LABORATIONER ÅR 2000 I STÅL- OCH TRÄBYGGNAD
|
|
- Sandra Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LABORATIONER ÅR 2000 I STÅL- OCH TRÄBYGGNAD Allmänt Laborationerna genomförs i grupper om ca. 15 teknologer, varav en är samordnare. De övriga får i uppdrag att i mindre grupper utföra delmoment i laborationen. Undergrupperna består vanligen av 2-3 teknologer, och inga försök skall ske parallellt, utan alla har möjlighet att följa alla försök, antingen som medverkande i den egna undergruppens försök, eller som åskådare. En viktig del av laborationen är att tillverka provkroppar. Varje undergrupp utformar en skriftlig rapport om sitt försök. Delrapporten lämnas till samordnaren, som sammanställer dem till en rapport för hela laborationen. Vid årets laborationer fanns det 4 labbgrupper, med gruppbeteckningarna A, B, C respektive D. Laboration 1, materialet stål Laborationen består av 7 moment: a) Egenvikt En stålbit och ett kärl fullt med vatten vägs ( vikt g 1 resp. g 2 }. Sedan förs stålbiten försiktigt ner i kärlet, så att den volym vatten som motsvarar stålbiten trängs bort. Man väger kärlet, nu med stålbiten i, på nytt (g 3 ) Om man känner vattnets densitet ( ρ w = 1 g/cm 3 ), kan densiteten bräknas enligt ρ s = g 1 * ρ w /( g 1 + g 2 - g 3). Följande resultat erhölls: 6,76 5,75 7,60 respektive 8,09 g/cm 3. Medelvärdet blir 7,05 g/cm 3, vilket skall jämföras med det vanligen använda värdet 7,85 g/cm 3. b) Dragprov I institutionens drag/tryckprovningsmaskin, med kapaciteten 250 kn och rörelsemöjligheten ± 75 mm, provades en stålstav med nominella tvärsnittsmått 3x25 mm 2 och totallängden 300 mm. Följande resultat erhölls: Tabell 1 Resultat från dragprov år 2000 Grupp A B C D Medelvärde Godstjocklek t (mm) 3,1 3,15 2,7 3,2 3,0375 Bredd b (mm) 24,3 24,1 24,1 24,9 24,35 Area A (mm 2 ) 75,33 75,915 65,07 79,68 73,99875 Maxlast (N) f y (MPa) ,25 f u (Mpa) ,7009 E (Mpa) Det säkraste resultaten är nog maxlasterna. Mätning av tvärsnittsmått innehåller nog en del fel. Ett exempel på diagram från Dartec-maskinen framgår av figur 1: sid 1
2 a) b) Figur 1 Diagram från grupp A:s dragprov. a) Första delen, då proportionallitet råder och elasticitetsmodulen kan utvärderas. b) Hela förloppet som kraft-deformationssamband. c) Bågsvetsning och d) svetsdraghållfasthet Den i b) sönderdragna stålbiten svetsas nu ihop med bågsvetsning med belagd elektrod. Eftersom bredden är kort (b=25 mm) är det svårt att få hög hållfasthet, ändkratrarna omfattar en stor del av hela svetsen. Efter svetsförsöket provas stålbiten ånyo i Dartec-maskinen. Följande brottlaster erhölls: 12,8 kn 3,5 kn 7,6 kn respektive 17,6 kn i respektive grupp. Bästa resultatet innebar att svetsen klarade 1760/35 = 50% av den ursprungliga provkroppens hållfasthet. e) och f) Hårdhetsprovning med Brinellprov h = r r 2 2 d 4 M=2πrh Brinellhårdhet = P/M Figur 2 Formler för beräkning av Brinellhårdhet I moment e) och f) trycks en stålkula med radien r=5 mm in i en metallprovbit med kraften 10 kn. I moment e) är metallprovbiten stål och i moment f) är metallen antingen aluminium, mässing eller koppar. Intryckets diameter d mäts med en lupp, och sedan beräknas intrycksdjupet h och klotkalottens mantelyta M, se figur 2. Följande resultat erhölls: Grupp A Stål 2094 MPa Aluminium 1027 MPa B 2002 MPa Koppar 868 MPa C 1711 MPa Mässing 1061 MPa D 2004 MPa Aluminium 976 MPa sid 2
3 Slagseghet En liten metallbit med brottanvisning sätts in i en pendelbanas lägsta läge. Pendelns minskade lägesenergi efter slaget mot provkroppen är ett mått på stålets slagseghet. Prover av samma stål har en viss färgmärkning. Följande resultat erhölls: 4,6 Joule/grön 5,3J/grön 14J/? 10 J/gul Laboration 2 Stålprofil Ytterväggsreglar från Lindab Profil AB provades. 2 st RY 150-1,0 (levererad som 150-0,7) och 2 st RY 150-1,5. De fyra reglarna var vardera 2,7 m långa. Företagets tabell med nominella värden framgår nedan av figur 3: Figur 3 Ytterväggsregel från Lindab Laborationen bestod av 4 delmoment. a) Tvärsnittsvärden Profilens tvärsnittsmått mättes enligt figur 4, dvs 5 tjocklekar med mikrometerskruv, samt höjd och bredd med skjutmått (ibland tumstock). Profilen provades sedan (moment b och c) på lågkant, så utgående från de uppmätta värdena beräknades tvärsnittsarea och tröghetsmoment med avseende på veka axeln. Mätvärdenas variation beror nog mest på mätmetoden. Figur 4 Beteckningar för tvärsnittsgeometri sid 3
4 Tabell 2 Profiltvärsnittsvärden Grupp A B C D Profil 150-1, , , ,0 t 1 (mm) 1,47 1,40 1,10 0,94 t 2 (mm) 1,42 1,42 1,04 0,92 t 3 (mm) 1,41 1,42 1,27 0,93 t 4 (mm) 1,45 1,43 1,03 0,92 t 5 (mm) 1,43 1,47 1,3 0,97 t medel (mm) 1,436 1,428 1,148 0,936 b (mm) , b 1 (mm) 13,2 13, b 2 (mm) 13,2 12, ,5 h 1 (mm) 46 44, h 2 (mm) ,5 A (mm 2 ) 368,56 361,84 293,21 234,24 I (mm 4 ) b) Belastning av balk på lågkant med vikter En ca. 2 m lång bit av balken läggs på stöd på golvet. Där elastas den av dels vikter ( kg) och dels en försöksperson. Tanken med försökspersonen är att visa att balken kan användas som våg, om balkens last-förskjutningssamband är känt. Förskjutningarna mäts med en mekanisk klocka med noggrannheten 1/100-mm. Eftersom utrymmet under balken är litet, kan klockan inte placeras på samma ställe som lasten, så för att kunna beräkna förskjutningen där klockan placeras används formeln enligt figur 5, där klockan placeras vid x och lasten vid x P och x P sätts till halva spännvidden l/2. Figur 5 Beräkning av förskjutning för punktbelastad balk. Eftersom förskjutningen är känd, används formeln i figur 5 till beräkning av balkens böjstyvhet EI. Gruppernas böjstyvheter framgår av tabell 3 Tabell 3 Böjstyvheter [knm 2 ] ( Värden i rad 1. är beräknade från en linjär del av lastförskjutningssambandet): A (150-1,5) B (150-1,5) C (150-1,0) D (150-1,0) 1. Vikter 14,5 10,6 4,8 6,3 2. Person 12,2 11,1 4,6 7,3 3. Beräknat 18,3 17,3 12,8 11,4 sid 4
5 Beräknade värden är oreducerade tröghetsmoment från delförsök a) multiplicerade med E = MPa. c) Belastning av balken i provrigg med domkraft. Av figur 6 framgår hur provningsanordningen ser ut. I samtliga grupper var spännvidden l = 1,8 m, och lasten angrep balken i balkmitt, där även mätklockan var placerad. BÖJNING PÅ LÅGKANT 250 MITTPUNKTLAST (kg) A 150-1,5 B 150-1,5 C 150-1,0 D 150-1, MITTNEDBÖJNING (mm) Figur 6 Provningsanordning Figur 7 Böjbelastningskurvor Utvärdering av böjstyvhet och brottlast gav följande resultat: Tabell 4 Böjstyvheter och brottbelastningar Grupp A (150-1,5) B (150-1,5) C (150-1,0) D (150-1,0) EI (knm 2 ) 8,7 9,9 4,3 4,4 Brottlast (kn) 2,5 2,7 1,4 1,2 d) Axiell tryckbelastning av korta provbitar Varje grupp provbelastade två korta provbitar axiellt. Den ena var 200 mm lång och den andra 400 mm. Reducerad tvärsnittsarea beräknades som brottlast/flytgräns. Flytgränsen antogs till 350 MPa. Resultaten framgår av tabell 5: Tabell 5 Axiell brottlast P brott [kn] samt reducerad tvärsnittsarea A red [mm 2 ] för korta provbitar Grupp A (150-1,5) B (150-1,5) C (150-1,0) D (150-1,0) P brott 200 mm bit A red 200 mm bit P brott 400 mm bit A red 400 mm bit En typisk arbetskurva framgår av figur 8. (grupp C, 200 mm lång provbit). Man kan notera att profilen har ett efterkritiskt område, som vid stor deformation verkar bära ca. 1/4-del av maxlasten. sid 5
6 Figur 8. Kraft-förskjutningssamband för en axiellt belastad 200 mm lång provbit av profil Lindab RY 150-1,0 e) Extralabb sträckgräns/brottgräns för provbitar från balkarna För att ta reda på sträck och brottgränserna för materialet i balkarna gjordes några dragprov. För den tjocka plåten blev resultatet ok vid första försöket. För den tunnare plåten gled provkroppen i provningsmaskinen. Institutionens provningsmaskin för dragprov är inte utrustad för att klara tunna provbitar av förzinkat stål. För att öka friktionen läggs lite svetsmaterial på ändarna av provbitarna. För tunn plåt är det då lätt att bränna hål i provbitarna. Efter 2 misslyckade försök med den tunna plåten erhölls till slut ett godtagbart provresultat. Spänningsförskjutningssambanden framgår av figur 9 och 10: Figur 9 Dragprov på provbit 1,43x19,0 mm 2 Figur 10 Dragprov provbit 0,94x19,2 mm 2 sid 6
7 Dragproven gav sträckgränsen f y = 390 MPa och brottgränsen f u = 480 MPa för den tjocka plåten (nominellt 1,5 mm) respektive f y = 350 MPa och f u = 430 MPa för den tunnare plåten (1 mm). Laboration 3. Drag-, böj-, tryck- och skjuvprovning av träprovkroppar Laborationen består av 4 delmoment a) Dragprov Varje grupp utförde två dragprov, med resultat enligt tabell 6 Tabell 6 Draghållfasthet f y [MPa] Grupp A B C D Prov Prov Figur 11 Dragarbetskurva Figur 11 visar last-deformationssambandet för en provstav (grupp B prov 2). I detta fall gick först några fibrer av, varpå lasten kunde ökas tills ytterligare fibrer gick av. Detta förklarar den sågtandade formen på kurvan. b) Böjprov Böjprover utfördes med läkt på högkant med nominellt tvärsnittsmått bxh = 22x45 mm 2. Provbitarna sågades 750 mm långa, och lades på stöd med spännvidden l = 700 mm. De belastades till brott med en mittpunktlast (P) dels med konstant deformationshastighet 2 mm/min (automatisk maskin) och dels med en hydraulisk handpump. Vid handpumpsbelastningen mättes inga deformationer. Från försöken utvärderades böjhållfastheten f mk = P brott *l 2 /(4*W), där W = böjmotståndet (bh 2 /6), samt elasticitetsmodulen enligt E= P*l 3 /( δ*48*i), där gradienten P/ δ utvärderas från den initiella linjära delen av last-förskjutningssambanden, som mättes för det ena provet. Dessa samband framgår av figur 12. sid 7
8 Böjbelastning av träbalkar Mittpunktlast (kn) 3,500 3,000 2,500 2,000 1,500 1,000 0,500 0, Mittnedböjning (mm) A B C D Figur 12 Böjbelstning av träbalkar med tvärmåtten 22x45 mm 2 och spännvidden 700 mm. Tabell 7 Böjhållfasthet f mk och elasticitetsmodul E utvärderade från böjförsök. Grupp A B C D f mk (MPa) automatisk E (MPa) f mk (MPa) handpump c) Tryckprov Varje grupp utförde tre tryckprov. Två stycken utfördes parallellt med fiberriktningen, det ena på en 50 mm (kort) provbit och det andra på en 150 mm (lång) provbit. Det tredje prover utfördes vinkelrätt mot fiberriktningen på en 45 mm hög provbit. Samtliga provbitat togs ur regel med dimensionen 45x45 mm 2.Två arbetskurvor framgår av figur 13 (grupp A kort bit) och 14 (grupp C). Beräknade tryckhållfastheter framgår av tabell 8. Figur 13 tryck parallellt fibrer Figur 14 Tryck vinkelrätt fibrer sid 8
9 Tabell 8 Utvärderade tryckhållfastheter Grupp A B C D f ck (MPa) kort f ck (MPa) lång f c90k (MPa) 4,3 5,9 4,8 4,5 d) Skjuvförsök Skjuvförsöken utförs på en 100 mm lång provbit av dimensionen 22x146 mm 2. Denna läggs med fibrerna vertikalt på spännvidden 60 mm och belastas med en punktlast på mitten. Det innebär att tvärkraften är halva punktlasten, och motsvarande medelskjuvspänning är P/(2*A), där A = 100x22. Vid försöken mäts de verkliga måtten, och skjuvhållfastheten f vk beräknas enligt ovan med P = brottkraften. Provningsförfarandet innebär att brottet initieras av en liten böjpåkänning, så man får för låga värden på skjuvhållfastheten. Följande värden erhölls: Tabell 9 Uppmätta skjuvhållfastheter Grupp A B C D f vk (MPa) 1,65 3,33 2,66 2,05 Laboration 4 Provning av träförband I laboration 4 provas två förbandstyper enligt a) böjprov med sammansatt balk och b) tryckprov av överlappsskarv. Varje grupp provade två förband av vardera typen. a) Böjprov med sammansatt balk Två 500 mm långa bitar av dimension 22x45 mm 2 läggs på lågkant på varandra och belastas av en punktlast i mitten. Spännvidden är l = 480 mm. Bitarna sammanfogas på olika sätt och försöksanordningen framgår av figur 15: Figur 15 Böjförsök med sammansatt balk sid 9
10 Följande provkroppar testades: Grupp A Utan fästdon I Bitarna ligger löst på varandra II Bitarna ät ihoplimmade Grupp B 10 trådspik 40x17 från ena sidan med c=50 mm I Endast spik II Spik och lim Grupp C 10 gipsskruv 41 mm från ena sidan, försänkta skruvhuvuden, c=50 mm I Endast skruv II Skruv och lim Grupp D 10 trådspik 40x17 omväxlande från båda håll. I Endast spik II Spik och lim Figur 16 visar arbetskurvorna för de 8 försöken Sammansatt balk 7 Mittpunktlast (kn) AI AII BI BII CI CII DI DII Mittnedböjning (mm) Figur 16 Arbetskurvor för sammansatta balkar Trögetsmomenten beräknades med uppmätta mått för tvärsnitten dels utan samverkan och dels med fullständig samverkan. Ur försöken utvärderades tröghtsmomentet med formeln I= P*l 3 /( δ*48*e), där gradienten P/ δ utvärderas från en initiell linjär del av lastförskjutningssambandet och elasticitetsmodulen E sattes till medelvärdet för resultaten från laboration 3, där samma leverans läkt hade provats (E = 8700 MPa). Dessa tröghetsmoment och brottväden för mittpunktlasten framgår av tabell 10: sid 10
11 Tabell 10 Resultat från försök a) I 0 = Tröghtsmoment utan samverkan (mm 4 ) I eff = Tröghtsmoment utvärderade från försök(mm 4 ) I s = Tröghtsmoment total samverkan (mm 4 ), P brott = Brottlast (kn) Grupp AI AII BI BII CI CII DI DII I I eff I s P brott 4,45 6,11 5,20 6,34 4,45 5,34 3,61 4,97 b) Tryckprov med överlappsskarv I figur 17 visas principen för provkroppen, som består av 3 st 120 mm långa brädor av dimensionen 22x145 mm 2. Brädbitarna sammanfogas sedan med olika antal av fästdon, som kan appliceras antingen enkel- eller dubbelsidigt. Dubbelsidiga förband kan vara antingen eneller tvåskäriga. Fästdonen består av olika typer av spik eller skruv. Figur 17 Provkropp för mätning av fästdonshållfasthet. Problemet med denna typ av provkropp är att den lätt spricker vid tillverkningen. För att minska risken förborras ofta innan spiken spikas eller skruven skruvas. De mönster av fästdon som användes framgår av figur 18. sid 11
12 Figur 18. förband med 8 respektive 6 fästdon. markerar ena sidan och andra sidan. Följande försök utfördes: Grupp A prov III 8 skruv 5x60 förborrade med 5, försänkning av skruvhuvuden. prov IV 8 trådspik 75x28 förborrade med 2,5-spikarn lämnas obockade på andra sidan. Grupp B prov III 8 trådspik 60x23 varmförzinkade prov IV 8 trådspik 60x23 obehandlade Grupp C prov III 6 trådspik 75x28 förborrade med 2,5 - spikarna bockas på andra sidan. prov IV 6 skruv 5x60 förborrade med 5, försänkning av skruvhuvuden. Grupp D prov III 6 trådspik 60x23 varmförzinkade. prov IV 6 trådspik 60x23 obehandlade Figur 19 Försök CIV. Skruvarna gick successivt av, vilket visar sig som hack i kurvan. sid 12
13 Figur 19 visar ett exempel på resultat från ett av försöken. I tabell 11 finns samtliga resultat, visade som maxlast per skär. Motsvarande karakteristiskt värde beräknat enligt BKR finns med som jämförelse: Tabell 11 Fästdonskraft per skär Grupp AIII AIV BIII BIV CIII CIV DIII DIV R max (N) R vk (N) Observera speciellt försök AIV och CIII. Vid båda försöken användes varmförzinkad trådspik 75x28, dvs med tvärmåttet 2,8 mm och karakteristisk hållfasthet per skär enligt BKR = 150*2,8 1,7 = 863 N (avrundat i tabellen till 860 N). Vid försök AIV lämnades spikarna obockade när de stack ut på andra sidan (den utstickande längden är nominellt 75-3*22=9 mm). Vid försöket uppmättes maxlasten 1,626 kn per skär. Vid försök CIII bockades spikarna på andra sidan, och uppmätt maxlast per skär blev 1,917 kn, vilket är 20% mer. sid 13
Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar
Spänningar orsakade av deformationer i balkar En från början helt rak balk antar en bågform under böjande belastning. Vi studerar bilderna nedan: För deformationerna gäller att horisontella linjer blir
Läs mer1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Träkonstruktioner 1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
Läs merBiomekanik Belastningsanalys
Biomekanik Belastningsanalys Skillnad? Biomekanik Belastningsanalys Yttre krafter och moment Hastigheter och accelerationer Inre spänningar, töjningar och deformationer (Dynamiska påkänningar) I de delar
Läs merBetongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Räkneuppgifter 2012-11-15 Betongbalkar Böjning 1. Beräkna momentkapacitet för ett betongtvärsnitt med bredd 150 mm och höjd 400 mm armerad
Läs merPPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT
Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -
Läs merPPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT
Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -
Läs merÖversättning från limträbalk till stålbalk (IPE, HEA och HEB)
Översättning från liträbalk till stålbalk (IPE, HEA och HEB) Beräkningarna är gjorda enligt BKR (www.boverket.se). För en noral balk behöver an kolla böjande oent och nedböjning. Tvärkraft är högst osannolikt
Läs merSpännbetongkonstruktioner. Dimensionering i brottgränstillståndet
Spännbetongkonstruktioner Dimensionering i brottgränstillståndet Spännarmering Introducerar tryckspänningar i zoner utsatta för dragkrafter q P0 P0 Förespänning kablarna spänns före gjutning Efterspänning
Läs merBISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH
BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH 1) En 9 m lång lina belastas av vikten 15 ton. Linan har diametern 22 mm och är av stål med spänning-töjningsegenskaper
Läs merBITREX SL ÖVNINGSEXEMPEL I TRÄBYGGNAD FÖR BYGGINGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CHALMERS
BITREX 090218-SL ÖVNINGSEXEMPEL I TRÄBYGGNAD FÖR BYGGINGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CHALMERS 1) Ett 11 m brett brädgolv skall läggas inomhus av 25x150 mm2 brädor. Relativa luftfuktigheten är 80 %. a) Hur stort
Läs merMateriallaboration. Materialprovning
Materiallaboration Materialprovning Introduktion till laboration i Materialteknik Schema för labben Provning Provningsmoment i laborationen Dragprovning Slagprovning Hårdhetsprovning 2 Schema för labben
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK
Avdelningen för Hållfasthetslära unds Tekniska Högskola, TH Tentamen i Hållfasthetslära AK1 2017-03-13 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den visas
Läs merKarlstads universitet 1(7) Byggteknik
Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Lördag 28 november 2015 kl 9.00-14.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Kenny Pettersson, tel 0738 16 16 91 Hjälpmedel Miniräknare
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag 2015-06-04, kl. 8.00-13.00 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts
Läs merDeformationsmätning vid pågjutning av plattbärlag. Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN
Deformationsmätning vid pågjutning av plattbärlag Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN Institutionen för Konstruktionsteknik Rapport Nr. 02:9 Betongbyggnad CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg,
Läs merKarlstads universitet 1(7) Byggteknik. Carina Rehnström
Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Tisdag 14 juni 2016 kl 8.15-13.15 Plats Ansvarig Hjälpmedel Universitetets skrivsal Kenny Pettersson Carina Rehnström Miniräknare Johannesson
Läs merSkjuvning och skjuvspänning τ
2014-12-02 Skjuvning och skjuvspänning τ Innehållsförteckning: Skjuvspänning Jämförelsespänning Limförband Nitförband Lödförband Svetsförband Skjuvning vid tillverkning Bilagor: Kälsvets, beräkning av
Läs merTentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl
Bygg och Miljöteknolo gi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 26 maj 2009 kl. 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter kan
Läs mer(kommer inte till tentasalen men kan nås på tel )
Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Tisdag 13 januari 2015 kl 14.00-19.00 Plats Ansvarig Hjälpmedel Universitetets skrivsal Carina Rehnström (kommer inte till tentasalen
Läs merAngående skjuvbuckling
Sidan 1 av 6 Angående skjuvbuckling Man kan misstänka att liven i en sandwich med invändiga balkar kan haverera genom skjuvbuckling. Att skjuvbuckling kan uppstå kan man förklara med att en skjuvlast kan
Läs merGyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar
.. Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar. Dimensionering Gyproc Thermonomic reglar och skenor är tillverkade i höghållfast stål med sträckgränsen (f yk ) 0 MPa. Profilerna tillverkas av varmförzinkad
Läs merBetongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg
Pelare ÖVNING 27 Pelaren i figuren nedan i brottgränstillståndet belastas med en centriskt placerad normalkraft 850. Kontrollera om pelarens bärförmåga är tillräcklig. Betong C30/37, b 350, 350, c 50,
Läs merBestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver 1) Metodens användning och begränsningar. Princip
Utgivningsdatum: 0-0-03 SS-EN 697-5:005 Bestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver ) "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras
Läs merDimensionering i bruksgränstillstånd
Dimensionering i bruksgränstillstånd Kapitel 10 Byggkonstruktion 13 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Bruksgränstillstånd Formändringar Deformationer Svängningar Sprickbildning 13 april
Läs merHUNTON FANERTRÄBALK LVL
TEKNISK ANDBOK FÖR GOLV OC TAK UNTON FANERTRÄBALK LVL Fanerträbalk för höga krav SE - 04/18 FANERTRÄBALK LVL MLT Ltd. Werk Torzhok Z-9.1-811 MLT Ltd. Werk Torzhok Z-9.1-811 Kvalitet och effektivitet UNTON
Läs mer4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast
.3 Dimensionering av Gyproc DUROnomic Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast Gyproc GFR Duronomic förstärkningsreglar kan uppta såväl transversallaster
Läs merINNEHÅLL LAST- KONSTAN- TER U-STÅNG U-BALK UPE- BALK IPE- BALK HEA- BALK HEB- BALK HEM- BALK VKR- RÖR KKR- RÖR KONSTR- RÖR VINKEL- STÅNG T-STÅNG
INNEHÅLL LAST- KONSTAN- TER U-STÅNG U-BALK UPE- BALK IPE- BALK HEA- BALK HEB- BALK sid Lastkonstanter 4 U-stång, U-balk 6 UPE-balk 8 IPE-balk 10 HEA-balk 12 HEB-balk 14 HEM-balk 16 VKR-rör 18 KKR-rör 22
Läs merTentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006
KTH - HÅFASTHETSÄRA Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006 Resultat anslås senast den 8 januari 2007 kl. 13 på institutionens anslagstavla,
Läs merK-uppgifter. K 12 En träregel med tvärsnittsmåtten 45 mm 70 mm är belastad med en normalkraft. i regeln och illustrera spänningen i en figur.
K-uppgifter K 12 En träregel med tvärsnittsmåtten 45 mm 70 mm är belastad med en normalkraft på 28 kn som angriper i tvärsnittets tngdpunkt. Bestäm normalspänningen i regeln och illustrera spänningen i
Läs merKONSTRUKTIONSTEKNIK 1
KONSTRUKTIONSTEKNIK 1 TENTAMEN Ladokkod: 41B16B-20151-C76V5- NAMN: Personnummer: - Tentamensdatum: 17 mars 2015 Tid: 09:00 13.00 HJÄLPMEDEL: Formelsamling: Konstruktionsteknik I (inklusive här i eget skrivna
Läs merGyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Statik. 4.3 Statik
Statik Statik Byggnader uppförda med lättbyggnadsteknik stabiliseras vanligtvis mot horisontella laster, vind eller snedställningskrafter genom att utnyttja väggar och bjälklag som kraftupptagande styva
Läs merBetongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression
SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-18 Utgåva 2 Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression ICS 91.100.30 Språk:
Läs merTRÄKONSTRUKTIONSTEKNIK
UMEÅ UNIVERSITET 2012-01-26 Tekniska högskolan Byggteknik EXEMPELSAMLING I TRÄKONSTRUKTIONSTEKNIK Utdrag: Träförband och sammansatta konstruktioner (Ex. 4.1-2,5-8,10,13 innehåller gamla svar) Sammanställd
Läs merHållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov
Hållfasthetslära Lektion 2 Hookes lag Materialdata - Dragprov Dagens lektion Mål med dagens lektion Sammanfattning av förra lektionen Vad har vi lärt oss hittills? Hookes lag Hur förhåller sig normalspänning
Läs mer& äe %s Statens väg- och trafikinstitut. VZfnotat. Nummer: V 04 - Datum: Titel: Inledande studier av tvåskiktsläggning av vältbetong
VZfnotat Nummer: V 04 - Datum: 1986-11-14 Titel: Inledande studier av tvåskiktsläggning av vältbetong Författare: Örjan Petersson Avdelning: Vägavdelningen (Vägkonstruktionssektionen) Projektnummer: 4
Läs merTermodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1)
Termodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1) Svängande stavar och fjädrar höstterminen 2007 Fysiska institutionen kurslaboratoriet LTH Svängande stavar och fjädrar
Läs merMaterial föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 29:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad
Läs merKonstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl. 14.00 19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merMONTERINGSANVISNING Protecta Hårdskiva Plus
Hårda skivor för brandskydd av stålkonstruktioner Hårdskiva Plus är en skiva för användning bland annat till brandskydd av bärande stålkonstruktioner. Skivorna består av kalciumsilikat förstärkt med cellulosafibrer
Läs merP R O B L E M
Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 2008-08-14 kl 8-12 P R O B L E M med L Ö S N I N G A R Del 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
Läs merSkivbuckling. Fritt upplagd skiva på fyra kanter. Före buckling. Vid buckling. Lund University / Roberto Crocetti/
Skivbuckling Före buckling Fritt upplagd skiva på fyra kanter Vid buckling Axiellt belastad sträva (bredd = b, tjocklek = t) P cr E a I 1 (1 ) Axiellt belastad sträva (bredd = b, tjocklek = t) 1 E I P
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning
Läs merHärdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen.
Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 46 20 Internet http://www.materal.lth.se ALLMÄNT
Läs merInnehåll. L Sträckmetall Lagerformat. L Plattvalsad Sträckmetall Lagerformat. Stål 9. L EMC Gångdurk Lagerformat. L Perforerad plåt Lagerformat
Om SPG Metall AB Vi är ett handelsföretag, grundat 1977 av Gunnar Ekelund och specialiserade på: L Sträckmetall L Sträckmetall Gångdurk / Steg L Svetsade galler / nät L Krenelerade galler L Perforerad
Läs merHållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av:
Hållfasthetslära Böjning och vridning av provstav Laboration 2 Utförs av: Habre Henrik Bergman Martin Book Mauritz Edlund Muzammil Kamaly William Sjöström Uppsala 2015 10 08 Innehållsförteckning 0. Förord
Läs merEXPERIMENTELLA METODER LABORATION 2 UPPTÄCK ETT SAMBAND BALKEN
FYSIKUM Fysikum 21 mars 2005 Stockholms universitet EXPERIMENTELLA METODER LABORATION 2 UPPTÄCK ETT SAMBAND BALKEN FYSIKLINJEN ÅK1 Vårterminen 2005 Mål I den här laborationen skall du börja med att ställa
Läs merFEM modellering av instabilitetsproblem
FEM modellering av instabilitetsproblem Richard Malm, Andreas Andersson KTH Brobyggnad Uppgiftsbeskrivning En balk med I-tvärsnitt bestående av två hopsvetsade U-profiler är fritt upplagd med en spännvidd
Läs merDragprov, en demonstration
Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet
Läs merBetongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)
Karlstads universitet 1(12) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Torsdag 17/1 2013 kl 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77
SVENSK STANDARD SS 14 23 77 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 4 Rostfritt stål SS-stål 23 77 Stainless steel SS steel 23 77 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in
Läs merK-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik
K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K 1 Bestäm resultanten till de båda krafterna. Ange storlek och vinkel i förhållande till x-axeln. y 4N 7N x K 2 Bestäm kraftens komposanter längs x- och y-axeln.
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK1 2017-04-18 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den
Läs merPRESTANDADEKLARATION NR. MWUK/FJI/ /CPR/DOP 1 (3)
PRESTANDADEKLARATION NR. MWUK/FJI/321-001/CPR/DOP 1 (3) 1. PRODUKTTYP: Finnjoist I-balk - Lätt träbaserad kompositbalk - Flänsar av fanerträ (LVL) och balkliv av OSB-skiva - Strukturellt lim Typ I (EN
Läs merTENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD Datum: 013-05-11 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel: Limträhandboken
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag
Töjning - Strain Töjning har med en kropps deformation att göra. Genom ett materials elasticitet ändras dess dimensioner när det belastas En lång kropp förlängs mer än en kort kropp om tvärsnitt och belastning
Läs merTENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA 051. 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel 772 3480
2002-04-04:anek TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR I2 MHA 051 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) ärare: Anders Ekberg, tel 772 3480 Maximal poäng är 15. För godkänt krävs 6 poäng. AMÄNT Hjälpmedel 1. äroböcker
Läs merPROFFS GUIDE ET-T KONSTRUKTIONSSKRUV OSYNLIGA MONTAGE UTAN BESLAG. CE-märkt Snygg infästning Ingen förborrning Snabbt och kostnadseffektivt
PROS GUIDE ET-T KONSTRUKTIONSSKRUV OSYNIGA MONTAGE UTAN BESAG CE-märkt Snygg infästning Ingen förborrning Snabbt och kostnadseffektivt ET-T KONSTRUKTIONSSKRUV TX-fäste ger bra grepp mellan bits och skruv.
Läs merBrandskydd av stålkonstruktioner
PROMATECT -H Brandskydd av stålkonstruktioner Vers. 0-05 PROMATECT -H PROMATECT-H er en obrännbar skiva som används för brandskydd av stål och betong konstruktioner i miljöer där det förekommer fukt PROMATECT-H
Läs merLaboration i Hållfasthetslära AK1
Laboration i Hållfasthetslära AK1 Introduktion Laborationen är obligatorisk och innehåller två moment: stabilitet och dragprovning. Dessa utförs vid två stationer. Arbetet genomförs med fyra teknologer
Läs merTENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER Datum: 011-1-08 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Läs merProfilerna är tillverkade enligt EN i kvalitet S235J2C + N i obetat band. Ytterligare dimensioner och specialutföranden offereras på begäran.
Produktprogram KALLFORMADE PROFILER Profilerna är tillverkade enligt EN 10162 i kvalitet S235J2C + N i obetat band. Ytterligare dimensioner och specialutföranden offereras på begäran. L-PROFIL H x B x
Läs merGrundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng
Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: TEN 2 Ladokkod: TH081A Tentamen ges för: KENEP 15h TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-15 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Bifogat formelsamling,
Läs merProvning av spännarmerade plattbärlag. Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN
Provning av spännarmerade plattbärlag Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN Institutionen för Konstruktionsteknik Rapport Nr. 02:16 Betongbyggnad CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige
Läs merBrandskydd av stålkonstruktioner
Brandskydd av stålkonstruktioner Vers. 0-05 PROMATECT-L är en obrännbar skiva som används för att brandskydda stål och betong konstruktioner. Skivan är tillverkad av oorganisk kalciumsilikat som har mycket
Läs merLABORATION I HÅLLFASTHETSLÄRA AK1
LABORATION I HÅLLFASTHETSLÄRA AK1 Laborationer i hållfasthetslära är obligatoriska moment. I AK1M sker laborationer vid två stationer och arbetet genomförs med fyra teknologer i varje grupp, vilka tillsammans
Läs merTENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK 2
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK Datum: 014-08-6 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström och Fredrik Häggström
Läs merBrandskydd av stålkonstruktioner
PROMATECT -00 Brandskydd av stålkonstruktioner Vers. 0-05 PROMATECT -00 PROMATECT-00 är en obrännbar skiva som används för att brandskydda stålkonstruktioner. Promatect 00 är en kalsiumsilikat skiva med
Läs merExempel 3: Bumerangbalk
Exempel 3: Bumerangbalk 3.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera bumerangbalken enligt nedan. Bumerangbalk X 1 600 9 R18 000 12 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell
Läs merProjektering och produktion HÄFLA BRUKS AB
LÄTTDURK Projektering och produktion HÄFLA BRUKS AB LÄTTDURK projektering och produktion Häfla Bruks lättdurk tillverkas i fyra olika mönster, två olika profileringar och fyra olika bredder. Vi kan leverera
Läs merExempel 11: Sammansatt ram
Exempel 11: Sammansatt ram 11.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera den sammansatta ramen enligt nedan. Sammansatt ram Tvärsnitt 8 7 6 5 4 3 2 1 Takåsar Primärbalkar 18 1,80 1,80
Läs merBeskrivning av dimensioneringsprocessen
Konstruktionsmaterial Beskrivning av dimensioneringsprocessen Lastmodell Geometrisk modell Material modell Beräknings modell E Verifikation R>E Ja Nej Beräknings modell R Krav Grunderna i byggknostruktion
Läs merFÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Summering Teori FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT EFTER GENOMGÅNGEN KURS SKA STUDENTEN KUNNA: Teori: beräkna dimensionerande lasteffekt av yttre laster och deformationer på
Läs merANKARMASSA CA200 Styrenfri 2-komponents vinylesterbaserad ankarmassa
ANKARASSA CA200 BETONG ANVÄNDNING För infästning med hög belastning i sten, betong, porös betong och lättbetong. BRUKSANVISNING Betong Lämpligt för fästpunkter nära kanter, då förankringen är fri från
Läs merTentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 2 Juni 2014 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merExperimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband
Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska
Läs merwww.eurocodesoftware.se
www.eurocodesoftware.se caeec220 Pelare betong Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev
Läs merLunds Tekniska Högskola, LTH
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK2 2017-08-21 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den
Läs mer1. Ett material har dragprovkurva enligt figuren.
1. Ett material har dragprovkurva enligt figuren. a) Vad kallas ett sådant materialuppträdande? b) Rita i figuren in vad som händer vid avlastning till spänning = 0 från det markerade tillståndet ( 1,
Läs merDimensionering för moment Betong
Dimensionering för moment Betong Böjmomentbelastning x Mmax Böjmomentbelastning stål och trä σmax TP M σmax W x,max z I y M I z max z z y max x,max M W z z Bärförmåga: M R f y W Betong - Låg draghållfasthet
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK1 2017-08-17 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den
Läs merAtt beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19
Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 1 Låg vikt (densitet = 2 700 kg/m3 ) - Låg vikt har betydelse främst när egentyngden är dominerande samt vid transport och montering. Låg elasticitetsmodul
Läs merExempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.
2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera sadelbalken enligt nedan. Sadelbalk X 1 429 3,6 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell Bestäm tvärsnittets mått enligt den preliminära
Läs merkonstruktionstabeller rör balk stång
konstruktionstabeller rör balk stång Att dimensionera rätt har ingenting med tur att göra Tibnors konstruktionstabeller innehåller komplett produktredovisning och dimensioneringsanvisningar för hålprofiler,
Läs mer------------ -------------------------------
TMHL09 2013-10-23.01 (Del I, teori; 1 p.) 1. En balk med kvadratiskt tvärsnitt är tillverkad genom att man limmat ihop två lika rektangulära profiler enligt fig. 2a. Balken belastas med axiell tryckkraft
Läs merBärförmåga för KL-trä med urtag
Bärförmåga för KL-trä med urtag - Provning och beräkningsmetoder LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Institutionen för byggvetenskaper / Byggnadsmekanik Examensarbete: Axel Friberg Copyright
Läs merExempel 13: Treledsbåge
Exempel 13: Treledsbåge 13.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledsbågen enligt nedan. Treledsbåge 84,42 R72,67 12,00 3,00 56,7º 40,00 80,00 40,00 Statisk modell Bestäm tvärsnittets
Läs merUtgåva Ändringsnot Datum. 1 (A) Byte av mall 09 / 07 / 2008
Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum 1 (A) Byte av mall 09 / 07 / 2008 2 Byte av mall. Kapitel 12.5.4.1 varmvalsat infört, 12.5.4.2 Kopplingen utformas ur ett materialstycke infört. Kapitel 12.5.2.4,
Läs merTENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 014-08-8 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Läs merRev.nr 130809. Monteringsanvisning Balkong Beta
Rev.nr 130809 Monteringsanvisning Balkong Beta Viktigt! Läs igenom hela monteringsanvisningen innan monteringen påbörjas. Detta för att ta del av alla de viktiga moment monteringen innehåller. Observera
Läs merLinnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna
Läs merBeräkningsstrategier för murverkskonstruktioner
Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB 2017-06-08 Dimensionerande lastfall ofta endera av: 1. Vindlast mot fasad + min vertikallast 2. Max vertikallast +
Läs merBedömningsanvisningar
NpMab vt 01 Bedömningsanvisningar Exempel på ett godtagbart svar anges inom parentes. Till en del uppgifter är bedömda elevlösningar bifogade för att ange nivån på bedömningen. Om bedömda elevlösningar
Läs merExempel 5: Treledstakstol
5.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledstakstolen enligt nedan. Beakta två olika fall: 1. Dragband av limträ. 2. Dragband av stål. 1. Dragband av limträ 2. Dragband av stål
Läs merBANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15
BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15 Upprättad av Fastställd av Håkan Karlén Susanne Hultgren
Läs merSvetsning. Svetsförband
Svetsning Svetsförband Svetsning bygger på att materialet som skall hopfogas smälts med hjälp av en varm gaslåga. Ibland smälter man ihop materialet utan att tillföra nytt material, men ofta tillförs material
Läs merCAEBBK30 Genomstansning. Användarmanual
Användarmanual Eurocode Software AB 1 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 TEKNISK BESKRIVNING...3 2 INSTRUKTIONER...4 2.1 KOMMA IGÅNG MED CAEBBK30...4 2.2 INDATA...5 2.2.1 BETONG & ARMERING...5 2.2.2 LASTER &
Läs merLÖSNING
TMHL09 2013-05-31.01 (Del I, teori; 1 p.) Strävan i figuren ska ha cirkulärt tvärsnitt och tillverkas av antingen stål eller aluminium. O- avsett vilket material som väljs ska kritiska lasten mot knäckning
Läs merTekniska data Bult & Mutter
Tekniska data Bult & Tekniska data 1. Skillnad i nyckelvidd mellan ISO och DIN För M6S-sexkantskruv och M6M-mutter där nyckelvidderna skiljer sig mellan ISO och DIN standard. Gängdiameter Nyckelvidd M6S
Läs merANKARMASSA CA150 BETONG/ STEN. Styrenfri 2-komponents polyesterbaserad ankarmassa
BETONG/ STEN ANVÄNDNING BRUKSANVISNING För infästning med hög belastning i material som sten, betong, porös betong och lättbetong. Lämpligt för fästpunkter nära kanter, då förankringen är fri från expansionskrafter.
Läs mer