TRITA-INFRA EX ISSN ISRN KTH/INFRA/EX-02/019-SE INSTITUTIONEN FÖR INFRASTRUKTUR. Nischat boende. Andreas Hagström Marcus Tärnåsen

Transkript

1 TRITA-INFRA EX ISSN ISRN KTH/INFRA/EX-02/019-SE INSTITUTIONEN FÖR INFRASTRUKTUR EXAMENSARBETE Nischat boende Andreas Hagström Marcus Tärnåsen

2 Förord Detta examensarbete är utfört vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm på institutionen för Infrastruktur, Avdelnelningen för Bygg- och fastighetsekonomi. Arbetet utfördes under hösten Arbetet har handletts av Hans Lind på ovan nämnda avdelning, stort tack för visat engagemang under vårt examensarbete. Vi vill tacka samtliga inblandade som gjort detta arbete möjligt. Ett stort tack till Ellinor Lindström på JM AB för sina synpunkter och sin vägledning under arbetets fortlöpande. Samtliga intervjupersoner och de boende i de undersökta områdena är värda ett stort tack. Tack till Mikael Andreasson och Fredrik Tångstedt för deras stöd under arbetets fortlöpande. Slutligen vill vi tacka Jan-Olof Andersson, Ninnie Odell och Annika Odell för hjälp med korrekturläsning. Stockholm i mars 2002 Marcus Tärnåsen och Andreas Hagström 2

3 Abstract Title: Residential niches Report reference: Master s of Science Thesis number 152 Authors: Department: Supervisor: Key words: Andreas Hagström Marcus Tärnåsen Infrastructure Hans Lind Residential niches, gated communities It has become more and more common in today s residential building that the product is intended to a certain group of people. This target group has the same values or same recreational pursuits. Residential niche means that people choose their neighbours in a special way. This kind of residential areas means that people choose their living surrounding after their lifestyle. The changes in residential areas in the last decades in USA distinguishes of that you build up barriers around the residential areas between the areas and the rest of the society. These areas are named Gated communities. The purpose with this paper is to get a deeper understanding about residential niches in Stockholm and surrounding municipalities. We have also examined what the people living within a residential niche think about their living environment. Did things turn out the way they were planed? Which criteria s were most important when deciding future residential? One part of the paper contains a literature study about residential niches and gated communities. Interviews have been made with representatives from the local authorities in municipalities, finding out their opinion about residential niches. Questionnaires have been sent to three different residential areas. Lindöberg, Fågelbro and Understenshöjden. The result of the paper shows that the municipalities have a negative attitude to residential niches. The niche was important to the buyers. In Understenshöjden the niche was more important to the customer then the costumers in Lindöberg and Fågelbro. 3

4 Sammanfattning Titel: Nischat boende Rapportreferens: Examensarbete nr 152 Författare: Institution: Handledare: Nyckelord: Andreas Hagström Marcus Tärnåsen Infrastruktur Hans Lind Nischat boende, gated communities, En tendens i dagens bostadsbyggande är att många bostäder riktas till en viss målgrupp som har samma värderingar och/eller gemensamma fysiska intressen i form av olika aktiviteter. Nischat boende innebär att människor med gemensamma intressen söker sig till samma bostadsområden och härigenom skapas förutsättningar för en bred samhörighet. Nischning är något utöver det traditionell boende. De senaste årtiondenas bostadsutveckling speciellt i USA kännetecknas av att man i större utsträckning bygger fysiska barriärer mellan bostadsområdena och det övriga samhället. Detta sker antingen i form av murar och/eller avancerade övervakningssystem. Dessa områden benämns i USA Gated communities. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur synen på nischat boende är i några kommuner runt Stockholm och att studera hur nischade bostadsområden upplevs av de boende i dessa områdena. Vilka kriterier var viktiga vid valet av bostad? Infriades förväntningarna? En del av examensarbetet har bestått av att studera litteratur inom området. En annan del har bestått av intervjuer som genomförts med företrädare för några kommuner i Stockholmstrakten för att få en bild av hur man ser på nischade byggprojekt. Vidare har enkäter skickats ut till de boende i tre områden. Valet av områden har gjort med hänsyn till deras läge och profilering. Resultatet av undersökningen visar att tjänstemännen i kommunerna har en negativ syn på nischat boende. De flesta uppger att de vill ha ett varierat boende som riktar sig till alla samhällsgrupper. Av undersökningen framgår vidare att det nischade boendet är viktigt vid valet av boende. Dock kan noteras att i två av områdena - Lindöberg och Fågelbro uppgavs att det nischade boendet inte var det främsta skälet till bostadsvalet. I Understenshöjden spelade emellertid nischen större roll för bostadsvalet. Av enkäten framgår att 83 procent ansåg att nischen var mycket viktig vid valet av bostad. 4

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR METODVAL DISPOSITION HISTORIK EUROPEISK STADSPLANEUTVECKLING TRÄDGÅRDSSTADEN BOENDE IDAG TRÄDGÅRDSSTADEN I DAGENS SAMHÄLLE SÄKERHET I BOENDET AVSLUTNING AVSKILJT BOENDE BAKGRUND OLIKA SORTERS GATED COMMUNITIES Lifestyle communities Prestige communities Security zone communities KOMMUNERS SYN PÅ NISCHAT BOENDE NACKA KOMMUN TYRESÖ KOMMUN TÄBY KOMMUN ENKÖPINGS KOMMUN VAXHOLMS KOMMUN STRÄNGNÄS KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN DANDERYD KOMMUN NORRTÄLJE KOMMUN LIDINGÖ KOMMUN STOCKHOLM STAD UPPSALA KOMMUN VÄRMDÖ KOMMUN SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUER MED KOMMUNER LINDÖBERG FÅGELBRO UNDERSTENSHÖJDEN SLUTSATSER OCH DISKUSSION REFERENSER/KÄLLFÖRTECKNING BILAGA BILAGA BILAGA

6 BILAGA

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund En tendens i dagens nyproduktion vid bostadsbyggande är att det byggs för en viss målgrupp vilken har samma värderingar eller fysiska intressen. Denna sorts byggande har vi valt att benämna nischat boende. I USA förekommer detta byggnadssätt i större utsträckning, en ytterlighet av denna typ av projekt benämns Gated Communities. De sista årtiondenas bostadsutveckling speciellt i Amerika kännetecknas dock av att man byggt upp barriärer mellan bostadsområdena och det officiella samhället, antingen i form av rent fysiska murar och/eller avancerade övervakningssystem. En samlad benämning på dessa områden är Gated communities. Dessa bevakade områden är definitivt inte samma sak som nischat boende. I den svenska media debatten så får ofta nischade områden en negativ vinkling. Det är synd menar Kurt Psilander, sakkunnig på Kungliga tekniska högskolan (KTH). Han har under många års tid studerat det amerikanska bostadsbyggandet och då den amerikanske developern 1 i synnerhet. Hans syn på nischat boende, vilket innebär boende riktat till en viss målgrupp av människor, är mycket positiv. Han tycker att det är ett utmärkt sätt att bygga bostäder. Konsumenten behöver inte betala för sånt hon inte finner viktigt. Det går att bygga billigt för undre medelklass och dyrare för övre medelklass. Boende bör ses som en slags konsumentprodukt, bo mer flexibelt och ha flera olika bostäder under livscykeln beroende på vart i livet man befinner sig. En barnfamilj föredrar andra saker än ensamstående. Nischat boende innebär att människor väljer sina grannar på ett positivt sätt, i allmänhet umgås folk mer med jämlikar i flera avseende. Detta medför i och för sig att den fria intellektuella debatten grannar emellan försvinner säger Psilander. Med det menar han att det kulturella och sociala utbytet grannar emellan försvinner. Debatten i svensk massmedia handlar mycket om att nischat boende enbart vänder sig till övre medelklassen. Nischat boende behöver inte vara lika med dyrt och exklusivt avsett för de med stor betalningsförmåga. Detta ger en missvisande bild eftersom nischat boende inte behöver jämställas med dyrt och exklusivt boende. Nischning innebär att man bygger vad kunden vill ha, något mer utöver det vanliga boendet. Kunden vill sätta sin egen prägel på sitt boende vilket ställer allt större krav på intressanta boendeprojekt. Det gäller inte enbart bostadsmarknaden utan genomsyrar hela konsumtionssamhället. Begreppet nischat boende är nytt i Sverige och byggbolag ser tillfälle att bygga dyrt. I USA har utvecklingen visat sig vara en övergående trend. Där finner developern/byggbolagen större utmaning och glädje i att bygga åt medel- eller undre medelklass och tjänar lika mycket på detta. Det återstår att se om utvecklingen blir densamma i Sverige. 1 Developer; Person som exploaterar. 7

8 Psilander tycker att nischerna i Sverige är smala. Med det menar han att byggherrar inriktar sig endast på ett fåtal intressen i byggandet. Enligt Psilander kan detta komma att medföra en motgång för nischat boende i Sverige om en viss sorts nisch blir omodern. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur synen på nischat boende är i kommuner runt Stockholm. Samt att studera hur nischade bostadsområden fungerar utifrån de boendes reflektioner. Har det blivit som det var tänkt, vilka kriterier var viktiga för valet av bostad? 1.3 Urval och avgränsningar I arbetet med denna uppsats har vi skickat ut enkäter till boende i tre bostadsområden som valdes i samråd med JM. Områden där intresse eller värderingar har betydelse för boendet. Ett område där miljö och det ekologiska tänkandet var styrande för bostadsområdet och två områden där fritidsintresset eller värderingarna präglade boendet, dessa tre områden är Lindöberg i Vallentuna kommun, Fågelbro i Värmdö kommun och Understenshöjden i Stockholm Stad. Anledningen till att vi inte valde fler var att det skulle vara rimligt för oss att kunna bearbeta svaren noggrant. Vi har intervjuat tretton kommuner som valdes ut med anledning av deras läge i förhållande till Stockholm och att de innehåller intressanta boendeområden. Vi har valt att i litteraturstudierna undersöka Gated Communities i USA. 1.4 Metodval En del av examensarbetet har bestått av att studera litteratur som berör området. Detta för att få en bild av hur utvecklingen av nischat boende varit i USA och i Sverige. Intervjuer har gjorts med kommuner i Stockholmstrakten för att få en bild av hur synen är på nischade byggprojekt. Vi har även valt att skicka ut enkäter till boende i tre områden som vi funnit intressanta med tanke på deras läge och profilering. Syftet med enkäterna var att ta reda på vilka kriterier som låg till grund för bostadsvalet och för att se om det blev som man tänkt. 8

9 1.5 Disposition Arbetet består av tre huvuddelar. Del ett består av bakgrunds fakta och beskriver vilken sorts byggande som vi tar in i begreppet Nischat boende. En beskrivning av Gated communities i USA enligt författarna Blakely och Snyder. Det innefattar också en kort historisk tillbaka blick på stadsbyggande i Europa och Norden. Vi tar även upp säkerhetsaspekten i boendet. Den andra delen består av intervjuer gjorda med utvalda kommuner i Stockholms regionen. Del tre behandlar enkätundersökningar som gjorts i tre utvalda bostadsområden, samt en områdesbeskrivning av dessa. Kapitel 1 är en inledning med uppsatsens syfte, metod och avgränsningar Kapitel 2 inleder den första delen och är en historisk tillbaka blick på den europeiska och den nordiska stadsutvecklingen. Vilka olika tidsepoker har satt sina spår i dagens samhälle? Vad har trädgårdsstaden betytt för oss? Kapitel 3 tar upp nutidens boende, vad är viktigt för dagens bostadsköpare? Vad betyder säkerhetsaspekten?. Kapitel 4 beskriver begreppet Gated Communities och vad som utmärker olika communities enligt författarna Blakely & Snyder. Kapitel 5 behandlar uppsatsens andra del med intervjuer gjorda med kommuner i Stockholms region. Vad tycker de om nischade bostadsområden? Kapitel 6,7,8 behandlar resultaten av enkäterna som vi skickat ut till Lindöberg, Fågelbro och Understenshöjdens bostadsområden. Kapitel 9 är en sammanfattning av enkätsvaren i de föregående kapitlen. Kapitel 10 behandlar uppsatsens slutsatser samt en avslutande diskussion. 9

10 2 Historik För att få en inblick i hur våra städer har utvecklats och vilka tidsepoker som vi ser spår av i dagens stadsbild har vi studerat Europas och Nordens stadsplaneutveckling. Den traditionella villabebyggelsen i Sverige formades i början på 1900-talet. Grunden till den är trädgårdsstaden. Vad är det som karaktäriserar den typen av sortens byggande som blivit så populär bland konsumenterna? 2.1 Europeisk stadsplaneutveckling Antikens stadsuppbyggnad Raka linjer är något som har utmärkt stadsplanerna genom tiderna, fast går vi tillräckligt långt tillbaka i tiden ser vi att städerna var helt oregelbundna. De rutformiga kvarteren föddes när Grekerna byggde en ny hamnstad till Athen år 400 f.kr., hamnstaden hette Pireus och byggdes upp i ett rutformigt gatumönster. Konstruktören av detta var Hippodamos, därför kan man ibland höra talas om Hippodamoskt rutnät. Under den romerska antiken utvecklades sedan ett stadsplane ideal ur dessa fyrkantiga gatumönster. Romarna förde sedan med sig detta ut i Europa till sina kolonialstäder. Romarnas och grekernas gatusystem skilde sig inte nämnvärt åt mer än att romarna försåg den regelbundna rutplanen med två mot varandra vinkelräta huvudgator, dessa två var genomgående genom hela staden. Där gatorna möttes i mitten av staden bildades ett torg. Torget hölls avstängt för körtrafik och användes som handelsyta och viloplats, man kan likna det med en park. Medeltidens städer Efter romarrikets fall på 400-talet e.kr. följde en tid kallad the dark age, under denna tid verkar det inte som att det har funnits någon stadskultur alls. Det var först runt år 700 e.kr. som det medeltida stadsväsendet såg sin början, men först år 1000 e.kr. ser man en stadsbyggnad lika utvecklad som antikens. Den äldre medeltidens stadsplan saknade den räta linjen, krokiga gator och oregelbundna kvarter präglade dessa städer, men helt planlösa var de ändå inte, det finns vissa återkommande anordningar som ger karaktär åt medeltidsstaden. Kyrkan hade mycket stort inflytande under denna tid så den hade starkt inflytande på staden, ett av de återkommande dragen i medeltidsstaden var att kyrkan byggdes mitt i staden, i anslutning till torg och rådhus. Vid 1100-talets slut börjar man i Tyskland försöka utveckla en bestämd tendens till fyrkantighet, detta gjordes för att få till en någorlunda bra ordning i staden. Renässans På 1500-talet kom renässansens tid och de antika idealen plockades fram igen inom alla tänkbara områden, så även stadsplaneringen. Nästan all stadsbyggnadslära från antiken hade gått förlorad. Den enda skrift om ämnet som hade överlevt var Pollo Vitruvius De Architectura. Originalets illustrationer hade gått förlorade, texten var otydlig. Vid rekonstruktion av texten framkom att Vitruvius måste ha menat att den ideala staden skulle ha formen av en månghörnings ytterkonturer samt vara försedd med från centrum utgående 10

11 gator. Denna stadsmodell användes inte så vitt man vet under antiken utan renässansens stadsarkitekter kom alltså redan i starten in på fel spår. Det nybyggdes bara ett fåtal nya städer under 1500-talet i Europa och de flesta vitruvianska stadsplaneskisserna stannade därför på pappret. En speciell variant av renässansen finns i Amsterdam där kanaler inte bara byggts som vallgravar runt staden i försvarssyfte utan även genom själva staden. En positiv egenskap som detta förde med sig var att dessa kunde användas för trafikuppgifter. Barock Barocken bjöd på krävande uppgifter åt den tidens arkitekter, dessa fick möjlighet att kombinera gaturum och öppna platser med stora officiella byggnader. Vissa ser denna epoks idéer som delvis återupptagande av den vitruvianska radialrenässansen. Det vanligaste är att barocken bara fick ett litet inflytande i stadsbilden och detta medför att den endast syns som en lokal variation i stadsbilden. Engelsmännen skiljer sig starkt från den allmänna europeiska trenden. I England accepterades renässansmönstret endast i begränsad omfattning och endast vid stadsutvidgningar och aldrig vid hela stadsanläggningar. Det som i dagsläget har spår efter renässansen är Londons stadsdel West End. Den är rikligt försedd med planterade platser. Modifierad renässans Detta är en underavdelning till barocken och förknippas i första hand med den massiva utbyggnaden av städerna till följd av industrialismen. Rent geometriskt konstruerade man gatu mönstret med rätlinjiga gator, som dock möttes av sneda vinklar och gärna sammanfördes i stjärnformationer. Det är mycket likt barockmönstret, som beskrivits tidigare.. Förutom att ha rent geometriska drag gemensamt med barocken så var den modifierade renässansen vid 1800-talets slut den stadsplanetyp som definitivt gjorde slut på den långa rutnätseran. Modern plan Denna epok ses av vissa som en återgång till de medeltida krokiga gatorna och oregelbundna kvarteren, detta är dock fel för i denna epok så lämnas inget åt slumpen. Alla gator har en genomtänkt sträckning. Nordens medeltidsstäder Om vi bortser från några enstaka fornstäder som Birka och Hedeby började städerna inte byggas med någons sorts systematik i norden förrän först på 1000-talet. Under medeltiden byggdes många stora städer i södra och mellersta norden och många av dessa städer finns fortfarande kvar dock i lite omgjord tappning. De har dock inte kvar sina ursprungliga gatumönster, främst till följd av bränder. Ett område inom norden som skiljer sig åt är Danmark, Skåne, södra Halland och västra blekinge. Anledningen till deras särdrag är den nära kontakten med Tyskland. Detta i kombination med skogsbrist gjorde att invånarna uppförde sina byggnader i sten. Stockholm ligger avsides från denna grupp men även här kan vi hitta dessa stenhus. Anledningen är det stora kulturutbytet mellan Stockholm och Tyskland. 11

12 Renässansens insteg i Norden Ordet stadsplan idag skiljer sig i sin betydelse från medeltidens. Då innebar detta endast gatu mönster. Det var först vid Gustav II Adolfs regeringstillträde som det började ske stora förändringar inom stadsarkitekturen. Vid Kalmars återuppbyggnad år 1613 skrev kungen ett brev till staden som löd: Kungl. Maj:t icke ville hava gator och tomter på sådant manér, som de hade varit tillförne, utan mer ordentligt och på detta sätt, som vore brukligt i väl fungerande städer uti Tyskland. Kalmar räknas ofta till det första renässans projektet i Sverige. På kartor över den aktuella kalmarplanen ser vi att det var den vitruvianska radialrenässansen som präglar idéerna. Ett annat försök till renässans i Sveriges historia är Göteborg, staden grundades Detta blev Sveriges första konsekvent genomförda rutplan och liksom Jönköping ligger staden vid vatten. Detta motiverade medverkan av Holländarna och anläggandet av ett kanalsystem. Barockförsök Barocken slog aldrig igenom fullt i Norden utan det var mest på kontinenten som det blev ett betydande inslag i stadsbilden. Om vi sänker kraven till enstaka snedgator i anslutning till rutplanerad bebyggelse så kan sägas att även Norden har vissa inslag av barock. Vi ser detta t.ex. i Varberg som vid återuppbyggnaden efter branden 1666 utformades som ett strikt rutnät utom i norr och söder. Fortsatt renässans Renässansplaneringens uppgift var inte bara låst till att forma bebyggelsen i nya/återuppbyggda städer, den hade även betydelse vid utvidgning av äldre intakta städer. Köpenhamn fick de två renässansstadsdelarna Christianhavn och Frederiksstaden innan talets försvarszon lades runt staden. Ett av de vanligaste stadsbyggnadsproblemen under och 1700-talet var att den redan existerande ostrukturerade medeltidsstadsbilden skulle bytas ut mot ett mer strukturerat rutnät. Detta innebar mycket missnöje från borgarna och det kan jämföras med det kaos som rådde hos bönderna i början av 1800-talet när skifteslagarna krävde att gårdarna skulle flyttas ut från de gamla byarna. Ofta var det ett problem att hindra borgarna från att bygga upp sina hus igen direkt efter en brand i den gamla sortens byggande. I Linköping lyckades inte detta efter att staden brann ner år Resultatet blev många smågränder trots att en ny renässansplan upprättades. Städer byggdes efter denna plan ända fram till 1800-talet. Under 1900-talet har Linköping värnat mer och mer om dessa oregelbundna kvarter och de är nu kulturminnen i den gällande stadsplanen. Befästningssystemens utnyttjande Många av renässansstäderna fungerade som kombinationsprojekt, där det gällde att skapa ett inre regelbundet gatusystem och ett yttre skal av starka befästningar. I början på 1800-talet började stadsbefästningarna dömas ut såsom militärt brukbara. De stora ytorna runt bebyggelsen som nu frilades togs ofta i anspråk till torg och andra offentliga ytor. 12

13 Modifierad renässans Den nya tidens modifierade renässans med en bred huvudgata blev snabbt den regerande i Norge och Finland, det tog några decennier in på 1800-talet innan den slog igenom i Sverige. Ett av de tidigaste spåren är Vänersborg. I grunden är det en rutplan men tvärs igenom staden finns en bred centralgata. Gatan delar staden i två delar. Staden fylldes av stenbyggnader med offentlig karaktär och stenlagda torg. Tidsepoken kan delas in i olika steg: Första steget var inget egentligt avsteg från den räta linjen eller den räta vinkeln. Rutmönstret var alltså intakt men blev avbrutet vid införandet av centralgatan. Det andra steget innebar att en brandgata inte var tillräcklig utan det skulle finnas ett system av breda boulevarder. Då det inte inträffade så många bränder, planerades boulevarderna som en ram runt redan befintlig bebyggelse. Fram till detta stadium i stadsplaneringens historia så berodde det främst på energi och intresse hos beslutsfattarna i de olika städerna hur gatumönstren skulle utformas och genomföras. År 1874 antogs en byggnadsstadga för rikets städer, det syns en stark oro för brand i stadgans paragrafer. Resterande delen av 1800-talet användes till att förverkliga vad dessa stadgar föreskrev. Det är naturligt att denna stadsbyggnadssituation ganska snabbt måste leda till nya idéers uppkomst. Redan vid sekelskiftet 1900 övergavs det linjalraka och krokiga gator accepterades. Praktiskt användbart blev det mest vid byggandet av villastäder pga. att villorna kunde placeras i vilka formationer som helst. 2.2 Trädgårdsstaden I mångas ögon är Sveriges bidrag till den europeiska stadskulturen den traditionella svenska småstaden. Det har dock tagit lång tid för oss att inse att vi måste vårda dessa miljöer åt eftervärlden. Vad är det som gör att vi inte ser möjligheterna till att bygga på samma sätt idag? Kanhända ser vi småstaden som en idyll som inte hör hemma i vår tid, utan är ett arv som vi ska förvalta i minnet. I den svenska småstaden kan folk bo i ett litet hus med egen trädgård samtidigt som de vistas i en riktig stadsmiljö med gator, gränder och torg. Detta är något som försvunnit eller kommit i andra hand i det moderna bostadsbyggandet. I början av 1900-talet så lanserades småstaden som förebild åt stadsbyggandet i Sverige, liksom i stora delar av Europa. Den bärande idén var att kombinera stad och land i en ny stadstyp som kallades trädgårdsstad. Vad är då en trädgårdsstad? Begreppet trädgårdsstad har en positiv klang. Begreppet har dock använts vid försäljning av allt från villor till stora höghus i en skogsbacke, resultatet har blivit att det förlorat sin rätta betydelse. Begreppet är på väg att slitas ut och om det fortsätter kan det innebära att det till slut uppfattas som ett bostadsområde med lite buskar och grönt. Begreppet myntades från början av engelsmannen Ebenezer Howard vid sekelskiftet och blev mycket snabbt ett välkänt begrepp i stora delar av världen. Den snabba spridningen innebar att innehållet förändrades, flera av de ursprungliga idéerna försvann. För att förstå begreppet bättre måste vi gå tillbaka till sekelskiftet. Howards idé var i grund och botten en social och politisk utopi, inte en idé om en särskild miljö. Hans idéer blev aldrig realiserade, inte ens i den första trädgårdsstaden vilken Howard själv var med att grunda. Det som utvecklades ur Howards idéer kännetecknas av måttlig täthet, låga hus, trädgårdar, traditionella gator, torg och platser. Den svenska trädgårdsstaden upplevs ofta som omväxlande, detta beror till stor del på att det är flera typer av hus. Här ses både radhus och fristående fler och enfamiljs hus. Även den 13

14 öppna byggnadsstilen bidrar till känslan. En tredje parameter är att husen byggdes i trä. Om vi ser till prisnivåerna på försäljningar av hus liggande i trädgårdsstäderna ser vi att de är de mest eftertraktade bostadsområdena idag. Detta är lite komiskt med tanke på att de kom till under kristider och byggdes för folk med låga inkomster och var små och enkla. Att husen blivit eftertraktade på senare tid är ett mått på deras höga kvalitet. Kan vi bygga nya trädgårdsstäder med samma kvaliteter? Att kopiera den yttre formen räcker inte, utan vi måste utgå från den strukturella uppbyggnaden. Idén med trädgårdsstaden är som sagt att kombinera fördelarna från staden och landet. En väl avvägd täthet mellan husen är en avgörande betydelse för trädgårdsstadens känsla. Om vi ska försöka sammanfatta trädgårdsstadens fyra grundregler kan dessa bli: Måttlig täthet Låga hus Trädgårdar till alla hus Traditionella gator, torg och platser. Varför är då dessa egenskaper så viktiga? Ordet i sig indikerar trädgårdarnas betydelse en stad med trädgård till alla hus. Det finns många sätt att definiera trädgård på, en kan vara: En trädgård är ett avskilt stycke mark, där man kan odla kulturväxter och ha det skönt Ur denna definition får vi fram viktiga aspekter. Möjlighet att odla. Trädgården som en plats att dra sig tillbaka på. En plats att vara ifred på. Trädgården är en förlängning av den privata sfär som bostaden ger och på detta sätt en del av bostaden. En viktig sak vi måste tänka på när trädgårdar planeras är att vi måste se till att dessa upplevs som privata, med begränsad insyn. Blir trädgården för offentlig förlorar den egenskapen som privat sfär. I trädgårdsstaden måste tomterna bli ganska små. Detta innebär att vi måste tänka på placeringen av huskroppen på tomten, ställer man huset mitt på tomten blir det endast små remsor kvar av marken som omger huset. Huset skall placeras så nära gatan som möjligt för att på detta sätt åstadkomma en brukbar tomt på baksidan. Som nämnt innan så är det typiskt för den svenska trädgårdsstaden med varierande bebyggelse, detta är att rekommendera vid byggande av nya trädgårdsstäder. För det första så motverkas social segregation. En av grundtankarna med trädgårdsstaden var att blanda olika samhällsklasser. I trädgårdsstäder bör husen inte byggas högre än tre våningar, främst pga. praktiska orsaker. Tre våningar är den övre gränsen för att alla lägenheter ska ha kontakt med trädgården, mer än två trappor är inte att rekommendera för att bibehålla en närhet till trädgården. En annan aspekt är att höga hus kastar långa skuggor, en trädgård som ligger i skugga större delen av tiden har de boende ingen nytta av. En trädgårdsstad bör ha måttlig täthet. Tätheten eller exploateringsgraden är ett mått på hur mycket bebyggelse som ryms på en viss markyta. Som rekommendation kan nämnas att ca % av markarealen rekommenderas att bebygga i en trädgårdsstad. 14

15 Gatorna och torgen I traditionellt uppbyggda städer finns alltid en mer eller mindre definierad gräns mellan det offentliga och det privata rummet. Det offentliga rummet består av gator och torg, de privata rummen är gårdarna och trädgårdarna. Dessa markanta gränser syns väl i det tidiga talets trädgårdsstäder. I modernt stadsbyggande har detta försvunnit, vilket var en konsekvens av 30-talets funktionella byggnadsstil, där planerarna prövade att placera bostadshusen fritt i förhållande till gatan. De ville avskaffa skillnaden mellan gata och gård. Husen skulle inte längre ha en fram eller baksida. De privata avskilda uterummen försvann. Ytterligare ett steg i samma riktning togs när nybyggda områden byggdes med separata vägar för bilar, cyklar och gående. Syftet var bra men den traditionella gatan som gemensamt rum försvann med dessa åtgärder. I en trädgårdsstad har träden en mycket stor betydelse då träden ger liv åt gatubilden. Regelbundet planterade träd fungerar som visuellt avgränsande väggar som håller samman och definierar gaturummet samt ger en sammanhängande känsla. Det kan vara välbehövligt när fasader och tak är mycket olika och husen ligger utplacerade med stora luckor längs gatan. Olika trädslag för olika gator förstärker gatornas identitet och skapar omväxling i större stadsdelar. 3 Boende idag Bostadsdebatten idag handlar mycket om trygghet/säkerhetsaspekten. Med tanke på brottsutvecklingen i Sverige krävs ständigt nya åtgärder för att människor ska känna sig säkra i bostaden. I detta kapitel diskuterar vi vilka säkerhetsaspekter som bör beaktas i dagens bostadsproduktion. Första delen behandlar vilka fördelar trädgårdsstaden skulle kunna tillföra dagens bostadsbyggande. 3.1 Trädgårdsstaden i dagens samhälle. Den ekologiska kris som började uppdagas för tjugo år sedan är idag ett överhängande hot i världens huvudstäder. Det tvingar oss att ändra vårt slösaktiga konsumtionsmönster, detta i sin tur ställer nya krav på våra städer. Resursförbrukningen måste minska och de naturliga kretsloppen slutas. Mycket pekar för att trädgårdsstadens fördel med egen trädgård i vilken man kan ta hand om sitt eget avfall och föra det tillbaka till växtligheten kommer att bli en grundförutsättning för det framtida boendet. En annan sak som talar till trädgårdsstadens fördel är den växande sociala och kulturella kris som tar sig uttryck i vantrivsel och sociala problem. I centrum för denna kris står miljonprojekten från 1960-talet. Varför har då denna bebyggelse fått så dåligt rykte? En grundläggande orsak kan vara att hustypen stämmer mycket dåligt överens med hur människor verkligen vill bo, om man ser till de opinionsundersökningar som gjorts. Dessa visar att en majoritet av befolkningen föredrar att bo i eget hus med tillgång till en egen trädgård. Kritikernas starkaste invändningar mot en ny trädgårdsstads trend är att de är för glest befolkade, de menar att vi måste bygga tätare för att städerna inte skall bli för utbredda och resorna för långa. Förespråkarna i sin tur visar på siffror vilka indikerar att om man utnyttjade markarealen mer jämt och byggde med normal trädgårdsstads täthet skulle det inte kräva mer 15

16 landareal än vad som används idag. Även den ekologiska trenden som har fått fotfäste i dagens samhälle är en fördel för trädgårdsstadens renässans. 3.2 Säkerhet i boendet 2 På SCB:s hemsida hittar vi statistik som visar antalet anmälda brott under olika år, slutsatsen kan dras att antalet polisanmälda brott inte har ökat under nittiotalet jämfört med nu. Däremot har grova brott som misshandel, rån och narkotikabrott blivit allt vanligare. Människor blir allt mer rädda för att bli utsatta för brott och folk känner sig otrygga i sina boendemiljöer. Allt fler startar s.k. grannsamverkan för att tillsammans hålla ett öga på sitt boende område. I Sverige är det ganska nytt att genom bebyggelseinriktade åtgärder försöka stävja brott. I England, Nederländerna och Danmark har det varit vanligare att genom bebyggelseinriktade medel försöka hindra brott. I Sverige antog regeringen ett brottsförebyggande program som fick namnet Allas vårt ansvar. Genom det programmet har Boverket fått i uppgift att bl.a. se hur brottsligheten påverkas av utformning av bebyggelseområden och enskilda byggnader. Över hälften av alla brott som blir polisanmälda i Sverige sker i någon av de tre storstadsregionerna. Med detta som bakgrund kan slutsatsen dras att urbaniseringen är en förklaring till ökad brottslighet. Detta hävdar också många forskare. (Per-Olof Wikström,1990 i boken: Brott och åtgärder mot brott i stadsmiljön.) Många brott sker i hemmen, i bostadsområdet och på tunnelbanan. Brott i stadsmiljöer kan vara en följd av brist på social kontroll i storstäderna. Småskalig bebyggelse främjar identitetskänsla och sociala nätverk. Genom urbaniseringen har småstadskänsla med sammanhållning bytts mot städernas storskaliga bebyggelseområden med ekonomisk, etnisk och social splittring som följd. Den ökande befolkningstillväxten i städerna under främst sextio och sjuttio talen gjorde att miljonprogrammen kom att byggas. Bostadsområden som planerades då skulle vara storskaliga för att projektet skulle vara ekonomiskt försvarbart. Resultaten blev oftast att husen såg likadana ut och områdena fick en homogen befolkningssammansättning. Bostadshus och närmiljöer som ser likadana ut minskar möjligheten för de boende att känna gemenskap. Miljonprogrammen och dess ensidiga bebyggelse gjorde att poängen med en blandad bebyggelse gick förlorad. Områden för service, boende och arbetsplatser låg skilda åt. Det gjorde att olika områden tömdes på folk vid olika tidpunkter, resultatet blev att brottstillfällen ökade. Den amerikanska författaren och journalisten Jane Jacobs skriver i sin bok The death and life of Great American Cities att det som styrde planeringen under efterkrigstiden, tog bort det halvprivata och de halvoffentliga utrymmena som gjorde att de boende kunde ha kontroll över sina boendeområden. Jacobs menade att husen måste planeras på ett sådant sätt att den informella övervakningen underlättas. Även Oscar Newman skriver i sin bok Defencible space (1973) att kriminaliteten är särskild hög i byggnader som saknar tydliga och klara ansvarsförhållanden. Newmans tes gick ut på att byggnader och miljöer måste kunna försvaras. I Fortress America av Blakely och Snyder så menar de att allt som stärker människors tillhörighets känsla för sitt område hjälper till att minska kriminaliteten. Den engelska kulturgeografen Alice Coleman skriver bl.a. i sin bok Utopia on Trial (1985) att hon inte vill ha anonyma entréer som är tillgängliga för vem som helst. Både Newman och Coleman har senare fått kritik av andra forskare som menar att de varit för enkelspåriga när de tryckt på 2 Från boken brott, bebyggelse och planering 16

17 den fysiska utformningen. Problemen kan lika väl ligga i befolknings sammansättningen och motiven hos brottslingarna. Paul van Soomeren, Undersökningar som gjorts i Stockholm och Göteborg visar att många av de boende känner en viss obehagskänsla när de vistas utomhus i sina egna områden efter mörkrets inbrott. I Skärholmen, en söderförort till Stockholm, hade 40 % denna otryggskänsla. I Göteborgsförorten Hjällbo låg samma siffra på 64 %. (Kriminalitet och trygghet i boendet, Ulf Malm 1997.) Rädsla för brott kan i sin tur leda till mer rädsla vilket i sin tur kan leda till murar och stängsel kring boendeområden. I boken Fortress America skriver Blakely och Snyder att förskansningen ofta är ett resultat av just rädslan för brott, inte den faktiska risken för brott. Det finns andra faktorer som kan påverka osäkerhetskänslan. Samhället blir allt mer mångkulturellt, detta skapar i sin tur segregerade bostadsområden. Möten med människor med främmande utseende och livsstil bidrar till en ökad osäkerhet. Det kan ge en ökad osäkerhetskänsla genom att bilden av en kriminell person blir ytlig och stereotyp. Rädslan föder rädsla, ju mer rädd en människa är desto mer mottaglig är hon för hot som hon uppfattar. Lindström, Einerstam, Viktiga faktorer som styr graden av rädsla är i vilken stad eller stadsdel man bor, stämningen i grannskapet, kännedom om brottshändelser och offer. I centrumområden samt bostadsområden som är socialt utsatta är ofta den sociala kontrollen mindre. Det är därför vanligare med känsla av otrygghet i den typen av områden. En studie som gjorts av BRÅ i Stockholm visade att de områden med hög belastning av brott inom familjen, i bostaden och inbrottsstölder visade att det var områden med hög andel brottslingar. Områdena var ofta s.k. miljonprograms områden bebodda av familjer med lägre socioekonomisk status. Ofta lever gärningsmän och offer i samma område. I större städer är det större andel invånare som har blivit utsatta för brott. Många känner sig otrygga när de går ut kvällstid. Ofta är det hög ungdomsbrottslighet som är utmärkande. Hög arbetslöshet och en blandning av många nationaliteter kan vara en av de främsta orsakerna till detta. Malm, 1997 På allmänna platser är våld vanligt i tunnelbanor samt till och från bussar. Här sker de flesta våldsbrott mellan kl 20 och 4 på morgonen. Enligt storstadskommittén så har den ekonomiska, sociala, etniska och demografiska segregationen har förstärkts i våra tre storstäder. Koncentration av socialt och resurssvaga hushåll är inte bra för utvecklingen av brottslighet. Brottsförebyggande i England I England inriktar man sig på utformning av fysiska hinder mot brott i bostäder, entréer, trapphus hissar och parkeringsplatser. En brottsförebyggande standard används för den tekniska utformningen.( British Standard 8220, Security of buildings against crime). Om byggnaden uppfyller vissa krav så kan den få en kvalitets stämpel Secured by design. Det är polisen som sköter granskningen. Polisen tittar på utformningen av fönster, dörrar och tjuvlarm. Den brittiska standarden är mycket ingående och detaljerad. Säkerhet i Nederländerna I Nederländerna använder man något som holländarna kallas The Police Label Secured Housing. Detta är egentligen en vidareutveckling av engelsmännens Secured by design. Secured Housing skiljer sig dock mot engelsmännens variant, den kan beskrivas som ett hjälpmedel för samverkan mellan stadsplanerare, polisen, arkitekter och byggherrar. 17

18 Situationen i Danmark Brottstrenden i Danmark ser ut som Sveriges och övriga Norden. Trots det upplever invånarna i Danmark sin närmiljö som den säkraste i Europa. Danskarna har inte valt den amerikanska vägen med stängsel och murar. Istället har danskarna valt att bevara samhället öppet. Teknisk forebyggande af vold og haervaerk utgiven av danska ingenjörsföreningen, har vissa rekommendationer. Dessa rekommendationer innefattas bla av; Integrerade stadsmiljöer, zonering som visar ansvars- och tillhörighetskänsla, allmänna platser som skapar kontakt samt fysiska barriärer. Finland Likt danskarna så upplever finländarna att deras land är ett säkert land att bo i. Finländarna menar att den byggda miljön inte påverkar det brottsliga beteendet mer än andra mänskliga beteenden. Därför försöker finländarna inte bygga försvarbara rum utan att främja möten mellan människor. Stadsplaneringen inriktas istället på att skapa platser där folk kan träffas. Norge I Norge har man det lägsta antalet polisanmälda brott i Skandinavien. Med stöd av den norska byggforskningen har Det kriminalforebyggande Råd i Norge utarbetat vad som ska tas i beaktande vid stadsplanering. Informationen är främst hämtad från forskning i USA, Nederländerna, England och Danmark. Information används för åtgärder mot både faktiska brott och rädsla för brott. Fysiska hinder mot brott Fysiska hinder mot brott kan vara byggda hinder som försvårar brott. Det kan tex vara elektroniska larmsystem. I Gated Communities som vi skriver om i ett kapitel är de fysiska hindren murar och taggtråd. Det är inte alltid som fysiska hinder är en bra lösning, det kan förfula miljön så pass att det skapar en olust känsla för omgivningen. Symboliska hinder Symboliska hinder kan användas för att markera tillhörighets och ansvarsförhållanden. Vid den s.k. territorialprincipen så utgår man från just fysiska hinder. Med hjälp av olika typer av markeringar som t.ex. skyltar, rabatter, staket och markbeläggningar försöker man dela upp privata och offentliga zoner. Uppdelningen brukar ske i fyra olika zoner. Det privata rummet, utrymmen som kontrolleras av ägaren eller hyresgästen t.ex. en hyreslägenhet. Det halv privata rummet är utrymmen som nyttjas av flera ägare tillsammans t.ex. ett trapphus. Det halvoffentliga rummet är utrymmen som sköts om av en större grupp av ägare eller hyresgäster men som även får nyttjas av andra icke ägare. Det offentliga rummet är det som ägs av kommunen.tydliga gränser mellan offentliga och privata rum gör att försök till intrång lättare kan upptäckas. Även om inte hinder påverkar alla potentiella brottslingar så kan den sociala kontrollen bevaras. Sociala hinder Det finns olika typer av social kontroll, formell och informell social kontroll. Den formella kontrollen utförs av vakter och poliser. Den informella sociala kontrollen sköts av de som bor i området. Halvinformell social kontroll sköts av de som arbetar inom området. Social kontroll är en samverkan mellan människor med en viss relation till varandra. Kontrollen kan förstärkas genom att använda olika typer av fysiska avgränsningar t.ex. Sammanhållna gårdar, inte för höga trapphus och små sammanhållna villagrupper. Detta gör det möjligt för de boende att hålla uppsikt över boende området. 18

19 I boken Det lilla Grannskapet Gårdar, trapphus och socialt liv skriver forskarna Sören Olsson, Gerd Cruse Sondén och Marianne Ohlander att fysisk utformning är viktig när det gäller social kontroll och trygghet. En studio av nio olika områden visar att tryggheten kan öka genom bättre avgränsning, ökad mångsidighet i användandet, främja möjligheter till möten, bättre överblick över området och sist men inte minst skönhet och exklusivitet. Människor som har lika värderingar och har samma sociala bakgrund har lättare att skapa sociala relationer. Den sociala kontrollen är inte alltid användbar med tanke på att många söker sig till personlig integritet och privatliv framför allt för mycket social gemenskap. 3.3 Avslutning 3 Stockholmspolisen har tillsammans med forskare på arkitekthögskolor, bygg och bostadsföretag, säkerhetsföretag Kommunförbundet och hyresgästföreningen diskuterat hur tryggare boende miljöer kan skapas. Resultatet har blivit ett förslag om hur bostäder kan byggas tryggare. Målet är att de som bygger i framtiden ska ta hänsyn till säkerhetsfrågor på samma sätt som byggstandard och bygglagar. Ofta är det för dyrt att tänka på säkerheten när bostäder byggs. Ett område kan planeras med öppna ytor mellan husen så att ingen kan stå skyddad och gömd och bryta upp ett fönster eller dylikt. Fönster dörrar och lås kan göras säkrare, säger länspolismästare Gunno Gunnmo till tidningen metro. Enligt konceptet som kallas Bo tryggt 01 är det viktigt att boendeområden byggs där det rör sig människor hela tiden. Elektroniska låsanordningar till gemensamma utrymmen som garage, förråd och tvättstuga kan också motverka brott. Genom att bygga upp ett förstärkt skydd från början blir det svårare att begå brott säger Anders Rydberg vid Stockholms polisen forsknings- och utvecklingsenhet till metro. 4 Avskiljt boende 4.1 Bakgrund Ett nischat boende ska inte förväxlas med ett förskansat boende där området tenderar att bli avskiljt från det övriga samhället. Gated Communities har vi valt att skriva om eftersom det har likheter med nischade boendeområden pga. att de som bor där ofta har liknande värderingar eller intresse. Avskilda bostadsområden är inte något nytt begrepp. I alla tider har olika bostadsområden varit avskilda från varandra på ett eller annat sätt, t.ex. på grund av infrastrukturen i samhället. Det har alltid funnits någon sorts barriär mellan bostäderna för olika samhällsklasser och olika etniska grupper i samhället, dessa har skapats medvetet eller som en följd av olika levnadsstilar. Det första steget mot ett gated community, är att kontrollera tillträdet till bostadsområdet. Det görs vanligtvis med bevakningssystem och murar, samt genom egna in- och utpasseringsvakter. Det hyrs ofta in privata bolag för att sköta om de samhälleliga åtagandena inom området som normalt sköts av staten, som t.ex. polisväsende och brandkår. Människorna som bor i dessa egna små samhällen har ofta ett stort behov av att kontrollera sin verklighet, de vill leva i sin egen stad utan att behöva engagera sig i det övriga samhällets politik och plikter. Detta är ett av fenomenets nackdelar, de boende slutar bry sig 3 Metro 29 nov

20 om den yttre världen och koncentrerar sig enbart på sin lilla sfär, detta leder till ökade klyftor med dom som bor utanför. Ett stort antal av de boende känner också en stark rädsla för att utsättas för brottslighet. Gated communities, d.v.s. bostadsområden omgärdade av murar/stängsel, eller som bevakas av bevakningsfirmor, är enligt Psilander inget som vi skall eftersträva i det svenska bostadsbyggandet. Han poängterar också att människor som bor innanför murarna till ett sådant område ej behöver ha någonting gemensamt utöver rädslan för intrång. Det är ej att jämföra med nischade boenden. Den allmänna uppfattningen i Sverige är att förskansade områden inte existerar här. I mindre skala så finns det, säger Psilander. Se på alla flerbostadshus i Stockholms innerstad, där kommer obehöriga inte in. Om vi ser på stadens traditionella uppbyggnad så syns ganska snart att föregångaren till dagens gated communities är förorten. Den är avskild från den övriga staden och infarten till denna kan oftast ske på ett fåtal platser. Från början var det vägnätet som planerarna använde sig av för att begränsa inträdet till en förort, från att ha varit vanliga kvarter med en vägstruktur runt så gjordes vägarna enkelriktade, konstruerades som loopar och till sist så infördes återvändsgator. De kontrollerade bostadsområdena i USA tenderar att bli stora och kräver därför ett styrorgan, det vanligaste är att man har ett självstyrande organ kallat Homeowners associations (HOA). Systemet fungerar genom ett slags kollektivt ägande av områdets alla faciliteter, dvs. envar av de boende är laglig ägare till vägarna, trottoarerna och andra gemensamma faciliteter som t.ex. murar och övervakningssystem, jmf svenska samfälligheter. En styrelse väljs för att sköta om det dagliga arbetet. HOAs sätter upp regler för de allmänna faciliteterna. De sätter även upp regler och riktlinjer för det enskilda ägandet i området. Exempel på detta kan vara: färg på gardiner, antalet husdjur o.s.v. Denna sortens styrande organ tenderar att bli starka i alla sammanhang och när de sedan förstärks med hjälp utav grindar och murar blir de ännu starkare. 4.2 Olika sorters Gated communities Enligt författarna Blakely och Snyder (1997) delas Gated communities in i tre huvudgrupper samt ett flertal undergrupper, beroende på vad det är för avgörande faktor som har givit området sin prägel, d.v.s. vilka preferenser och motiveringar som varit avgörande för de boende. Vi förklarar de olika huvudgrupperna i korta drag först, för att sedan gå djupare. Den första gruppen benämns lifestyle communities. Denna går ut på att ge de boende avskildhet och säkerhet för att kunna hänge sig åt sina fritidsaktiviteter. Den andra gruppen kallas Prestige communities. Där används murar och grindar för att uppnå någon slags prestige eller anseende. Dessa områden byggs för att skapa och behålla de boendes sociala ställning. Dessa områden riktar sig till de rika och berömda. Tredje kategorin är så kallade Security zone communities. I valet av detta boende har rädslan för kriminalitet och främlingar varit den främsta anledningen till att man bosatt sig bakom murar och bevakningssystem. Denna kategori riktar sig till alla samhällsklasser. 20

21 4.2.1Lifestyle communities Blakely och Snyder skriver att denna typ av GC är den som man först tänker på när gated communty nämns. Life-style communities var den första typen av GC som bildades i många områden och det var de som först började spridas. Det är den vanligaste sortens GC i södra Amerika, främst i områden kring Florida, södra Kalifornien och Arizona men dess utbredning sträcker sig över hela kontinenten. Denna typ riktar sig främst till, precis som namnet antyder, en grupp med aktiv livsstil. Det finns tre undergrupper i denna kategori Retirement communities (R.C) Denna grupp vänder sig till medel och höginkomst pensionärer som söker struktur, fritidssysselsättning och ett rikt socialt liv på ålderns höst. Många av dessa hus är från början vad vi i Sverige skulle kalla lantställen/sommarhus, när folk sedan slutar arbeta så flyttar de oftast till dessa hus permanent. Det är inte ovanligt att dessa boendeområden innehåller både permanent och säsongsboende. Liksom för Golf and leasure communities, se nedan, är denna grupp uppbyggd kring en golfbana, ett klubbhus eller centrerade kring andra sociala aktiviteter fanns det 33 miljoner människor i USA som hade uppnått en ålder av 65 år och äldre, detta motsvarade 1/8 av hela amerikanska befolkningen. En kombination av fallande pensionsålder, högre medelålder och högre disponibel inkomst gjorde att detta blev en intressant målgrupp. Denna målgrupp föredrar områden med behagligt klimat, låga skatter och hög säkerhets nivå. Områden som uppfyller dessa kriterier är Kalifornien, Arizona, Nevada, Texas och Florida. Här finns områden med åldersrestriktioner, patrullerande säkerhetsvakter, stängsel och murar. Dessa områden utgör enklaver med enbart pensionärer. Exempel på hur livet kan vara i en R.C kan man hitta i Leisure World i Silver Spring, Maryland. Här kliver vakter på de kommunala bussarna innan de kör in på området för att försäkra sig om att ingen oönskad kommer in på området. Communities som Leisure World har tusentals boende med hus som riktar sig till olika socioekonomiska grupper. Här finns olika klubbar och aktiviteter för de boende. En person som låter sig bli intervjuad av Blakely och Snyder säger att han tycker om den organiserade livsstilen. Många av R.C. använder sig mer av fritidsaktiviteter än säkerhet i sin profiliering. Säkerhetsaspekten är mer indirekt. Ett annat exempel är Mission Hills Country Club, Rancho Mirage, California. Rancho Mirage är ett av de mer välbärgade i Kalifornien, ungefär 2 km från Palm Springs. Det finns tre grindar in till själva området. Varje infart är bemannad med vakter. Det finns ingen central HOA men däremot 15 oberoende styrelser som har hand om olika områden. Intervjuer som Blakely och Snyder gjorde. En klar majoritet sade att säkerhet var det främsta argumentet till att de flyttade hit. De uppskattade att det fanns folk som tog hand om underhåll så att de kunde ha en fri livsstil. Alla var överens om att fritidsaktiviteterna var nyckeln till allt Golf and leisure communities (G&L.C) Denna grupp är lik den ovan men riktar sig främst till människor i arbetsför ålder. Här är ett starkt intresse för t.ex. golf eller tennis avgörande för bostadsvalet. De är ett resultat av fastighetsboomen på 80- talet. Numera är de vanliga runt Chicago samt i städer i norra delen av USA. Murarna som omger områdena ger en känsla av status och prestige. Infarten är besmyckad med ornament för att visa vilken tillhörighet i samhället som de boende har. Områdena är antingen av permanent natur eller mer säsongsbetonade. De viktiga faktorerna här som är utmärkande är gruppkänsla och tillhörighet, detta förklarar varför så stor del är inhängnat. Exempel på G&L.C är Blackhouse countryhouse (B.C). Priserna ligger alltifrån 2,5 miljoner till 40 miljoner kronor. Det som utmärker B.C är kontroll. Anledningen till att 21