Pashto 1: HT2015 (Distanskurs) Introduktion. Pashto 1_01. Kursens upplägg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pashto 1: HT2015 (Distanskurs) Introduktion. Pashto 1_01. Kursens upplägg"

Transkript

1 Pashto 1: HT2015 (Distanskurs) Pashto 1_01 Introduktion Kursens upplägg Först, än en gång, varmt välkomna till denna distanskurs i pashto. Det är andra gången kursen ges som distanskurs. Kursen har tre schemalagda sammankomster här i Uppsala (se schema) där jag ger en komprimerad version av kursens innehåll. Även om dessa föreläsningar är frivilliga så vore jag tacksam om ni meddelar om ni avser närvara eller inte. Material i form av veckobrev kommer att skickas ut varje fredag. I dessa kommer jag att gå igenom grammatikmoment, introducera texter, samt ge vissa övningar. Tanken är att dessa veckobrev ska innehålla allt ni behöver för att tillgodogöra er grunderna för pashto. Dock kan det vara bra om ni har en grammatikbok tillhands som referens och ytterligare fördjupning. Mer om det nedan. Under kursens gång kommer vi dels att gå igenom grundläggande grammatik, dels läsa och analysera text. Vi börjar med enklare texter i presens och fortsätter sedan med mer komplexa exempel i förfluten tid. Enligt kursplanen ska vi läsa ca 20 sidor text. Ni kommer att få ett textkompendium med text på pashto, transkriptioner, ordlistor och översättningar. I jämförelse med många andra iranska språk så har pashto en rikare formlära både avseende nominal- och verbalmorfologi, och man brukar säga att språket i större utsträckning har bevarat äldre språkstrukturer och uppvisar en mer konservativ/ålderdomlig vokabulär. Detta gör att man måste lägga mer tid på teori innan man kan börja tillämpa språket. Så, bli inte avskräckta om det ter sig något mastigt inledningsvis. I detta inledande brev, som är betydligt mer omfattande än de som följer, kommer jag först att gå igenom material, referenser, och andra hjälpmedel som kan vara nyttiga att känna till. Som kontext till själva språket ger jag här också en kortare översikt över den språkhistoriska och den litteraturhistoriska utvecklingen. Jag nämner även något om pashtoskriftens historia. Vidare kommer jag att gå igenom grundläggande ljudlära, alfabetet och dess transkriptionssystem. Material Kursen kommer inte att utgå ifrån en specifik grammatikbok utan jag kommer att dela ut material under kursens gång. Mycket av det material som finns tillgängligt lider av viss 1

2 inkonsekvens sinsemellan och i sig själva, och uppvisar många gånger brister i systematik och struktur. Alla grammatikor som finns tillgängliga, både på pashto och olika västerländska språk, har sin egna personliga tolkning av språket, så även jag. För enkelhetens skull kommer jag dock huvudsakligen utgå från tre grammatikor: Manfred Lorenz Lehrbuch des Pashto (1979), Tegey och Robsons A Reference Grammar of Pashto (1996), samt Herbert Penzl A Grammar of Pashto (1955) så det är bra om ni har tillgång till någon av dessa. Många av dessa är onödigt komplicerade då man försöker systematisera undantagen. Jag kommer försöka reducera dessa system och betrakta undantagen som just undantag. Jag kommer även att använda mig av Rahmon Inomkhojayevs Pashto: An Elementary Textbook 1-2 som är mer praktiskt utformad än sedvanliga grammatikor. Till detta material medföljer två multimedia-skivor med ljud och bild som jag tänkte försöka använda mig under kursen. Böckerna är ett bra material om man vill lära sig tala pashto och läsa enklare text. Jag ska även nämna att det under förra året kom ut en väldigt detaljerad grammatika författad av Anne Boyle David med titeln Descriptive Grammar of Pashto and its Dialects. Den innehåller även beskrivning av vissa dialekter som tidigare endast funnits knapphändigt beskrivna. Referenser och andra hjälpmedel (i urval) a) Lexikon Aslanov, M. G., 1966, Afgansko Russkij Slovar (Pushtu), Moskva. Pashto till ryska. Än idag ett av de bättre lexikon som finns att tillgå. Ca ingångar med många exempel och idiomatiska uttryck. Delar av detta lexikon finns i engelsk översättning på i det lexikon som kallas Pashto - English Large Dictionary. Khan, A., English-Pashto & Pashto-English One-to-one Dictionary, Indian Book Shelf, Den utgåva jag har är helt oläslig på grund av problem med formateringen av både transkription och skriften på pashto. Rekommenderas ej. Pas to qāmūs (2 vol.), , Dǝ pas to ṭolane dǝ luġāto dǝ tsānge lǝ xwā. Lexikon utgivet av Pashtoakademin. Pashto till dari. Något åldersstigen men bra om man kan persiska/dari. Pas to-pas to tašrīḥī qāmūs, [1979/ /1987], Kābul: Dǝ Afġānistān dǝ ʽulūmo akāḍīmī, Dǝ žabo aw adabiyāto insṭīṭūṭ, Dǝ žabpūhane tsānga. Detta lexikon färdigställde så vitt jag vet inte den femte volymen och saknar således ingångarna mim-ye. Också denna finns tillgänglig på 2

3 Pas to-inglīsī qāmūs, 1358 [1979/1980], Kābul, Dǝ Afġānistān dǝ ʽulūmo akāḍīmī, Dǝ žabo aw adabiyāto insṭīṭūṭ. I redaktion av Muḥammad Ṣiddīq Rohī (d. 1996), en känd pashtunsk författare och språkforskare, och Muḥammad Hāšim Raḥīmī. Okej men inte mer. ʻAbd al-manan Māmūnd, 2010, Ordlista svenska-pashto [Lūmr anay swiḍanī-pus hto sindagay]. Deskriptiv ordbok riktad till pashtotalande svenskar. Inte så användbar i detta sammanhang. Z. A. Pashtoon, 2009, Pashto-English Dictionary, Dunwoody Press. Bygger på äldre lexikon, bland annat Aslanov och Rohī/Raḥīmī. Rekommenderas. Heston, Wilma L. A digital Pashto-English dictionary with audio: 1,000 words from a core vocabulary. Chicago: Digital South Asia Library, University of Chicago, Mycket användbart och grundläggande lexikon med ljud och exempel på ordens tillämpning i längre meningar. Uttalet tycks vara ostlig dialekt. Raverty, H. G. (Henry George). A dictionary of the Puk'hto, Pus'hto, or language of the Afghans: with remarks on the originality of the language, and its affinity to other oriental tongues. Second edition, with considerable additions. London: Williams and Norgate, Finns digitaliserad på: Användbar om man jobbar med äldre litteratur på pashto, t.ex. klassik litteratur. Habibullah Tegey and Barbara Robson,1993. Pashto-English Glossary for the CAL Pashto Materials. Washington DC: Center for Applied Linguistics. Ca. ~5,000 ord pashto-engelska. Går att ladda ned på Education Resources Information Center ( Del av ett större material på pashto. På internet är det framförallt sidan som är användbar. Bland annat finns ett av de bättre pashto-pashto lexikonen: Pas to luġat daryāb sammanställt av poeten och universalgeniet Qalandar Mo mand ( ) med över ingångar. Utöver de lexikon som finns till engelska så finns även tyska, nederländska, norska, dari bland annat. Även ett stort antal betaversioner på ytterligare språk, samt tematiska lexikon (journalistik, datavetenskap etc.). Ett mycket användbart lexikon är det som benämns Pashto Landai, som är en samling med nära kortdikter i formen landay. Finns även ett intressant lexikon med neologismer (pashto-pashto) sammanställt av språkforskaren Mujāwar Aḥmad Zyār. Bra att känna till är att sökfunktionen på denna sida med viss inkonsekvens särskiljer på grafemen [ی] och [ي] i mittposition, dvs. att ord med ye- medialt bör skrivas med,[ي] dvs. shift+d istället för endast d (tangentbord för pashto i Windows). 3

4 b) Grammatikor och språkkurser Habibullah Tegey and Barbara Robson, A Reference Grammar of Pashto. Washington DC: Center for Applied Linguistics. Denna och mycket annat material av samma författare finns att ladda ned på: Herbert Penzl, A Grammar of Pashto: A Descriptive Study of the Dialect of Kandahar, Afghanistan. Trots att den nu är rätt gammal är den fortfarande användbar. Förklarar grammatiken med faktiska exempel och inte konstruerade meningar. Manfred Lorenz, Lehrbuch des Pashto: Afghanisch, Leipzig. Bra om man kan tyska. Qazi Rahimullah Khan, The Modern Pushtu Instructor. Peshawar. Gammal, mer som kuriosa. Rahmon Inomkhojayev, 2011, Pashto: An Elementary Textbook 1-2, Georgetown University Press. Rekommenderas. c) Relevant realia Andreyev, S., 2010, Pashto Literature: The Classical Period, in Kreyenbroek, P. G. & Marzolph, U., eds., 2010, Oral Literature of Iranian Languages: Kurdish, Pashto, Balochi, Ossetic, Persian and Tajik, London; New York: I. B. Tauris, pp Bartlotti, L. N., 2010, Modern Pashto Written Literature, in Kreyenbroek, P. G. & Marzolph, U., eds., 2010, Oral Literature of Iranian Languages: Kurdish, Pashto, Balochi, Ossetic, Persian and Tajik, London; New York: I. B. Tauris. pp Bartlotti, L. N., & Khattak, R. W. S., eds., 2009 (1st ed. 2006), Rohi Mataluna: Pashto Proverbs, Revised and Expanded Edition of the original work by Tair, M. N. & Edwards, T. C. (1st ed. 1982), Eugene, Oregon: Resource Publications. Caroe, O., 1983, The Pathans 550 B.C. A.D. 1957: With an Epilogue on Russia, Karachi: Oxford University Press. Loewen, A., & McMichael, J., eds., 2010, Images of Afghanistan: Exploring Afghan Culture through Art and Literature, Karachi; New York: Oxford Univ. Press. Siddique, Abubakar, 2014, The Pashtun Question: The Unresolved Key to the Future of Pakistan and Afghanistan, Hurst. Widmark, A., 2011, Voices at the borders, prose on the margins: Exploring the contemporary Pashto short story in a context of war and crisis, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis,

5 2011, The View from Within: An Introduction to New Afghan Literature, in May 2011: Writing from Afghanistan, Words without Borders: The Online Magazine for International, d) Övrigt Bra sammanställning över de resurser som finns att tillgå vid inlärningen av pashto finns här: En sammanställning (på pashto) över olika lexikon finns här: %D9%86%D8%AF%D9%88%D9%86%D9%87 Det finns även rätt gott om undervisningsmaterial på Youtube och mobilappar för ordinlärning (t. ex. Flashcards+, Quizlet, Anki). Här finns ett informativt material om hur man skriver på pashto och en bra tabell med alfabetet samt en video med bokstävernas uttal Språkhistorisk översikt Pashto tillhör den iranska grenen av indo-europeiska språk. Inom grenen iranska språk klassificeras pashto som ett östiranskt språk tillsammans med bland annat moderna språk inom Pamir-gruppen (t.ex. shoghni, yazghulami och wakhi) och äldre språk såsom avesta, khwarezmiska och sogdiska. Huruvida pashto tillhör en nordlig eller sydlig undergrupp inom östiranska språk är fortfarande något av en tvistefråga. Vanligast är att man klassificerar pashto tillsammans med pamirspråken som nordostliga och språken parachi och ormuri som sydostliga. Pashto kan inte knytas till något vederlagt medeliransk språk men släktskap brukar härledas till det forniranska språket avesta. Historiskt sett är det inte helt vederlagt hur pashto kom att talas där det gör idag. Inte heller är pashtunernas, dvs. de som talar pashto, ursprung och tidiga migrationsmönster helt klarlagt. Pashtunerna var möjligen en av de många östiranska stammar som runt två tusen år före vår tideräkning folkvandrade söderut från Centralasien. Från 1500-talet finns pashtunernas förflyttningar bättre beskriven. De flesta källor talar om ett ursprung längs Suleimanbergen i nuvarande Pakistan (genom Waziristan ned mot Quetta). Härifrån skedde vandringar och bosättningar västerut mot Kandahar och vidare nordost mot Kabul 5

6 och Peshawar. Folkvandringar längre västerut mot iranska gränsen upp mot Herat i Afghanistan tycks vara av senare datum. Så, från och med 1500-talet hade språket ungefär den utbredning som gäller idag, dvs. utmed dagens gräns mellan Pakistan och Afghanistan. I Pakistan från områdena norr om Peshawar ned till Quetta (något generaliserande längs med Indus). På den afghanska sidan i sydvästlig riktning från Jalalabad, Ghazni, Kandahar. Vidare västerut via Lashkargah och Helmand, i ett stråk upp mot Herat och den iranska gränsen (se karta nedan). Idag är man någorlunda överens om att det finns ca 40 miljoner talare av pashto, med majoriteten i Pakistan (27 milj.) och Afghanistan (11-12 milj.), men också stora grupperingar i Förenade Arabemiraten och Iran. Det skall dock tilläggas att dessa siffror många gånger tenderar att bli politik och att antalet därav kan skifta beroende av vem som är avsändare. Pashto idag. Som säkert många av er vet så är pashto sedan 1936 ett av Afghanistans officiella språk tillsammans med dari, det vill säga afghansk persiska. I Afghanistan har förhållandet mellan de två stora litteraturspråken varit ett ständigt trätoämne. Ska man dra det något kort så kan man säga att pashto som språk har haft statligt stöd av och till från det att moderna Afghanistan började ta form i mitten av 1700-talet. Tidigt 1900-tal framfördes idéer om pashto som ett enande nationalspråk som skulle särskilja Afghanistan först och främst mot sin granne i väst, Iran. Olika försök görs under århundradet att stärka pashtos roll visavi persiskan, eller dari som det också kallas. Detta var tydligt under talet (med sovjetisk inblandning). Trots alla dessa åtgärder så fick detta aldrig någon riktig folklig förankring. Idag förekommer undervisning på båda språken, åtminstone på grundskolenivå. I pashtotalande områden bedrivs undervisningen på pashto och dari lärs ut som andraspråk, och vice versa i de delar där persiska talas. På universitetsnivå är fortfarande persiskan dominerande. Bråk blossar ständigt upp huruvida man ska använda pashtotermer eller persisk terminologi. De som förespråkar ett större inflytande av pashto blir ofta anklagade för att vara pashtun-nationalister eller till och med separatister som förespråkar ett stor-pashtunistan. I Pakistan är situationen en annan. I slutet av 1800-talet i dåvarande Indien börjar britterna intressera sig för pashto som ett strategiskt medel. För att kunna sköta förvaltningen i de nordvästliga provinserna inser man att man måste kunna språket. Mycket av det tidiga material som finns om pashto tillkommer under denna period; både lexikon, grammatikor och översättningar av västerländsk litteratur till pashto. Även om pashto är det näst största språket i Pakistan efter punjabi om man ser till förstaspråk så är dess status fortfarande lågt. Undervisning finns endast på grundskolenivå i vissa delar. På universitetsnivå är det fortfarande engelska och urdu som gäller. Vad utmärker och särskiljer pashto mot andra iranska språk i regionen? 6

7 Bland annat så utmärker sig den höga frekvensen av ord som inleds med flera konsonanter efter varandra, t. ex. ndror [ندرور] svägerska. I nominalsystemet så är det mest utmärkande att språket har bevarat ett komplett genussystem och uppvisar en rik flora av pluraländelser. I verbalsystemet är dels aspektskillnaderna mellan perfektiv och imperfektiv aspekt som förekommer i både presens och förfluten tid (på slaviskt manér), dels de ergativa/agentiva konstruktionerna med transitiva verb i förfluten tid. Litteratur Efter persiskan är pashto det iranska språk som har de rikaste litterära traditionerna, med en både muntlig och skriven litteratur av prosa och poesi. Mycket talar för att pashtunernas litteraturarv vilar på en bred och gammal tradition av muntligt traderad poesi och berättande. Vissa endemiska drag i poesin vittnar om detta, bland annat vissa diktformer som endast förekommer i på pashto, samt att poesin bygger på kvalitet (dvs. accent) i motsats till den persiska klassiska poesin som bygger på kvantitet (dvs. växelverkan mellan långa och korta stavelser). Den tidiga skrivna litteraturen (kring 1500) är på det stora hela 7

8 av religiös eller historisk karaktär, antingen i form av knöligt rimmad prosa eller i poesiform starkt influerad av den persiska poesin. Rawshaniyya-rörelsen och dess roll för litteraturens utveckling Förutom några historiska verk från mitten av 1500-talet (bl. a Daftar av Shaikh Mali) som finns vederlagda i sekundära källor så är den tidiga pashtolitteraturen förknippad med den eklektiska pashtunska sufi-rörelsen raws āni (ca ). Dess grundare var Bayāzid Ansāri (d. ca 1575), även kallad Pir-e Raws ān (dvs. Ljusets guide) eller Miyā (n) Raws ān (Ljusets mästare). Såsom efternamnet även antyder så identifierade sig inte Ansāri som pashtun utan hävdade släktskap med profetens kompanjoner (Ansār). Ansāri är kanske mest känd som upphovsman av det teologiska manifestet Khayr al-bayān (Det högsta/bästa ordet/förklaringen) på rimmad prosa, så kallad sajj. Verket är strukturerat som en dialog mellan Ansāri och gud och författades på pashto med parallelltext på persiska, arabiska och ett indiskt språk. Enligt traditionen så fick Ansāri alfabetet på pashto som en uppenbarelse från gud. Av Ansāri finns flera andra verk i samma stil bevarade. En annan central personlighet som verkade ungefär samtidigt med Ansāri var teologen Āxund Darweza (d. 1638). Han skrev både på pashto och persiska och var Ansāris främste motståndare. Darweza ansåg raws āni-läran vara heretiskt, en irrlära, och gick till angrepp mot denna i sitt verk Maxzan al-islām (Islams skatt). Darweza refererade till Ansāri som Pir-e Tārik, dvs. Mörkrets guide. Bland andra poeter som verkade inom raws āni-rörelsen kan man nämna Ansāris barnbarn Mirzā Khān Ansāri som av många anses vara en av de första poetiskt fulländade författarna. Även om Raws āni-rörelsen, dess ideal och teologiska inriktning, försvann i mitten av 1600-talet så var rörelsen viktig för pashtolitteraturens fortsatta utveckling och även för pashtunsk självuppfattning och identitet. Klassisk poesi 1600-talet och 1700-talet utgör den klassiska poesins guldålder. Även om mycket av poesin formmässigt och bildspråkligt är starkt påverkad av persisk poesi så är den tematiskt tydligt pashtunsk. Två av de mer kända poeterna ur den klassiska pashtopoesin, och som än idag citeras flitigt på båda sidorna av Durandlinjen (1893), var dels Khoshhāl Khān Khaṭṭak (d. 1689), dels poeten och mystikern (Abdul) Rahmān Bābā (d. 1708). Khoshhāl skrev en tematiskt mångfacetterad poesi men det finns ofta en starkt nationalistisk ton som uttrycker pashtunsk enhet och samlat motstånd mot mogulmakten. Han skrev även prosa, bland annat en manual om jaktfalkar med titeln Bāz-nāma. Rahmān Bābā, den mest älskade och citerade poeten bland pashtuner, skrev i jämförelse med Khoshhāl en annan typ av poesi. Han har ett sufiskt anslag i hela sin produktion och poesin kretsar kring närmandet och föreningen med gud. Båda dessa poeter verkade i det som idag är Pakistan. Den fortsatta litterära utvecklingen får förnyad kraft kring Kandahar-hovet som etableras runt Inledningsvis främjas pashtolitteraturen och åtnjuter kungligt stöd men efter Ahmad 8

9 Shāhs död 1772 så får den persiska litteraturen ett uppsving och pashtolitteraturen åsidosätts. Dock frodas pashtolitteraturen i marginalen i form av muntligt traderad folklitteratur. Inte förrän kring 1900 kan man märka att utvecklingen av pashtolitteraturen får förnyad kraft. Modern poesi och prosa Den moderna pashtolitteraturen har två olika utvecklingslinjer, i Afghanistan och i Pakistan, dock inte helt självständiga utan med ett kontinuerligt utbyte sinsemellan. I Pakistan (eller dåvarande brittiska Indien), kan pashtolitteraturens tidiga framväxt kring 1900 ses som en bieffekt av britternas arbete med pashto och etablerandet av lärosäten i regionen. Rāhat Zāxeli ( ) anses vara pionjär vad det gäller litterär prosa på pashto och publicerade både romaner och noveller under 1900-talets första årtionde. Dock dröjer det något innan litteraturen får någon egentlig spridning. Den fortsatta utvecklingen av pashtolitteraturen är intimt förknippad med den anti-brittiska ickevåldsrörelse känd som Khudāy khidmatgar (Guds tjänare) som på 1920-talet initierades av Xān ʽAbdul Ġaffār Xān, även kallad Bāchā Khān. Efter delningen av Indien 1947 kom rörelsen att fokusera på pashtunskt självbestämmande i Pakistan. I Afghanistan var situationen något annorlunda. Mycket av den tidiga utvecklingen av pashtolitteraturen är knuten till Maḥmūd T arzī (d. 1933), den afghanska journalismens fader, och tidskriften Sirāj al-axbār ( ). Även om denna tidning huvudsakligen skrevs på dari, med endast ett fåtal dikter på pashto (eller zabān-e afġāni som det då kallades) inkluderade, så framfördes här idéer om modernisering, utveckling, och man propagerade för pashto som en symbol för enhet; ett enat Afghanistan. Anledningen till att det förekom så lite text på pashto berodde på brittiskt inflytande; eftersom tidningen även hade spridning i Indien var man rädd att dessa idéer om självständighet skulle nå pashtunerna i Indien och att också dessa skulle göra liknande anspråk. Man förbjöd detta helt enkelt. Efter att Afghanistan frigör sig från brittiskt inflytande 1919 har olika försök gjorts att stärka pashtos roll mot persiskan; genom kungliga påbud, etablerandet av olika institutioner för främjandet av pashto, litterära samfund och akademier. Utländsk litteratur börjar översättas till pashto och framåt 1950-talet växer en modern prosa fram och den fria versen dyker upp. Litteraturen idag Poesi är fortfarande den dominerande genren, både i Afghanistan och i Pakistan, särskilt ghazal-formen och de genrer som tillhör folklitteraturen, exempelvis landay-versen (orimmad tvårading med 9 respektive 13 stavelser). Pashtolitteraturen i Pakistan fortsätter att vara starkt påverkad av den etno-nationalistiska rörelsen där, även om det också kommer ut mycket litteratur av mer universell karaktär. I Afghanistan är situationen 9

10 likartad. Om man ska försöka sammanfatta hur litteraturen ser ut idag så skulle man kunna säga att den är ytterst observant på sin närmaste omgivning. Med detta menas att man tenderar att skriva om sådant som berör på lokal nivå och påverkar författaren personligen. Det kan omfatta till exempel erfarenheter av kriget, exil, och den politiska utvecklingen. Skrift och ljudlära Kort historik över det skrivna språket. Som jag nämnde tidigare så är själva språket pashto och dess traditioner av muntligt traderad litteratur mycket gamla. Dock är skriven pashto en relativt ny företeelse. Det är inte förrän i mitten av 1500-talet som man börjar skriva på pashto. Detta framgår i ett av de tidigaste manuskripten på pashto som finns bevarat: Xayr al-bayān (Den bästa förklaringen), skriven omkring 1560 av den indiskfödde Bāyazīd Anṡārī (verksam i Waziristān), kanske mer känd som Pīr-i Raws ān, eller Miyā(n) Raws ān (ca. 1520/ /1586). Denna text innehåller en diskussion om själva alfabetet som han beskriver kom till honom i en gudomlig uppenbarelse. Utifrån denna diskussion framgår det att det är Anṡārī själv som är först med att uppfinna grafem för de ljud som inte förekommer i det persiska alfabetet. Med viss modifikation, används många av dessa bokstäver än idag. Tillkomsten av skriven pashto är intressant ur flera perspektiv. Anṡārī talade Ormuri och tillhörde burki-stammen, eller ormur-stammen. Ormuri som tillhör den sydöstra grenen inom östiranska språk talas idag i delar av södra Waziristan, samt i vissa delar kring Logar och Ghazni i Afghanistan. Det intressanta med att Anṡārī valde att skriva ned sina läror på pashto är de paralleller som går att urskilja i användningen av pashto i modern tid. Österut, på den indiska subkontinenten, börjar man vid denna tid att skriva på lokala och regionala språk som ett medel för religiösa rörelser att kunna kommunicera med folket, för att kunna sprida idéer och attrahera anhängare. Anṡārīs bruk av pashto var alltså ett sätt att kunna kommunicera på ett språk som hade spridning i regionen. Det fanns också en nationalistisk underton i detta, att ena en viss grupp genom ett visst språk. Här i ligger parallellen med hur pashto kom att användas och institutionaliseras i början av 1900-talet, särskilt i Afghanistan, men även bland pashtotalande i Pakistan. Ljudlära/fonologi Vanligtvis delar man in pashto i två huvuddialekter, en västlig och en östlig, en indelning som på det stora hela åtskiljs av landsgränsen mellan Afghanistan och Pakistan. Vissa delar in pashto ytterligare, i tre dialekter: Västlig (Kandahar), central (Kabul), och östlig (Peshawar), och även i fyra dialekter: Nordvästlig (Kabul), sydvästlig (Kandahar), 10

11 nordostlig (Peshawar/Nangarhār), och sydostlig (Quetta). Denna dialektala indelning skulle kunna förfinas ytterligare, t.ex. särskiljer sig waziri-pashto markant från övriga dialekter. De dialektala skillnaderna är framför allt fonologiska, men man kan även märka lexikala skillnader och vissa morfologiska särarter. Vad det gäller lexikala skillnader så kan man generellt säga att det är mest påtagligt för terminologi inom flora och fauna, samt att västlig dialekt tenderar att ta in låneord från dari, medan ostlig dialekt påverkas i högre grad av urdu (som i sin tur är starkt påverkad av engelskan). De mest utmärkande dialektala skillnaderna sammanfattas längre ned. Konsonanter Tabell 1. Teknisk beskrivning av konsonanter i pashto Bilabial Dental/Alveolar Palatal Retroflex Velar Uvular Faryngal Klusiler p b t d ṭ ḍ k g q ʽ Nasaler m n ṇ Frikativor f s z š ž s z x ġ h Affrikator ts dz č j Halvvokaler w y Flapp r Tremulant Lateral approximant r l Dessa fonem ( eleganta fonem ) är inlånade och realiseras sparsamt och kontextbundet i pashto. [f] ersätts ofta av [p], företrädesvis i talspråk men även i skriven pashto. [q] ersätts ofta av [k] och ibland även av [x]. [ʽ], som representeras av grafemet,[ع] realiseras endast möjligtvis i en religiös kontext, men ersätts vanligtvis av en förlängning av efterföljande vokalljud eller utelämnas helt. För fonemet [h] gäller samma som för [ʽ]. Generellt kan man säga att de angivna fonemen vanligtvis realiseras i ett formellt/höglitterärt sammanhang. pārsī istället för fārsī xalk istället för xalq, kandahār istället för qandahār waxt istället för waqt mārūf istället för maʽrūf ukumat istället för ḥukumat Vokaler Pashto har sju vokaler, dock anger vissa nio vokalljud (Penzl t.ex). Detta är även något som skiftar mellan olika dialekter. För att kunna återge stavningen av pashtoalfabetet i transkription kommer vi dock att använda nio grafem (se nedan). 11

12 Tabell 2. Teknisk beskrivning av vokaler i pashto Främre Central Bakre Orundad Orundad Rundad Sluten i (ī) u (ū) Mellan e ǝ o Öppen a ā Vokalljuden inom parentes realiseras vanligtvis inte i pashto, det vill säga, det finns varken någon kvalitativ eller kvantitativ skillnad mellan i-ljuden i ett ord som till exempel itimādi broar. Dock [پلونه] pålitlig. Detsamma gäller för u-ljuden i ord som puluna [اعتمادي] förekommer allofoner av ett och samma fonem, dialektalt men även inom varje dialekt. För att transkriptionssystemet ska vara konsekvent och reversibelt krävs dock att man särskiljer de i-ljud och u-ljud som skrivs ut och inte skrivs ut. I dessa fall skulle transkriptionen bli iʽtimādī och pulūna. Det kan även noteras här att i motsats till persiskans a/ā, där det finns både kvalitativ och kvantitativ distinktion, så finns i pashto endast en kvantitativ distinktion mellan a/ā. Det finns även tillfällen där dessa sammanfaller också i längd. Mer om detta längre fram. Diftonger Antalet diftonger varierar, något som först och främst beror på hur man definierar begreppet (om man räknar y/-w som halvvokaler eller konsonanter). Samtliga diftonger bildas med vokal + y/-w och är alla fallande. [āy, ay, ǝy, ey, oy, uy (ūy) aw, āw]. Betoning och intonation Betoningen i pashto är central och är många gånger betydelseskiljande, men tyvärr en i princip oregelbunden företeelse. Betoningen kan hamna på samtliga stavelsepositioner. Vissa grammatikor försöker hitta tendenser till ett system i betoningen men undantagen är alltför många för att detta ska vara fruktsamt. Lyckligtvis finns vanligtvis betoningen utmärkt i de lexikon som har transkription (t.ex. Aslanov, Pashto Qamus), naturligtvis med viss inkonsekvens. Många gånger kan man utifrån kontexten avgöra vilket ord som avses, men inte alltid. Några exempel på ord där betoningen är betydelseskiljande: ṭānga [ټانګه] päronträd -- ṭānga [ټانګه] kärra, vagn ġuṭa [غوټه] knut, knapp -- ġuṭa [غوټه] dyk! Det finns också förekomster av betydelseskiljande betoning där det även utifrån kontexten kan vara svårt att avgöra vad som avses (i skriven pashto det vill säga). Detta förekommer framförallt i vissa verbformer för att signalera aspektskillnad mellan perfektiva och imperfektiva handlingar i förfluten tid (vilket vi går igenom längre fram): 12

13 teristǝlǝm ایستلم] [تېر Jag blev lurad (impf.) -- teristǝlǝm ایستلم] [تېر Jag blev lurad (perf.) porī wahǝlǝm وهلم] [پوري Jag blev puttad (impf.) -- porī wahǝlǝm وهلم] [پوري Jag blev puttad (perf.) Intonation är något man måste lyssna sig till. Generellt kan man säga att neutrala påståenden har fallande intonation medan frågor har stigande intonation. Skrift och tillämpning av ljudläran. Först och främst bör det betonas att pashto saknar mycket av den standardisering som finns i andra språk. Åsikter om vad som är korrekt pashto är lika många som det finns pashtotalare. Detta gäller för både skriven och talad pashto. Särskilt när det gäller stavningen av pashto är det lite anything goes -principen som gäller. Det finns inget rätt eller fel. Tabell 3. Alfabetet på pashto Fristående Final Medial Initial Namn Transkription ا ا ا alif u) (a, ā, i, ب ب ب ب be b پ پ پ پ pe p ت ت ت te ت t ټ ټ ټ ټ ṭe ṭ ث ث ث ث s e s ج ج ج ج jīm j چ چ چ چ če č ځ ځ ځ ځ dze dz څ څ څ څ tse ts ح ح ح ح ḥe ḥ خ خ خ خ xe x د د د dāl d ډ ډ ډ ḍāl ḍ ذ ذ ذ ẕāl ẕ ر ر ر re r ړ ړ ړ r e r ز ز ز ze z ژ ژ ژ že ž ږ ږ ږ z e z س س س س sīn s ش ش ش ش šīn š ښ ښ ښ ښ s e (s īn) s ص ص ص ص ṡād ṡ 13

14 ض ض ض ض żād ż ط ط ط ط t ā t ظ ظ ظ ظ z ā z ع ع ع ع ʽayn ʽ غ غ غ غ ġayn ġ ف ف ف ف fe f ق ق ق ق qāf q ک ک ک ک kāf k ګ ګ ګ ګ gāf g ل ل ل ل lām l م م م م mīm m ن ن ن ن nūn n ڼ ڼ ڼ )ڼ ) ṇūn ṇ و و و wāw w, o, ū ه ه ه ه he,h,a ǝ ی ی ي ی mulayyana,y ay yā ي ي ي ی maʽrūfa yā ī ې ې ې majhūla yā e ۍ ۍ s ǝdzīna yā ǝy ئ ئ kar wāla yā ǝy I tabellen ovan avser [ ] att bokstaven inte binds ihop med nästföljande bokstav och har alltså endast en initial (identisk med fristående) och final form. Beskrivning av grafemens tillämpning och vokalernas representation i skrift. Med exempel. [ا آ] Grupp 0 Likt användningen i persiska så bär bokstaven alif [ا] inte på något vokalvärde i sig utan används för att representera de vokaler som saknar eget grafem i skriften. Initialt kan alif representera vokalerna [a, i, u]. I medial och final position representerar alif [ا] alltid [ā]. Notera att det inte finns någon kvalitativ skillnad mellan [a] och [ā], utan skillnaden är kvantitativ. Många gånger sammanfaller [a] och [ā] i talspråket även kvantitativt. Initialt [ā].[آ] signaleras med det diakritiska tecknet madda [ ] placerat ovanför alif ar x (m.) [اړخ] sida ijāza (f.) [اجازه] godkännande, tillåtelse urdū (m.) [اردو] militär ās (m.) [آس] häst 14

15 Se nedan för en mer detaljerad beskrivning av vokalernas representation i skrift. [ب پ ت ټ ث [ 1 Grupp I denna grupp grafem, som alla utgår från samma grundform och binder till vänster, används bokstaven se [ث] endast för arabiska låneord. Bokstaven ṭe [ټ] betecknar en tonlös retroflex klusil. Många beskrivningar menar att pashto skulle vara det enda iranska språk som har retroflexer, vilket är felaktigt, då både balochiska och wakhi (ett pamirspråk) bland annat har detta. Däremot är grafemet som pashto använder för detta fonem typiskt för pashto. I den östliga varianten av skriven pashto förekommer även ibland.[ٹ] den variant som används ibland annat urdu och balochiska ([بېلتانه] separation, avskildhet (obl. s. beltānǝ [بېلتون] (m.) beltūn lupaṭa/el. dupaṭa (f.) [ \ دوپټه [لوپټه sjal, slöja tat [تت] obskyr, dunkel ṭol [ټول] allt, alla subūt [ثبوت] bevis [ج چ ځ څ ح خ] Grupp 2 I denna grupp är det tre grafem som utmärker sig. Bokstaven ḥe [ح] används endast i arabiska låneord och uttalas endast i formellt tal. Då detta uttalas överensstämmer det med bokstaven.[ه] Det finns en tendens till att vissa av de arabiska grafemen ersätts med dess motsvarighet på pashto, det vill säga, de pashtofieras med neologismer/reduktioner. T. ex..[صاحب] herr, ägare från ṡāḥib [صیب] eller ṡayb/ṡeb,[صلح] fred från sulha [سوله] sola Fonemen [ځ] och [څ] förekommer i ett annat östiranskt språk, det sedan 1200-talet utdöda språket khwarezmiska (Uzbekistan/Turkmenistan). Båda fonemen skrevs med bokstaven dess [څ] är tonande dental affrikata, och tse [ځ] Den fonetiska beskrivningen av dze.[څ] [س] med sīn [څ] och tse [ز] med ze [ځ] tonlösa motsvarighet. I vissa dialekter ersätts dze vilket av och till även avspeglar sig i det skrivna språket. De tre resterande bokstäverna i denna grupp uttalas som i persiska, det vill säga, xe [خ] som tyskans ach-laut, jīm [ج] som engelskans jungle, če [چ] som engelskans charm. pranjedǝl (intr.) [پرنجېدل] att nysa čawkǝy/tsawkǝy (f.) [چوکۍ/څوکۍ] stol, ämbete s ǝdza (f.) [ښځه] kvinna (uttalas xǝza i ostlig dialekt) lūts [لوڅ] naken maḥāṡara (f.) [محاصره] blockad, belägring axīstǝl/axistǝl (trans.) [ \ اخستل [اخیستل att ta, få, köpa 15

16 Exempel på de dialektala skillnader som nämndes ovan: mdzǝka (f.) (västl.) [مځکه] jord(en) zmǝka/dzmǝka (östl.).[زمکه/ځمکه] Notera även att det i detta ord förkommer metates, dvs., en omkastning av ljuden. [څکل/سکل] (östl.) att dricka tskǝl (uttal: skǝl) / skǝl [څکل] (västl.) tskǝl (trans.) [د ډ ذ] Grupp 3 Bokstaven zāl [ذ] förekommer i arabiska låneord och i vissa inlån från dari. Uttalet är likvärdigt ze.[ز] Bokstaven ḍāl [ډ] är den tonande motsvarigheten till ṭe,[ټ] alltså en tonande retroflex klusil. Denna bokstav kan vissa gånger förekomma med urdu-grafemet.[ڈ] rasm guzašt (m.) ګذشت] [رسم parad ([دهل] sätt, sort / trumma (jmf. persiska duhul [ډول] (m.) ḍawl (m.) / ḍol bandawǝl (trans.) [بندول] stänga, blockera [ر ړ ز ژ ږ] Grupp 4 Denna form, likt föregående grupp, binder ej åt vänster. Grafemet r e [ړ] som representerar en tonande retroflex flapp förekommer även i vissa svenska dialekter (t.ex. kring Sala). r e förekommer även i persiska och uttalas som franskans [ژ] že.[ڑ] kan förekomma som [ړ] [ږ] tenderar att uttalas som ze i central dialekt och som je i östlig dialekt. z e [ژ] garage. že är ett grafem som endast förekommer i pashto och representerar en tonande retroflex frikativa. Även detta grafem har olika uttal dialektalt. I central och östlig dialekt uttalas z e.[ګ] som g, dvs. som gāf [ږ] rātlǝl (intr.) [راتلل] att komma kar kǝy (f.) [کړکۍ] fönster zūy (m.) [زوی] son žobal [ژوبل] skadad munz (pron.) [مونږ] vi [س ش ښ] Grupp 5 I denna grupp av sibilanter, som motsvarar uppsättningen i många indiska språk, är grafemet s e (el. s īn) [ښ] det som sticker ut i en kontext av iranska språk. Grafemet förekommer endast i pashto. Den tekniska beskrivningen är tonlös retroflex frikativa/sibilant. Även detta fonem har dialektala varianter. I kandahar-pashto (västlig) uttalas det som s, dvs. som en tonlös variant av z.[ږ] I östlig dialekt uttalas s e som xe, det vill säga samma uttal som.[خ] I central dialekt kan uttalet še höras istället för s e, troligtvis genom påverkan av persiskan. 16

17 jāsūs (m.) [جاسوس] spion šna zarġūna (f.) زرګونه] [شنه regnbåge (šna är f. adj. av šīn blå/grön, zarġūna är f. adj. av zarġūn grön ). ([شهر] stad (jmfr. persiskans šahr [ښار] (m.) s ār [ص ض ط ظ] Grupp 6 Samtliga grafem i denna grupp binder åt vänster och förekommer endast i arabiska inlån. is t ilāḥ (f.) [اصطالح] uttryck, term ẓarūr [ضرور] nödvändig muz āhira (f.) [مظاهره] demonstration [ع غ ف ق] Grupp 7 Grafemet ʽayn [ع] förekommer endast i arabiska låneord. Uttalas inte i initial position men kan i medial orsaka en förlängning av vokalljudet. ʽirfān (m.) [عرفان] kunskap, mystik uttalas irfān. maʽrūf [معروف] känd, berömd uttalas māruf. Grafemet ġayn [غ] är inget inlån utan motsvarar ett fonem som finns naturligt i språket. Utmärkande är att detta fonem markant skiljer sig från bokstaven qāf [ق] (de gånger uttalet inte reduceras till kāf ([ک] i jämförelse med persiskan där dessa fonem stundtals sammanfaller. fe,[ف] som tidigare noterades, representerar ett fonem som inte förekommer naturligt i pashto och ersätts ofta med pe [پ] i vardagligt tal. Detta gäller även för grafemet qāf,[ق] vars uttal ofta realiseras som kāf [ک] eller xe.[خ] Alla fyra grafemen binder åt vänster. yāġī (m.) [یاغي] rebell, upprorsman infijār (m.) [انفجار] explosion qāhira (f.) [قاهره] Kairo [ک ګ] Grupp 8 Båda grafemen binder åt vänster. Den ortografiska varianten [ګ] förekommer endast i pashto men persiskans [گ] är också vanligt förekommande. 17

18 kāṇay (m.) [کاڼی] sten gardzedǝl [ګرځېدل] att vandra, gå runt [ل م] Grupp 9 Båda grafemen binder åt vänster. lewǝ (m.) / lewa (f.) [لېوه] varg mr ǝl (intrans.) [مړل] att dö [ن ڼ] Grupp 10 Den ortografiska varianten,[ڼ] som representerar en tonad retroflex nasal, förekommer endast i pashto. Man kan ibland stöta på den äldre ortografiska ligaturen [ نړ ] i betydelsen.[ڼ] särskild i texter från Pakistan. Inga ord börjar med,[ڼ] ndror [ندرور] svägerska (mer exakt makes syster ) maṇa (f.) [مڼه] äpple [و ه] Grupp 11 Grafemet wāw [و] kan representera konsonanten [w], halvvokalen [w] (eller diftongen aw beroende av hur man definierar saken), samt vokalerna [ū] (som ovan beskrivet är en allofon till [u]) och [o]. Binder ej åt vänster. wror [ورور] bror yaw (m.) [یو] en, ett čāwdǝna (f.) [چاودنه] explosion lūr [لور] dotter mor [مور] mor Grafemet he [ه] kan representera konsonanten [h] (men realiseras sällan i vardagligt tal) och vokalerna [a] och [ǝ] i final position (som kan förekomma som både betonade och obetonade). Vissa konventioner gör gällande att man för att kunna åtskilja vokalerna [a] och [ǝ] i skrift ska använda sig av hamza [ء] som diakritiskt tecken för att markera vokalen.[ۀ] [ǝ] i final position herawǝl (trans.) [هېرول] att glömma haġa (dem./pers. pron.) [هغه] han, hon, den/det där 18

19 kitābča (f.) [کتابچه] anteckningsbok, häfte zǝ (pers. pron.) [زه] jag [ي ې ی ۍ ئ] Grupp 12 Ett generellt problem med bruket av dessa fem grafem är att många texter är inkonsekventa. Många gånger låter man grafemet [ی] beteckna alla fem varianter och man märker inte ut vokalskillnaderna. Grafemet [ی] representerar i final position [y] eller [ay]. Grafemet [ي] i slutposition representerar vokalen [i (ī)]. I medial position representeras,[ی] dvs. och kan alltså läsas som [y, i (ī), ay)]. Initialt, [ي] dessa båda grafem av grafemet läses det alltid som [y-]. Grafemet [ې] förekommer inte i initial position. I medial och final [ئ] och [ۍ] position representerar det vokalen [e] (i vissa dialekter även [ey]). Grafemen representerar vokalljudet (diftongen) [ǝy]. [ۍ] används för att bilda feminina nomen medan [ئ] används som personändelse för verb i andra person plural. I texter från framförallt Pakistan kan den ortografiska varianten [ے] även förekomma i final position. topčī (m.) [توپچي] skytt, artillerist sweḍanay (m.) [سوېډنی] svensk sweḍanǝy (f.) [سوېډنۍ] svensk(a) sar ay (m.) [سړی] man pase (prep.) [پسې] efter yosǝy (perf. pres. 2a pers. plural av wr ǝl [وړل] att bära ) [یوسۍ] ni bär dzāy (m.) [ځای] plats līdǝl (inf.) [لیدل] att se Förtydligande om konsonanterna t, s och z. I inlånade ord från arabiskan (ofta via persiska och urdu) behåller man på pashto stavningen men inte dess ursprungliga konsonantljud. Detta gör att flera bokstäver uttalas likadant. Följande uttal gäller för konsonanterna t, s och z: Bokstav och transkriptionstecken Uttal ] t [ ت [ t ] ط t ] s [ ث ] s [ س [ s ] ص s ] z [ ذ ] z [ ز ] ẓ [ ض [ z ] ظ z Sammanfattning av vokalsystemet Eftersom vissa vokaler inte framträder i skriften finns en uppsättning diakritiska tecken att tillgå om man vill vokalisera texten. Dessa används normalt endast i vetenskapliga sammanhang och är inget man använder i normal texthantering. 19

20 Tabell 4. Diakritiska tecken Namn Form Användning Exempel madda [مده] Skrivs ovanpå alif och indikerar vokalen [ā] آسمان āsmān himmel zabar [زبر] Indikerar att vokalen [a] avses. پټ paṭ gömd zer [زېر] Indikerar att vokalen [i] avses. اس تراحت istirāḥat vila peš [پېش] Indikerar att vokalen [u] avses. مال mullā mullah zwarakay Indikerar att vokalen [ǝ] avses. tack manǝna مننه [زورکی] sukūn [سکون] Indikerar att konsonanten saknar vokal. våt lūnd لون د Tabell 5. Vokalernas representation i skrift (med diakritiska tecken angivna i exemplen) Final Medial Initial Vokal ب رېښ نا ا ځان ا آفت آ ā پ ښه ه لر ان د ا a ي کتاب \ پیشو \ ي ان تقاد \ ایران ا \ ای (ī) i ې پېښه \ ې اېلول اې e و څوک و اوسېدون کی او o (ū) u ا \ او اردو \ اوښ \ و مهم \ چاقو و ǝ مننه ه که Tabell 6. Översättning av orden i tabell 5. själv, kropp (m.) dzān ځان plåga, olycka (m.) āfat آفت nedre lar* لر tanke, idé (m.) and ان د bok (m.) kitāb کتاب kritik (m.) intiqād ان تقاد katt (f.) pīšo پیشو Iran (m.) īrān ایران händelse (f.) pes a پېښه att tämja (tr.) elawǝl اېلول vem (pron.) tsok څوک invånare (m.) osedūnkay اوسېدون کی اردو (m.) militär urdū مهم viktig muhim اوښ (m.) kamel ūs چاقو (m.) fällkniv čāqū fot (f.) ps a پ ښه sken, elektricitet (f.) bres nā ب رېښ نا tack (f.) manǝna مننه om (konj.) kǝ/ka که *Lar Pas tūn brukar avse de pashtuner som bor i Pakistan och Indien. Bar Pas tūn kallas de som bor i Afghanistan. I pashtun-nationalistiska diskussioner, som propagerar för ett gränsöverskridande Pas tūnistān, stöter man ofta på termen Lar aw bar Pas tūn. Lar aw bar kan dels syfta på nedre och övre i geografisk bemärkelse, men även läsas som underkuvad och i maktposition. 20

21 Tabell 7. Sammanfattning av de mest utmärkande dialektala skillnaderna (öst-väst) Västlig Östlig Exempel Initial Konsonanter [s ] > [x] ښار [s ār] > [xār] stad [z ] > [g] شپږ [špaz ] > [špag] sex [dz] > [z] مځکه [mdzǝka] > [zmǝka] jord(en) [ts] > [s] څلور [tsalor] > [salor] fyra Postpositioner [ks e] > [ke] کښې > کې i [tsǝxa] > [na] / > från څخه نه \ ځني [dzǝnī] Centrala verb [sta] > [šta] سته > شته finns [swǝl] > [šwǝl] سول > شول att bli Metates [rwadz] > [wradz] روځ > ورځ dag [z aġ] > [ġag] ږغ > غږ röst [ks ǝta] > [xkǝta] کښته > ښکته ned * I en uppdelning med tre huvuddialekter så står den centrala dialekten närmre den östliga vad det [ژ] gäller uttal. Två bokstäver särskiljer sig i uttal (och ibland även i skrift) mot övriga dialekter. že (västl.) > ze [ز] (central), s īn [ښ] (västl.) > šīn [ش] (central). žwand (m.) (västl.) [ [ژوند liv > zwand [زوند] (central) > jwand [جوند] (östl.) ris tyā (f.) (västl.) [رښتیا] sanning > rištyā [رشتیا] (central) > rištyā [رختیا*] (östl.) 21

ب / ف 3/1

ب / ف 3/1 الن م ط الن م ط : ه و س ل س ل ة م ن ا ل ع د اد أ و ا ل ش ك ال أ و الر م وز ال ت ت ت ب ع ق اع د ة م ع ي ن ة أ و ت ص م يم ا م ا.. الن م ط ف ا ل ع د اد الت ال ي ة : ن ل ح ظ أ ن ن ا ن ض يف ١٠ ف ك ل م ر ة 3

Läs mer

أ ي وب ١ ١ : ١ أ ي وب ٩ : ١ أ ي وب مقدمة ١ ك ان ر ج ل ف ي أ ر ض ع و ص ٱس م ه أ ي وب. و ك ان ه ذ ا ٱلر ج ل ك ام ل ا و م س ت ق يم ا ي ت ق ي ٱلل ه و ي ح

أ ي وب ١ ١ : ١ أ ي وب ٩ : ١ أ ي وب مقدمة ١ ك ان ر ج ل ف ي أ ر ض ع و ص ٱس م ه أ ي وب. و ك ان ه ذ ا ٱلر ج ل ك ام ل ا و م س ت ق يم ا ي ت ق ي ٱلل ه و ي ح أ ي وب ١ ١ : ١ أ ي وب ٩ : ١ أ ي وب مقدمة ١ ك ان ر ج ل ف ي أ ر ض ع و ص ٱس م ه أ ي وب. و ك ان ه ذ ا ٱلر ج ل ك ام ل ا و م س ت ق يم ا ي ت ق ي ٱلل ه و ي ح يد ع ن ٱلش ر. ٢ و و ل د ل ه س ب ع ة ب ن ين و ث ل اث

Läs mer

ن ح م ي ا ١ ١ : ١ ن ح م ي ا ١٠ : ١ ن ح م ي ا صلاة نحميا ١ ك ل ام ن ح م ي ا ب ن ح ك ل ي ا: ح د ث ف ي ش ه ر ك س ل و ف ي ٱلس ن ة ٱل ع ش ر ين ب ي ن م ا ك

ن ح م ي ا ١ ١ : ١ ن ح م ي ا ١٠ : ١ ن ح م ي ا صلاة نحميا ١ ك ل ام ن ح م ي ا ب ن ح ك ل ي ا: ح د ث ف ي ش ه ر ك س ل و ف ي ٱلس ن ة ٱل ع ش ر ين ب ي ن م ا ك ن ح م ي ا ١ ١ : ١ ن ح م ي ا ١٠ : ١ ن ح م ي ا صلاة نحميا ١ ك ل ام ن ح م ي ا ب ن ح ك ل ي ا: ح د ث ف ي ش ه ر ك س ل و ف ي ٱلس ن ة ٱل ع ش ر ين ب ي ن م ا ك ن ت ف ي ش وش ن ٱل ق ص ر ٢ أ ن ه ج اء ح ن ان ي و اح

Läs mer

م يخ ا ٤ ١ : ٣ م يخ ا ١١ : ٣

م يخ ا ٤ ١ : ٣ م يخ ا ١١ : ٣ م يخ ا ١ ١ : ١ م يخ ا ٧ : ١ م يخ ا ١ ق و ل ٱلر ب ٱل ذ ي ص ار إ ل ى م يخ ا ٱل م ور ش ت ي ف ي أ ي ام ي وث ام و آح از و ح ز ق ي ا م ل وك ي ه وذ ا ٱل ذ ي ر آه ع ل ى ٱلس ام ر ة و أ ور ش ل يم : دينونة السامرة

Läs mer

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de

Läs mer

ع ام وس ١ ١ : ١ ع ام وس ٨ : ١ ع ام وس

ع ام وس ١ ١ : ١ ع ام وس ٨ : ١ ع ام وس ع ام وس ١ ١ : ١ ع ام وس ٨ : ١ ع ام وس ١ أ ق و ال ع ام وس ٱل ذ ي ك ان ب ي ن ٱلر ع اة م ن ت ق وع ٱل ت ي ر آه ا ع ن إ س ر ائ يل ف ي أ ي ام ع ز ي ا م ل ك ي ه وذ ا و ف ي أ ي ام ي ر ب ع ام ب ن ي وآش ٱلز ل زل

Läs mer

ب/ف 2/2

ب/ف 2/2 ب/ف 2/2 ب/ف 2/2 ب/ف 2/2 ب/ف 2/2 ب/ف 2/2 ب/ف 2/2 ب/ف 2/2 و ح د ة غ ي ر ق ي س ية القياس: ب/ف 2/2 يوح د ة غ ي ق ي ي ا ي سي ة: ي هي أ ش ي اء ي ي كن اس تيع م ا ل ا ل ي ل ي قي ا يس ي مث ل: م ش ابي يك ال و ر

Läs mer

1. Turkologisk transkription och notation

1. Turkologisk transkription och notation 1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas

Läs mer

Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna

Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna Uppsala den 19 september 2013 Till alla som läser Introduktionskurs i persiska 15hp., Nätadressen till kursen är: www.lingfil.uu.se/afro/persiska Den första veckan är tanken att ni skall ha bekantat er

Läs mer

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu. Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar

Läs mer

Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin

Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem är ett språkljud dvs den minsta betydelseskiljande enheten i talspråket Grafem är tecken som symboliserar språkljudet

Läs mer

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i

Läs mer

Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1

Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1 Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1 De tecken som beskrivs nedan är de som traditionellt används i arabisk dialektologi. För att precisera ljudvärdena anges i högerkolumnen de

Läs mer

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16. Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:

Läs mer

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är: Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket

Läs mer

Arabiska: Att läsa och skriva arabiska Uppsala Universitet

Arabiska: Att läsa och skriva arabiska Uppsala Universitet Att skriva och läsa arabiska كتابة اللغة العربية وقراءتها Läsriktning Arabiska läses från höger till vänster. Text är normalt ovokaliserad, dvs saknar korta vokaler och vissa andra markörer. De frvnts

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LAT110 Latin, grundkurs, 30 högskolepoäng Latin, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud? UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen

Läs mer

KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng English, 31-60 credits, 30 credits Kurskod: LENB17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-11-01 Gäller fr.o.m.: Hösten 2015 Version: 8 Diarienummer: HLK

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

kunna diskutera och samtala fritt om olika ämnen och med stort sammanhang

kunna diskutera och samtala fritt om olika ämnen och med stort sammanhang Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall förstå och tillgodogöra sig innehåll i längre sammanhängande redogörelser i tal och skrift och av skiftande karaktär och av känt eller

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Kursplanering i Svenska B

Kursplanering i Svenska B Kursplanering i Svenska B Vad ska vi göra i vår? Kursplanen säger att ni skall känna till några väsentliga drag i hur det svenska språket har utvecklats från äldsta tider till våra dagar. Vad innebär det?

Läs mer

Första lektionen Dars e avval

Första lektionen Dars e avval Första lektionen Dars e avval In yek sib ast. In yek moz ast. In yek zan ast. In yek mard ast. In yek pesar ast. In yek doxtar ast. In yek mâšin ast. In yek xâne ast. In yek kešti ast. In yek otobus ast.

Läs mer

ÄFRD02, Franska 2 med utbildningsvetenskaplig inriktning, 30 högskolepoäng French for Secondary Education, Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄFRD02, Franska 2 med utbildningsvetenskaplig inriktning, 30 högskolepoäng French for Secondary Education, Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄFRD02, Franska 2 med utbildningsvetenskaplig inriktning, 30 högskolepoäng French for Secondary Education, Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

Atfal Nisab, 10 till 11 år

Atfal Nisab, 10 till 11 år Atfal Nisab, 10 till 11 år Qur an Läsning Komplettera den första genomläsningen av den Heliga Qur anen. Memorera Memorera följande Sorah av den heliga Quranen och förstå med översättning. Sorah Al-Baqarah

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

پ TV, ³ ھ ھ, ھ ½ ء, ² ³ ³ ², ½ ² : ¹ ھ « ½ ھ ² µ ¾ ³ ء ¾ ہ ھ ھ ± ² ھ ھ « ± ² ھ. م ن â م ن â. 8. م ن â. 10

پ TV, ³ ھ ھ, ھ ½ ء, ² ³ ³ ², ½ ² : ¹ ھ « ½ ھ ² µ ¾ ³ ء ¾ ہ ھ ھ ± ² ھ ھ « ± ² ھ. م ن â م ن â. 8. م ن â. 10 1 3TV, ³ ھ ھ, ھ ½ ء, ² ³ ³ ², ½ ¾ ء ± ھ ھ, ھ, ³ ء» ³ «ھ ھ ھ µ ¾ µ ² پ0 1 پ0ٹ4پ0ٹ2 پ0 9پ0 4پ0 1پ0ٹ6پ0ٹ1 پ0ٹ7پ0ٹ6 آپ0ٹ2 پ0 9پ0ٹ2پ0ٹ8پ0ٹ0 پ0 1 6 (541), 12 پ0 0پ0ٹ2پ0 9پ0ٹ8 پ0ٹ5پ0 7 2009 ¹ ھ «² : ± ² ھ م ن

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, , Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta

Läs mer

Z õa ç a. ~ čïaì @~ @bí. ~

Z õa ç a. ~  čïaì  @~  @bí. ~ í flvûa@ ŽlìÜžþa òîišèûa@ òìüûa@áîüènû òîië ëþa @æa ÜjÛa @ ïãbrûa@õœ a ïûý a@ y@ bjç@ý bï @ @ @@@@@@@ şï;ïëšş Ûa@ŽŠÐÈu@ŽŠí ÔÛa@Ž bnþa @ZòíìzäÛa@òÈuaŠ½a@ @ Z õa ç a @ïg@bí@ùîûg@ ~ Žéäčß@flâflŠ c@óüç@flæë

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska

Ordbok arabiska - svenska 1 Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/arabiska/index.html 2 Chapter 1 Inledning 1.1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Fonologi Solveig Malmsten Ett språks uttal Fonemsystem Allofoner regionala varieteter assimilationer etc Stavelsestruktur Förhållandet mellan uttal och stavning Intonation

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

ردقلا و ءاضقلا Bestämmelsen & Ödet Av Imâm, Faqîh, Allâmah och Shaykh Muhammad bin Sâlih bin Uthaymîn (d. 1421) Översättning:!1

ردقلا و ءاضقلا Bestämmelsen & Ödet Av Imâm, Faqîh, Allâmah och Shaykh Muhammad bin Sâlih bin Uthaymîn (d. 1421) Översättning:!1 القضاء و القدر Bestämmelsen & Ödet!1 !2 COPYRIGHT 2016 DARULHADITH.COM ALLT MATERIAL PÅ DENNA WEBBSIDA ÄR SKYDDAT AV UPPHOVSRÄTTSLAGEN!3 Innehållsförteckning Ödet är en del av Allâhs herravälde 5 De delade

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

RY1101, Ryska, grundkurs, del 1, 15,0 högskolepoäng Russian, Introductory Course, Part 1, 15.0 higher education credits

RY1101, Ryska, grundkurs, del 1, 15,0 högskolepoäng Russian, Introductory Course, Part 1, 15.0 higher education credits HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN RY1101, Ryska, grundkurs, del 1, 15,0 högskolepoäng Russian, Introductory Course, Part 1, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap DNR LIU 2012-00260 1(5) Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2012-05-16 2(5) Huvudområde Engelska

Läs mer

Betygskriterier i ENGELSKA för Torskolan. Åk 8 7/6 2007

Betygskriterier i ENGELSKA för Torskolan. Åk 8 7/6 2007 Betygskriterier i ENGELSKA för Torskolan. Åk 8 7/6 2007 Lyssna och förstå Förstå tydlig engelska, inom för eleven kända områden. Förstå tydlig engelska från olika delar av den engelskspråkiga världen.

Läs mer

ف و ف ش مل ا ة ف ل ف ف ف ة و س ف ل ا و و س كل ا مو ف م ة ف فلسلا مداخ مظن ف رو ه ش م لا ة لع ف فا ة د ل ا رك ف ة فأا

ف و ف ش مل ا ة ف ل ف ف ف ة و س ف ل ا و و س كل ا مو ف م ة ف فلسلا مداخ مظن ف رو ه ش م لا ة لع ف فا ة د ل ا رك ف ة فأا غ ل ة ا ش م ل غ و ب ل خ س و ة وم ا لك س و و ا ن ظ م ي نظم خادم السل ع ل ي ا م ل ش ور ب أ ي ب كر ا ل ع د ن ي ا ب ن ا ي د م ت بسم الل الرحمن الرحيم الحملد لل وو المحلرك للوجود بأمر والصاة والسلام على مبلغ

Läs mer

ÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av prodekanen med ansvar för grundutbildning

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Orientalistikprogrammet fr.o.m. ht-13

Orientalistikprogrammet fr.o.m. ht-13 Orientalistikprogrammet fr.o.m. ht-13 Här kan man läsa om Orientalistikprogrammet (OP) och utbildningen i detalj. Detta kandidatprogram omfattar 180 högskolepoäng och innebär tre års heltidsstudier. Du

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Om livet, Jesus och gemenskap

Om livet, Jesus och gemenskap #Lärjunge Om livet, Jesus och gemenskap Barnhäfte Frälsningsarméns Programkontor 2018 #Lärjunge En lärjunge är en person som tror på Jesus och vill ha honom som sin förebild. Du kan vara en lärjunge till

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

ÄEND02, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle

ÄEND02, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄEND02, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

/r/ i några svenska dialekter

/r/ i några svenska dialekter /r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen

Läs mer

Sammanfattning det allra, allra viktigaste

Sammanfattning det allra, allra viktigaste Språkhistoria Sammanfattning det allra, allra viktigaste Ni bör ändå fylla på från häftet med svensk språkhistoria samt från mina genomgångar och klassdiskussioner. Sammanfattning språkets uppkomst Språket

Läs mer

Prövning i grundläggande Engelska

Prövning i grundläggande Engelska allmän mall Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande Engelska A. Skriftligt prov 1 Läsförståelse, ordkunskap ca 80 minuter 2 Hörförståelse ca 45 minuter 3 Uppsatsskrivning ca 80 minuter

Läs mer

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,

Läs mer

SVEA20, Svenska: Språklig inriktning - fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish Language: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SVEA20, Svenska: Språklig inriktning - fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish Language: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna SVEA20, Svenska: Språklig inriktning - fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish Language: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER JP1300 Japanska, fortsättningskurs II, 30 högskolepoäng Japanese, Intermediate Course 2, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för språk

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Revideringsdatum

Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Revideringsdatum DNR LIU 2012-00260 1(5) Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2012-05-16 Revideringsdatum 2018-05-22

Läs mer

1

1 0 1 2 ٱل ي ٱىل ل ي و ج م ل ل أك و ٱنل اس ل س أز ث ي خ يفا ط لل ٱ ى ت صت ٱ ذط ٣٠ ح ػي ن ص ٱنل اس ت دس يو خ ا ل ت غيي ي دق ٱلل ل دم س ض ل إ ل ا أ ٱح ت ػ ا رب و ل ا ء كي يل ا د و ۦ أ ت ت ػ س و ل ح "٣ ا حش

Läs mer

LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits

LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

BLOCK 1. 1A. Att komma igång BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall: SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,

Läs mer

Lär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab

Lär dig engelska med bilder Mappia AB  Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd

Läs mer

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket

Läs mer

Fonetik. Dolores Meden

Fonetik. Dolores Meden Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5

Läs mer

Språksociologi Å ni ba : va fan dillar na om?

Språksociologi Å ni ba : va fan dillar na om? Språksociologi Å ni ba : va fan dillar na om? Idiolekt Varje unik individ har sitt eget unika sätt att prata. Ingen annan människa pratar precis som du. Tjenare! Hej där! Yo! Hallå! Tja! God dag! Idiolekt

Läs mer

De tre grunderna. Muhammad Ibn Abdel-Wahhab

De tre grunderna. Muhammad Ibn Abdel-Wahhab De tre grunderna Muhammad Ibn Abdel-Wahhab 1 Del I بسم اهلل الرحمن الرحيم I Allahs den nåderike, den barmhärtiges namn [Fyra viktiga punkter som nämns i Sura Al-Asr] Vi är alla ålagda att uppfylla följande

Läs mer

Engelska. Programkurs 30 hp English 973G06 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Engelska. Programkurs 30 hp English 973G06 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap DNR LIU 2012-00259 1(6) Engelska Programkurs 30 hp English 973G06 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2012-05-16 2(6) Huvudområde Inget huvudområde Utbildningsnivå

Läs mer

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741 Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER AR1300 Arabiska, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Standard Arabic, Intermediate Course, 30 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

RY1201, Ryska, fortsättningskurs, del 1, 15,0 högskolepoäng Russian, Intermediate Course, Part 1, 15.0 higher education credits

RY1201, Ryska, fortsättningskurs, del 1, 15,0 högskolepoäng Russian, Intermediate Course, Part 1, 15.0 higher education credits HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN RY1201, Ryska, fortsättningskurs, del 1, 15,0 högskolepoäng Russian, Intermediate Course, Part 1, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

ÄEND01, Engelska 1, 30 högskolepoäng English 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄEND01, Engelska 1, 30 högskolepoäng English 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄEND01, Engelska 1, 30 högskolepoäng English 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning

Läs mer

BÖNER SOM ÄR VIKTIGA UNDER RAMAḌĀN. Samlade av SAMIR MURIC.

BÖNER SOM ÄR VIKTIGA UNDER RAMAḌĀN. Samlade av SAMIR MURIC. BÖNER SOM ÄR VIKTIGA UNDER RAMAḌĀN Samlade av SAMIR MURIC www.islamakademin.se - BÖNER (DU Ā) FÖR DEN HELIGA MÅNADEN RAMAḌĀN Den heliga månaden Ramaḍān är en månad full av välsignelser och möjligheter

Läs mer

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar

Läs mer

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.

Läs mer

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

KURSPLAN Engelska, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Engelska, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Engelska, 1-30 hp, 30 högskolepoäng English, 1-30 credits, 30 credits Kurskod: LEAA17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Vt 2013. Reviderad 2011-06-22 Version: 5 Utbildningsnivå:

Läs mer

Lärarhandledning. Modularbetet. Modulöversikt

Lärarhandledning. Modularbetet. Modulöversikt Lärarhandledning Behovet av flexibel och individualiserad undervisning ökar hela tiden. Vi har arbetat fram en lättillgänglig, användarvänlig och tydlig resurs för svenska som andraspråk baserad på formativ

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER AR1300 Arabiska, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Standard Arabic, Intermediate Course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

INFÖR RAMADHÂN. Allâmah och Shaykh Ahmad bin Yahyâ an-nadjmî (d. 1429) ÖVERSÄTTNING

INFÖR RAMADHÂN. Allâmah och Shaykh Ahmad bin Yahyâ an-nadjmî (d. 1429) ÖVERSÄTTNING استقبال شهر رمضان INFÖR RAMADHÂN Av Allâmah och Shaykh Ahmad bin Yahyâ an-nadjmî (d. 1429) ÖVERSÄTTNING www.darulhadith.com 1 2 COPYRIGHT 2016 DARULHADITH.COM ALLT MATERIAL PÅ DENNA WEBBSIDA ÄR SKYDDAT

Läs mer

Nederländska I A 15 högskolepoäng. Välkommen till Nederländska I A, 15 högskolepoäng

Nederländska I A 15 högskolepoäng. Välkommen till Nederländska I A, 15 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska Nederländska avdelningen Höstterminen 2018 Kursinformation med litteraturförteckning Nederländska I

Läs mer

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87 Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall: kunna förstå det mest väsentliga i tydligt tal i lugnt

Läs mer

Heliga Koranen om. Allahs Sändebud Muhammad

Heliga Koranen om. Allahs Sändebud Muhammad ab gcdh abadcbab gcdcbadcdh abadcbabadcbab gcdcbadcdcbadcdh abadcbabadcbabadcbab gcdcbadcdcbadcdcbadcdh Verser ur den Heliga Koranen om Allahs Sändebud Muhammad välsignelser och fred vare med honom, Allahs

Läs mer

fonetik konsonanter + fonologi

fonetik konsonanter + fonologi Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

OPs gamla struktur, kandidatutbildning 180 hp

OPs gamla struktur, kandidatutbildning 180 hp OPs gamla struktur, kandidatutbildning 180 hp Här kan man läsa om Orientalistikprogrammet (OP) och utbildningen i detalj. Detta kandidatprogram omfattar 180 högskolepoäng och innebär tre års heltidsstudier.

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod ENG221. Engelska online III (31-60): Språkvetenskap och amerikansk litteratur, 15 högskolepoäng

Institutionen för individ och samhälle Kurskod ENG221. Engelska online III (31-60): Språkvetenskap och amerikansk litteratur, 15 högskolepoäng KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod ENG221 Engelska online III (31-60): Språkvetenskap och amerikansk litteratur, 15 högskolepoäng English Online III: Linguistics and American Literature,

Läs mer

TYSK02, Tyska: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng German: BA Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

TYSK02, Tyska: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng German: BA Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna TYSK02, Tyska: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng German: BA Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer