Ödeshögs kommun ENERGI- OCH KLIMATPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ödeshögs kommun ENERGI- OCH KLIMATPLAN"

Transkript

1 1(52) Ödeshögs kommun ENERGI- OCH KLIMATPLAN Arbetsversion Till KS

2 2 (52) Visionen och energiplanen HÅLLBAR POSITIV EKONOMISK UTVECKLING Arbeta för ett attraktivare Ödeshög som ger förutsättning för en befolkningsökning Ödeshögs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Ödeshögs kommun ska stå på en stabil ekonomisk plattform Ett aktivt energi- och klimatarbete kan både spara pengar och generera nya inkomster. Det kan också skapa nya affärsidéer och marknader där befintliga och nya lokala aktörer kan bli verksamma. Genom att skapa en attraktiv plats att bo och verka på kan också den lokala ekonomin utvecklas. HÅLLBAR POSITIV FÖRETAGSVÄNLIG UTVECKLING Arbeta för en positiv näringslivsutveckling En uttalad klimat- och energistrategi från kommunens sida skapar incitament för företag att satsa på nya energiprodukter. Genom stöd kan också företagen i sig ställa om till mer miljövänliga och mindre energikrävande processer, något som sparar pengar. Om kommunen arbetar med att skapa en klimatsmart infrastruktur för företag, kan detta locka nya företag till Ödeshög. HÅLLBAR POSITIV MILJÖMÄSSIG UTVECKLING Ödeshög ska verka för en klimatsmart utveckling Här finns en självklar koppling mellan det övergripande målet och ett aktivt energi- och klimatarbete. Att arbeta med energi- och klimatfrågorna leder till många miljövinster, men kan också bidra till att minska risken för att det uppkommer nya lokala, nationella och internationella miljöproblem. HÅLLBAR POSITIV SOCIAL UTVECKLING Alla i Ödeshögs kommun ska känna trygghet Alla ska känna delaktighet i kommunens utveckling En klimatsmart vardagsmiljö, fungerande infrastruktur och en bibehållen eller utvecklad natur kan alla bidra till en positiv social utveckling. Energi- och klimatinsatser kan också bidra till förbättrad folkhälsa och förbättrade boendemiljöer. *************** Visionen är antagen i Ödeshögs fullmäktige. Den ska vara styrande för nämndernas målarbete och brytas ner till mätbara resultatmål. För ett strategiskt och långsiktigt energi- och klimatarbetet är det viktigt att målsättningar och insatser hänger ihop med kommunens övergripande visioner och utvecklingsstrategier. Vid visionsworkshopen fördes en diskussion om detta, vilken presenteras i anslutning till visionen ovan.

3 3 (52) Innehållsförteckning Visionen och energiplanen... 2 SAMMANFATTNING... 6 INTRODUKTION... 8 Varför ska Ödeshög arbeta med energi?... 8 Avgränsningar... 9 Kommentar till data BAKGRUND Mål och strategier internationellt, nationellt och regionalt graders målet- vårt gemensamma globala mål EU:s och Sveriges klimat- och energimål Regionalklimat- och energistrategi Ödeshögs policys på energiområdet Kommunens miljöpolicy och Agenda 21 program Kommunens befintliga energiplan Vindkraftsplan...14 Resepolicy Ödeshögs utmaningar Mål 1: Minska utsläppen av växthusgaser med 17 % år Mål 2: Förnyelsebara energikällor 50 % år Mål 3: Effektivisering av energianvändningen med 20 % år KOMMUNEN ÖDESHÖG Geografi Befolkning Service Näringsliv och sysselsättning Pendling Gröna näringar Föreningar och byalag ENERGIANVÄNDARNA TILL VAD ANVÄNDS ENERGIN? Hushållen Industri och bygg Jord- och skogsbruk...23 Transporter Körsträckor Bilparken Kollektivtrafik Kommunorganisationens fordon och resor Offentlig verksamhet - Kommunen och kommunala bolag Fastigheter energieffektivisering Värmeförsörjning Elanvändningen, exklusive direktverkande el Avfall ENERGIANVÄNDNING VARIFRÅN KOMMER ENERGIN? Förnybar energi Fjärrvärme Närvärmeverk och större fastighetspannor Mindre fastighetspannor Biobränsleproduktion... 35

4 4 (52) Biogasproduktion Vindkraft Solenergi Fossila bränslen Eldningsolja och gasol Fordonsbränsle Elanvändning MILJÖPÅVERKAN FRÅN KLIMATGASER OCH LUFTFÖRORENINGAR Koldioxid Övriga klimatgaser Jordbruket i Ödeshög Lokala luftföroreningar Kväveoxider...41 Partiklar Svaveldioxid KOMMUNENS MILJÖ OCH ENERGIARBETE Energi- och klimatrådgivning Energieffektiviseringsstrategin (EES) Energieffektivisering Lokalt investeringsprogram FÖRSLAG PÅ MÅL Målsättning nationellt...44 Möjliga mål för energiplanen Uppföljning av energiplanen Ledning och organisation Energieffektivisering Fysisk planering Förnybar energiproduktion Transporter i hela kommunen Transporter i kommunen som organisation Kommunen som främjare FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Uppföljning av energiplanen Energiplanen i beslutsprocessen Gemensamma indikatorer Energieffektivisering Beslut om och genomförande av handlingsplanen för energieffektivisering Effektivare fjärrvärmedistribution Ventilation Innebelysning...47 Gatubelysning...47 Fysisk planering samt styrning och ledning Klimatsmart samhällsplanering Kollektivtrafik Energi och klimathänsyn i beslut Information och utbildning i kommunen som organisation Förnybar energiproduktion Produktion av biogas från reningsverket Biogas från organiskt avfall Fasa ut fossila bränslen ur uppvärmningssystemet... 49

5 5 (52) Bygga ut fjärrvärme Transporter i hela kommunen Samla intressenter för en biogasmack/elladdningsställen Samarbete med kollektivtrafikmyndigheten Deltagande i Europeiska trafikantveckan Transporter i kommunen som organisation Tillämpa resepolicy Resvaneundersökning Cykelpool Telefon och webbmöten Tillämpa miljöbilsdefinitionen vid inköp och leasing av bilar Sparsam körning Kommunen som främjare Klimatinformation till medborgarna Verka för bilpool Byalag och föreningar Stimulera näringsliv att bli en vinnare på klimat Stimulera till klimatsmart jordbruk Regionala insatser... 52

6 6 (52) SAMMANFATTNING Varför Energiplan? En energiplan är ett strategiskt verktyg för att bidra till effektivare energianvändning, omställning till förnybara energikällor, samt hållbara transporter. Energiplanen kan betraktas som ett styrdokument för energiarbetet i kommunen som organisation, men också för hur kommunen och fastighetsbolaget kan verka för att engagera civilsamhället - företag, föreningsliv och medborgare - till att genomföra insatser. Energiplanen är viktig för att kommunen ska kunna bidra till de nationella klimat- och energimålen som finns fram till Att ta fram en energiplan är lagstadgat. Ödeshögs energiplan är från 1998 och har bedömts inaktuell och i behov av att revideras. En ny plan att diskutera runt Under hösten 2009 så påbörjade Ödeshögs kommun arbetet med att ta fram en energiplan i ett samarbetsprojekt med Östergötlands läns mindre kommuner. Planarbetet avstannade pga. resursbrist under Under hösten 2011 så återupptogs energiplanarbetet med målsättningen att ha en klar energi- och klimatplan under våren Energiplanearbetet genomförs parallellt med arbetet med att förankra kommunens energieffektiviseringsstrategi politiskt och i organisationen. Detta utkast till energiplan är upplagt på följande sätt: Bakgrund, en sammanställning av mål, strategier och policys i EU, nationellt, Östergötland samt i kommunen Ödeshög. Därtill en beskrivning av Ödeshögs utmaningar på energiområdet. En beskrivning av kommunen Ödeshög avseende geografi och befolkning mm En nulägesbeskrivning som består av en uppdaterad version av den nulägesbeskrivning som togs fram under planarbetet 2009 samt nulägesdelen i energieffektiviseringsstrategin (EES) som kommunen fick medel från Energimyndigheten kompletterad med information från kommunen. Nulägesbeskrivningen beskriver energin på tre sätt: - utifrån hur energin används uppdelat på hushåll, industri & bygg, jord & skogsbruk, transporter samt offentlig verksamhet. - utifrån varifrån energin kommer; förnybar energi, fossila bränslen och el. - utifrån energisystemets miljöpåverkan; klimatgaser samt luftföroreningar En beskrivning av hur kommunen arbetar med energifrågan En katalog med förslag på mål och åtgärder. Dessa är i del kommunens och Öbos egna förslag, i del förslag från visionsworkshopen 1 och i del förslag utifrån andra kommuners energiplaner. Förslag till nästa steg är att kommunstyrelsen utser en genomförande organisation som får i uppdrag att leda arbetet i att prioritera/ förankra/ genomföra mål och åtgärder för energiplanen. En modell kan vara att arbeta med ständiga förbättringar där KS varje år väljer ett antal åtgärder för genomförande. 1 Materialet från åtgärdsworkshopen i oktober har inte arbetats in i denna plan då det pga sjukdom ännu inte är sammanställt.

7 7 (52) Vad är stort och vad är smått? I Ödeshögs kommer utsläppen av växthusgaser framför allt från förbränning av fossila bränslen i samband med person- och godstransporter och icke fossila utsläpp av växthusgaser från jordbruket. När det gäller transporter är det dieseln som står för den största delen av utsläppen idag och som beräknas öka till år Ökningen beräknas kommer från en ökande fordonsflotta, men också från en beräknad ökning av biltrafiken. En stor del av dagens och framtidens utsläpp kommer från den genomfartstrafik som tankar vid de stora bensinmackarna vid E4 och riksväg 50. Det här är något som kommunen och andra lokala aktörer har svårt att påverka, varför hela arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser från fordonstrafiken knappas kan ses som ett kommunalt ansvar. Vad kommunen och lokala aktörer kan göra är att verka för att det finns ett gott utbud av miljöbränsle (biogas, etanol, biodiesel och el) vid de stora tankstationerna. Det är något som kan förväntas stärka Ödeshögs attraktivitet som rastplats. Åtgärder med lokal rådighet är att resa mer kollektivt och välja drivmedel till fordonen som påverkar klimatet mindre. Genom att resa mer kollektivt, minska bilåkande och välja drivmedel till fordonen som påverkar klimatet mindre, kan vi alla göra något för miljön. Att byta uppvärmningssystem från oljeeldning till t ex fjärrvärme är ett annat sätt att direkt påverka CO 2 -utsläppen. När det gäller jordbrukets växthusgasutsläpp handlar det framförallt om icke-fossila utsläpp. Något som egentligen ligger utanför energiplanens syfte. Kommunen bör ändå verka för att det kommer ingång ett arbete med att minska jordbrukets klimatpåverkan. Verktyg finns inom LRF och projektet greppa näringen. De gröna näringarna är producenter av förnyelsebar energi som vind och biobränslen. I nuläget produceras el från vindkraft motsvarande 75 % av kommunens elförbrukning. Fjärrvärmen, närvärme samt större fastighetspannor är till nära 100 % förnybart. Ett utvecklingsarbete pågår när det gäller produktion av biogas. Ödeshögs kommun har kommit en bit på väg när det gäller energieffektivisering och konvertering till förnybara bränslen. Sedan slutet på 2000-talet har ett stort antal fastigheter konverterats till biobränsle genom fastighetspannor eller fjärrvärme. Ett energieffektiviseringsprogram med utbyte av gatubelysning, effektivare ventilation, bättre möjligheter att styra energianvändningen, ombyggnad av centralkök genomförts. Det finns mycket kvar att göra, men det positiva är att energieffektiviseringar ofta betalar sig själva den billigaste kilowattimmen är ju helt enkelt den vi aldrig använt och därför inte behöver betala för! I dagsläget står förnyelsebar energi för knappt 20 % av energianvändningen i Ödeshög. Exkluderar man transporterna är 70 % av energianvändningen i Ödeshög förnybar. Mål och åtgärder I kapitlet om mål och åtgärder finns förlag på följande områden: Uppföljning av energiplanen Förnybar energiproduktion Ledning och organisation Transporter i hela kommunen Energieffektivisering Transporter i kommunen som organisation Fysisk planering Kommunen som främjare

8 8 (52) INTRODUKTION Sverige är idag ett av de länder som använder mest energi per person i världen. All energi vi använder härstammar från våra gemensamma naturresurser och ger miljöpåverkan på olika sätt. Att energipriserna kommer att öka framöver gör det mycket viktigt för kommunen, företag och hushåll att göra vad de kan för att använda mindre energi, byta till alternativa energikällor eller ny teknik. Ett väl fungerande energisystem kommer med andra ord påverka vår vardagsekonomi och vår konkurrenskraft. Energiplanen är ett strategiskt verktyg för att bidra till effektivare energianvändning och omställning till förnybara energikällor. Planen ska också bidra till att vi kan vara med och uppfylla de regionala och nationella klimat- och energipolitiska målen som finns fram till Ödeshögs kommun och det kommunala bolaget Ödeshögsbostäder har tillsammans stor rådighet över byggnadsplanering, infrastruktur, avfallshantering, frågor som är av stor vikt när det gäller klimatpåverkan. Som en hjälp i detta arbete är energiplanen tänkt att fungera som ett styrdokument kring kommunens egen energianvändning, men också för hur kommunen och fastighetsbolaget kan arbeta i samverkan med företag och medborgare för att uppnå våra gemensamma energi- och klimatmål. Att ta fram en energiplan är lagstadgat. Sedan 1977 (SFS 1977:439) har Sverige haft en lag om kommunal energiplanering. Den ska ta upp tillförsel, distribution och användning av energi. När lagen skrevs handlade det mycket om att klara av att minska Sveriges oljeberoende. Idag har man också insett att kommunen är en viktig aktör när det gäller att minska klimatpåverkan. Ödeshögs energiplan är från 1998 och kan bedömas inaktuell. Under hösten 2009 så påbörjade Ödeshögs kommun arbetet med att ta fram en energiplan i ett samarbetsprojekt med Östergötlands läns mindre kommuner. Planarbetet avstannade pga. resurs och personalbrist under Under hösten 2011 så återupptogs energiplanarbetet med målsättningen att ha en klar energi- och klimatplan under våren Parallellt pågår ett arbete att förankra kommunens energieffektiviseringsstrategi politiskt och i organisationen genom att låta strategin följa arbetsprocessen att ta fram en aktuell energiplan i Ödeshögs kommun. Varför ska Ödeshög arbeta med energi? I visionsworkshopen diskuterades motiv och drivkrafter för ett bra energi- och klimatarbete: Energi- och klimatfrågorna är överlevnadsfrågor: förändratklimat och miljöfarliga energisystem skapar i förlängningen faror för den utveckling och natur vi vill ha. Säker och trygg energiförsörjning är också nödvändigt för de flesta samhällsfunktioner. Smartare och effektivare energianvändning och energiproduktion skapar ekonomiska vinster: att hålla nere omkostnader inom energiområdet innebär att det blir pengar över till annat. Energiteknik och nya energisystem kan också generera nya inkomster för kommunen och/eller för andra lokala aktörer.

9 9 (52) Energi- och klimatområdet är innovativa områden: i strävandet efter effektivare och miljövänligare energisystem skapas många nya innovationer och företag. Om kommunen arbetar aktivt med energi- och klimatfrågor kan det skapa förutsättningar och intresse för att starta och utveckla energirelaterade verksamheter lokalt. Energi- och klimatarbetet kan skapa nya lokala arbeten och marknader: denna punkt hör självklart samman med de två ovan, men handlar också om att kommunen genom sinaaktiviteter kan skapa underlag för nya marknader och nya arbeten inom energiområdet. Energi- och klimatarbetet kan leda till nya spännande samverkansprojekt: det är svårt för någon enskild aktör att genomföra energi- och klimatåtgärder. Istället kräver arbetet samverkan på olika plan. Kommunen kan här bidra till att skapa nya samverkansprojekt mellan lokala företagare, medborgare och föreningar. Här finns också en god möjlighet till ett aktivt regionalt samarbete: med andra kommuner, med regionala aktörer och med universitetet som exempel. Ett aktivt energi- och klimatarbete är bra marknadsföring: fler och fler människor söker miljö- och klimatvänliga arbets-och boendemiljöer. Genom att på olika sätt skapa förutsättningar för sådana miljöer och marknadsföra dem kan kommunen bidra till att Ödeshög ett attraktivt alternativ att bo och verka i. En miljö- och klimatvänlig profil är också något som passar in i Ödeshögs övriga profil som naturskön kommun med nära till allt. Ett aktivt energi- och klimatarbete kan leda till en hållbarsocial utveckling: energi- och klimatarbetet kan leda till bättre kollektivtrafik, hälsosammare hus och en hälsosammare livsstil genom ökad rörlighet och klimatsmarta och lokala matvanor. Avgränsningar Detta är en energiplan som omfattar Ödeshög som geografiskt område. Det innebär att det som importeras till Ödeshögs kommun i form av form av mat, varor, kläder inte ingår. För att producera och transportera sådana varor krävs energi, denna energi brukar kallas indirekt energi. Studier har visat att för ett genomsnittligt hushåll är denna indirekta energi är ungefär lika stor som den energi som används i själva hushållet. 2 Att det som produceras inom Ödeshög och som exporteras ingår, t ex potatisprodukter. Att bensin och diesel som säljs inom Ödeshög belastar Ödeshög, oavsett var den resande hör hemma att planen i första hand omfattar klimatgasutsläpp från energianvändning, men inte klimatgasutsläpp från andra källor. I jordbruket står de fossila utsläppen av klimatgaser för 10 % av de totala. Resterande är utsläpp av organiskt ursprung. Även om energiplanen fokuserar på koldioxidutsläpp så inkluderas alla växthusgaser i de nationella målen 3. Det innebär att även åtgärder inom jordbruk och biogasproduktion kan påverka kommunens möjligheter att nå målet om 40 % lägre utsläpp av växthusgaser. 2 Hushållens energianvändning. Värderingar, beteenden, livsstilar och teknik en litteraturöversikt, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier A5n+jordbruket_1.pdf

10 10 (52) Kommentar till data I Energiplanen förekommer olika årtal på data, mellan 2008 och Det beror på att statistik levereras med olika eftersläpning från olika källor. Vi har försökt använda varje leverantörs mest aktuella statistik i de delar där statistiken används för att rita upp de stora dragen av kommunens energianvändning. Den statistik som kommer SCB är ofta från 2008, medan den statistik som kommer från kommunen själv ofta är När det gäller uppföljning av hur energianvändningen förändras över tid används indikatorer. För denna typ av uppföljning krävs betydligt större noggrannhet med data från samma år. BAKGRUND Mål och strategier internationellt, nationellt och regionalt 2 graders målet- vårt gemensamma globala mål Att utsläpp av växthusgaser ökat jordens medeltemperatur och att detta medfört oönskad klimatpåverkan är de flesta forskare överens om, något som uttrycks i FNs klimatpanel IPPC. På klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 enades världens länder om att jordens medeltemperatur inte får stiga mer än 2 grader fram till 2100 jämfört med förindustriell tid. För att nå det målet får växthusgaserna inte överstiga en koncentration av 450 ppm i atmosfären, räknat i koldioxidekvivalenter (CO2e) 4. Svenska Nationella, regionala och lokala mål Globala mål Kyoto-protokoll 2 gradersmål EU mål Figur 1: Mål på energi- och klimatområdet 4 Gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser (CO 2 e). Anger mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan; påverkan av till exempel 1 kg metan motsvarar klimatpåverkan av 21 kg koldioxid.

11 11 (52) EU:s och Sveriges klimat- och energimål EU har beslutat om ett energi- och klimatpaket. I det ingår att medlemsländerna åtar sig att effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybar energi; de så kallade målen. De innebär att koldioxidutsläppen ska minska med 20 procent, att 20 procent av energiomvandlingen ska komma från förnybara energikällor och att energieffektiviteten öka med 20 procent till år För Sveriges del är basåret De nationella energipolitiska målen är en anpassning till EU:s mål och lyder: 50 procent förnybar energi, av den totala energianvändningen. 10 procent förnybar energi i transportsektorn. 20 % effektivare energianvändning, jämfört med % minskning av utsläppen av klimatpåverkande gaser jmf Målet avser den icke handlande sektorn, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsbruk och vattenbruk samt delar av industrin m.m. Mål förstora industrier och energiproduktion sätts gemensamt inom EU, utanför de nationella målen. Miljömålsrådet gjorde år 2009 en kommunal anpassning av koldioxidmålet på 40 %. En anpassning som används i denna energiplan: 17 % minskning av klimatutsläpp. Målet gäller jämfört med år 2005 års nivåer. I detta anpassade mål har korrigeringar gjorts för utsläppsminskningar genomförda mellan 1990 och Korrigeringar har även gjort för de utsläppsreduceringar som är tänkta att ske genom investeringar i andra länder eller flexibla mekanismer. Regionalklimat- och energistrategi Samtliga Länsstyrelser i Sverige fick år 2008 regeringens uppdrag att ta fram regionala klimat- och energistrategier. Det är ett viktigt led i den nationella energi- och klimatpolitiken för att kunna realisera målen på den lokala och regionala nivån. Östergötlands energi och klimatstrategi Ett vinnande klimat togs fram i samråd med externa aktörer. Se en sammanfattning av strategin Ett vinnande klimat i rutan nedan 5. 5 Källa

12 12 (52) ÖSTERGÖTLAND KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGI I Östergötland arbetar vi för att: Effektivisera energianvändningen inom näringsliv, bostäder och lokaler Nyttja förnybar energi sol, vind och vatten Utveckla hållbara transporter Framgång på bredden når vi genom att: Bygga vidare på Östergötlands staka sidor Ta hänsyn till regionala miljömål och hushålla med resurser Skapa uthållig regional tillväxt och vara förebild Initiera forskning och utveckling och tillämpa kunskapen Viktiga verktyg är att: Genomföra samordnad samhällsplanering Arbeta med rådgivning, utbildning och tillsyn Genomföra klimat- och miljöanpassad upphandling Energimyndigheten har avsatt pengar som stöd för samtliga länsstyrelser att arbeta med de regionala energi- och klimatstrategierna. Stödet är en del i regeringens energieffektiviseringsprogram och kommer att ges till länsstyrelserna under en femårsperiod. Nuvarande stödomgång omfattar Ett projekt som genomförs med detta stöd är Kommunala energiplaner i Östergötland sammanställning och analys. I projektet sammanställs potential för ökad andel förnybar energi och energieffektivisering utifrån kommunernas nulägesbeskrivningar och behov av stöd och samordning och projektidéer för gemensamt genomförande. Sammanställningen görs av Energikontoret Östra Götaland och är även ett underlag att vidareutveckla och aktualisera regionala planer och program. Ödeshögs policys på energiområdet Kommunens miljöpolicy och Agenda 21 program På 1990 talet var Ödeshög kommun aktiv inom Agenda 21. År 1995 antog kommunen en miljöpolicy och Agenda 21-program. I processen hölls diskussioner med alla byalagen i kommunen och kommunen bjöd in till informationsträffar på flera platser. Idag ligger ansvaret för att leda och samordna lokala Agenda 21-frågor på kommunstyrelsen som en ledningsfunktion. Arbetet med Agenda 21 har dock tonats ner under 2000-talet, pga. resursbrist. Miljöpolicyns mål lyder som följer: 1. Vi skall använda så lite ändliga resurser som möjligt, d.v.s. minska förbrukningen av olja, metaller och naturgrus m.m. Det som bryts och används skall återanvändas så långt det är

13 13 (52) tekniskt och ekonomiskt möjligt. Utvecklingen i detta avseende skall följas och om möjligt initieras. 2. Vi skall undvika användandet av ämnen som inte ingår i det naturliga kretsloppet. 3. Vi skall arbeta för att ge djur och växter ökat utrymme för biologisk mångfald. 4. Vi skall sträva efter att våra utsläpp av ämnen såsom kväve, fosfor, koldioxid och svaveldioxid skall anpassas så att de naturliga kretsloppen hinner ta hand om dem. 5. Vi skall arbeta för att sprida kunskap och engagemang om miljö- och kretsloppsfrågor till kommunens anställda och övriga invånare. 6. Vi skall fortlöpande utvärdera miljöarbetet i förvaltningarnas bokslut. Enligt Agenda 21 programmet har kommunen åtagit sig följande på energiområdet: Verka för att alla fastigheter i en framtid värms med fjärrvärme eller med biobränsle. Minska energianvändningen inom de kommunala fastigheterna och verksamheterna. Medvetet sprida information om övergång till eldning av biobränsle (typ pellets) inom enfamiljshus. Tillhandahålla energirådgivning. Ta vara på solenergi eller andra energisparande åtgärder vid all planering/byggande. Miljöanpassa kommunala byggnader, med effektivare användning av el, värme och vatten. Installera energieffektiv ventilation. Sänka de fasta och höja de rörliga avgifterna på energi. Välja Bra Miljöval, el och värme. Energideklarera sina varor och tjänster. Enligt Agenda 21 programmet har kommunen åtagit sig följande på transportområdet: Ta fram en trafikplan för kommunen. Använda miljödiesel, blyfri bensin, miljöanpassad bensin och vegetabiliska oljor i egna fordon samt i entreprenadmaskiner och andra fordon och maskiner i kommunens tjänst. Effektivisera kollektivtrafiken, högre turtäthet, introducera nolltaxa med början på lördagar. Hitta alternativa lösningar till kollektivtrafiken på landsbygden för att minska bilåkandet. Satsa på ett mer miljövänligt tjänsteresande Ordna med bra cykelvägar, cykelställ och cykeluthyrning. Förse P-platser med motorvärmare. Miljöanpassa tjänsteresorna, bl.a. avstå från flygresor vid mellanlånga resor. Minska resebehovet med hjälp av IT. Kommunens befintliga energiplan Kommunens befintliga energiplan är från 1998, med en revidering 1999 och kan bedömas som inaktuell. Till följd av att en del är genomfört och en del är inte längre aktuellt att genomföra. Befintlig energiplan i stora drag: 1) Förnyelsebara energikällor och ny teknik, - Övergå från fjärrvärmeproduktion med gasol, olja och el till produktion baserad på lokala förnybara energikällor. - Konvertera områden med direktel värmda till fjärrvärme producerat med förnybara energikällor när lägre konverteringskostnader/nya ekonomiska stimulansmedel finns. - Ta fram riktlinjer för vedeldning

14 14 (52) 2) ett utvecklat fjärrvärmesystem, - Utveckla fjärrvärmenätet i Ödeshögs tätort - Infordra anbud på färdig värmeleverans producerad huvudsakligen av biobränslen 3) hushållning med energin - Öka möjligheten för kommuninvånarna till att erhålla energirådgivning - Genomföra energieffektivisering av kommunägda byggnader 4) fysisk planering för minskad energianvändning. - Beakta möjlighet till utökad anslutning till fjärrvärmenätet i framtida planbestämmelser - Förbered eventuell fjärrvärmeanslutning av Bastukullen och Åby Norrgård i planarbetet. - Utred möjligheten till placering av vindkraftverk i framtida planarbete Vindkraftsplan En översiktsplan som redovisar ett antal delområden som bedöms lämpliga för utbyggnad av vindkraft antogs av kommunfullmäktige De utpekade områdena är i stort sett utbyggda. År 2006 reviderades översiktsplanen genom antagande av dokumentet Policy översiktsplanering för vindkraftsutbyggnad. Policyn redovisar var kommunen bedömer det som lämpligt att komplettera med ytterligare vindkraftverk, vilket är främst i slättbygden. För de områden som är skyddsvärda för friluftsliv, natur och kultur föreslås ingen utbyggnad. Policyn pekar också på behovet att samordna utbyggnadsplaner med andra kommuner. Den innehåller också riktlinjer vid etablering av vindkraft. I oktober 2010 fattade kommunfullmäktige beslut om vindkraftsprogram för utbyggnad av vindkraft i skogs- och övergångsbygden. Beslutet innebär i korta drag att vid byggnation av vindkraftverk ska följande gälla; 1) i den mån det innebär begränsning för annans mark, skall det finnas en skriftlig överenskommelse mellan parterna som underlag för bygglovsbeslut, 2) avstånd till bostadshus bör vara meter. I de fall man har en dokumenterad överenskommelse mellan berörda parter kan man bygga närmare än meter till bostad Resepolicy Kommunens nya resepolicy antogs av kommunfullmäktige , gäller from Den är kommunövergripande och gäller för de resor som företas i tjänsten av medarbetare anställda i Ödeshögs kommun och dess helägda bolag. Resepolicyn omfattar även förtroendevalda. Resepolicyn syftar till att personalens resor i tjänsten ska ske på ett miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt med hänsyn till resenärens och medtrafikanters säkerhet. I första hand ska övervägas om resan kan genomföras med kollektiva transportmedel. Tåg och buss skall utgöra det primära alternativet för längre resor. Om detta inte utgör ett realistiskt alternativ i förhållande till restid och arbetets art användes kommunens leasade personbilar, i sista hand den anställdes privata bil. Flygresor utnyttjas i första hand för utrikesresor eller då tåg/buss/ bil inte utgör ett rimligt val. Resa i tjänsten inom tätort bör i första hand göras med cykel. Vid helt korta förflyttningar kan dessa lämpligen göras till fots.

15 15 (52) Kurser och konferenser i egen regi ska förläggas till platser och tidpunkter som minimerar det samlade resandet för deltagarna och möjliggör samåkning med kollektivtrafik eller bil. Om kurser/utbildningar i extern regi anordnas på flera platser bör det tillfälle väljas som möjliggör att syftet enligt ovan uppnås till största möjliga del. Ödeshögs utmaningar Hur ligger Ödeshög till i relation till de internationella och nationella klimat- och energimålen? Vad händer om vi inget gör och var finns våra stora utmaningar? Nollalternativet 6 beskriver en uppskattning av kommunens energianvändning och dess miljöpåverkan fram till år 2020 om ingen energiplan med tillhörande åtgärder antas. I nollalternativet beräknas energianvändningen i Ödeshög vara i stort sett den samma, men att det sker en omfördelning mellan energibärarna. Bensinanvändningen antas minska medan användningen av biobränsle och fjärrvärme antas öka. För att ta reda på vilka utmaningar som Ödeshög står inför jämförs i figuren nedan Ödeshögs nollalternativ med de nationella energi- och klimatpolitiska målen. Tabell 11. Ödeshögs nollvision för de tre nationella klimatmålen. Källa: LiU:s miljöbedömningsverktyg. Nationella mål Vad säger nollalternativet % Når vi målen för 2020? Mål 1: Minskade växthusgasutsläpp med 17 % * Ökning med 16 % Målet uppnås ej Mål 2: 50 % av energianvändningen ska komma från förnyelsebara energikällor Mål 3: Energianvändningen ska effektiviseras med 20 % (MWh/SEK BNP) Förnyelsebara energikällor står för 23 % Energieffektivisering med 13 % Målet uppnås Målet uppnås ej *Notera: - 17 % avser det nationella åtagandet med år 2005 som basår exklusive handel med utsläppsrätter. Mål 1: Minska utsläppen av växthusgaser med 17 % år 2020 Som vi kan se i tabellen ovan, ligger kommunen långt ifrån målet. Det ser inte heller ut som de pågående trenderna kommer att minska utsläppen, utan snarare öka dem. Det behövs alltså en rejäl insats här för att kunna nå målläget till I Ödeshögs kommer utsläppen av växthusgaser framför allt från förbränning av fossila bränslen i samband med person- och godstransporter och icke fossila utsläpp av växthusgaser från jordbruket. 6 Nollalternativet är beräknat med hjälp av Energimyndighetens långtidsprognos från Nollalternativet jämförs också mot de nationella energi- och klimatpolitiska målen.

16 16 (52) När det gäller transporter är det dieseln som både står för den största delen av utsläppen idag och som beräknas stå för den stora ökningen till Ökningen beräknas kommer från en ökande fordonsflotta, men också från en beräknad ökning av biltrafiken. Som tidigare konstaterats så kommer mycket av dagens och framtidens utsläpp från den genomfartstrafik som använder de stora bensinmackarna i Ödeshögs kommun. Det här är något som kommunen och andra lokala aktörer har svårt att påverka, varför hela arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser från fordonstrafiken knappas kan ses som ett kommunalt ansvar. Vad kommunen och lokala aktörer kan göra är att verka för att det finns ett gott utbud av miljöbränsle (biogas, etanol, biodiesel och el) vid de stora tankstationerna. Det är något som kan förväntas stärka Ödeshögs attraktivitet som rastplats. Åtgärder med lokal rådighet är att resa mer kollektivt och välja drivmedel till fordonen som påverkar klimatet mindre. När det gäller jordbrukets växthusgasutsläpp handlar det framförallt om icke-fossila utsläpp. Något som egentligen ligger utanför energiplanens syfte. Kommunen bör ändå verka till att det kommer ingång ett arbete med att minska jordbrukets klimatpåverkan. Verktyg finns inom LRF och projektet greppa näringen. Genom att resa mer kollektivt, minska bilåkande och välja drivmedel till fordonen som påverkar klimatet mindre, kan vi alla göra något för miljön. Att byta uppvärmningssystem från oljeeldning till t ex fjärrvärme är ett annat sätt att direkt påverka CO 2 -utsläppen. Mål 2: Förnyelsebara energikällor 50 % år 2020 Liksom många andra kommuner av samma karaktär har Ödeshög ett mycket bra utgångsläge när det gäller förnyelsebar energi. Här finns många råvaror som kan användas och samtidigt (relativt) få verksamheter och människor att försörja med el, värme och bränslen. Ödeshög har kommit en bra bit på väg: ungefär 20 % av energin kommer idag från förnyelsebara källor. Det finns dock en risk att kommande trender inte ensamt kan höja kommunen till 50 %. För att nå dit måste kommunen och andra lokala aktörer göra konkreta insatser på området. Mål 3: Effektivisering av energianvändningen med 20 % år 2020 Ödeshög når 13 % men ska över 20 % för att nå målet. För att klara att minska vår energianvändning kan vi optimera dagens lösningar, våga välja smartare lösningar, ta vara på spillvärme samt åka mindre bil och mer kollektivt. Ödeshög har redan kommit en bit på väg när det gäller energieffektivisering, t ex effektivare tillverkningsprocesser, klimatsmarta styr- och reglersystem för el och värme samt bättre klimatskal på hus och byggnader. Lite arbete kvarstår dock, men det positiva här är att energieffektiviseringar ofta betalar sig själva den billigaste kilowattimmen är ju helt enkelt den vi aldrig använt och därför inte behöver betala för!

17 17 (52) KOMMUNEN ÖDESHÖG Geografi Ödeshög ligger i sydvästra delen av Östergötlands län vid Vätterns östra strand och gränsar i norr till Vadstena och Mjölby kommuner, i öster till Boxholm och Tranås kommuner, i söder till Jönköpings kommun. Ödeshög kommun ligger vid knutpunkten för E4 och riksväg 50 med ett bra vägnät för bilburen transport till och från kommunen. Från Ödeshög tätort så är det ungefär 66 km till Jönköping och 67 km till Linköping, se karta i figur 2. Figur 2. Karta Ödeshögs kommun med kommungräns samt närliggande kommuner. Kommunen har en landareal som uppgår till 431 km 2 ( ha) varav 28 % utgörs av jordbruksmark och 55 % skogsmark.

18 18 (52) Befolkning Kommunen hade den 1 november 2011 ett invånarantal som var stycken. Ungefär hälften av dessa är bosatta i centralorten Ödeshög och knappt 10 % i kommunens andra tätort, Hästholmen. Resterande invånarna är bosatta i byar och på landsbygden 7 I kommunen fanns sammanlagt 2703 hushåll år 2009 varav småhus och 662 lägenheter i flerbostadshus (1893 småhus och 625 lägenheter i flerbostadshus år 2010) 8. Befolkningsutvecklingen i kommunen är negativ och sedan 1990 har befolkningen minskat med 10 % (ca 550 personer). Medelåldern i kommunen är 43,7 år, vilket är högre än medelåldern i riket som är 41,0 år. Service Centralorten Ödeshög tillhandahåller ett basutbud av offentlig samhällsservice, både vad gäller de delar av serviceutbudet som kommunen själv sörjer för samt de delar av serviceutbudet som landsting och stat står för. När det gäller privat närservice erbjuds ett förhållandevis brett serviceutbud med tanke på ortens relativa litenhet. Utöver livsmedelsbutik, bensinstation, kläd- och skoaffär, ATG med mera finns närmare ett tiotal restauranger och viss handel med specialutbud inom exempelvis järn, el och trä samt cykelhandlare och taxirörelse. Delar som saknas är bl.a. sportbutik, klädbutik för ungdomar och ytterligare en livsmedelsbutik. En betydande del av serviceutbudet i Ödeshög drivs av aktörer inom ramen för den tredje sektorn. Byalag, kultur- och idrottsföreningar, ekonomiska föreningar, kyrkliga stiftelser etc. svarar för service och drift av verksamheter som vanligen associeras med offentlig samhällsservice och privat service exempelvis förskola, café, butik, mack och vandrarhem. Kommuninvånarna nyttjar i första hand Mjölby och Tranås för de servicefunktioner som inte finns i kommunen. I Hästholmen finns tillgång till kiosk med visst livsmedelssortiment, bensinstation, restauranger, förskola och fritidshem, småbåtshamn med gästhamn. I Rök finns förskola och skola t.o.m. årskurs 3, lanthandel och kafé. I Boet finns tillgång till förskola samt skola t.o.m. årskurs 6. I södra delen av kommunen ligger kyrkbyn Trehörna med tillgång till barnomsorg. Näringsliv och sysselsättning Antal förvärvsarbetande Ödeshögsbor är ca stycken. Totalt sysselsätter arbetsställena i Ödeshög ca personer av dessa är bosatta i Ödeshög och 370 personer utanför. Ca personer pendlar till övriga kommuner i länet och till andra län för sin sysselsättning. Att det är fler Ödeshögsbor som förvärvsarbetar än personer som är sysselsatta inom Ödeshögs kommun ger en nettopendling ut från kommunen med ca 630 personer. 7 Hela kommunen är dock definierad som landsbygd när det gäller EU stöd från Landsbygdsprogrammet. (Gränsen går vid orter med mer än 3000 invånare) 8 Enligt SCB, fr.o.m används fastighetstaxeringsregistret (FTR ) som bas för beräkningarna av bostadsbeståndet.

19 19 (52) Ödeshög är en kommun med ett många små och medelstora företag och ett stort antal jordbruksföretag. Näringslivet kännetecknas av småskalig industri, jordbruk, livsmedelsproduktion, tjänsteföretag och offentlig service. Nära 65 % är anställda i näringslivet. Ungefär 25 % av de yrkesverksamma invånarna arbetar inom tillverkningsindustri, ca 25 % inom handel och tjänsteföretag samt ca 9 % inom jordbruk, bygg- och fastighetsverksamhet 9. De fem största företagen inom industri och bygg sysselsätter 284 personer och har en omsättning på 272 miljoner kronor. Företagen är Danagård Litho, Hallins verkstäder AB. Ole Flensted AB, Ödeshögs mekaniska AB samt Ödeshögstvätten. Ödeshögs kommun och de kommunala bolagen är en stor arbetsgivare med ca 400 anställda, eller drygt 30 % av de arbetsföra i Ödeshög. Pendling I dagsläget så är det huvudsakliga kommunikationsmedlet bilen 10, vilket beror på det geografiska läget med närhet till E4 samt den låga befolkningstätheten. Underlaget för kollektivtrafik är således lågt. Busslinjenätet från och till kommunen är i första hand anpassad för arbetspendlare och gymnasieelever. Det senare är av stor vikt, eftersom Ödeshög saknar gymnasieskola. Drygt 200 elever transporterar sig varje dag till gymnasieskolor i andra kommuner, främst Mjölby. Busslinjer finns till Linköping, Mjölby gymnasieskolor och resecentrum, Tranås gymnasieskolor och resecentrum samt Gränna tätort och gymnasieskola. I samverkan med Vadstena kommun anordnas en skolbusslinje mellan Ödeshög och Vadstena, med bussbyte i Rogslösa. Turerna är öppna för alla och trafikeras samtliga skoldagar. Busstrafiken i Ödeshög är baserad på behovet av skolskjuts till Ödeshögs tätort. Även andra resande har möjlighet att utnyttja skolskjutsarna. Det finns även två bussar som utgår ifrån en tidtabell och går som busslinjer inom kommunen som eleverna kan använda. Det finns även tillgång till en förbindelse med expressbuss som stannar vid Östgötaporten invid E4 i Ödeshög för resande till och från närmaste större stad såsom Jönköping och Linköping. 11 Figur 3. Arbetspendling från och till Ödeshög, år SCB, Ödeshög Kommunfakta Kommunbeskrivning för Ödeshögs kommun, Översiktlig planering Ibid

20 20 (52) Gröna näringar Av Ödeshögs yta på hektar används hektar till jordbruksmark samt ca hektar skog. Slättlandet ger goda möjligheter till odling av åkermark med en spannmålsodling som är ca 50 % av den totala åkerarealen i kommunen. 12 År 2007 fanns 212 jordbruksföretag med minst 2 ha. Dessa jordbruksföretag står för 75 % av kommunens åkermark. Något som indikerar att det finns ett stort antal mindre jordbruksföretag i kommunen och att jordbruket är förhållandevis småskaligt och diversifierat. Medlemmarna i LRF har ofta flera försörjningsinriktningar. Den ungefärliga fördelningen av vilken typ av verksamhet medlemmarna bedriver är 45 % någon typ av växtodling, 40 % animalieproduktion (mjölk, kött, ägg), 56 % skogsbruk och 58 % någon eller några kompletterande verksamheter (entreprenader, turism, energiproduktion m.m.). De gröna näringarna i Ödeshög producerar förnybar energi i form av vindkraft och bränsle från skog och åker. Privata aktörer inom jordbruk och skogsbrukssektorn äger till största del de vindkraftverk och biobränslen geografiskt inom Ödeshögs kommuns gränser. De är även involverade i framtidsprojekt för produktion av biogas. I Ödeshög finns ingen kommungrupp för LRF. Däremot finns 2 lokalavdelningar Alvastrabygden samt Holaveden. Föreningar och byalag Det finns ett förhållandevis stort antal aktiva föreningar, ca 60 st. i Ödeshögs kommun, vilka har betydande verksamheter och erbjuder en mängd olika aktiviteter i kommunen. Föreningarnas arbete har betydelse för utbudet inom offentlig och privat service samt inte minst för det kultur- och fritidsutbud som erbjuds i kommunen. Byalagen och bygdegårdsföreningarna är en viktig del i kommunens politiska och kulturella liv. I kommunen finns sju aktiva byalag/bygdegårdsföreningar som anordnar aktiviteter av olika slag för bygdens invånare exempelvis olika evenemang, utgivande av bygdeblad etc. De föreningar som bedriver ungdomsverksamhet har möjlighet att få kommunala aktivitetsbidrag. Det finns även ett antal humanitära organisationer som bedriver verksamhet av varierande karaktär. 12 LRF, De gröna näringarnas betydelse i Ödeshögs kommun,

21 21 (52) ENERGIANVÄNDARNA TILL VAD ANVÄNDS ENERGIN? Sammanlagt använder Ödeshög ca MWh per år. Transporter är den största posten och står för 71 % av energianvändningen. Den näst största posten är hushåll som står för 14 % av energianvändningen, medan näringslivet (jordbruk och industri) står för 11 % se figur 4. Figur 4. Fördelningen av energianvändningen för olika typer av användare (källa: SCB). Omräknat per invånare motsvarar det ca 66 MWh per person år. Motsvarande siffra för hela riket är 43 MWh 13 per person, vilket innebär att Ödeshög ligger mycket över genomsnitt. Hushållen Energi används för olika ändamål i ett hushåll. Den största delen av hushållens energianvändning går till uppvärmning ca 80 % resten är hushållsel. Kategorin el består till 40 % av hushållsel och till 60 % av eluppvärmning. I Ödeshög har hushållens energianvändning totalt sett minskat från Det beror framförallt på att oljeanvändning för uppvärmning har minskat avsevärt och nu står för bara 1 % av energianvändningen. Som eluppvärmning räknas alla sorters värmepumpar samt direktverkande el. I kategorin trädbränsle ingår fjärrvärme, närvärme, samt olika former av ved och pelletspannor. I Ödeshög är fjärrvärme och närvärme till 99 % biobränsle eldat. 13 SCB, Energianvändning per invånare (kwh) efter region, kategori och tid

22 22 (52) Figur 5. Hushållens energianvändning 2008 (källa: SCB). I tabell 2 görs en summering av olika uppvärmningssystem i Ödeshög. Det framgår: Att vart tredje småhus har tillgång till ved eller pelletspanna. Därtill kommer ett stort antal braskaminer. Fjärrvärme är en marginell företeelse för småhusen, endast 2 % är anslutna. Att det framförallt är flerfamiljshus som är anslutna till fjärrvärme. Något som beror på att det finns många flerfamiljshus inom fjärrvärmeområdet i Ödeshögs tätort och att Öbo som äger och eller förvaltar flertalet flerbostadshus valt att ansluta sina fastigheter. En tredjedel till hälften av lägenheterna i flerbostadshus är anslutna till fjärrvärme. I tabellen saknas uppgift över hur många hushåll som har direktverkande el, luft-luft värmepumpar samt mindre braskaminer eller kombinationer av olika uppvärmningssätt. Schablonmässigt kan man skatta att eluppvärmningen motsvarar 750 småhus med direktel. Sannolikt fler eftersom många kombinerar direktel med andra uppvärmningsslag. Exempelvis har nästan vart femte småhus bergvärme. Att olja är en förhållandevis marginell företeelse. Endast 4 % av småhusen har tillgång till oljepanna Tabell 22. Antal småhus och typ av uppvärmning (Källa: Motala Sot & Vent, kommunens register över bergvärmepumpar, Lantmännen agrovärme AB). Bostäder Antal Antal småhus i Ödeshög 2040 Antal lägenheter i flerbostadshus 662 Uppvärmningssystem Antal Oljepanna 90 Vedpanna 501 Pelletspanna 111 Lokala eldstäder 2218 Bergvärmepumpar (anmälda) 351 Fjärrvärme småhus (982 MWh) 43 Fjärrvärme flerbostadshus (5212 MWh) 28 Anslutningar (varje anslutning omfattar flera hushåll) När det gäller hushållsel finns många saker som drar el. I ett småhus används i genomsnitt kwh/år, i en lägenhet ca kwh/år. Så här fördelas elen i ett svenskt

23 23 (52) genomsnittshus: Kyl och frys 22 %, hemelektronik 26 %, belysning 26 % samt tvätt, disk och matlagning 26 % 14. Industri och bygg I Industrin står elenergin för nära hälften av energianvändningen medan de fossila bränslena den andra hälften där gasolen är helt dominerande. Industri som kräver höga temperaturer i sina processer använder ofta gasol som bränsle för att kunna hålla de höga temperaturerna. Figur 6. Industri och byggsektorns energianvändning, (källa: SCB) Jord- och skogsbruk För jord- och skogsbruken ser vi tydligt att diesel står för mer än hälften av energianvändningen. Diesel används till traktorer och arbetsmaskiner; det finns t.ex. över 700 traktorer i kommunen (2010). En tredjedel av energianvändningen är el och 11 % (eller ca 200 kbm) är eldningsolja. Eldningsolja används framförallt till spannmålstorkarna. Den totala användningen av fossila bränslen inom sektorn jordbruk och skogsbruk har minskat med storleksordningen 30 % under perioden 1990 till Energimyndighetens mätning av hushållsel,

24 24 (52) Figur 7. Energianvändningen inom jord- och skogsbruk (källa: SCB). Transporter I Ödeshög står transportsektorn för 71 % av energianvändningen eller MWh, se figur 3. Transporterna är nästan uteslutande fossila bränslen, vilket gör att transporterna står för 87 % av de fossila koldioxidutsläppen i Ödeshög. Större delen av transporterna (85-90 % 15 ), kan skattas härröra från genomfartstrafiken på E4 och riksväg 50. Ungefär fordon per dygn varav tunga fordon passerar kommungränsen via E4:an. Utmed riksväg 50 så passerar ca fordon varav ca tunga fordon per dag. Många av dessa fordon stannar för att rasta och tanka, något som är en viktig intäkt för Ödeshög. Genomfartstrafiken kan betraktas som en statlig angelägenhet där kommunens aktörer i stort sett saknar rådighet att påverka. Det två största mackarna i kommunen är OKQ8 vid avfart trafikplats Ödeshög invid E4:an och Preem vid Backasand. OKQ8 sålde år 2009 ca m 3 diesel och m 3 bensin. Preem vid Backasand sålde ca m 3 diesel och m 3 bensin. Försäljningen från dessa två mackar står för 83 % av transporternas energianvändning. Som en jämförelse kan nämnas att i Vadstena kommun så uppgår försäljningen av bensin och diesel till 13 % av den i Ödeshög - ca MWh, något som kan ses som en hint om hur stor del av försäljningen som sker till boende i Ödeshög. Körsträckor Ödeshögsbon kör ca 840 mil/per person och år vilket är 180 mil mer per person och år än övriga Östergötland, och drygt 160 mil mer än övriga svenskar. Under perioden 2000 till 2010 har körsträckan per person och år ökat med nära 90 mil i Ödeshögs kommun, en trend som även sker nationellt. Samtidigt har antalet körda mil per bil ökat. 15 Följande antaganden har gjorts. 1) Varje invånare kör 840 mil per år med en genomsnittlig bränsleförbrukning på 0,8 liter per mil (Volvo V70 Sveriges vanligaste bil), vilket ger 672 liter bensin per år. På kommunnivå motsvarar det m3 bensin eller MWh. Något som motsvarar 13 % av transporterna.

25 25 (52) Vid en jämförelse mellan antal körda mil i Ödeshög och i riket så kör Ödeshögs medborgare längre sträckor, något som kan förklaras av Ödeshögs glesa bebyggelse med långt till service, samt närhet till E4an. Figur 8 Körda mil per person och år,www miljomal.se Bilparken I Ödeshög som geografiskt område fanns i slutet av 2008 totalt fordon registrerade, 65 % av dessa var personbilar. Bilparken i Ödeshög domineras av bensin bilar även om dieselbilar stadigt ökat i antal. Knappt 3 % av fordonen drivs på annat än bensin och diesel, främst etanol. Etanol är det fossilfria alternativ som finns att tillgå idag. Det finns vid Preem Östgötaporten och OKQ8 Trafikplats Ödeshög. Med ett omfattande jordbruk så är även traktorer och andra arbetsmaskiner som kräver fossila drivmedel vanliga. Av arbetsfordonen var 760 stycken traktorer. Idag finns det ingen möjlighet att tanka biogas i kommunen, något som gör att biogasfordon inte är så vanliga i Ödeshög. För att få tag på biogas så är invånarna tvungna att åka till Mjölby eller till Motala för närmaste tankställe.

26 26 (52) Figur 9. Bilparken 2010 i Ödeshög (källa trafa.se). Kollektivtrafik From 1 jan 2012 så är det den Regionala Kollektivtrafikmyndigheten som beställer och betalar (via skatteväxling) all kollektivtrafik i Östergötland. Skolskjuts och färdtjänst är en kommunal fråga men kommunen kan lämna över den till Kollektivtrafikmyndigheten. Det innebär att kommunens rådighet över kollektivtrafiken är begränsad. Innan den 1 jan 2012 så hade landstinget ansvar för kollektivtrafiken som går över kommungränsen, med några undantag. År 2009 beställde och ansvarade kommunen för trafiken mellan Ödeshög och Gränna (linje 271) samt 28 % av den numera nedlagda linjen 610 mellan Ödeshög-Vadstena-Motala. Under år 2009 så hade denna kollektivtrafik ca personresor, körde km och förbrukade 20 m3 diesel vilket motsvarar ca 196 MWh energi. Linjerna trafikerades med 3 bussar som var stationerade i Ödeshög. Idag körs all trafik i Ödeshög på diesel, Östgötatrafikens styrelse har tagit inriktningsbeslutet att senast 2015 ska all trafik köras på förnyelsebara drivmedel. Kommunorganisationens fordon och resor Många av kommunens verksamheter medför också transporter av olika slag. Bilar behövs för att hemtjänsten ska fungera på landsbygden, räddningstjänsten och gatukontoret behöver fordon i sina verksamheter m.fl. Dessutom använder personal bilar i tjänsten. PERSONBILAR Ödeshögs kommun har 10 stycken personbilar i sin organisation. 9 stycken av dessa är leasade och ett fordon är ägd av kommunen. 4 av de leasade bilarna är småbilsmodeller och även registrerade som miljöfordon. Hälften av de leasade personbilarna används av hemtjänsten, ett fordon används främst inom socialkontoret IFO samt biståndshandläggare inom äldre- och handikappomsorgen. Ett av fordonen är tillgänglig för bokning av personal på kommunkontoret samt två fordon nyttjas främst i barn och ungdomsnämndens verksamhet.

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Resepolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-20, 75

Resepolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-20, 75 Resepolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-20, 75 Resepolicy Denna resepolicy är antagen av kommunfullmäktige 2011-06-20, 75 och gäller from 2011-07-01. Omfattning Policyn är kommunövergripande och

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Riktlinjer för resor

Riktlinjer för resor RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 Innehåll Sida Inledning... 2 Värdegrund... 2 Nulägesbeskrivning... 3 Omvärldsanalys... 5 Fokusområde: Transportfordon och drivmedel... 6 Fokusområde:

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG MTG kommuner i samarbete Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG Innehåll 1. FN/Globalt... 3 2. EU... 3 3. Nationellt... 3 3.1. Nationella miljömål...

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Verksamhetsplan Energirådgivning 2013

Verksamhetsplan Energirådgivning 2013 Verksamhetsplan Energirådgivning 2013 2(11) Denna verksamhetsplan gäller för Energi- och klimatrådgivningen i 2013... 3 Budget... 3 Organisation... 3 Kompetensutveckling... 3 Energi och klimatplanen...

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Köpings kommun Rapporten skriven av: Arbetsgruppen för "klimatplanen", 2013-02-08 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-04-28 Rapporten finns även att

Läs mer

Rutiner för möten och resor

Rutiner för möten och resor Förslag till rutiner 2015-04-01 Dnr KS.2015.134 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Björn Järbur Kommunchef Tel: 0303-330264 E-post: bjorn.jarbur@ale.se Rutiner för möten och resor Syfte Dessa rutiner

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Beslutshandling 2013-02-08 Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen 2 Plan för klimatarbetet i Köping Beslutsdelen Innehåll: 1. Varför en

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Resepolicy för Kumla kommun

Resepolicy för Kumla kommun Resepolicy för Kumla kommun Antagen av kommunstyrelsen den 4/5 2011, 82 2011-xx-xx 1. Inledning Kumla kommuns resepolicy gäller för samtliga anställda och politiker i Kumla kommun och i de kommunala bolagen.

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31 Malmö 2011-03-31 Datum 2011-03-31 Uppdragsnummer 61631041450000 Utgåva/Status Godkänd Marika Andersson Uppdragsledare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 19 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Energiplan Åtvidaberg 2011-2014

Energiplan Åtvidaberg 2011-2014 Energiplan Åtvidaberg 2011-2014 Kraftverkskanalen, foto Göran Börkén Författare Kickan Grimstedt Åtvidaberg januari 2011. 2 Innehåll Visionen...3 Sammanfattning...4 Introduktion...5 Bakgrund...6 2 graders

Läs mer

Energibokslut 2009. Klimatstrategi och Energiplan

Energibokslut 2009. Klimatstrategi och Energiplan Energibokslut 29 Klimatstrategi och Energiplan Svartån vid Öringe Foto. Klas Johansson Fastställt av Kommunfullmäktige 21-6-21 Kf 4/21 BOXHOLM LIGGER BRA TILL 1 Klimatstrategi och energiplan, energibokslut

Läs mer

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi! Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun Så här jobbar vi! Exempel på vad som gjorts den senaste tiden Strategiskt arbete Översiktsplan (Kf 2012-05) Gång- och cykelplan ( Kf April2012) Energi- och klimatstrategi

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun

Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun 1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 PRESENTATION AV TOMELILLA KOMMUN... 3 1.2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 1.3 PROJEKTORGANISATION... 4 2. INVENTERING...

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Resepolicy för Gävle kommunkoncern

Resepolicy för Gävle kommunkoncern Dnr 12KS470 Resepolicy för Gävle kommunkoncern Beslutat i Kommunfullmäktige 30 september 2013 Resepolicy för Gävle kommunkoncern Beslutat i Kommunfullmäktige 30 september 2013 Citera gärna ur skriften

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer