Fokus på Ständiga förbättringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fokus på Ständiga förbättringar"

Transkript

1 Kvalitetsutveckling inom barn- och kvinnosjukvård 2011 Fokus på Ständiga förbättringar Område 1, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 Kvalitetsutveckling 2011 Kvalitetsutveckling inom barn- och kvinnosjukvård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2011 Kvinnosjukvård och Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus bildar tillsammans Område 1 inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Områdets huvuduppgifter är sjukvård, forskning, utveckling och utbildning. Sedan några år redovisar vi forskningen årligen i en särskild katalog. För fjärde året i rad presenterar vi nu även de kvalitetsutvecklingsarbeten som genomförts under Med kvalitetsutveckling avses systematiska förbättringar av verksamhetens processer. Syftet är dels en effektivare användning av resurserna, men framför allt att skapa ökat värde för patienterna. Målet med kvalitetsutvecklingen är en God vård enligt kvalitetsföreskriften (SOSFS 2012:9) d.v.s. en vård som är kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, i rimlig tid, jämlik och effektiv. Som framgår av redovisningen från de olika verksamheterna bedrivs utvecklingsarbeten av god kvalitet inom Sahlgrenska Universitetssjukhusets kvinno- och barnsjukvård. I denna sammanställning presenteras några av de kvalitetsutvecklingsarbeten som utförts under Här lyfts goda exempel upp som förhoppningsvis ska spridas och entusiasmera till nya initiativ. För att stimulera och belöna utvecklings- och förbättringsarbeten inrättade områdesledningen ett kvalitetspris Kvalitetspriset 2011 tilldelades verksamhetsområde gynekologi och reproduktionsmedicin för sitt arbete med att effektivisera inskrivningen av patienter till gynekologisk vårdavelning (se sidan 46). Det är viktigt att den kliniska verksamheten ständigt kan utvecklas och finna nya former. Vi hoppas att denna sammanställning skall stimulera fler medarbetare att medverka i utvecklingen. Jimmy Kero Ulla-Britt Jansson Områdeschef Kvalitetschef Område 1 Område 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset I samarbete med Forskningssekreterare Ann Nordström

3 Kvalitetsutveckling 2011 Kvalitetsutveckling inom barn- och kvinnosjukvård 2011 Område 1, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord 1 Barnmedicin Kerstin Albertsson-Wikland Nationellt kvalitetsregister: Nationella GH Registret... 5 Jimmy Celind/Liv Wallin Kan antibiotikabehandlingen av akut mediaotit på akutmottagningen DSBUS förbättras?... 9 Jakob Klcovansky En struktur för att lösa akuta sjukluckor samt deltidsarbete under 2010/ Britt-Marie Käck/Berit Finnström Strukturerad förberedelse av föräldrar inför perifer venpunktion på barn 5-12 år Helene Lindfred Hälsodeklaration för barn med inflammatorisk tarmsjukdom Simon Lindquist/Christine Werner Träning i Kliniska Färdigheter - För ST-Läkare i Barnmedicin Karin Mellgren Ackreditering enligt FACT- JACIE International Standards For Cellular Therapy Product Collection, Processing & Administration Neonatologi Marie Finizia Neonatal sjukvård i hemmet Barnneurologi, barnpsykiatri och habilitering Annika Blomkvist Sittande hos barn med funktionsnedsättning och korrigerande korsett Anna-Lena Lagerkvist Isometrisk muskelstyrka uttryckt som vridmoment referensvärden för barn och ungdomar 9-18 år till mätinstrumentet IcoForceControl Uppföljning och träning av barn och ungdomar med en medfödd hjärtsjukdom... 29

4 Kvalitetsutveckling 2011 Ellen Odéus Förgrymmade unge! - Hur kan vi undvika Snickeboa? Gunilla Paulson-Karlsson Case Management - samordning vid ätstörningsbehandling Metodutveckling för ätstörningspatienter med tvångssyndrom KBT-behandling för patienter med ätstörning en manualbaserad behandling i grupp med fokus på kroppsmissnöje Barnoperation, barnanestesi och barn-iva Eva Andersson Kom-HIT - Kommunikationsstödnde hjälpmedel och IT- i barnsjukvården Lena Larsson Lathund för snabb åtkomst av hygienrutiner på BarnIVA Stefan R Nilsson Barn och ungdomar med stickrädsla behöver stöd och behandling Hur mår barn och ungdomar med långvarig smärta? Gynekologi och reproduktionsmedicin Marie Björkebro Balanserade styrkort - ett sätt att hålla kursen och ro i hamn Implementering av kvalitetssäkringsmetod på avdelningsnivå Jasså? Det har g aldrig hört talas om! Strukturerad kommunikation för ökad patientsäkerhet med modellen SBAR Vi träffar dig gärna, men inte så länge TACK! - Effektivare inskrivning av elektiva patienter på avd Maria Forslund Mätning av vårdskador med hjälp av Global Trigger Tool Ann-Louise Gejervall Rätt patient bättre flyt på akuten Helena Hognert Ny behandlingsregim för sena aborter - billigare och mer effektivt? Kersti Lundin Tidig human embryoutveckling inom in vitro fertilisering (IVF) - Utvärdering och dokumentation av odling av embryon i ett slutet system med kamera... 55

5 Kvalitetsutveckling 2011 Obstetrik Agneta Fälted Drop-in på Storken Helena Hognert Minskad frekvens av allvarlig komplikation hos gravida Anna-Karin Ringqvist Mor och barn mår bäst av att vårdas hud-mot-hud direkt efter sectio... Anna-Karin Ringqvist/Ann Hylander Förbättring av flödet av patienter mellan förlossningen och BB Medarbetarförteckning 64

6 Barnmedicin Tillväxtcentrum Nationellt kvalitetsregister: Nationella GH Registret Kontaktperson Kerstin Albertsson- Wikland 1 pediat.gu.se Medarbetare Jovanna Dahlgren 2 Jan Gustafsson 1 Lars Hagenäs 2 Berit Kriström 2 Svante Norgren 2 Ulf Westgren 2 1 Överläkare/Professor 2 Överläkare/Högskolelektor Finansiärer Ipsen Merck-Serono Novo Nordisk Pfizer Sandoz Sveriges Kommuner och Landsting Sammanfattning Nationella GH-registret, det äldsta inte ortopediska kvalitetsregistret i Sverige, inrättades 1985 till följd av Creützfelt Jacob s prionsjukdom med dödlig utgång av behandling med hypofysärt GH. Syfte 1. Biverkningsregister dels föl de som behandlats med hypofysärt GH (<1985), dels föl alla på biosyntetiskt GH 1986< för mortalitet och morbiditet som barn och vuxen. 2. Kvalitetsregister - ge varje barn, oavsett kön, och geografisk hemvist optimal GH-behandling. 3. Forskningsregister att ta fram ny kunskap som löpande implementeras i klinik. I registret finns GH-behandlade individer, 0-18 år. Från att GH-behandling utgjort en strikt regional verksamhet, sköter idag landets 33 barnkliniker GH-behandlade barn inom regional samverkan. Landets barnendokrinologer, en sektion inom BLF, står eniga bakom registret. Nationella mål har framtagits med tydliga processmått vid milestones, som vid GH-start (längd vs familj och population, ålder, GH max), efter ett år (GH-dos, tillväxtökning) och vid pubertetsstart (antal prepubertala år på GH-behandling), för att uppnå definierade resultatmått: normal slutlängd inom population och familjelängd. En tjugofemårsrapport baserad på registrerade patienter , med ca. 95% täckningsgrad, finns på BLF s hemsida: Vad har registret åstadkommit? 1. Registret har medverkat till paradigmskifte avseende behandlingsregim. Framtagen behandlingsregim avseende frekvens och dos av given GH-behandling, används i hela världen. Vi har också utvecklat evidensbaserade verktyg/prediktionsmodeller för förbättrad diagnostik och individualiserad behandling, för implementering. 2. Unikt verktyg för SAFETY av GH-behandling: Ingen rapporterad med CJsjukdom eller biverkningar av biosyntetisk GH. Mortalitetsanalys pågår till följd av EMA-larm, om ev. risk för tidigare död hos unga vuxna, som GHbehandlas till följd av isolerad GH-brist (IGHD), idopatisk kortvuxenhet (ISS), small for gestational age (SGA) som barn i Frankrike. Är den rapporterade ökade dödligheten till följd av GH-behandling eller till följd av bakomliggande etiologi? Mortalitetsmodeller har utvecklats från alla födda i Sverige , som tar hänsyn till ålder, storlek och missbildningar vid födelse. Faktiskt död i gruppen GH-behandlade (SE-SAFETY) bedöms mot den av modellen förväntade. År 2012 presenteras resultaten. 3. Registret har synliggjort att diagnosberoende könsskillnad kvarstår (1/3 flickor, 2/3 pojkar) och att regionala skillnader ökar (fyra flickor - 19 pojkar GH-beh barn/ barn) vs förra rapporten trots ungefär samma fördelning av diagnos och svårighetsgrad.

7 4. Registret har verkat för vikten av tidig behandling, som lett till yngre GH-start ålder senaste fem åren för GHD och SGA. 5. Inom kvalitetsregistrets ram finns validerade verktyg/prediktionsmodeller för skräddarsydd GH-behandling avseende GH-dos under catch up-, maintenance- och pubertetsfaser: evidensbaserade verktyg för diagnostik av kortvuxenhet och GH-beh av barn med GHD, TS, ISS, SGA. Processmått 1. Har information till landets BVC/skolläkare och primärvårdsläkare lett till att barnen identifieras i tid? Mål: Flickor <5,5 år och pojkar <7 år: Drygt 1/3 uppnår detta. Förbättringspotential kvarstår. Längd lika för flickor som för pojkar: Enbart för 1/3 uppnår pojkars längd. Förbättringspotential kvarstår. 2. Att utredning inför diagnos/behandlingsbeslut utförs: Andel % med individer för vilka GH och IGF nivåer uppmättes, och tidigare tillväxt tas fram. Mål: Att viktiga variabler för att förutsäga behandlingsresultat uppmättes: 24/12h GH profil, IGF-1, IGF-1/ BP3, leptin. Vissa kliniker sänder ej info/blodprover. Att tidig tillväxt framtas 0-3 år: Beroende på diagnos, %. Vissa kliniker sänder ej info. 3. Adekvat diagnossättning Mått på grad av GH sekretionsbrist: GHmax vid AITT och/eller GHmax vid 24/12 tim profil, som ger mer information om behandlingseffekt; % profiler. IGHD vs ISS: att GHmax finns; AGA vs SGA: att information om storlek vid födsel finns. 4. Vid behandlingsstart Att korrekt prediktionsmodell används för beslut av a) GH-behandling eller ej; b) GH-dos individuellt: Används idag i fyra (Norr, Mellan, Öst, Väst) av landets sex regioner (ej Stockholm, Syd). Mål: Användas i alla regioner 5. Att barnet växer adekvat under första GH året för den givna GH-dosen ett mått på GH-känslighet Mål: Att predikterat och observerat tillväxtsvar överensstämmer. Om stor diskrepans, troligen också annan sjukdom som bör identifieras, alternativt dålig compliance: För 50% av de som ej svarar med adekvat tillväxtökning på GH-behandling, skedde 2005 ingen ändring av behandling; i 2011 års rapport synes detta minskat till ca. 30%. 6. Att IGF nivå i serum används som mått på compliance (att GH-injektion tas regelbundet) 7. Tid mellan GH avslut och slutlängd, som mått på om behandling givits enbart för längd, eller också för benkvalitet, metabolism och kognition. 8. Rapportering av SAE Ett mått på följsamhet i registret (motkörs mot Läkemedelsregistret). Resultatmått 1. Mått på tidig identifikation (ett resultat av klinikens informationsarbete till barnhälsovård och primär/ sekundär sjukvårdsnivå). Ålder vid GH-start; % flickor under 5.5 år, % pojkar under 7 år Längd vid GH-start; att flickorna har samma startlängd som pojkarna i relation till population, och föräldrar 2. Tillväxtökning under första GH behandlingsåret: klassiskt mått på GH responsiveness deltalängd SDS 0-1 år. % ej svarare (under 0.3 SDS, och % bra svarare (över 0.7 SDS) 3. Vid pubertetsstart, mått på avslutad childhood tillväxt; % som nått, resp uppnådd längd i relation till population och föräldrar 4. Vid uppnådd slutlängd: Längd i relation till population. % inom normalpopulation Längd i relation till föräldrar; % som nått föräldralängd Mål: Att resultatmåtten successivt förbättras.

8 Vad har uppnåtts 2011? Täckningsgrad Samtliga 33 barnkliniker (100%) rapporterar, med 98% täckning under ; efter en dipp under tidigt 2000-tal, är senaste åren 95-88%, jmf med Läkemedelsregistret. Detta har uppnåtts efter intensivt kompletteringsarbete som avslutades maj 2011 för hela tjugofemårsperioden och hela registret sedan 1985< har ca. 95% täckningsgrad. Diagnoskontroll Samtliga kliniker har kontrollerat samtliga barns diagnoser mot källdata (journaler) under våren 2011; detta då mortalitetsanalyser genomförs för tre olika riskgrupper baserat på diagnos: högrisk, mellanrisk och lågrisk för cancer. Diagnossättning enligt ESPE:s barnendokrinologiska endokrinlista. Nyckelvariabelkontroll Under 2011 har ett omfattande datakontrollarbete genomförts centralt av registerhållare och teamet då alla nyckelvariabler kontrollerats inför analys: varje barns individuella tillväxtkurva har visuellt granskats, visit baserad data för längd, vikt, pubertet, GH-behandlingsdos och preparat, datum för GH-start, GH-stopp (samt ev uppehåll), pubertetsstart och uppnådd slutlängd har identifierats för analys. Ev fel återförs 2012 till klinik för källdatakontroll/rättning. Uppföljning resultat; analys/återkoppling Tjugosju av 33 kliniker med 88% av patienterna (6503/6736), har valt IT-baserat webbsystem, med tillgång till klinikens patienter. Detta möjliggör smidig återkoppling till regioner och kliniker förutom rapporter på sektionens hemsida, som underlag för diskussion på nationell, regional och kliniknivå. Registret utgör ett tillförlitligt instrument för den Nationella tillväxtstörningsgruppen, så att den kan föl hur landets kliniker är följsamma mot uppsatta nationella mål. Denna grupp träffas minst kvartalsvis och använder registret som verktyg för uppföljning av produktion, för diskussion och som underlag för att genomföra förbättringar. Tillsammans med Nationella Rådsgruppen för tillväxtstörningar vid regionmöten i landet aktivt deltagit med diskussion runt de resultat rapporten synliggör. Allt förbättringsarbete kan enbart ske hos den behandlande läkaren på kliniknivå. Det är vid varje patient-läkarmöte de framtagna evidensbaserade verktygen (prediktionsmodeller) för diagnostik och individualiserad behandling används. Modellerna är mycket skarpa verktyg för att utveckla en klinisk verksamhet med optimerade behandlingsresultat, så att rätt barn behandlas och att varje GH-behandlat barn erhåller rätt GH-dos (ej för mycket, ej för lite) för att uppnå förbestämt mål. Rapporter 1. Tjugåfemårsrapport synliggörande Rapporten 2011 visar att regionala och klinikrelaterade skillnader har ökat jämfört med tidigare perioder Således finns en stor förbättringspotential. Rapporten utgör avstamp för uppföljning årligen av kvalitetsindikatorer i form av uppnådda resultatmått och processmått i syfte 1) att pojkar och flickor behandlas lika, 2) att geografisk hemvist ej avgör ett barns möjlighet att identifieras, diagnostiseras och behandlas adekvat. 2. Regional rapport Rapportdel V, som synliggör de sex regionernas samarbetssätt runt olika diagnosgrupper, patienters data vs process- och resultatmått på klinik- och regionnivå. Att beakta är att antalet patienter/diagnos oftast per klinik är för lågt för att kunna dra slutsatser 3. Specifika rapporter För de i rapportdel II ingående reklassificerade patientgrupper: prepubertala MPHD, IGHD, ISS och SGA, pubertala, GH-start 0-2 år, prematura, skrivs specifika rapporter, liksom manuskript. Dessa presenterades som föredrag den 11 november 2011 för professionen vid BarnEndokrinDiabetes-dagens möte, publiceras på hemsidan, och manus planeras sändas in.

9 Planerat under 2012 * Vi önskar gemensamt finslipa befintliga resultatmått och kommer att ta fram fler mått på god behandling under 2012: kroppssammansättning, HRQoL, patienttillfredsställelse. * Under det kommande året kommer ett pedagogiskt informationspaket att tas fram. Med klinikens GHansvarige läkare kommer vi att gå igenom de GH-behandlade barnen vid kliniken; ställa framtaget prediktionsresultat mot faktiskt resultat och diskutera vad ev diskrepans kan bero på: dålig compliance? Annan sjukdom som hypothyreos, coeliaci m. m.? * Vi koncentrerar oss på att evaluera ettårsresultat, som ett mått på barnets känslighet för GH och använda detta som bas för att förändra fortsatt behandling. Vi kommer också att synliggöra process- och resultatmått, så att kliniker/regionverksamheterna börr använda det som nationellt beslutats, som mått på hur bra man behandlar sina patienter. * Vi kommer att ta kontakt med de kliniker som har dålig/sen inrapportering till registret, för att ta fram förbättringsplan. * Kliniker med mycket stor könsdifferens kommer att jämföras med kliniker med liten könsdifferens för att utröna orsaker. Konklusion Från att ha varit det landet i världen, där bäst kort- och långsiktiga resultat erhållits av GH-behandling, har under senare år, med allt fler behandlade kliniker och kollegor, resultaten markant försämrats. Individerna identifieras senare, enbart 1/3 enligt riktlinjer och 1/3 för sent (dvs under pubertet). Första års resultatet är för många barn dåligt, och hos 1/3 av de barn som ej svarar på behandling leder detta ej till någon behandlingsåtgärd. Vid pubertetsstart och därmed vid slutlängd, har enbart 20-30% uppnått längd inom normalområdet. Vid slutet av puberteten som ung vuxen, har enbart hälften av de GH-behandlade till följd av MPHD, IGHD, ISS och SGA helt uppnått föräldrarnas medellängd och inte alla uppnått en slutlängd inom normalvariationen. En stor förbättringspotential är synliggjord. Dessa resultat skiljer sig markant från vad vi har kunskap till. Tack vare detta kvalitetsregister, har vi nu möjlighet att förbättra dessa resultat, detta till gagn såväl för de berörda individerna, som för landet hälsoekonomiskt. Vår förhoppning är att dels tillsammans med kliniska GH-gruppen, dels vid regionmöten i landet aktivt delta med diskussion runt de resultat rapporten synliggör. Vi önskar gemensamt finslipa befintliga kvalitetsindikatorer och ta fram förbättrat mått på kvalitet. Regelverk Svenska Barnläkarföreningen. Rapport från Nationella GH-registret [On line]: Tillgänglig från: URL:http://

10 Barnmedicin Barnmedicin Kan antibiotikabehandlingen av akut mediaotit på akutmottagningen DSBUS förbättras? Kontaktpersoner Jimmy Célind 1 Liv Vallin 1 Medarbetare David Björnheden 2 Ola Hlmarson 3 Younis Khalid 2 1 ST-läkare 2 Specialistläkare 3 Professor Emeritus Sammanfattning Bakgrund Akut mediaotit (AOM) är en av de absolut vanligaste orsakerna till antibiotikaförskrivning hos barn. En felaktig och alltför frikostig diagnostisering och behandling av AOM har därför betydande effekt på total antibiotikaförskrivning till barn, utvecklingen av multiresistenta bakterier samt antibiotikarelaterade biverkningar hos barnen. Vi frågade oss hur uppdaterade aktuella riktlinjerna för behandling av AOM hos barn är, och om de bör ändras då det gått nio år sedan senaste uppdatering. Vi misstänkte att det framförallt kan ske överbehandling, men även underbehandling. Följer man doseringsförslagen i FASS vid AOM kan det ge onödigt höga doser per kilo hos framför allt mindre barn. För att undvika spridning av antibiotikaresistens bör ett så smalt antibiotika som möjligt användas. Vi ville påverka våra kollegor att bara skriva ut antibiotika när det behövs, att använda rätt antibiotika och att rätt dygnsdos, dosintervall och behandlingslängd förskrivs. Syfte/Mål Kartlägga och förbättra antibiotikabehandlingen av AOM på akutmottagningen, DSBUS. Frågeställningar att besvara: Är nationella riktlinjer för antibiotikabehandling till barn med AOM uppdaterade? Är behandlingen av AOM på akutmottagningen, DSBUS, optimal? Metod Om ett förbättringsutrymme finns: hur kan förbättrade rutiner implementeras? leder åtgärderna till en förbättring? vilka erfarenheter från det aktuella arbetet kan ha betydelse för fortsatt kvalitetsarbete? 1. Informationssökning är de nationella riktlinjerna för antibiotikabehandlingen av AOM från år 2000 uppdaterade? Litteraturstudier avseende aktuell forskning samt diskussion med regional expertis inom ÖNH samt Infektionsmedicin. 2. Kartläggning av behandling av akut mediaotit under sex månader via journalstudie. Cirka 10% av samtliga patienter som fått diagnos AOM under de första sex månaderna 2009 randomiserades och deras journaler studerades med hänseende på ett antal variabler såsom expektans, fakultativ antibiotikabehandling eller direkt antibiotikabehandling och

11 i så fall preparatval, dygnsdos/kg, doseringsförfarande och behandlingstid; patientens ålder, symtom, ansvarig läkares kompetens (specialist/icke specialist) med flera. Sammanlagt cirka 100 patienter ingick i studiematerialet. 3. Information/uppdatering hos kollegor på DSBUS om gällande riktlinjer. Muntlig information och presentation för samtliga närvarande läkare på Barnmedicin under torsdagskonferens. Konstruktion av enkelt flödesschema. Utskick av flödesschema via epost samt i pappersformat till samtliga läkares personliga fack. Flödesscheman sattes också upp på läkarexpeditionerna på akuten och avdelningarna. 4. Uppfölnde kartläggning under sex månader. Förfarande så likt steg 2 som möjligt. 5. Utvärdering har vi lyckats förbättra behandlingen av akut mediaotit på akutmottagningen, DSBUS? 6. Skriftlig sammanställning och muntlig redovisning. Resultat Den första kartläggningen under våren 2009 visade att ny forskning inom området stödde de då gällande nationella riktlinjerna, och möjligen även visat på stöd för ännu restriktivare riktlinjer. Nya, mer restriktiva nationella riktlinjer har tagits fram sedan dess. Journalgenomgång bekräftade misstankar om trolig överbehandling av AOM, samt en divergens gällande preparatval, dygnsdos/kg, och behandlingslängd. Den andra kartläggningen håller i skrivandets stund på att avslutas och de närmaste veckorna ska den sista sammanställningen göras för att se hur vi har lyckats påverka våra kollegor. Detta kommer vi att redovisa för dem och då även ta upp de senaste riktlinjerna som Läkemedelsverket kommit ut med under hösten (barn under ett år och utan riskfaktorer ska antibiotikabehandlas, Kåvepenin med dygnsdos 75 mg/kg/dygn, fortfarande 3-dos och fem dagars behandling). Slutsats En mycket stor andel av de diagnostiserade fallen av AOM på akutmottagningen DSBUS behandlas med antibiotika. De som behandlas får också ofta en högre dygnsdos och en längre behandlingstid än vad nationella riktlinjer rekommenderar. I de allra flesta av dessa fall går det ej ur journalen att finna någon motivering till detta. Vi tror att detta till viss del beror på okunskap hos förskrivande läkare och att en uppdatering av riktlinjer och den forskning som ligger bakom riktlinjerna kan ge en större trygghet att i aktuella fall avstå från att antibiotikabehandla och därmed minska antibiotikaförskrivningen till barn och alla dess nackdelar. Vi väntar i dagarna på sammanställningen av vårt förändringsarbete, men troligen är detta något som man på vår och alla andra kliniker som handhar barn kontinuerligt måste arbeta aktivt med för att få en så god vård kring AOM som möjligt. 10

12 Barnmedicin Barnmedicin En struktur för att lösa akuta sjukluckor samt deltidsarbete under 2010/11 Kontaktperson Jakob Klcovansky 1 1 ST-läkare Sammanfattning Bakgrund Jag har i mitt kvalitetsarbete tagit utgångspunkt i FOKUS-modellen som är ett verktyg för att identifiera problem, undersöka bakomliggande orsaker till dessa, komma med förslag för hur man löser dem och slutligen säkerställa att ett positivt utfall av ändringarna blir bestående genom att implementera lösningen. Det arbetar totalt 40 ST-/underläkare på Barnkliniken där många önskar att kombinera sitt yrkesliv med familjelivet genom att arbeta deltid. Femtioåtta procent är föräldrar och sannolikheten för att vara hemma med ett sjukt barn någon eller några gånger under året är stor. Dessutom kräver den nya målbeskrivningen för ST att man forskar, tjänstgör på BVC och deltar i kurser och utbildningar. Det är ett komplicerat arbete att lägga ett schema för läkarna och försvåras ytterligare vid schemaluckor som uppstår p. g. a. ovanstående. Under tidigare år har det varit otydligt vem som haft ansvaret för att se till att schemaluckorna fylls och uppgiften bollades ofta mellan studierektorn, bakjouren, schemaläggaren, klinikchefen eller en verksamhetsassistent. Detta har ofta lett till irritation och dagligt merarbete. Metod Under en prövoperiod från den 16 augusti 2010 till den 10 april 2011 har det i schemat funnits två nya positioner i enlighet med ett tidigare ATP-beslut. Inspiration till detta har hämtats från medicinkliniken på Mölndals sjukhus samt studierektorn och innebär att man inför en schemafixare och en löpare i schemat med löpande ansvar under en hel vecka. Schemafixarens uppgift bestod i att bilda sig en översikt över aktuella schemaluckor och försöka se till att dessa blev åtgärdade med befintlig personal alternativt en löpare. Löparen var en person som fungerade som en resursperson som under normal arbetstid kunde placeras in på de ställen i schemat där akuta schemaluckor uppstått. Mitt kvalitetsarbete bestod i att utvärdera prövoperioden genom att redovisa statistik samt att sända ut ett utvärderingsschema till ST-/underläkarna, verksamhetsassistenterna och specialisterna på Barnkliniken där allas åsikter och funderingar inhämtades. Resultatet av kvalitetsarbetet presenterades muntligt på ett APT i form av en presentation och efterfölndediskussion tillsammans med verksamhetschefen. Resultat Prövoperioden sträckte sig över 34 veckor där det fanns löpare tillgänglig under 91% av veckorna. Mellan augusti och november befann sig löparen ofta på akuten/330 (11%) eller en av de andra avdelningarna (19% sammanlagt på 324, 325 och 334) där det p. g. a. schemalucka saknades läkare. Samtidigt användes 30% av dagarna till välbehövlig administration eller självstudier. 11

13 Under infektionssäsongen (december till april) visade ett annat mönster upp sig där löpare mycket oftare täckte upp på akuten/330 (28%) eller en av de andra avdelningarna (14%) och endast 18% användes till administration. Frågeformuläret besvarades av 54% av alla läkare på Barnkliniken där ungefär hälften av de svarande utgjordes av ST-/underläkare och hälften av specialister. Samtliga läkare på kliniken var eniga om att det bör finnas en struktur för att lösa akut uppstådda schemaluckor och 71%-88% av alla läkare ansåg att strukturen med schemafixare/löpare fungerat och i stort sett borde fortsätta i sin nuvarande utformning. De flesta reservationer gällde schemafixarens funktion där ansvaret varit fördelat på ett fåtal individer där uppgiften resulterat i ett rejält merarbete (fler än hälften av schemafixarna ansåg att man lagt mer tid på uppgiften än tidigare och 57% angav en tidsåtgång åt arbetet på tre till sex timmar i veckan). När det gällde löparen tyckte mer än 90% att uppgiften borde ligga på ST-/underläkarna och de flesta ansåg att det räckte med maximalt en vecka per schemaperiod per person. De flesta som hoppat in som löpare hade upplevt det övervägande positivt men poängterade att uppgiften i första hand borde gälla schemaluckor under vanlig arbetstid på vardagar och inte kvälls- och helgarbete. Flera föreslog att man skulle använda två löpare under infektionssäsongen. Slutsatser Det är ett stort plus att det är en person som har översikt och överordnat ansvar för att försöka täcka luckor. Dessvärre har systemet visat sig ge en ökad arbetsbörda för den enskilde schemafixaren vilket skulle kunna underlättas om fler specialister delade på ansvaret. Löparna upplever oftast en stor uppskattning från avdelningar och akuten att man kommer och hjälper till. Samtidigt ges det ofta tillfälle att komma ikapp med administration och signering, något som vanligtvis är svårt att hinna med under ens vanliga placeringar. Kvalitetsarbetets rekommendation måste sålunda bli att man schemalägger både löpare och schemafixare fast i schemat framöver och överväger att sätta in två löpare under vintern 2012, alternativt under den beräknade infektionssäsongen. Detta är nu beslutat för implementering efter beslut av verksamhetschefen. 12

14 Barnmedicin Avdelning 334 Strukturerad förberedelse av föräldrar inför perifer venpunktion på barn 5-12 år Structured parental coaching during children s venipuncture, age 5-12 Kontaktpersoner Britt-Marie Käck 1 Berit Finnström 2 Medarbetare Eva Kokinsky 3 1 Specialsjuksköterska 2 Smärtsjuksköterska, Op/An/ IVA 3 Läkare Finansiärer Wilhelm & Martina Lundgrens Vetenskapsfond Stiftelsen Petter Silfverskiölds Minnesfond Sammanfattning Föräldrarnas agerande i samband med smärtsamma procedurer är av stor betydelse för barnets uppfattning. En spänd och orolig förälder kan göra att barnet upplever en situation som hotfull samt orsaka oro även hos barnet. Smärtupplevelsen är komplex och förstärks om barnet känner rädsla och oro. Studier har visat att en god förberedelse av föräldern och större delaktighet i proceduren kan minska stress och rädsla hos föräldern. Syfte och metod Syftet är att undersöka om strukturerad förberedelse i form av råd och instruktioner till föräldrar till barn 5-12 år, rörande förälderns stöd/agerande i samband med perifer venpunktion kan: minska förälderns upplevelse av stress/rädsla öka förälderns förmåga att stöd barnet minska barnets upplevelse av smärta och/eller stress/rädsla Inklusionskriterier: Barn mellan 5-12 års ålder som kommer på remiss till avd 334 för utredning där perifer venpunktion ingår Exklusionskriterier: Barn och föräldrar som inte är svensktalande Barn med flerfunktionshandikapp Barn med uttalad behandlingsrädsla Barn med pågående smärta vid tillfället för perifer venpunktion Barn (5-12 år) randomiseras till kontroll- resp. interventionsgrupp. Interventionsgruppens föräldrar får hemskickat information om hur de kan förbereda sig inför barnets perifera venpunktion. Barnet skattar sin upplevelse av stress/smärta under periferavenpunktionen med mätinstrumenten Coloured Analogue Scale (CAS) och Facial Affective Scale (FAS). Föräldrarna skattar barnets upplevelse av stress/smärta, sin egen oro och förmåga att stötta barnet med mätinstrumenten Coloured Analogue Scale (CAS) och Facial Affective Scale (FAS) och ordinalskalan (0-10) samt Short STAI. Barn och föräldrar skattar före och efter barnets perifera venpunktion. Den tredje parten i datainsamlingen utgörs av den undersköterska/sjuksköterska som assisterar vid den perifera venpunktionen och som efter proceduren blint skattar på en ordinalskala; barnets upplevelse av stress/smärta under venpunktionen samt förälderns förmåga att stötta barnet under venpunktionen. 13

15 En semistrukturerad kvalitativ intervju genomförs med varannan förälder (konsekutivt urval) efter genomförd procedur. Föreliggande studie har föregåtts av en pilotstudie med 10 barn i interventionsgruppen och 10 barn i kontrollgruppen. Den aktuella studien kommer att involvera 70 barn och föräldrar. Delresultat, grundat på kontrollgruppens föräldraintervjuer, rapporterat vid svensk Barnsmärtförenings nationella möte i Göteborg 16 april Under 2010 gjordes en delstudie av föräldraintervjuerna. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resultatet har sammanställts i en artikel. Summary A child s pain experience is complex and the pain may increase because of the child s stress and fear. Parent s stress and anxiety can affect the child. Several authors have pointed out the significance of parental support to children undergoing medical procedures, and research has shown that active participation can decrease the parents stress and anxiety. The aim is to examine whether structured preparation in the form of advice and instructions to parents of children 5-12 years during venipuncture can reduce the parent s experience of stress /fear, increase the parent s ability to support the child and reduce the child s experience of pain and/or stress/fear. The child scored its pain and stress/anxiety before and during the procedure. The parent scored his/her and the child s stress/anxiety before and during the procedure. The pain was reported with Coloured Analogue Scale (CAS) and the stress/anxiety with Facial Affective Scale (FAS) and for parent also on Short STAI. The parent also scored his/her estimated ability to support the child during the procedure on an ordinal scale (0-10). The assisting nurse scored the child s pain and stress/anxiety and the parent s ability to support the child on a similar ordinal scale. Vetenskaplig rapport Publicerad originalartikel Finnström B, Käck B-M, Söderhamn O. Fingertoppskänsla och fingerfärdighet. Föräldrars uppfattningar om faktorer som inverkar på barnets upplevelse av perifer venpunktion. Vård i Norden 2011;100(31):

16 Barnmedicin Avdelning 334 Hälsodeklaration för barn med inflammatorisk tarmsjukdom Kontaktperson Helene Lindfred 1 1 IBD-sjuksköterska Sammanfattning Bakgrund Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) hos barn har ökat kraftigt de senaste åren med en närmast trefalding ökning sedan börn av 80-talet. IBD är numera en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige (Lindberg et al, 2000). IBD är en kronisk tarmsjukdom som går i skov med diarré. illamående och sjukdomskänsla. Behandlingen är i första hand medicinsk men kan i svårare fall behöva behandlas med kirurgi. Som IBD-sjuksköterska vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus deltar g i ett långsiktigt vårdutvecklingsarbete tillsammans med medarbetare i teamet. Aktuell forskning har visat att många barn med IBD har en god livskvalitet och bra kontroll på sjukdomen. Med det förekommer också exempel på otillräckligt föräldrastöd och svårigheter i relation till sjukdomen, vilket behover uppmärksammas av vårdgivare vid kontakten med sjukhuset (Lindfred et al, 2010). För att underlätta kommunikationen i patientmötet har vi infört ett hälsoformulär. Detta hade för avsikt att synliggöra barns och ungdomars behov och upplevelse av att leva med IBD i vardagen. För närvarande följs cirka 150 barn med IBD på enheten. Syfte/Mål Att utarbeta och implementera ett hälsoformulär som pedagogiskt hjälpmedel för att hö kvaliteten i omhändertagandet av barn och undomar med IBD. I et andra steg utvärdera hur de inblandade uppfattade betydelsen av interventionen. Genomförande Hälsoformuläret utgörs av 14 frågor som fokuserar på barnets välbefinnande och funktion i vardagen relaterat till att ha IBD. Formuläret har sedan använts av sjuksköterska och läkare som underlag vid samtal med barnen. Nyttan av hälsodeklarationen som intervention utvärderades i enkätform. Såväl barn/ förädrar som läkare/sjuksköterska tillfrågades om för- och nackdelar med interventionen. Enkäten analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Utvärderingen visade att den allmänna uppfattningen är att hälsodeklarationen förbättrar och effektiviserar omhändertagandet vid teambesök för barn och ungdomar med IBD. I analysen framkom fölnde specifika uppfattningar: Pedagogiskt: Gör att man inte glömmer att tala om för läkaren att man vet vad man skall tänka på (14-årig pojke med Crohns sjukdom) Tonåringarna lär sig vad deras mediciner heter (läkare) Barnet får tänka självständigt (IBD-sjuksköterska) 15

17 Tidsbesparande: Smidigt, allt är klart när läkaren eller sjuksköterskan kommer (förälder) Underlättar kommunikation kring integritetskränkande symptom o blir inte pinsamt med bajset (förälder till en 15-årig flicka med ulcerös colit) Troligen blir det fler rättvisande svar när barnen får skriva ner symptomen Hjälper till att fokusera på problemområden Med en enda blick i formuläret kan g få en uppfattning om hur barnet mår (läkare) Slutsats Hälsodeklaratione inför teambesök för barn och ungdomar med IBD befrämr en ömsesidig dialog och förståelse för sjukdomen och underlättar på så vis samarbetet kring medicinering och kontroll av sjukdomen. 16

18 Barnmedicin Barnmedicin Träning i Kliniska Färdigheter - För ST-läkare i barnmedicin Kontaktpersoner Simon Lindquist 1 Christine Werner 1 1 ST-läkare Sammanfattning Bakgrund Kliniskt träningscentrum (KTC) vid Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus (DSBUS) invigdes Vid KTC bedrivs utbildning avseende praktiska färdigheter till olika målgrupper inom sjukvården. Sådan utbildning har utvärderats i flera studier. Träningen har visat sig ha en positiv effekt på skicklighet i praktiska moment och på deltagarnas upplevelse av trygghet i den tränade situationen. 1,2,3 Tidigare har ingen utbildning riktad mot underläkare funnits på KTC. Inom ST/underläkargruppen hade en tid framförts önskemål om träning av praktiska färdigheter. Många önskade träning av basala färdigheter som krävs inför självständigt jourarbete. Det uttrycktes också ett önskemål om träning av mer avancerade färdigheter där det ibland i den kliniska vardagen inte ges tillräcklig möjlighet eller tid att genomföra olika procedurer under handledning. Därför bildades en KTC-grupp av ST-läkare för att utforma sådana utbildningstillfällen. Syfte Målet med träning av olika praktiska färdigheter för blivande barnläkare skulle vara att öka patientsäkerheten genom att momenten tränas på dockor och modeller. Det skulle även öka den enskilda doktorns trygghet och förbättra arbetsmiljön i den kliniska vardagen. Utförande Två typer av utbildningar skapades. En kvällsutbildning med basala färdigheter döptes till KTC nivå I och en heldagsutbildning med både basala och mer avancerade färdigheter till KTC nivå II i kliniska färdigheter. Momenten varierade lite mellan de olika tillfällena vartefter fler kom på förslag. (Tabell I). Den första utbildningsdagen, nivå II planerades och genomfördes våren Instruktörer för de olika momenten var läkare från olika enheter på sjukhuset. En enkät skickades ut innan utbildningsdagen till alla ST- och underläkare vid Barnmedicinkliniken (Enkät I). Syftet var att ta reda på hur stor relevans sådan träning upplevdes ha i gruppen, vilken grad av kompetens som fanns hos deltagarna samt vilka kliniska färdigheter man önskade träna. Några månader efter utbildningsdagen genomfördes ytterligare en enkät för att ta reda på vilken nytta man upplevt sig ha av träningen i sitt arbete (Enkät II). Våren 2010 genomfördes den andra utbildningsdagen nivå II. Även innan denna dag skickades en enkät ut avseende förkunskaperna hos deltagarna (Enkät III), samt en utvärdering efteråt för att samla upplevelserna av dagen (Enkät IV). I nuari 2010 och december 2010 genomfördes utbildningskvällar nivå I som också utvärderades med enkäter. 17

19 För de olika stationerna/färdigheterna inhämtades de PM samt intstruktionsfilmer som finns tillgängliga. De PM avseende praktiska moment som finns på DSBUS gäller: blåspunktion intraosseös nål inhalationsbehandling rickhampunktion riktlinjer kring navelven/artär kateter Det finns också en instruktionsfilm på intranätet om hur man ger Streptokinas intrapleuralt. På finns instruktioner om hur man gör lumbalpunktion. Tabell I Nivå 1 Nivå 2 Perifer Venkateterisering Toraxdränering Lumbalpunktion Intraosseös nål Blåspunktion Fri luftväg Navelkärlskateterisering Benmärgspunktion Rickhampunktion Fri luftväg Intubering Inhalationsbehandling Intrapleural läkemedelsbehandling CPAP behandling Ledpunktion och ledinjektion Perifer Venkateterisering Lumbalpunktion Intraosseös nål Blåspunktion Röntgenbilder tolkning Melior svårigheter EKG-tolkning när defibrillera? EKG-tolkning när ge Adenosin? Resultat På enkät I inkom 26 svar på 41 utsända enkäter. De svarande hade en klinisk tjänstgöringstid från mindre än ett år upp till mer än tio år, med varierande mängd erfarenhet av praktiska moment, se fig. I. Samtliga ansåg att träning av kliniska färdigheter var relevant eller mycket relevant, se fig. II. Figur I å r 2 å r 3 å r 4 å r 5 till 1 0 å r m e r ä n 1 0 å r 18 K lin is k tjä n s tg ö rin g to talt K lin is k tjä n s tg ö rin g p å b a rn s ju k h u s

20 Figur II Irre le v a n t M yc k e t re le v a n t A n ta l s v a ra n d e De moment flest önskade träna på var ledpunktion och injektion samt Rickhampunktion. Mer än hälften av de svarande önskade även träna på pleuradränsättning, Adenosinbehandling vid arytmi, intraosseös nålsättning, benmärgsaspiration, CPAP behandling, ventrikelsondssättning, hantering av infusionspump, intubation, urinkatetersättning, blåspunktion, inhalationsbehandling, lumbalpunktion, rensugning av luftvägar, intramuskulär injektion och perifer venkateterisering. Av de 18 läkare från barnmedicin som deltog hela eller delar av utbildningsdagen svarade 12 st på enkät II. Svaren på frågan om hur relevant utbildningsdagen upplevdes i efterhand redovisas i fig. III. Figur III A n ta l s v a ra n d e Irre le v a n t M yc k e t re le v a n t Samtliga svarande ansåg att denna typ av träning ökade patientsäkerheten och hjälpte läkaren i dennes professionella utveckling. Alla utom en svarande angav att de efter utbildningsdagen utfört något av de tränade momenten i sitt arbete. Störst nytta ansåg man sig ha haft av träning av upprätthållande av fri luftväg samt inhalationsbehandling. Någon eller några ansåg sig ha haft stor nytta av träning av intrapleural läkemedelsbehandling, blåspunktion, lumbalpunktion och Rickhampunktion. Viss nytta av träning av CPAP-behandling samt ledpunktion och ledinjektion uppgavs av två respektive en person. Ingen svarande hade i sitt arbete haft nytta av träning av perifer venpunktion. Inför utbildningsdagen nivå II våren 2010 lämnade åtta personer in en ifylld förkunskapsundersökning, enkät III. Deltagarna hade arbetat mellan 0 och 6 år som läkare inom barnmedicin, varav fem stycken hade arbetat mindre än 2 år. Genomgående saknade deltagarna erfarenhet av de procedurer som skulle tränas, enbart avseende lumbalpunktion och blåspunktion hade övervägande del av deltagarna erfarenhet och i perifer venkateterisering hade hälften tidigare erfarenhet. Även bland dem som hade erfarenhet av procedurerna upplevde man i hög grad sig inte trygg i utförandet, med vissa undantag. 19

21 Vid utvärderingen efter utbildningsdagen våren 2010 svarade tio personer, enkät IV. Samtliga instämde helt i påståendet att utbildningsdagen var relevant för ST-utbildningen och den professionella utvecklingen. På påståendet att utbildningsdagen skulle komma till användning i den kliniska tjänstgöringen instämde nio personer helt och en person instämde delvis. Nio personer instämde även helt till att undervisningen var på en bra nivå medan en person instämde delvis. I nuari 2010 hölls första omgången av KTC nivå I. Det var åtta deltagare som alla svarade på en enkät efteråt. Sju instämde helt att praktisk träning av kliniska färdigheter var relevant för ST utbildningen och den professionella utvecklingen. Alla tyckte träningen var på bra nivå och trodde de skulle ha användning av den i sin kliniska tjänstgöring. I december 2010 hölls så andra omgången av KTC nivå I där enkätundersökningen utökades. Sex personer lämnade in förkunskapsundersökningen. Deltagarna hade arbetat mellan 0 och 6 år som läkare, varav fyra hade arbetat mellan två och fyra år. Erfarenheten av barnmedicin var för fem stycken noll till två år och för en två till fyra år. Övervägande saknade deltagarna helt erfarenhet av att utföra procedurerna som efterfrågades på barn, undantaget LP som fyra deltagare hade erfarenhet av och hälften kände sig trygga med att utföra och hälften inte. Även blåspunktion hade tre av deltagarna erfarenhet av men bara en kände sig trygg att utföra. Utvärderingen efter dagen hade tyvärr låg svarsfrekvens, bara tre stycken lämnade in den. Samtliga tyckte att utbildningen var relevant och trodde att de skulle ha användning av träningen i sin kliniska vardag. Alla tyckte utbildningen var på lagom nivå. Diskussion Sammanfattningsvis upplevde de deltagande i utbildningsdagarna att de hade ett stort behov av att träna praktiska färdigheter och att denna träning gav bättre patientsäkerhet samt bidrog till den professionella utvecklingen. Vid utvärderingen några månader efter den första utbildningsdagen ansåg man att träningen var relevant. Däremot visade det sig att många av deltagarna enbart hade upplevt en måttlig nytta av träningen när man såg på de enskilda momenten. Detta kan tolkas på olika sätt. Möjligen går det inte att överföra kunskaper som förvärvats i modeller till den kliniska verkligheten fullt ut, här finns förbättringsmöjligheter dels i pedagogik men även i modellernas utförande. Man kan även tolka det som att den praktiska träningen behöver utföras mer regelbundet för att kunskaperna skall kunna sätta sig tillräckligt för att skapa trygghet i kliniken, särskilt kan detta tänkas gälla de procedurer som inte utförs så ofta. När man står i pressade situationer kan man trots tidigare erfarenheter och träning känna sig otrygg och det är då svårt att sätta sig in i hur osäker man hade om man inte hade tränat på modeller tidigare. Rimligen ger det en liten men ändå betydelsefull trygghet att åtminstone ha sett det material man skall använda och fått visat hur det bör utföras innan det akuta läget då ibland ovanliga procedurer måste utföras. Praktiskt runt dessa träningstillfällen fanns en del svårigheter. Vilka moment som skulle tränas bestämdes efter diskussion i KTC gruppen, önskemål från studierektor och enligt önskemål från ST/underläkargruppen. Det finns redan etablerade HLR-utbildningsdagar och akutrumsövningar där vissa praktiska moment som att hålla fria luftvägar, intubera och defibrillera tränas. Åsikterna går något isär kring om dessa färdigheter trots det även bör ingå i våra separata KTC dagar. Det torde i alla fall inte skada att träna t.ex. att hålla fri luftväg vid flera olika tillfällen. De olika stationerna har varierat mellan de olika träningstillfällena och har inte specifikt utvärderats i enkäterna utan deltagarna har mer öppet kommenterat vilka stationer som varit bra. Vi i KTC gruppen har sedan utvärderat vilka färdigheter som fungerat bäst att träna och efterhand kommit på fler stationer som vi lagt till och provat. Det har bland annat berott på hur utrustningen varit. Vid vissa tillfällen har tillgången på instruktörer varit begränsande. Det har ibland varit svårt att få besked från de tillfrågade och sedan att få läkare att vara helt fria och inte bli störda under den tiden de instruerat. Då det även för deltagarna, d.v.s. ST/underläkarna varit svårt att veta om de kunnat komma ifrån sina placeringar har träningstillfällena varit lite svårplanerade. Det är viktigt att antalet stationer är lagom och att alla får tillräckligt med tid på varje station, varken för mycket eller för lite. KTC nivå I var första gången förlagd till ett par timmar efter arbetstid. Detta för att inte störa det ordinarie arbetet. Dock var det då många som inte hade möjlighet att komma p.g.a. sociala förhållanden. Andra gången genomfördes det istället på eftermiddagen, direkt efter lunch och innan rond vilket fungerade bra. Det borde vara rimligt att få ha dessa träningstillfällen under ordinarie arbetstid. KTC nivå I har varit heldagar där datum har varit bestämda före schemaönskemål så att möjlighet att önska ledigt funnits. 20

22 Det finns fortsatt utvecklingsmöjlighet för dessa träningstillfällen både vad gäller innehållet och praktiskt kring hur det ska genomföras. ST/underläkargruppen förändras ofta och önskemålen varierar. Dessutom kan det tillkomma bra material till kliniskt träningscentrum som vi bör hålla oss informerade om. Kanske skall KTC nivå I ges vid flera tillfällen så att alla nya snabbt kan få denna träning. Fördelningen mellan KTC nivå I och II skulle också kunna ändras och fler moment övas redan på KTC nivå I. T.ex. är fria luftvägar och EKG tolkning viktigt att kunna tidigt när man börr gå jourer här på DSBUS och att ha med det redan på KTC nivå I skulle vara ett bra komplement till tidig HLR utbildning. Förslagsvis finns fortsatt en grupp med ST/underläkare som arbetar med att utveckla träningstillfällen för kliniska färdigheter. Referenser 1. Weinberg ER, et al. The use of simulation for pediatric training and assessment. Opin Pediatr Jun;21(3): Nestel D, et al. Simulation for learning and teaching procedural skills: the state of the science Aug;6 Suppl:S Okuda Y, et al. The utility of simulation in medical education: what is the evidence? Mt Sinai J Med Aug;76(4):

23 Barnmedicin Barnmedicin Ackreditering enligt FACT- JACIE International Standards For Cellular Therapy Product Collection, Processing & Administration Kontaktperson Karin Mellgren 1 Medarbetare Anders Fasth 2 Ann-Louise Gustafsson 3 Gerd Hansson 3 Anna Pilström 3 1 Överläkare/Sektionschef/Docent 2 Överläkare/Professor 3 Specialsjuksköterska Sammanfattning Bakgrund Stamcellstransplantation används idag som behandling vid svåra onkologiska, hematologiska och immunologiska sjukdomar. Vid en stamcellstransplantation får patienten nya blodbildande stamceller från den egna benmärgen eller från en donator. Barncancercentrum utför stamcellstransplantationer på barn och ungdomar, samlar in benmärg på syskondonatorer och genomför stamcellsafereser för autolog transplantation av stamceller från blod i samarbete med Aferesenheten på SU/Sahlgrenska. För förvaring och kvalitetskontroll av stamcellerna ansvarar Stamcellslaboratoriet på SU/Sahlgrenska. För närvarande pågår ett arbete inom de internationella organisationerna för stamcellstransplantation, EBMT (European Group for Blood and Marrow Transplantation, ISCT (International Society for Cellular Therapy) and ASBMT (American Society of Blood and Marrow Transplantation) i syfte att kvalitetssäkra de institutioner som genomför stamcellstransplantationer. För detta har en särskild organisation skapats inom ramen för EBMT; JACIE (Joint Accreditation Committee of ISCT and EBMT) med kontor i Barcelona, som ansvarar för inspektion och ackreditering av såväl det kliniska arbetet som arbetet på laboratorier inblandade i stamcellsprodukten. I framtiden kommer en sådan JACIE-ackreditering vara nödvändig för att få tillgång till de internationella registren för donatorer. Syfte Syftet med kvalitetsarbetet är att erhålla ackreditering enligt JACIE-standard av vår kliniska stamcellstransplantationsverksamhet på Barncancercentrum, och att bibehålla en sådan. Därmed försäkrar vi oss om att våra patienter får vård av god kvalité som uppnår internationella krav. Genomförande Grunden i ackrediteringen är att skapa ett kvalitetssystem för transplantationsverksamheten. Kvalitetssystemet ska beskriva vad vi gör och hur vi gör det. Genom interna revisioner ska verksamheten utvärderas och förbättringar införas. Detta innebär att vi tillsammans med hela avdelningens personal har arbetat med att tydliggöra olika processer kring stamcellstransplantationen. Vi har dokumenterat vår verksamhet och vårt kvalitetsarbete och infört rutiner för kvalitetskontroll. Bland annat har processer och rutiner dokumenterats, specifik kompetens samlats kring patienten, en kompetens- och utbildningspolicy skapats och skriftligt informationsmaterial till patient och föräldrar tagits fram. 22

Nationellt kvalitetsregister för barn på tillväxthormonbehandling. Rapport 2007. Svenska Barnläkarföreningens BarnEndokrinologi & Diabetes Sektion

Nationellt kvalitetsregister för barn på tillväxthormonbehandling. Rapport 2007. Svenska Barnläkarföreningens BarnEndokrinologi & Diabetes Sektion 2007-10-24 Nationellt kvalitetsregister för barn på tillväxthormonbehandling Rapport 2007 Svenska Barnläkarföreningens BarnEndokrinologi & Diabetes Sektion ISBN: 978-91-633-1001-0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Underlag AT-kansliet SU:s sammanställning av primärvårdsenkät 120501 121116,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-04-20--21 Reumatologsektionen, Medicinkliniken Blekinge, Karlskrona Inspektörer: Annika Teleman och Tomas Bremell STRUKTUR A Verksamheten

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen

Läs mer

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25 oktober 2016 Gävle sjukhus Gävle Klinisk fysiologi Sjukhus Ort Klinik Karin Rodmar och Eva Persson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Infektionsambassadör. Vad är det?

Infektionsambassadör. Vad är det? Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Ge kniven vidare vad visade enkäten? Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården?

Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården? Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården? Pär Myrelid Registerhållare SWIBREG 2014-08-29 Nationellt kvalitetsregister med syftet att öka kunskapen om och förbättra vården av inflammatorisk

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum

Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-14 Annika Hull Laine, centrumchef för barn- och kvinnocentrum Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),

Läs mer

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används

Läs mer

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Petter Tinghög, Karolinska institutet, Sektionen för försäkringsmedicin Bakgrund till projektet (1) 2010

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den

Läs mer

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Brickless Centre Odense 2011 Blanka Andersson Karin Håkansson 2011-09-28 Syfte Att skapa en strukturerad sjuksköterskemottagning

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

ARBETSKOPIA

ARBETSKOPIA Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den avdelning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat

Läs mer

Smärtskattning är guld värd

Smärtskattning är guld värd Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 59 Avdelning 366, Affektiva 1, psykiatriska kliniken Östra sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen Deltagande

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan FÖRBÄTTRINGSARBETE BPSD SJÖGLÄNTAN VINSLÖV 2015/2016 Enhetschef Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska Teamledare BPSD Admin Anna-Lena Eriksson Håkan Nilsson Ingrid Nilsson Agneta Levander Jakobsson

Läs mer

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Allmänt Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har en klinisk undervisningsmottagning KUM som ligger i anslutning till akutmottagningen.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 9 10 november 2016 Värnamo sjukhus Värnamo Ögonmottagningen. Sjukhus Ort Klinik Kerstin Edlund och Kerstin Hallnäs. Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset http://www.youtube.com/watch?v=lxk7phzsias 130426 Ingela Wennman Utvecklingschef SU Kvalitetsbarometern Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ing-Marie Bergbrant

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Vetenskapen bakom igro

Vetenskapen bakom igro Vetenskapen bakom igro igro är ett interaktivt verktyg som kan hjälpa läkare utvärdera tillväxtresultat för patienter som får behandling med tillväxthormon (GH). Dessa sidor ger en översikt över begreppen

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Qulturum Rapport Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Birgitta Karlsved Mona Mattson Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Författare: Birgitta Karlsved, distriktssköterska Distriktssköterskemottagningen

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 160616-17 entralsjukhuset i Karlstad Karlstad Ortopedi Sjukhus Ort Klinik Karin ernhoff, Jesper Kraus-Schmitz Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete Crew Resource Management Säkert teamarbete Utbildning i Säkert teamarbete Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam Utveckla och implementera säkerhetsverktyg i det dagliga patientarbetet Crew Resource Management

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

Funktioner kring nationella kvalitetsregister

Funktioner kring nationella kvalitetsregister Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam Registerstyrgrupp Leds av registerhållaren som är den som driver arbetet, är sammankallande och ytterst ansvarig

Läs mer

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar: SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård

KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård 1 januari 2007 KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare (SOSFS 1999:5) som också innehåller en målbeskrivning är grunden för AT-tjänstgöringens

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp ÖREBRO LÄNS LANDSTING För AT-handledare Checklista med bakgrund och centrala begrepp Checklista Förberedelse Acceptera åtagandet som handledare. Se handledarens ansvar. Kontakta aktuell AT-läkare innan

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Resultat Röntgenkliniken

Resultat Röntgenkliniken Resultat 155 13-03-13-15:07 SÄKER VÅRD 2012 Översikt patientsäkerhetsarbete 1500 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 1200 900 600 300 0 933 Med tanke på vår kliniks storlek får 857 835 antalet

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne. 1 Medverkande: Kristianstad kommun Hässleholm kommun Bromölla kommun Perstorp kommun Ö Göinge kommun Osby kommun ASIH Region Skåne 2014-05-27 Till Ann Danielsson, utvecklingsledare Region Skåne Ledningskraft

Läs mer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en

Läs mer