RELATIONEN MELLAN UNGDOMARS DELAKTIGHET I BROTT, UTSATTHET FÖR BROTT OCH DERAS LIVSSTIL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RELATIONEN MELLAN UNGDOMARS DELAKTIGHET I BROTT, UTSATTHET FÖR BROTT OCH DERAS LIVSSTIL"

Transkript

1 Hälsa och samhälle RELATIONEN MELLAN UNGDOMARS DELAKTIGHET I BROTT, UTSATTHET FÖR BROTT OCH DERAS LIVSSTIL EN SKOLUNDERSÖKNING BLAND ELEVER I NIONDE KLASS EMMA BILDTSE IDA ÖSTERGREN Examensarbete i Kriminologi Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Kriminologi III Malmö januari 2011

2 THE RELATION BETWEEN JUVENILE DELINQUENCY, VICTIMISATION AND THEIR LIFESTYLE A SCHOOL SURVEY AMONG STUDENTS IN THE NINTH GRADE EMMA BILDTSE IDA ÖSTERGREN Bildtse, E. & Östergren, I. Huvudtitel. En skolundersökning bland elever i nionde klass. Examensarbete i Kriminologi 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Abstract: Ungdomar begår brott och de utsätts för brott. De brott som begås av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar. Finns det ett samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Vilken betydelse har livsstilen för detta eventuella samband? Hur mycket påverkas ungdomarnas delaktighet i brott och utsatthet för brott av deras livsstil? Vad ungdomar gör på sin fritid, var de är och vem de umgås med avgör vilken typ av miljöer de kommer att utsättas för. Denna undersökning belyser om ungdomars livsstil har en relation till deras delaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen är det som för dessa ungdomar samman. Begår ungdomarna först brott och sedan blir de utsatta för brott eller utsätts de först för brott och sedan begår brott? Vad kommer först? Denna studie visar ett starkt positivt samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott när hänsyn tas till andra relevanta variabler. Nyckelord: Delaktighet, livsstil, livsstilsteorin, rutinaktivitetsteorin, ungdomsbrottslighet, utsatthet. 4

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...6 Syfte... 7 Frågeställning... 7 TEORI...8 Livsstilsteorin... 8 Rutinaktivitetsteorin...10 TIDIGAREFORSKNING Ungdomsbrottsutveckling...11 Ungdomsbrottslighetenomfattningochstruktur...12 Ungdomarsdelaktighetibrott...13 Ungdomarsutsatthetförbrott...15 Livsstil...17 MATERIALOCHMETOD Material...20 Undersökningskvalitet...21 Reliabilitet...21 Validitet...21 Genomförande...21 SkolaA...22 SkolaB...22 SkolaC...22 Bortfall...23 Enkäten...23 Metodproblem...24 VARIABELBESKRIVNING Beroendevariabler...25 Delaktighetibrott...25 Utsatthetförbrott...26 Oberoendevariabler...26 Kön...26 Invandrarbakgrund...27 Familjestruktur...27 Föräldraband...27 Monitoring...27 Bandtillskola...28 Livsstil...28 Brottsligakamrater...28 Kamratrelationer...29 Moral...29 Självkontroll...29 Vadhändeförst?...29 Mobbing...30 Brott...30 ANALYSOCHRESULTAT Beskrivandeanalys...30 Bivariatanalys...31 Multivariatanalys...32 Delaktighetibrottsomberoendevariabel...33 Utsatthetförbrottsomberoendevariabel...37 Omdubådeblivitutsattförnågotbrott/blivitmobbadochsjälvgjortnågotbrott/mobbat andra,vadhändeförst?...41 Brottsfråga...41 Mobbingfråga...41 DISKUSSION/SLUTSATS REFERENSER Bilaga Bilaga

4 INLEDNING Det har visat sig att en förhållandevis stor andel ungdomar begår brott och att en förhållandevis stor andel ungdomar blir utsatta för brott (Ring, 2010). Mer än hälften av Sveriges ungdomar mellan år uppger att de har begått stöldbrott, cirka en tredjedel har begått skadegörelsebrott och cirka en femtedel har begått våldsbrott. Nästan en tredjedel av niondeklassarna i Sverige uppger att de blivit utsatta för stöld och omkring 15 % uppger att de blivit utsatta för grövre våld eller hot (Estrada & Eriksson, 2007). De brott som begås av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar (Estrada & Granath, 2008). Finns det ett samband mellan dem som är delaktiga i brott och dem som utsätts för brott? I samhällsdebatten är ungdomsbrottsligheten en viktig och ständigt återkommande fråga. Den är intressant både vad gäller dess omfattning och dess utveckling (Svensson & Eriksson, 2008). Ungdomsbrottsligheten är också intressant eftersom den alltid finns med oss och för att den varierar över tid med nya trender och olika fokus (Estrada & Granath, 2008). Det komplexa fenomenet ungdomsbrottslighet kan inte förklaras utifrån en enskild teori och inte heller beskrivas från en enskild infallsvinkel. En enskild metod som kan lösa ungdomsbrottsligheten finns därmed inte (Svensson, 2005). Det är viktigt att se vilka ungdomar som avviker för att bäst kunna få fram en optimal brottsförebyggande åtgärd (Estrada & Granath, 2008). Den officiella kriminalstatistiken ger en viktig bild av ungdomsbrottsligheten men denna bild är långt ifrån komplett eftersom många ungdomsbrott inte upptäcks, anmäls eller registreras men trots allt begås. Tidigare forskning ger inga entydiga svar till varför vissa ungdomar begår brott och svarar inte heller på varför vissa individer utvecklar en kriminell livsstil (Svensson, 2006). Livsstilsmodellen är väl använd när försök görs att förklara utsatthet för brott, den försöker förklara varför brott uppstår i olika miljöer och situationer (Hindelang, Gottfredson & Garofalo, 1978). Vad ungdomar gör på sin fritid, var de är och vem de umgås med, tror vi är de faktorer som för samman dem som begår brott med dem som utsätts för brott. Det finns förhållandevis lite forskning som fokuserats på livsstilens betydelse för såväl delaktighet och utsatthet för brott. Vi har inte kunnat finna någon forskning där man undersökt om man först är delaktig i brott eller först blir utsatt för brott. Vi vill med denna självdeklarationsstudie, där unga har uppgett sina erfarenheter av brott anonymt, undersöka om det finns ett samband mellan ungdomars delaktighet i brott och utsatthet för brott. Vi önskar belysa om ungdomars livsstil har en relation till deras delaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen är det som för dessa ungdomar samman. Begår ungdomarna först brott och blir sedan utsatta eller utsätts de först för brott och sedan begår brott? Hur är tidsordningen mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Är det så att beroende på ungdomarnas livsstil är de olika mycket delaktiga samt utsatta? 6

5 Syfte Mot bakgrund av ovanstående diskussion är det övergripande syftet med studien att belysa sambandet mellan ungdomars livsstil och deras delaktighet i brott samt deras utsatthet för brott. Syftet är även att undersöka tidsordningen mellan ungdomars delaktighet i brott och utsatthet för brott. Undersökningen görs bland elever i nionde klass i Landskrona. Frågeställning Finns det ett samband mellan ungdomars delaktighet i brott och deras utsatthet för brott? Finns det en relation mellan ungdomars delaktighet/utsatthet och deras livsstil? Har ungdomarna i årskurs nio i Landskrona deltagit i brott först eller har de blivit utsatta för brott först? 7

6 TEORI Denna studie är utförd utifrån ett deduktivt perspektiv. Enligt Bryman (2002) innebär det att tidigare forskning och teorier ligger till grund för undersökningen, som i detta fall är av ungdomars delaktighet i brott, utsatthet för brott samt deras livsstil. Den mest signifikanta utvecklingen gällande brott och avvikande beteende är de teorier som lyfter fram influenser om rutinaktiviteter och livsstil (Osgood, Wilson, O Malley, Bachman & Johnston, 1996). Det finns tidigare studier som undersökt livsstilens inverkan på delaktighet i brott och utsatthet för brott. Vi kan dock inte finna studier som behandlar vilket som kom först, det vill säga om de deltog i brott först eller först blev utsatta för brott. Studien utgår från livsstilsteorin och rutinaktivitetsteorin då dessa teorier anses gå omlott. Precis som teorierna antyder så tror vi att ungdomars livsstil påverkar deras delaktighet i brott och utsatthet för brott. Det finns många olika faktorer som påverkar ungdomars livsstil och livsstilen kan ses som en indikator till delaktigheten och utsattheten i brott (Wikström & Butterworth, 2006). Vi vill använda konceptet livsstil som en viktig och kompletterande förklaringsfaktor till både delaktighet i brott och utsatthet för brott. Livsstilsteorin Hindelang, Gottfredsson & Garofalos skrev år 1978 livsstilsteorin, som vill förklara uppkomsten till och omfattningen av brott. För de brott där det finns direktkontakt mellan gärningsman och offer önskar teorin förklara skillnader i risken att utsättas. Teorin bygger på att olika livsstilar leder till olika situationer där risken för att utsättas för brott är olika stor. Livsstilsteorin antar även att individers demografiska och sociala egenskaper påverkar deras levnadssätt. Egenskaper som kön, ålder, civilstånd, yrke, etnicitet och socialgruppstillhörighet antas följaktligen påverka risken att utsättas för brott, se figur 1. Detta då egenskaperna påverkar de aktiviteter som individen ägnar sig åt under fritid och arbetstid (Lindgren, Pettersson & Hägglund, 2001). Figur 1. Visualisation of the classic lifestyle exposure theory. Efter Hindelang m.fl. (1978). 8

7 Hindelang m.fl. (1978) benämner i sin teori att skillnader i viktimisering bland olika demografiska grupper beror på skillnaden i livsstil mellan dessa grupper. Individerna anpassar sig till förväntningarna och strukturella hinder, i individens dagliga rutiner, livsstilen, speglar sig anpassningarna. Viktimisering fördelas inte slumpmässigt i tid och rum utan det finns tider och platser där brottsrisken är större. Risken för att utsättas för brott varierar utifrån hur livsstilen påverkar en persons exponering för platser och tider. Livsstilsteorin förklarar inte varför människor kan vara rädda för brott på ställen där risken att utsättas för brott är liten. Teorin går inte heller att applicera på äldres och kvinnors utsatthet för brott lika enkelt som på yngre mäns utsatthet. Teorin fokuserar på utsattheten för brott och inte rädslan för brott. Enligt livsstilsteorin har ekonomiska resurser betydelse för variationer i utsatthet för brott. Den antar att utsattheten påverkas av bristfälliga resurser genom individens begränsade möjligheter att anpassa sitt liv för att minimera riskerna att utsättas (Estrada & Nilsson, 2007). Wikström & Butterworth (2006) uppger att livsstilen inom kriminologin har varit starkt fokuserad på forskning kring utsatthet för brott. De menar att livsstilen även är en förklarande faktor till deltagande i brott. Precis som för utsatthet för brott har livsstilen en naturlig fokus på situationens påverkan för risken att begå brott. Den förmodade effekten av livsstilen är att människor med olika livsstilar utsätts olika mycket för risksituationer som skulle kunna leda till kriminella handlingar. De lyfter fram att det finns brister i forskning kring huruvida livsstilen samspelar med samhället och individuella egenskaper i uppkomsten av brottsliga handlingar. Frågan är om en riskfylld livsstil påverkar ungdomar olika beroende på deras individuella egenskaper. Ungdomars individuella egenskaper kan både skydda dem och vara en risk för dem. Olika ungdomar har olika mycket skyddande som riskfyllda egenskaper. Ungdomar som spenderar mycket tid i riskfyllda miljöer, har brottsbenägna kamrater och som brukar alkohol och narkotika antas ha en ökad risk för att begå brott. Som motsats till detta antas de ungdomar som spenderar ingen eller lite tid i riskfyllda miljöer, har inga eller få brottsbenägna kamrater och som inte brukar alkohol eller narkotika ha en minskad risk till att begå brott. Osgood m.fl, (1996) uppger att livsstilsteorier genom sociala strukturers påverkan på rutinaktiviteter vill förklara skillnader mellan grupper i utsatthet för brott samt för att förklara trender i brottsdeltagande. De har utvecklat livsstilsperspektivet och anser att rutinaktiviteter inte bara påverkar utsattheten för brott utan även delaktighet i brott. Tidigare forskning har ofta kategoriserat livsstilsteorin som en teori som förklarar utsatthet för brott. Detta har gjorts då de flesta rutinaktivitetsstudier har baserats på data som berör utsatthet. Grundstenarna i rutinaktivitetsteorier har visat sig gälla även för individuellt deltagande i brott. Det har visat sig att de som begår brott i större utsträckning också utsätts för brott. Utsatthet för brott och delaktighet i brott har undersökts utifrån ett bredare perspektiv. De undersöker inte endast deltagande i brott utan även avvikande beteende i stort. De undersöker inte bara brott där förövare och offer är i direkt kontakt utan även avvikande beteende i form av missbruk, hänsynslöst beteende mm. Det har även diskuterats att vissa aktiviteter är kopplade till avvikande beteende eftersom de är en del av avvikande subkulturer eller avvikande livsstilar. Utgångspunkten i rutinaktivitetsperspektivet är att brottsliga handlingar beror på de möjligheter som ges. De menar att rutinaktiviteter kopplar samman sociala 9

8 strukturen på macro-nivå och den individuella livsstilen på micro-nivå (Osgood m.fl., 1996). Ostrukturerade aktiviteter med kamrater som sker utan formell och informell kontroll ökar antalet möjligheter till brottslig handling. Detta bygger på att de ostrukturerade aktiviteterna ger tid över, kamrater underlättar samt eventuellt belönar deltagandet i avvikande handlingar och den bristande kontrollen minskar risken att upptäckas. Rutinaktiviteter är starkt beroende av sociala strukturella variabler och de är centrala utgångspunkter i rutinaktivitetsperspektivet (Osgood & Anderson, 2004). Rutinaktivitetsteorin Livsstilsteorin hävdar att skillnaden i risken att utsättas för brott är skillnader i livsstilar. Livsstilar beskrivs som dagliga rutinaktiviteter, såsom arbete, skola, hushållssysslor och andra aktiviteter. Teorin menar generellt att yngre män som är ogifta och fattiga löper större risk att utsättas för brott än äldre kvinnor som är gifta och rika. Detta kan förklaras utifrån att den förstnämnda gruppen tenderar att vara mer hemifrån särskilt nattetid för att delta i offentliga aktiviteter och för att umgås med mer brottsbenägna individer. Risken för att utsättas för brott ökar genom dessa vanor (Vold, Bernard & Snipes, 2002). Rutinaktivitetsteorin handlar om tre element: motiverad gärningsman, lämpligt objekt samt avsaknad av kapabla väktare (Sarnecki, 2009). Cohen & Felson (1979) anser att förutsättningar för att ett brott skall kunna begås skapas av dessa tre element. De menar också att det räcker med att ett av dessa element försvinner för att ett brott inte längre ska kunna begås. Rutinaktivitetsteorin bygger på premissen att det alltid finns personer i ett samhälle som är motiverade att begå brott. Enligt teorin gör en person ett aktivt val när han ska begå ett brott. För att minska antalet brott, utgår teorin från att man bör minska antalet brottstillfällen. Enligt rutinaktivitetsteorin bör man göra det antingen genom att tillsätta en kapabel väktare eller att göra objektet mindre attraktivt. Att angripa den motiverade gärningsmannen är inte intressant eftersom det inte är en miljöbunden faktor (Lilly, Cullen & Ball, 2007). Den moderniserade världen har skapat ökade möjligheter för en motiverad gärningsman att begå brott. Genom direktkontakt mellan gärningsmannen och objektet, det vill säga personen eller föremålet, sker de flesta vålds- och egendomsbrott. Det krävs därför att en motiverad gärningsman, ett lämpligt objekt och avsaknad av kapabla väktare sammanstrålar i tid och rum för att dessa brott skall kunna begås. De flesta kriminologiska teorier gör antaganden om att det är antalet motiverade gärningsmän och styrkan i deras motivation som förklarar förändringar i antalet begångna brott. Cohen & Felson anser istället att det ska förklaras av förändringar i tillgänglighet av lämpliga objekt och avsaknad av kapabla väktare. De motiverar detta utifrån att en katastrof ofta följs av en plundring. En plundring sker för att det finns fler lämpliga objekt och färre kapabla väktare och inte för att gärningsmän blir mer motiverade (Vold m.fl., 2002). Cohen & Felson (1979) anser att brottslig aktivitet är nära förenat med rutiner i det vardagliga livet såsom arbete, skola, transporter, fritidsaktiviteter, inköp m.m., 10

9 och därför benämns deras teori rutinaktivitetsteorin, Routine Activity Approach. De undersöker inte varför vissa människor begår brott utan ser brottsbenägenhet som självklar och undersöker istället vad som gör att vissa människor agerar efter sin benägenhet. Dagliga arbetsrutiner skiljer många individer från egendom som de värdesätter och från personer de litar på. Genom rutinaktiviteter förs människor med olika bakgrund samman på olika tider på dygnet. Ibland sker det med hjälpmedel, verktyg eller vapen närvarande som kan påverka om en brottslig handling kommer att ske eller inte. Rutinaktiviteterna har förändrats av moderniseringen av samhället och det har bidragit till en ökning av lämpliga objekt och avsaknad av kapabla väktare. Individer fungerar som kapabla väktare när de befinner sig i sitt hem. Samhällets modernisering har gjort att aktiviteterna har spridits från hemmet, detta innebär att det till skillnad från förr inte längre finns någon hemma i samma utsträckning som tidigare. Moderniseringen har också gjort att objekten blivit lättare att bära med sig vilket också gör de mer lämpliga för en motiverad gärningsman (Vold m.fl., 2002). Vi anser att rutinaktivitetsteorin och livsstilsteorin går omlott, dock inriktar sig livsstilsteorin framför allt på brott där gärningsmannen och offret möts såsom misshandel, rån eller liknande. Vi anser att dessa teorier lägger en bra grund för vår studie då vi tror att ungdomars rutinaktiviteter är det som avgör var de kommer att befinna sig, med vem och vad de gör. Detta styr sedan utfallet, det vill säga om de kommer att delta i brottsliga aktiviteter eller att utsättas för brott. Sambandet mellan utsatthet och delaktighet tror vi kan förklaras utifrån individernas olika livsstilar. TIDIGARE FORSKNING Ungdomsbrottslighet är ett ämne som det forskats mycket kring även vad gäller samband mellan egen brottslighet och utsatthet. Vi vill lyfta fram tidigare forskning som kan knytas samman med vår studie. Tidigare har det inte gjorts några identiska undersökningar som vår men många har använt sig av samma eller liknande variabler såsom kön, bakgrund, familj, band till skola, livsstil, moral, självkontroll, delaktighet i brott och utsatthet för brott. Vi tycker att det är viktigt med en studie som denna för att fylla de tomrum som finns. Estrada & Eriksson (2007) uppger att Sverige sedan lång tid har en omfattande kriminalstatistik, vilket gör det möjligt att analysera brottslighetens omfattning och utveckling. Kriminalstatisktiken skildrar dock endast den upptäckta och anmälda delen av brottsligheten. Ungdomsbrottsutveckling Estrada & Granath (2008) nämner att ungdomar som i hög utsträckning drabbas av brott tenderar att utsättas för de brott som begås av ungdomar. De vanligaste brotten som åldersgruppen ungdomar utsätts för är stöld- och våldsbrott, och övervägande av brotten har begåtts av personer i samma ålder. Eftersom ungdomen ofta uppfattas vara en del av framtiden, blir effekten att 11

10 ungdomsbrottslighet uppfattas som ett tecken på sociala problem för samhället i stort som såväl för ungdomarna själva. För att beskriva ungdomsbrottslighetens utveckling är ett viktigt element kunskapsbaserad samhälls- och kriminalpolitik. Hur ungdomsbrottsligheten ser ut och varierar ger därför centrala indikatorer om ungdomars trygghet och hur deras levnadsvillkor i helhet utvecklas. Ungdomsbrottslighetens utveckling beskrivs vanligen i massmedia som att den blir grövre, ökar kraftigt och ständigt sjunker ner i åldrarna. Detta stämmer dock inte överens med forskningens bild (Estrada & Eriksson, 2007). Därför anses det vara viktigt att titta på utvecklingen dels utifrån självrapporterings- och offerundersökningar samt brott som kommer till rättväsendets kännedom, det vill säga ur kriminalstatistikens. För att bedöma utvecklingen av ungdomars brottslighet måste olika kunskapskällor användas. Under de senaste 30 åren har den generella utvecklingen från kriminalstatistiken, visat att andelen ungdomar som misstänks för brottsbalksbrott har legat mer eller mindre oförändrat. Av de anmälda brotten utgör misshandelsbrotten en minoritet och stöldbrotten utgör en stor majoritet (Estrada & Granath, 2008). Ungdomsbrottslighetens omfattning och struktur Den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället är ungdomar i åldern år, enligt kriminalstatistiken. Man kan se ett grundläggande mönster som kriminologisk forskning fått fram under lång tid. Ungdomsåren innebär en tydlig topp i brottsaktivitet, vilket gäller både i Sverige och internationellt. Huvuddelen av brottslighet avtar sedan vid 20-års ålder och ses som en övergångsfas. Dock innebär inte ungdomars överrepresentation att övervägande brott begås av ungdomar. Bakom majoriteten av de registrerade brotten finns istället en vuxen gärningsperson, som i detta fall benämns som äldre än 20 år. Att de vuxna utgör en större del av brotten beror helt enkelt på att vuxna utgör en mycket större andel av befolkningen. Vuxna begår i större grad allvarligare brott än ungdomar. Personrånen är dock ett undantag där majoriteten av de misstänkta gärningspersonerna är år gamla. Ändå rapporterades det 2006 och 2007 att ungdomar utgör en relativt stor del av misshandelsbrott (Estrada & Granath, 2008). Kriminalstatistiken är som nämnts en otillräcklig källa eftersom olika brottstyper har olika stor upptäcktsrisk (Estrada & Eriksson, 2007) Exempel på detta kan man läsa i Brottsutvecklingen fram till 2007 som redovisar att fullbordat biltillgrepp är ett brott som ofta upptäcks och ofta anmäls. Kriminalstatistiken visar därför att många 15-åringar begår denna brottstyp. Cykelstölder anmäls däremot sällan varför statistiken visar på att få ungdomar begår denna typ av brott. Detta gör att kriminalstatistiken visar att ungdomar oftare begår biltillgreppsbrott än cykelstölder medan till exempel självdeklarationsundersökningar visar att de oftare begår cykelstölder. Utifrån denna jämförelse mellan dessa två kunskapskällor syns tydligt att antalet misstänkta ungdomar är mindre än antalet ungdomar som varje år begår brott. Bland ungdomar som begår brott är stöldbrott och skadegörelse de klart vanligaste brotten. Dock överensstämmer självdeklarationsdata i vissa delar väl med kriminalstatistiken, när en övergripande bild ges (Estrada & Granath, 2008). Under det senaste årtiondet har ungdomsvåldet blivit ett ökat problem i samhällen runtom i världen. Även mobbning har blivit mer utbrett. Mobbare tenderar att ha 12

11 särskilda egenskaper som kan kopplas till våldsamt beteende i andra kontexter, enligt litteraturen om mobbning. Forskning visar att mobbning i skolan är länkat till avvikande beteende. Mobbare är inte en enhetlig grupp utan vissa som mobbar andra blir också själv mobbade av andra. Till stor del är det samma personer som mobbar i skolan som visar tecken på våldsamt beteende ute på gatorna (Andershed, Kerr & Stattin, 2001). Flickor begår i mindre utsträckning brott än vad pojkar gör. Flickor och pojkar begår däremot i stort sett samma typer av brott. Debutålder för att begå brott har i tidigare forskning visat sig vara densamma för både pojkar och flickor. De flesta ungdomar har endast begått enstaka brott, medan andra har begått många brott. Vid års ålder har ungdomar sin brottstopp då detta är den tid då störst andel i en årskull begår brott, det vill säga flertalet ungdomar begår brott under en begränsad tid. Det finns dock en förhållandevis liten grupp som utmärker sig. Denna grupp karaktäriseras av att de vid tidig ålder börjar begå brott och andra avvikande handlingar, de fortsätter även att begå brott under ungdomsåren samt in i vuxen ålder. De kännetecknas av att de begår olika typer av brott, många brott och relativt allvarliga brott. Det är dock inte ovanligt att ungdomar begår många olika typer av brott. Det har visats tecken på att olika ungdomar har olika utvecklingsvägar (Svensson, 2005). Olika ungdomar har olika social bakgrund, som kan öka eller minska risker för brottslighet. Ju mer riskfylld bakgrund en ung person har desto större är risken att kriminalitet kommer att utvecklas (Svensson, 2006). Som typiska ungdomsbrott betraktas butiksstöld, skadegörelse och cykelstöld. Dessa brott betraktas som typiska ungdomsbrott då de flesta ungdomar någon gång har begått dessa brottstyper och att ungdomar till en relativt stor del misstänks för sådana brott. Misshandel och personrån betraktas även ur ett senare perspektiv som typiska ungdomsbrott (Estrada & Granath, 2008). Mer än hälften av Sveriges ungdomar under perioden uppgav att de under de senaste 12 månaderna begått stöldbrott. Omkring en tredjedel uppgav att de begått skadegörelsebrott och ungefär en femtedel uppgav att de utfört någon form av våldshandling (Estrada & Eriksson, 2007). Ungdomars delaktighet i brott Svensson (2006) visar att stöld är ett vanligt förekommande brott bland ungdomar. Cirka hälften av de tillfrågade ungdomarna uppgav att de begått någon stöldrelaterad handling under det senaste året. Det var mest förekommande i skola respektive affär. Däremot är biltillgrepp, det vill säga grövre stöldbrott som att stjäla bil ovanligt bland ungdomar. Ring (2010) uppger att den officiella kriminalstatistiken bland annat innehåller uppgifter om personer som är misstänkta och lagförda för brott och är en källa till kunskap om ungdomsbrottslighetens omfattning och karaktär, se figur 2. 13

12 Figur 2. Lagförda för brott (15-17 år) per 1000 i åldersgruppen. Ur Ring (2010, s 12). Generellt har det inte skett någon ökning av andelen ungdomar som uppgivit att de begått brott sedan år Flertalet av de beskrivna brottshandlingarna har istället visat på en minskning. Sedan år 1995 har andelen ungdomar som begått någon stöldrelaterad handling minskat successivt. Den mest markanta minskningen är brottshandlingar som stöldbrott i skola och affär. Man kan även notera en minskning av de ovanliga stöldbrotten, såsom inbrott och stöld ur bil. Skadegörelsebrotten har även minskat över tid. Emellertid har våldsrelaterad handling av andelen ungdomar som uppgett att de deltagit i denna typ av brott varierat kring en tämligen konstant nivå över tid sedan Det kan utifrån resultaten ses att ungdomar som inte har begått någon brottslig handling ökar över tid. Alltså ökar andelen laglydiga ungdomar. Det redovisas även att en mindre andel av ungdomarna har begått många brott och majoriteten av unga som har begått brott har gjort detta vid enstaka tillfälle. De ungdomar som begår brott begår ofta flera typer av brott. Intressant är att man inte kan påvisa några tydliga tendenser på att de mer brottsaktiva ungdomarna har blivit vare sig mer eller mindre aktiva (Svensson, 2006). Det framgår även en skillnad mellan pojkar och flickor och deras mönster när det gäller olika brott. Pojkar begår i större utsträckning oftare grövre stöldbrott och våld än flickor (Pauwels & Svensson, 2009). Pojkar är även överrepresenterade när det gäller problembeteende. Pojkar och flickor håller en relativt jämn nivå när det gäller stöldbrott i affär. Dock framgår det av resultaten att andelen ungdomar, pojkar som flickor, har en generell minskning av brottshandlingar och problembeteende. Däremot ligger våldsbrotten på en högre nivå år 2005 för pojkar än för flickor Antalet brott bland unga som har begått minst ett brott har även minskat successivt sedan år Mönstret är tydligt för brottshandlingar såsom stöldbrott, däremot när det gäller våldsbrott kan man inte påvisa någon minskning. Frågan är om de ungdomar som uppger att de begår många brott, begår fler och om de svarar för en större andel av den grövre brottsligheten (Svensson, 2006). Resultatet visar att ungdomar som bor i lägenhet, har invandrarbakgrund och kommer från en splittrad familj begår fler brott jämfört med ungdomar som bor i villa, inte har någon invandrarbakgrund samt inte kommer från en splittrad familj. Beträffande ungdomars bakgrund och brottsaktivitet visar resultatet på att andelen 14

13 ungdomar som deltagit i många brott har minskat över tid oberoende av vilken sociodemografisk kategori de tillhör (Svensson, 2006). Enligt Svensson (2006) uppger omkring hälften av ungdomarna att de begått någon stöldrelaterad handling och drygt 10 % uppger att det burit kniv som vapen. Andelen ungdomarna som har uppgett att de slagit någon så att de behövt uppsöka sjukvård var omkring 6 %. Cirka en av tio ungdomar uppger att de begått någon narkotikarelaterad handling och sex av tio uppger att de druckit sig berusade. Relativt vanligt förekommande beteenden är skolk, tjuvåkning och olovlig körning. Att ha använt falskt ID-kort är däremot ovanligt bland ungdomar, se figur 3, för överskådlig bild av brottsutvecklingen. Figur 3. Andel ungdomar uppger att de begått olika brottshandlingar totalt Procent. (*) Tjuvåkning, olovlig körning, användande av falskt ID-kort. Ur Svensson (2006, s 18) Ungdomars utsatthet för brott Ett annat perspektiv av förekomsten av brott bland ungdomarna är deras egen utsatthet för brott. Estrada & Granath (2008) uppger att de flesta brott som begås av ungdomar har en tendens att drabba andra ungdomar. Till skillnad från delaktigheten där man kan påvisa en minskning, kan detta inte påvisas bland ungdomar som uppgett att de blivit utsatta för stöldbrott. Generellt sett är det likaså flertalet unga som uppgett att de har blivit utsatta för våldsbrott. I Brå s rapport uppges även att fler pojkar än flickor utsätts för våld och det sker ofta i skolan. Bland ungdomarna som har uppgett att de själva har begått brott är risken högre att utsättas för brott. Nästan hälften av ungdomarna som blivit utsatta för lindrigt våld har samtliga begått någon våldsrelaterad handling (Svensson, 2006). Enligt Wikström & Butterworth (2006) studie visade det sig att hälften av de ungdomar som undersökts hade erfarenhet av utsatthet för brott. Av dem som blivit utsatta hade mer än hälften blivit utsatta vid mer än ett tillfälle. De flesta ungdomar i undersökningen uppgav att de blivit utsatta för stöld. Efter stöld var våldsbrott vanligast och därefter vandalism. Det visade sig även att pojkar var mer 15

14 utsatta än flickor och att en tredjedel av pojkarna blivit utsatta. Det skilde sig mest i våldsbrott, där även vapen kunde förekomma. Den vanligaste platsen där ungdomarna uppgav att de blivit utsatta var i skolan. Respondenterna blev även tillfrågade om vilket objekt som vanligen blev stulet. Överlag stals vanligen cyklar, pengar och skolmaterial men även mobiltelefoner var högt upp på listan över attraktivt stöldgods. De flesta som utsatts för brott utsattes för detta av jämnåriga bekanta som går i samma skola. Risken att utsättas för brott är högre för individer som själva begår brott Enligt Svensson (2006) blir många ungdomar bestulna och slagna. Knappt en tredjedel av ungdomarna uppger år 2005 att de blivit utsatta för stöld av cykel, plånbok eller annan värdefull ägodel. Omkring en fjärdedel uppger att de blivit utsatta för att någon slagit, sparkat eller utsatt dem för annat våld så att de fick smärtor men inte så illa att de behövde söka sjukvård. Mellan 5 och 6 % av ungdomarna uppger mellan åren att de blivit utsatta för ett grövre våld som lett till att de varit tvungna att söka någon form av sjukvård. Ungefär var tionde ungdom uppger år 2005 att de blivit hotade så att de känt sig allvarligt rädd, se figur 4. Figur 4. Andel ungdomar utsatta för stöld, hot och våld Procent. (*) Det interna svarsbortfallet var relativt stort år 1995 och år 1997 jämfört med senare år för frågan om lindrigare våld. Ur Svensson (2006, s 27). Ring (2010) har i en senare studie fått fram resultat som generellt visar att cirka tre av tio har utsatts för stöld av något slag. Lindrigare våld har cirka två av tio råkat ut för. Hotad på ett sätt så att de känt sig rädda har en av tio blivit. En på 20 uppger att de blivit utsatta för sådant våld att de behövt söka sjukvård, ofta har dessa individer blivit utsatta för lindrigare våld vid ett tidigare tillfälle. Andelen som blivit utsatta för stöld är större än andelen som råkat ut för grövre våld. Till en viss del tycks utsattheten variera med bakgrund. Bland ungdomar boende i lägenhet tenderar andelen utsatta för stöld eller grövre våld att vara högre än bland ungdomar boende i villa. Ungdomar från icke-splittrade familjer tenderar ha utsatts mer sällan än ungdomar från splittrade familjer. Bland unga med invandrarbakgrund verkar utsattheten vara högre jämfört med de ungdomar som har svenskfödda föräldrar. Vad gäller utsattheten för stöld så är den dock lika hög i båda grupperna. 16

15 Wikström & Butterworth (2006) nämner att delaktighet i brott varierar beroende på ungdomars sociala situation och disposition medan utsattheten inte har lika hög variationsgrad och i vissa fall inte varierar alls. Över lag tenderar utsatthet att vara relaterat till band till familj och skola och med självkontroll. Svaga band och låg självkontroll anses öka risken för utsatthet. Ungdomar som varken har svaga eller starka band till familj och skola eller varken låg eller hög självkontroll tenderar dock att utsättas i högre utsträckning. Den sociala situationen påverkar utsattheten för brott, framför allt när det gäller våldsbrott. Som motsats fann Wikström & Butterworth ingen signifikant skillnad gällande utsatthet för exempelvis skadegörelse och stöld. Detta motiveras av att det inte sker någon direktkontakt mellan offer och gärningsman. Dock kan det inte uteslutas att individuella egenskaper påverkar risken att utsättas. Livsstil Att ungdomar ofta tillbringar sin fritid i andra miljöer än där de bor har framkommit i tidigare forskning. Därmed har intresset för att undersöka den miljö där ungdomar faktiskt spenderar sin lediga tid ökat. Alltså handlar det om ungdomarnas livsstil, deras individuella rutiner och deras dagliga aktiviteter (Svensson 2006). Tidigare studier har visat att alla personer inte löper samma risk att utsättas för våldsbrott. Äldre, kvinnor eller gifta personer löper mindre risk att utsättas för våldsbrott än vad ogifta unga män gör. Vanligtvis förklaras dessa skillnader genom deras olika rutinaktiviteter och livsstilar. Delaktighet i brottsliga aktiviteter anses vara ett viktigt kännetecken för en särskild typ att livsstil som ökar risken att utsättas för brott (Wittebrood & Nieuwbeerta, 1999). Genom åren har det vuxit fram olika definitioner av livsstil: Hindelang m.fl. beskriver livsstilar som dagliga rutinaktiviteter, exempelvis arbete, skola, hushållssysslor och andra aktiviteter (Vold m.fl., 2002). Även Cohen & Felson (1979) benämner i sin teori livsstil som rutinaktiviteter såsom arbete, skola, transporter, fritidsaktiviteter, inköp. Wikström & Butterworth (2006) definierar livsstilen utifrån tre faktorer: brottsliga kamrater, brukande av alkohol och narkotika samt utsattheten för riskfyllda miljöer. I likhet med Wikström & Butterworth beskriver Svensson (2006) livsstilen lite mer generellt som: Vad ungdomar gör på sin fritid och med vem de gör det, när de gör det och var de gör det. (s 32) Redan 1996 antog Osgood m.fl. att risken för egen brottslighet ökar av att ungdomar med en riskfylld livsstil exponeras för riskmiljöer och risksituationer. Det finns empiriska belägg för att brottslighet samvarierar med en riskfylld livsstil. Osgood & Andersson (2004) menar att variationen i brottslighet bland ungdomar på olika skolor till en stor del kan förklaras av individuell och kontextuell effekt utav den tid som spenderas genom ostrukturerat umgänge med kamrater. Svensson (2006) hävdar i sin studie att frågan är om samtliga ungdomar löper större risk att begå brott av en riskfylld livsstil eller om ungdomar beroende på deras personliga egenskaper är olika mycket påverkbara av livsstilen? Det finns mycket information om att risken för att begå brott ökas av flera individuella faktorer. Impulsivitet, hyperaktivitet, bristande skuldkänslor, risktagande samt att ha en mera tolerant attityd till brott är exempel på sådana faktorer. Som Wikström 17

16 (2006) nämner bör hänsyn tas både till individuella egenskaper och till miljöns betydelse när brottsligt beteende skall förklaras. Detta bör göras eftersom interaktionen mellan individ och miljö styr handlig eller utebliven handling. Ingen handling sker i ett socialt vakuum. Svensson (2006) menar att när brottsligt beteende skall förklaras bör fokus läggas på: Vissa typer av individer i vissa typer av miljöer. (s 32) Avvikande beteende är nära kopplat till umgänge med kamrater utanför hemmet och utan någon auktoritet närvarande. Det gäller däremot bara om det sker utan ett strukturerat program såsom att gå på en dejt eller att delta i sportsaktiviteter. De fann likväl att rutinaktiviteter står för en stor del av förhållandet mellan avvikande beteende och variabler såsom ålder, kön och social status (Osgood m.fl., 1996). Socioekonomiska och strukturella bakgrundsfaktorer som till exempel social klass, familjestruktur och segregation påverkar skillnader i ungdomars livsstilar och individuella skillnader i ungdomars benägenhet att begå brott. När brottsligt beteende skall förklaras har faktorerna visat sig ha en bakomliggande påverkan (Svensson, 2006). Wittebrood & Nieuwbeerta (1999) menar att det är större risk att personer som är delaktiga i våldsbrott och vandalism utsätts för brott än personer som inte är det. De hävdar även att det endast till en viss del kan förklaras av livsstilen. Svensson & Pauwels (2008) hade som syfte att påvisa de effekter som en riskfylld livsstil och den individuella benägenheten att begå brott har på ungdomsbrottsligheten. De förespråkar att man ska se livsstilen mer på ett multidimensionellt sätt, det vill säga var ungdomarna är, med vem de spenderar sin tid och vilka aktiviteter. Är alla individer lika mottagliga för den riskfyllda livsstilen? Eller ligger deras individuella egenskaper till grund? Ett antagande som görs är att individer med hög benägenhet att begå brott påverkas mer av en riskfylld livsstil än vad individer med låg benägenhet att begå brott gör. Svensson & Pauwels (2008) antar även att individer med låg benägenhet inte alls eller endast lite påverkas att begå brott av en riskfylld livsstil. Om något förändras hos individen eller miljön kan handlingen bli annorlunda eftersom alla handlingar är beroende av individens egenskaper och miljöns egenskaper. De anser att det krävs en integrerad teori för att förstå om olika individer påverkas olika av en riskfylld livsstil. Svensson (2006) visar att brott i större utsträckning begås av ungdomar med till exempel en mer tolerant attityd till brott och andra problembeteenden och hög grad av impulsivitet. Studien visar även att tre livsstilsfaktorer, umgänge med brottsliga kamrater, att ofta vara i centrum på kvällstid samt att dricka mycket alkohol samvarierar med att begå brott. Risken för egen brottslighet ökar ju mer ungdomarna är i city med brottsliga kamrater och ju oftare de dricker alkohol, enligt det mönster som framkommer i undersökningen. För ungdomar med låg individuell risk visade sig sambandet mellan livsstil och brott vara svagt. För ungdomar med varken låg eller hög individuell risk var detta samband något starkare. För ungdomar med hög individuell risk var sambandet starkast. Resultatet tolkas som att ungdomar med låg individuell risk är mer skyddade mot en livsstil som är riskfylld. Det innebär att dessa ungdomar kan utsättas för en riskfylld livsstil i större utsträckning utan att vara mottagliga för den. Sannolikheten för brott ökar avsevärt för ungdomar med en hög individuell risk 18

17 som utsätts för en riskfylld livsstil. Sannolikheten ökar eftersom ungdomar med en hög individuell risk är mer påverkbara av en sådan livsstil. Ungdomars livsstil anses viktig eftersom den påverkar vilka miljöer ungdomarna utsätts för. Dessa miljöer skapar i sin tur olika situationer. Miljöer kan vara olika kriminogena, det vill säga vissa miljöer kan öka risken för att brott ska begås mer än andra miljöer. De miljöer som tenderar att skapa frestelser framkallar mer brottsliga handlingar. Ett sätt att undersöka skillnader i hur mycket ungdomar utsätts för brottsalstrande miljöer är genom att titta på det i förhållande till skillnader i hur mycket ungdomar umgås med sina kamrater utan någon formell eller informell kontroll. Var ungdomar spenderar sin lediga tid, med vem de gör det, samt vad de gör under denna tid avgör om ungdomar kommer att utsättas för brottsalstrande miljöer. En riskfylld livsstil anses vara om barn och ungdomar spenderar sin tid på offentliga platser med kriminella kamrater och dricker alkohol eller tar droger. Det har visat sig att risken att begå brott ökar om en individ har en riskfylld livsstil. Den ökar eftersom en sådan livsstil gör att individen oftare utsätts för riskfyllda situationer (Svensson & Pauwels, 2008). I både teori och empirin har forskare påvisat ett samband mellan individens benägenhet (som styrs av individens moral och självkontroll) att begå brott och risken att brott begås (Wikström, in press). Enligt Svensson & Pauwels (2008) har det likaså visat sig att individen handlar utifrån ett samspel mellan sina egenskaper och miljön. Därför är det viktigt att undersöka samspelet mellan individen och miljön för att kunna förklara brottslighet. De diskuterar mer ingående i sin artikel att individers sårbarhet, det vill säga deras benägenhet att begå brott påverkar vilken effekt en riskfylld livsstil har på deras delaktighet i brottsliga handlingar. För de individer som är mer benägna att begå brott, det vill säga är mer individuellt sårbara antas en riskfylld livsstil ha en mer uttalad effekt. Wikström & Butterworth (2006) slår samman livsstilen i ett summerat index där livsstilen undersöks utifrån hur ofta individerna befinner sig på offentliga platser med hög brottsrisk, hur mycket brottsbenägna deras kamrater är och deras alkohol- och narkotikakonsumtion. Exempel på offentliga riskfyllda miljöer är varuhus, stadens centrum, klubbar, barer samt diskotek. De har även gjort en jämförelse som visar på att fler pojkar än flickor tenderar att ha en förhållandevis riskfylld livsstil. Dock är endast en liten procentuell skillnad mellan pojkar och flickor med en riskfylld livsstil. Ungdomar som besitter en lågrisklivsstil, begår färre brott än andra, särskilt gäller det för flickor. De uppger mer ingående i sin bok att brottslingar med en riskfylld livsstil begår brott oftare än andra samt begår andra typer av brott. Livsstilens effekt på delaktighet i brott är starkare än dess påverkan på utsatthet för brott. Däremot visar livsstilen ingen signifikant påverkan på hur ofta flickor som blivit utsatta återigen drabbas av brott. Interaktionen mellan livsstilsrisk och individens egenskaper pekar på att livsstilen endast har en liten effekt på ungdomars delaktighet i brott bland dem som har skyddande individuella egenskaper. Däremot har livsstilen en stark påverkan på ungas delaktighet i brott bland dem som har mer balanserade individuella karaktärsdrag, det vill säga varken hög- eller lågriskindivider. Detta berör framförallt deras delaktighet i aggressiva brott. För individer med hög individuell risk har livsstilen ingen direkt påverkan, förutom när det gäller stöldbrott (Wikström & Butterworth, 2006). 19

18 Enligt Wikström & Butterworth (2006) brukar delaktighet i brott antas bero på individuella egenskaper medan utsatthet för brott istället beror på vad individen har för livsstil. Livsstilen är relaterad till var ungdomarna bor och hur de spenderar sin tid. Delaktighet i brott anses vara en aktiv handling medan utsatthet för brott anses vara mer passivt det vill säga något som händer just dig. Distinktionen mellan delaktighet och utsatthet är dock inte helt tydlig då många är delaktiga vid ett tillfälle och utsatta vid ett annat tillfälle. Ett exempel på detta är ett slagsmål. Precis som livsstilsteorin menar även Wikström & Butterworth (2006) att när brottsofferundersökningar tar hänsyn till individuella egenskaper såsom ålder, kön och social klass, har de övervägande gånger studerats som prediktorer för variation i livsstil. Nofziger & Kurtz (2005) har undersökt vilka konsekvenser exponering för våld har för ungdomar, utifrån deras rutiner och livsstil. De menar att delaktighet i våld och utsatthet för våld är indikatorer på en riskfylld livsstil. Deras utgångspunkter är rutinaktivitetsteorin och livsstilsteorin. Resultatet i deras studie visar att om ungdomar exponeras för våld i sitt dagliga liv, är det mer troligt att de själva begår våldsbrott. De menar även att alla typer av våldskontakt såsom exponering av våld, utsatthet och delaktighet kan sammankopplas med varandra. Att ofta bevittna våld i olika miljöer kan ge individer en ökad tolerans gentemot våld och därmed få dem att själva begå våldsamma handlingar. Individers olika rutinaktiviteter och livsstilar avgör hur ofta de kommer i kontakt med våld. I tidigare forskning har Sampson & Lauritsen (1990) diskuterat frågan gällande huruvida risken att utsättas för personliga brott ökar vid avvikande och våldsamt beteende. De nämner dessutom att vissa forskare hävdar att det är samma individer som deltar i brott och som utsätts för brott. Deras resultat ger stöd för att livsstilen påverkar i vilken grad individer deltar i och utsätts för brott. Deras data pekar på att risken att utsättas för personliga brott ökar direkt av delaktighet i antingen i brott eller i andra avvikande handlingar. MATERIAL OCH METOD Studien är av kvantitativt slag, vilket innebär att den omfattar information som kan mätas med siffror (Björklund & Paulsson, 2003). Uppsatsen är en tvärsnittsstudie, vilket innebär att mer än ett fall undersöks och den görs vid en tidpunkt (Bryman, 2002) Undersökningen är gjord vid ett tillfälle på en kohort. Information till studien har erhållits genom en enkätundersökning, vilket innebär att respondenterna anonymt har fått svara på frågor genom en enkät. Etisk prövning är gjord och godkänd av Malmö Högskolas etiska nämnd, före genomförandet av enkätundersökningen. Material Vårt material består av frågor som är hämtade från den tidigare nationella skolundersökningen av niondeklasselever i Sverige. Denna undersökning utförs vartannat år av Brottsförebyggande rådet (Svensson, 2006). Vi har gjort en totalundersökning vilket enligt Trost (2007) innebär att hela populationen tillfrågas, det vill säga att inget urval görs. 20

19 Vår population är samtliga skolor i Landskrona centrum. Vi valde skolor belägna i Landskrona Centrum på grund av tidsbrist samt av ekonomiska skäl. Fem skolor blev tillfrågade via missivbrev (se bilaga 1) till rektorerna om att delta i undersökningen. Tre av skolorna valde att delta. Totala antalet elever på samtliga tillfrågade skolor var 335, sedan två skolor valde att inte delta hamnade urvalet på 249 elever. Varken skolor eller elever kommer att nämnas då dessa är anonyma av integritetsskäl. Vi anser inte att anonymiteten är något problem eftersom fokus ligger på livsstilens påverkan på sambandet mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott. Utan rektorernas godkännande hade vi inte fått möjlighet att genomföra vår undersökning. Enligt May (2001) fungerade rektorerna i detta fall som gate keepers, det vill säga de är personer som kontrollerar tillgången till den information vi sökte. Undersökningskvalitet Frågan är om resultaten är korrekta och med tillräcklig säkerhet mäter någon viss variabel. Frågan är också vad resultaten egentligen säger oss och kan användas till om frågan ställts fel, lämnats ut till fel personer eller om många vägrat besvara enkäten. Vid en enkätundersökning använder man begreppen validitet och reliabilitet beträffande säkerheten i studien (Ejlertsson, 2005). Reliabilitet Med reliabilitet, tillförlitlighet, menas huruvida upprepade mätningar ger samma resultat, det vill säga att undersökningen är stabil och inte påverkas av slumpinflytelser (Trost, 2007). Se mer om reliabiliteten i denna studie under metodproblem. Validitet Med validitet i en enkät menas frågornas förmåga att mäta det de avser att mäta. Hög validitet innebär att de har inget eller litet systematiskt fel (Ejlertsson, 2005). Systematiskt fel medför att vi inte mäter det vi önskar mäta genom våra frågeställningar i vår enkät. Validitet handlar således om resultatets giltighet. Validiteten kan kontrolleras på olika sätt, exempelvis genom att jämföra resultat med andra källor. Dock kräver detta att vissa kriterier är uppfyllda (Roxell & Tiby, 2006). Majoriteten av de frågor som vi använder har använts vid ett flertal tidigare tillfällen. Detta innebär att vi kan förvänta oss att frågorna är förhållandevis tillförlitliga. Genomförande Vi genomförde vår enkätundersökning under december månad år Före undersökningen skickade vi ut ett missivbrev samt enkäten (se bilaga 2) till rektorerna på de utvalda skolorna. Missivbrevet gav information om undersökningens syfte och uppgifter om anonymitet för både skola och elever samt hur undersökningen kan tänkas gå till. Missivbrev är enligt Trost (2007) ett följebrev som medföljer själva enkäten. Vår tanke var från början att vi själva skulle sköta genomförandet på skolorna. För att minska bortfallet och för att underlätta för skolorna gav vi dem möjligheten att 21

20 själva bestämma vad som passade deras verksamhet bäst. Det vill säga om vi skulle komma till skolan och genomföra enkäten med eleverna eller om de själv ville ta hand om genomförandet av undersökningen. Bjarnason (1995) uppger utifrån tidigare forskning att inga signifikanta skillnader påvisats i svarsbeteendet hos respondenten beroende på om läraren eller undersökningspersonal delar ut enkäten. Vi informerade även de utvalda skolorna att vi stod för all kopiering av enkäten samt svarskuvert, med detta ville vi förhoppningsvis minska bortfallet. Detta för att vi hade filosofin att skolorna möjligen skulle välja att inte delta av ekonomiska skäl. Vi ville göra det så problemfritt som möjligt för dem för att få fler skolor att medverka. Trots att det endast var tre skolor som valde att delta i undersökningen såg genomförandet olika ut på varje skola. På två skolor valde rektorerna att genomförandet skulle ske av oss och en skola valde att utföra undersökningen själva. Genomförandet av skola A, B och C skedde på olika sätt, men som Bjarneson (1995) nämner så spelar det ingen större roll för resultatet. Skola A På skola A, som skötte utförandet själv, lämnade vi enkäterna och svarskuvert hos rektorn. Rektorn lämnade över dem till klassföreståndarna som tog hand om genomförandet. När vi hämtade de färdiga enkäterna efter en veckas tid blev vi informerade om att det fanns ett visst bortfall på grund av sjukdom samt att vissa valde att inte delta. Skola B På skola B, en av de två skolorna där genomförandet sköttes av oss, hade vi haft kontakt med rektorn tidigare och han förespråkade att genomförandet skulle ske av oss. Rektorn mötte oss på skolan och presenterade oss för klassföreståndaren för den aktuella klassen. Väl inne i klassrummet informerade vi muntligt respondenterna om vårt syfte med undersökningen. Vi poängterade anonymiteten väldigt starkt samt betonade att vi inte var intresserade av att undersöka varje enskild individ utan endast samband och att ingen jämförelse mellan skolor skulle göras. Vi informerade även om att vi fanns tillhands under hela utförandet och kunde svara på eventuella frågor. Genomförandet gick smidigt och endast en elev saknades, på grund av sjukdom. Skola C Eftersom skola C har många elever ville vi att den skulle delta, för att öka urvalet. Efter drygt en vecka blev vi kontaktade och fick information om att vi kunde komma veckan därpå och genomföra undersökningen. Under en och samma dag skulle vi träffa tre av fem klasser vid tre olika tillfällen. Vid genomförandet på denna skola var det av stor vikt att respektive klassföreståndare var närvarande i klassrummen. Presentationen i klassrummet var likadan som på skola B. För resterande två klasser kunde tyvärr inget genomförande ske på grund av tidsbrist då ingen tid passade både skolan och oss. 22

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar 1995 8 Stockholm 12 april Jonas Ring Brottsförebyggande rådet Dagens presentation Bakgrund till undersökningen

Läs mer

Ungdomar och brott åren

Ungdomar och brott åren Ungdomar och brott åren 1995 2005 Resultat från sex självdeklarationsundersökningar bland elever i årskurs 9 RAPPORT 2006:7 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsutvecklingen.  KORTA FAKTA OM I SVERIGE Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja

Läs mer

Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs nio

Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs nio Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs nio Resultat från fem självdeklarationsundersökningar RAPPORT 2005:4 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ)

Läs mer

Stöld, våld och droger bland pojkar och flickor i årskurs nio

Stöld, våld och droger bland pojkar och flickor i årskurs nio Stöld, våld och droger bland pojkar och flickor i årskurs nio Resultat från tre självdeklarationsundersökningar BRÅ-rapport 2000:17 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundtjänst,

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Rapport 2013:3. Brott bland ungdomar i årskurs nio

Rapport 2013:3. Brott bland ungdomar i årskurs nio Brott bland ungdomar i årskurs nio Resultat från Skolundersökningen om brott åren 1995 2011 Brott bland ungdomar i årskurs nio Resultat från Skolundersökningen om brott åren 1995 2011 Rapport 2013:3 Brå

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Information Sida 1 (7) 2016-10-28 STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras

Läs mer

välfärdsproblem mot en ökad polarisering 2023?

välfärdsproblem mot en ökad polarisering 2023? Brott som välfärdsproblem Felipe Estrada mot en ökad polarisering 223? Det är ett välkänt faktum att brottsligheten ökat kraftigt efter andra världskriget både i Sverige och i övriga Västeuropa. Mer oklart

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Den ojämlika brottsligheten. Nationell Trygghetskonferens, Luleå 13 april 2016 Felipe Estrada, Stockholms Universitet

Den ojämlika brottsligheten. Nationell Trygghetskonferens, Luleå 13 april 2016 Felipe Estrada, Stockholms Universitet Den ojämlika brottsligheten Nationell Trygghetskonferens, Luleå 13 april 2016 Felipe Estrada, Stockholms Universitet Synen på brottsutvecklingen På det hela taget, tror du att antalet brott i Sverige ökat,

Läs mer

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete 1 (5) Datum 2016-03-10 Diarienummer KS 2016-69 Handläggare Izabell Martinsson Åberg Direkttelefon 0383-46 77 59 E-postadress Izabell.martinssonaberg@raddningstjansten.com Kommunstyrelsen Mål för Nässjö

Läs mer

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se En lektion om Lärarhandledning brottsutveckling FRÅGA 1: Vilka är de vanligaste brotten? FRÅGA 2: Vilken bild ger massmedia av de vanligaste brotten? FRÅGA 3: Ökar brottsligheten? FRÅGA 4: Begår unga i

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR PREVENTIONSCENTRUM -EUROPAFORUM TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0487/2010 SID 1 (5) 2010-09-28 Handläggare: Olavi

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Brott bland ungdomar i årskurs nio

Brott bland ungdomar i årskurs nio Brott bland ungdomar i årskurs nio Resultat från skolundersökningen om brott åren 1995 2008 Rapport 2010:6 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar

Läs mer

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och KronoberK rgs län Anmälda brott per kommun jan dec 213 s län Magnuss Lundstedt, Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott

Läs mer

Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 2006 2011.

Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 2006 2011. Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 26 211. I denna redovisning används tre olika källor: - Brå:s rapport: Lokala poliser Hinder och möjligheter med lokala poliskontor - Statistik på polisanmälda

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

UNGDOMSBROTTSLIGHETENS UTVECKLING SPEGLAD I OLIKA KÄLLOR

UNGDOMSBROTTSLIGHETENS UTVECKLING SPEGLAD I OLIKA KÄLLOR Fördjupning Ungdomsbrottslighetens utveckling speglad i olika källor UNGDOMSBROTTSLIGHETENS UTVECKLING SPEGLAD I OLIKA KÄLLOR Jonas Ring och Jonas Öberg Sammanfattning Syftet med detta kapitel är att studera

Läs mer

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Kvinnors brottslighet

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Kvinnors brottslighet Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Kvinnors brottslighet Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 KVINNORS BROTTSLIGHET Solveig Hollari Fördjupning

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Misshandel per dag och tid på dygnet, åren 2002, 2004 och 2006

Misshandel per dag och tid på dygnet, åren 2002, 2004 och 2006 Rubrik 1(20) Misshandel per dag och tid på dygnet, åren 2002, 2004 och 2006 1 Rubrik 2(20) Sammanfattning...3 Inledning...3 Dold brottslighet...4 Misshandel under vissa dagar...4 Barn 0 6 år...6 Barn 7

Läs mer

En kartläggning av den integritetskränkande brottsligheten mellan ungdomar i Dalarnas län

En kartläggning av den integritetskränkande brottsligheten mellan ungdomar i Dalarnas län Kriminologiska institutionen En kartläggning av den integritetskränkande brottsligheten mellan ungdomar i Dalarnas län En kvantitativ registerstudie av polisanmälningar från år 2007 Examensarbete 1 15

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Antagna av Kommunfullmäktige

Antagna av Kommunfullmäktige Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Ungdomar och brott i Sveriges län Rapport 2007:30

Ungdomar och brott i Sveriges län Rapport 2007:30 Ungdomar och brott i Sveriges län 1995 2005 Rapport 2007:30 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar

Läs mer

Vad känner vi till om ekobrottslingar?

Vad känner vi till om ekobrottslingar? Vad känner vi till om ekobrottslingar? Ekobrottslighetens allvarsgrad Ekobrottslighetens allvarsgrad Ekobrottsligheten upplevs som alienerande, dvs det är något som sker över huvudet och som man som medborgare

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport Brott och utsatthet för brott 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport Brott och utsatthet för brott 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 12 Temarapport Brott och utsatthet för brott 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Strategiska brott bland unga på 00-talet En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Bakgrund Brå publicerade år 2000 rapporten Strategiska

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2013

Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2013 Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2013 Brottutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2013 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2002

Personer lagförda för brott år 2002 Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2000

Personer lagförda för brott år 2000 Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Har stöldbrottsligheten minskat?

Har stöldbrottsligheten minskat? Kriminologiska institutionen Har stöldbrottsligheten minskat? En komparativ studie om stöldbrottslighetens utveckling i Sverige och England mellan 1975-2010 Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län T r ygghet s under s ökni ng 2014 Kr onober gsl än Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kronobergs län har sedan 2005 genomfört medborgarundersökningar i samtliga länets kommuner, frånsett

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Utsatthet för brott år Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2012

Utsatthet för brott år Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2012 Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2012 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och trygghe ten

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009 Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Ungdomsbrottslighet

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Ungdomsbrottslighet Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Ungdomsbrottslighet Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 Fördjupning UNGDOMSBROTTSLIGHET Felipe Estrada och

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Arbetsrapport 2012:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Annika Almqvist Per Åsbrink Att dokumentera

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Barnombudsmannen rapporterar br2007:02. Vem kan man lita på? Barn och unga berättar om brott

Barnombudsmannen rapporterar br2007:02. Vem kan man lita på? Barn och unga berättar om brott Barnombudsmannen rapporterar br2007:02 Vem kan man lita på? Barn och unga berättar om brott Barnombudsmannens har genomfört en enkätundersökning för att belysa förekomst och upplevelse av brott i barns

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Cykelstöld

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Cykelstöld Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Cykelstöld Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 Utvecklingen inom olika brottskategorier Stöld och skadegörelse

Läs mer

Rapport 2013:4. Skolundersökningen om brott 1995 2011. Teknisk rapport

Rapport 2013:4. Skolundersökningen om brott 1995 2011. Teknisk rapport Rapport 2013:4 Skolundersökningen om brott 1995 2011 Teknisk rapport Skolundersökningen om brott 1995 2011 Teknisk rapport Rapport 2013:4 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande

Läs mer

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kalmar län har sedan slutet av 1990-talet genomfört medborgarundersökningar med viss frekvens i länets kommuner

Läs mer

Kvartalsrapport 2013:3

Kvartalsrapport 2013:3 Kvartalsrapport 213:3 Uppföljning av brottsutvecklingen i Nordvästra Skåne Polismyndigheten i Skåne, Polisområde Nordvästra Skåne Underrättelsesektionen 213-1-3 RAPPORT 2 (3) Kvartalsrapport 213:3 Uppdrag

Läs mer

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun 2016-11-01 Sid 1/7 Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Del 1- rapport Inledning Denna kartläggning är en första överblick över brotts- och trygghetssituationen i Lysekils kommun. Kartläggningen

Läs mer

C-UPPSATS. Ungdomsbrottslighet Varför begår ungdomar brott. Pernilla Landgren. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Ungdomsbrottslighet Varför begår ungdomar brott. Pernilla Landgren. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2008:193 Ungdomsbrottslighet Varför begår ungdomar brott Pernilla Landgren Luleå tekniska universitet C-uppsats Sociologi Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell Produktionsmiljö

Läs mer

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kom mmun jan dec 2013 Kalmar län Klas Eriksson Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kom mmun jan dec 2013 Kalmar län Klas Eriksson Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och ss län Anmälda brott per kom mmun jan dec 213 län Klas Eriksson Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott brottsområde

Läs mer

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar

Läs mer

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2011-01-07 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Blackebergs gymnasium Gymnasiet åk 2

Blackebergs gymnasium Gymnasiet åk 2 Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning

Läs mer

Personer lagförda för brott

Personer lagförda för brott Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Brott och trygghet. Ungdomsbrottslighet i Göteborg

Brott och trygghet. Ungdomsbrottslighet i Göteborg Brott och trygghet Ungdomsbrottslighet i Göteborg Ett samarbete mellan Göteborgs Stad, polisområde Storgöteborg och Göteborgs universitet. Rapport 2 i serien Brott och trygghet. 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Examensarbete Våren 2014

Examensarbete Våren 2014 Examensarbete Våren 2014 Sektionen för hälsa och samhälle Kriminologi Orsaker till ungdomsbrottslighet En kvantitativ undersökning om brottslighet bland gymnasieelever Författare Christian Granängen Handledare

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar

Läs mer