Arbetsgrupp för innehåll i databrunnar - resultat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsgrupp för innehåll i databrunnar - resultat 2013-04-24"

Transkript

1 Arbetsgrupp för innehåll i databrunnar - resultat Bakgrund Gruppen är tillsatt av styrgruppen för Libris nationella infrastruktur med representanter från specialbibliotek, SKL, SUHF. Charlotte Hillergård, Riksdagsbiblioteket Krister Andréason, Biblioteken i Mölndal Anders Söderbäck, SUB Anna Lundén, KB Marja Haapalainen, KB (sammankallande) Gruppen deltog inledningsvis på en workshop som hölls av Libris-avdelningen. Gruppen har sedan haft ett fysiskt möte och tre webbmöten under perioden februari-april Uppgift: Belysa vilket innehåll som kan finnas i databrunnar och möjlig etappindelning av data som ska tas in. Göra en kvalificerad bedömning av vilket innehåll och vilken täckningsgrad som behövs för att datainnehållet ska vara relevant. Beskriva olika alternativ för hur arbetet med datainsamling kan organiseras samt föreslå tidsplan för genomförandet av organisationen. Uppskatta vilket innehåll som kan finnas på plats till 2014 samt beskriva resursbehov. Metod: Deltagande i workshop om konkretisering av Samlad ingång. Enklare inledande kartläggning av prioriterade datakällor hos biblioteken (Bilaga 1). Möten och diskussioner. Utgångspunkt: Arbetsgruppen deltog på workshop anordnat av Libris-avdelningen i februari 2013 för att få en inblick i och förståelse för utvecklingsprojektet med arbetsnamn Samlad ingång och som har tagit begreppet databrunnar ett steg vidare. Inom det projektet pågår ett arbete med att undersöka vilka framtida digitala bibliotektjänster som bör utvecklas för att tillgodose prioriterade målgruppers behov. Fokus på workshopen var att konkretisera Samlad ingång genom att ta reda på vilka värden satsningen kan ge, hur dessa står sig gentemot kommersiella aktörer, vilka utmaningar som kan påverka satsningen och vilka roller och aktiviteter som behövs för att realisera den. Ett värde som togs fram för att i den nya tjänsten åstadkomma nytta är sömlös övergång från impuls till konsumtion. Det är ett värde som de kommersiella aktörerna idag inte till fullo tillfredsställer. Behovet är en viktig faktor för att användaren ska kunna utforska innehållet och upptäcka oväntat/väntat material och ta del av innehållet på ett så sömlöst sätt som möjligt. Den nya 1

2 systemarkitekturen som Libris utvecklar bygger på länkad data till skillnad från de andra aktörerna, och det är en viktig faktor för att möjliggöra sömlös övergång. En annan komponent som behövs för att kunna söka i stora datamängder är bigdata -analys/ smart data, som handlar om att hitta små datasets i stora mängder data för att berika den egna datamängden. Det kan röra sig om spår användaren lämnar efter sig, innehållsbeskrivningar, fulltextanalyser osv. Denna dataanalys skulle göra sökningen mer finmaskig och möjliggöra för användaren att i större utsträckning hitta oväntat/väntat material. Ett annat värde bibliotekens samlade material modifierades till att begränsas i ett första steg till fritt tillgängligt innehåll, som tex. open access, Libris metadata, SwePub och myndighetspublikationer. I ett andra steg skulle man kunna titta på möjligheterna att upphandla centralt index för att ge tillgång till licensierat material. Här konstaterades att de kommersiella aktörerna är starka på att erbjuda en bred täckning av licensierat material, men svaga på svenskt material, både fritt och licensierat. Ytterligare ett värde är delaktighet i design och utveckling som innefattar bibliotekens möjligheter till påverkan och delaktighet. Det värdet är lågt hos de kommersiella aktörerna och är följaktligen ett värde där Libris kan vara starka genom att göra biblioteken delaktiga i själva utvecklings- och designprocessen. Workshopen landande i följande resonemang: Samlad ingång blir inte någon ersättare av Discovery-verktyg i traditionell bemärkelse, utan istället satsas på framtidens sökning och utveckling av en tjänst där användaren kan söka fram fritt tillgängligt material på ett sömlöst och inspirerande sätt från första impuls till att konsumera fulltexten i ett enda klick. Dessutom finns licensierat material tillgängligt men med begränsningar. Innehåll kopplat till tydligt behov och syfte Arbetsgruppen pekar på att det inte existerar en gemensam idé eller enad bild om vad Samlad ingång ska ge för nytta för folk-, forsknings- och specialbiblioteken som har väldigt olika behov och förutsättningar när det gäller innehåll som de ska tillhandahålla sina användare. Arbetsgruppen tog sig därför an uppgiften genom att resonera kring vad syftet med innehållet ska vara utifrån de olika bibliotekstypernas behov. Gruppen valde att titta på hur datakällor som samlas till Samlad ingång skulle kunna grupperas och utgöra tvärsnitt ur en större mängd. Tvärsnitten ska inte översättas direkt till sökportal eller söktjänst, utan de kan utgöras av dataflöden som en aktör använder för att bygga en tjänst. För det ändamålet gjordes en sondering av aktuella prioriterade datakällor hos biblioteken (Bilaga 1). Folkbibliotekens målgrupp är alla medborgare och detta ställer stora krav på språk, gränssnitt och innehåll i OPAC:ar och webbplatslösningar som Arena och CS Library. Inget av systemen som finns på folkbiblioteken är Discovery-system med egna index utan i den mån man visar upp innehåll från externa källor görs det via API:er utan vidare integration. Förutom homogena bibliotekskataloger finns det en del databaser som nästan alla folkbibliotek prenumererar på. Dessa och fritt tillgängligt data bör kunna användas och förädlas på ett sätt som kommer alla folkbiblioteken till fördel. 2

3 Många forskningsbibliotek har sedan en tid tillbaka införskaffat Discovery-system som kan sägas redan fungera som en samlad ingång för dem. Med dem uppfylls forskningsbibliotekens behov av bred täckning av licenserade databaser, tillsammans med fritt tillgängligt material och bibliotekets egen katalog och lärosätets publikationsdatabas. Dock saknas svenska datakällor i dessa tjänster och detta material är mycket efterfrågat hos biblioteken, särskilt mindre högskolor som är mer ämnesfokuserade och för vilka det inte finns system idag som uppfyller behovet av källor. Specialbiblioteken har väldigt olika behov sinsemellan när det gäller källor, men svenska licensierade och fria källor och myndighetspublikationer, rättsdata samt smala databaser (inom respektive specialområde) är prioriterade. Arbetsgruppen kom fram till att istället för att samla in innehåll till en allmän Samlad ingång så skulle man börja arbetet med införlivande av innehåll i mindre steg och som en gruppdeltagare uttryckte det: börja med sushikartan och sedan göra världskartan. Fler tvärsnitt med tydliga syften bygger på sikt en samlad ingång för Sveriges bibliotek. Då blir det möjligt att formulera en vision på överkomlig nivå. Själva utformandet av den nya framtida digitala bibliotekstjänsten utvecklas sedan bland annat utifrån de målgruppsprioriteringar som tagits fram av Libris-avdelningen. Förslag på grupperingar av datakällor tvärsnitt kopplade till behov Skönlitteratur för folkbibliotekens behov. För folkbibliotekens del finns inte aggregerat data som i forskningsbibliotekens Discovery-tjänster. Det hela är okänd terräng och både viktigt och spännande. Förbättrade sökmöjligheter på skönlitteratur för alla folkbibliotekens grupper är viktigt ur inte minst läsfrämjandeperspektiv. Det här tvärsnittet skulle kunna vara en portal och datamängderna bör tillgängliggöras via API:er. Även inhöstning av förlagsinformation från webben för framtida bruk, omslag på alla på bibliotek förekommande medietyper, färginformation mm är mycket intressant att få in som komplement och berikning till innehållsbeskrivning och ämnesord. Det finns en del licensierade datakällor som nästan alla folkbibliotek prenumererar på. Dessa och fritt tillgängligt data bör också användas och förädlas. Över lag bör arbetssättet med att ta fram tvärsnittet präglas av dialog med folkbiblioteken. Exempel på källor: bibliotekskataloger, Alex (författarlexikon), Wikipedia, boktips, bokrecensioner (Öppna bibliotek), förlagstexter, omslagsbilder, Litteraturbanken, Runeberg. Svenska vetenskapliga publikationer, Swepub, för allmänhet och forskningsbibliotek. Swepub är idag en separat söktjänst men det finns långt gångna planer på att integrera datat i Samlad ingång. KB har under tidsperioden som arbetsgruppen arbetat, fått uppdraget att vidareutveckla Swepub för att möjliggöra och kvalitetssäkra bibliometriska analyser. Inom ramen för det projektet kommer det att undersökas hur en integration av Swepub i portalen Forskning.se kan fungera. Det skulle kunna vara ett logiskt tvärsnitt i form av en naturlig hemvist för denna datamängd där datat också skulle tillgängliggöras på ett mer optimalt sätt än vad det gör idag. Det utesluter dock inte integrering av datat i Samlad ingång. Källor: innehåll från forskningsbibliotekens publikationsdatabaser. 3

4 Myndigheternas samlade utgivning för allmänhet, myndigheter och forskningsbibliotek. Mängden material som produceras från olika myndigheter är enormt när man tittar på antal myndigheter. SCB statistik för antal myndighetsgrupper 2012 var 370 och för E-pliktlagen innebär att myndighetspublikationer kommer att finnas samlade på KB vars främsta uppgift idag är att bevara dessa och frågan om tillgängliggörande tills vidare inte är prioriterad. Här behövs en översyn av vilka som idag arbetar med frågan att tillgängliggöra myndighetspublikationer. Hur ser planen ut för att tillgängliggöra offentligt information digitalt? Undersöka behov av samarbetspartners i regeringens politikområde informationssamhället. E-delegationen arbetar för att driva på e-utvecklingen inom offentlig sektor. De är en kommitté under Näringsdepartementet. Källor: Myndighetspublikationer. Rättsinformation för allmänhet, myndigheter och forskningsbibliotek Här finns viktiga källor för forskning och allmänheten, att samla dessa skulle ge en förbättrad och mer effektiv hantering samt bättre sökmöjlighet för användarna och främja demokrati. Stor nytta för alla bibliotekstyper. För att få en klar bild av datamängen och hur den skulle tillgängliggöras behöver det initieras ett gemensamt projekt tillsammans med ansvariga myndigheter (bla Domstolsverket, Regeringen och Riksdagen). Källor: Digitaliserade SOU:er, Rättsdatalagret (Domstolsverket, öppet data), Riksdagens data. Smala ämnesområden för mindre högskolor, specialbibliotek och folkbibliotek. Specialbiblioteken och mindre högskolor har ett utbud av smala/små databaser som inte finns representerade i de kommersiella leverantörernas Discovery- tjänster. Detta gör att tillgängliggörandet av information försvåras och att materialet inte blir känt för en bredare grupp användare. För folkbiblioteken kan det röra sig om lokalhistoriska samlingar och liknande. Brist på resurser gör att det svårt för dessa olika bibliotek att driva frågorna. Det här är också datamängder som kan berika befintligt innehåll på ett intressant sätt. Här behöver biblioteken stöd i datainsamlingen framför allt genom att flytta över registreringav innehålla i lokala databaser till registrering av mer data i Libris. Med den teknik som Samlad ingång byggs på blir det möjligt att på sikt skapa index efter behov och ge möjlighet att tillgängliggöra vissa resurser på ett mer effektivt sätt. Fortsatt arbete med Samlad ingång Gruppen har arbetat utifrån ett rent biblioteksperspektiv och en uppgift framöver i utvecklingsarbetet på Libris blir därför att stämma av resultatet mot den målgruppsprioritering som ligger till grund för Samlad ingång. En Samlad ingång byggs av mindre delar, innehållsmängder eller tvärsnitt, och dessa kräver olika insatser och organisation för att kunna möjliggöras i en så kallad brunnlösning och bli tillgänglig via Samlad ingång. Det kommer att behövas samordning och stöd från KB:s håll på olika nivåer, liksom arbete med standarder som gör det lätt att arbeta med datainsamling och dataflöden. Tvärsnitten ser olika ut vad gäller innehållet(fritt tillgängligt, licensierat data) och det kommer att krävas ett fortsatt arbete för att utarbeta metoderna för att samla in data och formera projekt. Det konstateras dock att en organisation som utgår från närhetsprincipen och egen nytta kan ha goda förutsättningar 4

5 för framgång. När syftet med datainsamling till Samlad ingång är tydligt kommer motivationen skapas att vara med och bidra. För insamling av fritt material behöver biblioteken involveras och bidra med förslag på datakällor. För insamling av licensierat material behövs förutom ytterligare förslag på datakällor (än det som nämnts) även att KB samordnar förhandlingar med leverantörer. En prioritering av datakällorna måste också ske utifrån den målgruppsanalys och prioritering som gjorts för Samlad ingång. Arbetsgruppen kan inte se att det är motiverat att upphandla ett kommersiellt index för att tillgängliggöra licensierat material i Samlad ingång. Det är för få bibliotek som skulle dra nytta av det. Däremot är det motiverat att fokusera på att samla in svenska resurser både till Samlad ingång och i förlängningen också till kommersiella index för att på så vis skapa nytta och stötta de bibliotek som har Discovery-system. Tvärsnittet Skönlitteratur för folkbibliotekens behov skulle med fördel kunna införlivas i projekt Libris för folkbiblioteken (se Librisbloggen: ) där man kan bearbeta förslaget om tillgängliggörande av e-böcker som Litteraturutredningen föreslår och som har nära anknytning till innehållet i fråga. Litteraturutredningen föreslår att KB bör få ett förtydligat uppdrag om att vidareutveckla den nationella katalogen Libris till att omfatta förmedling av både licensierade och fritt tillgängliga e- böcker. Se vidare förstudien Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek, (http://www.kb.se/dokument/bibliotek/utredn_rapporter/2013/forstudie_sammanhallet_system.pd f). Tvärsnitt Swepub är tacksamt på så vis att ett vidareutvecklingsprojekt är i uppstart och inom ramen för den kan frågan undersökas närmare. Visserligen är uppdraget fokuserat på hur datat kan användas för bibliometri, men söktjänsten Swepub kommer att leva kvar i någon form och det blir intressant att se vad som kan hända där. De övriga tvärsnitten kräver närmare undersökningar för att se vad de kan leda till. 5

6 Bilaga 1. Innehållsmängder ett arbetsunderlag Gruppen behövde snabbt ett underlag om aktuella prioriterade datakällor hos biblioteken att arbeta utifrån och för att kunna föra vidare resonemang kring uppgiften. Som en första sondering skickades tillrättalagda frågor ut till respektive bibliotekstyper som gruppen representerar (SKL, SUHF och specialbibliotek) via olika kanaler. Baserat på sonderingen av prioriterade datakällor och egna erfarenheter producerade arbetsgruppen följande listor på innehåll. Dessa är dock att betrakta som arbetsunderlag i processen att formulera förslag till tvärsnitt. Svenska datakällor, fria i första hand, licensierade i andra hand. Övriga datakällor, fria i första hand, licensierade i andra hand. Fria svenska datakällor: Myndighetspublikationer Rättsdata Wikipedia Runeberg Gutenberg Librivox Litteraturbanken K-Samsök Övriga fria datakällor (hög nytta, lätt att samla in): DOAJ DOAB The Worldbank Open Knowledge Repository FN:s Official Document System Licensierade svenska datakällor ( = BIBSAM-avtal): Artikelsök Newsline Arkiv Mediearkivet Alex Landguiden NE Affärsdata Retriever Business Zeteo Karnov Övriga licensierade datakällor (hög nytta för folkbibliotek): Library PressDisplay EBSCOhost MasterFILE Novelist (EBSCO) 6

7 SKL Frågan gick ut till IT-kontaktpersoner i Västra Götaland och Halland, IT-konsulenter på regionbibliotek samt Facebookgrupp för Arenabibliotek. Sju svar inkom. Frågan formulerades: "... Vi skall ta fram vilka datakällor som är de tre viktigaste för vår bibliotekstyp. Målet är att få fram en så bra och hjälpsam ny Libriswebb som möjligt. För Libris del gäller det till stor del att erbjuda alternativ eller komplement till de Discovery-lösningar som finns på universitetsbiblioteken och skapa något som kan guida och inspirera låntagaren. Så frågan är: vilka datakällor är det bäst för våra besökare att Libris indexerar så att låntagaren bättre kan nå sina sökningars mål och inspireras på vägen?" För folkbibliotekens del skulle DBpedia (Wikipedia) men även Gutenberg, Runeberg och Litteraturbanken vara bra. Problematiskt för folkbibliotekens del är att det inte finns nationella licenser hos databasvärdar. Det finns några som är stora och som de flesta har abonnemang hos: Alex Författarlexikon, NE finns överallt. Upphandling av Artikelsök, Mediearkivet och Presstext för folkbibliotekens räkning vore högaktuellt. DOAJ och Landguiden nämndes också. Här kan nämnas att Kungliga biblioteket har tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att kartlägga förvärv av e-resurser (t.ex. databaser, e-tidskrifter och e-böcker) på svenska folkbibliotek med hjälp av en enkät. Arbetet syftar till att bistå Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) enligt Litteraturutredningens förslag (se s. 419) i uppbyggnaden av en förhandlingsorganisation för folkbiblioteken. En första sammanställning kommer att kunna presenteras i april, men redan nu framgår att Nationalencyklopedin följt av Alex, Artikelsök, Mediearkivet, Library PressDisplay och Landguiden placerar sig bland de topptio e- resurser folkbiblioteken betalar mest för. SUHF En enkät skickades ut till samtliga SUHF-bibliotek via Forum för bibliotekschefers e-postlista. Enkäten besvarades av 20 bibliotek, d.v.s. ungefär hälften av SUHF-biblioteken. Spridningen hos de svarande är stor, från de minsta högskolebiblioteken via de medelstora till de största universitetsbiblioteken, och vår bedömning är därför att svaren kan anses representativa för högskolesektorn som helhet. Det kan dock inte uteslutas att något av de bibliotek som inte besvarat enkäten har en starkt avvikande åsikt. I enkäten ställdes följande frågor: Vilka är idag de viktigaste datakällorna i det lokala Discovery-systemet/katalogen? Vilka är de viktigaste datakällorna att tillgängliggöra i Discovery-systemet/katalogen, som inte finns där idag? Vilka vinster ser ditt bibliotek med Libris som nationellt Discovery-system/samlad ingång för bibliotekens användare? Vilka risker ser ditt bibliotek med Libris som nationellt Discovery-system/samlad ingång för bibliotekens användare? Finns det något ditt bibliotek vill ha ut av Libris, som inte uppfylls av de kommersiella Discovery-systemen idag? Är ditt bibliotek intresserat av att ersätta det lokala Discovery-systemet/katalogen med en nationell lösning? Är ditt bibliotek berett att bidra ekonomiskt för att fylla Libris databrunn med relevant innehåll? Är ditt bibliotek berett att delta med arbetsinsatser för att fylla Libris databrunn med relevant innehåll? Övriga kommentarer 7

8 En bearbetning av svaren ger följande resultat: De idag viktigaste datakällorna: För de bibliotek som idag har licenserat kommersiella Discoverysystem är det viktigt att ha en så bred täckning som möjligt av licenserade databaser ( Alla källor vi valt att köpa är viktiga ), tillsammans med fritt tillgängligt material och bibliotekets egen katalog och lärosätets publikationsdatabas. De mindre högskolorna rapporterar något enklare behov. Saknade datakällor: Enkäten ger ett entydigt resultat att svenska datakällor saknas i de kommersiella Discovery-tjänsterna, och att detta material är mycket efterfrågat. SwePub, Libris, Artikelsök, Mediearkivet, Retriever, m.fl. Libris som nationellt Discovery-system/ Samlad ingång : Återkommande tankar om vinster med ett nationellt system är att ett nationellt enhetligt gränssnitt skulle kunna förenkla för de rörliga biblioteksanvändarna, större möjlighet att påverka ett Librisgränssnitt anpassat utifrån svenska förhållanden, effektivisering av verksamheten genom bättre nationella samarbetsrutiner, och att minimera det lokala arbetet med upphandlingar. Några av de mindre högskolebiblioteken nämner också att ett gemensamt system bör bli billigare. Bland riskerna nämns att systemet kan bli kostsamt, ta för lång tid att utveckla och bygga på för stora personberoenden hos KB. Bland riskerna nämns också svårigheter att påverka, att det lokala biblioteket inte blir en tydlig avsändare, samt en risk för bristande samsyn mellan biblioteken kring hur tjänsten ska fungera. Bland tankarna kring vad Libris kan erbjuda som inte finns hos de kommersiella leverantörerna dyker återigen det svenska materialet upp, liksom möjligheten till större transparens och delaktighet i utvecklingen. Risker och vinster är i stort sett en spegelbild av varandra. Kostnader och nationell enhetlighet återfinns på båda sidor. Det är tydligt redan i denna enkät att universitets- och högskolebiblioteken inte har någon egentlig samsyn, och att detta är en fråga som kräver stort arbete. Enigheten finns kring behovet av att hantera svenskt material, samt ett intresse för större samarbete. Sex bibliotek är enligt denna enkät intresserade av att ersätta sitt lokala Discovery-system med ett nationellt. Fem bibliotek svarar ja på frågan om de är beredda att bidra ekonomiskt för detta, och sju bibliotek är beredda att bidra med arbete. Majoriteten av biblioteken svarar varken ja eller nej på dessa frågor, utan behöver veta mer om hur ett sådant arbete skulle se ut. Endast ett bibliotek svarar nej på frågan om att byta ut det lokala systemet mot ett nationellt och att bidra till detta arbete. Detta bibliotek anger dock i en övrig kommentar att svaren kan komma att ändras om ytterligare information tillkommer. Övriga kommentarer: I de övriga kommentarerna uttrycks flera farhågor om att arbetet kan vara för stort att genomföra. Här finns också synpunkter om att Libris inte bör konkurrera med kommersiella system, utan bör fungera som ett komplement och att information behöver kunna flöda mellan Libris och andra lösningar. Sammanfattning: Universitets- och högskolebiblioteken har ett stort intresse för att samarbeta i en gemensam lösning om förutsättningarna är de rätta. Mer information behövs här, och det finns ingen enhetlig bild av vad en gemensam databrunn skulle innebära. Det finns dock ett tydligt gemensamt behov av att hantera svenskt material. 8

9 Specialbibliotek Frågan gick ut till specialbibliotekens e-postlista. Följande fråga ställdes: Arbetsgruppen är tillsatt av Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur. Syftet med utredningen är att undersöka vilket innehåll som ska finnas i databrunnen. Arbetet fortsätter nu med att gruppen ska göra en kartläggning av datakällor och i vilken ordning de ska prioriteras. Här behöver jag er hjälp med att lista exempel på datakällor och hur ni vill prioriterar dem inbördes. Totalt svarade 9 bibliotek med förslag på källor de ansåg vara intressanta. Svarsfrekvensen var låg och kan därför inte ge en heltäckande bild av specialbibliotekens behov och prioriteringar. I svaren från biblioteken ser man att det inte finns en gemensam bild av vad en Samlad ingång är och att det råder en osäkerhet kring vad som menas med databrunn. Respons från några bibliotek och exempel på vad som borde vara med i brunnen: Svenskt licensierat material, OA, fria resurser (tex. myndighetspublikationer). Några argument: Få svenska leverantörer finns med i Discovery systemens egna knowledge bases och än mindre det som ligger fritt. Demokratitanken, det offentliga materialet har många sökingångar och sökgränssnitt. Det försvårar för allmänheten att hitta och även för biblioteken. Pliktleveranslagen ger möjlighet att samla det svenska materialet men man pratar inte om hur materialet ska tillgängliggöras. Brunnlösning kan vara kopplingen mellan e-pliktlagens samlande och en brunns möjlighet att tillgängliggöra. Beroendet av de kommersiella leverantörerna gör oss sårbara i många hänseenden. Det finns en stor förhoppning att databrunnen ska kunna innehålla många olika typer material och lösa några av problemen som specialbiblioteken brottas med inom informationsförsörjning. Dagens leverantörer av Discovery -tjänster har index anpassade för universitet och högskolor. Där saknas många av de smala/små förlagen som är viktiga för specialbibliotek. De av BIBSAM licensierat svenskt material ligger långt upp på listan över önskemål som biblioteken ser bör finnas med i brunnen. Där efter fritt tillgängligt svenskt material. En gemensam sökingång och ett sökgränssnitt nämns som en viktig bit, speciellt när det gäller svenskt myndighetsmaterial och rättsdata. Det har även framkommit önskemål att biblioteken själva ska kunna exportera data ur brunnen och bygga egna lokala index. Även ett lokalt styrt verktyg för webbskördning önskas. Sammanfattning: Den tydligaste trenden som går att utläsa från svaren är att det svenska materialet är prioriterat, fritt och licensierat. Specialbiblioteken är inte en homogengrupp och det syns i de svar som inkom rörande vilka källor som biblioteken ser som viktiga. Brist på resurser på biblioteken ses som ett stort incitament för att fortsätta arbeta med en databrunn. 9

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Vart är vi på väg? pt. 2 Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Samsök Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Margareta Nelkes rekommendationer

Läs mer

Minnesanteckningar från mötet 24 september 2012

Minnesanteckningar från mötet 24 september 2012 ANTAL SIDOR 1(8) Styrgruppen för Libris Minnesanteckningar från mötet 24 september 2012 Närvarande: Tillfällig ordförande: Morgan Palmqvist Lisbeth Byström Linda Lindström Gunilla Lilie Bauer Peter Nilén

Läs mer

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14 Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning Expertgruppen för metadata Version 1.0 2014-04-14 Innehåll Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning... 1 Från manuell kontroll till digitala flöden... 2

Läs mer

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

KB, E-boken och den egna digitaliseringen.

KB, E-boken och den egna digitaliseringen. KB, E-boken och den egna digitaliseringen. E-boken en gräddtårta för biblioteken? Örebro 2013-09-04 Göran Konstenius Verksamhetsutredare Kungliga biblioteket Föredragets upplägg Från ABM-centrum till Digisam

Läs mer

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi > Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Svensk Biblioteksförenings skriftserie På väg mot en starkare biblioteksnation DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Om LIBRIS som en möjlighet för folkbiblioteken Därför nationell bibliotekskatalog är den

Läs mer

Nationella referensgruppen 18 november 2010

Nationella referensgruppen 18 november 2010 Nationella referensgruppen 18 november 2010 Närvarande, referensgruppen: Lars Björnshauge, Margaretha Eriksson, Jette Guldborg Petersen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla Lilie Bauer, Kerstin Norén,

Läs mer

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben!

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben! Sök effektivt 1. Uppslagsböcker - i biblioteket eller på webben 2. Sök böcker direkt på hyllan eller använd ämnesdatabaser - eventuellt också tidningsartiklar 3. Länkbibliotek - kvalitetskontrollerade

Läs mer

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012 ANTAL SIDOR 1(8) Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012 Närvarande: ordförande: Madelein Enström Gunilla Eldebro (adjungerad) Anna Gustafsson Chen Ilona Johansson

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google

Läs mer

Bibliotek. Samsökning. av biblioteksresurser ndarprofil. Nationell biblioteksutveckling

Bibliotek. Samsökning. av biblioteksresurser ndarprofil. Nationell biblioteksutveckling Bibliotek Nationell biblioteksutveckling 24 Samsökning av biblioteksresurser utifrån n egen användarprofil ndarprofil Bibliotek 24 Synlig del portalen Osynlig del - Infrastruktur Samsökningsstandard

Läs mer

Föreningens framtid. Styrkor

Föreningens framtid. Styrkor Föreningens framtid Styrkor Rapporter på nationell nivå Viktig lobbygrupp Medlemsstyrt Opinionsbildning Stöd till nätverk inom föreningen BIBLIST/Forum Medlemstidning BBL Stor förening Kan påverka Remissinstans

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Tomas Lundén & Peter Sjögårde Göteborgs universitetsbibliotek & KTH Biblioteket Mötesplats Open Access Linnéuniversitetet, Växjö 1-2

Läs mer

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL Del 2 RESURSERNA 13. Kartan, kompassen och verkligheten... 58 14. Den färska webben exempel... 63 15. Den försvunna webben exempel... 69 16. Den fria synliga webben exempel... 72 17. Den osynliga fria

Läs mer

2003-09-22 02-461-2003. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM

2003-09-22 02-461-2003. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM 1(5) 2003-09-22 02-461-2003 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Front 2014 ett taktfast projekt

Front 2014 ett taktfast projekt Front 2014 ett taktfast projekt [242] Ett projekt för att formulera en strategi för hur vi vill att vår informationsförsörjning och systeminfrastruktur ska fungera 2014 2015. [Daniel Forsman] [Whitecode]

Läs mer

Medlemsmöte 9 november

Medlemsmöte 9 november Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag

Läs mer

KULDA-kontoret. Elisabeth Erikson Örebro 2010-03-03

KULDA-kontoret. Elisabeth Erikson Örebro 2010-03-03 KULDA-kontoret Elisabeth Erikson Örebro 2010-03-03 Vad är KULDA? Startade som ett treårigt projekt 2001 Nu löpande verksamhet inom Kultur i Väst Mål 2001: Att upphandla licensbelagda databaser för kommunala

Läs mer

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Detta dokument beskriver kommunikationsplaneringen för Librisprojektet på Götabiblioteken. Under sep 2014 till jun 2015 pågår projektet som syftar

Läs mer

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE 2011-09-09 50 554 2009 Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden Bakgrund Kungliga biblioteket (KB) och Statens kulturråd beställde

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Kungl. biblioteket YTTRANDE 1(7) 2004-04-21 02-51-2004 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande avseende ITPS slutrapport: En lärande IT-politik för tillväxt och välfärd (A2003:015) N2002/9592/ITFoU

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Länsbibliotek Sydost Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Information för dig som vill veta mer Weine Sundell 2013 Innehåll Översikt - så här fungerade det innan Arena... 2 Så här är det

Läs mer

Den fortsatta utvecklingen av rättsinformationssystemet

Den fortsatta utvecklingen av rättsinformationssystemet YTTRANDE 1(5) 2004-03-16 02-676-2003 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på promemorian Den fortsatta utvecklingen av rättsinformationssystemet 1. Sammanfattning KB menar att promemorian utgår

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Britt Sagnert LIBRIS Nationella bibliotekssystem LIBRIS fjärrlånerutin en fjärrlånerutin i LIBRIS har funnits sedan slutet av 1988 LIBRIS fjärrlån introducerades för lånecentraler

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Bibliotek och ITs informationssökningswebb

Bibliotek och ITs informationssökningswebb Bibliotek och ITs informationssökningswebb 1. Hur det började I kontakt med högskolans studenter uppmärksammades under 2002 problem med bibliotekets dåvarande informationssökningswebb. Tankar väcktes om

Läs mer

Nationella referensgruppen 16 mars 2011

Nationella referensgruppen 16 mars 2011 ANTAL SIDOR 1(9) Nationella referensgruppen 16 mars 2011 Närvarande: Åsa Berglund, Informations- och lånecentralen, Malmö stadsbibliotek Lisbeth Forslund, Gävle stadsbibliotek Jette Guldborg Petersen,

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Selektion, förvärv och tillgängliggörande av open access-resurser

Selektion, förvärv och tillgängliggörande av open access-resurser [DNR] 1 (av 14) Slutrapport Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-28 Karin Ericson Lagerås Revisionsinformation Version Datum Kommentar [1] [2015-04-27] [Redovisad för styrgrupp] [2] [2015-05-28]

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket www.axiell.se Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar - Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Axiell Arena Axiell Arena Axiell

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Styrgruppen för nationella licenser för e-resurser

Styrgruppen för nationella licenser för e-resurser Styrgruppen för nationella licenser för e-resurser Biblioteksstämman 20 november 2009 Annika Sverrung Huvudfråga: Distribuerad licensverksamhet? Inriktningsbeslut fattades vid maj-mötet som innebär: 1.

Läs mer

med att tillgängliggöra e-böcker via LIBRIS

med att tillgängliggöra e-böcker via LIBRIS Försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker via LIBRIS Slutrapport Kungl. biblioteket Gunnel Stjernvall Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Introduktion 3 Sammanfattning 4 Omvärldsanalys

Läs mer

E-förvärv 2013. Folkbibliotek

E-förvärv 2013. Folkbibliotek E-förvärv 2013 Folkbibliotek Omslagsbild Stockholms stadsbibliotek, Kulturhuset, foto C Ranemo E-förvärv 2013 Publikationen kan kopieras fritt och citeras. Vid citering uppge källan. Dnr: 232-KB 782-2013

Läs mer

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET PRESENTATION FÖR KONTAKTPERSONER DISPOSITION Nätverk och kontaktpersoner Historik och bakgrund Rekvisit för e-pliktigt material Gruppdiskussion Hur gör man med e-plikt

Läs mer

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Länsbiblioteket Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Ingalill Walander Olsson, Länsbiblioteket i Värmland Oktober 2010 Uppdraget Librabiblioteken i Värmland är initiativtagare till projektet. Projektarbetet

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Den svenska biblioteksstatistiken Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Verksamhetsgruppen Gruppen tillsattes av generalsekreteraren efter ett initiativ från Föreningen

Läs mer

Enkät öppna data. 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet

Enkät öppna data. 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet Enkät öppna data 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet Text och diagram i denna fil kan användas enligt villkoren i licensen Creative Commons Attribution ShareAlike 2.5:

Läs mer

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering,

Läs mer

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 2009-04-09 Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 Bakgrund Projekt Bibliotek24 är ett kulturrådsfinansierat

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 1 (8) E-Lin projektet 2014-06-05 Riktlinjer Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 2 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Ansvar... 4 Systemupphandling... 4 Gallring... 5 Informationssäkerhet...

Läs mer

Utvecklingen av det svenska ekosystemet för forskningsinforma5on Workshop om forskningsinforma5onssystem, Högskolan i Halmstad, 5 december 2013

Utvecklingen av det svenska ekosystemet för forskningsinforma5on Workshop om forskningsinforma5onssystem, Högskolan i Halmstad, 5 december 2013 Utvecklingen av det svenska ekosystemet för forskningsinforma5on Workshop om forskningsinforma5onssystem, Högskolan i Halmstad, 5 december 2013 Torulf Lind It- strateg, Vetenskapsrådet torulf.lind@vr.se

Läs mer

DET WEBBASERADE BIBLIOTEKSDATASYSTEMET KOHA - ETT FRITT ALTERNATIV Viktor Sarge - Utvecklingsledare vid Kultur i Halland

DET WEBBASERADE BIBLIOTEKSDATASYSTEMET KOHA - ETT FRITT ALTERNATIV Viktor Sarge - Utvecklingsledare vid Kultur i Halland DET WEBBASERADE BIBLIOTEKSDATASYSTEMET KOHA - ETT FRITT ALTERNATIV Viktor Sarge - Utvecklingsledare vid Kultur i Halland OM PROJEKTET Koha - billigare, bättre och en fri infrastruktur för svenska bibliotek

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum earkiv Kalmar län 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum Anki Heimonen Projektledare 1 Bakgrund I uppdraget för projekt e-arkiv Kalmar län

Läs mer

Statskontorets myndighetsanalys

Statskontorets myndighetsanalys s myndighetsanalys Sammanfattande iakttagelser och bedömningar samt er I denna sammanställning (handlingsplan) kommenterar KB s iakttagelser och bedömningar i myndighetsanalysen. Följande områden tas upp:

Läs mer

KB på nytt uppdrag. Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012

KB på nytt uppdrag. Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012 Datum/Date Dnr/Ref.no 2012-10-19 239-KB 756-2012 KB på nytt uppdrag samordning och utveckling inom bibliotekssfären Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012 Möt Elsebeth Tank, som har en lång

Läs mer

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) Kortfattad sammanfattning av EDLocal Under tre års projekttid siktar EDLocal

Läs mer

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 10 9 APRIL 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Duvner Sara Landström Huss Maria Datum 2014-04-01 Diarienummer KSN-2014-0323 Kommunstyrelsen Öppna data i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan

Projektplan med kommunikationsplan Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer

Läs mer

Nya tillgängliga vägar

Nya tillgängliga vägar Nya tillgängliga vägar Om specialbibliotekens e-publiceringsbehov Foto: Gunnar Lundh. Nordiska museet Bilagor Annika Peurell & Christer Larsson Nordiska museet 2011 1 BILAGOR Bilaga 1: Projektansökan 3

Läs mer

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby E-faktura till offentlig sektor Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby ESV:s arbete kring e-handel och digitalisering E-handel i staten leda och samordna Effektivisera interna

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Ur Verksamhetsmål, uppdrag och budget för år 2015: Bibliotekschef Bibliotekschefen ansvarar för att bibliotekets verksamhet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014

Verksamhetsbera ttelse 2014 Verksamhetsbera ttelse 2014 Denna VB avser Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är hela Sveriges lånecentral och dessutom nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris för alla typer av bibliotek,

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

Samsök under luppen en översyn av organisation, användning och nytta samt några scenarier för framtida utveckling

Samsök under luppen en översyn av organisation, användning och nytta samt några scenarier för framtida utveckling 1 Samsök under luppen en översyn av organisation, användning och nytta samt några scenarier för framtida utveckling Margareta Nelke, I.C. at Once 2009 12 01 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning... 4 Bakgrund...

Läs mer

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Måndag 21 maj, 2012

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Måndag 21 maj, 2012 ANTAL SIDOR 1(12) Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Måndag 21 maj, 2012 Närvarande: ordförande: Madelein Enström Gunilla Eldebro (adjungerad) Tommy Johansson Jenny Lorentzi Eva

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005

NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 Plats: Kungl. biblioteket Tid: 10.00-15.00 Deltagare: Kerstin Andersson, utredare (punkt 4) Louise Brunes, Södertörns högskolebibliotek

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06

Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06 Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06 Närvarande: Magdalena Svanberg, KB, Deweyprojektet, projektledare Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek Marianne Andersson, Nordiska Afrikainstitutets

Läs mer

esamhället och arkivet kommunal verksamhetsutveckling

esamhället och arkivet kommunal verksamhetsutveckling esamhället och arkivet Förväntningar som finns Det ska vara enkelt att komma åt information Många möjligheter till att använda information Viktigt att informationen är trovärdig Egna valmöjligheter är

Läs mer

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER Sverige ska vara en ledande biblioteksnation Välkomna! MTM Statlig myndighet sedan 1980 Huvudman är Kulturdepartementet Uppdrag och medel från Utbildningsdepartementet Antal

Läs mer