SLUTUTVÄRDERING AV PROCESSTÖD TILLGÄNGLIGHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTUTVÄRDERING AV PROCESSTÖD TILLGÄNGLIGHET"

Transkript

1 Handisam SLUTUTVÄRDERING AV PROCESSTÖD TILLGÄNGLIGHET Stockholm Sweco Eurofutures AB Ulf Savbäck 1 (40) Sweco, Telefon Telefax Sweco Eurofutures AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Ulf Savbäck Seniorkonsult Telefon direkt Mobil

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1 INLEDNING UPPDRAGET UPPDRAGETS SYFTE SLUTUTVÄRDERINGENS METOD OCH DISPOSITION 7 2 OM PROJEKTET INNEHÅLL OCH FÖRUTSÄTTNINGAR PROJEKTETS BAKGRUND OCH IDÉ PROJEKTETS ORGANISATION PROJEKTETS MÅL 10 3 GENOMFÖRANDET AV PROJEKTET PROJEKTETS INNEHÅLL OCH ROLLER RESULTAT UNDER GENOMFÖRANDET (kvantitativt/kvalitativt) KRITISKA FAKTORER UNDER GENOMFÖRANDET Resursfördelning Anpassning av innehållet efter behov ESF:s roll som stöd för processtödet Samverkan med andra aktörer och med övriga processtöd EN JÄMFÖRELSE MELLAN SWOT-ANALYSER 23 4 MÅLUPPFYLLELSE OCH EFFEKTER SLUTSATSER OCH FRAMÅTSYFTANDE DISKUSSION ANALYS OCH KOMMENTARER UTIFRÅN UPPSTÄLLDA MÅL (kvantitativa aktivitetsmål) ANALYS AV PROJEKTETS GENOMFÖRANDE OCH ORGANISATION EFFEKTER AV GENOMFÖRANDET INTRESSET FRÅN SAMVERKANDE AKTÖRER IMPLEMENTERING OCH LÄRANDE PROCESSTÖDET OCH MÅLET OM ÖKAD TILLGÄNGLIGHET I SAMHÄLLE OCH ARBETSLIV SWECO EUROFUTURES REKOMMENDATIONER INFÖR FORTSATT UTVECKLINGSARBETE 36 2 (40)

3 FÖRORD Under hösten 2009 fick Sweco Eurofutures i uppdrag av Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, att genomföra en processutvärdering av Processtöd Tillgänglighet, s.k. följeforskning. Detta är slutredovisningen i rapportform från Sweco Eurofutures utvärdering av Processtöd Tillgänglighet. Rapporten omfattar huvudsakligen uppgifter som dels framkommit i de tre delrapporterna dels i intervjuer med ett urval personer från styr- och projektgrupperna, regioncoacherna, ESF-kontor och projekt. Slutredovisningen fokuserar i första hand på projektets måluppfyllelse och eventuella effekter samt en avslutande analys av genomförandet och möjligheter och rekommendationer för framtida verksamhet. En förhoppning är att detta ska ge stöd till det framtida arbetet med tillgänglighetsfrågorna, såväl under förlängningsprojektet under 2012 som inför en kommande strukturfondsperiod. Charlotte Sävås Nicolaisen är uppdragsledare och ansvarig för utvärderingsuppdraget hos Sweco Eurofutures. Utöver uppdragsledaren har utvärderingsteamet bestått av Ulf Savbäck (slututvärderingen), Peter Sandén (kvalitetsansvarig) samt Björn Nilsson (extern konsult). Dessutom har Stefan Wing och Marcus Burman medverkat i olika utvärderingsmoment. Sweco Eurofutures vill härmed tacka personer som har varit i kontakt med Processtöd Tillgänglighet och som har bidragit med uppgifter till utvärderingen. Stockholm i januari 2012 Ulf Savbäck Seniorkonsult Charlotte Sävås Nicolaisen Uppdragsledare 3 (40)

4 1 INLEDNING Svenska ESF-rådet är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att förvalta Socialfonden och Integrationsfonden i Sverige. För programperioden har Sverige tilldelats cirka 17 miljarder SEK i strukturfondsmedel. Medlen fördelas via den regionala fonden och den sociala fonden. Som stöd för projekt som ansöker om strukturfondsmedel erbjuds kostnadsfritt processstöd till projektsökande och projektägare inom fyra olika områden: Tillgänglighet, Jämställdhetsintegrering, Projektutveckling och Strategisk påverkan & lärande. Det projekt som Handisam ansvarar för gäller Nationellt Processtöd Tillgänglighet. Det övergripande syftet med processtödet handlar om att tillgänglighetsfrågorna ska bli begripliga, meningsfulla och hanterbara i de ESF-projekt som beviljas projektmedel. Ytterst är syftet med processtödet att påskynda utvecklingen mot ett arbetsliv och ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Handisams uppdrag påbörjades i februari 2009 och det reguljära projektet avslutas i december Arbetet förlängs dock ytterligare ett år i en särskild, fördjupad satsning på strategiska aktörer. Denna rapport utgör en slutredovisning av Sweco Eurofutures utvärdering av processtöd Tillgänglighet för den ursprungliga perioden av genomförandet, Rapporten omfattar uppgifter som framkommit i de tidigare tre delrapporterna, från sammanställningar från resultatuppföljning som tillhandahållits från projektets egen redovisning, samt från intervjuer som genomförts med ett urval personer i projektets styr och projektgrupp, representanter från olika ESF-kontor samt med ansvariga för ett urval av de projekt som på olika sätt fått stöd från processtödet. Utvärderingsuppdraget som helhet omfattar följande delmoment: 1. Bakgrunds- och målanalys identifiering av projektets målstruktur 2. Genomförandeprocessen yttre och inre effektivitet i genomförandet/aktiviteter 3. Lärandeprocessen dialog om förändringsbehov, SWOT-analys 4. Måluppfyllelse och resultatanalys verksamhets- och systemnivå 4 (40)

5 1.1 UPPDRAGET Sweco Eurofutures har haft i uppdrag av Handisam att genomföra en utvärdering av projektet Processtöd Tillgänglighet som belyser både processen och resultat/effekter, s.k. följeforskning. Enligt uppdraget har utvärderingen genomförts utifrån två skilda utvärderingsmodeller. Den ena, processutvärderingen, har haft fokus på genomförandet av projektet och där utvärderaren under hand visar på styrkor och svagheter i genomförandet av projektet (samt hinder och möjligheter relaterat till projektets mål) vilka fortlöpande presenterats för uppdragsgivaren, styrgrupp, projektledning och projektmedarbetarna såväl skriftligt som muntligt. Syftet har varit att utvärderingen i sig ska utgöra ett stöd i genomförandet av projektet såväl vad gäller projektets innehåll och form. Den andra modellen avser en efterhandsbedömning där en bedömning görs av projektets måluppfyllelse och effekter. Dessutom förs en diskussion om förutsättningarna för ett fortsatt arbete för att stärka tillgänglighetsfrågorna mot målet om ett tillgängligare samhälle och arbetsliv. 1.2 UPPDRAGETS SYFTE Det övergripande syftet med utvärderingen har varit att ta fram kunskap om projektets genomförande och att bedöma hur väl projektet lyckats i sin ambition att tillhandahålla stöd för projektsökande och beviljade projekt i olika stadier för att på så sätt ge kunskap om olika frågor som rör området tillgänglighet. En målsättning har även varit att kontinuerligt återföra resultat och lärdomar från genomförandet till projektets olika aktörer - projektägaren Handisam, projektets styrgrupp och projektmedarbetare - under den pågående processen. Detta har skett på olika sätt i syfte att ta till vara kunskap från utvärderingen under genomförandet av projektet. Utvärderingen har huvudsakligen varit formativ där tonvikten i analysen legat på utvecklingen av samverkan utifrån uppställda mål och preciserade områden/frågeställningar. Utvärderingen har haft ambitionen att ge ökad kunskap om hur projektet centralt och på regional nivå har arbetat för att stödja projektets målgrupper i frågor som rör tillgänglighet. Utvärderingen har också velat visa på viktiga 5 (40)

6 framgångsfaktorer och verktyg som kan användas i det fortsatta arbetet som stöd för projekt och projektsökande. Utvärderingsuppdraget som helhet, dvs. process- och slututvärderingen, omfattar följande områden: Att med hjälp av uppföljnings- och indikatorsystem, samt egna utvärderingsinsatser bidra till att projektet genomförs på ett effektivt sätt och ger stöd för den måluppfyllelse som eftersträvas och för ett fortsatt lärande Att löpande bidra med metod- och processtöd Att återföra resultat och erfarenheter från projektet i samband med regionala och nationella lärkonferenser och seminarier Att bidra till att det skapas en offentlig debatt och ett lärande kring strukturfondsprogrammen I figur 1 ges en översiktlig beskrivning olika moment i utvärderingsuppdraget som helhet. Figur 1. Beskrivning av utvärderingsuppdraget Inledningsvis har utvärderingen omfattat en bakgrunds- och målanalys där projektets mål och programlogik har analyserats. I anslutning till detta inhämtades även uppgifter om medverkande aktörers förväntningar på projektet relaterat till projektets målsättningar, organisatoriska förutsättningar. Dessutom genomfördes en SWOT-analys som beskrev styrkor och svagheter i projektet samt hinder och möjligheter för att projektet ska nå framgång. Resultat från denna inledande del av utvärderingen redovisades i delrapport 1 under hösten En andra delrapport rapporterades i maj Fokus i den rapporten låg på att 6 (40)

7 belysa genomförandet utifrån projektets målgruppers perspektiv d.v.s. projektsökande, projektägare, projektledning och personer/aktörer som på olika sätt kommit i kontakt med Processtöd Tillgänglighet. Dessutom omfattade rapporten exempel på hur olika verksamheter och projekt arbetar när det gäller tillgänglighetsfrågorna. En tredje delrapport rapporterades i februari På samma sätt som delrapport 2 låg fokus på projektens upplevelse av kontakter med processtödet. Ytterligare område som redovisas i delrapport 3 är hur olika insatser kan implementeras i relevanta sammanhang hos olika aktörer. Frågor ställs av karaktären. Vad från projektet är intressant att fortsätta utveckla? Vad är angeläget att implementera i fortsatt verksamhet och skälen för detta? Ytterligare en fråga handlar om var är det lämpligt att implementera olika insatser? I denna avslutande rapport sätts fokus på måluppfyllelse och effekter. Målsättningen är att bidra till en fortsatt implementering genom ett framåtblickande perspektiv och att ge rekommendationer med fokus på fortsatt genomförande, lärande och att främja ett effektivt utvecklingsarbete. Rapporten baseras på de tre delrapporterna och på intervjuer med nyckelpersoner i projektets genomförande, såsom styr- och projektgrupp samt regioncoacher. Intervjuer också genomförts med representanter från ESF-rådet, såväl regionkontor som central ledning, med nyckelpersoner i konsultnätverket samt med projektledare/koordinatorer i ett urval av projekt. 1.3 SLUTUTVÄRDERINGENS METOD OCH DISPOSITION Intervjuer och tidigare delrapporter ligger till grund för rapporten. Intervjuer har genomförts med representant för styrgruppen, projektgruppen inklusive projektledare samt telefonintervjuer med regioncoacher. Vidare har telefonintervjuer genomförts med tre medlemmar i konsultnätverket och totalt elva projekt, jämnt fördelade mellan de olika regioncoachernas ansvarsområden. Uppgifter om lämpliga projekt och personer att tillfråga inhämtades via regioncoacherna. Syftet var att få kontakt med projekt i olika faser vilka upplevts vara intressanta att följa ur olika perspektiv. Detta innebär att projekten varit i olika skeden, såväl i en ansökningsfas som i en genomförandefas. 7 (40)

8 Inledningsvis i denna slutrapport, kapitel 1, ges en beskrivning av Sweco Eurofutures uppdrag att utvärdera och stödja processtöd Tillgänglighet under genomförandet av projektet. I kapitel 2 ges en beskrivning av projektets innehåll och förutsättningar i form av organisation och mål. I kapitel 3 redovisas projektets genomförande, resultat och hur de kvantitativa och kvalitativa målen har uppnåtts. Här redogörs också för kritiska frågor under genomförandet. Slutligen redogörs för en SWOT som genomförts som del i slututvärderingen och den jämförs med tidigare SWOT-analyser som gjorts. I kapitel 4 analyseras måluppfyllelse och effekter av projektet utifrån de resultat som framkommit och redovisats i kapitel 3. Tonvikten i analysen ligger på stöd för fortsatt implementeringsarbete. Avslutningsvis ges ett antal rekommendationer för en fortsatt implementering av arbetet med tillgänglighet gentemot socialfondsprojekt i en ny programperiod. 2 OM PROJEKTET INNEHÅLL OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 PROJEKTETS BAKGRUND OCH IDÉ Beslutet att inrätta en processtödsorganisation för tillgänglighetsfrågorna riktat till projekten har sin grund i en genomförd förprojektering/förstudie som genomfördes under år Förstudien genomfördes av Handisam och Handikappförbunden gemensamt med medel från Europeiska Socialfonden. Utgångspunkten för förstudien var det nya kravet i Socialfondsprogrammet om att beakta tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i de projekt som beviljades medel från ESF. Resultaten av förstudien visade att många projektägare och projektsökande i enlighet med uppställda krav var ålagda att visa på ett tillgänglighetsperspektiv i projekten samtidigt som kunskapen om hur detta rent praktiskt skulle genomföras visade sig vara lågt. Det saknades en reell förståelse för varför det behövs ett tillgänglighets- eller funktionshindersperspektiv. Tillgänglighetsperspektivet föreföll i stor utsträckning var något nytt för myndigheter, kommuner, företag, 8 (40)

9 intresseorganisationer och andra som söker medel från ESF, vilket talade för att det fanns ett behov av de olika verksamheter som processtödet har erbjudit i form av information, vägledning, utbildning och inte minst ett motivationshöjande arbete inom frågor som rör tillgänglighetsfrågorna. De resultat som förstudien gav resulterade i den ansökan om ett genomförandeprojekt avseende Processtöd Tillgänglighet. ESF-rådet beviljade medel till genomförandeprojektet i januari Under projekttiden har de yttre förutsättningarna ändrats på olika sätt. Den finansiella och efterföljande ekonomiska krisen präglade arbetsmarknaden och medförde ett minskat antal utlysningar i programmet och fördelningen mellan de olika programområdena förändrades. Framförallt tog flera stora varselprojekt inom programområde 1 (Kompetensförsörjning) tagit en stor del av utrymmet på bekostnad av programområde 2 som ger stöd till social sammanhållning och ett inkluderande arbetsliv med fokus på personer som i dag står långt från arbetsmarknaden. 2.2 PROJEKTETS ORGANISATION Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, har varit projektägare för Processtöd Tillgänglighet. Projektets styrgrupp har utgjorts av tre personer, varav två högre chefer på Handisam respektive Handikappförbundens samarbetsorganisation samt en medarbetare från Handisam. Handikappförbunden har varit samverkanspartner i projektet. Projektgruppen som har haft det operativa ansvaret för genomförandet av projektet har omfattat totalt nio personer enligt följande tjänstefördelning: Projektledare (100 %), Kommunikatör (80 %), Nätverkskoordinator (100 %), Pedagog (100 %), Ekonomiadministratör (100 %), Regioncoacher (ursprungligen 3,25 tjänster fördelat på fyra personer, därefter utökat till ca 4 tjänster fördelat på fem personer). Utöver dessa personer har projektet upphandlat konsultstöd för en Helpdesk, samt en extern utvärderare. Regioncoacherna har varit utlokaliserade i landet för att stödja genomförandet av Socialfondsprogrammet med dess totalt åtta regioner och regionkontor. Varje regioncoach har haft ett särskilt ansvar för två av de åtta regionerna vardera. Processtödets primära målgrupp har varit projektledning i de projekt som beviljats medel i Socialfondens programområde 1 och 2 och som har genomgått följande fyra olika faser: 9 (40)

10 1. Idéstadiet ansökningsfas 2. Förprojekteringen 3. Ansökan om genomförandeprojekt 4. Genomförandeprojekt Processtödets sekundära målgrupp har bestått av deltagare i projekten. Processtödet har också omfattat olika strategiska målgrupper såsom Europeiska Socialfonden i Sverige, Socialdepartementet, Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, andra EU-länder (utbyte mellan processtöd), European Disability Forum (EDF), Handikappförbundens medlemsorganisationer m.fl. 2.3 PROJEKTETS MÅL Processtöd Tillgänglighets mål och aktiviteter har tidigare analyserats av utvärderaren utifrån projektansökan. Där framträder ett antal mål som kan delas upp på i huvudsak tre olika nivåer. Aktivitetsmålen är kvantitativa och tydliga och är direkt kopplade till de olika aktiviteter som skulle genomföras i projektet. Till dessa aktiviteter har också ett antal resultatmål knutits som således formulerar direkta mål för de aktiviteter som genomförts, såsom lättillgänglig information och ökad förståelse hos deltagarna. De effekter som projektet har velat uppnå formuleras i ett par kortsiktiga effektmål knutna till projekten som handlar om att skapa förståelse för att det behövs ett tillgänglighets- och funktionshinderperspektiv i projekten och om att tillgänglighet skall bli begripligt, meningsfullt och hanterbart för dessa projekt. Sedan har det formulerats ett långsiktigt effektmål om att skapa långsiktig påverkan och varaktig kompetens om tillgänglighet efter projektets slut. I tabell 1 nedan ges en översiktlig bild av projektets aktivitetsmål, resultatmål och effektmål. 10 (40)

11 Tabell 1 Aktivitetsmål, resultatmål och effektmål Aktivitetsmål Resultatmål Effektmål INFORMATION Helpdesk 320 samtal/år Information på hemsida Antal besök skall öka månatligen Informationsmöten 110 kontakter/år, 14/ESF region/år, 8 regioner Informationsmaterial med film och studiehandledning Totalt ett eller två paket Lättillgänglig information till många i faserna idé och förprojektering Öka förståelsen hos dem som aktivt deltar i informationsmöten Kortsiktiga effektmål (projektmål): Skapa förståelse för att det behövs ett tillgänglighets- och funktionshinderperspektiv i projekten Tillgänglighet skall bli begripligt, meningsfullt och hanterbart VÄGLEDNING Direktvägledning 110 vägledningssamtal/år, 14/ESF region/år UTBILDNING Under förprojektering Utbildning projektledning, 22 utbildningstillfällen / år med ca 15 deltagare per tillfälle fördelat över de 8 regioner i samband med utlysningstillfällen Under genomförandefasen Orienteringsutbildning. Utbildning för deltagare i projekten. 100 utbildningstillfällen/år, med ca 15 deltagare per tillfälle, 12,5/ESF region/år Processtödets anställda håller i hälften av dessa utbildningar. Resterande utbildningstillfällen upphandlas av tillgänglighetskonsulter NÄTVERK och LÄRANDE Uppbyggnad av nätverk av tillgänglighetskonsulter Minst 8 anslutna 30/6 2009, 40 konsulter 31/ nätverksträffar/år Öppna lärseminarier Ett lärseminarium år 1 och ett år 3 Minst 100 deltagare per lärseminarium från handikapprörelsen, forskning, politiker, departement, företrädare från arbetsmarknadens parter m fl. TRANSNATIONELLT ARBETE Utse ansvarig i projektorganisationen. Upprätta en detaljerad plan för det transnationella arbetet inom två månader Söka transnationella samarbetspartners Delta i kommissionens planerade temagrupper Ge konkreta verktyg och stöd för dem som skriver ansökan om genomförandeprojekt. Fördjupad kunskap om tillgänglighet hos de som genomför förprojektering och står i begrepp att skriva ansökan om genomförande samt hos projektens deltagare och anställda hos projektarrangören Att erbjuda ett stöd till projekt genom att ett nätverk av tillgänglighetskonsulter etableras. Sprida kunskap om resultat, strategisk påverkan, förankring inom Handisam och Handikappförbunden. Att finna nya angreppssätt utanför Sverige som kan anpassas och ingå i vårt nationella processtöd parallellt med att vi synliggör våra insatser och därmed möjliggör för andra medlemsstater att kopiera vår modell eller delar av densamma. Långsiktiga effektmål: Skapa långsiktig påverkan och varaktig kompetens om tillgänglighet efter projektets slut Att påskynda utvecklingen mot ett arbetsliv och ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga dvs. Lissabonstrategins mål om minskade sociala klyftor och ökad sysselsättning 11 (40)

12 De kvalitativa målen har tydliggjorts och diskuterats under projektets genomförande. De kvantitativa målen har förändrats i det interna arbetet, då projektet har förändrat sin strategi under hand till förmån för åtgärder som visade sig mer effektiva. De mål som redogörs för är dock de ursprungliga för vilka man beviljats medel. 3 GENOMFÖRANDET AV PROJEKTET I detta kapitel redovisas uppgifter om genomförandet av Processtöd Tillgänglighet. Beskrivningen syftar till att belysa roll- och ansvarsfördelning, olika aktiviteter som projektet har anordnat samt hur man i projektet har arbetat för att uppnå måluppfyllelse och avsedda effekter. I kapitlet redovisas de kvantitativa målen och de volymer som projektet har uppgivit i sin redovisning av antal aktiviteter. Vad gäller de kvalitativa målen så bygger utvärderingen på tidigare rapporter och enkätundersökningar och på de intervjuades utsagor om hur de uppfattat de aktiviteter som genomförts i projektet och valet av arbetsmodeller och arbetssätt; dvs. vad har man gjort och hur har man gjort det? I tidigare delrapporter har det redogjorts för hur genomförandet kan analyseras i form av projektets inre respektive yttre effektivitet. Enkelt uttryckt handlar det om att bedöma i vilken utsträckning projektet har gjort rätt saker och om man har gjort saker på rätt sätt? Yttre effektivitet att göra rätt saker Att göra rätt saker handlar om vad man har gjort i projektet och i vilken utsträckning projektet arbetar i linje med projektets programlogik. Genom detta kan man värdera i vilken utsträckning man gjort det man avsåg att göra i projektet. (Förutsatt att projektets programlogik är riktig kommer man i så fall arbeta i rätt riktning för att kunna uppnå målsättningen.) Inre effektivitet att göra saker rätt Att göra saker rätt handlar om hur genomförandet gått till. Genom detta kan man värdera hur effektivt projektet har genomförts och därmed organisationens funktionalitet. (Ett effektivt genomförande tillsammans med god yttre effektivitet skapar förutsättningar för en god måluppfyllelse). I slututvärderingen av projektet görs en genomgång av hur de kvantitativa och kvalitativa målen har uppnåtts, därefter vilka kritiska faktorer som har identifierats under projektets gång och därefter har en SWOT-analys gjorts som jämförs med tidigare SWOT-analyser som gjorts för projektet. 12 (40)

13 I intervjuerna som genomförts med styrgrupp, projektgruppen inklusive projektledning och regioncoacher, projekt och konsultnätverk så ställdes frågor inom följande områden: Om förväntningar på projektet uppfyllts Om rätt saker gjorts på rätt sätt Organisatoriska förutsättningar Samverkan inom verksamheter/mellan aktörer Implementering Upplevelse av projektets aktiviteter, bemötande, kvalitet Resultat och effekter SWOT styrkor/svagheter/hinder/möjligheter 3.1 PROJEKTETS INNEHÅLL OCH ROLLER Av intervjuer och tidigare enkäter har det framgått att det har funnits en gemensam uppfattning om att projektet totalt sett omfattat rätt saker. Antalet aktiviteter av olika slag har överträffat de uppsatta målen i de flesta fall, vilket redogörs för mer i detalj nedan. Men projektets fokus i aktiviteterna har förändrats under genomförandet till förmån för mer individuella insatser för enskilda projekt på bekostnad av samlingsutbildningar av flera projekt. Erfarenheten visade under hand att det krävdes mer anpassade insatser och flera tillfällen än vad man först hade trott. Vidare så visade det sig att orienteringsutbildningar för projektdeltagare var betydligt svårare att få till än vad man bedömt. Efterfrågan har främst varit på stöd för projektledare och projektgrupper i form av direktvägledning och utbildning för projektledningar, vilket framgår av resultaten. Vikten av att processtödet kommit in så tidigt i processen har förts fram av många respondenter och intervjuerna ger bilden av att det fungerat bäst om det funnits många samverkande faktorer; att processtödet finns med vid grundläggande informationsmöten som arrangeras av ESF-rådet, att man från ESF-rådet varit aktiv och hänvisat projekten till processtödet när man bedömt att det behövts och att man fått kännedom om processtödets webbsida, Handisams uppskattade checklista eller liknande. Helpdesk har haft en initial roll i informationsspridning då det upphandlades för att svara på inkommande frågor, men i takt med att regioncoacherna blev etablerade 13 (40)

14 och det stod klart att efterfrågan var störst på personligt stöd så ändrades fokus till att sälja in projektbesök åt regioncoacherna. Därefter har arbetsuppgifterna också omfattat framtagande av fördjupningsmaterial. Regioncoacherna har haft ett tydligt projektfokus och är de som haft ansvar för den personliga kontakten och möten med projekten i form av utbildningsinsatser, informationsträffar och direktvägledningar i projektens olika faser. Som stöd har de haft tillgång till material som tillhandahållits av projektets centrala funktioner, men mycket har även tagits fram av regioncoacherna själva för att anpassa materialet efter de behov som uttryckts från olika projekt. Arbetsbelastningen för regioncoacherna har varit hög genom hela projektet och särskilt i samband med utlysningsperioder. När det gäller de centrala funktionerna framkommer olika prioriteringar som gjorts. Pedagogen har framförallt haft till uppgift att ta fram utbildningsmoduler anpassade till olika utbildningstillfällen. Detta har inte varit helt enkelt. Dels varierar behoven för olika projekt, dels har regioncoacherna i viss mån haft olika behov utifrån sina respektive arbetssätt. I utvärderingen framkom tidigt behovet av att tillhandahålla flexibla utbildningsmoduler för att på ett bra sätt kunna svara upp mot de varierande behoven. Detta har till viss del även utvecklats under projektets gång. Kommunikatörens roll i projektet har bedömts vara viktig för att säkerställa att det material som tas fram får en proffsig paketering. Skriftligt material och broschyrer som tas fram har dock ibland haft fel fokus. Ett problem har varit att alltför många har haft åsikter om det material som tagits fram, men utifrån sina respektive perspektiv. Här hade det varit önskvärt med en tydligare styrning från projektets ledning för att tillgodose projektets behov som helhet. Nätverkskoordinatorn har haft fokus på etablerandet av ett konsultnätverk med målet att åstadkomma ett nätverk med 40 konsulter till 2009 års slut, vilket har nått och överträffats. Rollen att stödja processen har varit av stor vikt och det finns en fortsatt behov, även om en branschorganisation har bildats. Arbetet för nätverkskoordinatorn har gett intryck av att vara fokuserat och kanske alltför avgränsat till denna uppgift. Det kan möjligen ha funnits skäl att ha en närmare koppling till arbetet på regional nivå. Konsultnätverket är något som fortfarande är under uppbyggnad. Här krävs ett tätare samarbete mellan regioncoacherna och de som är verksamma centralt för att nätverket ska få ett tydligare stöd i sin uppbyggnadsfas. 14 (40)

15 Kanske kunde det vara värdefullt att anordna regionala träffar med de konsulter som är verksamma i regionen. Det framförs att tiden inte har räckt till för att kunna ge detta stöd och utveckla verksamheten i tillräcklig omfattning. Det transnationella arbetet kom igång något senare än övriga delar av projektet, men har successivt fått en större betoning. Representanter i styrgrupp respektive projektgrupp har i varierande grad haft aktiv roll i detta arbete. De administrativa uppgifterna i projektet har varit omfattande för att anpassa rutiner och uppgifter till de krav som ESF ställer Här skulle det ha behövts mer resurser vid uppstarten av projektet för att hitta effektivare rutiner som hade kunnat underlätta arbetet. Detta gäller inte enbart för projektets administratör utan även för regioncoacherna och övriga som varit verksamma i projektet. 3.2 RESULTAT UNDER GENOMFÖRANDET (kvantitativt/kvalitativt) Som tidigare redovisats (2.3) har projektet tydliga kvantitativa mål knutet till de aktiviteter som har genomförts. I följande tabell redovisas antalet genomförda aktiviteter under hela projekttiden, från den 2 februari 2009 till och med den 31 december I tabellen redovisas de ursprungligt uppsatta målen i ansökan, per år inom parentes och motsvarande för den totala projektperioden om tre år. Tabell 2. Aktiviteter relaterat projektets målsättningar Aktivitet Mål (i antal) Resultat (i antal) Helpdesk samtals- och 320/år Förändrad uppgift mailkontakter Informationsmöten 110 st. 327 Direktvägledningar 110 st. 897 Utbildning projektledning (22/år) 66 st. 414 Orienteringsutbildning (100/år) 300 st. 103 Antal män (3150) 4427 Antal kvinnor (3150) 6411 Konsultnätverk 40 (per 31/ ) 81 Nätverksträffar (2/år) 6 st. 6 Lärseminarium 2 (200 pers) 2 (100 pers) 15 (40)

16 Det framgår med stor tydlighet att projektet har uppnått de flesta kvantitativa målen och väl överträffat många av dem. Antalet orienteringsutbildningar, riktat till projektdeltagare, ligger långt under målsättningen om 300 stycken, vilket speglar en större svårighet att få ett intresse för dessa. Istället har projektet kommit att fokusera på framför allt projektledningsutbildning och direktvägledning. Antalet direktvägledningar överträffar målet tre gånger och antalet utbildningar av projektledningar är sex gånger så många som målet. Utbildningspaket har också tagits fram för såväl projektledning som för orienteringsutbildning. Antalet konsulter som ingår i Processtöd Tillgänglighets konsultnätverk är dubbelt så många som planerades och 6 nätverksträffar har genomförts helt enligt plan. Projektet har även i linje med planeringen anordnat 2 lärseminarium som planerat, dock med färre deltagare än önskat. Projektet har även tagit ett antal initiativ för att etablera transnationella samarbeten, bl.a. i syfte att etablera kontakt med brittiska NRAC, National Register of Access Consultants, för att få del av viktiga erfarenheter kring att etablera och driva nätverk av tillgänglighetskonsulter inte minst avseende metoder för kvalitetssäkring och fortbildning. Ett försök till ett större partnerskap inom EU mötte inte så stort intresse, men en konferens genomfördes där, förutom Sverige, Estland och Spanien deltog. Sammantaget kan konstateras att de kvantitativa målen i har uppnåtts, varav många har överträffats med stor marginal. Totalt har runt deltagare på olika sätt berörts av projektets arrangemang. De kvalitativa målen som satts upp i projektplanen är inte så tydligt formulerade och därför betydligt svårare att mäta och utvärdera. De första tre resultatmålen gäller för projektens förberedelsefas och handlar om att ta fram lättillgänglig information till många, att öka förståelsen hos dem som aktivt deltar i informationsmöten och att ge konkreta verktyg och stöd för dem som skriver en ansökan om genomförandeprojekt. De enkätundersökningar som tidigare redovisats i delrapporter visar att mellan 15 procent och drygt 20 procent av de svarande hade kontakt med Processtödet i de tidiga faserna före ett påbörjat genomförandeprojekt. Den vanligaste kontaktformen som de svarande tagit del av var informationsmöten följt av information på webben och seminarier eller konferenser som anordnats av projektet. Den mest efterfrågade formen av 16 (40)

17 kontakt var framför allt fördjupat råd och stöd/vägledning vid personligt möte. När ett Nöjd Kund Index beräknades utifrån enkätsvaren så fick muntlig information det högsta betyget där 62 procent hade angett något av de tre högsta betygen medan webben och skriftlig information fick motsvarande 52 procent respektive 53 procent. Totalt 61 procent har valt något av de tre högsta alternativen när det gäller att information och vägledning har utgjort ett konkret stöd i arbetet med ansökan. Intervjuerna med projekt i samband med slututvärderingen bekräftar det mycket uppskattade personliga stödet tidigt i processen. Den invändning som framkom var att det åtminstone i början av programperioden fanns oklarheter kring hur Processtödet kunde utnyttjas av aktörer i förberedelsefasen, exempelvis av projekt som ännu inte fått någon ansökan godkänd, men att dessa rutiner föll på plats efterhand. I intervjuerna bekräftar respondenterna på ESF-kontoren att de upplevt en tydlig kvalitetsskillnad mellan projektansökningar som använt Processtödet och de som inte gjort det. Förståelsen för tillgänglighetsbegreppet har blivit betydligt större och man har blivit bättre på att besvara hur man ska jobba med frågan, inte bara att man ska göra det. Det är också en uppfattning som förs fram i intervjuer både med ESF och med projektgruppen att andelen projektansökningar med ett väl genomtänkt tillgänglighetsarbete har ökat avsevärt sedan 2007, men från en låg nivå. Det stora antalet personliga möten och goda insatser på informationsmöten, som intervjuerna vittnar om, utgör troligen en stor del av förklaringen. Nästa kvalitetsmål gäller att uppnå en fördjupad kunskap om tillgänglighet både hos de som förbereder projekt och hos de som genomför och deltar i projekt samt är anställda hos projektarrangören. Ett mycket stort antal människor som varit del av socialfondsprojekt har fått ta del av en fördjupad information om tillgänglighet. Enkäterna och NKI-index visar på ett högt betyg för kompetens och upplevelsen att ha fått ökad kunskap. Intervjuerna ger en positiv bild av detta arbete och av att kunskapen har fördjupats. Från en trevande start med enhetlig information och ett koncept som var nytt för alla parter har det konsultativa arbetssättet utvecklats alltmer med en anpassning av information och stöd efter målgruppernas behov. Kunskapen har ökat hos handläggarna på ESF-rådet. I ökande omfattning använder de sin kunskap till att ställa krav på projekten eller tydliggöra 17 (40)

18 vikten av en kontakt med Processtödet. Det finns synpunkter kring alltför stora olikheter regionalt och att engagemanget varit för lågt från början, men den positiva utvecklingen under programperioden bestyrks dock på ett tydligt sätt. Att ESF-rådet inte är en del av målgruppen för projektets utbildningsinsatser upplevs dock som en brist av alla kategorier som intervjuats. Intervjuerna med projekt framhåller just en ökad medvetenhet och kunskap om tillgänglighet. Framför allt gäller det bredden på frågan, dvs. insikten att tillgängligheten till arbetsliv och samhälle kan hämmas av många olika former av funktionsnedsättningar. Det gäller också möjligheten att se frågan från andra perspektiv, inte minst nämns det ekonomiska perspektivet. Intervjuerna antyder att den ökade kunskapen, förutom ett bättre arbete i projektet, har lett till att mer tid än planerat har använts till tillgänglighetsfrågorna i projekten och även vissa konkreta förändringar i projektet vad gäller upphandlingar och utformning av information. Den brist som tydligast framträder och är av mer övergripande gäller information och stöd när det gäller psykisk ohälsa. Det ingår definitivt i utbildningarna som ges, men rör sig på ett övergripande plan. Processtödet upplevs inte ha samma kompetens att göra fördjupningar och anpassningar till mer krävande målgrupper när det gäller psykisk ohälsa som när det gäller fysiska funktionshinder, vilket också bekräftas av intervjuerna med projektgruppen. Man hänvisar till material hos Hjärnkoll och expertis för fördjupningar, men det är eventuellt svårt att finna expertis i frågan, t.ex. i konsultnätverket. Nämnda konsultnätverk utgjorde också ett kvalitativt mål för projektet att etablera. Målet har uppfyllts avseende att skapa nätverket, som dessutom har bildat en branschorganisation för tillgänglighetskonsulter. Det kvantitativa målet för nätverket har överskridits stort, men motsvarar ungefär det antal som hittills valt att gå med i branschorganisationen. I intervjuerna understryks vikten av att stärka nätverket och branschorganisationen så att den kan bli en självständig och viktig aktör i tillgänglighetsarbetet och för att bidra till en professionalisering av arbetet med tillgänglighet. Såväl enkätsvar som intervjuer visar på att nätverket fortfarande inte är särskilt välkänt bland aktörer i projekten och att detta också är en utmaning att arbeta vidare med. Målet om att sprida kunskap om resultat för strategisk påverkan har bl.a. säkerställts genom lärseminarier som bidragit till att lyfta frågan på 18 (40)

19 dagordningen. Intervjuerna speglar också en stark tilltro hos många av aktörerna att tillgänglighetsfrågan är politiskt gångbar och alltmer uppmärksammad och att Processtödets arbete passar väl in och bör kunna finna synergier med andra initiativ, såväl på EU-nivå som på nationell nivå inom politik och ekonomi. Det transnationella arbetet fanns också med som mål i syfte att finna nya angreppssätt utanför Sverige och synliggöra Processtödets insatser. Vissa ansträngningar har gjorts dels med Storbritannien som också har ett konsultnätverk, dels ett försök att starta ett större samarbete på EU-nivå som dock begränsades till konferenser med Estland och Spanien. Sammantaget kan återigen konstateras att de kvalitativa målen är otydliga och svåra att mäta, men att såväl enkäter och slutintervjuer visar på framsteg väl i linje med målen om information, medvetenhet och kunskap, att ett konsultnätverk finns på plats som gått vidare i sin organisering samt åtgärder för att sprida kunskap och resultat genomförts. 3.3 KRITISKA FAKTORER UNDER GENOMFÖRANDET Under projektets genomförande har processen utvärderats utifrån vad som har gjorts och hur man har gjort det eller, så som det tidigare har uttryckts, i vilken utsträckning projektet har gjort rätt saker och om man har gjort saker på rätt sätt. I den utvärderingen har ett antal frågor kommit upp som har bedömts som kritiska faktorer under genomförandet. Flera av dessa har berörts i intervjuerna i slututvärderingen och det tas upp i det följande Resursfördelning Avvägningen mellan resursfördelning mellan det centrala kansliet och den regionalt baserade organisationen har varit en kritisk faktor genom hela genomförandet som diskuterats utförligt i processutvärderingen. Projektet valde på ett tidigt stadium att inrikta sig på att nå en stor volym i utbildningar och rådgivningar. En sådan inriktning sätter fokus och press på det regionala arbetet och projektorganisationens kapacitet att nå ut till projekten. Projektets fokus på volym avspeglades dock inte på ett tydligt 19 (40)

20 sätt i fördelningen av resurser, vilket har framkommit på olika sätt under genomförandet. Det resulterade i en skev arbetsbelastning i projektgruppen, speciellt i samband med utlysningar, som var svår att åtgärda på ett snabbt sätt med den resursfördelning och rekrytering som gjorts. Intervjuerna i slututvärderingen bekräftar problemet, men vittnar också om åtgärder som vidtagits under hand. Från att man från början var fyra personer på regional nivå har detta utökats till fem. Vidare har centralt placerade resurser, främst i form av pedagog och kommunikatör, lagt en större del av sin tid ute i regionerna och därmed bidragit till en jämnare fördelning av arbetsbelastningen i projektgruppen. I intervjuerna åberopas Processtöd Jämt (jämställdhetsintegrering) som ett bra exempel vad gäller resursfördelning och organisation, som t.ex. har en regioncoach på vart och ett av de åtta programområdena Anpassning av innehållet efter behov Projektets konsultativa arbetsmetod som anpassar insatser och material efter målgruppen har framhållits som en kritisk faktor för framgång och en styrka för projektet under hela genomförandet I de enkätstudierna som genomförts har Processtödet fått bra omdöme vad gäller information och än bättre vad gäller lyhördhet (74 procent positiva svar) för projektet behov. Det var framförallt den muntliga informationen som rönt stor uppskattning (62 procent positiva svar), medan den skriftliga informationen noterade något lägre siffror (53 procent positiva svar). Utvärderaren har också i processutvärderingen gjort bedömningen att det har behövts ett mer flexibelt informationsmaterial för att kunna skräddarsy insatser till målgruppernas olika behov och kunskapsnivå. Vidare har utbildningar, material och filmer haft alltför stort fokus på fysiska funktionshinder och inte i samma utsträckning berört olika psykiska funktionshinder, trots att frågan är relevant i många socialfondsprojekt. Slututvärderingens intervjuer bekräftar till stora delar det som tidigare framkommit. Projektägarna bekräftar det utomordentliga arbete som gjorts för att möta och stödja projekten i olika faser. Det är framför allt det konsultativa stödet och den muntliga informationen som har uppskattats, men också checklistor och filmer framhålls som mycket värdefulla. I den mån kritik har framförts så rör det just anpassningen av material, men i vissa fall också av utbildning, till dels mer avancerade projektgrupper som kanske har tillgänglighet som fokus eller människor med funktionshinder 20 (40)

21 som målgrupp i något avseende. Dels material och kompetens för ett bättre stöd i projekt med många psykiskt funktionshindrade. Svaren antyder att en stor anpassning av utbildningarna har skett gentemot denna grupp, efter att skillnader mellan grupperna blev allt tydligare. Men intrycket är att det inte finns någon överenskommen modell eller inställning till hur man arbetar med psykiskt funktionshindrade. Man har hänvisat till material från Hjärnkoll och till konsultnätverket, men intrycket verkar vara att det är brist på kompetens inom detta fält. Sammantaget ger intervjuerna utan tvekan en positiv bild av hur väl projektet anpassat sin verksamhet till olika målgrupper, men det verkar i stor utsträckning ha byggt på regioncoachernas förmåga att anpassa den muntliga informationen ESF:s roll som stöd för processtödet Den främsta grunden i samverkan mellan ESF-rådet och dess regionkontor och processtödet har varit socialfondsprogrammets krav att tillgänglighet beaktas i projektansökningar. Det innebär att projektansökare måste ta sig an frågan och att ESF-rådet måste bedöma tillgänglighetsperspektivet i projektansökningar. Tillgänglighet har därmed funnits med i grundläggande information om socialfondsprogrammet och vid informationsseminarier t.ex. i samband med utlysningar. ESF-kontoren har haft en handläggare med speciellt ansvar för tillgänglighetsfrågan och kontakter med processtödet. Överlag verkar det ha funnits en god och regelbunden kontakt med processtödet och dess regioncoacher. Man har samarbetat inför utlysningar, bl.a. genom att inbjuda processtödet att delta vid informationsseminarier riktade till ansökare, delning av projektlistor för att underlätta en kontakt etc. ESF-kontor har också, möjligen i ökande grad, ifrågasatt och agerat pro-aktivt mot projekt med otillräckliga upplägg kring tillgänglighetsfrågan och uppmanat till kontakt med processtödet. Intervjuerna vittnar dock om att det har skett på olika sätt i de olika regionerna, dvs. det har inte funnits en fastlagd form för hur ESF-kontoren skulle förhålla sig till processtödet, vilket möjligen gjort att det har blivit alltför personberoende. Det har också skett en positiv utveckling över tid, från en trevande start i delar av landet. 21 (40)

22 I stort vittnar intervjuerna om att det har skett en tydlig och positiv utveckling vad gäller samverkan mellan ESF-kontoren och processtöden; former har satt sig, roller har blivit tydligare och upplevda effekter av processtödets insatser har understött en ökad samverkan. Här bör också uppmärksammas den skillnad i kravställning mellan regionerna, där två regioner (Norra Mellansverige, Småland-Öarna) har som krav att projekten tar kontakt med processtödet medan de övriga sex regionerna endast har det grundläggande kravet i ansökan att beakta tillgänglighet. Det har enligt uppgift haft en positiv effekt på antalet kontakter i de två regionerna och får positiva omdömen från regioncoacher, ESF-kontor och projekt. Det som framhålls är att tydliga krav är positivt och att de projekt som initialt är tveksamma och som inte skulle ha valt att kontakta processtödet om kravet inte funnits är de som ofta påverkas mest när en kontakt väl etableras. Det finns en tydlig upplevelse av förbättring över tid av projektens ansökningar vad beträffar tillgänglighet som bl.a. har avspeglats i ett mindre antal projekt som fått underkänt på tillgänglighetsperspektivet i ansökan. Av intervjuerna framgår att ESF-kontoren är i allt västentligt nöjda med hur samverkan har fungerat och regioncoacherna ger uttryck för en positiv utveckling. Det råder också mer eller mindre samstämmighet kring vad som hade kunnat förbättras. Rutiner för samverkan hade kunnat slås fast på ett tydligare sätt och därmed uppnå större likhet över hela landet och att kunskapsnivån hos ESF-handläggarna, som undan för undan blivit bättre, hade kunnat stärkas om de också varit del av processtödets målgrupp. Trots att Processtöd Tillgänglighet är ett horisontellt kriterium integrerat i socialfondsprogrammet så valde ESF-rådet av olika anledningar att genomföra processtödet som ett projekt istället för t.ex. en mera integrerad lösning. Processtöd Tillgänglighet har därmed haft en projektadministrativ relation med ESF-rådet som rört ansökningsprocedurer, rapporteringar och avstämningar under genomförandet. Denna kontakt har ESF:s kontor i Stockholm haft ansvar för. Den har enligt uppgift på många sätt fungerat utmärkt de senaste åren, samtidigt som det konstateras från båda sidor att det funnits ett större behov av framförhållning vad gäller besked från ESFrådets sida i handläggningen av t.ex. förlängningsansökan. Det är oklart om en strategisk dialog mellan ESF-rådet och projektet, som skulle ha kunnat vara motiverad utifrån projektets nationella roll, har skett på ett regelbundet sätt och det kan möjligen ha blivit lidande av att processtödet har genomförts i projektform. 22 (40)

23 3.3.4 Samverkan med andra aktörer och med övriga processtöd Intervjuerna ger en positiv bild av en god, regelbunden och konkret samverkan med andra processtöd i de olika regionerna. Man har deltagit gemensamt i möten med ESF-kontoren, på informationsseminarier och direkt gentemot projekten på olika sätt; gemensamt arrangerade samlingar av projekten ( draknästen ), inspirationsdagar och utbildningar. Ibland har man hjälpt varandra in i projekt eller spridit varandras information och täckt upp för varandra. Det har sett lite olika ut i de olika regionerna, men samverkan med Processtöd Jämt och Projektutveckling verkar ha varit mest frekvent. Samarbetet har också fungerat väl på projektledarnivå. Generellt har samverkan mellan processtöden främst fungerat som en effektiv arbetsfördelning där man lyckats skapa synergier men också avlastning för varandra och som en kompletterande kontaktyta och ingång gentemot projekten. Det har också gjorts försök till närmare samarbete med t.ex. Arbetsförmedlingen och kommuner, men också utbildningar av t.ex. de regionala partnerskapen har förekommit. Sedan har vissa projekt blivit bärare av ett mer strategiskt samarbete som processtödet därigenom kunnat ha en viss påverkan på och kunnat visa sina arbetsmetoder och material. Det handlar t.ex. om projekt som involverat fackliga organisationer och strategiska myndigheter. 3.4 EN JÄMFÖRELSE MELLAN SWOT-ANALYSER I slutintervjuerna ställdes frågor om hur man har upplevt genomförandet av projektet och vilka lärdomar man kan dra av det för en framtida implementering t ex när det gäller nästa strukturfondsperiod. Svaren från de knappt 30 respondenterna överensstämmer i stor utsträckning och har sammanställts och grupperats i en SWOT-analys för att ge en bättre överblick. SWOT-analysen, dvs. projektets upplevda styrkor och svagheter samt de hinder och möjligheter som kan finnas för en fortsatt implementering, har genomförts tidigare under projektets genomförande och en viss jämförelse kan därmed göras, även om intervjuerna nu gjorts med en bredare grupp. I tabell 3 redovisas i sammanställd form resultaten 23 (40)

24 av de synpunkter och kommentarer som har lämnats som har relevans för vilka styrkor och svagheter som funnits i projektet. Tabell 3. Projektets styrkor respektive svagheter Styrkor Svagheter -På många sätt ett mönsterprojekt som driver sin fråga, projektägare som kompletterar varandra och en bra roll för projektledaren. Bra förutsättningar att sprida budskapet. -Volymen att så många nåtts och inom yrkesgrupper som tidigare inte nåtts. Genomslag och gjort skillnad. -Humankapitalet rätt kompetens i projektgruppen, professionella och engagerade regioncoacher, präglas av flexibilitet och tillgänglighet -Arbetssättet ett positivt budskap, ett konsultativt arbetssätt nära verkligheten, material som fungerar -ESF:s krav att beakta tillgänglighet en grundbult som möjliggör kontakter med nya målgrupper. Dubbelt skall-krav i två regioner bidrar till att övervinna initialt ointresse att använda stödet. - Projektorganisationen Felaktig fördelning av resurser för att nå kvantitet, för stort geografiskt område för regioncoacher. Splittrad organisation pga. två arbetsgivare. Delvis bristfälligt informationsflöde inom projektgruppen. -Projektformen - tappar fokus och inger oro när projektslutet närmar sig. Risk att kunskapen försvinner med individerna. -Resultat svårt mäta om projektet bidrar till tillgänglighet, då nöjd-index inte är tillräckligt bra. - Genomförandeorganisationen svaghet att ESF själva inte hanterat/integrerat frågan, otillräcklig kunskap bland personal, dåliga projekt accepteras fortfarande, ökad risk att kunskap försvinner, olika behandling bl.a. skall-krav. Otydlig information om i vilken fas stödet får användas -Arbetssätt brist i uppföljning av projekt man träffat flera gånger, otillräcklig kompetens inom psykisk ohälsa, för begränsat till fysiska funktionshinder. Ej tillräcklig anpassning till mycket kunnig målgrupp. Sammanställningen ligger i många delar väl i linje med de tidigare SWOTanalyserna. Projektets styrkor har framför allt varit en bra projektgrupp med 24 (40)

25 rätt kompetens som på ett mycket engagerat och positivt sätt utfört sina uppgifter. Att arbetssättet har varit en av projektets främsta styrkor bekräftas, inte minst av att projektägarna tydligt för fram flexibilitet och den konsultativa metoden som en styrka. Några frågor som tydliggörs är att projektet sammantaget har fungerat mycket bra och rent av ses som ett mönsterprojekt. Man kan nu också konstatera att man mött ett mycket stort antal deltagare på olika sätt och att det har varit en styrka för projektet som man känner har gjort skillnad i genomförandet av Socialfondsprogrammet. Som projektets svagheter finns liksom tidigare svårigheten att mäta insatsernas resultat och effekter, liksom resursfördelningen centraltregionalt och en organisation med två arbetsgivare, vilket nu förs fram med emfas. Det som kanske tydliggörs jämfört med tidigare bedömningar är svagheter i arbetssättet vad gäller uppföljningar, en svaghet vad gäller kompetens i psykisk ohälsa i förhållande till efterfrågan och inte minst projektformen som sådan. När projektet lider mot sitt slut tydliggörs många aspekter av projektformen som upplevs som en svaghet, t.ex. att fokus blir lidande pga. oro för den egna situationen och risken att tappa bort såväl resultat som kompetens, vilket också återkommer som ett hinder nedan. I tabell 4 nedan redovisas på samma sätt resultaten av de synpunkter och kommentarer som har lämnats angående hinder och möjligheter för en framtida framgångsrik implementering av projektresultat och fortsatt stöd till tillgänglighetsarbete. Med ett större fokus på en framtida implementering skiljer sig synpunkterna om hinder och möjligheter något mera från tidigare analyser, som innehöll mycket projektinterna problem. Med blicken framåt så nämns framför allt frågor som rör förutsättningar för att lyckas i ett framtida arbete och frågor om formerna för ett sådant arbete. Förutsättningarna rör bristen på framförhållning från ESF som ett hinder, risken att inte nå fram med budskapet till en strategisk målgrupp som påverkar organisationerna och en fortsatt brist på medvetenhet och öppenhet att ta till sig tillgänglighetsperspektivet. När det gäller formen så ses projektformen som ett potentiellt hinder, med kortsiktiga perspektiv på genomförandet av mycket långsiktiga påverkansfrågor, där bl.a. systematiskt kommunikationsarbete behövs. Om konsultnätverket inte är tillräckligt stabilt i sin form kan det vara ett hinder för en framtida implementering. 25 (40)

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Information Vägledning Utbildning Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Innehåll Inledning...3 Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare...3 Information...4 Vägledning...4

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(6) Beslut 2009-02-05 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensutveckling

Läs mer

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Processtöd Tillgänglighet Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Hur kan vi i vårt projekt få hjälp av utvärderaren att uppmärksamma, belysa, analysera och reflektera kring

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(5) Beslut 2008-09-15 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Handledning för upphandling av projektutvärdering

Handledning för upphandling av projektutvärdering Datum: Handledning för upphandling Avsedd för: Projektägare 1 (6) Handledning för upphandling av projektutvärdering Handledningen är i första hand riktad till projektägare som behöver upphandla utvärdering.

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (7) Beslutsdatum 2008-10-07 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: PO2 Förprojektering

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2014 1. Verksamheten

Läs mer

Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Utsikt & Insikt

Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Utsikt & Insikt 2012-02-20 Dnr: 2011-3030028. Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Utsikt & Insikt Härmed inbjuds ni att inkomma med offert på uppföljning och lärande utvärdering av ESF-projektet Utsikt &

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-02-13 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Hela personalen på Westerqvarns

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport sida 1 av 10 Trainee Steget in i yrkeslivet Utvärderingsrapport Joel Hedlund, European Minds Innehållsförteckning sida 2 av 10 Sammanfattning av projektet 3 Metod/sammanställning av utvärderarens metod

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Förstudie Europeiska socialfonden 2014

Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Hur använder vi Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare för att öka sysselsättningen i Västmanland? Länsstyrelsen genomför, med stöd av ESF-rådet och

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Datum: 1 (6) 2015-10-20 Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141,

Läs mer

http://vimeo.com/77776423 Vi som presenterar idag är Nicholas Singleton, projektledare GRAF Karin Westberg, dokumentationsstrateg GRAF Tidsplan Våren 2011 nätverket för chefer inom FH får information om

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2010-04-12 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Entreprenörskap.

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Två medarbetare från JH Spårservice

Läs mer

Slutrapport Processtöd Tillgänglighet

Slutrapport Processtöd Tillgänglighet Datum 2013-12-31 Diarienummer 2013/0020 Slutrapport Processtöd Tillgänglighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Slutrapport Processtöd Tillgänglighet Handisam Serie A 2014:1

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för tillgänglighetsarbete i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Traineeprogrammet

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Sida 1 av 5 Från och med utlysning tre (ansökningsperiod 12 januari-19 februari 2016) ställer Sverige-Norge programmet krav på

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Nyckeln i Låset

Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Nyckeln i Låset 2012-02-15 Dnr: 2011-3090046. Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Nyckeln i Låset Härmed inbjuds ni att inkomma med offert på en uppföljning och lärande utvärdering av ESF-projektet Nyckeln

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds Projekt VIGOR utvärderingsrapport Luleå 20120715 Anna Berg Jansson, European Minds Inledning VIGOR är ett kompetensutvecklingsprojekt som drivits av Storumans kommun med stöd av Europeiska socialfonden

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Ansö kan öm fö rla ngning av pröjektet Tillsynsutveckling i Va st, dnr 2011-3050030 Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansöker om förlängning av projektet Tillsynsutveckling i Väst. Nuvarande projekttid

Läs mer

Svar på uppdrag i regleringsbrev 2015 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF)

Svar på uppdrag i regleringsbrev 2015 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på uppdrag i regleringsbrev 2015 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF) 2014-2020 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(7) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3080045 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):juni juli 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Kvalitetssäkring genom lärande utvärdering och följeforskning. Utmaningar inför framtiden

Kvalitetssäkring genom lärande utvärdering och följeforskning. Utmaningar inför framtiden Kvalitetssäkring genom lärande utvärdering och följeforskning Utmaningar inför framtiden Kvalitetssäkring genom lärande utvärdering och följeforskning Innehåll Mot en kunskapsdriven regional tillväxt-

Läs mer

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Besöksnäringen Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Projekttid: 2013-09-01 2013-12-31 Jättendal Lena Strömstedt Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

UTLYSNING AV FOUMEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET FÖRÄLDRASTÖDSLINJEN I HÄSSELBY VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALT- NING

UTLYSNING AV FOUMEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET FÖRÄLDRASTÖDSLINJEN I HÄSSELBY VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALT- NING SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOUMEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET FÖRÄLDRASTÖDSLINJEN I HÄSSELBY VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALT- NING Att söka bidrag

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: juni 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från LAPAB

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-11-03 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Mellersta Norrland Namn på utlysning: Förprojektering,

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Utvärderingsrapport Ungdomskraft

Utvärderingsrapport Ungdomskraft Utvärderingsrapport Ungdomskraft Av Mikael Håkansson och Anne Markowski, European Minds Sweden AB 2012 27.08.2012 SIDA 2-4 1. Utvärderingsansats i projektet Ungdomskraft European Minds ansvarar för den

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKS KOMMUNS INTERNATIONELLA ARBETE OCH SAMARBETE INOM EU

RIKTLINJER FÖR MARKS KOMMUNS INTERNATIONELLA ARBETE OCH SAMARBETE INOM EU Sida 1(5) RIKTLINJER FÖR MARKS KOMMUNS INTERNATIONELLA ARBETE OCH SAMARBETE INOM EU Bakgrund Marks kommuns riktlinjer för internationellt arbete och samarbete inom EU är grunden för kommunens internationella

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.9.2011 KOM(2011) 537 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Utvärdering

Läs mer