Center för språkintroduktion. Lindholmen Göteborg

Transkript

1 Center för språkintroduktion Lindholmen Göteborg

2 SPRÅKINTRODUKTION För nyanlända ungdomar mellan år Utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket Målet att gå vidare till fortsatta studier i gymnasieskolan eller inom vuxenutbildning Asylsökande: Barn som är asylsökande har ingen skolplikt men har rätt att gå i skola (-18 år) Rätten till skolgång gäller också till gymnasiet och även om den asylsökande fyllt 18 år har han eller hon rätt att avsluta sin utbildning. 2

3 SLUSSEN Mottagningsenhet för nyanlända Nyanlända elever i Göteborgs Stad år Information om den svenska skolan Samtal Datainsamling - tidigare skolgång, betyg, språkkunskaper, god man mm Test svenska, modersmål, skolspråk, engelska, matematik Samtal med skolsköterska (nytt för vt-16) Kontinuerlig intagning Flera mottagningsskolor 3

4 SLUSSEN Ca 475 elever passerade slussen lå 13/14 Ca 450 elever passerade skolan lå 13/14 Ca 700 elever har passerat slussen 14/15 Ca 20% ensamkommande under 14/15 Ht 2015 stor ökning, många fler ensamkommande ( fördubbling ) 4

5 Skollagsändring från Inom två månader efter att en elev för första gången har tagits emot i grundskolan ska det göras en kartläggning av vad eleven kan. När det gäller elever på gymnasienivå finns det inga krav på kartläggning, då introduktionsprogrammen är specialutformade för att ta emot nyanlända elever. 5

6 NIVÅER -Placering av elever utifrån skolbakgrund mm Takt 1 -liten/ingen skolbakgrund - upp till 2 år på skolan - ca 14 elever Takt 2 - ca 3-6 års skolbakgrund - ca 1 år på skolan - upp till 18 elever Takt 3 -mer än 6 års skolbakgrund - ca 1 år på skolan - upp till 20 elever TISUS - gymnasiestudier från hemlandet - ca 1 år innan universitetet 6

7 SKOLAN Center för språkintroduktion Lindholmen Ca 370 elever (jan -16) 30 språk (23 i höstas) 50 personal 40 lärare 4 personal i Slussen (en skolsköterska, 3 pedagoger) LEDNING Två rektorer, ansvariga för slussen och skolan En utvecklingsledare En servicechef 7

8 Elevernas modersmål De stora språkgrupperna jan-16 ht-15 somaliska 139 elever 38% (50%) dari 87 24% (10%) arabiska 58 16% (15%) tigrinja 24 7% (7%) persiska 12 3% (1%) Övriga 25 språk 12% (1-4 elever inom varje språk) 8

9 Struktur i skolan Totalt 368 elever på skolan Av dessa är: 281 asylsökande (76%) 87 PUT (24%) 93 tjejer (25%) 275 killar (75%) 9

10 GRUNDSKOLEÄMNEN Svenska som andraspråk (SO- och NO-block) - med kursinnehåll baserat på Lgr11 Matematik Idrott och hälsa Bild Engelska för många, men inte för alla Studiehandledning på modersmålet - vissa elever får ett eller flera betyg under första året 10

11 STUDIEHANDLEDNING PÅ MODERSMÅL somaliska 100% tigrinja 60% arabiska, (turkiska) 50% dari 60% Stöd i grupperna, egna lektioner, studiestöd, kulturtolkar, CSN-frågor, svensk grammatik via modersmålet, ped. kartläggningar Vid behov andra språk Betyg modersmål och moderna språk (med kortkurser) 11

12 PEDAGOGIK SPRÅKUTVECKLING Utveckla ett nytt språk och använda språket som ett verktyg för fortsatt inlärning Elevens behov, intressen och förutsättningar är i fokus i undervisningen Höga förväntningar utifrån elevens förutsättningar Ökad kännedom om omvärlden och närmiljön Läxhjälp IKT som METOD Stödja språkinlärningen Kompetens i sig Ett digitalt verktyg till varje elev 12

13 SOCIALISERING UTVECKLA RELATIONERNA Den svenska skolan och samhället Hemklassrum Fysisk aktivitet i vardagen Fritidsledare och café 13

14 ARBETSSÄTT ELEVINFLYTANDE OCH ELEVDELTAGANDE Eleverna tränas i demokratiskt tänkande Förtrogenhet med de demokratiska, etiska och humanistiska värdena genomsyrar all undervisning Eleverna utvärderar Klassråd och elevråd Temaarbeten Studiebesök (kultur och natur) Trygghetsgrupp (Likabehandlingsplanen) 14

15 SKOLANS UTMANINGAR Att varje elevs språk- och kunskapsutveckling sker inom kortast möjliga tid så att eleven kan gå vidare inom skolsystemet Migrationsrelaterad stress Skolbakgrund, generellt kortare Asylsökande Ensamkommande Stor tillströmning av elever 15

16 BUP / BUM Soc. tj Advokat boende/ familjehem kris och trauma CSN Fonder En elev PUT Asylsökande Papperslös Frivilligorg. Etableringsenheten Familj Flyktingbarnteamet Vårdcentr. Skolan God man

17 ELEVHÄLSA Två kuratorer Två skolsköterskor Två specialpedagoger Arbeta förebyggande och hälsofrämjande EHT samarbetar med lärarna och skolledningen för att öka närheten mellan eleverna och skolans olika EHT-funktioner Stödja elever med behov 17

18 EHT- personal Skolsköterska håller hälsosamtal med alla elever och gör en inventering av behov. Remitterar vidare inom elevhälsan och även vidare externt Specialpedagog möter elever och arbetar med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram - främst på individ- och gruppnivå Rektor har ledningsansvar för en skolenhet och yttersta ansvar för verksamheten och för de beslut som fattas. Varje elev ska ha en rektor. Kurator stödjande och förebyggande arbete över tid. Remitterar vidare. 18

19 Hur blir det ett elevärende? Spontant av elev själv Inom elevhälsan Mentorstid EHT Utifrån 19

20 Papperslösa Rutiner på respektive skola Skolverkets folder om papperslösa Rosengrenska Stadsmissionens Rådgivningsbyrå Ingen människa illegal Kyrkor och övriga organisationer 20

21 PUT God man Socialtjänst Etableringsenhet Boende Familj 21

22 Asylsökande God man Offentligt biträde Socialtjänst Etableringsenhet Boende Familj När avslag överklagas Offentligt biträde Ej god man Ej boende Migrationsverket, 1800 kr/ mån Egen adress- gå kvar en period i skolan 22

23 Problematik/ riskfaktorer Frånvaro Asylsökande Ensamkommande Droger Fysisk och psykisk ohälsa/ trauma, PTSD, återupplevande, överspändhet, undvikande beteende Migrationsrelaterad stress som ger symptom i form av sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, stress, oro, ångest Långa handläggningstider på Migrationsverket Avslag, överklagansprocess 23

24 Kurators funktion Stå för ett omsorgshållande nu och framåt Undanröja hinder, arbeta förebyggande och hälsofrämjande Informationsinhämtning/lyssna av Inventera nätverk Samordna nätverk Samverkan Agera/ invänta Återkoppling 24

25 Metod Tolk trygghet, relation Kontinuitet Utvecklingsspsykologi och hälsoperspektiv, salutogenes, KASAM, Self-efficacy, (upplevd självförmåga) Traumamedveten omsorg, anknytningsmässig relation och förmåga att reglera affekter, beteenden och impulser. Stå för trygghet- skapa trygghet Anknytningsteori Systemiskt förhållningssätt Generellt att skapa ett lugn och hållande över tid Fäst blicken i nuet och framåt, alla vill inte tala om sina trauma Ställföreträdande hopp Handledning- sekundärtraumatisering Handledning- lärare- förstå elevens beteende och hur bemöta = omsorg! 25

26 Områden att kartlägga i nätverket Familj Kontaktpersoner Socialtjänst Boende Ekonomi Fritid Juridik Vård 26

27 Samverkansformer Inom elevhälsa Med mentorer Västbus Nätverksmöte OBS, Samtycke! 27

28 Lästips Informationssverige.se, länsstyrelsens portal för samhällsinformation för nyanlända Rädda barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Ensamkommande barns behov och ungas behov, en kartläggning, Socialstyrelsen Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar- en vägledning, Socialstyrelsen Vägledning för elevhälsan, Socialstyrelsen och skolverket Skolverkets skrift om papperslösa Migration och anpassning - Den okända resan, Riyad Al- Baldawi Vi är våra relationer - Tor Wennerberg Gränsbrytarna - Erik De La Reguera Bilal på slavrutten till Europa - Fabrizio Gatti Slutrapport från arbetsgrupp Samordnade insatser för traumatiserade barn med flyktingbakgrund ) 28

29