Överenskommelse om gemensam titulatur och kompetenskrav för personal inom funktionshinderområdet i Skaraborg.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Överenskommelse om gemensam titulatur och kompetenskrav för personal inom funktionshinderområdet i Skaraborg."

Transkript

1 Överenskommelse om gemensam titulatur och kompetenskrav för personal inom funktionshinderområdet i Skaraborg. Personalens kompetens är vår livskvalitet Sagt av Christina Amundberg, representant från (H)järnkoll på Carpes nationella konferens Olika perspektiv på kompetens inom funktionshinderområdet. Förslaget är utarbetat i enlighet med uppdraget om gemensamma titlar inom funktionshinderområdet i Skaraborgs kommuner. Utvecklingsfora Funktionshinder

2 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Central statistik... 3 Kompetens och kvalitet... 3 Omvärldanalys... 4 Regional nivå... 4 Nationell nivå... 4 Fackligt- och brukarperspektiv... 5 Varför enhetliga titlar?... 5 Utbildningsanordnare... 6 Gymnasieskolan... 6 Vuxenutbildningen... 6 Yrkeshögskolan... 7 Högskola... 7 Titlar förr och nu... 7 Vårt förslag... 8 Avgränsningar i fråga om titulatur... 8 Utbildningskrav och kvalitetssäkring av titlarna... 9 Relevanta gymnasieutbildningar enligt GR/Carpe/Socialstyrelsen:... 9 Utbildningskrav stödassistent... 9 Utbildningskrav stödpedagog Roller och behov Titelbytet Personal som inte uppfyller utbildningskraven för titeln stödassistent Validering Vinster med att införa enhetliga titlar kopplade till specificerade kompetenskrav Förslag på överenskommelse... 12

3 3 Inledning Socialcheferna i Skaraborgs kommuner har gett utvecklingsfora funktionshinder i uppdrag att ta fram ett förslag på gemensamma yrkeskrav och yrkestitlar inom funktionshinderområdet i Skaraborg. Forat har utsett en arbetsgrupp bestående av tre medlemmar i forat, Christel Isaksson, Vara kommun, Kenneth Nilsson, Skövde kommun och Peter Jonsson, Tibro kommun samt FoU-strateg Ulrika Hernant från Skaraborgs kommunalförbund. Arbetsgruppen har bjudit in representanter från fackförbunden; Kommunal, avdelning vänerväst, Malin Svensson från Grästorp och från Vision, Karola Åkesson från Skövde. Även en representant från Skaraborgs gymnasieskola har bjudits in, Anette Lidskog från Skövde som arbetar på vård och omsorgsprogrammet och som också är delaktig i arbetet med Vård- och omsorgscollege. Bakgrund Funktionshindersområdet består av en mängd olika verksamheter, som utifrån lagstiftningen ger stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Inom området arbetar chefer och medarbetare inom boende, daglig verksamhet eller sysselsättning, korttidstillsyn och barnboenden, samt med personlig assistans. Dessa personer utför många gånger komplexa och kvalificerade arbetsuppgifter som kräver hög kompetens. Mot bakgrund av detta påpekar Nationella Kompetensrådet (NKR) på att det inom funktionshinderområdet finns behov av en förbättrad utbildning både vad gäller studier på gymnasie- och på eftergymnasial nivå. Central statistik Idag finns det ingen central statistik som kan visa på framtida behov eller på tillgången på omsorgspersonal utan högskoleutbildning. Socialstyrelsen har ett bra underlag för att kunna studera tillgången på legitimerade yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Dock saknas denna typ av systematiska uppgifter för viss omsorgspersonal det vill säga de grupper inom vård och omsorg som inte kräver högskoleutbildning. Detta gäller bland annat undersköterskor, vårdbiträden, mentalskötare och personliga assistenter. Dessa personalgrupper som tillhör omsorgspersonalen har inte på motsvarande sätt en legitimation kopplad till yrket, uppgifter om dem finns därför inte systematiskt samlade. Sveriges kommuner och landsting (SKL) för till viss del statistik över dessa grupper men eftersom titlarna är många och används olika över landet, så kan inte heller denna statistik ge det underlag som efterfrågas. Statistiken omfattar inte de som arbetar i privat verksamhet och är inte heller helt differentierad vad gäller omsorgspersonal inom funktionshinderverksamheter och omsorgspersonal som arbetar inom äldreomsorg. Det finns idag inte någon nationell aktör som följer utvecklingen för hela gruppen av omsorgspersonal som saknar högskoleutbildning. Kompetens och kvalitet Kraven på baspersonal inom funktionshinderområdet ökar och kompetensutvecklings behoven pekar på behov av både en bredd och på ett djup i kunskaper och förmågor. Den enskilde ska få

4 4 stöd i att själv klara sitt liv, göra val och motiveras till ett aktivt deltagande i samhället. För det krävs personal med hög kompetens som ska samverka med den enskilde, dennes nätverk, och med andra professioner. Under 2000-talet har möjligheterna att ställa diagnos ökat och många personer som söker stöd enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har komplexa och sammansatta behov. Det betyder att kommunen förväntas kunna möta behov av både förändrade önskemål om insatser från den enskilde och hans företrädare/anhöriga och nya målgrupper inom personkretsarna enligt LSS. Exempelvis är gruppen med olika neuropsykiatriska diagnoser en starkt ökande grupp. Lagstiftning fastställer krav på verksamheten t.ex. när det gäller kvalitet, dokumentation, hygien, livsmedelshantering, brandskydd m.m. Samtidigt ställs också krav på personal att planera, genomföra och utvärdera sitt eget arbete. Dessa ökade krav gör att behovet av ett systematiskt arbete med kompetensutveckling på verksamheterna tydliggörs. Trots stora behov av kompetenshöjande åtgärder inom funktionshinderområdet är de statliga satsningar som nu gjorts inom området små och inte alls i den omfattning som skulle vara önskvärt, vare sig när det gäller att fastställa kompetenskrav eller att tillföra ekonomiska resurser för verksamhets- och kvalitetsutveckling. Omvärldanalys Arbetsgruppen har gjort en mindre omvärldsanalys. Fokus har varit på hur titelfrågan diskuteras på regional och nationell nivå, även ur ett fackligt- och brukarperspektiv. Nedan beskrivs kortfattat vad denna analys visat. Regional nivå I västra Götalandsregionen finns fyra kommunalförbund, Göteborgsregionen (GR) som har genomfört/genomför titelbyte kopplat till kompetenskrav, Skaraborg som nu arbetar fram förslag på gemensamma titlar och yrkeskrav. I Sjuhärad och Fyrbodals kommunalförbund har man påbörjat en aktiv diskussion om titlar och yrkeskrav. Även i Hallandsregionen pågår diskussion i frågan. Nationell nivå På nationell nivå finns flera viktiga aktörer. Carpe med det nationella kompetensrådet (NKR), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), fackliga organisationer, brukarorganisationer och Socialstyrelsen. Carpe och NKR diskuterade titelfrågan på sitt senaste möte De konstaterade att det är en angelägen fråga i många regioner och kommuner. Alla regionsrepresentanter var eniga om att det viktigaste är enhetliga titlar med tydlig koppling till kompetensnivåer inte i första hand vilka/vilken titel som väljs. Diskussionen om i fall de titlar som GR arbetar utifrån är de bästa, får förhoppningsvis inte ta över engagemanget och viljan till enhetlighet. Flera kommuner/regioner i landet är på gång att byta till titlarna Stödassistent och Stödpedagog. Områden som sågs som viktiga att fortsätta arbeta med nationellt var bland annat chefens kompetensbehov och att Barn- och Fritidsprogrammet (BF) kommer med i Vård- och Omsorgscollege, då det i dag är stort fokus på VO-College (vilket kan ge felaktigt fokus i

5 5 verksamhetsområdet, därav vikten att få med BF). Fler viktiga områden var titlarna kopplat till behovet av AID-koder för att kunna nå målet med tillförlitlig nationell statistik. SKL gjorde under 2012 en kartläggning som gav en samlad nationell bild av vilka utvecklingsbehov som finns inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Kartläggningen var en grund till att funktionshinderområdet idag finns med i den överenskommelse som gjorts mellan regering och SKL när det gäller evidensbaserad socialtjänst Länens/regionernas bedömningar av kompetensutvecklingsbehov bearbetades och kategoriserades i 10 olika punkter. Kompetensfrågan lyftes i två av punkterna: Personalens kompetens behov finns av att utveckla nationella utbildningar för personal som arbetar med att stödja personer med funktionsnedsättning. Nationell nivå staten och SKL behöver aktivt stödja länen/regionerna och kommunerna i den fortsatta kompetensutvecklingen inom området funktionsnedsättning. När det gäller titelfrågan och AID-koder finns det i nuläget inget aktivt arbete på SKL. Socialstyrelsen har på eget initiativ påbörjat arbete med att ta farm förslag till allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning. Arbetet med de allmänna råden är inne i en slutfas och deras förslag granskas nu av socialstyrelsens juridiska avdelning innan förslaget ska ut på remiss. Fackligt- och brukarperspektiv De fackliga organisationerna, Kommunal och Vision har ställt sig bakom behovet av enhetliga yrkestitlar. Brister i den statistik som förs nationellt på grund av avsaknaden av enhetliga yrkestitlar, exempelvis lönestatistiken är också något som de fackliga organisationerna ser som ett problem. Medlemmarnas behov av en tydligt yrkesidentitet/stolthet är en fråga som bejakas. Brukarorganisationerna; Föreningen för utvecklingsstörda barn, unga och vuxna (FUB), (H)järnkoll, Attention och Föreningen för autism var med i en slutdebatt på Carpes nationella konferens 2013, Olika perspektiv på kompetens inom funktionshinderomsorgen". De var alla positiva till den aktiva diskussionen kring behovet av enhetliga yrkestitlar och till tydliga kompetenskrav för personal inom funktionshinderområdet. Varför enhetliga titlar? Det finns en rad strategiska hinder för en effektiv utvekling av kvalitet inom funktionshinderområdet. Utbildningsanordnare har idag svårt att uppfatta behoven av utbildning inom funktionshinderområdet, vilken kompetens krävs och vad blir de studerande. Vilka framtida arbetskraftsbehov har verksamhetsområdet? Dessa svårigheter beror bland annat på den mångfald av titlar som finns, inte bara inom Skaraborg utan i hela landet. För presumtiva arbetstagare är det svårt att få en bild av vad ett arbete inom funktionshinderområdet innebär.

6 6 Det går inte att få fram användbar statistik över anställda inom området för att visa på kompetens- och rekryteringsbehov. Även lönestatistik är svår att få via de idag befintliga systemen på grund av den mångfald av titlar och kompetenskrav som finns. Det finns en alltför svag styrning från samhället när det gäller kompetens inom funktionshinderområdet. Intresset för forskning och professionalisering är svalt och de personer som behöver mest stöd och som är beroende av den kvalitet kommunen och privata aktörer erbjuder har svårt att göra sin röst hörd. Marknadsföringen av funktionshinderområdet försvåras avsevärt av att gemensamma kompetenskrav och titlar saknas och följden blir en otydlig yrkesidentitet. Utbildningsanordnare Det finns fyra olika skolformer; gymnasie-, vuxen-, yrkeshögskole- och högskoleutbildning. De två första utbildar på gymnasienivå och de senare på eftergymnasieal nivå. Nedan följer en kort beskrivning av de olika skolformerna. Gymnasieskolan En elev som avslutat ett gymnasieprogram (GY-11) kan få en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen. För yrkesexamen ska eleven ha 2500 poäng varav 2250 ska vara godkända. Eleven ska också ha godkänt i Svenska, alternativt Svenska som andraspråk 1, Engelska 5 och Matematik 1. Ett krav är också att eleven har godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena och ett godkänt gymnasiearbete. Även den som gått en lärlingsutbildning eller en skolförlagd yrkesutbildning kan uppnå en yrkesexamen. För högskoleförberedande examen ska eleven ha 2500 poäng varav 2250 godkända. Eleven ska också vara godkänd i Svenska, alternativt Svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 5 och 6 samt Matematik 1 och ha gjort ett godkänt gymnasiearbete. Högskoleförberedande examen kommer att ge grundläggande högskolebehörighet. En yrkesexamen samt godkända betyg i Svenska, alternativt Svenska som andraspråk, 2 och 3 samt Engelska 6 ger också grundläggande högskolebehörighet. Alla elever på yrkesprogram ska ha rätt att läsa in de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Vuxenutbildningen Gymnasieskolans ämnesplaner och kunskapskrav ska användas i den gymnasiala vuxenutbildningen, som motsvarar gymnasieskolan till mål och nivå. Samtidigt ska hänsyn tas till behov av individanpassning och flexibilitet. Detta innebär att vuxenutbildningen kan använda sig av kurser från olika gymnasieprogram och på detta sätt skapa en utbildning som helt motsvarar behovet.

7 7 Yrkeshögskolan Nationella Kompetensrådet ser liksom arbetsgruppen att Yrkeshögskolan (Yh) kan vara en viktig aktör, såväl för att utbilda personer till yrken inom verksamhetsområdet, som för yrkesverksamma som behöver vidareutbilda sig. Yrkeshögskola är en utbildning på eftergymnasial nivå med en mix av teori och praktik. Utbildningarna skapas utifrån behov från arbetsmarknaden och för att kunna söka en Yhutbildning ska man ha grundläggande behörighet. Den grundläggande behörigheten består i slutbetyg från gymnasiet eller gymnasial vuxenutbildning med lägst betyget godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng. Utöver det kan skolan kräva särskilda förkunskaper för en viss utbildning, särskild behörighet. Vari den särskilda behörigheten består anges av utbildningsanordnaren och kan till exempel vara kunskaper från vissa gymnasiekurser eller yrkeserfarenhet av speciell betydelse för utbildningens inriktning. Om fler sökande finns än antalet utbildningsplatser görs ett urval och det är upp till varje utbildningsanordnare att bestämma vad som ska utgöra grunden för urvalet. Sökande som man uppfattar har ett stort intresse för yrket och är verkligt motiverade att gå utbildningen prioriteras. De flesta Yh-utbildningar är två år långa men de kan vara från 6 månader och uppåt. På Yhutbildningar anges utbildningarnas längd i Yh-poäng, där fem poäng motsvarar en veckas studier på heltid och 200 poäng är ett års heltidsstudier. En stor del av Yh-utbildningen är förlagd ute på en arbetsplats, något som kallas Lärande i arbete (LIA). Tanken med LIA är att komplettera det man lär sig teoretiskt med praktiska kunskaper direkt från arbetslivet. För att få en yrkeshögskoleexamen krävs att utbildningen omfattar minst 200 Yh-poäng (1år) och för att få en s.k. kvalificerad yrkeshögskoleexamen krävs att utbildningen omfattar minst 400 Yhpoäng (2 år). Högskola För studier på högskola krävs högskole- eller särskild högskolebehörighet. Alla kurser och utbildningar på högskolan anges i högskolepoäng som visar utbildningens omfattning. Varje veckas heltidsstudier ger 1,5 högskolepoäng. Det betyder att en termins heltidsstudier omfattar 30 högskolepoäng, ett års heltidsstudier 60 högskolepoäng osv. Titlar förr och nu Tidigare yrkestitlar, som byggdes upp kring begreppen vård eller habilitering, ersätts nu av begreppet stöd. Med det vill vi betona att kommunen arbetar enligt LSS som är en social lagstiftning om stöd och service till vissa funktionshindrade. Sjukvård och behandling enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) innefattas inte av LSS. Vi vill förstärka och tydliggöra den stödjande roll som personalen har; att stötta, stärka och motivera den enskilde till egenmakt över sin vardag och sitt liv.

8 8 Historiska faser inom funktionshinder området: Källa: Bradley: Shifting paradigms in service to people with disabilities Fritt översatt av Lennart Jönsson, MISA AB, Sthlm maj 1995 Titel på servicepersonal Vårdare Habiliteringspersonal Stödassistent Stödpedagog Titelvalen anknyter på ett tydligt sätt till relevant lag. Arbetsgruppen har återkopplat, diskuterat och förankrat förslaget. Kommunal och Vision ställer sig bakom behovet av kvalitetssäkrade titlar med tydliga kompetenskrav i syfte att kvalitetssäkra insatserna och för att bygga en positiv yrkesstolthet. När det gäller valet av titlarna stödassistent och stödpedagog är Kommunal inte helt övertygade och vill har en nationell överenskommelse i denna fråga. På nationell nivå har det nu uppstått ett visst intresse av denna fråga och arbetsgruppen som helhet ser fram emot att centrala överenskommelser görs. Skulle överenskommelser fastslå andra titlar kopplade till kompetenskrav så är det arbetsgruppens förslag att Skaraborgs kommuner anpassar sig till detta. Vårt förslag Är att införa gemensamma titlar kopplade till kompetenskrav för personal inom funktionshinderområdet i Skaraborg. Titlarna Stödassistent och Stödpedagog är de titlar som enligt vår omvärldsanalys bör användas. Avgränsningar i fråga om titulatur Titeln personlig assistent behålls för insatser enligt 9:2 LSS och Socialförsäkringsbalken kap. 51. I begreppet ligger att det ska vara ett personligt stöd som utformas för att tillgodose den enskildes grundläggande- och andra personliga behov. Den enskilde har ett stort inflytande över val av personal/utförare och hur behoven ska tillgodoses. Titeln personlig assistent får anses väl inarbetad och likvärdigt använd i hela landet. Titeln har också en egen AID-kod, Rätten till stöd i vardagen inklusive den personliga omvårdnaden för personer med funktionsnedsättningar i ordinärt boende och som inte har rätt till insatsen personlig assistans,

9 9 tillgodoses idag med insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) ofta kallat, boendestöd. Titeln boendestödjare blir allt vanligare, främst för insatser till personer med psykiska funktionsnedsättningar men också för personer med intellektuella, neuropsykiatriska eller sammansatta funktionsnedsättningar. Arbetsgruppen har valt att inte heller ta med titeln boendestödjare i detta förslag då insatsen boendestöd inte finns som en insats enligt LSS. Utbildningskrav och kvalitetssäkring av titlarna I arbetet med att genomföra titelbyte för personal inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning behövs en samstämmighet i utbildningskraven för de överenskomna titlarna; stödassistent och stödpedagog. Kommunal framför att de är tveksamma till att de angivna kompetenskraven skall vara ett krav för att vara anställningsbar på en tjänst med vald titel. De anser att krav bör kunna bytas ut mot önskvärt eller meriterande. Arbetsgruppens slutsats är att tydliga kompetenskrav kopplade till valda yrkestitlar är en förutsättning för att kunna motverka de identifierade bristerna vad gäller: marknadsföring och framtida personalförsörjning statistik vad gäller t ex löner och utbildningsnivåer, ökade krav på professionalism, samverkan och spetskompetens brist på yrkesidentitet/stolthet. Att kommunerna efter denna överenskommelse om titlar, kommer att anställa personer som uppfyller kompetenskraven för titlarna, är ett sätt att kvalitetssäkra titlarna och underlätta för de anställda vid byte av arbetsgivaren eller verksamhetsområde. Relevanta gymnasieutbildningar enligt GR/Carpe/Socialstyrelsen: I de grundförutsättningar som lagts för vårt arbete ligger GR s överenskommelse, och Carpes framtagna yrkeskrav. Dessa båda talar om barn- och fritidsprogrammet och vård och omsorgsprogrammet som adekvata grundutbildningar för baspersonal inom funktionshinderområdet. Även Socialstyrelsen nämner dessa båda gymnasieprogram som baskompetens i sin publikation; Vägledning för arbetsgivare ( ). Utbildningskrav stödassistent För titeln stödassistent krävs ett avslutat gymnasieprogram med yrkesexamen inom: Barn och fritidsprogrammet Vård och omsorgsprogrammet Dessa båda program har programgemensamma kurser men också olika inriktningar/fördjupningar med kurser som är olika hos olika utbildningsanordnare och som också i vissa fall är valbara. Det gör att det inte självklart går att veta vilka baskunskaper som en examen från respektive gymnasieprogram ger.

10 10 Carpe har kategoriserat behovet av generella kunskaper i 6 yrkeskrav för baspersonal. Dessa yrkeskrav är sedan tydliggjorda i ett antal ämnesområden med kunskapsmål och lärandemål. För att kunna säkerställa att yrkeskraven som specificerats av Carpe faktiskt motsvaras av dessa utbildningar krävs att nedan angivna kurser finns i utbildningen. För specifika tjänster inom t.ex. daglig verksamhet kan en annan gymnasiekompetens utgöra grunden för anställning som stödassistent, t.ex. inom kök Restaurang och livsmedelsprogrammet eller inom hantverk Hantverksprogrammet. Det är naturligt att dessa tjänster också får titeln stödassistent. Arbetsgivaren ansvarar för att personal får den kompletterande utbildning som krävs för arbetet med stöd till personer med funktionsnedsättning. Utbildningskrav stödpedagog För titeln stödpedagog krävs en eftergymnasial specialisering inom funktionshinderområdet med pedagogisk inriktning som omfattar minst 200 Yh-poäng eller 60 högskolepoäng eller kombination däremellan som motsvarar minst två terminers heltidsstudier. Relevanta utbildningar finns både inom Högskolan och inom Yrkeshögskolan Dessa utbildningar ges som heltids- deltids eller som distansutbildning. Roller och behov Båda rollerna stödassistent och stödpedagog skall finnas helt och hållet i det vardagsnära arbetet. Skillnaden i yrkesbefattningarna stödpedagog och stödassistent ligger i kompetensnivå. Stödpedagogen bidrar med en fördjupad pedagogisk kunskap inom funktionshinderområdet som direkt anknyter till arbetet. Detta är ett sätt att bredda och fördjupa kompetensen i verksamheten och höja kvaliteten på innehållet i de insatser som den enskilde har behov av.

11 11 Kommunens förutsättningar och de olika verksamheternas behov avgör hur fördelningen av de båda yrkesrollerna blir, det vill säga förhållandet mellan hur många stödassistenter det ska finnas i förhållande till stödpedagoger. Titelbytet Utbildningskraven som angetts ovan är baserade på gymnasieprogrammen (GY-11). De flesta som idag är anställda i kommunerna har inte denna utbildning men däremot utbildningar som kan bedömas som likvärdiga. Vid konverteringen av titlar är det viktigt att processen görs transparant och tydlig så att legitimitet uppnås. Arbetsgruppen föreslår att en gemensam handlingsplan för Skaraborgs kommuner utarbetas. I handlingsplanen bör frågor som objektivitet och likvärdighet i bedömning av tidigare utbildning och erfarenhet, valideringsmöjligheter, AID-koder klargöras. Arbetsgruppen föreslår att handlingsplanen utarbetas i samverkan med personalansvariga, utbildningsanordnare samt fackliga företrädare. Personal som inte uppfyller utbildningskraven för titeln stödassistent När personal byter titlar kan det komma att finnas anställda som inte uppfyller kompetenskraven för titeln stödassistent. Det är därför viktigt att det finns en gemensam titel även för dessa medarbetare. Vårt förslag är stödbiträde. Denna titel bör vara relevant för ordinarie baspersonal endast under en övergångsperiod samt för de korttidsvikarier som inte uppfyller utbildningskraven. Kommunal är inte enig i valet av titeln, stödbiträde, de föreslår att istället att personal som inte uppnår kompetenskraven för stödassistent ska få behålla sin nuvarande titel såsom några av kommunerna i GR-regionen gjort. Arbetsgruppens slutsats att införa en gemensam titel även för de som inte uppnår kompetenskraven för titeln stödassistent, grundar sig i samma skäl som redovisas under rubriken varför enhetliga titlar?. En omedelbar negativ konsekvens för kvalitetssäkrings- och utvecklingsarbetet inom verksamhetsområdet, som arbetsgruppen bedömer sannolik, är fortsatt osäker och svårbedömd lönestatistik och en försämrad möjlighet att snabbt vinna validitet för de nya enhetliga titlarna. Validering I enlighet med ovan nämnda förslag om gemensam handlingsplan så bör även möjligheten till samordnad valideringsprocess ses över. Nationellt ligger ansvaret för validering hos myndigheten för Yrkeshögskolan. Vad som krävs och vilken utbildningsanordnare som har möjlighet att erbjuda validering bör klargöras i ovan nämnda handlingsplan. Kurskrav och utbildningsanordnare Det är viktigt att våra utbildningsanordnare snarast tar del av denna överenskommelse så att de kan anpassa sina utbud efter lagar, förordningar och arbetsgivarnas krav på baskompetens.

12 12 Information bör spridas inom kommunernas utbildningsansvariga, via Vård- och omsorgscollage samt till relevanta myndigheter med ansvar för utbildningsområdet. Vinster med att införa enhetliga titlar kopplade till specificerade kompetenskrav Vi ser en rad vinster som kommer att påverka vårt verksamhetsområde positivt bl.a. Verksamheten rustas för kommande rekryteringsbehov och för att möta nya målgrupper med förändrade krav på erbjudna insatser. Verksamhetens behov kommer att styra vilken kompetens som rekryteras vilket ger möjlighet för de med stora och komplexa behov att få en personalgrupp med bredare kompetensnivå. Professionaliseringen av yrkesområdet drivs på. Möjligheter att påverka utbildningsanordnare om innehåll i utbildningar. Möjlighet att påverka Arbetsförmedlingen regionalt genom att samlad titulatur ger tydlig bild av arbetskraftsbehovet. Större möjlighet till karriärvägar, till personlig utveckling och individuell löneutveckling inom funktionshinderområdet. Tydligare yrkesidentitet bidrar till yrkesstolthet och därmed en ökad attraktion för yrket. Personal- och lönestatistik kommer att förbättras avsevärt. Påverkan på nationella aktörer och övriga kommuner vad gäller titelfrågan samordnas och förtydligas. Förslag på beslut Socialcheferna i Skaraborg beslutar att under åren införa titlarna stödassistent och stödpedagog för baspersonal i verksamheter som arbetar med stöd och service till vissa funktionshindrade. Kommunerna i Skaraborg ska: vid nyanställningar använda titlarna stödassistent och stödpedagog, kopplat till specificerade kompetenskrav. Alternativt använda titeln stödbiträde när de specificerade kompetenskraven inte uppnås. ta fram ett förslag på gemensam handlingsplan för Skaraborgs kommuner. Frågor kring objektivitet och likvärdighet i bedömning av tidigare utbildning och erfarenhet, valideringsprocess, AID-koder, mm bör i samverkan med personalansvariga, utbildningsanordnare och fackliga företrädare klargöras i denna handlingsplan.

Titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner

Titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner Titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner Dokumentation av arbetet med enhetliga titlar inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens medlemskommuner.

Läs mer

Titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner

Titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner Titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionens kommuner Presentation 140328 Marie Tibell, Göteborgs stad Göteborgsregionens kommuner 13 kommuner 950 000

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU )

Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU ) Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU ) Inledning Denna gång genomfördes Nationella Kompetensrådets

Läs mer

tj,j Ll0~erC\-\ pr~+oko ~L

tj,j Ll0~erC\-\ pr~+oko ~L [919] LJUSNARSBERGS ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19 {27) Sammanträdesdatum STYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOIT tj,j Ll0~erC\-\ pr~+oko ~L 2015-06-04 Bos 131 Dnr KS 467 /2014 Tjänstetitlar och utbildningskrav

Läs mer

Liten lathund för titelbyte och validering

Liten lathund för titelbyte och validering 2012-04-05 Liten lathund för titelbyte och validering Titelbyte för baspersonal: 1. Se till att all personal lämnat in underlag för sina utbildningar. 2. Gör en lista där Du numrerat alla Dina anställda

Läs mer

Enkätundersökning i Region Halland

Enkätundersökning i Region Halland Enkätundersökning i Region Halland 3.1. Kungsbacka kommun Beslut om att anta nya titlar och utbildningskrav fattades 2012-04-23 Övergången till ny titulatur kommer att påbörjas vid årsskiftet 2014. Det

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt Om CARPE och YRKESKRAVEN Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. För att

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Stödpedagog inom funktionshinderområdet/lss, 200 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 Inledning, presentation Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program. Vid den här Kompetensombudsträffen deltog närmare 60 personer. På frågan

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Produktutformare, konfektionsbranschen, 410 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Byggledare, 430 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har

Läs mer

Ett UTVECKLINGSPROJEKT

Ett UTVECKLINGSPROJEKT Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 31 oktober 2011 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) CARPES OLIKA NIVÅER Strukturell/ strategisk nivå Gruppnivå Individuell nivå Hur bedrivs Carpe? I Carpe är kompetensutveckling

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Mjukvaruutvecklare och Mjukvarutestare, 400 Yh-poäng, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Yrkesprogram. Dackeskolan, Gymnasiesärskolan, Kungshögaskolan. Vi skapar möjligheter. Våra styrkor:

Yrkesprogram. Dackeskolan, Gymnasiesärskolan, Kungshögaskolan. Vi skapar möjligheter. Våra styrkor: Mjölby Gymnasium Dackeskolan, Gymnasiesärskolan, Kungshögaskolan Vi skapar möjligheter Våra styrkor: Utbildning av hög kvalitet Personal med kompetens och engagemang Elever som ges förutsättningar att

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt

Läs mer

Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs?

Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Information till folkhögskolestuderande Folkhögskolornas informationstjänst 2012 Innehåll: Behörighet till högskolan

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser GY 2011 Förändringar Så är det... Nationella program Specialutformade program Nationella programinriktningar Lokala programinriktningar Nationella kurser (900) Lokala kurser (9000) Valbara kurser Så blir

Läs mer

Vilken kompetens behövs inom funktionshinderområdet?

Vilken kompetens behövs inom funktionshinderområdet? Vilken kompetens behövs inom funktionshinderområdet? Dokumentation från nationell konferens med fokus på funktionshinderområdet Stockholm den 16 mars 2010 Program för konferensen Konferencier för dagen

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan

Läs mer

Vård- och omsorgscollege Kronoberg aktuellt om utbildningsutbudet

Vård- och omsorgscollege Kronoberg aktuellt om utbildningsutbudet Vård- och omsorgscollege Kronoberg aktuellt om utbildningsutbudet Projektgruppsmöte 16 mars 2012 GY 2011 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, Prop. 2008/09:199 BEHÖRIGHETSKRAV Yrkesprogram

Läs mer

Nationellt kompetensråd 2011-12-14

Nationellt kompetensråd 2011-12-14 Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationellt kompetensråd 2011-12-14 Den fjärde träffen med det nationella kompetensrådet inleddes med en presentationsrunda. Ytterligare en region är

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege MISSIV 2015-02-26 RJL2015/221 Kommunalt forum Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd skrivelse till Kommunalt

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

Investera nu! Vad kom man fram till. 10 myndigheter 2004 Förslag till gemensam handlingsplan Vad bör staten göra?

Investera nu! Vad kom man fram till. 10 myndigheter 2004 Förslag till gemensam handlingsplan Vad bör staten göra? Investera nu! 10 myndigheter 2004 Förslag till gemensam handlingsplan Vad bör staten göra? Vad kom man fram till Kvalificerat arbete Få utvecklingsmöjligheter Kunskapsnivån är låg Stora rekryteringsbehov

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

MÖTESPLATSEN 2013. SOCIALFÖRVALTNINGEN www.projektcarpe.se

MÖTESPLATSEN 2013. SOCIALFÖRVALTNINGEN www.projektcarpe.se MÖTESPLATSEN 2013 Den 19 mars genomfördes 7 Mötesplatser i Stockholms län. 6 kommuner och ett företag stod värd för mötesplatserna och även Carpe projektledningen anordnade en mötesplats med information

Läs mer

Validering vid VO-C Gävleborg

Validering vid VO-C Gävleborg VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering

Läs mer

WORKSHOP REGIONAL STYRGRUPP VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE UPPLAND 2013-09-24

WORKSHOP REGIONAL STYRGRUPP VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE UPPLAND 2013-09-24 WORKSHOP REGIONAL STYRGRUPP VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE UPPLAND 2013-09-24 Närvarande: Monica Jonsson, Ulrika Norman, Fredrik Andersson, Louise Öhman, Irene Hansson, Christina Hanson, Kristoffer Hoflund,

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning Myndighetens syn på tillträde till utbildning 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-05-2 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på tillträde

Läs mer

Välkomna till en dag kring karriärvägar!

Välkomna till en dag kring karriärvägar! Välkomna till en dag kring karriärvägar! Program under dagen Vad är Vård- och omsorgscollege och vad är karriärvägar egentligen? Tankar om yrkeslivet och karriärmöjligheter inom vård och omsorg Fika Hur

Läs mer

bladet N är du läser det här har ännu en termin med kompetensutveckling i Carpe 2 och

bladet N är du läser det här har ännu en termin med kompetensutveckling i Carpe 2 och bladet N är du läser det här har ännu en termin med kompetensutveckling i Carpe 2 och Forum Carpe passerat. Planering för hösten 2013 pågår för fullt, så håll utkik på de kalendarier som finns på Carpes

Läs mer

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg * Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg *Utbildning Kognitiva funktionsnedsättningar och Tydliggörande pedagogik *Skattning av självständighet *Genomförandeplan *Brukarenkäter

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) 204 gymnasieskola 2011 (VO) Examensmål för vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Bakgrund: risk för personalbrist i branschen. Åldrande befolkning Stora pensionsavgångar Krav på mer kvalificerade kunskaper

Bakgrund: risk för personalbrist i branschen. Åldrande befolkning Stora pensionsavgångar Krav på mer kvalificerade kunskaper Bakgrund: risk för personalbrist i branschen Åldrande befolkning Stora pensionsavgångar Krav på mer kvalificerade kunskaper Syfte: Med samlade krafter arbeta för en god kompetensförsörjning inom vård och

Läs mer

Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning

Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning Ansökningshandlingar Kvalificerad Yrkeshögskoleutbildning Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning Ansvarig utbildningsanordnare: Norrlidens Kunskapscentrum AB Utbildningens omfattning: 400 Yh-poäng

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Universitet och Högskola Yrkeshögskola Nivå 3 Nivå 2 Ungdom Gymnasiet Högskoleförberedande Exempelvis Teknikprogrammet Vuxen Omställning Elev/Student Yrkesvux

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Uppdraget Föreningen skapar förutsättningar för hållbara

Läs mer

Tryggar branschens framtid

Tryggar branschens framtid Tryggar branschens framtid FU är en ideell förening som finansieras genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter Arbetsgivarna Arbetstagarna Våra viktigaste kärnfrågor Kompetensförsörjning för branschen

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Föreningen VO-College

Föreningen VO-College Föreningen VO-College Vård-och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvalitén på utbildningar och verksamheter inom vård och omsorg.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Alla är välkomna att studera hos oss. Du kan studera efter dina egna förutsättningar och behov. Vi arbetar på ett flexibelt sätt vilket innebär att du kan välja

Läs mer

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Yrkesutbildning för bättre matchning Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Valfrågan i fokus Arbeta en Arbete en Arbeta en en Arbete en Arbeta en Arbete en Arbete Arbeta Arbete Arbete en Arbete

Läs mer

Myndighetens syn på. Lärande i arbete

Myndighetens syn på. Lärande i arbete Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete

Läs mer

Yrkeshögskola vad är det?

Yrkeshögskola vad är det? Yrkeshögskola vad är det? Pia Enochsson Sveriges Vägledarförenings rikskonferens 28 oktober Yrkeshögskolan är den utbildningsform som kommer att växa snabbast de närmaste åren! Utbildningsminister Jan

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition.

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition. 1(5) Vårt diarienummer: KS-KOM-2008-00834 Till Socialdepartementet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77). Socialdepartementet

Läs mer

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt?

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vård och omsorgscollege; är en samverkansform för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling mellan utbildningsanordnare, arbetslivet och de fackliga

Läs mer

www.halmstad.se/larlingsutbildning

www.halmstad.se/larlingsutbildning Gymnasial lärlingsutbildning är en del av den gymnasiereform som trätt i kraft hösten 2011. Skälen att ta emot en lärling är många och goda. är en utmärkt rekryteringsväg som låter en ny medarbetare formas

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2013-10-08 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till yrkeshögskolan (fr o

Läs mer

Utbildning för bättre styrning av flöden för material och tjänster.

Utbildning för bättre styrning av flöden för material och tjänster. LOGISTIK 80 KY-POÄNG Utbildning för bättre styrning av flöden för material och tjänster. Logistik handlar betydligt mer om ekonomi och handel än om lastbilar Kvalificerade yrkesutbildningar startas bara

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

Välkommen till Gymnasieinformation!

Välkommen till Gymnasieinformation! Välkommen till Gymnasieinformation! Gymnasieskolan enligt GY2011 18 Nationella program 60 inriktningar 12 Yrkesprogram 6 Högskoleförberedande program Alla program omfattar 2 500 poäng Yrkesprogram Gymnasiegemensamma

Läs mer

Inbjudan till möte i Vård- och omsorgscollegerådet inom GR

Inbjudan till möte i Vård- och omsorgscollegerådet inom GR KOMMUNALFÖRBUNDET GR Vård- och omsorgscollegerådet Göteborg 120906 120830 Inbjudan till möte i Vård- och omsorgscollegerådet inom GR Tid: Torsdag 6 september 2012, kl 13.00-16.00 Plats: GR, Rum Hållö Ärendelista:

Läs mer

Nu börjar din framtid. vetlandalarcentrum.se

Nu börjar din framtid. vetlandalarcentrum.se Nu börjar din framtid. vetlandalarcentrum.se Vill du ta ett steg i din utveckling? På Vetlanda Lärcentrum har vi samlat all vuxenutbildning under ett tak. Vi erbjuder ett brett utbud av kurser både på

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Hälsa och vård yrken med många möjligheter. hälsa och vård. Läs till yrken inom UPPDATERAD NOVEMBER 2012

Hälsa och vård yrken med många möjligheter. hälsa och vård. Läs till yrken inom UPPDATERAD NOVEMBER 2012 Hälsa och vård yrken med många möjligheter UPPDATERAD NOVEMBER 2012 Läs till yrken inom hälsa och vård Att kunna hjälpa människor och ge dem möjlighet till ett bättre liv, är ett bland de mest givande

Läs mer

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER 1 Innehåll Folkhögskolans väg till högre studier Folkhögskolans Allmänna kurs Behörighet till högskola, yrkeshögskola och folkhögskolans eftergymnasiala

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer