Slutrapport Processtöd Tillgänglighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Processtöd Tillgänglighet"

Transkript

1 Datum Diarienummer 2013/0020 Slutrapport Processtöd Tillgänglighet

2 Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Slutrapport Processtöd Tillgänglighet Handisam Serie A 2014:1 (diarienummer 2013/0020) Utredare: Stefan Eklund Åkerberg Rapporten finns att ladda ner från Handisams webbplats Alternativa format kan beställas från Handisam. Rapporten finns även att ladda ner från Svenska ESF-.rådets projektbank Dnr Postadress: Handisam, Arenavägen 63, Johanneshov E-post: Fax: Telefon:

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund och utgångspunkter... 5 Resultat av stödet till projekten... 6 Tillgänglighetskonsulter - en resurs!... 7 Slutsatser... 7 Projektets resultat... 8 Syfte och mål med projektet Syfte, mål och resultat Eget lärande Avvikelser Arbetssätt Projektstödet Information Vägledning Utbildning Orienteringsutbildning för deltagare i projekten Helpdesk Nätverk Tillgänglighetskonsulter Deltagande aktörer i projektet Handisam och Handikappförbunden Branchorganisationen Svensk Tillgänglighet Styrgrupp Jämställdhetsintegrering Lärande i det dagliga arbetet Normkritik och Intersektionalitet Fördelningen mellan män och kvinnor Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Utgångspunkter Att leva som vi lär Tillgänglighetsarbetet i projekten Regionala Prioriteringar Spridnings- och påverkansarbete

4 Lärseminarier Frukostseminarier Almedalen Övriga seminarier och konferenser Nätverksträffar Transnationellt Projektets idéer och erfarenheter i annan verksamhet? Vilka ytterligare insatser för påverkansarbete skulle behövas? Extern utvärdering Utvärderingen Utvärderingen Egenutvärdering Kommentarer och tips Att upphandla tillgänglighetsstöd i projekt kontakt

5 Sammanfattning Bakgrund och utgångspunkter Processtöd Tillgänglighet startade i februari 2009 och avslutades december Projektet har genomförts i samverkan mellan myndigheten Handisam och Handikappförbunden, samarbetsorgan för 37 funktionshinderorganisationer. Handisam har varit projektägare och projektet har genomförts med medel från Europeiska Socialfonden, ESF. Det övergripande syftet för Processtöd tillgänglighet har varit att påskynda utvecklingen mot ett arbetsliv och ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Arbetet har handlat om att göra Svenska ESF-rådets krav på att beakta tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning begripligt, meningsfullt och hanterbart i de projekt som Socialfonden stödjer. Tillgänglighetskravet inom Socialfonden var nytt både för ESF som fondförvaltare och för alla de projekt som skulle hantera det. På goda grunder gick det att förutse ett stort behov av stöd för tillgänglighetsarbetet i projekten. Processtödets grundläggande uppdrag har varit att hjälpa projekten att förstå vad tillgänglighet i den bemärkelse som här åsyftas innebär, varför de ska arbeta med frågan utöver att det är ett krav och slutligen ge ett stöd för hur de kan göra för att på ett bra sätt få in tillgänglighetsarbetet i sina projekt. Ett konsultativt arbetssätt som utgår från de förutsättningar och behov som projekten haft har varit en central utgångspunkt för arbetet. Genom att betrakta varje projekt som unikt har behovet av flexibilitet och möjligheten att skräddarsy stödet till projekten varit viktigt. Målet har varit att få till stånd ett långsiktigt, målmedvetet och processinriktat tillgänglighetsarbete i projekten. Processtödet har arbetat med information, vägledning och utbildning i sin verktygslåda. Till stor del har arbetet handlat om att introducera tillgänglighetsarbetet, driva på utvecklingen och följa upp hur tillgänglighetsarbetet fungerat i projekten. För att nå resultat har det varit viktigt att både nå många och att arbeta på djupet där det funnits förutsättningar och en vilja att utveckla tillgänglighetsarbetet. Från 2012 har processtödet betonat ett mer fördjupat stöd till utvalda projekt. Målet har här varit att nå ett ökat lärande och att mer uttalat ge projekten redskap som gör att de kan ta med sig tillgänglighetsarbetet in i ordinarie verksamhet 5

6 Resultat av stödet till projekten Processtöd tillgänglighet har nått goda resultat både kvantitativt och kvalitativt. Totalt har processtödet haft verksamhet i över 1000 namngivna projekt. Det direkta stödet till projekten har samlat närmare deltagare vid de aktiviteter som genomförts. Med tillägg av nätverksträffar, lärseminarier, medverkan på externt arrangerade seminarier mm. har vi haft över deltagare på våra aktiviteter. Vi ser ett stort värde i att ha nått många med tanke på utgångsläget. En ny fråga för de flesta och att en klar majoritet av de vi mött därute har haft små eller inga förkunskaper alls på området. I dag vet betydligt fler vad tillgänglighet innebär i denna bemärkelse. Processtödet har starkt bidragit till att få upp frågan på dagordningen där den tidigare varit en ren icke-fråga. Vi har mött många exempel på ett bra tillgänglighetsarbete i projekten som visar att man tagit till sig frågan och förstått värdet av att få in ett funktionshinderperspektiv i det man gör. I de projekt som fått ett fördjupat stöd från processtödet kan vi se att tillgängligheten fått fäste på ett sätt som även kan lägga en grund för påverkan på strukturell nivå. Genom ett medvetet och processinriktat arbete har projektens förutsättningar för ett långsiktigt lärande ökat. Frågan har fått fäste på ett systematiskt sätt och man bär med sig den i allt man gör. Det finns en stark riktning framåt och vi kan se att man på ett helt annat sätt tar med sig lärandet och resultaten in i ordinarie verksamhet. Ökade kunskaper på tillgänglighetsområdets olika delar är centralt och vi kan se många exempel på att projektens lärande förs över till ordinarie verksamhet. Ett område som lyfter sig över andra och där man kan se en direkt koppling till projektarbetet är inom upphandlingsområdet. Inom många projekt har man förstått värdet av att upphandla tillgängligt. Det har i flera fall lett till att även projektägande organisationer ändrat sina upphandlingsregler och policys på området så att man fått med tillgänglighet som ett kriterium. Det finns också exempel på projekt som valt att göra avsteg från befintliga ramavtal och sedan anmält detta till kammarkollegiet. Ett brett genomslag på upphandlingsområdet för tillgänglighetskrav skulle på sikt kunna ge en stor strukturpåverkan. En återkommande fråga under de avslutande projektåren har varit huruvida processtödet har bidragit till att fler personer med funktionsnedsättning har kommit i arbete. I flera av de projekt som processtödet följt på nära håll i det fördjupade arbetet har goda resultat härvidlag uppnåtts. Processtödets externa utvärdering under 2012 och 2013 stärker slutsatsen att stödet till projekten varit mycket betydelsefullt och att det till stor del påverkat resultaten i projekten. Även om processtödet inte haft som sitt direkta uppdrag att få ut människor i arbete så har vi indirekt bidragit till projektens goda 6

7 resultat. Utvärderingen visar också tydligt att om ESF-rådet inte hade infört kravet på tillgänglighet och om inte processtödet hade funnits så hade inte projekten över huvud taget arbetat med tillgänglighet i den utsträckning som skett och resultaten hade inte kommit i närheten av vad de gjort. I utvärderingen och i dialogen med projekten lyfts också det stora värdet av det stöd som projekten fått från Processtödets regioncoacher. Genom att vara målinriktade, kompetenta och goda ambassadörer för tillgänglighetsarbetet har coacherna i sin tur fått fram många besjälade och goda ambassadörer för det fortsatta arbetet med att nå ett arbetsliv som är jämlikt för alla oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighetskonsulter - en resurs! Processtödets grunduppdrag har varit att ge stöd till socialfondsprojekt i hur de ska arbeta med tillgänglighet. Redan från början såg vi ett behov av att mobilisera ytterligare resurser. Både inom ramen för stödet till projekten och som en resurs för framtiden. Den resurs vi ville knyta till oss var tillgänglighetskonsulter på den öppna marknaden. Genom att etablera ett nätverk ville vi samla branschen, hitta former för kvalitetssäkring och kompetensutveckling samt stärka branschen genom att föra samman konsulter. Nätverket har som mest omfattat över 80 konsultföretag. Hösten 2010 bildade medlemmar i nätverket Föreningen Tillgänglighetskonsulter i Sverige. Året efter bytte organisationen namn till Branschorganisationen Svensk Tillgänglighet. Härigenom finns nu en samlad företrädare för professionell tillgänglighetskompetens och en tydlig samverkanspart i det framtida tillgänglighetsarbetet. En framtida resurs för Socialfonden under nästa programperiod och för samhällets tillgänglighetsarbete i stort. Slutsatser Processtöd Tillgänglighet har sammanfattningsvis hittat ett bra sätt att nå många för att nå många. Vi har hittat metoder och arbetssätt som under rätt förutsättningar kan ge ett långsiktigt lärande och en implementering av erfarenheter och resultat i ordinarie verksamhet. För detta krävs dock ett långsiktigt, målmedvetet och processinriktat arbete. Det krävs också projektägare och projektledningar som ser vinsterna med tillgänglighetsarbetet och som vill ta med sig resultat och erfarenheter vidare. Det finns inga genvägar. Det räcker inte med punktinsatser eller enbart rent grundläggande insatser i inledningen. Det arbete som görs måste också underhållas. Processtödets externa utvärderare, Gunnar Svensson Integratia AB, säger i utvärderingen för Det vi har sett av ökad kunskap, förståelse och vilja till förändring behöver näring. Slutar vi vattna dör växten. 7

8 Projektets resultat Under processtödets förprojektering 2008 bekräftades behovet av en stödfunktion som kunde introducera tillgänglighetsarbetet, driva på utvecklingen och följa upp hur arbetet fungerade i projekten. Tillgänglighetskravet inom Socialfonden var nytt både för ESF som fondförvaltare och för alla de projekt som skulle hantera det. Vi såg ett stort behov av att göra kravet på att beakta tillgänglighet begripligt, meningsfullt och hanterbart. Vi såg också ett stort glapp mellan arbetslivets beredskap att ta emot arbetssökande med funktionsnedsättningar och behovet hos den enskilde av att kunna få och att kunna behålla ett arbete. Därför handlade det även om att ge förutsättningar och redskap för ett lärande som gör det möjligt för projekten att föra över sitt resultat och sina erfarenheter till den ordinarie verksamheten. Målet är ett arbetsliv och ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Vi ville även säkra resurser för ett framtida tillgänglighetsarbete. Både inom socialfonden när processtödet upphör och inom samhällets tillgänglighetsarbete i stort. För att möta detta behov angav vi i vår ansökan att vi ville etablera ett nätverk för tillgänglighetskonsulter. Vi såg ett behov av att samla branschen, att få den att inse sitt samlade värde och styrka genom att samarbeta, att kvalitetssäkra kompetens och att stärka det konsultativa arbetssättet. I vår ansökan angav vi att vi skulle söka förebilder transnationellt. Redan från början insåg vi värdet av att möta projekten där de befann sig. Med ett konsultativt arbetssätt i botten ville vi uttalat utgå från projektens behov och förutsättningar. Tidigt förstod vi att det behövdes ett långsiktigt och fördjupat stöd för att åstadkomma resultat. Punktinsatser eller stöd enbart begränsat till inledningen av projekten gav inget egentligt avtryck. För att göra skillnad har vi därför valt att betona vikten av ett långsiktigt och processinriktat stöd. I projekt där det funnits en vilja och en drivkraft att arbeta med tillgänglighetsfrågan kan vi se goda resultat. Både att man jobbat bra med tillgängligheten i sitt projekt och att man hittat arbetssätt och erfarenheter som kan föras in i den ordinarie verksamheten. Processtödet har visat att det lönar sig att villkora medelstilldelning genom att ställa krav på tillgänglighet och att det går att få till stånd ett kvalitativt tillgänglighetsarbete i projekten. Vi har hittat metoder och arbetssätt där tillgänglighet blir lönsamt för individen, organisationen och samhället. 8

9 En viktig förutsättning för ett långsiktigt och resultatgivande arbete är dock att det ställs tydliga krav på och ges motiv till tillgänglighetsarbetet från ESF-rådet så att projekten kan se på vilket sätt tillgänglighetskravet förväntas bidra både till projektets egna mål och till socialfondens övergripande mål. Branchorganisationen Svensk tillgänglighet har bildats som ett direkt resultat av vårt konsultnätverk. Det finns goda skäl för fortsatt samverkan med Svensk Tillgänglighet. Organisationen är i hög utsträckningen en tänkbar leverantör av tillgänglighetstjänster till Socialfondsprojekt och projekt inom andra strukturfonder under nästa programperiod. Svensk Tillgänglighet främjar sina medlemmars intressen men kan också starkt bidra till en fortsatt positiv utveckling på tillgänglighetsområdet för hela samhället. Brittiska National Register of Access Consultants, NRAC, har varit en inspirationskälla och förebild. Sammantaget kan vi se en stor påverkan och ett genomslag på individnivå. Det visar både vår egen utvärdering och den externa utvärdering som projektet haft. Att förstå frågan är en grundförutsättning. När den fått fäste hos individen finns sedan möjligheten att gå vidare. Den personliga resan är många gånger avgörande för vad som ska hända på organisatorisk nivå. Att nå många är av stor betydelse men avgörande är att nå ner på djupet. En besjälad projektledare är nödvändigt men det räcker inte. Även chefer och projektägare måste dela insikten om värdet av att föra in tillgänglighetsfrågan både i projektet och att sedan implementera erfarenheter och resultat från projektet i ordinarie verksamhet. Utan påverkan och genomslag på individnivå sker inga genomgripande förändringar på organisationsnivå. Processtödets grundläggande uppgift var att ge andra projekt stöd i tillgänglighetsarbetet och därmed bättre förutsättningar för att skapa ett inkluderande arbetsliv. Av denna anledning redovisar inte processtödet själva några uppgifter om hur många personer som kommit ut i arbete, praktik eller utbildning. Vad vi däremot kan se är att många projekt, framförallt bland de projekt där vi haft ett fördjupat samarbete, har lyckats väl med att få ut personer med funktionsnedsättning i arbete, praktik eller i utbildning. Vi menar att processtödets arbete i stor utsträckning har bidragit till projektens framgång. I den externa utvärderingen kan vi se att dessa projekt särskilt betonat värdet och vikten av att få ett stöd i tillgänglighetsarbetet. Den externa utvärderingen under åren 2012 och 2013 visar också tydligt att om varken kravet på tillgänglighet eller Processtödet hade 9

10 funnits i Socialfonden så hade inte tillgänglighet fått samma genomslag. I de projekt som processtödet arbetat mer fördjupat med kan vi se att det händer mycket på tillgänglighetsområdet. Processtödets externa utvärdering under 2012 och 2013 visar att ett processinriktat stöd med återkommande kontakter ger effekt. Vi kan se att projekt ställer krav på lokaler, hur man planerar sin verksamhet, hur man informerar och hur man även ställer krav på tillgänglighet på sina underleverantörer mm. Projekten har fått redskap att ha med sig i implementeringen av projektets resultat och effekter in i den ordinarie verksamheten. Det kan t.ex. handla om plan- och budgetarbete, arbetet med policys och riktlinjer, rekrytering och upphandling. Ett område som särskilt betonats av processtödet är det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi ser kopplingen till arbetsmiljöområdet som en av våra absolut främsta framgångsfaktorer. Ett exempel på påverkan på strukturnivå är Försäkringskassans projekt Concensio. Tack vare processtödets insatser så såg projektledningen att de kurs- och konferenslokaler som man hade tillgång till genom ramavtalet inte höll måttet ur tillgänglighetssynpunkt. Man gjorde därför vid flera tillfällen avstegsanmälningar från ramavtalet. Detta har bidragit till att kammarkollegiet har beslutat att se över sina ramavtal på området och att föra in krav på tillgänglighet i kommande avtal. Förslag till lösningar: Säkra ett fortsatt krav på att beakta tillgänglighet i nästa programperiod. Förstärk och utveckla programkriterierna och skrivningarna i samband med utlysningar så att det blir tydligt för projekten varför de ska arbeta med frågan och vad som förväntas av dem. Koppla tillgänglighetsarbetet starkare till Socialfondens övergripande syfte och målsättningar. Säkra ett processtöd för tillgänglighet på regional nivå även under nästa programperiod. Det behövs resurser för att introducera frågan och att få upp den på dagordningen. Det behövs resurser för att arbeta långsiktigt och processinriktat i projekt som bedöms som strategiskt intressanta. Använd erfarenheterna från Processtöd Tillgänglighet. Ett konsultativt arbetssätt som utgår från projektens behov och förutsättningar leder längst. Ett prioriterat fokus på att få igång och driva långsiktiga processer och som har implementering av resultat och erfarenheter i ordinarie organisation som sin självklara utgångspunkt. Säkra en fortsatt utveckling av tillgänglighetskonsulter som branch genom samverkan med organisationen Svensk Tillgänglighet. Under nästa programperiod kan branschorganisationen och dess medlemmar bli en väsentlig resurs i Socialfondens tillgänglighetsarbete. 10

11 Syfte och mål med projektet Syfte, mål och resultat Processtödets syfte har varit att kravet på att beakta tillgänglighet ska bli begripligt, meningsfullt och hanterbart i de projekt som Socialfonden stödjer. Ytterst är syftet att påskynda utvecklingen mot ett arbetsliv och ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. För processtödet har det varit viktigt att både nå många och att ha en hög kvalitet i det vi gjort. Möjligheten att komma in tidigt i processen har varit avgörande för att kunna följa projekten över tid. Genom ett konsultativt arbetssätt har vi utgått ifrån projektens förutsättningar och behov. Vi har erbjudit ett långsiktigt och kvalitativt stöd. Vi har levererat konkreta redskap och vi har lyft fram attityder och förhållningsätt i arbetslivet som en grund för förändring. En uttalad målsättning har varit att integrera tillgänglighetsfrågan i hela projektarbetet. Det har varit viktigt att lyfta det från att vara något som projekten också ska göras, lite vid sidan om, till att de ska ha med sig ett funktionshinderperspektiv i allt de gör. Det har varit viktigt för oss att ha både bredd och ett djup i arbetet för att nå så många som möjligt med budskapet och för att ge legitimitet för tillgänglighetsarbetet i projekten. Projektägare, projektledning och nyckelfunktioner måste samtliga se värdet och vikten av att arbeta med frågan för att tillgängligheten ska få genomslag i projektarbetet. Nyckelfunktioner kan vara utbildare, utvärderare, skyddsombud, företagsledningar m.fl. De kvantitativa resultat som angavs som mål i ansökan överträffades i princip på alla punkter. Vi har nått fler deltagare än beräknat och vi har genomfört betydligt fler aktiviteter än planerat Vi har fokuserat mer på att nå enskilda projekt än vad vi ursprungligen tänkte. Vi har nått över 1000 namngivna projekt. Inom ett område där förkunskaperna är så pass begränsade som inom tillgänglighetsområdet blir värdet av att nå många inte bara kvantitativt. Även om det kvalitativa värdet är svårbedömt så finns det helt klart ett kvalitativt värde i att fler människor nås av budskapet. Att över huvud taget väcka frågan och att få upp den på dagordningen kan vara ett kvalitativt bra resultat i de fall det varit en ren icke-fråga tidigare. Graden av vårt engagemang har varierat i de projekt vi mött. Från enstaka kontakter i till långvariga samarbeten med många kontakttillfällen och ett samarbete under flera år. Nedan redovisas de kvantitativa aktivitetsmål som angavs i ansökan och de resultat som nåddes dels inom den ursprungliga 11

12 projektperioden och dels efter två förlängningsår. De ursprungliga målen avsåg den ordinarie projektperioden Aktivitet Ursprungligt mål Resultat 2011 Resultat 2013 Informationsmöte Helpdesks kontakter (*1) - Vägledning Utbildning projektledningar Utbildning deltagare i projekt (*1) Utöver registrerade in och utgående kontakter via telefon och mail har också totalt 367 kontaktförsök gjorts av Helpdesk. I ansökan anges inte mål för antal deltagare inom alla aktiviteter riktade mot målgruppen. Därför går det inte här att göra en fullständig jämförelse mellan mål och resultat. På två områden angavs dock mål för antal deltagare. Det gäller dels utbildning för projektledningar och dels utbildning för deltagare i projekt s.k. Orienteringsutbildning. Deltagare Antal deltagare enligt ansökan Antal deltagare 2011 Antal deltagare 2013 Utbildning projektledningar Utbildning deltagare i projekt Totalt sett har de aktiviteter som riktas till den primära målgruppen (projektledningarna) och till den sekundära målgruppen i projekten (deltagare i projekten) nått totalt närmare deltagare. Ett resultat som vida överstiger både förväntningarna och de mål som satts. Om vi lägger till nätverksträffar för tillgänglighetskonsulter, lärseminarier mm. så har vi nått över deltagare. Processtödet har utvecklat arbetssätt och metoder som med rätt förutsättningar bidrar till ett långsiktigt lärande. Vi har lagt stort fokus på att ge kunskap och att förändra attityder runt tillgänglighet 12

13 och funktionsnedsättningar. Genom ett fördjupat arbete följer vi projektens tillgänglighetsarbete över tid. Vi kan återkoppla mot det som görs och vägleda i det fortsatta arbetet. En viktig del i stödet har varit att synliggöra det arbete som görs. Därmed skapar vi förutsättningar för ett lärande för såväl projekten själva som för Socialfonden. I ansökan angav vi mål för arbetet med att etablera ett närverk för tillgänglighetskonsulter. Efter första året skulle 40 konsulter ha knutits till nätverket. Vid årets slut deltog runt 60 konsulter i nätverket. Som mest har vi räknat in ca 85 konsulter i nätverket. Relativt snart uppstod tankar på ett mer formaliserat samarbete konsulter emellan. Hösten 2010 bildades föreningen Tillgänglighetskonsulter i Sverige och året efter bytte den namn till Branchorganisationen Svensk Tillgänglighet. Därmed blev resultatet av arbetet avsevärt mycket bättre än vad vi ursprungligen vågade hoppas på. Nu finns en egen organisatorisk kraft för professionella tillgänglighetskonsulter. Ytterligare ett viktigt steg togs när branchorganisationen och processtödet i samarbete tog fram valideringsverktyget Tillgänglighetsnyckeln. Tanken med valideringen var att mäta och att kvalitetssäkra konsulternas kompetens på tillgänglighetsområdet. Det finns en stor utvecklingspotential hos Tillgänglighetsnyckeln eftersom den öppnar upp för att ta fram andra inkomstbringande tjänster både för enskilda konsulter och för branschorganisationen. Därmed kan organisationens ställning stärkas ytterligare då den får en stärkt medlemsnytta och ökad ekonomisk stabilitet. Eget lärande Projektets eget lärande domineras av två områden: Det första är vikten av att det finns ett arbetsliv som är berett att ta emot personer med funktionsnedsättning. Det starka fokus på individen som funnits under programperioden räcker inte. I en fungerande helhet måste mycket större utrymme ges för att förbereda arbetslivet och arbetsplatser på att se kompetensen i gruppen. Förberedelsen måste inkludera såväl arbetsgivare och chefer som medarbetare. Utan inkluderande arbetsplatser hjälper det inte om vi rustar den enskilde arbetssökande. Vi riskerar bara en rundgång i systemet där den enskilde succesivt bryts ner i stället för tvärt om. Det andra området är en stärkt övertygelse om att det krävs ett fördjupat och långsiktigt arbete för att nå ett hållbart resultat. Ett målmedvetet och processinriktat arbete kan lägga grunden för en förändring. Ett förändringsarbete som detta tar tid. Mer tid än vad som vanligen står till förfogande inom ramen för ett enskilt projekt. 13

14 Avvikelser De avvikelser som kan lyftas fram i förhållande till det som ursprungligen planerades berör i huvudsak tre områden: Det ökade fokusen på att nå enskilda projekt har medfört ett ökat resande och budget för resor har justerats vid några tillfällen. Uppdraget för processtödets Helpdesk har omförhandlats för att nå största möjliga nytta när efterfrågan på stöd minskat Framtagningen av ett valideringsverktyg ingick inte i den ursprungliga planeringen. Samtliga förändringar har genomförts för att nå bättre resultat och kostnadseffektivitet. De förändringar som behövt göras i budget har genomförts som omfördelning inom ramen för befintlig budget och har inte krävt tillskott av nya medel. Förändringarna har skett i samråd med ESF-rådet. Arbetssätt Projektstödet Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning utgör en helhet där verksamhet, fysisk miljö, information och kommunikation ingår. Projekten ska ha ett tillgänglighetsperspektiv med sig i allt de gör. Genom att föra in perspektivet i målgrupper, lokaler, budget, tids- och aktivitetsplan, upphandling, utvärdering, information, hemsidor mm. har vi kunnat synliggöra vad tillgänglighet handlar om. När vi talat om tillgänglighet som en arbetsmiljöfråga har vi också flyttat fokus från tillgänglighet som ett särintresse till ett allmänintresse. Vår primära målgrupp har varit projektledning och projektägare. Som sekundär målgrupp har vi haft deltagare i projekten. Vår ambition har varit att följa projekten från början till slut och att driva på en långsiktig process. Startpunkten i vårt arbete har varit att ta reda på vad man vet och hur man tänker kring kravet på att beakta tillgänglighet. Vi stödjer projekten genom att ge kunskap om tillgänglighet och att ge användbara redskap i arbetet. I stor utsträckning har vi återanvänt befintligt material som kompletterats med studieplaner, Powerpointpresentationer mm. I processtödets verktygslåda har vi arbetet med information, vägledning och utbildning. Information Initialt var den Helpdesk som upphandlades från KCT-Västerbotten en viktig informationskanal. Här kunde projekt få information om 14

15 Socialfonden och hur tillgänglighet kunde tas med i projektansökningarna på ett bra sätt. När regioncoacherna kommit på plats har vi medverkat vid informationsmötena som ESF-regionerna arrangerat. Där har vi introducerat tillgänglighetsfrågan och informerat om vilket fortsatt stöd som finns att få. Processtödets hemsida har varit en viktig informationskanal. Här finns material av mer introducerande karaktär t.ex. checklistor om tillgänglighetsarbete. Hemsidan har blivit en bra länksamling och hänvisning till andra källor att hitta material. Vägledning Vägledningen har varit ett centralt redskap i vår verktygslåda och en återkommande vägledning ofta en avgörande framgångsfaktor. En framgångsfaktor har också varit möjligheten att komma in tidigt i processen för att förklara: vad kravet på tillgänglighet innebär, varför man ska arbeta med det och hur man gör. Vägledningen kan vara mycket avgörande för om tillgänglighetsarbetet ska bli en integrerad del i projektets arbete eller om det blir ett sidospår. Under förprojekteringen har stödet handlat om att gå på djupet i projektens arbete och att konkretisera vad som ska göras både på kort sikt under den pågående fasen och längre fram under genomförandet. Det kan handla om att tillgänglighetsinventera lokaler. Att kartlägga behov av anpassning som deltagare behöver. Vilka krav som ställs på projektets information. Hur man upphandlar så att tillgänglighetsaspekterna kommer med etc. Ett redskap som processtödet särskilt lyft fram för att konkretisera arbetet är att projekten ska ta fram en tillgänglighetsplan. I denna plan synliggörs vad som ska göras, när det ska göras och av vem. Planen blir ett uppföljningsverktyg och en grund för att rapportera av sitt tillgänglighetsarbete. Sedan 2012 har processtödet fokuserat på att ge ett fördjupat stöd till utvalda projekt. Vi ville få till stånd ett processinriktat arbetssätt som skulle ge goda förutsättningar för ett långsiktigt lärande och därmed ett starkare incitament för att kunna implementera projektets erfarenheter och resultat i ordinarie arbete. Genom att regelbundet följa upp och coacha projekten i arbetet kunde vi dels hålla lågan vid liv och dels få projekten att se nya utvecklingsvägar. Ett viktigt led i detta var att hjälpa projekten med att synliggöra sina resultat och sitt lärande. Vi betonade även alltmer värdet av att hitta sådant som man långsiktigt kan hänga upp sin nyvunna kunskap på. T.ex. det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ytterst har målet varit att förändra arbetslivet som helhet så att alla kan delta jämlikt utifrån sin funktionsförmåga. 15

16 Utbildning Det konsultativa arbetssättet som processtödet eftersträvat betonar värdet av att utgå från varje projekts unika förutsättningar, behov och önskemål. I linje med det har vi så långt som möjligt eftersträvat projektspecifika och skräddarsydda utbildningar. Dessa har i första hand vänt sig till projektledningen och till projektorganisationen. Vår förmåga att anpassa utbildningen efter projekten har ökat i takt med att vi själva fått en större erfarenhet. Utbildningar inom enskilda projekt har även många gånger genomförts för specifika målgrupper t.ex. arbetsledare, chefer, skyddsombud, eller som fördjupning i något perspektiv t.ex. information, kommunikation. Målgruppen för projektet kan också ha vidgats eller att underleverantörers utbildningar behöver kvalitetssäkras. I anslutning till ansökningsomgångarna när projekten blivit beviljade har vi även genomfört öppna grundutbildningar. Ofta i samverkan med Processtöd Jämställdhetsintegrering. Utbildningen har här mer fokuserat på att ge generella och grundläggande kunskaper runt funktionsnedsättningar och vad tillgänglighet innebär. Målet har varit en ökad medvetenhet och att ge projekten redskap för sitt fortsatta arbete. Vi vill både avdramatisera och samtidigt ge en bild av hur komplext frågan kan vara. Diskussion och interaktivitet är bärande inslag eftersom det handlar om att få igång deltagarnas egna tankar och att reflektera över det som sägs. De gemensamma utbildningarna var oftast upplagda som halvdagsutbildningar och har vänt sig till projektledare och projektägare. Orienteringsutbildning för deltagare i projekten I vår ansökan anger vi projektens deltagare som en målgrupp. Som sekundär målgrupp har de erbjudits en orienterande utbildning kring tillgänglighet och funktionsnedsättning. Inom PO1 har syftet till stor del varit att lägga en grund för förändringsarbetet även på medarbetarnivå. Inom PO2 har syftet mer varit att ge den enskilde kunskap att ha med sig i projektet eller när hon eller han ska ut i arbetslivet. Till viss del har processtödets egna coacher genomfört dessa utbildningar men till största delen har de genomförts av upphandlade tillgänglighetskonsulter. Helpdesk Redan under förprojekteringen hösten 2008 startade processtödet en helpdesk som nåddes via mail och telefon. Syftet med en helpdesk under förprojekteringen var att kartlägga projektskrivarnas behov av stöd. Tjänsten upphandlades av KCT-Västerbotten. Inför genomförandet såg vi ett fortsatt behov av en helpdesk som komplement till regioncoacherna. Från mars 2010 styrdes arbete delvis om. I uppdraget ingick nu även att aktivt marknadsföra processtödets 16

17 tjänster. Under 2010 började vi lyfta fram kopplingen mellan tillgänglighet och arbetsmiljö. KCT - Västerbotten var väl insatta i frågan och de såg tillgänglighet som en arbetsmiljöfråga. Nu förändrades uppdraget ytterligare. Ett material för tillgänglighet kopplat till arbetsmiljöarbete togs fram. Materialet har använts av processtödet som ett fördjupningsmaterial. Nätverk Tillgänglighetskonsulter För uppbyggnaden av nätverket anställdes en särskild koordinator. Det stöd som denne gett har varit mycket avgörande. Koordinatorn har varit en motor och inspiratör i arbetet och drivit på utvecklingen. Nätverksträffar, utveckling av konsultregister, utbildningsaktiviteter och kvalitetssäkring genom validering av tillgänglighetskonsulter har varit centrala delar i arbetet med konsultnätverket. Koordinatorn har också varit ansvarig för projektets transnationella arbete. Brittiska National Register of Access Consultants, NRAC har varit en förbild i utvecklingsarbetet. En idé om att formalisera nätverket från konsulterna själva fångades upp av koordinatorn och blev det som idag är Branschorganisationen Svensk Tillgänglighet. Deltagande aktörer i projektet Handisam och Handikappförbunden Både under förprojekteringen och under genomförandet har Handisam varit projektägare. Handikappförbunden har varit samarbetspart i projektet. Vid sidan av det rent formella i projektägarskapet har dock båda organisationerna varit likställda i sitt ansvar för projektet. Såväl förprojekteringen som genomförandeprojektet har växt fram i nära samarbete mellan parterna. Samarbetet har gett positiva effekter även på andra gemensamma områden. Att en myndighet och en intresseorganisation samarbetar på ett så konkret och påtagligt sätt är relativt ovanligt. Det visar att det är möjligt trots olika roller och uppdrag inom funktionshinderpolitiken. Båda parterna har haft ett starkt engagemang i projektets utveckling. Tillsammans har de bidragit till en god kompetens på det område som processtödet verkat. Samarbetet har skapat stor legitimitet för processtödets arbete och det har i kontakterna med projekten och i andra sammanhang varit en styrka att kunna hänvisa till parternas nära samverkan. För processtödet har parternas spridningskanaler haft stor betydelse. Handisam har haft sina kanaler in i myndighetsvärlden och till statsapparaten. Handikappförbunden till svensk och europeisk 17

18 funktionshinderrörelse. Tillsamman täcker kontakterna de strategiska målgrupper som projektet haft. På Handisam har processtödet även ingått i nätverket Öppet arbetsliv som består av myndigheter och organisationer som har tydliga uppdrag på arbetsmarknadsområdet. Förutom Handisam och processtödet ingår även Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Skolverket, Yrkeshögskolemyndigheten, ESF, Socialstyrelsen, SKL, Hjälpmedelsinstitutet och Handisam projekt Hjärnkoll. Processtödet har medverkat på seminarier som Handisam har genomfört för de myndigheter som ingår i regeringens strategi för funktionshinderspolitiken. Handisam har vid sina återkommande avstämningar med i regeringen återkopplat till processtödets arbete och resultat. Från Handikappförbundens sida var kontakterna med European Disability Forum. EDF, av stor betydelse framförallt inledningsvis eftersom europeisk funktionshindersrörelse var starkt involverade och drev kravet på tillgänglighet inför innevarande programperiod. För att nå svensk funktionshindersrörelse har processtödet återkommande medverkat på Handikappförbundens ordförandemöten och kongresser. Ett tillfälle för processtödet att samlat nå olika förbund på riksnivån och ibland även regional funktionshindersrörelse. Branchorganisationen Svensk Tillgänglighet Hösten 2010 bildades föreningen Tillgänglighetskonsulter i Sverige. Organisationens grund var det nätverk för tillgänglighetskonsulter som processtödet tagit initiativ till. Senare bytte organisationen namn till Branchorganisationen Svensk Tillgänglighet. I och med att nätverket fick en formell organisatorisk status blev organisationen nu en uttalad samarbetspart till processtödet. Eftersom utvecklingsarbetet i organisationen till stor del bedrevs i samverkan med processtödet och även till viss del finansierades av projektet så har processtödet haft en adjungerad plats i branschorganisationens styrelse. Härigenom har processtödet, Handisam och Handikappförbunden fått till stånd en samverkan med den enda samlande professionella tillgänglighetsresursen i Sverige. En möjlighet för det framtida tillgänglighetsarbetet både inom ramen för ESF och för samhället i stort. Styrgrupp I processtödets ansökan för genomförandet anges styrgruppens sammansättning. Styrgruppen ska bestå av två representanter från Handisam som projektägare och en representant från Handikappförbunden som samarbetspart. Därutöver skulle Processtöd 18

19 Jämställdhetsintegrering erbjudas en plats i styrgruppen för att på så sätt säkra upp att ett jämställdhetsperspektiv integrerades på ett bra sätt i beslutsprocessen. Så blev aldrig fallet eftersom de tackade nej till vår förfrågan. Mer om detta redogörs för under rubriken Jämställdhetsintegrering. Ordförande i styrgruppen har från början och under hela projekttiden varit Handisams utvecklingschef och ställföreträdande GD. I samband med omorganisationer och att medarbetare slutat har ett par personer bytts ut under resan lopp. Bytena till trots har den täta mötesfrekvensen bidragit till en mycket god kontinuitet i styrgruppsarbetet. Att ha samma styrgruppsordförande under hela resan har varit ett stort plus. Processtödet har haft en liten men mycket effektiv styrgrupp vilket har öppnat upp för snabba beslutsvägar. Eftersom den har varit väl förankrad i respektive organisations högsta ledning har det varit möjligt att ta snabba beslut när det behövts. Styrgruppen har under hela projektet drivit på för ett aktivt utvecklingsarbete. Genom regelbunden återkoppling och analys av den genomförda verksamheten har styrgruppen fått en fungerande plattform för beslut kring verksamheten. Samtliga beslut av betydelse och som har inneburit en förändrad inriktning i någon avgörande form har fattats av styrgruppen. Den lilla styrgruppen har varit ett forum för en aktiv egenutvärdering av processtödet arbete. För projektledningen har det varit en stor trygghet att ha en väl fungerande och engagerad styrgrupp att luta sig mot. Processtödets styrgrupp har totalt sett från starten 2009 genomfört totalt 50 styrgruppsmöten. Därutöver har styrgruppen också medverkat på ett stort antal projektmöten och planeringsdagar. Jämställdhetsintegrering Både i förstudierapporten och i ansökan för genomförandet påvisas behovet och värdet av att få in jämställdhetskompetens i Processtöd Tillgänglighets styrgrupp. Det anges i ansökan att processtödet för Jämställdhetsintegrering skulle erbjudas plats i processtödets styrgrupp. På så sätt skulle det finnas en representant med välputsade jämställdhetsglasögon representerad vid strategiska beslut. Tyvärr tackade deras styrgrupp nej till vår förfrågan vilket vi beklagar. I ansökan angav vi också att vi skulle genomgå utbildning i jämställdhetsfrågor för att styrgruppen och projektgruppen skulle få en bra jämställdhetsgrund att i arbetet. I augusti 2010 anlitades Processtöd Jämt som genomförde sin basutbildning för vår styrgrupp 19

20 och projektgruppen. Vi ville få redskap för att på ett strukturerat sätt kunna integrera ett jämställdhetsperspektiv i allt som processtödet gör. Från beslut och strategiska val i styrgruppen till den löpande verksamheten och i mötet med projekten ute i landet. Utbildningen gav en bra grund och som nästan alltid gav den en insikt om att den förvärvade kunskapen behövde byggas på ytterligare. På förslag från Processtöd Jämt beslutades att vi skulle göra en analys av vår verksamhet enligt 4R-metoden. En bra idé som tyvärr aldrig fullföljdes. Det beslutades också att Processtöd Tillgänglighet på motsvarande sätt skulle genomföra en utbildning runt tillgänglighet och funktionshinderperspektiv för Processtöd Jämt. Inte heller detta genomfördes som planerat. Här låg dock ansvaret i första hand hos Processtöd Jämt att ta initiativ till genomförande. Av diskussionerna som fördes på den genomförda utbildningen framgick tydligt att beröringspunkterna mellan oss som processtöd var många. Inte minst behovet av att synliggöra hur våra frågor och perspektiv går i varandra när vi möter projekten. Vi har många gånger även senare kunnat konstatera hur lika våra erfarenheter och vår grundläggande argumentation är. Samarbetet mellan processtöden både på ledningsnivå och i det direkta stödarbetet har genomgående fungerat mycket bra. Lärande i det dagliga arbetet Den främsta kompetensutvecklingen mellan våra respektive processtöd har också ägt rum i det dagliga arbetet på fältet. I det regionala arbetet hittade Processtöd Tillgänglighet och Processtöd Jämt varandra snabbt. Tidigt formades ett mycket bra samarbete mellan respektive organisations coacher och projektstödjare. Allt ifrån gemensamma informationstillfällen och vägledningar till grundutbildningar där det ena processtödet har sin utbildning på förmiddagen och det andra sin på eftermiddagen. Genom att delta på varandras utbildningar lärde vi oss mycket om varandras frågor. Men framförallt gav det en möjlighet att synliggöra hur våra frågor går in i och kompletterar varandra. Det har t.ex. varit möjligt att problematisera kring frågor som hur kön påverkar din möjlighet att få rehabilitering för snabb återgång till arbetet eller varför män genomgående lättare och snabbare får tillgång till arbetshjälpmedel. Som komplement till de aktiviteter som ESF regionerna arrangerat bjöd vi tillsammans in projekten till gemensamma aktiviteter. På sina håll har samarbetet varit så väl fungerande att vi vid olika tillfällen vågat lämna över vår fråga till den andra parten när vi inte kunna medverka själva. 20

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Information Vägledning Utbildning Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Innehåll Inledning...3 Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare...3 Information...4 Vägledning...4

Läs mer

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Processtöd Tillgänglighet Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Hur kan vi i vårt projekt få hjälp av utvärderaren att uppmärksamma, belysa, analysera och reflektera kring

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

Utdrag ur. Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN. Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se. 2008-12-15 Bilaga 5

Utdrag ur. Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN. Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se. 2008-12-15 Bilaga 5 2008-12-15 Bilaga 5 6 Sidor Utdrag ur Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se RIKTLINJER FÖR TILLGÄNGLIGHET RIV HINDREN Enligt

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Sektorsansvaret på webben

Sektorsansvaret på webben Datum 2008-11-05 Diarienummer 2008/0190 Sektorsansvaret på webben Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2008 Titel: Sektorsansvaret på webben Handisam Serie B 2008:1 (diarienummer 2008/0190)

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2014 1. Verksamheten

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-02-13 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Slutrapport. 1. Sammanfattning

Slutrapport. 1. Sammanfattning Datum: 2011-08-15 Slutrapport Projektnamn : Spira Stockholm Diarienr : 2009-3010097 Projektperiod : 091026 110630 1. Sammanfattning Spira Stockholms mål är att fler unga kvinnor och män med utomnordisk

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Europeiska socialfonden, ESF

Europeiska socialfonden, ESF Processtöd Tillgänglighet Genomförs av: Handisam - Myndigheten för handikappolitisk samordning Handikappförbunden - 39 förbund i samverkan Finansieras av: Europeiska socialfonden, ESF Syfte med dagen Att

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: FFA Förebyggande Friskvårds Arbete Diarienr: 2009-306217 Projektperiod (2010-01-11 2011-06-30) Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning

Läs mer

Underlag för upphandling av löpande utvärdering

Underlag för upphandling av löpande utvärdering Underlag för upphandling av löpande utvärdering Information Coompanion är företagsrådgivaren för alla som vill starta kooperativa företag. Vi finns på 25 platser i landet och vi erbjuder personlig rådgivning.

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

SLUTUTVÄRDERING AV PROCESSTÖD TILLGÄNGLIGHET

SLUTUTVÄRDERING AV PROCESSTÖD TILLGÄNGLIGHET Handisam SLUTUTVÄRDERING AV PROCESSTÖD TILLGÄNGLIGHET Stockholm 2012-02-01 Sweco Eurofutures AB Ulf Savbäck 1 (40) Sweco, Telefon Telefax www.sweco.se Sweco Eurofutures AB Org.nr 556342-6559 säte Stockholm

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla.

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla. Handikappolitiskt program för Mora kommun 2011-2014 1 Inledning Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Datum: 1 (6) 2015-10-20 Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141,

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Röster från fältet. En rapport om tillgänglighet i ESF-projekt 2011-01-14. Hanna Garellick

Röster från fältet. En rapport om tillgänglighet i ESF-projekt 2011-01-14. Hanna Garellick Röster från fältet En rapport om tillgänglighet i ESF-projekt 2011-01-14 Hanna Garellick Innehåll En rapport om tillgänglighet i ESF projekt s.1 Syfte s.1 Bakgrund s.1 Funktionsnedsättning och funktionshinder

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj - juni 2012

Läs mer

Orienteringsutbildning utbildning för deltagare i projekt

Orienteringsutbildning utbildning för deltagare i projekt Orienteringsutbildning utbildning för deltagare i projekt 1 2 Introduktion till orienteringsutbildningen/utbildning för deltagarna Orienteringsutbildningen är att betraktas som en mall för en 3 timmars

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Att samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet

Att samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din myndighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din

Läs mer

Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Utsikt & Insikt

Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Utsikt & Insikt 2012-02-20 Dnr: 2011-3030028. Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Utsikt & Insikt Härmed inbjuds ni att inkomma med offert på uppföljning och lärande utvärdering av ESF-projektet Utsikt &

Läs mer

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 1(5) Antagen Kommunfullmäktige 2014-10-27, 138 Ansvarig Kommunledningskontoret Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 2 Inledning Det är en gemensam angelägenhet att

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Mervärden i projekten genom lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet och strategisk påverkan Författare: Svenska ESF-rådet med stöd av processtödet för

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2010-04-12 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Entreprenörskap.

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat.

Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Datum: PK 2010-6 2011-03-25 Kontaktperson: Titti Norling Slutrapport Projektnamn: Kompetensutveckling Rättviksföretag genomförande Diarienr: 2009-3060004 Projektperiod : 2009-02-02 2010-12-31 Syftet med

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Hela personalen på Westerqvarns

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Handledning för upphandling av projektutvärdering

Handledning för upphandling av projektutvärdering Datum: Handledning för upphandling Avsedd för: Projektägare 1 (6) Handledning för upphandling av projektutvärdering Handledningen är i första hand riktad till projektägare som behöver upphandla utvärdering.

Läs mer