Strategi för ett bättre företagsklimat i Norsjö kommun till 2014

Transkript

1 Strategi för ett bättre företagsklimat i Norsjö kommun 2011 till 2014

2 1 Strategi för ett bättre företagsklimat Inledning I Norsjö kommun finns det över 500 företag registrerade. Exkluderas företag som drivs av intresseorganisationer, myndigheter och ägare av skogsfastigheter, återstår omkring företag. Endast ett fåtal av företagen har fler än tio anställda och mer än hälften av företagen har ingen anställd. I Norsjö kommun ses företagande och näringslivet som en förutsättning för kommunens överlevnad, utan ett livskraftigt näringsliv kan vi inte heller tillhandahålla en god service till kommunens medborgare. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) ser kommuners arbete för ett gott företagsklimat som en prioriterad fråga och menar att den kommunala nivån ger viktiga förutsättningar för företagsklimatet på en ort eller i en region. 1 Ett bra företagsklimat skapar fler arbetstillfällen, ökad inflyttning samt i förlängningen såväl bättre privat som offentlig service i kommunen. 2 Följande strategi för Norsjö kommuns arbete med att förbättra företagsklimatet har skett inom ramarna för projektet. I projektet har det blivit tydligt att kommunen måste förbättra och spetsa till sitt arbete gentemot företagen. Utifrån strategin kan kommunens näringslivsarbete effektiviseras och relationen till företagen förbättras. På så vis skapar vi bättre förutsättningar för nya och befintliga företag i kommunen. Nedan presenteras först en redogörelse av vad företagsklimat är för något, hur strategin har utarbetats samt hur kommunen idag arbetar gentemot företag. Avslutningsvis presenteras en handlingsplan med mål, aktiviteter och tidplan. Företagsklimat Arbetet med att förbättra företagsklimatet kräver en tydlig definition av vad företagsklimat är. Svenskt Näringsliv genomför årligen en nationell undersökning av alla 290 kommuners företagsklimat. Svenskt Näringslivs definition av företagsklimat är: Summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som finns i företagarens närmiljö. SKL ställer sig bakom Svenskt Näringslivs definition och menar att företagsklimat i bred bemärkelse är allt som påverkar och sätter ramar för företagens verksamhet. Som ovan nämnt delar SKL in företagsklimat i tre delar, för arbetet med faktorer som kommunen kan påverka krävs inte speciellt stora insatser och ekonomiska investeringar. Det handlar snarare om mänskliga egenskaper som vilja, engagemang, motivation och mod. SKL menar att en kommun som har en högt utvecklad förmåga till social samverkan och kapacitet till förändring, kan förstärka redan goda förutsättningar eller kompensera för de brister som kan finnas. 3 Enligt SKL kan företagsklimatet delas in i tre delar: faktorer som kommunen inte kan påverka; faktorer som kommunen kan påverka, men där det kan råda en stor skillnad mellan olika kommuner; faktorer som kommunen kan påverka på ett jämförbart sätt. Denna strategi riktar sig till den tredje delen av företagsklimatet faktorer som kommunen kan påverka, det vill säga kommunens service och relation till företagen. Strategin ska ses som en vägvisare i kommunens ordinarie näringslivsarbete. 1 tillvaxt_och_samhallsbyggnad/foretagsklimat_3 2 Sveriges Kommuner och Landsting 2009: Företagsklimatet kommunen gör skillnad; en enkätundersökning om kommunens tillgänglighet och service till företagen 3 Sveriges Kommuner och Landsting 2010: Räkna räkna ranka; en rapport om att mäta företagsklimatet i kommunerna

3 2 Strategi för ett bättre företagsklimat Metod Strategin och handlingsplanen bygger på en analys av material från omvärldsbevakning, diskussioner med näringslivet och aktörer som på olika vis arbetar med näringslivsfrågor samt ett antal företagsundersökningar. I och med att data har samlats in från olika källor, har drygt 100 personer kommit till tals i utarbetandet av strategin. Omvärldsbevakningen bygger till största del på publicerade rapporter från framförallt SKL och Svenskt Näringsliv samt goda exempel och erfarenheter från andra kommuners arbete med företagsklimat. Diskussioner med näringslivet består av ett antal företagsträffar som genomfördes under 2009 i samband med projektet s uppstart, samt företagsträffar genomförda under januari och februari Diskussioner har även förts med bland annat Arbetsförmedlingen, företagarorganisationen i Norsjö och Malå samt kommunala tjänstemän. Företagsundersökningar som använts är dels Svenskt Näringslivs årliga företagsklimatundersökning samt en enkätundersökning som Norsjö kommuns utvecklingsenhet genomförde januari Strategin har presenterats för näringslivet under kvällsträff tillsammans med Svenskt Näringsliv den 14 mars samt till projektet Norsjö mot framtidens styrgrupp den 18 mars. 4 Strategin har även skickats ut på remiss till de företag som har registrerad e-post hos kommunen (ca. 150 st) samt till arbetsledare inom kommunen som uppmanats skicka strategin till de medarbetar i kommunen som är i kontakt med företag. Näringslivsarbete i Norsjö kommun Idag finns ingen uttalad, antagen näringslivsstrategi som styr Norsjö kommuns näringslivsarbete. I Utvecklingsenhetens strategi för åren framgår att enhetens arbete gentemot näringslivet ska bestå av rådgivning och information, aktivt arbete med företagsklimatet samt kompetensutveckling för näringslivet. Från och med 2011 organiseras kommunens direkta näringsarbete under verksamhetsområde Utveckling och tillväxt. Denna strategi för att förbättra företagsklimatet ska ses som en vägvisare för enhetens arbete med näringslivsfrågor. Norsjö kommuns arbete med näringslivsfrågor sker dock inte endast inom Utveckling och tillväxt, utan i hela organisationen. Näringslivsarbetet sker både direkt, via bland annat myndighetsutövning och rådgivning till företag, men även indirekt genom att kommunen erbjuder en god service till kommunmedborgarna. För företagen är det viktigt att kompetent arbetskraft finns tillgänglig, och därför är det viktigt för företagen att medborgarna trivs och vill bo i kommunen. Handläggare och anställda i kommunen som är i kontakt med företag är bland annat; näringslivschef och kommunchef som har i sitt uppdrag att arbeta utåtriktat mot företag, socialsekreterare inom individ- och familjeomsorg som ansvarar för utskänkningstillstånd, bygg och miljö (organiseras under Malå kommun) där byggärenden handläggs och inspektioner på företag genomförs, tekniska avdelningen som har hand om renhållning och vägar, kommunens växel och reception som många gånger är företagens första kontakt med kommunen, skolan som via bland annat lärcentra, gymnasieprogram och praoverksamhet kommer i kontakt med företag. Även en del av de projekt som kommunen själva driver samt projekt som kommunen medfinansierar, arbetar gentemot företagen och kan vara en stor resurs för näringslivet. Idag finns ingen samordnad funktion som kan lotsa företagen bland alla avdelningar i kommunen och inte heller någon uttalad samverkan mellan aktörerna inom kommunen. Den största delen av näringslivsarbetet i kommunen sker inom den del av företagsklimatet som SKL kallar faktorer som kommunen själv kan påverka på ett jämförbart sätt. Kort och gott service och myndighetsutövning. Det har dock genomförts vissa satsningar som även kan härledas till faktorer som kommunen själv kan påverka, men där det kan råda en stor skillnad mellan kommunerna. Satsningar inom 4 I styrgruppen sitter bland annat representanter från politiken, företagen, Arbetsförmedlingen, näringslivschef, kommunchef och utvecklingschef.

4 3 Strategi för ett bättre företagsklimat denna del av företagsklimatet är ofta stora och kräver större investeringar. Exempelvis kan projekten Godsterminalen i Bastuträsk samt IT -projekten Ettan till Fyran, nämnas. Dessa satsningar innebär stärkt konkurrenskraft och nya utvecklingsmöjligheter för näringslivet i området. Företagsklimat i Norsjö kommun Under 2011 och inför 2012 genomförs en process där nya mål och framgångsfaktorer för Norsjö kommun ska utarbetas. I visionen och målen för 2011 spelar företagsklimatet en framträdande roll. Ett av de övergripande målen för kommunen är vara en attraktiv och företagsam kommun, som med god livsmiljö får invånarna att vilja bo kvar, ökar sin befolkning och medverkar till att nya företag och arbetstillfällen skapas. En av framgångsfaktorerna till målet är ge förutsättningar för ett bra företagsklimat. Detta innebär att arbetet gentemot företagen har hög prioritet samt att ansvaret för att förbättra företagsklimatet inte endast ligger på den del inom Utveckling och tillväxt som arbetar direkt mot näringslivet, utan hela förvaltningen. För att förbättra företagsklimatet i kommunen är det därför viktigt att vi dels definierar vad vi avser med företagsklimat samt hur vi ska mäta företagsklimatet. I analysen av det insamlade materialet har ett antal områden utkristalliserats. Områdena rör kommunens upphandlingsprocess, dialogen och informationen från kommunen, ömsesidig förståelse för kommunens och företagens verksamheter, kommunens löpande arbete gentemot företagen, arbetet gentemot nyföretagare, kommunens ärendehantering samt samverkan mellan kommun, utbildning och företag. Utifrån områdena har ett övergripande mål och ett antal delmål identifierats som ska styra kommunens näringslivsarbete. I diskussionerna med näringslivet och utifrån andra kommuners erfarenheter, har även ett antal uppmaningar blivit tydliga. I arbetet med företagsklimat är det viktigt att den högsta ledningen prioriterar arbetet och anger tonen. Det vill säga ledningen måste sätta upp tydliga mål och engagera sig i arbetet. Många gånger är det den högsta ledningen som företagen vill träffa. I flera diskussioner har det även blivit tydligt att företagen har fått nog av kommunens prat och vill se handling. Det gäller att arbeta långsiktigt, agera och värdera kvalitet framför kvantitet! Nedan presenteras handlingsplanen för att förbättra företagsklimatet i kommunen. Många av de nämnda aktiviteterna genomförs redan idag, men behöver spetsas till och utvecklas. Kommunförvaltningen kan göra sitt bästa för att förbättra företagsklimatet, men det finns även ett ansvar hos företagen. Vi behöver synpunkter och en dialog med företagen om vårt arbete och hur vi tillsammans kan arbeta mot gemensamma mål. Uppföljning ansvarar för årlig uppföljning av handlingsplanen samt utformning och revidering inför nästkommande år. En djupare utvärdering kan med fördel genomföras av handlingsplanen för att undersöka om de föreslagna aktiviteterna faktiskt bidrar till att uppnå de uppställda målen. En fördjupad jämställdhetsanalys bör även genomföras, exempelvis via examensarbete Umeå Universitet, för att undersöka vilka företag som kommer till gagn av aktiviteterna samt om alla företag har möjlighet att delta på samma villkor.

5 4 Strategi för ett bättre företagsklimat Handlingsplan Det övergripande målet med arbetet att förbättra företagsklimatet är: Ge förutsättningar för ett företagsklimat som företagen upplever som positivt. Målet mäts genom att det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen i Svenskt Näringslivs företagsklimatsundersökning. Målet mäts även genom uppnådda delmål. Nedan presenteras sju delmål samt aktiviteter och tidplan kopplat till delmålen. En del av måtten är enkätfrågor från Svenskt Näringslivs årliga företagsklimatundersökning. Denna undersökning har använts på grund av att den genomförs varje år och skickas ut till 200 företag i kommunen. Idag finns ingen annan företagsundersökning som regelbundet genomförs till företag i kommunen. 1. Synliggöra kommunens upphandling och inköpsprocesser b. Enkätfråga Svenskt Näringslivs mätning synen på kommunens upphandling ökar med 0,2 enheter. Genomgång och förtydning av kommunens upphandlings- och inköpsprocesser samt utbildning/seminarium för kommuntjänstemän om LOU och förfrågningsunderlag till LOU April tom oktober, Norsjö mot framtiden Information/utbildningsträffar för företag om kommunens upphandlings- och inköpsprocesser samt lämna anbud inom LOU Information på kommunens hemsida om kommunens upphandlings- och inköpsprocesser Information på kommunens hemsida om aktuella upphandlingar I den mån det är möjligt informera i månadsbladet om aktuella upphandlingar September tom november Publiceras i och med den nya kommunhemsidan, Lärcentra Börje Lindmark 2. Ökad dialog, tydligare information samt skapa ömsesidig förståelse för företagens och kommunverksamhetens villkor och vardag b. Enkätfråga Svenskt Näringslivs mätning synen på dialogen mellan företag och kommunledning c. Enkätfråga Svenskt Näringslivs mätning synen på kommunens information till företagen d. Enkätfråga Svenskt Näringslivs mätning kommunala tjänstemäns attityder till företagande e. Enkätfråga Svenskt Näringslivs mätning politikers attityder till företagande ökar med 0,2 enheter f. Antal besökare på kommunhemsidans företagssidor ökar med 10 procent/halvår. Utgångsvärdet är 152 unika sidvisningar från 1 september 2010 till 31 december 2010.

6 5 Strategi för ett bättre företagsklimat Regelbundna företagsfrukostar under en och en halv timme med tydlig agenda och tema för träffarna. En stående punkt är övrig information från företagen. Tjänstemän från den kommunala förvaltningen deltar för att få mer kunskap om företagen och möjlighet att informera om aktuella händelser i kommunen. Träffar i Norsjö samt Bastuträsk. Representant från den kommunala förvaltningen deltar efter behov vid företagarorganisationens möten Kommunala tjänstemän och politiker besöker företag. Representativ fördelning mellan företag som drivs av kvinnor och män. Totalt 4 träffar/år April, Juni, September, November Våren företag, hösten företag. Allmänna utskottet besöker företag. Representativ för- 2 tillfällen/år. sammankallar och är ansvarig för upplägg Företagsorganisationen bjuder in bokar med tjänstemän och företag Elektroniskt månadsblad till företag med information från kommun, men även nyheter från exempelvis Arbetsförmedling, Almi och Länsstyrelsen. Informationen i bladet ska vara riktat mot företagen och kan exempelvis beröra planerade satsningar mot näringslivet, inbjudningar till träffar, kontaktuppgifter till tjänstemän osv. 1 gång/månaden (ej juli) Månadsblad i brevform till alla registrerade företag för att nå alla företag med information om näringslivsarbetet samt anmälan till det elektroniska månadsbladet Uppdatera företagssidorna på kommunhemsidan med relevant och aktuell information Levande företagssidor på kommunens hemsida med mål att varje halvår öka antalet användare 3. Sprida en positiv bild av företagen April Publiceras i och med den nya kommunhemsidan, b. Enkätfråga Svenskt Näringslivs mätning medborgarnas attityder till företagande ökar med 0,2 enheter c. Enkätfråga Svenskt Näringslivs mätning kommunala tjänstemäns attityder till företagande d. Enkätfråga Svenskt Näringslivs mätning politikers attityder till företagande ökar med 0,2 enheter Informera i månadsblad och på kommunens hemsida om exempelvis utvecklingsinsatser, nystartade företag samt företags som fått beviljat offentligt företagsbidrag. Informera internt i den kommunala verksamheten när någonting positivt i näringslivet händer Lyft fram i månadsblad och på kommunens hemsida kvinnor och män som är goda exempel och lokala förebilder. Presentera kommunens butiker på kommunens hemsida via månadsbladet som skickas till alla arbetsledare Publiceras i och med den nya kommunhemsidan Företagsdag 1 gång/vartannat år Augusti, näringslivschef

7 6 Strategi för ett bättre företagsklimat 4. Vara en medspelare vid företagens utveckling och vardag b. Enkätfråga Svenskt Näringslivs mätning synen på kommunens service till företagen ökar med 0,2 enheter Aktivt omvärldsbevaka och skapa möjligheter för företagen genom att exempelvis anordna temakvällar tillsammans med projekt, informera och se företagens behov i aktiviteter internt i kommunen och hos externa aktörer. Anordna föreläsningar, träffar och utbildningsinsatser för företag. Exempelvis utbildning i hemsida och webbshop, energieffektivisering. Samrådsmöte företag och verksamhetsområden Utveckling och tillväxt för att informera om den nya verksamheten och hitta nya samverkansformer mellan företag och den nya verksamheten. Exempelvis under företagsfrukost. Bjud in externa aktörer som arbetar gentemot företag till företagsfrukostarna, exempelvis Arbetsförmedling, EntreprenörCentrum 2 träffar/år. Träff med Länsstyrelsen 11 april April/juni Utvecklingschef, Lärcentra Utvecklingschef Nätverksträff för kvinnor som driver företag Maj Projektet Res Q Sätta ihop en grupp av mentorer som nystartade, men även befintliga företag kan vända sig till. Jämn fördelning mellan kvinnor och män. Fortsatt stöttning och information till företagen vid ansökan av företagsbidrag Utforma en samlad beskrivning på kommunhemsidans företagssidor av kommunens företagslots, det vill säga den service näringslivsenheten och övrig kommun kan ge företag Lista lediga företagslokaler i kommunen på kommunhemsidans företagssidor. Viktigt med information från företagen om lediga lokaler. Informationsinsats till företag om de projekt som kommunen driver där näringslivet är en målgrupp samt diskutera behov av nya projekt. April tom juni. Träff med Länsstyrelsen 11 april Publiceras i och med den nya kommunhemsidan. Publiceras i och med den nya kommunhemsidan September, Norsjö mot framtiden Utformning Norsjö mot framtiden, fortlöpande näringslivschef Utvecklingsstrateg i samarbete med projektgrupp 5. Bidra till nyföretagande b. 15 nystartade företag/år Kommunens näringslivsenhet stöttar gymnasieskolans genomförande av Ung Företagsamhet Kommunens näringslivsenhet är delaktig i genomförandet av Sommarlovsentreprenör Vara lyhörd och identifiera behov av utbildning liknande Affärsskolan och föreläsningsserie om nyföretagande. Juni tom augusti

8 7 Strategi för ett bättre företagsklimat Fungera som företagslots och hänvisa intresserade av att starta företag till rätt instanser. Bistå intresserade med hjälp vid exempelvis ansökningsförfarandet. Sätta ihop en grupp av mentorer som nystartade företagare kan vända sig till. Jämn fördelning av kvinnor och män. Förse varje nystartat företag med ett informationsbrev med information om kommunens näringslivsarbete och kontaktuppgifter (via post eller e-post) Information om kommunens starta eget verksamhet på Arbetsförmedlingen. Dialog med Arbetsförmedlingen angående nya och förändrade regler och villkor April tom juni vid nystart. Utformas april. Information utformas april/maj, Norsjö mot framtiden Utformning Norsjö mot framtiden, fortlöpande - näringslivschef Utformning Norsjö mot framtiden, fortlöpande - näringslivschef 6. Effektivisera kommunens ärendehantering och stärka kommunens interna arbete gentemot företag b. Enkätfråga Svenskt Näringslivs mätning synen på kommunens hantering av lagar och regler c. Enkätfråga Svenskt Näringslivs mätning kommunala tjänstemäns attityder till företagande Spridning och förankring av strategin till de politiska utskotten samt chefsforum Undersöka möjligheten att utbilda kommuntjänstemän om företagsklimat och hur kommunen kan förbättra kontakterna med företagen. Regelbundna träffar internt i kommunen med tjänstemän som arbetar direkt mot företag. Syftet med träffarna är att diskutera företagsärenden, möjliga samarbeten, förändringar i verksamheterna som kan påverka företagen m.m. Inledande arbete att klargöra vilka tjänstemän som ska närvara. Kommunen har idag ett antal tjänstegarantier som behöver uppdateras och utvecklas utifrån ett företagsperspektiv Våren 2011 Hösten 2011, Norsjö mot framtiden 1 träff våren, 1 träff hösten sammankallar 7. Underlätta samarbete mellan kommun, utbildning och näringslivet b. Enkätfråga Svenskt Näringslivs mätning skolans attityder till företagande

9 8 Strategi för ett bättre företagsklimat Samarbeta med Umeå Universitet genom exempelvis projekt som universitetet driver. Samverkansträff mellan skola och företag för att diskutera vad som kan genomföras tillsammans, förslagsvis i samband med företagsfrukost Samarbete med gymnasieskolan och högstadieskolan för utveckling av entreprenörskap inom skolan Hösten 2011 Utvecklingschef Utvecklingschef, näringslivschef