Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet"

Transkript

1 Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

2 Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum för lättläst.

3 Demokrati på 2000-talet Det här är en proposition, ett förslag från regeringen till riksdagen. Den handlar bland annat om vad regeringen vill göra för att människor i Sverige lättare ska kunna vara med och tala om vad de tycker och vara med och bestämma. Det handlar om demokrati. Det är vanligast att människor är med och bestämmer genom att rösta på det parti, som de vill ska ha ansvar för landet, landstinget eller kommunen. Men människor kan vara med och bestämma och tala om vad de tycker på många andra sätt. Här är propositionen omskriven till lättläst. Det viktigaste från rapporten finns med utan svåra ord. Kitte Arvidsson på Centrum för lättläst har skrivit om texten till lättläst. Ändringar i lagar Propositionen innehåller förslag på ändringar i olika lagar. Det är kommunallagen, skollagen och lagen om kommunala folkomröstningar. I kommunallagen ska det stå att alla människor ska kunna ge förslag till fullmäktige. Det kallas för medborgarförslag. I kommunallagen ska det också stå hur det ska bli lättare för människor att arbeta politiskt i kommuner och landsting. Det ska stå hur människor mer ska kunna vara med och påverka daghem och annat de använder till vardags

4 Det ska stå hur människor ska kunna få information om hur privata skolor, friskolor och andra företag sköter service åt kommunen. Ändringarna i lagarna föreslås börja gälla den 1 juli Utredningar Regeringen bestämde för fem år sedan att undersöka demokratin i Sverige. Undersökningen kallades för En uthållig demokrati! och gjordes av Demokratiutredningen. Den finns lättläst. För två år sedan fick Kommundemokratikommittén undersöka hur människor kan få mer information och större möjlighet att vara med i politiken i kommunerna. Den undersökningen heter Att vara med på riktigt och finns lättläst. Regeringen har också undersökt hur valen går till och hur det kan bli bättre. Regeringen har undersökt och givit förslag på hur folkomröstningar i kommunen kan bli bättre. Regeringen har också undersökt hur människor bättre kan påverka daghemmet och annat de använder. Det kallas för brukarinflytande

5 Hur fungerar demokratin i Sverige? Den här propositionen handlar om demokratin i Sverige. Den berättar hur regeringen tycker att demokratin ska fungera. Den talar om hur Sverige ska arbeta för att bli mer demokratiskt. Den ger förslag på förändringar. Regeringen tycker att människor i Sverige litar på demokratin i landet. Men det finns problem. Många människor känner sig utanför och talar inte om vad de tycker. Regeringen tycker att demokratin måste bli starkare. Fler måste vara med och bestämma. Mycket har förändrats Mycket har förändrats i landet under de senaste årtiondena och det påverkar demokratin. Vi samarbetar oftare med andra länder. Många av de som bor i Sverige kommer från andra länder. Vi har också gått med i EU och nu bestäms mycket i EU som vi förut bestämde själva. Många använder internet. Människors sätt att vara har också förändrats. De tänker mer själva nuförtiden. De tror inte lika mycket på dem som har makt. Allt färre människor känner att de hör till ett parti. De byter parti oftare och de röstar på olika partier i valen. På vilket sätt är människor med i politiken? Många har lämnat partierna. Även ungdomsförbunden har förlorat många medlemmar. Det är också färre som är med i föreningar. Många har till exempel lämnat fackförbunden

6 Men fler människor diskuterar med anställda på myndigheter, i kommuner och landsting eller med politiker. Fler skriver insändare i tidningarna eller skriver under på listor där människor vill ändra på något. Fler arbetar med att hjälpa andra som har det svårt. Det är också vanligare nu att människor är med och bestämmer på sitt daghem, i sin skola eller liknande. Partierna behöver mer folk Människor är lika mycket intresserade av politik som förut. Ändå fattas det folk som vill arbeta politiskt. Partierna i kommunerna säger att det framför allt är svårt att hitta kvinnor, ungdomar, invandrare och människor ute på landet, som vill arbeta i partiet. Men om man frågar människor säger många att de kan tänka sig att arbeta politiskt om någon skulle fråga dem. Men ofta är det ingen som gör det. Vissa röstar och arbetar politiskt mer än andra De som ska rösta för första gången gör det alltmer sällan. De som har det bra röstar oftare än de som har det dåligt. Unga människor och gamla, invandrare och människor med lite utbildning arbetar mindre politiskt än andra. De som har mycket utbildning är också mer med i föreningar än de som har lite utbildning. De som arbetar är mer med i föreningar än de som inte arbetar. De som kommer från andra länder och de som har det dåligt är mindre med i olika föreningar än andra. Det är ett problem, säger Demokratiutredningen

7 Hot mot demokratin Det finns människor i Sverige som försöker skada demokratin. Det är sådana som tycker att en del människor är mindre värda än andra. Det kan också vara människor som vill tala om vad de tycker på ett sätt som kan vara farligt för andra. Ett exempel är demonstrationerna i Göteborg på EUs möte. Ett annat är de som släpper ut djur till exempel minkar ur sina burar för att tala om att de är emot att djuren är i burar. Människor tror inte att de kan påverka Många människor tror inte att de kan påverka politiken. De tror att andra kan det mer. Människor litar mindre på politiker och partier än förut. Ändå är de flesta nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige och de flesta människor litar på varandra. Demokratin måste bli bättre Regeringen tycker det är dåligt om allt färre röstar och arbetar politiskt. Det är också dåligt om ingen lyssnar på vad ungdomar tycker och försöker förstå vad de menar när de protesterar. Det är bra att kvinnor idag är mera med och får mer att säga till om. Men fortfarande är vi inte jämställda. Det är också dåligt att det finns många människor, framför allt unga, personer från andra länder och arbetslösa, som aldrig är med och talar om vad de tycker. Därför tycker regeringen att vi måste arbeta mer för demokratin i landet

8 Vilken demokrati ska vi ha? Demokrati genom att rösta på valda personer, representanter Regeringen tycker att de politiska partierna fortfarande har stor betydelse. Människor kan rösta på det parti som tycker som de. Då behöver de inte själva alltid vara med och rösta utan det gör politikerna, som människor har röstat på. I nästa val kan människor sedan kräva att politikerna tar ansvar för den politik de har fört. Det finns inga andra som kan se helheten som ett parti kan göra. Men det är viktigt att partierna har politiker som vet vad folk tycker och tänker. Människor måste kunna delta även mellan valen I en demokrati har alla rätt att säga vad de tycker. Alla människor är lika mycket värda. Alla måste kunna bestämma över sina liv. Regeringen vill att fler ska kunna vara med och bestämma om det som alla behöver i landet. Regeringen vill därför att människor ska ha möjlighet att kunna vara med och bestämma om politiken även mellan valen. Det kan vara i skolan, på daghemmet eller liknande. Men om det inte bara är politikerna, som ska bestämma kan de som är med i till exempel föreningar få större makt än andra. Det kan vara människor som redan har makt och som har lätt att göra sig hörda. Andra kanske tycker annorlunda men de vet inte hur de ska göra för att någon ska lyssna på dem. Regeringen tycker att det är bra att fler talar om vad de tycker, men någon måste se helheten och bestämma vad som är viktigast. Därför behövs partierna och politikerna

9 Alla är lika mycket värda I en demokrati är alla människor lika mycket värda. Alla ska kunna vara med i politiken. Vårt land ska alltid säga nej till diskriminering, till att någon behandlas sämre än andra Ett långsiktigt arbete Regeringen tycker att den svenska demokratin har problem. Vi måste därför under en lång tid arbeta för demokratin. Regeringen vill arbeta både för att människor ska rösta i valen och arbeta i partier och olika styrelser. Människor ska också kunna vara med och bestämma om politiken mellan valen. Det är viktigt att människor är med och diskuterar när politiken arbetas fram. Det är också viktigt att människor kan vara med och bestämma i föreningar, på arbetsplatsen och andra ställen

10 Det här vill regeringen Rösta Regeringen vill att fler ska rösta i kommunalvalet, riksdagsvalet och i valet till Europaparlamentet. Det ska vara fler som röstar 2002 i kommunalvalet och i riksdagsvalet än i valet innan. Arbeta politiskt Fler ska arbeta politiskt. År 2010 ska 10 tusen fler arbeta politiskt i kommuner och landsting. Om fler arbetar med politik blir det inte så tungt för dem, som redan är med. Man ska kunna arbeta politiskt och ändå ha ett arbete, en familj eller kunna studera. Om fler arbetar politiskt får människor fler att prata med om det politikerna bestämmer. Det är bra om många olika slags människor arbetar politiskt. Då blir det bättre diskussioner och politikerna kan tänka på hur politiken påverkar alla olika slags människor. Fler ska kunna påverka politiken Fler människor ska kunna påverka politiken. Många kan göra det som brukare. De har kanske barn på en förskola eller i skolan. Där ska de kunna få inflytande. På så sätt får man också träning i att arbeta politiskt. Man lär sig att tänka på det som är viktigt, att ge och ta och att tänka på vad andra behöver

11 Många människor kan också påverka politiken genom sina föreningar. Föreningar och olika slags grupper kan göra att människor kan göra sig hörda. Det kan betyda mycket om politikerna lyssnar på olika grupper av människor som vill ändra på något. Människor lär sig också att samarbeta och lita på varandra om de är med i en förening eller en grupp. De får kunskaper som är viktiga för demokratin. Partierna har redan börjat att bli mer öppna och lyssnar mer på grupper av människor, som inte är med i partiet eller arbetar politiskt på vanligt sätt. Många är kanske intresserade av bara en sak som de vill ändra på en kort tid under livet. Fler ungdomar, arbetslösa och personer från andra länder ska vara med i politiskt arbete. Många ungdomar är politiskt intresserade, men de vill ofta arbeta med en sak, som de tycker är viktig. De känner inte att partierna är till för dem. Om partierna inte lyssnar på dessa ungdomar, hamnar ungdomarna ännu mer utanför. Många arbetslösa hamnar också utanför. De tappar tron på sig själva. Det gäller framför allt människor från andra länder. Det är därför viktigt att de känner sig välkomna i föreningar, i arbetslivet och i politiken. Vi måste ta på allvar att många känner sig maktlösa och utanför. Det är allas ansvar och samhället måste vara sådant att alla känner sig lika mycket värda. I en demokrati ska alla ha lika stor chans att vara med även om man visar vad man tycker på ett ovanligt eller nytt sätt. Det är viktigt att alla känner att de är med. Annars är det ingen demokrati

12 Regeringen ska undersöka hur arbetet med demokratin går Regeringen ger ibland förslag på hur demokratin kan bli bättre. Regeringen ska undersöka om det blir så som regeringen vill i denna proposition. Regeringen ska också undersöka kommunernas, landstingens och partiernas arbete för demokratin. Ibland hjälper det inte med att lagar ändras. Då har regeringen inte lämnat något sådant förslag. Ibland är det också bara partierna, kommunerna eller landstingen som kan göra något för att demokratin ska bli bättre. Men det är inte alltid bra att regeringen talar om för landsting och kommunen vad de ska göra. Samma sak gäller partierna. Hur ska samhället bli mer demokratiskt? Regeringen ska se till att alla ska kunna vara med i politiken om de vill det. Det är nödvändigt för demokratin att det finns rättvisa i samhället och att alla har lika stora möjligheter. Det är också viktigt att det finns många olika sätt att vara med på. Regeringen arbetar på många olika sätt med att göra demokratin bättre. Här är några exempel på vad regeringen redan har gjort för demokratin: Regeringen ska snart ge en plan för hur Sverige ska arbeta med FNs mänskliga rättigheter. Regeringen har gjort en plan för hur den ska sätta stopp för brott, som görs för att någon tycker

13 att människor från andra länder eller människor som är annorlunda är sämre. Regeringen har föreslagit att människor måste kunna få mer information till exempel genom internet. Staten ger stöd till Sveriges radio och television som kan informera om sådant som andra inte gör utan reklam. I den här propositionen ger regeringen fler förslag på hur demokratin ska kunna bli bättre. Många ska rösta i valen Regeringen har sagt att den vill att fler ska rösta i alla val. Mer kunskap Människor behöver mer kunskap och måste förstå hur viktigt det är att rösta. Alla ska känna att det är viktigt att rösta. Den som inte röstar ska veta att det då blir andra som får mer att säga till om. Regeringen har ett särskilt arbete för demokratin. Nu firar man att det är 80 år sedan alla fick rätt att rösta och att det är 25 år sedan människor från andra länder som var utländska medborgare fick rätt att rösta i valen i kommunerna. Därför har alla elever på gymnasierna fått en tidning om demokrati. Personval Personval är när vi kan rösta på en person, inte ett parti. De flesta tycker att det är bra att man kan göra det. Regeringen vill att det ska bli vanligare

14 EU-val Regeringen tycker att något måste göras för att fler ska rösta i EU-valen. Ett förslag är att ändra tid för valet. Ny myndighet Nu finns det en ny myndighet, som heter Valmyndigheten. Den ska informera om hur och när man ska rösta och hur valet går till. Rösta på internet En del tycker att vi ska kunna rösta på internet. Men det är viktigt att ingen kan se hur man har röstat. Om man röstar på vanligt sätt är man säker på att det är hemligt. Regeringen tycker att människor ska känna att det är viktigt att gå och rösta. Regeringen tycker att det är för tidigt att bestämma hur man kan använda internet för att rösta. Vi måste prova först. Alla måste kunna rösta Det ska vara lätt att rösta och alla ska kunna göra det. Regeringen arbetar hela tiden för det. Regeringen har nyligen föreslagit att alla ska kunna komma in i vallokalen. Om det inte går ska man kunna rösta utanför. De som sitter i fängelse ska kunna be någon annan att rösta åt dem

15 Människor ska lättare kunna påverka mellan valen Folkomröstningar i kommunen Den som får rösta i val i kommunen ska också kunna rösta i kommunala folkomröstningar. Kommunala folkomröstningar Det har länge funnits möjlighet för människor att be om att få en folkomröstning om en särskild sak. Men oftast har det inte blivit någon i alla fall. Regeringen vill därför utveckla hur man ska förbättra möjligheten att lyssna på människorna. Medborgarförslag Regeringen föreslår att den som bor i kommunen eller landstinget ska kunna ge förslag till fullmäktige. Det kallas medborgarförslag. Efter ett år ska fullmäktige säga ja eller nej till förslaget. Det ska stå i kommunallagen. Nu kan man inte ge några egna förslag till politikerna i fullmäktige. Man kan skriva och be om något men fullmäktige måste inte diskutera det. Många tycker att det skulle vara bra om människor fick ge egna förslag till politikerna. Då skulle det bli lättare att påverka politiken. Fler kanske skulle komma och lyssna på mötena

16 En del kommuner har redan provat med medborgarförslag. De tycker att det har varit bra. Alla ska få ge medborgarförslag, även barn och ungdomar. Brukarna ska kunna bestämma mer Regeringen föreslår att kommuner och landsting ska kunna låta brukarna bestämma mer på vissa områden. Det ska stå i kommunallagen. Brukare är de som använder en service. Det kan vara föräldrar på daghem eller i skolan. Det kan vara gamla på sjukhem Brukarinflytande betyder att de ska kunna vara med och bestämma mer om daghemmet eller sjukhemmet. Det är bra att fler får tala om hur de tycker att skolan eller daghemmet ska skötas. Det är också bra att människor får prova på att arbeta politiskt på det sättet. En del kanske blir intresserade och börjar arbeta i ett parti. En del kommuner har provat brukarinflytande. Politikerna och brukarna har kunnat samarbeta bra. Men ibland måste myndigheten eller kommunen bestämma själv. Det kan vara om sådant som måste vara hemligt och det kan vara sådant som bara angår en person, till exempel om någon ska få socialbidrag. Brukarinflytande är inte samma sak som om man har ett privat daghem eller ett daghem tillsammans till exempel

17 Internet Regeringen vill att en arbetsgrupp ska undersöka hur man kan använda internet för att fler ska kunna tala om vad de tycker. I framtiden kommer många människor få information och tala om vad de tycker genom internet. Det gäller framför allt barn och ungdomar. Det är viktigt att alla i samhället ger bra information med internet. Det kan handla om service människor vill ha. Det kan också vara regler och lagar. Medborgarpaneler Medborgarpaneler är grupper av människor som diskuterar politik och talar om vad de tycker. Regeringen tycker att medborgarpaneler är viktiga. Många säger att de är intresserade av att vara med i en medborgarpanel. Ungdomsråd Regeringen tror att ungdomsråd kan göra att ungdomar är mer med i politiken. Det är viktigt att kommunen kan lyssna på ungdomarna. I många kommuner finns ungdomsråd. Då träffar ungdomar politiker och anställda i kommunen, så att de kan diskutera och lyssna på varandra. På så sätt lär sig ungdomarna om politiken i kommunen och hur arbetet går till. Det är viktigt att ungdomsråden får tala om vad de tycker innan det är för sent och allt redan är bestämt

18 Ungdomsråden kan inte tala om vad alla ungdomar i kommunen tycker. De kan bara säga vad just de tycker. Kommunen kan lyssna på ungdomar på många andra sätt också. Möten med föreningar Regeringen tycker att det är viktigt att politiker samtalar med föreningar av olika slag. Därför ska regeringen ordna möten där föreningar och politiker kan träffas. Föreningarna ska vara med och planera mötena. Stöd till arbete för demokrati Regeringen har ett särskilt arbete för att ge stöd till demokratin i Sverige. Det heter Tid för Demokrati. Regeringen har till exempel gett pengar till olika slags föreningar och till kommuner för att de ska kunna arbeta med att göra Sverige mer demokratiskt. Regeringen ska undersöka hur arbetet i Tid för Demokrati har gått och hur regeringen ska fortsätta att ge stöd till arbeten för demokratin. Lagar för föreningar Regeringen ska undersöka hur olika lagar påverkar föreningar

19 Lokaler där folk kan träffas Det är viktigt att det finns bra lokaler där folk och föreningar kan träffas. Regeringen vill undersöka om lokalerna kan användas av alla och om de behövs för att människor ska kunna vara med i politiken. Staten ger pengar till olika lokaler. Regeringen vill undersöka hur det stödet fungerar. Möteslokalerna ska vara handikappvänliga De lokaler där kommuner och landsting har möten ska var handikappvänliga. Det är fortfarande så att personer med funktionshinder ofta inte kan vara med på kommunfullmäktiges möten. De kan inte tala från talarstolen utan måste göra det från sin bänk. Det kan vara så trångt att rullstolar inte kommer in. Ibland måste människor i rullstol komma in genom en bakväg. Kommuner och landsting måste snabbt göra något åt det. De måste också lyssna på personer med funktionshinder om hur det ska göras

20 Demokrati i kommunerna Politikerna bestämmer om hur en kommun eller ett landsting ska skötas. Ibland sköter företag något åt en kommun eller ett landsting. Men det är ändå politikerna som ska bestämma hur det ska skötas. Det är viktigt att kommunerna och landstingen får bestämma själva, men det är också viktigt att staten tar ansvar för alla i landet. Regeringen ska undersöka hur staten, kommunerna och landstingen bestämmer. Kommunallagen och demokrati Regeringen tycker att det ska stå först i kommunallagen att landstingen och kommunerna ska arbeta demokratiskt. På så sätt vill regeringen tala om att kommuner och landsting särskilt ska tänka på hur demokratin påverkas av allt de gör och bestämmer. Företag som utför uppgifter åt kommunen eller landstinget Regeringen föreslår att kommunerna är med och bestämmer i företag, som sköter något åt kommunen. Det ska stå i kommunallagen. En del företag utför uppgifter åt kommunen. När de bestämmer något viktigt ska kommunfullmäktige också vara med och bestämma. Företag, nämnder och styrelser bestämmer nu mycket om sådant som ska skötas i kommunen. Det kan göra att kommunen får mindre att säga till om själv. Därför är det viktigt att kommunen är med och bestämmer om sådant som kommunen har ansvar för

21 Ta upp en fråga igen Regeringen föreslår att kommunfullmäktige ska ta upp en fråga igen om en tredjedel av ledamöterna vill det. Ibland kan ledamöterna i kommunfullmäktige tycka att de inte är klara med en fråga. De vill diskutera den mera. Nu står det inte i kommunallagen att de kan göra det. Regeringen vill ha med det i lagen. Då kan en fråga diskuteras mer ordentligt och kommunfullmäktige bestämmer inte något för fort utan att ha tänkt efter ordentligt. Arbeta i partier och i styrelser Regeringen vill att fler människor ska arbeta i partierna och i olika styrelser. De måste bli lättare att vara med i sådant arbete. Partierna har ett stort ansvar för det. Mer kunskap Regeringen vill att människor ska få mer kunskap om hur det är att arbeta politiskt. Idag har färre människor någon släkting, arbetskamrat, vän eller granne som arbetar politiskt. Därför vet många inte hur det är. Skolan är viktig och kan också ge kunskap om att arbeta politiskt. Politikerna arbetar för människorna Många och även politikerna själva tänker inte på att de arbetar för människorna. Därför skulle det vara bra om politikerna diskuterade mer med människor. Det kan de göra till exempel genom internet

22 Politikerna ska känna att de kan förändra något En politiker måste känna att han eller hon kan förändra något. Men det har visat sig att anställda i kommuner och landsting och anställda politiker har fått mer att säga till om än dem som är politiker på fritiden. Det är dåligt, tycker regeringen. De som arbetar politiskt på fritiden är viktiga för demokratin. De anställda och de anställda politikerna måste släppa ifrån sig mer makt till dem, som arbetar politiskt på fritiden. De måste ge dem stöd. Partierna måste få med fler människor Partierna måste få med fler i partiet, inte bara dem som redan arbetar där. Det finns många människor, som skulle kunna arbeta politiskt. Det finns unga och människor från andra länder. Partierna måste prata med dem och uppmuntra dem. Rätt att vara ledig om man jobbar kvällar och helger Regeringen föreslår att de som arbetar som politiker på fritiden ska ha rätt att ta ledigt från jobbet för att kunna vara med på möten, kunna resa till och från mötena och för att kunna vila efter och före mötena. Det ska stå i kommunallagen. Regeringen tycker att det är viktigt att människor som jobbar på helger, kvällar och nätter också ska kunna arbeta politiskt. Därför måste de kunna ta ledigt från jobbet

23 Rätt till att vara ledig för att vara med i styrelser Regeringen föreslår att de som är med i kommunens olika styrelser, föreningar och liknande ska ha samma rätt att ta ledigt som de som är politiker. Det ska stå i kommunallagen. Rätt till pengar för politiskt arbete Regeringen ska ge ett förslag på hur politiker kan få pengar när de inte kan arbeta. Politiker som har funktionshinder ska få resor betalda när de ska arbeta politiskt. Personer med funktionshinder kan inte alltid använda färdtjänst om de är med på möten sent på kvällen. Politiker som har barn ska få barnvakt betald, när de ska arbeta politiskt. Det ska stå i kommunallagen. De som är arbetslösa, sjuka eller föräldralediga kan förlora sin rätt till sjukpenning och A-kassa om de tjänar pengar på att arbeta politiskt. Regeringen ska undersöka det närmare. Den som flyttar ska kunna vara kvar till nästa val Regeringen föreslår att en politiker, som flyttar ska kunna vara kvar i fullmäktige tills nästa val. Det ska stå i kommunallagen. Det vanligaste skälet till att någon slutar att arbeta politiskt i kommunen eller landstinget är att personen flyttar. Detta gäller särskilt unga människor som kanske studerar någon annanstans. Sedan kommer de kanske hem igen. Regeringen tycker att de ska kunna vara kvar i fullmäktige fram till nästa val

24 Men personen måste kunna vara med på mötena. Annars ska han eller hon sluta. Det är frivilligt för kommunerna att följa detta förslag. Politiker med funktionshinder Regeringen föreslår att kommuner och landsting ska se till att politiker med funktionshinder kan vara med på samma sätt som andra politiker. Det ska stå i kommunallagen. Politiker som har hörselskador kan ha svårt att vara med på möten om teckentolken inte har kommit eller om det inte finns någon bra hörselslinga. Politiker med synskador kan behöva längre tid på sig att läsa igenom papprena. De kan inte heller läsa om papprena inte finns inlästa på kassett eller på punktskrift. Politiker som är allergiska kan ha svårt att var på möten om det finns parfym eller blommor i lokalen. Politiker som har svårt att läsa kan behöva pappren omskrivna till lättläst. Många förstår inte vad personer med funktionshinder behöver. Det händer ofta att man har möten trots att det inte finns de hjälpmedel en del behöver. Man ska inte själv behöva kontrollera varje gång att hjälpmedel finns eller att man kan läsa papprena. Mötena måste planeras så att alla kan vara med på samma sätt

25 Andra än de som är valda ska kunna vara med och förbereda Regeringen föreslår att andra än de som redan är valda ska kunna var med och förbereda olika frågor i utskott till kommunfullmäktige. Det ska stå i kommunallagen. På så sätt kan fler människor komma in i politiken. De har kanske andra kunskaper. Våld och hot mot politiker Regeringen tycker att det är farligt att politiker blir hotade. Det har visat sig att en femtedel av alla politiker i kommunerna har blivit hotade eller att människor har varit våldsamma mot dem. De som hotar är personer som tycker att politikerna har bestämt fel. Det är också personer som är nazister eller rasister, Det är fel att man inte kan arbeta politiskt utan att bli hotad. Det är ett hot mot demokratin. Kommuner och landsting måste tänka mer på det. De kan ha kontaktpersoner som har kunskaper om sådant och de kan informera mer. Regeringen har bildat en arbetsgrupp, som ska diskutera säkerheten för politikerna. Sedan ska regeringen bestämma vad som kan göras för att minska hoten

26 Statens, kommunernas och landstingens arbete Bra service i hela landet Regeringen tycker att människor lätt ska kunna prata med en myndighet och att den ska ge bra service. Det gäller också kommuner och landsting. För tio år sedan hade Sverige dålig ekonomi. Det gjorde att service från samhället blev sämre. Det har också varit svårt att få tillräckligt med personal. Därför bestämde regeringen att alla statliga myndigheter måste arbeta för människorna i landet. De måste ge bättre service. Det måste bli lättare att få veta hur en myndighet arbetar. En del myndigheter ska vara öppna dygnet runt. Regeringen har också bett 20 myndigheter att undersöka vad människor tycker om deras service. Att ge bra service gäller också kommuner och landsting. Men då måste de också ha en bra ekonomi och det har inte alla. Regeringen ska undersöka vad man kan göra för att det inte ska vara så stor skillnad mellan kommunerna. Regeringen har också uppmuntrat kommuner och landsting att samarbeta mera

27 Alla ska kunna få information om hur privata företag sköter sig, när de utför uppgifter åt kommunen Regeringen föreslår att kommuner och landsting ska se till att alla kan få information om hur ett företag sköter något åt kommunen. Det ska stå i kommunallagen. Kommuner och landsting låter företag sköta sådant de har ansvar för. Det har blivit vanligare den senaste tiden. Det finns inga regler som ger människor rätt att få information om hur ett sådant företag arbetar. Men om en kommun ber att få veta hur ett företag sköter något kan människor också få veta det, om det inte är något som är hemligstämplat eller om det handlar om särskilda personer. Friskolor, privatskolor Regeringen föreslår att det ska finnas regler för hur människor kan få veta hur en friskola sköter sitt arbete. Det ska stå i skollagen. Kommunen har rätt att få information av en friskola om kommunen ger pengar till den. Men människor i kommunen har inte den rätten. Därför tycker regeringen att friskolorna ska informera kommunen och den informationen ska sedan människor kunna få. Friskolor måste också ge information till Skolverket. Friskolor som inte ger information ska kunna straffas

28 Folk ska kunna vara med när kommunen förbereder en fråga Regeringen föreslår att de som förbereder en fråga för kommunfullmäktige ska kunna bestämma om folk ska kunna vara med på deras möten. Det ska stå i kommunallagen. Öppna Sverige, offentlighetsprincipen Alla ska kunna läsa myndigheters, kommunens och landstingens brev, protokoll och andra papper. Det kallas för offentlighetsprincipen. Det är mycket viktigt för demokratin. Människor måste kunna se hur myndigheterna och politikerna arbetar. Regeringens arbete för offentlighetsprincipen kallas Öppna Sverige. När det arbetet är klart ska regeringen bestämma hur den ska fortsätta att arbeta för offentlighetsprincipen. Genom Öppna Sverige arbetar man för att offentlighetsprincipen ska följas bättre. Arbetsplatserna i kommuner och landsting ska bli öppnare. Människor ska få mer kunskap om och diskutera offentlighetsprincipen. Personal ska få utbildning. Öppna Sverige arbetar för att landsting och kommuner ska informera människor om deras rätt att få veta vad de gör

29 Sverige bestämmer tillsammans med andra länder Den svenska demokratin har förändrats. Nu bestäms mycket tillsammans med andra länder. Mycket bestäms också på ett annat sätt än tidigare. Regeringen vill att fler människor ska få kunskap och kunna vara med och till exempel påverka beslut i EU. Regeringen ska fortsätta att arbeta med det. Det är då viktigt att människor får information om hur arbetet går till i EU. Regeringen har arbetat för att EU ska bli mer öppet. Papper från EU måste också bli lättare att läsa. När man bestämmer politiken med andra länder eller på nya sätt, tycker regeringen att det är viktigt att människor kan följa det arbetet. Då kan de vara med och påverka och kräva att länderna tar ansvar för den politik som de har fört. Myndigheter och andra ska vara med i EU-frågor Regeringen vill undersöka hur myndigheter kan tala om vad de tycker, när något bestäms i EU. Var får partierna sina pengar ifrån? Det behövs mycket pengar om en person vill ställa upp i personval och väljas direkt utan att ett parti står bakom. Det är viktigt att människor får veta hur den personen har fått sina pengar till det. Nu finns det inga regler som tvingar ett parti eller en person att tala om hur de har fått sina pengar. De har bara gjort det frivilligt

30 Regeringen vill undersöka hur människor bättre ska kunna få veta var partierna får sina pengar ifrån. Den vill också undersöka hur människor bättre ska kunna få veta hur de som ställer upp i personval får pengar. Regeringen tror att en lag ska bestämma om det. Regeringen ska undersöka det och ge ett förslag senare. Alla måste veta vad demokrati är Det är människorna i landet som är grunden för demokratin. Demokratin ger rättigheter men människor har också ett eget ansvar. Det handlar om att kunna tänka på andra, att visa respekt för andra. Det handlar om att det är viktigt för demokratin att man röstar. Det handlar om att veta vad politikerna gör och vad de betyder för demokratin. Människor måste ha kunskap om demokratin. De måste kunna bestämma över sina liv och lösa problem tillsammans. Alla måste lära sig detta. Skolan är mycket viktig. Kommunerna och landstingen är också viktiga. I kommunerna ser man bäst hur politiken fungerar. Kommunen är viktig i människors liv. Bibliotek och museer är viktiga. Där kan man få kunskap. Människor ska lättare kunna läsa papper som finns där

31 Skolan Skolan kan lära eleverna vad demokrati är. Skolan ska lära eleverna hur de kan vara med i samhället. Men skolan gör inte det tillräckligt nu. Skolan ska lära ut att man kan påverka och vara med på många olika sätt. I en del skolor diskuterar man mycket och eleverna kan påverka arbetet i skolan. Där lär sig eleverna mer om demokrati och blir mer intresserade. Skolan ska ge kunskap om allt i samhället, både kommuner, landsting, staten och EU Regeringen tycker att eleverna ska få bra kunskaper om staten, landstinget, kommunerna och om EU. Det ska stå i kursplanen för grundskolan. Det gör det inte tillräckligt tydligt nu. Det behövs kanske mer läroböcker om demokrati särskilt om politikers arbete, hur man kan arbeta politiskt och hur man kan påverka i samhället. Skolan ska vara öppen Många ungdomsförbund säger att det är svårt att få komma in i en skola och informera och diskutera. Det är inte enligt lagen förbjudet för skolan att låta ungdomsförbunden komma in i skolan. Det är inte förbjudet att dela ut information om det inte är någon olaglig information. Det är fel att säga nej bara för att kanske inte alla är med och informerar. De som inte är med en gång kan vara med en annan gång. Det är inte heller olagligt att säga vad man tycker i skolan. Skolan kan förbjuda det om det blir bråk mellan eleverna eller om man säger något som är förbjudet enligt lagen

32 Skolan kan ordna särskilda demokratidagar då ungdomsförbunden och partierna kan vara med i undervisningen. Regeringen tycker att det är viktigt att eleverna får träffa partierna och ungdomsförbunden. Skolverket ska undersöka varför partierna, ungdomsförbunden och andra föreningar inte får informera i skolorna och hur det kan bli lättare för dem att göra det. Information om demokrati i invandrarundervisning Regeringen tycker att nya invandrare ska få undervisning om den svenska demokratin. En utredning ska undersöka hur nya invandrare kan få mer kunskap och bättre förstå demokratin i Sverige. Lärare och andra som undervisar nya invandrare säger att det är svårt att ge kunskap om demokratin i Sverige. Många kommer från länder som är mycket annorlunda när det gäller demokrati. Många kan inte svenska tillräckligt. Skolverket ska undersöka vilka slags läroböcker som kanske behövs om den svenska demokratin. Forum för Levande historia Under andra världskriget dödades miljoner judar. Det kallas Förintelsen. Regeringen har under några år spritt kunskap om Förintelsen. Arbetet med detta heter Levande historia ska en ny myndighet arbeta med att diskutera mänskliga rättigheter och demokrati. Det ska handla om hur det har varit och hur det är nu

33 Mer kunskap om mänskliga rättigheter Sverige har sagt ja till FNs regler om mänskliga rättigheter. Vi ska följa de reglerna. Staten har ansvar för att alla i landet följer de reglerna. Regeringen ska skriva en plan för hur vi kan bli bättre på att följa de mänskliga rättigheterna, och hur vi ska ge människor mer kunskap om dem. Snart kommer regeringen att visa den planen för riksdagen. Mer kunskap om hur demokratin fungerar Forskning Regeringen tycker att det är viktigt att vi forskar mer om demokratin. Vi måste ta reda på vad som fungerar bra och vad som fungerar dåligt. Internationellt arbete Sverige ska vara med mer och diskutera demokrati med EU, FN och andra länder och samarbeta mer så att alla kan lära sig av varandra

34 Vad kostar förslagen i denna proposition? Regeringen tror inte att förslagen kommer att bli dyra för kommunerna. Därför får de inga extra pengar. Insyn i företag och friskolor Det kan bli mer arbete och ta mer tid för kommunen om de ska delta mer i företagen och friskolorna. Men det är värt pengarna, eftersom det är viktigt för demokratin. Pengar till politiker Politiker ska få pengar om de måste ta ledigt från jobbet. Det gäller framför allt dem som jobbar kvällar och nätter. Men de är inte så många, så det kommer inte att kosta mycket för kommunerna. Kommunerna ska också betala barnvakt åt politiker som måste vara med på möten. Det kan kosta en del, men det är värt pengarna, eftersom det är viktigt att så många som möjligt får prova på att arbeta politiskt. Personer med funktionshinder Kommuner och landsting ska se till att personer med funktionshinder kan arbeta politiskt på samma sätt som andra. Lokalerna ska vara handikappvänliga. Alla ska kunna läsa viktiga papper. Det kommer att kosta en del, men det är inte så många politiker med funktionshinder

35 Medborgarförslag Människor ska kunna ge förslag till kommuner och landsting. Det kan kosta en del att läsa och arbeta med förslagen. Det beror på hur många förslag som kommer. Företag och friskolor kommer att få mer arbete med att samla in papper, som kommunen vill ha. Regeringen ska undersöka hur det påverkar företagen. Kvinnor och män Regeringen tror att en del av förslagen gör att kvinnor får större möjlighet att vara med. Det kan vara när andra än politiker kan förbereda en fråga. Det kan vara att det blir lättare att ta ledigt från jobbet. Ensamstående mammor kan lättare vara med om de får barnvakt

36

37

38 Demokrati på 2000-talet beställs från Riksdagens tryckeriexpedition, Stockholm Telefon , Fax

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Bilderna på omslaget finns också inne i broschyren. Där kan du läsa vad de föreställer. Sveriges riksdag på lättläst svenska Innehåll Sveriges riksdag och demokratin...3

Läs mer

Lättläst handikapplan för Staffanstorps kommun 2

Lättläst handikapplan för Staffanstorps kommun 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDIKAPPLAN FÖR STAFFANSTORPS KOMMUN 3 FN:s standardregler 3 Staffanstorps Kommunstyrelsen 3 Kontrollera 4 MER KUNSKAP 5 VÅRD OCH BEHANDLING OLIKA SLAGS TRÄNING 7 STÖD OCH SERVICE

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder Levnadsvillkor för människor med funktionshinder En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt Lättläst version Handikappkommittén 2003-11-06 Innehåll Sida Inledning 2 Arbete 3 Hur

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska 1 Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer

Läs mer

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald. Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.

Läs mer

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. Ale för alla Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. I planen står det vad som ska göras i år, nästa år, 2013 och 2014. Varje år ska politikerna

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

LÄTTLÄST SVENSKA. Plan för att göra Uppsala bättre för personer med funktionsnedsättning

LÄTTLÄST SVENSKA. Plan för att göra Uppsala bättre för personer med funktionsnedsättning LÄTTLÄST SVENSKA Plan för att göra Uppsala bättre för personer med funktionsnedsättning Ett samhälle för alla Politiker i Uppsala kommun har bestämt en plan för delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

Läs mer

Så här kan föreningar för. personer med funktionsnedsättning arbeta. i kommuner, landsting och regioner. FN-konventionen om rättigheter

Så här kan föreningar för. personer med funktionsnedsättning arbeta. i kommuner, landsting och regioner. FN-konventionen om rättigheter FN-konventionen om rättigheter Så här kan föreningar för personer med funktionsnedsättning arbeta i kommuner, landsting och regioner Det här materialet är till för föreningar. Det handlar om samarbetet

Läs mer

Demokrati Folket styr

Demokrati Folket styr Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från

Läs mer

Val till Europarlamentet

Val till Europarlamentet För mer demokrati Mitt val För mer demokrati Val till Europarlamentet Studiecirkeln»Mitt val«ger alla väljare möjlighet att bli delaktiga i den svenska demokratin! Mitt val Sida 3 Mitt val Det här är

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord.

Läs mer

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN 2015 2025 Ett sammanhållet Växjö Lättläst version 2016 Växjö kommun Ansvarig utgivare: Växjö kommun www.vaxjo.se Översatt till lättläst svenska av Bjelle Media AB, Ylva

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Samhällskunsk ap. Martin Turesson. för grundläggande vuxenutbildning. Capensis förlag AB

Samhällskunsk ap. Martin Turesson. för grundläggande vuxenutbildning. Capensis förlag AB Samhällskunsk ap för grundläggande vuxenutbildning Martin Turesson Capensis förlag AB Språkgranskning Elin Herrmann Capensis förlag AB Falköping www.capensis.se e-postadress: info@capensis.se 2012 Capensis

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Förtroendevaldas möjlighet att vara föräldralediga eller sjukskrivna (8.5.2)

Förtroendevaldas möjlighet att vara föräldralediga eller sjukskrivna (8.5.2) Sid 1 (5) Yttrande Ert dnr KU2016/0088/D Vårt dnr 16KS128-8 2016-05-16 Kulturdepartementet Enheten för demokrati och det civila samhället 103 33 Stockholm Remissyttrande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5)

Läs mer

Den framtida konsumentpolitiken

Den framtida konsumentpolitiken Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

Instuderingsfrågor till Tema demokrati

Instuderingsfrågor till Tema demokrati Instuderingsfrågor till Tema demokrati 1. Vilka skapar den svenska demokratin? (s.1) Medborgarna i Sverige 2. Hur många ledamöter beslutar åt medborgarna i riksdagen? (s.2) 349 ledamöter 3. Varför finns

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy Fastställd av Sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 Lättläst svenska

Sensus inkluderingspolicy Fastställd av Sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 Lättläst svenska Sensus inkluderingspolicy Fastställd av Sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 Lättläst svenska Alla ska kunna vara med i Sensus Det här är Sensus plan för hur Sensus ska arbeta mot diskriminering i allt Sensus

Läs mer

Vanliga frågor från media och allmänheten

Vanliga frågor från media och allmänheten Vanliga frågor från media och allmänheten Frågor om skolvalen Vad är ett skolval? Ett skolval är ett val som arrangeras på en skola av elever eller av elever och lärare tillsammans. I ett skolval röstar

Läs mer

Unga med funktionsnedsättning

Unga med funktionsnedsättning Unga med funktionsnedsättning Jobb, fritid och möjlighet att påverka samhället LÄTTLÄST SVENSKA Våra delrapporter till Fokus 17 är: Fokus 16:1 Unga nyanländas etablering. Kartläggning av etableringsuppdraget

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

Sveriges första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Sveriges första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Sveriges första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Det här är den första rapporten som Sverige lämnar till FN:s kommitté

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 Kapitel 4 Det offentligas organisation 1. Vad menas med en parlamentarisk republik? Ge exempel på en sådan. 2. Vad menas med proportionella val? 3. Ge exempel på länder, förutom

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

REGEL 7. Det får inte finnas lagar och regler som säger att personer med funktionshinder inte kan anställas.

REGEL 7. Det får inte finnas lagar och regler som säger att personer med funktionshinder inte kan anställas. REGEL 7 A r b e t e Staterna bör se till att personer med funktionshinder får arbeta. De måste ha lika stora möjligheter till arbete både i stan och på landet. Det får inte finnas lagar och regler som

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Lättläst Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra www.sll.se 1 2 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Lättläst. Lättläst version. Betänkande av Lättlästutredningen. Stockholm 2013 SOU 2013:58

Lättläst. Lättläst version. Betänkande av Lättlästutredningen. Stockholm 2013 SOU 2013:58 Lättläst Lättläst version Betänkande av Lättlästutredningen Stockholm 2013 SOU 2013:58 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Politisk Målsättning 3 (8)

Politisk Målsättning 3 (8) 2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...

Läs mer

Demokratiberedningen 27 mars 2013

Demokratiberedningen 27 mars 2013 1 (2) Datum 2013-03-27 Kommunstyrelseförvaltningen Niklas Thelin 0155-381 22 072-212 78 20 niklas.thelin@oxelosund.se Demokratiberedningen 27 mars 2013 Närvarande Catharina Fredriksson Bo Höglander Mattias

Läs mer

Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Samhällskunskap Steg: 2. Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder. Empati. reflekterar över sina handlingar

Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Samhällskunskap Steg: 2. Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder. Empati. reflekterar över sina handlingar Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Norm och rättssystem respekterar och följer skolans regler Empati reflekterar över sina handlingar känner till FN och barnens rättigheter Samhällskunskap Steg: 2 Empati sätter

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

FRÅGA QK3a OM "RÖSTADE", KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b

FRÅGA QK3a OM RÖSTADE, KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b QK EU-parlamentsvalet hölls den 7 juni. Av en eller annan anledning var det en del i Sverige som inte röstade i detta val. Röstade du själv i EU-parlamentsvalet? Röstade Röstade inte FL Q TREND MODIFIED

Läs mer

Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog

Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog Är du man eller kvinna? Man 26 46,4 Kvinna 30 53,6 Din ålder? 30 år eller yngre 1 1,8 31 50 18 32,1 51 65 23 41,1 66 år eller äldre 14 25 Vilka av följande möjligheter

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009 Valet i fickformat Europaparlamentet 2009 Valet i fick format Europaparlamentet 2009 1 Val till Europaparlamentet 7 juni 4 Rösta på parti och person använd valsedeln rätt! 6 De som har rösträtt får röstkort

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Enkel beskrivning av hur man kan påverka via det politiska systemet i ett landsting

Enkel beskrivning av hur man kan påverka via det politiska systemet i ett landsting Enkel beskrivning av hur man kan påverka via det politiska systemet i ett landsting Gemensamt Det finns särskilda val till riksdag, kommun och till landsting (samt kyrkoval och val till EU) Gemensamt för

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Sammanfattning. Gruppen är nu färdig med sitt arbete och lämnade sitt förslag till regeringen i mars 2002.

Sammanfattning. Gruppen är nu färdig med sitt arbete och lämnade sitt förslag till regeringen i mars 2002. Sammanfattning Bakgrund För två år sedan valde regeringen en särskild grupp som skulle undersöka hur arbetet med webbplatsen SverigeDirekt ska göras i framtiden. Inger Dunér, informationschef vid Riksförsäkringsverket

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING Yttrande 2016-06-09 Dnr: Ku2016/00088/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kontaktperson: Gabriel Johansson, 070-874 93 30, gabriel@sverigesungdomsrad.se Svar på remiss angående "Låt fler forma framtiden"

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om borgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer