Dialogforum special i Tullinge om utredningen av en eventuell kommundelning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dialogforum special i Tullinge om utredningen av en eventuell kommundelning"

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1 [8] Enheten för kommunikation och områdesarbete Referens Cecilia Rolf Dag och tid torsdag den 20 oktober 2011, kl och Plats Närvarande Ej närvarande Trädgårdsstadsskolan, Tullinge Björn Sundström, utredare Ledamöter i dialogforum: SKL, Jens Sjöström (S), ordförande i Åsa Ratcovich, kommundirektör och moderator för mö- Elisabeth Nobuoka Nordin (MP), dialogforum Tullinge, tet, vice ordförande, Medborgare: cirka 400 Inga-Lill Strömqvist (S), Stefan Dayne (KD), Lena Ingren (S), Anders Thorén (TuP), Isaksson, Helena (TuP) Ledamöter i dialogforum: Samira Österberg (V), Christina Lundgren (M), Sven-Gunnar Kurkson (S), Anna-Marie Carlsson (M) Dialogforum special i Tullinge om utredningen av en eventuell kommundelning Jens Sjöström, ordförande i dialogforum Tullinge, inledde med att hälsa alla välkomna till dialogforum special i Tullinge som handlade om information om utredningen med möjlighet att ställa frågor till utredaren. Jens berättade att utredningen baserade sig på utredarens egna slutsatser. Dialogforums politikers roll var att lyssna på frågor och ta tillbaka synpunkter in i den politiska diskussionen. Jens lämnade över till Åsa Ratcovich, ny kommundirektör i kommunen. Hennes roll var att vara moderator. Åsa berättade att kommunen har bestämt att ha dialogforum special i alla fem kommundelarna för att ge alla kommuninvånare möjlighet att lyssna och ställa frågor. Efter processen kommer kommunpolitikerna att fatta beslut i hur processen går vidare. Björn Sundström tog över ordet. Han har jobbat på Sveriges kommuner och landsting, SKL, sedan Sedan 1977 har han gjort i stort sett alla kom-

2 BOTKYRKA KOMMUN MINNESANTECKNINGAR 2 [8] mundelningsutredningar i Sverige. Björn presenterade utredningen som utgår från den gällande lagstiftningen inom inledningslagen. Se bilaga: presentation av SKL:s utredare samt film från dialogmöte special i Tullinge den 20 oktober Nedan redovisas de frågor som ställdes efter utredarens presentation, grupperade efter ämne. Fråga om indelningslagen och kommundelning Fråga 1: Är det din uppfattning att, efter ett positivt besked i en folkomröstning, det är möjligt att dela kommunen efter indelningslagen? Svar: Det är fullt möjligt men tveksamt ur ett ekonomiskt perspektiv. Det blir inte bättre ekonomi för någon av kommunerna och då har jag gjort den här utredningen under ett av de bästa kommunalekonomiska åren, då de flesta kommunerna har gått med plus. Men det är viktigt vad politikerna och invånarna tycker. Om kommunens politiker i majoritet inte är emot och invånarna i Botkyrka är för så kan man dela kommunen. Tanken bakom indelningslagen är att alla kommuninvånare ska få säga sitt men till sist är det politikerna i majoritet som avgör det här. Om politikerna säger nej så krävs det synnerliga skäl för ett ja till delning och det finns inga sådana enligt utredningen. Frågor om demokrati, valresultat och folkomröstning Fråga 2: Finns det forskning kring om invånarna upplever mer demokratisk makt i små kommuner jämfört med större? Svar: Det finns mycket forskning på det här området. Jag har försökt att sammanfatta forskningen från bland annat Gidlund i min rapport men det finns inget entydigt svar. Fråga 3: Tullingepartiet har varit ett enfrågeparti och det största partiet i Tullinge i kommunalvalet, borde inte det väga in i din bedömning? Svar: Tullingepartiet fick totalt 10,51% av rösterna i Botkyrka kommun. Det visar att det finns en opinion för detta men innan man gör en kommundelning så är det inte bara den aktuella kommundelen som ska få säga sitt. Hela kommunen ska få tycka till. Se hela valresultatet för Botkyrka här, valmyndighetens webbplats: Fråga 4: Ska hela kommunen bestämma om det här? Hur många röstade i hela kommunen i alla utredningar som du har gjort? Hur var det i Knivsta? Svar: Jag har sagt att hela kommunen borde få rösta, eftersom allas röster är lika mycket värda. Det skriver jag i alla utredningar sedan är det upp till politikerna att bestämma hur processen går vidare om det blir folkomröstning, opinionsundersökning eller inte. I Knivsta var det bara Knivsta som röstade men det var också ett politiskt beslut trots att jag rekommenderade att alla i Uppsala skulle rösta.

3 BOTKYRKA KOMMUN MINNESANTECKNINGAR 3 [8] Frågor om äldreomsorgens kostnader Fråga 5: Får kommuner extra bidrag för en äldre befolkning? Svar: Ja. Fråga 6: Det finns stora skillnader i folkhälsa mellan de olika kommundelarna. Det borde kosta mindre för Tullinge eftersom vi är friskare trots att vi har en äldre befolkning? Svar: Rika är friskare än fattigare. Men en stor andel äldre kostar mycket och har mest betydelse för kommunens ekonomi. Sedan kostar kvinnor mer än män. Det beror på att de lever längre och ofta blivit ensamstående när de behöver de största och mest kostsamma vårdinsatserna. Kvinnor i sin tur svarar för kr i en obetald vårdinsats genom att vårda sina män. Fråga 7: Om Tullinge blir en egen kommun måste vi skära i vår äldrevård? Hur har du gjort för att isolera den kostnaden i dina beräkningar? Svar: När det gäller barnomsorg, skola, äldreomsorg och LSS har jag inte utgått från någon schablonfördelning utan tittat på befolkningsstruktur samt tittat på kostnaderna för de verksamheter som finns i Tullinge. Tullinges äldrevård är inte dyrare än många andra kommuner men den är fortfarande dyr och jag tror att många kommuner i framtiden kommer att behöva skära ned sina kostnader. Fråga 8: Beror Tullinges dyra äldreomsorgskostnader på kapitalkostnader såsom nya Kärsdala äldreboende? Svar: Det är kostnaden per äldre person som är hög. Det beror både på personal och lokaler. Fråga 9: Varför är äldrevården så dyr i Tullinge? Svar: Äldrevård är dyr i hela kommunen men det är för att det är 30% fler äldre i Tullinge och en mer kostnadskrävande befolkning än övriga Botkyrka. Fråga 10: Varför har Botkyrka högre kostnader än andra kommuner för äldrevård? Svar: Det svaret finns inte i min utredning. Däremot så vet jag att det pågår en oberoende utredning om detta som kommunen har tillsatt. Frågor om individ- och familjeomsorg och ekonomi Fråga 11: Hur påverkar handikappomsorgen kommunekonomin vid en eventuell delning? Svar: Det har inte så stor betydelse för den kommunala ekonomin eftersom vi har ett utjämningssystem beträffande handikappomsorgen (LSS-utjämningen) som gör att kommuner med höga kostnader får täckning för eventuella merkostnader. Kostnaderna för personliga assistenter är dessutom i huvudsak finansierad av staten (cirka 80 procent) via den så kallade assistentersättningen.

4 BOTKYRKA KOMMUN MINNESANTECKNINGAR 4 [8] Fråga 12: Finns det siffror på vad arbetslösheten kostar i Botkyrka jämfört med Tullinge? Svar: Det ekonomiska biståndet för individ- och familjeomsorg finns med i utredningen. Kostnaden är högre i övriga Botkyrka än i Tullinge men utjämningssystemet skjuter till pengar till kommunerna beroende på hur höga kostnader de har för det här. Den verkliga kostnaden är lägre än de pengar som Botkyrka får. Det är med andra ord ingen ekonomisk belastning för Botkyrka. Frågor om barnomsorg och ekonomi Fråga 13: Varför har Tullinge billigare barnomsorg? Svar: Tullinge ligger lite under genomsnittet för barnomsorg och extremt mycket under genomsnittet på individ- och familjeomsorg. Det enda som är avvikande dyrt i Tullinge är äldreomsorgen. Vissa tycker att Tullinge får för lite resurser jämfört med övriga Botkyrka. Utredningen ger inte belägg för detta. Pengar från individ och familjeomsorgen går ju till att bekosta en dyr äldreomsorg i Botkyrka inklusive Tullinge.. Frågor om skatter och skatteutjämningssystemet Fråga 14: Tullingeborna tjänar så pass mycket mer i genomsnitt än resten av Botkyrka. Varför får vi då inte mer skattepengar? Svar: Den genomsnittliga inkomsten har ingen betydelse eftersom vi har en skatteutjämning i Sverige. Den gör att kommuner som vars beskattningsbara inkomster överstiger 115 procent av medelskattekraften får betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Fråga 15: Är det ointressant för Botkyrka att förstärka sin skattekraft? Svar: Tillväxt sker regionalt och sedan bor folk efter plånboken. De allra rikaste bor generellt sett i skärgårdskommunerna. Den kommunen i landet som har den fattigaste dagbefolkningen är Vaxholm, men nattbefolkningen är mycket rikare och får betala till utjämningssystemet. Fråga 16: Jag har inte hittat något om skattesatsvandring i utredningen. Hur mycket av Tullinges skattesats stannar kvar i Tullinge? Hur fördelas pengarna? Tullingeborna upplever en ojämn fördelning av resurserna. Skulle inte det vara en bestående fördel om vi fick bestämma över våra pengar? Svar: Tullingeborna har en hög skattekraft men om Tullinge blev en egen kommun skulle Tullingeborna betala ett eventuellt överskott i sin kommunalekonomi till andra kommuner som inte får in lika mycket pengar i skatter via skatteutjämningssystemet. Alla kommuner måste få in kr/kommuninvånare för att kunna erbjuda likvärdig vård, skola och omsorg. Många tror att stockholmarna betalar till norrlänningarna men egentligen går alla pengar på öret till Huddinge, Botkyrka och Södertälje. Andra kommuner i övriga landet betalar fem gånger så mycket till Stockholmsregionen i kostnadsutjämning.

5 BOTKYRKA KOMMUN MINNESANTECKNINGAR 5 [8] Fråga 17: Om Tullinge drar sig ur kommunen, vad och hur mycket påverkar det övriga Botkyrka ekonomiskt? Svar: Inte märkbart, det rör sig om mycket liten skillnad, jämför kr/invånare i nya Botkyrka med kr/invånare i nuvarande Botkyrka. Fråga 18: Ska vi verkligen leva på bidragssamhället? Svar: Många tror att utjämningssystemet är socialdemokratiskt ingenjörskonst, men det var Carl Bildt, Bengt Wästerberg och Anne Wibble som skrev direktiven och de nya direktiven är skrivna av Anders Borg med flera. Men frågan om vi ska ha en likvärdig skola, omsorg och vård i vilken kommun vi än bor, det är alla politiska partier överens om. Fråga 19: Din utredning bygger på att kostnaderna fördelas i utjämningssystemet och kostnadsutjämningen. Jag tycker du är inne på fel spår när du bara pratar om det, det handlar ju om så mycket mer, att jobba och trivas där man bor. Svar: Alla kommunpolitiker jag har träffat jobbar för att utveckla infrastrukturen och locka företagare till kommunen med mera. Ingen sitter och väntar på att pengarna från utjämningssystemet ska ramla in i kommunkassan. Frågor om befolkningsprognos och flyttströmmar Fråga 20: Andelen äldre, hur vet vi att kommunens prognos är riktig? Det kanske blir fler arbetsföra människor som flyttar in. Svar: Det är mycket barnfamiljer som flyttar in till Tullinge, visar kommunens befolkningsprognos. Kommunen kan förutse hur åldersfördelningen kommer att se ut eftersom tjänstemännen vet vad som byggs. Men det finns ändå en större andel äldre i Tullinge och ett skäl till det är att det finns många 40-talister. Fråga 21: Hur stor inflyttning räknar man till kommunen? Vi bygger ju i Riksten. Svar: Enligt kommunens befolkningsprognos ska nuvarande befolkningsmängd på öka till drygt invånare år Den bygger bland annat på födelseantal och flyttningsbenägenheten hos olika åldrar. Utbyggnaden för Riksten finns också med i den här prognosen. Fråga 22: Vilken befolkningsförflyttning har vi? Hur många bor ett helt liv i Tullinge? Svar: Kommunen har en databas med flyttströmmar. Klicka här för att länkas till databasen och information om Tullinge: D5&appl=Omradesjmf&resultat=Andel&Kommun=B

6 BOTKYRKA KOMMUN MINNESANTECKNINGAR 6 [8] Frågor om geografi och regionalt samarbete Fråga 23: Att många i Tumba vill hänga ihop med Tullinge, är en ren subjektiv värdering i en annars föredömligt neutral rapport. Svar: Jag har pratat med många som instämmer i detta. Fråga 23: Hur påverkas samarbetet med Huddinge och Botkyrka om Tullinge bildar egen kommun? Svar: Det vet jag inte. Det beror i så fall på Tullinges framtida politiker och tjänstemän. Fråga 24: Vad är problemet med att vi knoppas av? Vi är en del av Stockholmsregionen. Det finns ingen konflikt. Svar: Förutom kommunalekonomiska tveksamheter ser jag att Flemingsberg, Tumba och Tullinge rent geografiskt hänger ihop. Frågor om rekrytering av politiker och tjänstemän Fråga 25: Har alla små kommuner svårt att rekrytera specialister? Svar: Små kommuner har generellt sätt det svårare än större kommuner. Ska en kommun vara självförsörjande ska man ha invånare. Men i Stockholmsregionen är det regionala perspektivet det viktigaste för att livet ska fungera för invånarna. Tillväxten som sker regionalt har stor betydelse för vad vi tjänar och plånboken bestämmer var vi bor. Fråga 26: Måste Tullinge rekrytera nya politiker och tjänstemän som är specialister? Det måste bli ett överskott i nya Botkyrka. Svar: De som redan jobbar i kommundelen skulle gå över till nya Tullinge kommun. Det kan bli överskott på specialistfunktioner i nya Botkyrka, särskilt direkt efter en delning. Men Tullinge kommun skulle behöva nyanställa egen teknisk och administrativ personal och administratörer. Vid ett överskott på personal brukar man lösa det genom att båda nya kommunerna delar på kostnaderna för övertaligheten. Fråga 27: Jag har en släkting i Nykvarn som säger att ett av deras största problem är att rekrytera kvalificerad personal. Hur ser du på det? Svar: Nykvarn hade svårt att rekrytera i början. Generellt sett har små kommuner svårare att rekrytera, och det är lättare för de stora. De allra bästa medarbetarna brukar söka sig till de stora kommunerna. Fråga 28: Det borde inte vara ett problem att rekrytera kommunala tjänstemän och sedan kan vi upphandla tjänster från Huddinge och nya Botkyrka kommun. Det framgår inte av utredningen. Svar: Jag har utgått ifrån att Tullinge kommun skulle ha samma andel tjänster i kommunal regi som Botkyrka kommun har idag. Till exempel har Botkyrka bara 8% av barnomsorgen på entreprenad, jämfört med Salem som har 39%. Om detta ändras så ändras såklart behoven av kommunala tjänstemän. 20% av all administrativ personal i nuvarande Botkyrka kommun motsvarar ca tjänster som skulle behöva rekryteras till Tullinge.

7 BOTKYRKA KOMMUN MINNESANTECKNINGAR 7 [8] Det finns vissa problem med upphandlingar till exempel kan en kommun inte köpa tjänster av en annan när det gäller myndighetsutövning. Fråga om lokaler Fråga 29: Det kommer att bli ett överskott på lokaler vid en kommundelning i övriga kommunen. Kan vi inte använda de lokalerna till en början? Svar: Jag nämner i utredningen att lokaler kan bli ett problem men jag har inte inkluderat några kostnader för lokaler i kalkylerna. Lokalfrågorna fixar man på ett eller annat sätt, men att bygga ett nytt kommunhus det blir dyrt. Frågor om andra utredningar om kommundelningar Fråga 30: Hur skiljer sig utredningens resultat från Nykvarn Södertälje och Knivsta-Uppsala? Svar: För Uppsalaborna spelade det ingen större roll att Knivsta ville bryta sig loss eftersom de flesta där arbetade i Stockholm och kände större samhörighet med Stockholm. Så politikerna bestämde att enbart invånarna i Knivsta skulle rösta. Fråga 31: Röstade hela Södertälje eller bara Nykvarn? Du rekommenderar att hela kommunen ska rösta, varför? Svar: För att i en demokrati är allas röster lika mycket värda. Hur skulle det se ut att ha en kvartersdemokrati i Stockholm? Om till exempel Bromma bestämde sig för att bryta sig ut ur Stockholm utan att stockholmarna fick rösta om det? Fråga 32: Hur gick det till när Salem bröt sig ur Botkyrka? Svar: Björn Sundström var inte inblandad i den utredningen så han kan tyvärr inte svara. Frågor om rankning av kommuner Fråga 33: På sidan 43 i utredningen står det att utredningen inte funnit några påtagliga fördelar med en delning för de nya kommunerna. Men Salem, Nykvarn och Knivsta blev egna kommuner och de har gått jättebra för dem trots att de är små kommuner. De har fått en hög rankning i tidningen Fokus. Vad anser du om tidningen Fokus rankning? Svar: Jag känner inte till Fokus rankning i detalj, det finns många olika rankningar. Jag vet att Svenskt näringsliv också har rankat kommunerna. Då kom Vellinge först, Svenskt näringsliv rankar alltid kommuner med låg kommunalskatt högt. SKL däremot rankade Salem högst trots att de har minst antal företag i relation till förvärvsarbetare. Om man tittar på ekonomi och kommunal service så har en optimal kommunstorlek mellan och invånare. Min egen rankning skulle vara annorlunda. Min favoritkommun är Västerås som jag tycker sköts bäst.

8 BOTKYRKA KOMMUN MINNESANTECKNINGAR 8 [8] Frågor om processen framöver Fråga 34: Vilka politiker är det som beslutar om hur processen går vidare? Svar: Det är kommunpolitikerna i majoritet som bestämmer hur processen går vidare. Om de säger nej till en delning så krävs synnerliga skäl för att få igenom en delning. Några sådana skäl har inte utredningen funnit. Fråga 35: Hur ställer sig kommunledningen till att dela kommunen i södra och norra Botkyrka? Svar: Det vet inte jag. Frågor om detaljer i utredningen eller i presentationen Fråga 36: Har utredningen lagt på Tullinge för höga kostnader? Svar: Nej, snarare tvärtom. Fråga 37: På sidan 23 i utredningen visas Kommunernas årskostnad per person i olika åldrar. Är den grunden för utjämningssystemet? Svar: Ja, åldersstrukturen i grova drag är grunden. Fråga 38: Diagrammet som du visade över ålderstrukturen i Botkyrka (bild 16, se bildpresentation) gäller det nuvarande eller nya Botkyrka? Svar: Nuvarande Botkyrka

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun Den 14 september genomförs valen till kommun, landsting och riksdag. Samma dag har vi i Botkyrka en folkomröstning om frågan

Läs mer

Tullinge dialogforum- om Botkyrka kommuns nya översiktsplan

Tullinge dialogforum- om Botkyrka kommuns nya översiktsplan MINNESANTECKNINGAR 1 [6] 2011-12-02 Referens: Josefin Adolfsson och Sofia Wiberg Tullinge dialogforum- om Botkyrka kommuns nya översiktsplan Dag och tid Torsdag 17 november 2011 kl. 18.30 Plats Närvarande

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

IT-nyckeltal Södertörn 2007

IT-nyckeltal Södertörn 2007 Datum 2008-08-29 Version 1.0 IT-nyckeltal Södertörn Inledning I ett gemensamt projektdirektiv för nyckeltal har kommunledningarna i respektive kommun gett IT-verksamheten i uppdrag att ta fram nyckeltal

Läs mer

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER R I K S D A G E N S U T R E D N I N G S T J Ä N S T Susanna Kinnman Tfn: 08-786 5716 PM 2013-05-20 Dnr 2013:722 FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER Svenskt Näringsliv och SKL rankar företagsklimat i Sveriges kommuner.

Läs mer

Stockholms kostnader för skatteutjämningen ökar med 17,5 miljarder 2030

Stockholms kostnader för skatteutjämningen ökar med 17,5 miljarder 2030 211 : 5 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Stockholms kostnader för skatteutjämningen ökar med 17,5 miljarder 23 År 23 beräknas Stockholmskommunerna betala en nettoavgift till utjämningssystemet

Läs mer

Sverigedemokraterna Kristianstad

Sverigedemokraterna Kristianstad Sverigedemokraterna Kristianstad Budget 2015 1 (7) Kristianstad skall vara en trygg, attraktiv och välmående kommun Det går bra för Kristianstads kommun på många sätt och vis men trots det finns det ett

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012 Slutrapportering av attitydmätning INNEHÅLL Bakgrund & syfte med studien Om studien Genomgång av utvalda resultat Boende i Stor-Stockholm Boende i Tyresö Medarbetare i Tyresö

Läs mer

Medborgarförvaltningen- nyckeltal

Medborgarförvaltningen- nyckeltal Medborgarförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Medborgarförvaltningen Negativt - Medborgarförvaltningen Lägre strukturårsjusterad standardkostnad än genomsnittet Lägre andel barn som ingår

Läs mer

Svenska folket om politiskt ledarskap

Svenska folket om politiskt ledarskap Novus Opinion Svenska folket om politiskt ledarskap 29 juni 2009 Arne Modig Svenska folket om politiskt ledarskap Hur ser väljarna idag på ledande politiker? Vad tror man styr partiledarna? Kommer partiledarnas

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Sverigedemokraterna Kristianstad

Sverigedemokraterna Kristianstad Sverigedemokraterna Kristianstad Budget 2015 1 (7) Kristianstad skall vara en trygg, attraktiv och välmående kommun Det går bra för Kristianstads kommun på många sätt och vis men trots det finns det ett

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

1 Information - Presentation av kunskapsdatabas. 2 Information - Verksamheternas handlingsplaner

1 Information - Presentation av kunskapsdatabas. 2 Information - Verksamheternas handlingsplaner KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] 2014-01-28 Tid 2014-01-28, Kl 19:00 Plats Xenter Ärenden Justering 1 Information - Presentation av kunskapsdatabas 2 Information - Verksamheternas handlingsplaner 3 Jobbpaketet

Läs mer

Företagens betydelse i Salem. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Salem. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Salem Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

www.pwc.com/se Ekonomisk långtidsprognos, Nacka kommun 2011 2025 med utblick mot 2050

www.pwc.com/se Ekonomisk långtidsprognos, Nacka kommun 2011 2025 med utblick mot 2050 www.pwc.com/se Ekonomisk långtidsprognos, Nacka kommun 2011 2025 med utblick mot 2050 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 2 Slutsatser 1 (3) Fortsatt hög investeringsnivå fram till 2025 - Måste till stor del lånefinansieras

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Jokkmokk 1 1 2 15 4 3 5 31 Jokkmokk Framtid i Jokkmokks kommun (3), Samernas Väl (2) Har

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Nationellt system för uppföljning

Nationellt system för uppföljning Nationellt system för uppföljning Socialstyrelsen ska i samarbete med SKL utveckla ett nationellt system för öppna redovisningar och jämförelser av effekter, kostnader och kvalitet inom äldreomsorgen Öppna

Läs mer

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet Bra service kostar pengar Det kostar naturligtvis mycket pengar att ge all den service som kommuninvånarna vill ha och behöver. Därför måste vi som bor i kommunen betala skatt. Men skattepengarna räcker

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen

Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen 1 2 Hur fördelar Borås Stad pengar till sina kommundelar? Varför kan en kommundel få mer pengar per invånare än

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Södertälje knutpunkten Södertälje är ingen vanlig svensk stad. Långt därifrån. Sedan urminnes tider är Södertälje en viktig handelsplats, en knutpunkt där stad

Läs mer

Södertörnskommunernas Samarbetskommitté

Södertörnskommunernas Samarbetskommitté Godkänd av SSK 2014-01-31 Södertörnskommunernas Samarbetskommitté Verksamhetsplan 2014 Budget 2014 1. Inledning Södertörns åtta kommuner är en attraktiv del av Stockholmsregionen med ca 460 000 invånare.

Läs mer

Bilaga 5: Antalet insatser enligt LSS 2006 och 2007

Bilaga 5: Antalet insatser enligt LSS 2006 och 2007 Cirkulärnr: 08:32 Diarienr: 08/1814 Handläggare: Måns Norberg m.fl. Avdelning: Ekonomi & Styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum: 2008-04-29 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar

Läs mer

Företagens betydelse i Höör. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Höör. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Höör Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Härnösand. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Härnösand. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Härnösand Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

När kommunen våren 2003 tog beslut om att ta emot 150 flyktingar per år de närmaste fem åren hade man stora ambitioner om möjligheterna till jobb:

När kommunen våren 2003 tog beslut om att ta emot 150 flyktingar per år de närmaste fem åren hade man stora ambitioner om möjligheterna till jobb: Datum 2012-01-16 Rubrik på medborgarförslaget Redovisning av flyktingmottagandet,antal,kalkyl,utfall,kostnader samt procent egenförsörjande redovisat för vart år under perioden 2005-2012 Medborgarförslaget

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 PM Sida 2010-04-13 1 (15) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Derk de Beer Tfn direkt 08-452 77 42 EJ Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 Grundtanken med utjämningssystemet

Läs mer

RAPPORT. Lidingö PM kostnadsbedömning som underlag till översiktsplanearbetet. Sweco Eurofutures AB. Erik Bergfors. Helena Lund Ulf Johansson

RAPPORT. Lidingö PM kostnadsbedömning som underlag till översiktsplanearbetet. Sweco Eurofutures AB. Erik Bergfors. Helena Lund Ulf Johansson RAPPORT Lidingö kostnadsbedömning som underlag till översiktsplanearbetet Uppdragsnummer 3580545 Stockholm Sweco Eurofutures AB Erik Bergfors Helena Lund Ulf Johansson 1 (12) Sweco Vasagatan 36 Box 415,

Läs mer

Företagens betydelse i Håbo. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Håbo. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Håbo Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Mönsterås. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Mönsterås. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Mönsterås Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen Här bor väljarna Fokus den 15 september 2014 Det är dagen efter valet, där egentligen ingen står som segrare. Ingen utom sverigedemokraterna. Två val i rad (både i gårdagens och i valet 2010) har partiet

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Fler jobb i Västerås med växande företag

Fler jobb i Västerås med växande företag Fler jobb i Västerås med växande företag Västeråsmoderaternas jobb- och näringslivsprogram för 2014-2018 1 Inledning Detta är Västeråsmoderaternas program för att fler västeråsare ska ha ett arbete. Företag

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Moderat dominans I skuggan av S-krisen så dominerar Moderaterna decembermätningen med 34,3 procent. Socialdemokraterna sjunker något till 24,1 procent,

Läs mer

MAJ 2011 www.huddinge.se

MAJ 2011 www.huddinge.se FAKTA MAJ 2011 Innehåll Lite kort om Huddinge 3 Arbete 5 Förvärvsarbetande Huddingebor. Arbetsplatser i Huddinge. Fördelning inom olika sektorer. De största arbetsplatserna. Befolkning 6 7 Folkmängdens

Läs mer

Skatter & bidrag för landsting 2015

Skatter & bidrag för landsting 2015 Skatter & bidrag för landsting 2015 Så funkar det! Frågor besvaras av: Mona Fridell, telefon 08-452 79 10 e-post: mona.fridell@skl.se Måns Norberg, telefon 08-452 77 99 e-post: mans.norberg@skl.se Modellen

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012 Väljaropinion i samarbete med Metro April Löfven går hem, men inte Lööf Socialdemokraterna kan andas ut opinionen går åt deras håll igen. Dock ska man minnas att nu, så här i halvtid i en mandatperiod,

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Företagens betydelse i Gotland. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Gotland. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Gotland Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult. En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult. En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län 2009 Kvalitet i korthet Sedan 2007 har ett 70-tal av landets kommuner samverkat

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Rätt stöd till rätt kostnad? En fördjupad analys. Annica Åström och Päivi Pannula, Södertälje

Rätt stöd till rätt kostnad? En fördjupad analys. Annica Åström och Päivi Pannula, Södertälje Rätt stöd till rätt kostnad? En fördjupad analys Annica Åström och Päivi Pannula, Södertälje 1 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Personlig assistans Ledsagarservice Kontaktperson

Läs mer

Företagens betydelse i Stockholm. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Stockholm. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Stockholm Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Företagens betydelse i Vallentuna. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Vallentuna. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Vallentuna Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Kramfors Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till öppna jämförelser vård och omsorg om äldre.

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Företagens betydelse i Gävle. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Gävle. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Gävle Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Borgholm. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Borgholm. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Borgholm Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

www.pwc.com/se Omvärldsblad 2, 2011 Kommuner

www.pwc.com/se Omvärldsblad 2, 2011 Kommuner www.pwc.com/se Omvärldsblad 2, 2011 Kommuner Innehållsförteckning Innehållsförteckning...... 1 Pågående utredningar och föreslagna lagändringar......2 Kommentarer......3 Aktuellt från Sveriges Kommuner

Läs mer

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Sid 1 (6) FÖRBUNDSORDNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem (nedan kallat Förbundet) i Stockholms län har inrättats med stöd av Lag

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem

Läs mer

Kommundelningsutredning

Kommundelningsutredning Kommundelningsutredning Huddinge Östra Huddinge Huddinge Östra Huddinge 2007-06-20 ii Förord Huddinge kommun har uppdragit åt Sveriges Kommuner och Landsting att utreda förutsättningarna för en delning

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Bildarkivet. Kommunernas samarbete på Södertörn

Bildarkivet. Kommunernas samarbete på Södertörn Bildarkivet Kommunernas samarbete på Södertörn NYNÄSHAMNSALEMSÖDERTÄLJETYRESÖBOTKYRKAHANINGENYKVARNNYNÄS NÄSHAMNSALEMBOTKYRKAHANINGEHUDDINGENYKVARNNYNÄSHAMNSALEM År 1900 har Södertörn 38 300 invånare och

Läs mer