Överenskommelse om gemensam titulatur och kompetenskrav för personal inom funktionshinderområdet i Skaraborg.

Transkript

1 Överenskommelse om gemensam titulatur och kompetenskrav för personal inom funktionshinderområdet i Skaraborg. Personalens kompetens är vår livskvalitet Sagt av Christina Amundberg, representant från (H)järnkoll på Carpes nationella konferens Olika perspektiv på kompetens inom funktionshinderområdet. Förslaget är utarbetat i enlighet med uppdraget om gemensamma titlar inom funktionshinderområdet i Skaraborgs kommuner. Utvecklingsfora Funktionshinder

2 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Central statistik... 3 Kompetens och kvalitet... 3 Omvärldanalys... 4 Regional nivå... 4 Nationell nivå... 4 Fackligt- och brukarperspektiv... 5 Varför enhetliga titlar?... 5 Utbildningsanordnare... 6 Gymnasieskolan... 6 Vuxenutbildningen... 6 Yrkeshögskolan... 7 Högskola... 7 Titlar förr och nu... 7 Vårt förslag... 8 Avgränsningar i fråga om titulatur... 8 Utbildningskrav och kvalitetssäkring av titlarna... 9 Relevanta gymnasieutbildningar enligt GR/Carpe/Socialstyrelsen:... 9 Utbildningskrav stödassistent... 9 Utbildningskrav stödpedagog Roller och behov Titelbytet Personal som inte uppfyller utbildningskraven för titeln stödassistent Validering Vinster med att införa enhetliga titlar kopplade till specificerade kompetenskrav Förslag på överenskommelse... 12

3 3 Inledning Socialcheferna i Skaraborgs kommuner har gett utvecklingsfora funktionshinder i uppdrag att ta fram ett förslag på gemensamma yrkeskrav och yrkestitlar inom funktionshinderområdet i Skaraborg. Forat har utsett en arbetsgrupp bestående av tre medlemmar i forat, Christel Isaksson, Vara kommun, Kenneth Nilsson, Skövde kommun och Peter Jonsson, Tibro kommun samt FoU-strateg Ulrika Hernant från Skaraborgs kommunalförbund. Arbetsgruppen har bjudit in representanter från fackförbunden; Kommunal, avdelning vänerväst, Malin Svensson från Grästorp och från Vision, Karola Åkesson från Skövde. Även en representant från Skaraborgs gymnasieskola har bjudits in, Anette Lidskog från Skövde som arbetar på vård och omsorgsprogrammet och som också är delaktig i arbetet med Vård- och omsorgscollege. Bakgrund Funktionshindersområdet består av en mängd olika verksamheter, som utifrån lagstiftningen ger stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Inom området arbetar chefer och medarbetare inom boende, daglig verksamhet eller sysselsättning, korttidstillsyn och barnboenden, samt med personlig assistans. Dessa personer utför många gånger komplexa och kvalificerade arbetsuppgifter som kräver hög kompetens. Mot bakgrund av detta påpekar Nationella Kompetensrådet (NKR) på att det inom funktionshinderområdet finns behov av en förbättrad utbildning både vad gäller studier på gymnasie- och på eftergymnasial nivå. Central statistik Idag finns det ingen central statistik som kan visa på framtida behov eller på tillgången på omsorgspersonal utan högskoleutbildning. Socialstyrelsen har ett bra underlag för att kunna studera tillgången på legitimerade yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Dock saknas denna typ av systematiska uppgifter för viss omsorgspersonal det vill säga de grupper inom vård och omsorg som inte kräver högskoleutbildning. Detta gäller bland annat undersköterskor, vårdbiträden, mentalskötare och personliga assistenter. Dessa personalgrupper som tillhör omsorgspersonalen har inte på motsvarande sätt en legitimation kopplad till yrket, uppgifter om dem finns därför inte systematiskt samlade. Sveriges kommuner och landsting (SKL) för till viss del statistik över dessa grupper men eftersom titlarna är många och används olika över landet, så kan inte heller denna statistik ge det underlag som efterfrågas. Statistiken omfattar inte de som arbetar i privat verksamhet och är inte heller helt differentierad vad gäller omsorgspersonal inom funktionshinderverksamheter och omsorgspersonal som arbetar inom äldreomsorg. Det finns idag inte någon nationell aktör som följer utvecklingen för hela gruppen av omsorgspersonal som saknar högskoleutbildning. Kompetens och kvalitet Kraven på baspersonal inom funktionshinderområdet ökar och kompetensutvecklings behoven pekar på behov av både en bredd och på ett djup i kunskaper och förmågor. Den enskilde ska få

4 4 stöd i att själv klara sitt liv, göra val och motiveras till ett aktivt deltagande i samhället. För det krävs personal med hög kompetens som ska samverka med den enskilde, dennes nätverk, och med andra professioner. Under 2000-talet har möjligheterna att ställa diagnos ökat och många personer som söker stöd enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har komplexa och sammansatta behov. Det betyder att kommunen förväntas kunna möta behov av både förändrade önskemål om insatser från den enskilde och hans företrädare/anhöriga och nya målgrupper inom personkretsarna enligt LSS. Exempelvis är gruppen med olika neuropsykiatriska diagnoser en starkt ökande grupp. Lagstiftning fastställer krav på verksamheten t.ex. när det gäller kvalitet, dokumentation, hygien, livsmedelshantering, brandskydd m.m. Samtidigt ställs också krav på personal att planera, genomföra och utvärdera sitt eget arbete. Dessa ökade krav gör att behovet av ett systematiskt arbete med kompetensutveckling på verksamheterna tydliggörs. Trots stora behov av kompetenshöjande åtgärder inom funktionshinderområdet är de statliga satsningar som nu gjorts inom området små och inte alls i den omfattning som skulle vara önskvärt, vare sig när det gäller att fastställa kompetenskrav eller att tillföra ekonomiska resurser för verksamhets- och kvalitetsutveckling. Omvärldanalys Arbetsgruppen har gjort en mindre omvärldsanalys. Fokus har varit på hur titelfrågan diskuteras på regional och nationell nivå, även ur ett fackligt- och brukarperspektiv. Nedan beskrivs kortfattat vad denna analys visat. Regional nivå I västra Götalandsregionen finns fyra kommunalförbund, Göteborgsregionen (GR) som har genomfört/genomför titelbyte kopplat till kompetenskrav, Skaraborg som nu arbetar fram förslag på gemensamma titlar och yrkeskrav. I Sjuhärad och Fyrbodals kommunalförbund har man påbörjat en aktiv diskussion om titlar och yrkeskrav. Även i Hallandsregionen pågår diskussion i frågan. Nationell nivå På nationell nivå finns flera viktiga aktörer. Carpe med det nationella kompetensrådet (NKR), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), fackliga organisationer, brukarorganisationer och Socialstyrelsen. Carpe och NKR diskuterade titelfrågan på sitt senaste möte De konstaterade att det är en angelägen fråga i många regioner och kommuner. Alla regionsrepresentanter var eniga om att det viktigaste är enhetliga titlar med tydlig koppling till kompetensnivåer inte i första hand vilka/vilken titel som väljs. Diskussionen om i fall de titlar som GR arbetar utifrån är de bästa, får förhoppningsvis inte ta över engagemanget och viljan till enhetlighet. Flera kommuner/regioner i landet är på gång att byta till titlarna Stödassistent och Stödpedagog. Områden som sågs som viktiga att fortsätta arbeta med nationellt var bland annat chefens kompetensbehov och att Barn- och Fritidsprogrammet (BF) kommer med i Vård- och Omsorgscollege, då det i dag är stort fokus på VO-College (vilket kan ge felaktigt fokus i

5 5 verksamhetsområdet, därav vikten att få med BF). Fler viktiga områden var titlarna kopplat till behovet av AID-koder för att kunna nå målet med tillförlitlig nationell statistik. SKL gjorde under 2012 en kartläggning som gav en samlad nationell bild av vilka utvecklingsbehov som finns inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Kartläggningen var en grund till att funktionshinderområdet idag finns med i den överenskommelse som gjorts mellan regering och SKL när det gäller evidensbaserad socialtjänst Länens/regionernas bedömningar av kompetensutvecklingsbehov bearbetades och kategoriserades i 10 olika punkter. Kompetensfrågan lyftes i två av punkterna: Personalens kompetens behov finns av att utveckla nationella utbildningar för personal som arbetar med att stödja personer med funktionsnedsättning. Nationell nivå staten och SKL behöver aktivt stödja länen/regionerna och kommunerna i den fortsatta kompetensutvecklingen inom området funktionsnedsättning. När det gäller titelfrågan och AID-koder finns det i nuläget inget aktivt arbete på SKL. Socialstyrelsen har på eget initiativ påbörjat arbete med att ta farm förslag till allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning. Arbetet med de allmänna råden är inne i en slutfas och deras förslag granskas nu av socialstyrelsens juridiska avdelning innan förslaget ska ut på remiss. Fackligt- och brukarperspektiv De fackliga organisationerna, Kommunal och Vision har ställt sig bakom behovet av enhetliga yrkestitlar. Brister i den statistik som förs nationellt på grund av avsaknaden av enhetliga yrkestitlar, exempelvis lönestatistiken är också något som de fackliga organisationerna ser som ett problem. Medlemmarnas behov av en tydligt yrkesidentitet/stolthet är en fråga som bejakas. Brukarorganisationerna; Föreningen för utvecklingsstörda barn, unga och vuxna (FUB), (H)järnkoll, Attention och Föreningen för autism var med i en slutdebatt på Carpes nationella konferens 2013, Olika perspektiv på kompetens inom funktionshinderomsorgen". De var alla positiva till den aktiva diskussionen kring behovet av enhetliga yrkestitlar och till tydliga kompetenskrav för personal inom funktionshinderområdet. Varför enhetliga titlar? Det finns en rad strategiska hinder för en effektiv utvekling av kvalitet inom funktionshinderområdet. Utbildningsanordnare har idag svårt att uppfatta behoven av utbildning inom funktionshinderområdet, vilken kompetens krävs och vad blir de studerande. Vilka framtida arbetskraftsbehov har verksamhetsområdet? Dessa svårigheter beror bland annat på den mångfald av titlar som finns, inte bara inom Skaraborg utan i hela landet. För presumtiva arbetstagare är det svårt att få en bild av vad ett arbete inom funktionshinderområdet innebär.

6 6 Det går inte att få fram användbar statistik över anställda inom området för att visa på kompetens- och rekryteringsbehov. Även lönestatistik är svår att få via de idag befintliga systemen på grund av den mångfald av titlar och kompetenskrav som finns. Det finns en alltför svag styrning från samhället när det gäller kompetens inom funktionshinderområdet. Intresset för forskning och professionalisering är svalt och de personer som behöver mest stöd och som är beroende av den kvalitet kommunen och privata aktörer erbjuder har svårt att göra sin röst hörd. Marknadsföringen av funktionshinderområdet försvåras avsevärt av att gemensamma kompetenskrav och titlar saknas och följden blir en otydlig yrkesidentitet. Utbildningsanordnare Det finns fyra olika skolformer; gymnasie-, vuxen-, yrkeshögskole- och högskoleutbildning. De två första utbildar på gymnasienivå och de senare på eftergymnasieal nivå. Nedan följer en kort beskrivning av de olika skolformerna. Gymnasieskolan En elev som avslutat ett gymnasieprogram (GY-11) kan få en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen. För yrkesexamen ska eleven ha 2500 poäng varav 2250 ska vara godkända. Eleven ska också ha godkänt i Svenska, alternativt Svenska som andraspråk 1, Engelska 5 och Matematik 1. Ett krav är också att eleven har godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena och ett godkänt gymnasiearbete. Även den som gått en lärlingsutbildning eller en skolförlagd yrkesutbildning kan uppnå en yrkesexamen. För högskoleförberedande examen ska eleven ha 2500 poäng varav 2250 godkända. Eleven ska också vara godkänd i Svenska, alternativt Svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 5 och 6 samt Matematik 1 och ha gjort ett godkänt gymnasiearbete. Högskoleförberedande examen kommer att ge grundläggande högskolebehörighet. En yrkesexamen samt godkända betyg i Svenska, alternativt Svenska som andraspråk, 2 och 3 samt Engelska 6 ger också grundläggande högskolebehörighet. Alla elever på yrkesprogram ska ha rätt att läsa in de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Vuxenutbildningen Gymnasieskolans ämnesplaner och kunskapskrav ska användas i den gymnasiala vuxenutbildningen, som motsvarar gymnasieskolan till mål och nivå. Samtidigt ska hänsyn tas till behov av individanpassning och flexibilitet. Detta innebär att vuxenutbildningen kan använda sig av kurser från olika gymnasieprogram och på detta sätt skapa en utbildning som helt motsvarar behovet.

7 7 Yrkeshögskolan Nationella Kompetensrådet ser liksom arbetsgruppen att Yrkeshögskolan (Yh) kan vara en viktig aktör, såväl för att utbilda personer till yrken inom verksamhetsområdet, som för yrkesverksamma som behöver vidareutbilda sig. Yrkeshögskola är en utbildning på eftergymnasial nivå med en mix av teori och praktik. Utbildningarna skapas utifrån behov från arbetsmarknaden och för att kunna söka en Yhutbildning ska man ha grundläggande behörighet. Den grundläggande behörigheten består i slutbetyg från gymnasiet eller gymnasial vuxenutbildning med lägst betyget godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng. Utöver det kan skolan kräva särskilda förkunskaper för en viss utbildning, särskild behörighet. Vari den särskilda behörigheten består anges av utbildningsanordnaren och kan till exempel vara kunskaper från vissa gymnasiekurser eller yrkeserfarenhet av speciell betydelse för utbildningens inriktning. Om fler sökande finns än antalet utbildningsplatser görs ett urval och det är upp till varje utbildningsanordnare att bestämma vad som ska utgöra grunden för urvalet. Sökande som man uppfattar har ett stort intresse för yrket och är verkligt motiverade att gå utbildningen prioriteras. De flesta Yh-utbildningar är två år långa men de kan vara från 6 månader och uppåt. På Yhutbildningar anges utbildningarnas längd i Yh-poäng, där fem poäng motsvarar en veckas studier på heltid och 200 poäng är ett års heltidsstudier. En stor del av Yh-utbildningen är förlagd ute på en arbetsplats, något som kallas Lärande i arbete (LIA). Tanken med LIA är att komplettera det man lär sig teoretiskt med praktiska kunskaper direkt från arbetslivet. För att få en yrkeshögskoleexamen krävs att utbildningen omfattar minst 200 Yh-poäng (1år) och för att få en s.k. kvalificerad yrkeshögskoleexamen krävs att utbildningen omfattar minst 400 Yhpoäng (2 år). Högskola För studier på högskola krävs högskole- eller särskild högskolebehörighet. Alla kurser och utbildningar på högskolan anges i högskolepoäng som visar utbildningens omfattning. Varje veckas heltidsstudier ger 1,5 högskolepoäng. Det betyder att en termins heltidsstudier omfattar 30 högskolepoäng, ett års heltidsstudier 60 högskolepoäng osv. Titlar förr och nu Tidigare yrkestitlar, som byggdes upp kring begreppen vård eller habilitering, ersätts nu av begreppet stöd. Med det vill vi betona att kommunen arbetar enligt LSS som är en social lagstiftning om stöd och service till vissa funktionshindrade. Sjukvård och behandling enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) innefattas inte av LSS. Vi vill förstärka och tydliggöra den stödjande roll som personalen har; att stötta, stärka och motivera den enskilde till egenmakt över sin vardag och sitt liv.

8 8 Historiska faser inom funktionshinder området: Källa: Bradley: Shifting paradigms in service to people with disabilities Fritt översatt av Lennart Jönsson, MISA AB, Sthlm maj 1995 Titel på servicepersonal Vårdare Habiliteringspersonal Stödassistent Stödpedagog Titelvalen anknyter på ett tydligt sätt till relevant lag. Arbetsgruppen har återkopplat, diskuterat och förankrat förslaget. Kommunal och Vision ställer sig bakom behovet av kvalitetssäkrade titlar med tydliga kompetenskrav i syfte att kvalitetssäkra insatserna och för att bygga en positiv yrkesstolthet. När det gäller valet av titlarna stödassistent och stödpedagog är Kommunal inte helt övertygade och vill har en nationell överenskommelse i denna fråga. På nationell nivå har det nu uppstått ett visst intresse av denna fråga och arbetsgruppen som helhet ser fram emot att centrala överenskommelser görs. Skulle överenskommelser fastslå andra titlar kopplade till kompetenskrav så är det arbetsgruppens förslag att Skaraborgs kommuner anpassar sig till detta. Vårt förslag Är att införa gemensamma titlar kopplade till kompetenskrav för personal inom funktionshinderområdet i Skaraborg. Titlarna Stödassistent och Stödpedagog är de titlar som enligt vår omvärldsanalys bör användas. Avgränsningar i fråga om titulatur Titeln personlig assistent behålls för insatser enligt 9:2 LSS och Socialförsäkringsbalken kap. 51. I begreppet ligger att det ska vara ett personligt stöd som utformas för att tillgodose den enskildes grundläggande- och andra personliga behov. Den enskilde har ett stort inflytande över val av personal/utförare och hur behoven ska tillgodoses. Titeln personlig assistent får anses väl inarbetad och likvärdigt använd i hela landet. Titeln har också en egen AID-kod, Rätten till stöd i vardagen inklusive den personliga omvårdnaden för personer med funktionsnedsättningar i ordinärt boende och som inte har rätt till insatsen personlig assistans,

9 9 tillgodoses idag med insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) ofta kallat, boendestöd. Titeln boendestödjare blir allt vanligare, främst för insatser till personer med psykiska funktionsnedsättningar men också för personer med intellektuella, neuropsykiatriska eller sammansatta funktionsnedsättningar. Arbetsgruppen har valt att inte heller ta med titeln boendestödjare i detta förslag då insatsen boendestöd inte finns som en insats enligt LSS. Utbildningskrav och kvalitetssäkring av titlarna I arbetet med att genomföra titelbyte för personal inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning behövs en samstämmighet i utbildningskraven för de överenskomna titlarna; stödassistent och stödpedagog. Kommunal framför att de är tveksamma till att de angivna kompetenskraven skall vara ett krav för att vara anställningsbar på en tjänst med vald titel. De anser att krav bör kunna bytas ut mot önskvärt eller meriterande. Arbetsgruppens slutsats är att tydliga kompetenskrav kopplade till valda yrkestitlar är en förutsättning för att kunna motverka de identifierade bristerna vad gäller: marknadsföring och framtida personalförsörjning statistik vad gäller t ex löner och utbildningsnivåer, ökade krav på professionalism, samverkan och spetskompetens brist på yrkesidentitet/stolthet. Att kommunerna efter denna överenskommelse om titlar, kommer att anställa personer som uppfyller kompetenskraven för titlarna, är ett sätt att kvalitetssäkra titlarna och underlätta för de anställda vid byte av arbetsgivaren eller verksamhetsområde. Relevanta gymnasieutbildningar enligt GR/Carpe/Socialstyrelsen: I de grundförutsättningar som lagts för vårt arbete ligger GR s överenskommelse, och Carpes framtagna yrkeskrav. Dessa båda talar om barn- och fritidsprogrammet och vård och omsorgsprogrammet som adekvata grundutbildningar för baspersonal inom funktionshinderområdet. Även Socialstyrelsen nämner dessa båda gymnasieprogram som baskompetens i sin publikation; Vägledning för arbetsgivare ( ). Utbildningskrav stödassistent För titeln stödassistent krävs ett avslutat gymnasieprogram med yrkesexamen inom: Barn och fritidsprogrammet Vård och omsorgsprogrammet Dessa båda program har programgemensamma kurser men också olika inriktningar/fördjupningar med kurser som är olika hos olika utbildningsanordnare och som också i vissa fall är valbara. Det gör att det inte självklart går att veta vilka baskunskaper som en examen från respektive gymnasieprogram ger.

10 10 Carpe har kategoriserat behovet av generella kunskaper i 6 yrkeskrav för baspersonal. Dessa yrkeskrav är sedan tydliggjorda i ett antal ämnesområden med kunskapsmål och lärandemål. För att kunna säkerställa att yrkeskraven som specificerats av Carpe faktiskt motsvaras av dessa utbildningar krävs att nedan angivna kurser finns i utbildningen. För specifika tjänster inom t.ex. daglig verksamhet kan en annan gymnasiekompetens utgöra grunden för anställning som stödassistent, t.ex. inom kök Restaurang och livsmedelsprogrammet eller inom hantverk Hantverksprogrammet. Det är naturligt att dessa tjänster också får titeln stödassistent. Arbetsgivaren ansvarar för att personal får den kompletterande utbildning som krävs för arbetet med stöd till personer med funktionsnedsättning. Utbildningskrav stödpedagog För titeln stödpedagog krävs en eftergymnasial specialisering inom funktionshinderområdet med pedagogisk inriktning som omfattar minst 200 Yh-poäng eller 60 högskolepoäng eller kombination däremellan som motsvarar minst två terminers heltidsstudier. Relevanta utbildningar finns både inom Högskolan och inom Yrkeshögskolan Dessa utbildningar ges som heltids- deltids eller som distansutbildning. Roller och behov Båda rollerna stödassistent och stödpedagog skall finnas helt och hållet i det vardagsnära arbetet. Skillnaden i yrkesbefattningarna stödpedagog och stödassistent ligger i kompetensnivå. Stödpedagogen bidrar med en fördjupad pedagogisk kunskap inom funktionshinderområdet som direkt anknyter till arbetet. Detta är ett sätt att bredda och fördjupa kompetensen i verksamheten och höja kvaliteten på innehållet i de insatser som den enskilde har behov av.

11 11 Kommunens förutsättningar och de olika verksamheternas behov avgör hur fördelningen av de båda yrkesrollerna blir, det vill säga förhållandet mellan hur många stödassistenter det ska finnas i förhållande till stödpedagoger. Titelbytet Utbildningskraven som angetts ovan är baserade på gymnasieprogrammen (GY-11). De flesta som idag är anställda i kommunerna har inte denna utbildning men däremot utbildningar som kan bedömas som likvärdiga. Vid konverteringen av titlar är det viktigt att processen görs transparant och tydlig så att legitimitet uppnås. Arbetsgruppen föreslår att en gemensam handlingsplan för Skaraborgs kommuner utarbetas. I handlingsplanen bör frågor som objektivitet och likvärdighet i bedömning av tidigare utbildning och erfarenhet, valideringsmöjligheter, AID-koder klargöras. Arbetsgruppen föreslår att handlingsplanen utarbetas i samverkan med personalansvariga, utbildningsanordnare samt fackliga företrädare. Personal som inte uppfyller utbildningskraven för titeln stödassistent När personal byter titlar kan det komma att finnas anställda som inte uppfyller kompetenskraven för titeln stödassistent. Det är därför viktigt att det finns en gemensam titel även för dessa medarbetare. Vårt förslag är stödbiträde. Denna titel bör vara relevant för ordinarie baspersonal endast under en övergångsperiod samt för de korttidsvikarier som inte uppfyller utbildningskraven. Kommunal är inte enig i valet av titeln, stödbiträde, de föreslår att istället att personal som inte uppnår kompetenskraven för stödassistent ska få behålla sin nuvarande titel såsom några av kommunerna i GR-regionen gjort. Arbetsgruppens slutsats att införa en gemensam titel även för de som inte uppnår kompetenskraven för titeln stödassistent, grundar sig i samma skäl som redovisas under rubriken varför enhetliga titlar?. En omedelbar negativ konsekvens för kvalitetssäkrings- och utvecklingsarbetet inom verksamhetsområdet, som arbetsgruppen bedömer sannolik, är fortsatt osäker och svårbedömd lönestatistik och en försämrad möjlighet att snabbt vinna validitet för de nya enhetliga titlarna. Validering I enlighet med ovan nämnda förslag om gemensam handlingsplan så bör även möjligheten till samordnad valideringsprocess ses över. Nationellt ligger ansvaret för validering hos myndigheten för Yrkeshögskolan. Vad som krävs och vilken utbildningsanordnare som har möjlighet att erbjuda validering bör klargöras i ovan nämnda handlingsplan. Kurskrav och utbildningsanordnare Det är viktigt att våra utbildningsanordnare snarast tar del av denna överenskommelse så att de kan anpassa sina utbud efter lagar, förordningar och arbetsgivarnas krav på baskompetens.

12 12 Information bör spridas inom kommunernas utbildningsansvariga, via Vård- och omsorgscollage samt till relevanta myndigheter med ansvar för utbildningsområdet. Vinster med att införa enhetliga titlar kopplade till specificerade kompetenskrav Vi ser en rad vinster som kommer att påverka vårt verksamhetsområde positivt bl.a. Verksamheten rustas för kommande rekryteringsbehov och för att möta nya målgrupper med förändrade krav på erbjudna insatser. Verksamhetens behov kommer att styra vilken kompetens som rekryteras vilket ger möjlighet för de med stora och komplexa behov att få en personalgrupp med bredare kompetensnivå. Professionaliseringen av yrkesområdet drivs på. Möjligheter att påverka utbildningsanordnare om innehåll i utbildningar. Möjlighet att påverka Arbetsförmedlingen regionalt genom att samlad titulatur ger tydlig bild av arbetskraftsbehovet. Större möjlighet till karriärvägar, till personlig utveckling och individuell löneutveckling inom funktionshinderområdet. Tydligare yrkesidentitet bidrar till yrkesstolthet och därmed en ökad attraktion för yrket. Personal- och lönestatistik kommer att förbättras avsevärt. Påverkan på nationella aktörer och övriga kommuner vad gäller titelfrågan samordnas och förtydligas. Förslag på beslut Socialcheferna i Skaraborg beslutar att under åren införa titlarna stödassistent och stödpedagog för baspersonal i verksamheter som arbetar med stöd och service till vissa funktionshindrade. Kommunerna i Skaraborg ska: vid nyanställningar använda titlarna stödassistent och stödpedagog, kopplat till specificerade kompetenskrav. Alternativt använda titeln stödbiträde när de specificerade kompetenskraven inte uppnås. ta fram ett förslag på gemensam handlingsplan för Skaraborgs kommuner. Frågor kring objektivitet och likvärdighet i bedömning av tidigare utbildning och erfarenhet, valideringsprocess, AID-koder, mm bör i samverkan med personalansvariga, utbildningsanordnare och fackliga företrädare klargöras i denna handlingsplan.