Väg 163, Gång- och cykelväg, Grebbestad Strand

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG Väg 163, Gång- och cykelväg, Grebbestad Strand Tanums kommun, Västra Götalands Län Vägplan, samrådsunderlag Projektnummer:

2 Dokumenttitel: Samrådsunderlag, väg 163, Gång- och cykelväg, Grebbestad Strand Dokumentdatum: Utgivare: Trafikverket, Vassbottengatan 14, Vänersborg, telefon: Kontaktperson: Peter Hansson Ärendenummer: TRV 2014/56366 Projektnummer: Version: 1.0 Skapat av: Sweco Civil AB Uppdragsansvarig: Magnus Wackerfeldt Miljö: Johanna Gelang Alfredsson Trafik: Sofia Wedin Kartor: Ola Rosenqvist Fotograf: Sweco 2

3 Innehåll 1 Sammanfattning Beskrivning av projektet Planläggningsprocessen Bakgrund Allmänt Problembild Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) Ändamål och projektmål Beskrivning av projektet Allmänt Förslag till åtgärder Avgränsningar Förutsättningar Markanvändning Bebyggelse och service Landskapsbild Byggnadstekniska förutsättningar Intressen och aspekter Trafik Olycksstatistik Kollektivtrafik Naturmiljö Vattenförekomster och markavvattning Havsvattennivåer och översvämningsrisk Friluftsliv Kulturmiljö och fornlämningar Miljöbelastning Miljöbelastning från trafiken på väg Befintliga markföroreningar Effekter och deras tänkbara betydelse Miljöeffekter och miljökonsekvenser Påverkan på allmänna intressen Övriga effekter och konsekvenser Trafikmängder Framkomlighet

4 5.3.3 Trafiksäkerhet Trafikekonomi och komfort Trafikantupplevelser och trafikservice Fortsatt arbete Planläggning Viktiga frågeställningar Källor Litteraturkällor Elektroniska källor

5 1 Sammanfattning Den aktuella sträckan längs väg 163 vid Grebbestad Strand, mellan Grebbestad Camping och Vadskärspiren är en av cirka 50 åtgärder inom projektet 10 mil gångoch cykelväg i Västra Götaland. Projektet är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i regionen för att bygga ut gång- och cykelvägar (GC-vägar) längs det regionala vägnätet. Satsningen görs i enlighet med den antagna regionala infrastrukturplanen för Det aktuella projektet berör cirka 350 m av väg 163 från Grebbestad Camping till Vadskärspiren. Trafiken utmed väg 163 mellan Grebbestad Camping och Vadskärpiren är i perioder under året mycket hög. Vägen trafikeras av omkring 3400 fordon per dygn, sommartid är den uppmätta siffran markant högre och uppemot 7900 fordon per dygn har mätts upp. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är låg. Möjligheten att gå eller cykla behöver förbättras. Den skyltade hastigheten är 50 km/h. GC-vägen kommer att anläggas utmed sydvästra sidan av väg 163. I nuläget pågår byggnation av en ny GC-väg mellan Grebbestad Camping och Rörviksvägen. Den nu aktuella delen kommer att ansluta till pågående byggnation för att samma standard och för att en kontinuerlig GC-väg mellan Grebbestad och Sportshopen ska skapas. Väg 163 är den primära länken mellan Grebbestads Camping och Grebbestads centrum. Det finns ett stort behov av att kunna gå eller cykla mellan Grebbestads Camping och Grebbestads centrum men idag saknas fullgod GC-väg. Sträckan ligger inom tättbebyggt område och delar av sträckan kantas av bostadsbebyggelse med tillhörande fastighetsutfarter. En geoteknisk undersökning av den aktuella vägsträckan utfördes Undersökningen har konstaterat låga värden för stabiliteten i den befintliga vägbanken närmast kustlinjen. De marinbiologiska värdena i närområdet är höga. I de grunda vattenområdena är näringstillgången och produktionen av mindre djur hög och det är en viktig miljö för vadar- och sjöfåglar. Vidsträckta ängar av ålgräs, som bland annat fungerar som barnkammare för flera fiskarter, finns ca 30 meter från strandkanten. Längs vägkanten mot havet växer bland annat strandråg, saltarv och trift. I grässlänterna längre upp från stranden växer bland annat mjuknäva, femfingerört och lunddraba samt ett större antal mer triviala arter. I den sydöstra delen av sträckan passerar en mindre bäck genom en vägtrumma. Ca 500 meter sydväst om den planerade GC-vägen ligger Natura 2000-området samt naturreservatet Tanumskusten. Fjällbacka och Grebbestads kust och skärgård utgör riksintresse för naturvård enligt MB kap 3:6. Riksintresset omfattar ett stort område inom Tanums och Strömstads kommuner. Dess närmaste gräns ligger ca 250 meter väster om planerad GC-väg. 5

6 2 Beskrivning av projektet 2.1 Planläggningsprocessen Planläggning av väg- och järnvägsbyggande följer en process där både infrastrukturbyggaren och företrädare för samhället i övrigt medverkar. Planläggningsprocessen regleras i väglagen och lag om byggande av järnväg och syftar till att förfarandet vid byggande av transportinfrastruktur ska få en god anknytning till övrig samhällsplanering och gällande miljölagstiftning. Processen innebär att planläggningen av vägar och järnvägar förankras bland annat i kommunernas planering och att de som berörs i olika skeden får goda möjligheter till insyn och ges möjlighet att framföra synpunkter. Under planläggningsprocessen analyseras och beskrivs väg- eller järnvägsanläggningens lokalisering och utformning alltmer detaljerat. Slutligen läggs lokaliseringen och detaljutformningen fast. De handlingar som ska tas fram under planläggningsprocessen kommer successivt att bli mer detaljerade. För att underlätta kommunikationen och för att man ska veta var i processen man befinner sig har Trafikverket identifierat statusbegrepp för vägplanen enligt Bild 1. Bild 1 Vägplanens statusbegrepp Under processens gång har planen olika status; t.ex. i början är det en vägplan med status samrådsunderlag och i slutet av processen är det en vägplan med status fastställelsehandling. Samrådsunderlaget ska utgöra underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Även kommun, direkt berörda, kollektivtrafikmyndigheten samt allmänheten ges möjlighet att ta del av samrådsunderlaget och lämna synpunkter. 2.2 Bakgrund Allmänt Kommunerna i Västra Götalands län har under våren 2011 haft möjlighet att lämna in ansökningar och prioriteringar på GC-vägar de anser vara viktiga. Gensvaret har varit stort, 44 av länets 49 kommuner har skickat in förslag. Trafikverket har 6

7 sammanställt, gjort en prioritering och valt ut de projekt som ska arbetas vidare med tillsammans med kommunerna. Sträckan längs väg 163 vid Grebbestad Strand mellan Grebbestads Camping Vadskärspiren är en av ca 50 åtgärder inom projektet 10 mil GC-väg i Västra Götaland. Projektet är en gemensam satsning mellan Trafikverket, Västra Götalandsregionen och kommunerna i regionen för att bygga ut GC-vägar längs det regionala vägnätet. Satsningen görs i enlighet med den antagna regionala infrastrukturplanen för Projektet för Grebbestad Strand påbörjades under år 2014 och utbyggnaden av nya GC-vägar ska vara slutfört år Bild 2 Föreslagen sträckning Problembild Väg 163 är den primära länken mellan Grebbestads Camping och Grebbestads centrum. Det aktuella projektet berör cirka 350 m av väg 163 från Grebbestad Camping till Vadskärspiren. Vägen trafikeras av omkring 3400 fordon per dygn, sommartid är den uppmätta siffran markant högre och uppemot 7900 fordon per dygn har mätts upp. Den skyltade hastigheten är 50 km/h. Trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter är låg, möjligheten att gå eller cykla behöver förbättras. Det finns ett stort behov av att kunna gå eller cykla mellan Grebbestads Camping och Grebbestads centrum men idag saknas fullgod GC-väg. Sträckan ligger inom tättbebyggt område och delar av sträckan kantas av bostadsbebyggelse med tillhörande fastighetsutfarter. På sommaren är GC-vägen hårt belastad. Oskyddade trafikanter på väg mellan Grebbestad centrum 7

8 och Grebbestads Camping måste idag färdas längs ett på sommaren hårt trafikerat vägavsnitt. I nuläget markerar en målad heldragen väglinje uppdelningen av fordonstrafiken och GC-trafiken. På sträckan mellan Rörviksvägen och Grebbestads Camping pågår i nuläget anläggning av en ny GC-väg, till vilken planerad GC-väg mellan Grebbestads Camping och Vadskärspiren kommer att ansluta, se Bild 2. CG-vägen mellan Rörviksvägen och Grebbestads Camping utförs med en bredd om 3 m, vilket innebär att standarden på befintlig GC-väg mellan Grebbestads Camping och Grebbestads centrum inte blir enhetlig. Genom att anlägga aktuell sträcka med samma standard kommer GC-vägen att upplevas enhetlig och sammanhängande. 2.3 Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) Planläggningen av vägar och järnvägar ska föregås av förberedande studier. Syftet med en förberedande studie är att ge underlag för att bestämma vad som ska göras för att lösa transportbehovet. Trafikverket har valt att ge de förberedande studierna benämningen åtgärdsvalsstudier. Åtgärdsvalsstudier är ett arbetssätt för att övergripande och i ett tidigt skede analysera lämpliga lösningar för konstaterade eller framtida brister. En åtgärdsvalsstudie genomförs normalt i samverkan mellan flera aktörer, t.ex. kommuner, och innebär ett steg innan planläggningen påbörjas. Avsikten är att åtgärdsvalsstudier på sikt ska finnas som underlag i den ekonomiska planläggningsprocessen till alla åtgärdsförslag som tas in i kommande åtgärdsplaner/program med tilldelning av statlig finansiering. Främst handlar detta om Nationell plan för transportsystemet och motsvarande planer på länsnivå. Förslag till åtgärder i transportsystemet analyseras enligt den s.k. fyrstegs-principen som är en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska vägtransportsystemets miljöpåverkan. Tänkbara åtgärder ska analyseras i följande fyra steg: Steg 1 Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och val av transportsätt. Steg 2 Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintligt vägnät och fordon. Steg 3 Begränsade ombyggnadsåtgärder. Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. För det aktuella projektet kan konstateras att steg 3 är tillämpbart d v s en ny GCväg anordnas längs med befintlig vägsträckning, med begränsad påverkan på angränsande mark. I det här fallet kan kravet på åtgärdsvalsstudie anses vara tillgodosett genom det arbetssätt Trafikverket valt, d v s att i samråd med kommunen och Västra Götalandsregionen bygga ut GC-vägar längs det regionala vägnätet. 2.4 Ändamål och projektmål Ändamålet med projektet är att skapa ett sammanhängande GC-stråk mellan Rörviksvägen och Vadskärspiren. Syftet med vägplanen är att klargöra hur en GC- 8

9 väg kan anordnas längs med väg 163 vid Grebbestad Strand mellan Grebbestads Camping och Vadskärspiren i syfte att uppnå ett sammanhängande cykelvägnät mellan Rörviksvägen och Vadskärspiren. Målet med projektet är att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, öka möjligheten att pendla med cykel till skola och arbete, förbättra livskvaliteten för boende samt bidra till en positiv miljö- och hälsoutveckling. 2.5 Beskrivning av projektet Allmänt Möjligheten och gå eller cykla längs väg 163 är begränsad på grund av att tillgång till en fullgod GC-väg är reducerad. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är låg. Gående och cyklister längs väg 163 löper stor risk att bli påkörda när de tvingas nyttja det begränsade utrymme om ca 2 m GC-väg som ges. Cyklister har enligt förstudien observerats nyttja körfält avsett för biltrafik vid tillfällen då utrymmet på GC-vägen varit alltför begränsat. Risken att cyklister tvingas ut i vägen på grund av det begränsade utrymmet i kombination med periodvis omfattande GC-trafik bedöms därmed vara överhängande. Kapaciteten är stundtals mycket begränsad vilket hämmar möjligheten att gå eller cykla mellan målpunkter i området. Sammantaget bedöms tillgängligheten för gående och cyklister vara låg Förslag till åtgärder Sektionen för väg 163 bibehålls med avseende på befintlig bredd på körbanan. En ny GC-väg med 3 meters bredd föreslås längs sydvästra sidan av väg 163, befintlig GC-väg breddas ca 1-1,5 m. I nuläget pågår byggnation av en ny GC-väg mellan Grebbestad Camping och Rörviksvägen. Den nu aktuella delen kommer att ansluta till påbörjad byggnation för att samma standard och för att en kontinuerlig GC-väg mellan Grebbestad centrum och Rörviksvägen ska skapas. Bild 3 Typsektion med avskiljande räcke GC-vägen placeras på befintlig GC- väg utmed väg 163 men breddas från befintliga ca 2 m till 3 m. Detta innebär att GC-vägen kan ansluta till den GC- väg som byggs mellan Rörviksvägen och Grebbestads Camping. Utmed sträckan föreslås vägräcke och/eller mittkantstöd som avskiljare mot trafiken. Se förslag till vägräcke i Bild 4. 9

10 Bild 4 Exempel från väg 162 vid Lyse. GC-väg med avskiljande vägräcke. Den befintliga busshållplatsen anpassas i läge, en enklare plattform för avstigning föreslås mellan vägen och GC-vägen. Strandvägen (kommunal väg) i riktning mot badplatsen föreslås i en utredning av Tanums kommun ges ett nytt läge öster om befintlig infart. Siktförhållanden i båda riktningarna mot Grebbestads centrum och Grebbestads Camping förväntas bli till det bättre både för gående, cyklister och andra trafikanter. 10

11 3 Avgränsningar Projektets geografiska avgränsning framgår av karta, se Bild 5. Det område som berörs är de närmaste metrarna utefter väg 163, vilket delvis omfattar befintligt vägområde. På en del av sträckan berörs intilliggande fastigheter med tomtmark. Bild 5 Utredningsområde Projektet är avgränsat till väg 163 som Trafikverket är väghållare för, men kommunala och enskilda vägar kommer delvis att beröras. Det handlar företrädelsevis om de anslutningsvägar som den nya GC-vägen passerar över. Tidmässigt avgränsas genomförandet till lämplig tid på året d v s vår eller höst. Sommartid är belastningen på väg 163 hög i och med turisttrafik. 11

12 4 Förutsättningar 4.1 Markanvändning Detaljplanelagda områden finns inom Grebbestads tätort och i anslutning till Grebbestads Camping, se Bild 6. Vägplan för Grebbestad Strand berör detaljplan 02:211:2 i planens nordvästra del. Området är i planen angivet som allmän plats naturområde, rekreation och n 2 område för natur där skyddsplanering skall finnas. Inom allmän plats finns även område för GC-väg angivet inom området för planerad vägplan. Detaljplan 02:201 norr om väg 163 berörs, vägplanen ligger inom område avsatt för allmän plats väg. I detaljplan 02:211 söder om väg 163 ligger inom vägplanen område för allmän plats park eller plantering och vägmark samt byggnadsmark område för bostadsändamål. Bild 6 Detaljplanelagda områden Bebyggelse och service Centralorten Grebbestad utgör centrum för kommuntäckande service. Här finns, förutom grundläggande boendeservice för traktens befolkning även god kommersiell service. 12

13 4.1.2 Landskapsbild Det omgivande landskapet är småskaligt och kuperat. Landskapsbilden präglas av närheten till havet och badplatsen, se fotografier i Bild 7. Badplatsen har haft nuvarande utseende sedan lång tid tillbaka. Stenpiren i den södra delen av badplatsen innesluter den södra delen av badplatsen. I den berörda sträckans norra del, precis söder om infarten till Vadskär, finns en mindre sandstrand. Vid normalt högvatten når vattnet upp till befintlig vägbank av sprängsten, varvid den södra och den norra stranden skärs av från varandra. A B C D Bild 7 Fotografier från den berörda sträckan. A: södra delen av sträckan sedd från väster mot Grebbestads Camping, B: södra delen av sträckan sedd från öster mot badplatsen, C: Grebbestad badplats, D: norra delen av sträckan sedd från söder mot infarten till Vadskärspiren Byggnadstekniska förutsättningar Geoteknik En geoteknisk undersökning av den aktuella vägsträckan har utförts. Rapport geoteknik utförd av Vectura och PM Geoteknik upprättad av Vectura Undersökningen omfattar vägsträckan närmast havet och på en längd av ca 200 m. Djupet till fast botten varierar mellan 1 och 25 m. Den geotekniska undersökningen har konstaterat låga värden för stabiliteten i den befintliga vägbanken. Nuvarande vägbank uppvisar ca 1,2 för beräknad säkerhetsfaktor. Kraven enligt skredkommissionen är en säkerhetsfaktor på ca 1,4. Trafikverkets geotekniker har föreslagit att säkerhetsfaktorn 1,5 bör gälla för den aktuella vägsträckan. Sand av diverse fraktioner påförs stranden men mycket spolas bort under vintern. En studie av sanddriften har utförts av Tanums kommun. 13

14 4.2 Intressen och aspekter Trafik Allmän väg genom området är väg 163. Den skyltade hastigheten är 50 km/h. Under perioden uppmättes i en punkt strax öster om Grebbestads Camping totalt fordon, d.v.s. drygt 6000 fordon per medeldygn. Ytterligare mätningar har gjorts under v , under 7 dagar uppmättes vid en punkt vid Grebbestads Camping ett trafikflöde på fordon, d.v.s fordon per medeldygn. Vägbredden utmed väg 163 Strandvägen är ca 8 m mellan infart till Grebbestads Camping och Vadskärspiren. Vägbredden på Strandvägen mot badplatsen har en bredd på ca 3 m. Hastigheten på större delen av den aktuella sträckan är satt till 50 km/h. En förändring av denna är på gång och en ansökan om att sänka hastigheten från 50 km/h till 40 km/h har gjorts av Tanums kommun i enighet med kommunens hastighetsplan från 2013/2014. Mellan Rörviksvägen och Grebbestads Camping byggs en GC-väg vilken ska stå klar hösten/vintern Olycksstatistik Enligt olycksdatasystemet STRADA har, för perioden , 2 olyckor med personskada inträffat mellan Grebbestads Camping och Vadskärspiren. En av olyckorna rapporterades som svår då en cyklist blev påkörd, mitt på berörd sträcka utmed väg 163, av en bil och skadades allvarligt. Även i den andra olyckan var en cyklist inblandad, olyckan inträffade i höjd med Grebbestads Camping och rapporterades som lindrig Kollektivtrafik Västtrafik sköter kollektivtrafiken i området. Väg 163 trafikeras med busslinje 875 och 878. På aktuell sträcka finns hållplatsläge på ena sidan om vägen, ca 50 m från infarten till Grebbestads Camping. 14

15 Bild 8 Busshållplats utmed sträckan Denna är, i riktning från Grebbestad centrum mot Grebbestads Camping; Stöbergsvägen (mot Fjällbacka). Hållplatsen är utrustad med en stolpe, se Bild Naturmiljö Riksintressen Skyddade områden och objekt samt andra allmänna intressen presenteras i karta, Bild 9. Fjällbacka och Grebbestads kust och skärgård utgör riksintresse för naturvård enligt MB kap 3:6. Riksintresset omfattar ett stort område inom Tanums och Strömstads kommuner. Dess närmaste gräns ligger ca 250 meter väster om planerad GC-väg. Ca 500 meter sydväst om den planerade GC-vägen ligger Natura 2000-området samt naturreservatet Tanumskusten. Den del av Naturvårdsområdet Tanumskusten som ligger närmast det berörda området är benämnt Tanumskusten V. Landskapet präglas av en nästan kal yttre skärgård med mindre öar. Området består av mycket skiftande vattenmiljöer, dels den inre skärgården med djupt inskurna vikar och leror, dels den yttre skärgården med större vattendjup. Stränderna utgörs främst av klippstränder men även block- och sandstränder samt strandängar förekommer. De marinbiologiska värdena är höga. I de grunda vattenområdena är näringstillgången och produktionen av mindre djur hög. Vidsträckta ängar av ålgräs (Zostera marina) förekommer. Ålgräsängar utgör viktiga habitat för ett stort antal marina växter och djur och fungerar som barnkammare för torsk, sej och ål. Ålgräset stabiliserar även bottensedimentet och tar upp närsalter och partiklar vilket lindrar effekterna av övergödning och bidrar till bättre vattenkvalitet. 15

16 Under vår, sensommar och höst utgör de grunda vattenområdena en viktig miljö för rastande vadar- och sjöfåglar. Även häckfågellivet är rikt. Kommunens naturvårdsprogram Tanums kommun har tagit fram ett naturvårdsprogram som antogs av kommunfullmäktige Naturvårdsprogrammet är en nulägesanalys av Tanums naturförhållanden och förutsättningar att bedriva naturvård. I programmet har områden med höga naturvärden identifierats och klassats i tre klasser; höga naturvärden, mycket höga naturvärden och högsta naturvärde. St. Manholmen, ca 600 meter sydväst om den planerade GC-vägen, är klassad som högsta naturvärde (markeras med rött i kartan i Bild 10). Ön ingår även i Natura 2000-området och naturreservatet Tanumskusten. Området kring bäcken uppströms befintlig trumma i sträckans norra del är klassad som höga naturvärden (markeras med gult i kartan i Bild 10). Bild 9 Riksintressen och andra allmänna intressen. 16

17 Bild 10 Utsnitt från karta i kommunens naturvårdsprogram. Gula områden har bedömts ha höga naturvärden, orangea områden mycket höga naturvärden och röda områden högsta naturvärde. Inga av de utpekade områdena berörs av planerad GC-väg. Karta från Tanums kommun. Naturmiljö inom och i direkt anslutning till berörd sträcka Inom ramarna för förstudiearbetet för planerad GC-väg genomfördes en naturinventering av det berörda området. Av inventeringen framkommer att strandområdet i anslutning till planerad GC-väg utgörs av en grund sandig botten med inslag av skal och som längre ut övergår i allt finare sediment. På en dryg meters djup (ca 30 meter från strandkant) utbreder sig fläckvis ålgräsvegetation, vilken sträcker sig ut till ett vattendjup på ca 4-5 m, se flygfoto i Bild 11. Innanför denna finns ingen högre algvegetation. Endast några få fläckar med cyanobakterier förekommer och i den rännil genom grundområdet som dagvattenutsläppet bildat växer tarmtång på större stenar och skal. Ljusbruna schatteringar som karakteriserar den grunda sandbottnen utgörs av både kiselalger och cyanobakterier. Under vintern blir den bottenlevande kiselalgen Berkeleya rutilans mycket vanlig. Mörka fläckar på bottnen (se flygfoto i Bild 11) utgörs delvis av mindre grupper eller bandlika stråk av blåmusslor. Nergrävda i det sandiga sedimentet finns sandmussla, hjärtmussla och knivmussla. I området finns även sandmask i sparsamma mängder. Strax söder om området observerades på sten och skal även det japanska jätteostronet som numera sprider sig snabbt utmed hela Bohus- och norra Hallandskusten. Dominerande kräftdjur inom sandbottnen är pungräkor och hästräka. Båda arter är viktiga födoorganismer för fisk och fågel. I områden med mer sten och algvegetation förekommer bl a tångräkor, strandkrabbor, spindelkrabbor och simpor. Fiskfaunan på bottnen med vattendjup större än omkring 0,2 m representeras av bultfiskar samt yngel av plattfisk. På gränsen mellan sandstranden och land förekommer mindre vegetationsgrupper med strandråg och saltarv (områdena A och B i flygbilden i Bild 11). Något högre upp i vägslänten och även utmed asfaltskanten växer enstaka och spridda exemplar med trift (områdena B och C). I grässlänten (områdena C och delvis även B) förekommer 17

18 förutom olika gräs inslag av mjuknäva, femfingerört och lunddraba. Ett exemplar av vresros växer i område B. Därutöver förekommer en rad arter som mer eller mindre kan räknas som opportunister eller ogräs, dvs. har stor konkurrensförmåga och sprider sig lätt, som hönsarv, rölleka, bergssyra och gråbo. Vägkanten på andra sidan vägen mot badplatsens parkering hyser mest ogräsvegetaion. Här finns dessutom ett par mindre vassruggar. Fotografier från vägkanterna inom området presenteras i Bild 12. I den sydöstra delen av sträckan passerar en mindre bäck genom en vägtrumma, se Bild 12. Söder om berörd sträcka går bäcken delvis genom kulvertering ner mot stranden. På norra sidan vägen hyser bäcken, enligt utförd naturinventering, potentiell lekbotten (grovt grus) för öring. Det är dock osäkert om fisken kan ta sig genom trumman och kulverteringen. Inga publika fynd av rödlistade arter inom utredningsområdet finns noterade i Artportalen ( ). Bild 11 Flygfoto med markerade områden för bland annat ålgräsvegetation. Bilden är från genomförd biologisk inventering (HydroGIS AB 2009). 18

19 A B C D Bild 12 Fotografier av vägkanterna inom den berörda sträckan. A: norra delen av sträckan sedd från norr mot badplatsen, B: norra delen av sträckan sedd från söder mot infarten till Vadskärspiren, C: södra delen av sträckan sedd från öster mot badplatsen och D: befintlig trumma i sträckans norra del Vattenförekomster och markavvattning Grebbestad inre skärgård utgör vattenförekomst, kust- och övergångsvatten (SE ). Vattenförekomstens ekologiska status klassades som måttlig såväl 2009 (fastställd) som 2013 (arbetsmaterial). Klassningen baseras på betydande övergödningsproblem främst med påverkan från land men även från utsjö. Vattenförekomsten uppnår inte god kemisk status med avseende på kvicksilverföreningar. Vattenförekomsten omfattas av undantag i form av tidsfrist till 2021 från miljökvalitetsnormen att uppnå god ekologisk status. För att komma tillrätta med övergödningsproblematiken krävs flera åtgärdsinsatser under en längre tid. Det är därför tekniskt omöjligt att åtgärdernas effekt uppnås till Vattenförekomsten bedöms löpa risk att inte uppnå god ekologisk status Vattenförekomsten bedöms även löpa chans att god kemisk status inte uppnås, vare sig till 2015 eller Ingen risk för att god kemisk status exklusive kvicksilver uppnås 2015 bedöms dock föreligga. Hela det område som berörs av planerad GC-väg ingår i området för vattenförekomst, grundvatten övrigt vatten (Tanum, NW ). Vattenförekomsten omfattar kustområdet inom hela Strömstads och Tanums kommuner (1059 km 2 ). Inga statusklassningar för vattenförekomsten är registrerade i VISS. Inga markavvattningsföretag finns inom eller i direkt anslutning till det berörda området. 19

20 4.2.6 Havsvattennivåer och översvämningsrisk I den norra delen av berörd sträcka ligger befintlig väg 163 på nivån ca +1,5 meter. I kurvan mitt på den berörda sträckan ligger befintlig väg 163 på nivån ca +2,5 meter. Dagens medelvattennivå ligger på -0,03 m (RH2000). Högsta uppmätta högvatten i området är +1,47 m (uppmätt år 1920). Havsvattennivån förändras över tid, dels på grund av landhöjningen och dels på grund av klimatförändringar. Landhöjningen har historiskt medfört en sänkning av havsvattenytan över tid. Klimatförändringarna medför en ökning av havsvattenytan, främst genom termisk expansion av havsvattnet och vattentillförsel från smältande glaciärer. SMHI har på uppdrag av Tanums kommun utfört en analys av riskerna för översvämning i Grebbestad centrum i dagens klimat samt fram till år I Tabell 1 nedan visas beräknade medelvattennivåer samt högvattennivåer med åtkomsttid 10, 50, 100 och 300 år för åren 2012, 2035 och Begreppet återkomsttid anger sannolikheten för en viss vattennivå. Exempelvis betyder 100 års återkomsttid (även kallat 100-årsnivå eller 100-årsvärde) att det i genomsnitt inträffar en gång på 100 år att vattnet uppnår eller överskrider en viss nivå. Sannolikheten för att det ska inträffa är alltså en på 100 för varje enskilt år, men eftersom faran finns under flera år blir den samlade sannolikheten större. Om vi till exempel utsätter oss för faran i 100 år är sannolikheten 63 procent att uppnå eller överskrida den aktuella vattennivån någon gång under 100-årsperioden. Det går inte att förutsäga när en vattennivå med en viss återkomsttid inträffar utan bara den beräknade sannolikheten för att den ska inträffa. Återkomsttiden i sig säger heller inget om hur allvarlig översvämningen är. Med dagens klimat förväntas den berörda sträckan av väg 163 översvämmas en gång på år. År 2100 beräknas den berörda sträckan av väg 163 översvämmas i genomsnitt mer än en gång på 10 år. Tabell 1 Medelvattenstånd (MW) samt vattennivåer med återkomsttid 10, 50, 100 och 300 år enligt SMHI:s beräkningar. Nivåerna anges i RH2000. Siffrornas osäkerhet ökar med återkomsttid. Årtal MW 10-årsnivå 50-årsnivå 100-årsnivå 300-årsnivå ,03 m 1,15 m 1,40 m 1,45 m 1,60 m ,04 m 1,25 m 1,45 m 1,55 m 1,65 m ,66 m 1,85 m 2,05 m 2,15 m 2,25 m Friluftsliv Västkusten är i sin helhet av intresse för rekreation och friluftsliv, inte minst under sommartid. Aktuell sträcka på väg 163 mellan Vadskär och infarten till Grebbestads Camping nyttjas framför allt sommartid, förutom av fordonstrafiken, av GCtrafikanter som rör sig mellan centrala Grebbestad, badplatsen och campingen. Norra Bohusläns kust utgör riksintresse friluftsliv enligt MB kap 3:6. Riksintresseområdet berör den norra delen av den aktuella sträckan, fram till och 20

21 med kröken vid badplatsen, se karta i Bild 9. Hela den berörda sträckan omfattas dessutom av riksintresse kust-turism och friluftsliv enligt MB kap 4:2 samt riksintresse obruten kust enligt MB kap 4:3 (ej markerat på kartan i Bild 9, då hela kartbilden omfattas av riksintressena). Strandskydd (förslag till anpassad gräns, remissuppgifter) tangerar strandkanten i del av sträckan vid badplatsen Kulturmiljö och fornlämningar Inga kända forn- eller kulturlämningar finns inom det berörda området. Närmast belägna fynd registrerade i RAÄ utgörs av en förlisningsuppgift söder om Vadskär samt en grav markerad med sten/block öster om berörd sträcka. Graven ska, enligt uppgift från RAÄ, vara undersökt och borttagen. Drygt en km norr om den planerade GC-vägen ligger området Greby, som är klassat som RAÄ Riksintresse Kulturmiljövård enligt MB kap 3:6. Området utgörs av en fornlämningsmiljö med länets största järnåldersgravfält som med sin täta koncentration av gravhögar och inslag av resta stenar utgör ett dominerande inslag i landskapsbilden. Gravfältet består av 200 högar och stensättningar med resta stenar och är daterat till e Kr. 4.3 Miljöbelastning Miljöbelastning från trafiken på väg 163 Miljön för de boende längs den aktuella sträckan är negativt påverkad av buller från fordonstrafiken. Fordonstrafiken medför också utsläpp till luft. Luftmiljön för boende i vägens närhet bedöms dock vara tillfredsställande, eftersom trafikbelastningen är måttlig och landskapet välventilerat. Väg 163 utgör även en barriär mellan bostäder och strandkanten Befintliga markföroreningar På fastigheten Grebbestad 3:253, precis norr om den planerade GC-vägen, har det tidigare legat en Uno-X mack. Fastigheten är noterad som potentiellt förorenad mark i länsstyrelsernas planeringsverktyg (WebbGIS). Området har undersökts och efterbehandlats på uppdrag av SPINFAB. Efterbehandlingen genomfördes år 2002 och innebar att fyra cisterner åtgärdades och togs upp för skrotning samt att förorenade massor (ca 60 m 3 jord med förorening av petroleumkolväten) från cisterngravarna transporterades till TRAAB för omhändertagande. Efter avslutad sanering har miljökontoret och ansvarig konsult gjort bedömningen att inga föroreningsrisker relaterade till tidigare drivmedelsförsäljning nu föreligger. 5 Effekter och deras tänkbara betydelse 5.1 Miljöeffekter och miljökonsekvenser Miljöeffekter av anläggande av planerad GC-väg bedöms främst utgöras av utfyllnad i strandkanten och eventuellt en bit ut i vattenområdet strax söder om infarten till Vadskär. Preliminärt bedöms en utfyllnad om ca 300 m 2 erfordras för att uppnå erforderlig geoteknisk stabilitet i vägkroppen. Utfyllnad i strandkanten bedöms medföra lokal påverkan på växt- och djurlivet i och i nära anslutning till det område som fylls ut. I det fall arbeten i vatten krävs utgör risk för grumling en potentiell 21

22 påverkan på de närliggande bestånden av ålgräs. I det fall arbeten i vatten krävs kommer erforderliga åtgärder för att förhindra grumling vidtas. Förslagsvis undviks eventuella grumlande arbeten då ålgräsets tillväxt och blomning sker (maj-augusti). För att begränsa grumlingen föreslås grumlingsskydd i form av siltgardin. I det fall planerad vägbreddning i sträckans norra del inte kan genomföras utan att befintlig trumma förlängs föreslås att trummynningens bottennivå förläggs i samma höjd som bäckens bottennivå. Det skulle innebära att det potentiella vandringshinder som trummans mynning på vägens östra sida utgör byggs bort. Kulverteringen nedströms trumman kan dock fortfarande utgöra vandringshinder, vilket innebär att de planerade åtgärderna inte bedöms få några direkta positiva konsekvenser för eventuell vandrande fisk. I det fall kulverteringen åtgärdas i samband med andra, framtida projekt inom området bedöms förutsättningarna för eventuell vandrande fisk förbättras. 5.2 Påverkan på allmänna intressen Planerad sträckning kan komma att beröra strandskyddat område. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Anläggande/breddning av GC-väg längs västra sidan av väg 163 vid badplatsen bedöms kunna främja den allemansrättsliga tillgången till strandområdet, trots att en begränsad yta av stranden tas i anspråk. Påverkan på växt- och djurlivet bedöms bli lokala, se avsnitt 5.1. Inga skyddade områden eller objekt bedöms beröras. Påverkan på det närliggande Natura 2000-området bedöms kunna undvikas. Risk för påverkan på Natura området utgörs av grumling i samband med eventuella arbeten i vatten. I det fall arbeten i vatten krävs kommer erforderliga åtgärder för att förhindra grumling vidtas, se avsnitt 5.1. En ökad mängd vägdagvatten som uppkommer till följd av breddning av GC-vägen kan eventuellt innebära en risk för påverkan på vattenområdet. Risken bedöms dock vara liten. Berört område är låglänt och riskerar att översvämmas i samband med höga havsvattennivåer. Befintlig väg 163 ligger i berörd sträcka mot badplatsen på nivåer mellan +1,5-2,5 meter. Det innebär att området ligger inom zon 3 och 4 enligt länsstyrelsernas planeringsunderlag Stigande vatten där zon 1 innebär låg risk och zon 4 hög risk för översvämning. En GC-väg utgör dock en anläggning som kan tillåtas översvämmas periodvis, vilket innebär att den kan tillåtas anläggas inom områden med översvämningsrisk. Den begränsade breddning av befintligt vägområde som de planerade åtgärderna innebär bedöms inte försvåra framtida åtgärder på väg 163 eller på närliggande fastigheter på vägens östra sida. Föreslagen GC-väg bedöms därmed inte påverka vare sig kommunens eller Trafikverkets eventuella framtida åtgärder för att minska risken för, eller effekterna av, en översvämning orsakad av höga vattennivåer i havet. 5.3 Övriga effekter och konsekvenser Trafikmängder Byggandet av en ny GC-väg på sträckan bedöms i princip inte påverka trafikmängden på väg 163. En försumbar minskning kan antas när bilförare väljer 22

23 att gå eller cykla istället. Däremot bedöms åtgärden ge en mätbar ökning av GCtrafiken längs sträckan i och med att GC-vägen blir enhetlig när breddning av befintlig GC-väg sker Framkomlighet Vägbredden eller linjeföringen på väg 163 kommer inte att förändras vilket innebär att framkomligheten blir oförändrad. Upplevelsen av den angränsande GC-vägen och dess avskiljare i form av räcke eller mittkantstöd lär endast bidra till en marginell hastighetsminskning. Framkomligheten ökar betydligt för GC-trafiken när en sammanhängande GC-väg mellan Rörviksvägen och Vadskärspiren byggs Trafiksäkerhet Byggandet av en ny GC-väg intill den befintliga vägen kommer bara påverka bilisternas trafiksäkerhet i mindre omfattning. Risken för farliga situationer eller påkörning av oskyddade trafikanter på vägbanan minskar däremot Trafikekonomi och komfort Trafikanternas fordonskostnader blir i princip oförändrade. Möjligen kan enstaka trafikanter, som övergår till att gå eller cykla, minska sina kostnader då användning av cykel är betydligt billigare än användning av bil. De sammanlagda driftskostnaderna för sträckan kommer att öka till följd av att trafikanläggningen utökas med bland annat större ytor som ska underhållas. Det krävs också andra typer av arbetsmaskiner för att sköta driften av en GC-väg. En samhällsekonomisk kalkyl har inte gjorts för GC-vägen då det inte varit relevant inom det övergripande projektet 10 mil gång- och cykelväg. I kommande detaljutformning av GC-väg ska stor vikt läggas på att skapa en prioriterad och kontinuerlig sträcka utan avbrott vid t ex fastighetsutfarter. Allt för att GC-trafikanterna ska få samma komfort och framkomlighet som biltrafiken Trafikantupplevelser och trafikservice GC-trafikanterna på den nya GC-vägen kommer att få en betydligt mer angenäm upplevelse när en breddning och avskiljning av GC-väg finns från Rörviksvägen till Vadskärspiren. GC-trafikanterna kommer fortsatt att påverkas och utsättas för fordonstrafikens negativa aspekter såsom buller och nedsmutsning. 23

24 6 Fortsatt arbete 6.1 Planläggning Samrådsunderlaget skickas till länsstyrelsen som fattar beslut om de föreslagna åtgärderna kan medföra betydande miljöpåverkan. I förekommande fall ska en MKB upprättas. Om länsstyrelsen beslutar att projektet inte kan medföra betydande miljöpåverkan så ska inte någon formell miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. I nästa skede ska istället en miljöbeskrivning innehållande uppgifter om verksamhetens förutsebara påverkan på människors hälsa och miljö upprättas. Parallellt med miljöarbetet görs en mer detaljerad utformning av förslaget. Miljöbeskrivningen och detaljutformningen ställs sedan samman till en samrådshandling. 6.2 Viktiga frågeställningar I det fortsatta arbetet kommer eventuell påverkan på vattenmiljön i grundområdet närmast badstranden samt på ålgräsvegetationen ca 30 meter från strandkant och i Natura 2000-området ca 500 meter från strandkant att beaktas. I det fall utfyllnad i havet erfordras utgör det anmälningspliktig vattenverksamhet. En anmälan kommer i så fall att upprättas och erforderliga skyddsåtgärder med avseende på närliggande ålgräsvegetation och Natura 2000-område kommer att fastställas. En eventuell utfyllnad i havet innebär också att åtgärderna berör strandskyddat område. Gränsen för strandskydd (remissuppgifter) går, i det område som eventuellt kan beröras av utfyllnad, vid strandkanten. Eventuell förlängning av befintlig trumma i sträckans norra del utgör även det anmälningspliktig vattenverksamhet. Trumförlängningens mynning ska i så fall utformas så att den inte utgör vandringshinder för fisk. I första hand planeras dock anläggandet av GC-vägen genomföras utan att befintlig trumma påverkas. Geotekniken utmed sträckan måste utredas vidare. Undersökningen som gjorts har konstaterat låga värden för stabiliteten i den befintliga vägbanken närmast kustlinjen. Detta innebär att åtgärder och speciallösningar kan behövas i det fortsatta arbetet. 24

25 7 Källor 7.1 Litteraturkällor Beslut, Markundersökning vid fastigheten Grebbestad 2:353. Tanums kommun, Biologisk inventering. Gång- och cykelväg i Grebbestad, Tanums kommun. HydroGIS AB Förstudie GC- väg Grebbestad Strand, Vägverket, Miljökontrollrapport, efterbehandling på fastigheten Grebbestad 2:353, Grebbestad i Tanums kommun. SPIMFAB, Jordmiljö Nordic AB, PM Geoteknik, Väg 163, Planerad GC väg i Grebbestad, Vägverket, Rapport Geoteknik, RGeo, Väg 163, GC Väg i Grebbestad, Vectura, Stigande vatten. En handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden. Västra Götalands och Värmlands län Översvämningsrisker i Grebbestad. SMHI rapport nr Elektroniska källor Artportalen, Fornsök, Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsens WebbGIS, Länsstyrelsens information om naturreservat, Sv/djur-och-natur/skyddadnatur/naturreservat/lanets-naturreservat/tanum/tanumskusten5/ NVDB, Trafikverket NVDB på webb 2012 STRADA, Transportstyrelsen Tanums kommuns naturvårdsprogram (webbkarta), rvard/naturvardsprogram Vattenkartan, länsstyrelsens WebbGIS 25

26 26

27

28 Trafikverket, Vänersborg. Besöksadress: Vassbottengatan 14. Telefon: , Texttelefon: :