Metodbeskrivning grundskola

Transkript

1 1 (9) Metodbeskrivning grundskola Allmänna förutsättningar för utvärderingen Kvalitetsutvärderingen omfattar följande fyra utvärderingsområden: 1. Kunskaper, utveckling och lärande 2. Arbetsmiljö och delaktighet 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Utvärderingen riktas mot genomförandet av: Lpo-94, grund- och särskoleförordning Kursplaner för grundskolan och obligatoriska särskolan Allmänna råd för fritidshemmet Metodbeskrivningarna för respektive skolform utvecklas fortlöpande utifrån de erfarenheter som görs i LJUS-arbetet. För aktuell metodbeskrivning hänvisas till LJUS på kvalitets hemsida:. Metoder Vid utvärderingen används följande metoder som grundar sig på de allmänna förutsättningarna för utvärderingen: 1. Analys av insamlade dokument Underlaget används i förberedelserna för iakttagelser och samtal. 2. Iakttagelser Innefattar förberedda och spontana besök i verksamhetens olika miljöer. 3. Förberedda samtal med: a. Elevgrupper i olika åldrar och konstellationer. b. Pedagoger. c. Representanter för elevhälsan. d. Rektor och övriga ledare. e. Föräldrar/vårdnadshavare. 4. Spontana samtal med: Elever, pedagoger och annan personal.

2 2 (9) Förhållningssätt LJUS på kvalitet har som utgångspunkt det gemensamma intresse barn/elever, föräldrar, pedagoger, chefer, övrig skolpersonal och politiker har av hög kvalitet på skolans verksamhet. Detta ska vara utvärderingsgruppernas ledstjärna och innebär konkret bland annat: Utgångspunkten för utvärderingen är att den ska bidra till en positiv utveckling inom enheten och verksamheten som helhet. Utvärderingsgruppen ska eftersträva en öppen och förtroendefull relation med dem som man möter inom enheten. Förhållningssättet ska präglas av respekt, saklighet och ödmjukhet. Besöket inleds och avslutas med ett kort möte med enhetens chef. Utvärderingsgruppen bör ha en kort gemensam avstämning mitt i besöket, men i övrigt uppträda diskret under besöket. Alla samtal och iakttagelser genomförs med respekt för att verksamheten ska ha möjlighet att fungera som vanligt. Som samtalsledare ska du lyssna och fråga samt styra diskussionen i rätt riktning. Samtalen inleds med en kort presentation. Förklara syftet med samtalet, följ upp intressanta aspekter med följdfrågor, försök hantera eventuella sidospår och var observant på det som händer och sägs eller inte händer och sägs. Se till att alla blir delaktiga. Försök skapa en avspänd miljö. Svar från många i gruppen ger mer information och en bättre helhetsbild. Interaktionen mellan deltagarna vidgar perspektivet på aktuellt frågeområde. Efter en kort presentation av dig själv vid verksamhets/lektionsbesök förklaras att besökets syfte är att se hur arbetet går till. Det är viktigt att ha en iakttagande roll dvs inte delta i verksamheten. Alla samtal och besök bör avslutas med ett tack för ett värdefullt bidrag till utvärderingen. Återkopplingen till enheten ska vara rak och tydlig. En avvägning ska ske mellan muntlig och skriftlig rapportering. Kontakterna ska sammanfattningsvis präglas av lyhördhet, integritet och tydlighet. Som utvärderare i LJUS på kvalitet ska du kunna möta förväntningar på vad utvärderingen ska belysa, men aldrig förväntningar på ett visst resultat vara öppen för argument och intryck utan att fångas av särintressen vara mottaglig för utvärderingens förtjänster och brister.

3 3 (9) Utvärderingsområde 1: Kunskaper, utveckling och lärande Utvärderingsområdet innefattar: Utveckling och lärande i relation till läroplanens strävans- och uppnåendemål, kursplanernas mål samt lokala mål Elevernas kännedom om ovanstående mål, betygskriterier och möjligheter till individuella val Resultat av nationella prov Betygsstatistik av olika slag, t.ex. SALSA och SIRIS Verksamhetens förutsättningar och måluppfyllelse Utvärderingsgruppens delanalys av utvärderingsområde 1 - Hur stor är förankringen av och medvetenheten om grundskolans läroplan och dess intentioner? Är mål och uppdrag för förskoleklass, fritidshem och skola konkretiserade? Hur stor är kännedom och enigheten om målen? - Finns förutsättningar att nå målen? - Måluppfyllelse? Bedömning av uppnådda resultat för skolenheten? - Likvärdighet en skola för alla? Utvärderingsområde 2: Arbetsmiljö och delaktighet Utvärderingsområdet innefattar: Värdegrundsarbete Arbetsmiljö Elevinflytande Samverkan med elever och vårdnadshavare Utvärderingsgruppens delanalys av utvärderingsområde 2 - Hur genomförs arbetet med elevers rätt till ansvar, delaktighet och inflytande i verksamheten utifrån erfarenheter, ålder och mognad? - I vilken utsträckning genomsyras verksamheten av ett likabehandlingstänkande? - Hur visar sig elev- och kunskapssyn i såväl verksamheten som personalens förhållningssätt? - Vad kännetecknar miljön vad gäller t ex lärande, samspel och trivsel? - Hur ser ledning och personal på elevinflytande? Finns en lyhördhet för elevers inflytande, ansvar och egna val? - Vilken roll och vilket inflytande har föräldrarna i verksamheten?

4 4 (9) Utvärderingsområde 3: Pedagogisk verksamhet och undervisning Utvärderingsområdet innefattar: Organisation av pedagogisk verksamhet arbetsorganisation, tidsanvändning och arbetssätt Verksamhetens och undervisningens innehåll, elevmedverkan Individanpassning och individuell utvecklingsplan Utveckling och lärande på individ- och gruppnivå Särskilt stöd och åtgärdsprogram Uppföljning, pedagogisk dokumentation och utvärdering av lärandet Samverkan och kommunikation Pedagogisk miljö Utvärderingsgruppens delanalys av utvärderingsområde 3 - Skolans begreppsapparat (traditionell, avvikande från tradition, koppling till skolans pedagogiska profil)? - Organisation som är ändamålsenlig och i linje med skolans intentioner? - Finns variation i innehåll och arbetssätt över tid? - Är den pedagogiska verksamheten och miljön utmanande, inspirerande och flexibel? - Hur uttrycks synsätt på särskilt stöd? Vilket förhållningssätt synliggörs i praktiken? - Kontinuerlig uppföljning och utvärdering t ex genom pedagogisk dokumentation? - Hur ser miljön ut ur ett pedagogiskt perspektiv? Vilka signaler ges? Utvärderingsområde 4: Styrning, ledning och kvalitetsarbete Utvärderingsområdet innefattar: Organisation, ansvarsfördelning och beslutsordning Rektors åtagande, befogenheter och pedagogiska ledarskap Kvalitetsarbete Utvärderingsgruppens delanalys av utvärderingsområde 4 - Är befogenheter och ansvarsområden tydliga och ändamålsenliga? - Ledarens förtrogenhet och legitimitet? - Hur uppfattar utvärderingsgruppen det pedagogiska ledarskapet? Vilka signaler ges? - Hur bedrivs kvalitetsarbetet? Systematik, resultatuppföljning, förankring, analys, bedömning och förbättringar? Exempel på nyckelord och frågor som ytterligare kan belysa respektive utvärderingsområde återfinns i bilaga.

5 5 (9) Exempel på nyckelord och frågor som kan belysa respektive utvärderingsområde Utvärderingsområde 1: Kunskaper, utveckling och lärande Bilaga Nyckelord: Mål, resultat och måluppfyllelse Lokal tolkning, medvetenhet, enighet, dialog med elever, prioriteringar, vad strävar skolan mot, kunskapssyn - fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Nationella prov, betyg, statistik, resultatutveckling, slutsatser, genomförda förändringar, förbättringsåtgärder, bedömningsgrunder betygskriterier, F-9 perspektiv och studieomdömen. Frågor: Målinriktning och måluppfyllelse - Finns en arbetsplan? Hur har den tagits fram? Saknas någon del av enhetens verksamhet? Hur arbetar man i riktning mot målen? - Hur förhåller sig enhetens arbetsplan till läroplanen och kommunala mål? - Finns andra planer på skolan och i vilken utsträckning genomförs de? - Finns en röd tråd 0-5 år, skolår f-9, årskurs 1-3? - Elevers intresse, gensvar och motivation? Elevens kunskaper om skolans mål, ämnens mål och betygskriterier - Vilken kännedom har eleverna om mål, betygskriterier samt möjligheter till individuella val? Resultat nationella prov årskurserna 5 och 9 - Hur ser resultaten ut jämfört med övriga enheter inom kommunen och riket i övrigt? - Har resultatutvecklingen varit positiv eller negativ? Vad ligger bakom? - Är resultaten kända bland elever, föräldrar och personal? Betygsstatistik - Hur ser resultaten ut jämfört med övriga enheter inom kommunen och riket i övrigt? - Har resultatutvecklingen varit positiv eller negativ? Vad ligger bakom? - Hur används betygsstatistik av olika slag inom enheten? - Är dessa uppgifter kända bland personal, elever och föräldrar?

6 6 (9) Utvärderingsområde 2: Arbetsmiljö och delaktighet Nyckelord: Värdegrundsarbetet Elevsyn, kunskapssyn, förhållningssätt, förankring och uppföljning. Arbetsmiljö Trygga miljöer, jämlika relationer, klimat, förebyggande arbete, planer och rutiner, individoch gruppnivå, allas ansvar, trivsel och arbete mot kränkande behandling. Elevinflytande Medaktör, ansvar, samspel, dialog, lyhördhet, lyssnande, valmöjlighet, vardagsarbete, formella råd och demokrati. Samverkan med elever och vårdnadshavare Föräldraråd/styrelse, information, delaktighet, engagemang, inflytande, resurs och utvecklingsplan/-samtal. Frågor: Värdegrundsarbete - Likabehandlingslagen: Finns en likabehandlingsplan? Framtagandet, förankrandet och spridandet av rutiner och handlingsprogram i dessa frågor? Hur arbetar skolan med jämställdhet, trakasserier och kränkande behandling? - Finns väl kända processer/rutiner för värdegrundsarbetet? - Hur följs värdegrundsarbetet upp? Dokumentation? - Hur hålls processen med värdegrundsarbete levande? - Hur arbetar skolan med demokratibegreppen? Elevinflytande - Delaktighet, med utgångspunkt från elevens ålder, mognad och intresse. - Hur fungerar elevernas egen planering? - Vilka former finns för elevernas inflytande över det egna lärandet? - Hur ser eleverna på sitt inflytande över sitt eget lärande? - Hur fungerar klassråden? Vilka frågor tas upp? - Hur fungerar elevrådet? Vilka frågor tas upp? Hur stort är engagemanget? Vilket inflytande har elevrådet? - Vilka andra grupper finns det (t ex matråd) och hur fungerar de? - Vilken roll har elevråd och klassråd i utvecklingsarbetet inom enheten? Samverkan med elever och vårdnadshavare - Vilka samverkansformer finns (t ex föräldraråd/förvaltningsråd förekomst, funktion, frekvens, engagemang)? Vilka frågor tas upp? Vilket inflytande har ev råd? - Hur fungerar utvecklingssamtalen? Hur förbereds och genomförs samtalen? Vilka frågor tas upp? Vilken information och inflytande ger de? - Effekter av samverkan och inflytande för elever? - Effekter av samverkan med vårdnadshavare?

7 7 (9) Utvärderingsområde 3: Pedagogisk verksamhet och undervisning Nyckelord: Organisation av pedagogisk verksamhet Organisering av ämnen och tid, icke ämnesbunden tid, teman, ämnesintegration, fritidshemsintegration, åldersintegration, individuella behov, grupperingar, flexibilitet, inflytande, valmöjligheter, stadie- och ämnesgränser. Arbetslagens sammansättning, samverkan, tjänstefördelning och kompetenssammansättning. Pedagogiskt innehåll Lokal tolkning, kollegiala samtal, dialog med elever, hur målen blir elevens, IUP, kunskapsområden, urval, koppling mellan mål och innehåll samt uppföljning. Individanpassning, individuell utvecklingsplan och stöd Individuellt lärande, lärande i grupp, uppföljning, individuella lärprofiler, variation, självständighet, eget ansvar, delaktighet, koppling mål innehåll och arbetssätt, projektarbete, undersökande, PBL och IT. Särskilt stöd och åtgärdsprogram Förhållningssätt, principer, synsätt, rutiner, ansvar, kartläggning, resurser, åtgärder och åtgärdsprogram, individuella behov och grupperingar, arbetssätt, flexibilitet, delaktighet, samverkan och uppföljning. Pedagogisk miljö Arbetsplats för alla, kunskapssökande miljö klassrum, studieutrymmen, IT-utrustning, läromedel, skolbibliotek, tillgänglighet, möjligheter, process och resultat synliggörs i rummet, kulturella uttrycksformer och tilltalande/vackert. Uppföljning, pedagogisk dokumentation och utvärdering av lärandet Dokumentation, IUP, lärande, kontinuerlig uppföljning, utvecklingssamtal, uppföljning på kort och lång sikt. Frågor: Arbetsorganisation - Hur har arbetsenheter/arbetslag byggts upp? Hur fungerar de? - Vilka former av gruppindelningar förekommer? Vilka är grunderna för dessa gruppindelningar? Tidsanvändning - Hur ser dagsstruktur och årsstruktur ut för läsåret? Skillnad tidigare år och senare? - Hur fördelas och används den dagliga arbetstiden för elever (hur mycket och i vilka ordningsföljder) t.ex. undervisning, rast, klassråd, elevråd, planering av undervisning, utvärdering av undervisning, elevens val? Verksamhetens och undervisningens innehåll, elevmedverkan - Har skolan en särskild pedagogisk profil? - Hur planeras undervisningen och verksamheten i övrigt? Vilka deltar i planeringen?

8 8 (9) - Vilka metoder används i undervisningen och i övrig verksamhet? Individanpassning och individuell utvecklingsplan - Hur arbetar skolan för att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas mot målen? Vilka synsätt styr individanpassningen? - Utvecklingssamtalens pedagogiska innehåll och IUP:s funktion? - Vilka former finns för att identifiera individuella behov av stöd? Särskilt stöd och åtgärdsprogram - Särskilt stöd och effekter av åtgärdsprogram: principer, rutiner, organisation, ansvar, planering, resultat, uppföljning mm? - Vilka principer för arbetssätten styr arbetet med elever i svårigheter? Inkludering eller särskilda grupper? - Hur följs åtgärdsprogram upp? Utveckling och lärande på individ - och gruppnivå - Hur sker utveckling och lärande individuellt och i grupp? - Hur upplevs balansen mellan individ och gruppnivå när det gäller utveckling och lärande? Uppföljning, pedagogisk dokumentation och utvärdering av lärandet. - Hur följs elevers utveckling och lärande upp? - I vilken utsträckning medverkar elever vid uppföljning och utvärdering av verksamhet/undervisning? I vilka frågor? - Hur sker bedömning och betygssättning? - Hur arbetar skolan med pedagogisk dokumentation? Samverkan och kommunikation - I vilken utsträckning förekommer samverkan mellan ämnen? Hur organiseras denna? - I vilken utsträckning förekommer samverkan mellan olika yrkesgrupper och verksamheter t ex förskoleklass och fritidshem? - Hur fungerar samverkan och relationer mellan olika yrkeskategorier inom enheten (även elevhälsan)? - Hur fungerar samverkan vid stadieövergångar och annan samverkan över stadiegränserna? - Hur fungerar samverkan mellan olika ämnen i undervisningen? - Vilken roll spelar barnen/eleverna själva i samverkan över stadiegränser och ämnesgränser? Pedagogisk miljö - Hur beskriver pedagoger och elever den pedagogiska miljön? - Möjligheter och svårigheter? - Arbetsplats för alla, kunskapssökande miljö? - Individuellt anpassade utrymmen?

9 9 (9) Utvärderingsområde 4: Styrning, ledning och kvalitetsarbete Nyckelord: Beslutsordning och ansvarsfördelning Arbetsplan, kvalitetsredovisning, andra styrdokument, mål och strategi, ansvar och befogenheter och beslutsordning. Rektors åtagande, befogenheter och pedagogiska ledarskap Pedagogiskt ledarskap, målinriktning, drivande, dialog, kommunikation, flexibilitet, förankring, administrativt ledarskap och rutiner. Kvalitetsarbete Uppföljning, utvärdering, självvärdering, kollegial värdering, kontinuerlig, analys, bedömning, måluppfyllelse, kvalitetssäkring, förbättringsåtgärder och genomförande av åtgärder. Frågor: Ansvarsfördelning och beslutsordning - Hur ser ansvarsfördelning och beslutsordning och ut inom enheten? Hur fungerar dessa? - Är ansvarsfördelning och beslutsordning känd bland personalen? Rektors åtagande, befogenheter och pedagogiska ledarskap - Är rektors åtagande och befogenheter tydliga och ändamålsenliga? - Rektors pedagogiska ledarskap innehåll, utformning och uppföljning? Kvalitetsarbete - Hur bedrivs kvalitetsarbetet (verksamhetsplanering, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring, kvalitetsutveckling, kvalitetsredovisning och årsredovisning)? - Hur möjliggörs och i vilken utsträckning medverkar pedagoger, elever, föräldrar och andra intressenter i kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisning? - Hur används resultaten? - Uppföljningar och utvärderingar utifrån nationella och lokala mål?