta strategin följa arbetsprocessen att ta fram en aktuell energiplan i Ödeshögs kommun. Varför ska Ödeshög arbeta med energi? I visionsworkshopen diskuterades motiv och drivkrafter för ett bra energi- och klimatarbete: Energi- och klimatfrågorna är överlevnadsfrågor: förändratklimat och miljöfarliga energisystem skapar i förlängningen faror för den utveckling och natur vi vill ha. Säker och trygg energiförsörjning är också nödvändigt för de flesta samhällsfunktioner. Smartare och effektivare energianvändning och energiproduktion skapar ekonomiska vinster: att hålla nere omkostnader inom energiområdet innebär att det blir pengar över till annat. Energiteknik och nya energisystem kan också generera nya inkomster för kommunen och/eller för andra lokala aktörer.

9 9 (52) Energi- och klimatområdet är innovativa områden: i strävandet efter effektivare och miljövänligare energisystem skapas många nya innovationer och företag. Om kommunen arbetar aktivt med energi- och klimatfrågor kan det skapa förutsättningar och intresse för att starta och utveckla energirelaterade verksamheter lokalt. Energi- och klimatarbetet kan skapa nya lokala arbeten och marknader: denna punkt hör självklart samman med de två ovan, men handlar också om att kommunen genom sinaaktiviteter kan skapa underlag för nya marknader och nya arbeten inom energiområdet. Energi- och klimatarbetet kan leda till nya spännande samverkansprojekt: det är svårt för någon enskild aktör att genomföra energi- och klimatåtgärder. Istället kräver arbetet samverkan på olika plan. Kommunen kan här bidra till att skapa nya samverkansprojekt mellan lokala företagare, medborgare och föreningar. Här finns också en god möjlighet till ett aktivt regionalt samarbete: med andra kommuner, med regionala aktörer och med universitetet som exempel. Ett aktivt energi- och klimatarbete är bra marknadsföring: fler och fler människor söker miljö- och klimatvänliga arbets-och boendemiljöer. Genom att på olika sätt skapa förutsättningar för sådana miljöer och marknadsföra dem kan kommunen bidra till att Ödeshög ett attraktivt alternativ att bo och verka i. En miljö- och klimatvänlig profil är också något som passar in i Ödeshögs övriga profil som naturskön kommun med nära till allt. Ett aktivt energi- och klimatarbete kan leda till en hållbarsocial utveckling: energi- och klimatarbetet kan leda till bättre kollektivtrafik, hälsosammare hus och en hälsosammare livsstil genom ökad rörlighet och klimatsmarta och lokala matvanor. Avgränsningar Detta är en energiplan som omfattar Ödeshög som geografiskt område. Det innebär att det som importeras till Ödeshögs kommun i form av form av mat, varor, kläder inte ingår. För att producera och transportera sådana varor krävs energi, denna energi brukar kallas indirekt energi. Studier har visat att för ett genomsnittligt hushåll är denna indirekta energi är ungefär lika stor som den energi som används i själva hushållet. 2 Att det som produceras inom Ödeshög och som exporteras ingår, t ex potatisprodukter. Att bensin och diesel som säljs inom Ödeshög belastar Ödeshög, oavsett var den resande hör hemma att planen i första hand omfattar klimatgasutsläpp från energianvändning, men inte klimatgasutsläpp från andra källor. I jordbruket står de fossila utsläppen av klimatgaser för 10 % av de totala. Resterande är utsläpp av organiskt ursprung. Även om energiplanen fokuserar på koldioxidutsläpp så inkluderas alla växthusgaser i de nationella målen 3. Det innebär att även åtgärder inom jordbruk och biogasproduktion kan påverka kommunens möjligheter att nå målet om 40 % lägre utsläpp av växthusgaser. 2 Hushållens energianvändning. Värderingar, beteenden, livsstilar och teknik en litteraturöversikt, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier A5n+jordbruket_1.pdf

10 10 (52) Kommentar till data I Energiplanen förekommer olika årtal på data, mellan 2008 och Det beror på att statistik levereras med olika eftersläpning från olika källor. Vi har försökt använda varje leverantörs mest aktuella statistik i de delar där statistiken används för att rita upp de stora dragen av kommunens energianvändning. Den statistik som kommer SCB är ofta från 2008, medan den statistik som kommer från kommunen själv ofta är När det gäller uppföljning av hur energianvändningen förändras över tid används indikatorer. För denna typ av uppföljning krävs betydligt större noggrannhet med data från samma år. BAKGRUND Mål och strategier internationellt, nationellt och regionalt 2 graders målet- vårt gemensamma globala mål Att utsläpp av växthusgaser ökat jordens medeltemperatur och att detta medfört oönskad klimatpåverkan är de flesta forskare överens om, något som uttrycks i FNs klimatpanel IPPC. På klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 enades världens länder om att jordens medeltemperatur inte får stiga mer än 2 grader fram till 2100 jämfört med förindustriell tid. För att nå det målet får växthusgaserna inte överstiga en koncentration av 450 ppm i atmosfären, räknat i koldioxidekvivalenter (CO2e) 4. Svenska Nationella, regionala och lokala mål Globala mål Kyoto-protokoll 2 gradersmål EU mål Figur 1: Mål på energi- och klimatområdet 4 Gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser (CO 2 e). Anger mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan; påverkan av till exempel 1 kg metan motsvarar klimatpåverkan av 21 kg koldioxid.

11 11 (52) EU:s och Sveriges klimat- och energimål EU har beslutat om ett energi- och klimatpaket. I det ingår att medlemsländerna åtar sig att effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybar energi; de så kallade målen. De innebär att koldioxidutsläppen ska minska med 20 procent, att 20 procent av energiomvandlingen ska komma från förnybara energikällor och att energieffektiviteten öka med 20 procent till år För Sveriges del är basåret De nationella energipolitiska målen är en anpassning till EU:s mål och lyder: 50 procent förnybar energi, av den totala energianvändningen. 10 procent förnybar energi i transportsektorn. 20 % effektivare energianvändning, jämfört med % minskning av utsläppen av klimatpåverkande gaser jmf Målet avser den icke handlande sektorn, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsbruk och vattenbruk samt delar av industrin m.m. Mål förstora industrier och energiproduktion sätts gemensamt inom EU, utanför de nationella målen. Miljömålsrådet gjorde år 2009 en kommunal anpassning av koldioxidmålet på 40 %. En anpassning som används i denna energiplan: 17 % minskning av klimatutsläpp. Målet gäller jämfört med år 2005 års nivåer. I detta anpassade mål har korrigeringar gjorts för utsläppsminskningar genomförda mellan 1990 och Korrigeringar har även gjort för de utsläppsreduceringar som är tänkta att ske genom investeringar i andra länder eller flexibla mekanismer. Regionalklimat- och energistrategi Samtliga Länsstyrelser i Sverige fick år 2008 regeringens uppdrag att ta fram regionala klimat- och energistrategier. Det är ett viktigt led i den nationella energi- och klimatpolitiken för att kunna realisera målen på den lokala och regionala nivån. Östergötlands energi och klimatstrategi Ett vinnande klimat togs fram i samråd med externa aktörer. Se en sammanfattning av strategin Ett vinnande klimat i rutan nedan 5. 5 Källa

12 12 (52) ÖSTERGÖTLAND KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGI I Östergötland arbetar vi för att: Effektivisera energianvändningen inom näringsliv, bostäder och lokaler Nyttja förnybar energi sol, vind och vatten Utveckla hållbara transporter Framgång på bredden når vi genom att: Bygga vidare på Östergötlands staka sidor Ta hänsyn till regionala miljömål och hushålla med resurser Skapa uthållig regional tillväxt och vara förebild Initiera forskning och utveckling och tillämpa kunskapen Viktiga verktyg är att: Genomföra samordnad samhällsplanering Arbeta med rådgivning, utbildning och tillsyn Genomföra klimat- och miljöanpassad upphandling Energimyndigheten har avsatt pengar som stöd för samtliga länsstyrelser att arbeta med de regionala energi- och klimatstrategierna. Stödet är en del i regeringens energieffektiviseringsprogram och kommer att ges till länsstyrelserna under en femårsperiod. Nuvarande stödomgång omfattar Ett projekt som genomförs med detta stöd är Kommunala energiplaner i Östergötland sammanställning och analys. I projektet sammanställs potential för ökad andel förnybar energi och energieffektivisering utifrån kommunernas nulägesbeskrivningar och behov av stöd och samordning och projektidéer för gemensamt genomförande. Sammanställningen görs av Energikontoret Östra Götaland och är även ett underlag att vidareutveckla och aktualisera regionala planer och program. Ödeshögs policys på energiområdet Kommunens miljöpolicy och Agenda 21 program På 1990 talet var Ödeshög kommun aktiv inom Agenda 21. År 1995 antog kommunen en miljöpolicy och Agenda 21-program. I processen hölls diskussioner med alla byalagen i kommunen och kommunen bjöd in till informationsträffar på flera platser. Idag ligger ansvaret för att leda och samordna lokala Agenda 21-frågor på kommunstyrelsen som en ledningsfunktion. Arbetet med Agenda 21 har dock tonats ner under 2000-talet, pga. resursbrist. Miljöpolicyns mål lyder som följer: 1. Vi skall använda så lite ändliga resurser som möjligt, d.v.s. minska förbrukningen av olja, metaller och naturgrus m.m. Det som bryts och används skall återanvändas så långt det är

13 13 (52) tekniskt och ekonomiskt möjligt. Utvecklingen i detta avseende skall följas och om möjligt initieras. 2. Vi skall undvika användandet av ämnen som inte ingår i det naturliga kretsloppet. 3. Vi skall arbeta för att ge djur och växter ökat utrymme för biologisk mångfald. 4. Vi skall sträva efter att våra utsläpp av ämnen såsom kväve, fosfor, koldioxid och svaveldioxid skall anpassas så att de naturliga kretsloppen hinner ta hand om dem. 5. Vi skall arbeta för att sprida kunskap och engagemang om miljö- och kretsloppsfrågor till kommunens anställda och övriga invånare. 6. Vi skall fortlöpande utvärdera miljöarbetet i förvaltningarnas bokslut. Enligt Agenda 21 programmet har kommunen åtagit sig följande på energiområdet: Verka för att alla fastigheter i en framtid värms med fjärrvärme eller med biobränsle. Minska energianvändningen inom de kommunala fastigheterna och verksamheterna. Medvetet sprida information om övergång till eldning av biobränsle (typ pellets) inom enfamiljshus. Tillhandahålla energirådgivning. Ta vara på solenergi eller andra energisparande åtgärder vid all planering/byggande. Miljöanpassa kommunala byggnader, med effektivare användning av el, värme och vatten. Installera energieffektiv ventilation. Sänka de fasta och höja de rörliga avgifterna på energi. Välja Bra Miljöval, el och värme. Energideklarera sina varor och tjänster. Enligt Agenda 21 programmet har kommunen åtagit sig följande på transportområdet: Ta fram en trafikplan för kommunen. Använda miljödiesel, blyfri bensin, miljöanpassad bensin och vegetabiliska oljor i egna fordon samt i entreprenadmaskiner och andra fordon och maskiner i kommunens tjänst. Effektivisera kollektivtrafiken, högre turtäthet, introducera nolltaxa med början på lördagar. Hitta alternativa lösningar till kollektivtrafiken på landsbygden för att minska bilåkandet. Satsa på ett mer miljövänligt tjänsteresande Ordna med bra cykelvägar, cykelställ och cykeluthyrning. Förse P-platser med motorvärmare. Miljöanpassa tjänsteresorna, bl.a. avstå från flygresor vid mellanlånga resor. Minska resebehovet med hjälp av IT. Kommunens befintliga energiplan Kommunens befintliga energiplan är från 1998, med en revidering 1999 och kan bedömas som inaktuell. Till följd av att en del är genomfört och en del är inte längre aktuellt att genomföra. Befintlig energiplan i stora drag: 1) Förnyelsebara energikällor och ny teknik, - Övergå från fjärrvärmeproduktion med gasol, olja och el till produktion baserad på lokala förnybara energikällor. - Konvertera områden med direktel värmda till fjärrvärme producerat med förnybara energikällor när lägre konverteringskostnader/nya ekonomiska stimulansmedel finns. - Ta fram riktlinjer för vedeldning

14 14 (52) 2) ett utvecklat fjärrvärmesystem, - Utveckla fjärrvärmenätet i Ödeshögs tätort - Infordra anbud på färdig värmeleverans producerad huvudsakligen av biobränslen 3) hushållning med energin - Öka möjligheten för kommuninvånarna till att erhålla energirådgivning - Genomföra energieffektivisering av kommunägda byggnader 4) fysisk planering för minskad energianvändning. - Beakta möjlighet till utökad anslutning till fjärrvärmenätet i framtida planbestämmelser - Förbered eventuell fjärrvärmeanslutning av Bastukullen och Åby Norrgård i planarbetet. - Utred möjligheten till placering av vindkraftverk i framtida planarbete Vindkraftsplan En översiktsplan som redovisar ett antal delområden som bedöms lämpliga för utbyggnad av vindkraft antogs av kommunfullmäktige De utpekade områdena är i stort sett utbyggda. År 2006 reviderades översiktsplanen genom antagande av dokumentet Policy översiktsplanering för vindkraftsutbyggnad. Policyn redovisar var kommunen bedömer det som lämpligt att komplettera med ytterligare vindkraftverk, vilket är främst i slättbygden. För de områden som är skyddsvärda för friluftsliv, natur och kultur föreslås ingen utbyggnad. Policyn pekar också på behovet att samordna utbyggnadsplaner med andra kommuner. Den innehåller också riktlinjer vid etablering av vindkraft. I oktober 2010 fattade kommunfullmäktige beslut om vindkraftsprogram för utbyggnad av vindkraft i skogs- och övergångsbygden. Beslutet innebär i korta drag att vid byggnation av vindkraftverk ska följande gälla; 1) i den mån det innebär begränsning för annans mark, skall det finnas en skriftlig överenskommelse mellan parterna som underlag för bygglovsbeslut, 2) avstånd till bostadshus bör vara meter. I de fall man har en dokumenterad överenskommelse mellan berörda parter kan man bygga närmare än meter till bostad Resepolicy Kommunens nya resepolicy antogs av kommunfullmäktige , gäller from Den är kommunövergripande och gäller för de resor som företas i tjänsten av medarbetare anställda i Ödeshögs kommun och dess helägda bolag. Resepolicyn omfattar även förtroendevalda. Resepolicyn syftar till att personalens resor i tjänsten ska ske på ett miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt med hänsyn till resenärens och medtrafikanters säkerhet. I första hand ska övervägas om resan kan genomföras med kollektiva transportmedel. Tåg och buss skall utgöra det primära alternativet för längre resor. Om detta inte utgör ett realistiskt alternativ i förhållande till restid och arbetets art användes kommunens leasade personbilar, i sista hand den anställdes privata bil. Flygresor utnyttjas i första hand för utrikesresor eller då tåg/buss/ bil inte utgör ett rimligt val. Resa i tjänsten inom tätort bör i första hand göras med cykel. Vid helt korta förflyttningar kan dessa lämpligen göras till fots.

15 15 (52) Kurser och konferenser i egen regi ska förläggas till platser och tidpunkter som minimerar det samlade resandet för deltagarna och möjliggör samåkning med kollektivtrafik eller bil. Om kurser/utbildningar i extern regi anordnas på flera platser bör det tillfälle väljas som möjliggör att syftet enligt ovan uppnås till största möjliga del. Ödeshögs utmaningar Hur ligger Ödeshög till i relation till de internationella och nationella klimat- och energimålen? Vad händer om vi inget gör och var finns våra stora utmaningar? Nollalternativet 6 beskriver en uppskattning av kommunens energianvändning och dess miljöpåverkan fram till år 2020 om ingen energiplan med tillhörande åtgärder antas. I nollalternativet beräknas energianvändningen i Ödeshög vara i stort sett den samma, men att det sker en omfördelning mellan energibärarna. Bensinanvändningen antas minska medan användningen av biobränsle och fjärrvärme antas öka. För att ta reda på vilka utmaningar som Ödeshög står inför jämförs i figuren nedan Ödeshögs nollalternativ med de nationella energi- och klimatpolitiska målen. Tabell 11. Ödeshögs nollvision för de tre nationella klimatmålen. Källa: LiU:s miljöbedömningsverktyg. Nationella mål Vad säger nollalternativet % Når vi målen för 2020? Mål 1: Minskade växthusgasutsläpp med 17 % * Ökning med 16 % Målet uppnås ej Mål 2: 50 % av energianvändningen ska komma från förnyelsebara energikällor Mål 3: Energianvändningen ska effektiviseras med 20 % (MWh/SEK BNP) Förnyelsebara energikällor står för 23 % Energieffektivisering med 13 % Målet uppnås Målet uppnås ej *Notera: - 17 % avser det nationella åtagandet med år 2005 som basår exklusive handel med utsläppsrätter. Mål 1: Minska utsläppen av växthusgaser med 17 % år 2020 Som vi kan se i tabellen ovan, ligger kommunen långt ifrån målet. Det ser inte heller ut som de pågående trenderna kommer att minska utsläppen, utan snarare öka dem. Det behövs alltså en rejäl insats här för att kunna nå målläget till I Ödeshögs kommer utsläppen av växthusgaser framför allt från förbränning av fossila bränslen i samband med person- och godstransporter och icke fossila utsläpp av växthusgaser från jordbruket. 6 Nollalternativet är beräknat med hjälp av Energimyndighetens långtidsprognos från Nollalternativet jämförs också mot de nationella energi- och klimatpolitiska målen.

16 16 (52) När det gäller transporter är det dieseln som både står för den största delen av utsläppen idag och som beräknas stå för den stora ökningen till Ökningen beräknas kommer från en ökande fordonsflotta, men också från en beräknad ökning av biltrafiken. Som tidigare konstaterats så kommer mycket av dagens och framtidens utsläpp från den genomfartstrafik som använder de stora bensinmackarna i Ödeshögs kommun. Det här är något som kommunen och andra lokala aktörer har svårt att påverka, varför hela arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser från fordonstrafiken knappas kan ses som ett kommunalt ansvar. Vad kommunen och lokala aktörer kan göra är att verka för att det finns ett gott utbud av miljöbränsle (biogas, etanol, biodiesel och el) vid de stora tankstationerna. Det är något som kan förväntas stärka Ödeshögs attraktivitet som rastplats. Åtgärder med lokal rådighet är att resa mer kollektivt och välja drivmedel till fordonen som påverkar klimatet mindre. När det gäller jordbrukets växthusgasutsläpp handlar det framförallt om icke-fossila utsläpp. Något som egentligen ligger utanför energiplanens syfte. Kommunen bör ändå verka till att det kommer ingång ett arbete med att minska jordbrukets klimatpåverkan. Verktyg finns inom LRF och projektet greppa näringen. Genom att resa mer kollektivt, minska bilåkande och välja drivmedel till fordonen som påverkar klimatet mindre, kan vi alla göra något för miljön. Att byta uppvärmningssystem från oljeeldning till t ex fjärrvärme är ett annat sätt att direkt påverka CO 2 -utsläppen. Mål 2: Förnyelsebara energikällor 50 % år 2020 Liksom många andra kommuner av samma karaktär har Ödeshög ett mycket bra utgångsläge när det gäller förnyelsebar energi. Här finns många råvaror som kan användas och samtidigt (relativt) få verksamheter och människor att försörja med el, värme och bränslen. Ödeshög har kommit en bra bit på väg: ungefär 20 % av energin kommer idag från förnyelsebara källor. Det finns dock en risk att kommande trender inte ensamt kan höja kommunen till 50 %. För att nå dit måste kommunen och andra lokala aktörer göra konkreta insatser på området. Mål 3: Effektivisering av energianvändningen med 20 % år 2020 Ödeshög når 13 % men ska över 20 % för att nå målet. För att klara att minska vår energianvändning kan vi optimera dagens lösningar, våga välja smartare lösningar, ta vara på spillvärme samt åka mindre bil och mer kollektivt. Ödeshög har redan kommit en bit på väg när det gäller energieffektivisering, t ex effektivare tillverkningsprocesser, klimatsmarta styr- och reglersystem för el och värme samt bättre klimatskal på hus och byggnader. Lite arbete kvarstår dock, men det positiva här är att energieffektiviseringar ofta betalar sig själva den billigaste kilowattimmen är ju helt enkelt den vi aldrig använt och därför inte behöver betala för!

17 17 (52) KOMMUNEN ÖDESHÖG Geografi Ödeshög ligger i sydvästra delen av Östergötlands län vid Vätterns östra strand och gränsar i norr till Vadstena och Mjölby kommuner, i öster till Boxholm och Tranås kommuner, i söder till Jönköpings kommun. Ödeshög kommun ligger vid knutpunkten för E4 och riksväg 50 med ett bra vägnät för bilburen transport till och från kommunen. Från Ödeshög tätort så är det ungefär 66 km till Jönköping och 67 km till Linköping, se karta i figur 2. Figur 2. Karta Ödeshögs kommun med kommungräns samt närliggande kommuner. Kommunen har en landareal som uppgår till 431 km 2 ( ha) varav 28 % utgörs av jordbruksmark och 55 % skogsmark.

18 18 (52) Befolkning Kommunen hade den 1 november 2011 ett invånarantal som var stycken. Ungefär hälften av dessa är bosatta i centralorten Ödeshög och knappt 10 % i kommunens andra tätort, Hästholmen. Resterande invånarna är bosatta i byar och på landsbygden 7 I kommunen fanns sammanlagt 2703 hushåll år 2009 varav småhus och 662 lägenheter i flerbostadshus (1893 småhus och 625 lägenheter i flerbostadshus år 2010) 8. Befolkningsutvecklingen i kommunen är negativ och sedan 1990 har befolkningen minskat med 10 % (ca 550 personer). Medelåldern i kommunen är 43,7 år, vilket är högre än medelåldern i riket som är 41,0 år. Service Centralorten Ödeshög tillhandahåller ett basutbud av offentlig samhällsservice, både vad gäller de delar av serviceutbudet som kommunen själv sörjer för samt de delar av serviceutbudet som landsting och stat står för. När det gäller privat närservice erbjuds ett förhållandevis brett serviceutbud med tanke på ortens relativa litenhet. Utöver livsmedelsbutik, bensinstation, kläd- och skoaffär, ATG med mera finns närmare ett tiotal restauranger och viss handel med specialutbud inom exempelvis järn, el och trä samt cykelhandlare och taxirörelse. Delar som saknas är bl.a. sportbutik, klädbutik för ungdomar och ytterligare en livsmedelsbutik. En betydande del av serviceutbudet i Ödeshög drivs av aktörer inom ramen för den tredje sektorn. Byalag, kultur- och idrottsföreningar, ekonomiska föreningar, kyrkliga stiftelser etc. svarar för service och drift av verksamheter som vanligen associeras med offentlig samhällsservice och privat service exempelvis förskola, café, butik, mack och vandrarhem. Kommuninvånarna nyttjar i första hand Mjölby och Tranås för de servicefunktioner som inte finns i kommunen. I Hästholmen finns tillgång till kiosk med visst livsmedelssortiment, bensinstation, restauranger, förskola och fritidshem, småbåtshamn med gästhamn. I Rök finns förskola och skola t.o.m. årskurs 3, lanthandel och kafé. I Boet finns tillgång till förskola samt skola t.o.m. årskurs 6. I södra delen av kommunen ligger kyrkbyn Trehörna med tillgång till barnomsorg. Näringsliv och sysselsättning Antal förvärvsarbetande Ödeshögsbor är ca stycken. Totalt sysselsätter arbetsställena i Ödeshög ca personer av dessa är bosatta i Ödeshög och 370 personer utanför. Ca personer pendlar till övriga kommuner i länet och till andra län för sin sysselsättning. Att det är fler Ödeshögsbor som förvärvsarbetar än personer som är sysselsatta inom Ödeshögs kommun ger en nettopendling ut från kommunen med ca 630 personer. 7 Hela kommunen är dock definierad som landsbygd när det gäller EU stöd från Landsbygdsprogrammet. (Gränsen går vid orter med mer än 3000 invånare) 8 Enligt SCB, fr.o.m används fastighetstaxeringsregistret (FTR ) som bas för beräkningarna av bostadsbeståndet.

19 19 (52) Ödeshög är en kommun med ett många små och medelstora företag och ett stort antal jordbruksföretag. Näringslivet kännetecknas av småskalig industri, jordbruk, livsmedelsproduktion, tjänsteföretag och offentlig service. Nära 65 % är anställda i näringslivet. Ungefär 25 % av de yrkesverksamma invånarna arbetar inom tillverkningsindustri, ca 25 % inom handel och tjänsteföretag samt ca 9 % inom jordbruk, bygg- och fastighetsverksamhet 9. De fem största företagen inom industri och bygg sysselsätter 284 personer och har en omsättning på 272 miljoner kronor. Företagen är Danagård Litho, Hallins verkstäder AB. Ole Flensted AB, Ödeshögs mekaniska AB samt Ödeshögstvätten. Ödeshögs kommun och de kommunala bolagen är en stor arbetsgivare med ca 400 anställda, eller drygt 30 % av de arbetsföra i Ödeshög. Pendling I dagsläget så är det huvudsakliga kommunikationsmedlet bilen 10, vilket beror på det geografiska läget med närhet till E4 samt den låga befolkningstätheten. Underlaget för kollektivtrafik är således lågt. Busslinjenätet från och till kommunen är i första hand anpassad för arbetspendlare och gymnasieelever. Det senare är av stor vikt, eftersom Ödeshög saknar gymnasieskola. Drygt 200 elever transporterar sig varje dag till gymnasieskolor i andra kommuner, främst Mjölby. Busslinjer finns till Linköping, Mjölby gymnasieskolor och resecentrum, Tranås gymnasieskolor och resecentrum samt Gränna tätort och gymnasieskola. I samverkan med Vadstena kommun anordnas en skolbusslinje mellan Ödeshög och Vadstena, med bussbyte i Rogslösa. Turerna är öppna för alla och trafikeras samtliga skoldagar. Busstrafiken i Ödeshög är baserad på behovet av skolskjuts till Ödeshögs tätort. Även andra resande har möjlighet att utnyttja skolskjutsarna. Det finns även två bussar som utgår ifrån en tidtabell och går som busslinjer inom kommunen som eleverna kan använda. Det finns även tillgång till en förbindelse med expressbuss som stannar vid Östgötaporten invid E4 i Ödeshög för resande till och från närmaste större stad såsom Jönköping och Linköping. 11 Figur 3. Arbetspendling från och till Ödeshög, år SCB, Ödeshög Kommunfakta Kommunbeskrivning för Ödeshögs kommun, Översiktlig planering Ibid

20 20 (52) Gröna näringar Av Ödeshögs yta på hektar används hektar till jordbruksmark samt ca hektar skog. Slättlandet ger goda möjligheter till odling av åkermark med en spannmålsodling som är ca 50 % av den totala åkerarealen i kommunen. 12 År 2007 fanns 212 jordbruksföretag med minst 2 ha. Dessa jordbruksföretag står för 75 % av kommunens åkermark. Något som indikerar att det finns ett stort antal mindre jordbruksföretag i kommunen och att jordbruket är förhållandevis småskaligt och diversifierat. Medlemmarna i LRF har ofta flera försörjningsinriktningar. Den ungefärliga fördelningen av vilken typ av verksamhet medlemmarna bedriver är 45 % någon typ av växtodling, 40 % animalieproduktion (mjölk, kött, ägg), 56 % skogsbruk och 58 % någon eller några kompletterande verksamheter (entreprenader, turism, energiproduktion m.m.). De gröna näringarna i Ödeshög producerar förnybar energi i form av vindkraft och bränsle från skog och åker. Privata aktörer inom jordbruk och skogsbrukssektorn äger till största del de vindkraftverk och biobränslen geografiskt inom Ödeshögs kommuns gränser. De är även involverade i framtidsprojekt för produktion av biogas. I Ödeshög finns ingen kommungrupp för LRF. Däremot finns 2 lokalavdelningar Alvastrabygden samt Holaveden. Föreningar och byalag Det finns ett förhållandevis stort antal aktiva föreningar, ca 60 st. i Ödeshögs kommun, vilka har betydande verksamheter och erbjuder en mängd olika aktiviteter i kommunen. Föreningarnas arbete har betydelse för utbudet inom offentlig och privat service samt inte minst för det kultur- och fritidsutbud som erbjuds i kommunen. Byalagen och bygdegårdsföreningarna är en viktig del i kommunens politiska och kulturella liv. I kommunen finns sju aktiva byalag/bygdegårdsföreningar som anordnar aktiviteter av olika slag för bygdens invånare exempelvis olika evenemang, utgivande av bygdeblad etc. De föreningar som bedriver ungdomsverksamhet har möjlighet att få kommunala aktivitetsbidrag. Det finns även ett antal humanitära organisationer som bedriver verksamhet av varierande karaktär. 12 LRF, De gröna näringarnas betydelse i Ödeshögs kommun,

21 21 (52) ENERGIANVÄNDARNA TILL VAD ANVÄNDS ENERGIN? Sammanlagt använder Ödeshög ca MWh per år. Transporter är den största posten och står för 71 % av energianvändningen. Den näst största posten är hushåll som står för 14 % av energianvändningen, medan näringslivet (jordbruk och industri) står för 11 % se figur 4. Figur 4. Fördelningen av energianvändningen för olika typer av användare (källa: SCB). Omräknat per invånare motsvarar det ca 66 MWh per person år. Motsvarande siffra för hela riket är 43 MWh 13 per person, vilket innebär att Ödeshög ligger mycket över genomsnitt. Hushållen Energi används för olika ändamål i ett hushåll. Den största delen av hushållens energianvändning går till uppvärmning ca 80 % resten är hushållsel. Kategorin el består till 40 % av hushållsel och till 60 % av eluppvärmning. I Ödeshög har hushållens energianvändning totalt sett minskat från Det beror framförallt på att oljeanvändning för uppvärmning har minskat avsevärt och nu står för bara 1 % av energianvändningen. Som eluppvärmning räknas alla sorters värmepumpar samt direktverkande el. I kategorin trädbränsle ingår fjärrvärme, närvärme, samt olika former av ved och pelletspannor. I Ödeshög är fjärrvärme och närvärme till 99 % biobränsle eldat. 13 SCB, Energianvändning per invånare (kwh) efter region, kategori och tid

22 22 (52) Figur 5. Hushållens energianvändning 2008 (källa: SCB). I tabell 2 görs en summering av olika uppvärmningssystem i Ödeshög. Det framgår: Att vart tredje småhus har tillgång till ved eller pelletspanna. Därtill kommer ett stort antal braskaminer. Fjärrvärme är en marginell företeelse för småhusen, endast 2 % är anslutna. Att det framförallt är flerfamiljshus som är anslutna till fjärrvärme. Något som beror på att det finns många flerfamiljshus inom fjärrvärmeområdet i Ödeshögs tätort och att Öbo som äger och eller förvaltar flertalet flerbostadshus valt att ansluta sina fastigheter. En tredjedel till hälften av lägenheterna i flerbostadshus är anslutna till fjärrvärme. I tabellen saknas uppgift över hur många hushåll som har direktverkande el, luft-luft värmepumpar samt mindre braskaminer eller kombinationer av olika uppvärmningssätt. Schablonmässigt kan man skatta att eluppvärmningen motsvarar 750 småhus med direktel. Sannolikt fler eftersom många kombinerar direktel med andra uppvärmningsslag. Exempelvis har nästan vart femte småhus bergvärme. Att olja är en förhållandevis marginell företeelse. Endast 4 % av småhusen har tillgång till oljepanna Tabell 22. Antal småhus och typ av uppvärmning (Källa: Motala Sot & Vent, kommunens register över bergvärmepumpar, Lantmännen agrovärme AB). Bostäder Antal Antal småhus i Ödeshög 2040 Antal lägenheter i flerbostadshus 662 Uppvärmningssystem Antal Oljepanna 90 Vedpanna 501 Pelletspanna 111 Lokala eldstäder 2218 Bergvärmepumpar (anmälda) 351 Fjärrvärme småhus (982 MWh) 43 Fjärrvärme flerbostadshus (5212 MWh) 28 Anslutningar (varje anslutning omfattar flera hushåll) När det gäller hushållsel finns många saker som drar el. I ett småhus används i genomsnitt kwh/år, i en lägenhet ca kwh/år. Så här fördelas elen i ett svenskt

23 23 (52) genomsnittshus: Kyl och frys 22 %, hemelektronik 26 %, belysning 26 % samt tvätt, disk och matlagning 26 % 14. Industri och bygg I Industrin står elenergin för nära hälften av energianvändningen medan de fossila bränslena den andra hälften där gasolen är helt dominerande. Industri som kräver höga temperaturer i sina processer använder ofta gasol som bränsle för att kunna hålla de höga temperaturerna. Figur 6. Industri och byggsektorns energianvändning, (källa: SCB) Jord- och skogsbruk För jord- och skogsbruken ser vi tydligt att diesel står för mer än hälften av energianvändningen. Diesel används till traktorer och arbetsmaskiner; det finns t.ex. över 700 traktorer i kommunen (2010). En tredjedel av energianvändningen är el och 11 % (eller ca 200 kbm) är eldningsolja. Eldningsolja används framförallt till spannmålstorkarna. Den totala användningen av fossila bränslen inom sektorn jordbruk och skogsbruk har minskat med storleksordningen 30 % under perioden 1990 till Energimyndighetens mätning av hushållsel,

24 24 (52) Figur 7. Energianvändningen inom jord- och skogsbruk (källa: SCB). Transporter I Ödeshög står transportsektorn för 71 % av energianvändningen eller MWh, se figur 3. Transporterna är nästan uteslutande fossila bränslen, vilket gör att transporterna står för 87 % av de fossila koldioxidutsläppen i Ödeshög. Större delen av transporterna (85-90 % 15 ), kan skattas härröra från genomfartstrafiken på E4 och riksväg 50. Ungefär fordon per dygn varav tunga fordon passerar kommungränsen via E4:an. Utmed riksväg 50 så passerar ca fordon varav ca tunga fordon per dag. Många av dessa fordon stannar för att rasta och tanka, något som är en viktig intäkt för Ödeshög. Genomfartstrafiken kan betraktas som en statlig angelägenhet där kommunens aktörer i stort sett saknar rådighet att påverka. Det två största mackarna i kommunen är OKQ8 vid avfart trafikplats Ödeshög invid E4:an och Preem vid Backasand. OKQ8 sålde år 2009 ca m 3 diesel och m 3 bensin. Preem vid Backasand sålde ca m 3 diesel och m 3 bensin. Försäljningen från dessa två mackar står för 83 % av transporternas energianvändning. Som en jämförelse kan nämnas att i Vadstena kommun så uppgår försäljningen av bensin och diesel till 13 % av den i Ödeshög - ca MWh, något som kan ses som en hint om hur stor del av försäljningen som sker till boende i Ödeshög. Körsträckor Ödeshögsbon kör ca 840 mil/per person och år vilket är 180 mil mer per person och år än övriga Östergötland, och drygt 160 mil mer än övriga svenskar. Under perioden 2000 till 2010 har körsträckan per person och år ökat med nära 90 mil i Ödeshögs kommun, en trend som även sker nationellt. Samtidigt har antalet körda mil per bil ökat. 15 Följande antaganden har gjorts. 1) Varje invånare kör 840 mil per år med en genomsnittlig bränsleförbrukning på 0,8 liter per mil (Volvo V70 Sveriges vanligaste bil), vilket ger 672 liter bensin per år. På kommunnivå motsvarar det m3 bensin eller MWh. Något som motsvarar 13 % av transporterna.

25 25 (52) Vid en jämförelse mellan antal körda mil i Ödeshög och i riket så kör Ödeshögs medborgare längre sträckor, något som kan förklaras av Ödeshögs glesa bebyggelse med långt till service, samt närhet till E4an. Figur 8 Körda mil per person och år,www miljomal.se Bilparken I Ödeshög som geografiskt område fanns i slutet av 2008 totalt fordon registrerade, 65 % av dessa var personbilar. Bilparken i Ödeshög domineras av bensin bilar även om dieselbilar stadigt ökat i antal. Knappt 3 % av fordonen drivs på annat än bensin och diesel, främst etanol. Etanol är det fossilfria alternativ som finns att tillgå idag. Det finns vid Preem Östgötaporten och OKQ8 Trafikplats Ödeshög. Med ett omfattande jordbruk så är även traktorer och andra arbetsmaskiner som kräver fossila drivmedel vanliga. Av arbetsfordonen var 760 stycken traktorer. Idag finns det ingen möjlighet att tanka biogas i kommunen, något som gör att biogasfordon inte är så vanliga i Ödeshög. För att få tag på biogas så är invånarna tvungna att åka till Mjölby eller till Motala för närmaste tankställe.

26 26 (52) Figur 9. Bilparken 2010 i Ödeshög (källa trafa.se). Kollektivtrafik From 1 jan 2012 så är det den Regionala Kollektivtrafikmyndigheten som beställer och betalar (via skatteväxling) all kollektivtrafik i Östergötland. Skolskjuts och färdtjänst är en kommunal fråga men kommunen kan lämna över den till Kollektivtrafikmyndigheten. Det innebär att kommunens rådighet över kollektivtrafiken är begränsad. Innan den 1 jan 2012 så hade landstinget ansvar för kollektivtrafiken som går över kommungränsen, med några undantag. År 2009 beställde och ansvarade kommunen för trafiken mellan Ödeshög och Gränna (linje 271) samt 28 % av den numera nedlagda linjen 610 mellan Ödeshög-Vadstena-Motala. Under år 2009 så hade denna kollektivtrafik ca personresor, körde km och förbrukade 20 m3 diesel vilket motsvarar ca 196 MWh energi. Linjerna trafikerades med 3 bussar som var stationerade i Ödeshög. Idag körs all trafik i Ödeshög på diesel, Östgötatrafikens styrelse har tagit inriktningsbeslutet att senast 2015 ska all trafik köras på förnyelsebara drivmedel. Kommunorganisationens fordon och resor Många av kommunens verksamheter medför också transporter av olika slag. Bilar behövs för att hemtjänsten ska fungera på landsbygden, räddningstjänsten och gatukontoret behöver fordon i sina verksamheter m.fl. Dessutom använder personal bilar i tjänsten. PERSONBILAR Ödeshögs kommun har 10 stycken personbilar i sin organisation. 9 stycken av dessa är leasade och ett fordon är ägd av kommunen. 4 av de leasade bilarna är småbilsmodeller och även registrerade som miljöfordon. Hälften av de leasade personbilarna används av hemtjänsten, ett fordon används främst inom socialkontoret IFO samt biståndshandläggare inom äldre- och handikappomsorgen. Ett av fordonen är tillgänglig för bokning av personal på kommunkontoret samt två fordon nyttjas främst i barn och ungdomsnämndens verksamhet.