Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark"

Transkript

1 Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark på uppdrag av Jordbruksverket Inom projektet Greppa Fosforn

2 Tom sida

3 Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Rapporten är upprättad av: Tette Alström och Bengt Wedding Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Jordbruksverket Omslagsbild: vänster, markyta med spår av stående vatten i pilotområde U8, höger, slukhål ner till kulvert i pilotområde N33. Landskrona EKOLOGGRUPPEN Totalt antal sidor i huvuddokument (inkl. omslag): 38 Utskriftsversion: Wordfil: \Treindex_slutrapport.docx ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: FAX: HEMSIDA: E-POST:

4 Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... 6 Inledning... 7 Målsättning... 7 Bakgrund... 8 Faktorer som påverkar transport av fosfor från åkermark... 8 Översiktlig beskrivning tre nordiska P-index... 9 Jämförelse mellan tre nordiska P-index Klimatdata Källfaktorer Transportfaktorer Vilka indata finns att tillgå i Sverige? Källfaktorer Jordart Topografi Klimat Transportvägar Sammanfattning av tillgång till indata Tillämpning av de tre indexen i pilotområdena Datainsamling Tillämpning av P-index Jämförelse mellan klassningsresultat för olika P-index Jämförelse av P-index mot mätdata och fältobservationer Jämförelse mellan riskklassning och fältobservationer Jämförelse mellan riskklassning och vattenkvalité Diskussion Begränsningar i tillgång på indata Begränsningar i användbarhet för att hitta åtgärdsområden En möjlig väg att gå? Rekommendationer och slutsatser Slutsatser Bilagor 1. Klassning av risk för vattenerosion enligt danskt P-index i pilotområde U8 2. Klassning av risk för ytavrinning enligt danskt P-index i pilotområde U8 3. Klassning av risk för fosforläckage enligt norskt P-index i pilotområde U8 4. Klassning av risk för fosforläckage enligt svenskt P-index i pilotområde U8 5. Klassning med norskt P-index uppdelat mellan olika riskfaktorer i pilotområde U8 11. Klassning av risk för vattenerosion enligt danskt P-index i pilotområde N Klassning av risk för ytavrinning enligt danskt P-index i pilotområde N Klassning av risk för fosforläckage enligt norskt P-index i pilotområde N Klassning av risk för fosforläckage enligt svenskt P-index i pilotområde N Klassning med norskt P-index uppdelat mellan olika riskfaktorer i pilotområde N33 4

5 5

6 Sammanfattning Huvudsyftet med denna studie har varit att göra en jämförelse mellan de fosforindex som har utvecklats i Sverige, Danmark och Norge. Jämförelsen har gjorts dels med avseende på de olika indexens uppbyggnad och behov av indata och dels genom att tillämpa indexen på två pilotområden som ingått i pilotprojektet Greppa fosforn. De tre indexen har många likheter i sin uppbyggnad. Alla indexen bygger på att man kombinerar källfaktorer med transportfaktorer för att få fram ett indexvärde som beskriver risk för fosforläckage till ytvattnet. Källfaktorerna (jordens fosforinnehåll, dess tillgänglighet, tillförd gödning m m). Transportfaktorerna beskriver transportprocesser (vattenerosion, ytavrinning, infiltration och makroporflöde) samt transportvägar för fosfor till vattendragen. Jämförelsen mellan de olika indexen visar att de i grova drag pekar ut samma riskområden. Det svenska indexet är svårt att jämföra med de andra eftersom beräkning endast har kunnat utföras på ett fåtal skiften, då all indata fått matas in enskilt för varje fält. I danska indexet har vi endast kunnat utföra beräkningar på transportprocesserna ytavrinning och vattenerosion (ej makroporflöde och infiltration). Resultaten visar tydligt att inget av de P-index som testats ger en indikation på att fosforläckaget är högt i pilotområdena trots höga uppmätta fosforhalter. Något samband mellan riskvärden och uppmätta halter av fosfor kunde inte fastställas. Ett annat hinder, för att kunna applicera något av de utvecklade indexen på en större skala för svensk åkermark, är bristen på indata. Samtliga index kräver mer eller mindre avancerad indata, framför allt när det gäller jordens kemiska sammansättning, som i bästa fall endast finns tillgänglig hos den enskilde brukaren. Tillgången till indata i pilotområdena har dock varit mycket god i denna studie. Trots detta har varken de faktiska orsakerna eller de uppenbart höga fosfortransporterna till vattendragen varit möjliga att identifiera med något av P-indexen. Lätt tillgängliga indata i GIS-format bör kunna lägga grunden till ett bakgrundsindex som kan peka ut naturliga riskområden för fosforläckage. Exempelvis har vi med fältinventering i de studerade områdena visat att man med en enkel kartering av risken för ytavrinning med relativt god träffsäkerhet kan peka ut områden med förekomst av vattenerosion och stående ytvatten. Ett bakgrundsindex, med riskbedömning för olika transportprocesser, skulle kunna vara ett bra verktyg för rådgivaren att ha med sig till brukaren. Med uppgifter från brukaren kan riskbedömningen sedan förfinas och preciseras så att rätt åtgärder kan sättas in. En kort sammanfattning av våra slutsaser kan ges i följande punkter: Testet av olika nordiska P-indexen visar att de i sin nuvarande form dels inte är tillämpbara, p.g.a. brist på indata, dels att riskklassningen inte stämmer överens med de höga fosforhalterna i pilotområdena. Vi rekommenderar istället en satsning på att ta fram ett förenklat bakgrundsindex som kan användas som grund vid rådgivning hos brukaren. Tillgänglig topografisk data kan användas för klassning av ytavrinning som en enkel metod att hitta hotspots för fosforläckage via ytavrinning, rännilserosion och temporär ravinerosion samt områden med risk för stående vatten. SGU s digitala jordartskarta bör bearbetas för riskkatering av makroporföde, infiltration och vattenerosion. Forskning kring vilka väderlekssituationer som har störst betydelse för fosforläckage ( 1 % av tiden ) bör uppmuntras. Var, när och hur ofta uppstår dessa? Rådgivningen, via Greppa Näringen, på gårdsnivå kring alla detaljer gällande transportvägar och källfaktorer är mycket viktig. Ta hjälp av ett bakgrundsindex och vattenkvalitetsmätningar för att zooma in högriskområden. Fosfor är komplext. Samarbete mellan många olika discipliner är nödvändigt. Det är även viktigt att ta vara på erfarenheter från de andra nordiska länderna. 6

7 Inledning Föreliggande studie har utförts av på uppdrag av Jordbruksverket. Studien utgör en av ett antal olika delprojekt som pågår inom ramen för pilotprojektet Greppa fosfor. Sedan 2007 har man inom Greppa fosfor genomfört studier inom tre små jordbruksdominerade avrinningsområden (pilotområden) i syfte att utveckla effektivare sätt att minska jordbrukets fosforförluster 1. Vårt uppdrag har varit att inom ramen för detta arbete jämföra och testa tre olika fosforindex (P-index), som utvecklats i Danmark, Sverige respektive Norge. Fosfor-index är ett redskap som utvecklats och använts i USA under lång tid. Målet med ett P- index är att beskriva den relativa risken för fosfortransport från jordbruksmarken med hjälp av lättillgänglig indata och att på så vis kunna ge förslag på åtgärder som kan reducera fosforförlusten från marken. Det är en empirisk metod där olika kända riskfaktorer vägs samman till ett värde för ett bestämt markområde, som ger en klassning av jordbruksmarkens risk för fosforläckage. Ett P-index är uppbyggt efter principen att man dels värderar tillgången till fosfor i jordbruksmarken utifrån dess kemiska sammansättning, gödsling mm och att man därefter tillför en klassning av risken för uttransport av denna fosfor genom värdering av transportfaktorer. Transportfaktorerna omfattar dels de processer som lösgör och transporterar fosfor (vattenerosion, ytavrinning, makroporflöde, infiltration m m) dels andra faktorer som påverkar transporten (närhet till vattendrag, åtgärder, täckdikning mm). Metoder för beräkning av P-indexen som använts i Danmark, Sverige och Norge har tidigare jämförts av t.ex. Heckrath et.al Vid ett seminarium (januari 2011) inom ramen för BALTICSEA sammanfattades behoven för utveckling av de nordiska P-indexen: Hitta den rätta balansen mellan komplexiteten i modellerna och tillgång till indata, även med hänsyn till kostnadseffektivitet. Kalibrering av verktyget, dess trovärdighet när det gäller att förutsäga fosforläckage samt effekten av olika åtgärder såsom anlagda våtmarker, recirkulation av dräneringsvatten m.m. Olika sätt att involvera olika målgrupper (brukare, myndigheter m.fl.) Politiska uppgifter att ta fram ramverk för att försäkra internationella åtaganden avseende fosfor och nationella mål för fosforreduktion. Av ovanstående framgår att P-index för nordiska förhållanden är i behov av ytterligare utveckling för att kunna tillämpas operationellt som ett bra verktyg i åtgärdsarbetet, d.v.s. en metod som zoomar in de områden (hot spots) där åtgärder gör bäst nytta. Målsättning Målsättningarna för föreliggande uppdrag framgår nedan. Uppdraget är i sin tidsomfattning relativt begränsat och rymmer därför inte möjligheten att vetenskapligt djupdyka i olika detaljer gällande t.ex. kemiska och fysiska processer, pålitlighet hos indata m.m. För detta finns en mängd litteratur att tillgå och forskningen går ständigt framåt. Vi vill därför understryka att vi ser att den viktigaste målsättningen för vårt uppdrag är att försöka visa hur befintlig kunskap om 1 Websida om projektet: 2 Heckrath G., Bechmann M., Ekholm P. Ulén B., Djodjic F. och Andersen H.E. 2008, Review of indexing tools for identifying high risk areas of phosphorus loss in nordic catchments, Jour. of Hydrl. 349, s Foged H., 2011, BalticSEa2020, phosphorus indices, Atatus relevance and requriements for a wider use as efficient phosphorus management measures in the Baltic sea region. Sammanställning av resultat från seminarium i jan

8 fosforläckage och tillgång till indata för svensk åkermark kan användas för att i nuläget ta fram ett användbart redskap för riskklassning av fosforläckage. Att hitta den rätta eller snarare den möjliga balansen mellan kunskap om processerna och tillgång till relevant indata ser vi som uppdragets kärna. Uppdraget omfattar fyra olika huvudmål: Beskriva de fosforindex som har tillämpats i Sverige, Danmark och Norge med avseende på uppbyggnad och behov av indata. Så långt möjligt, med tillgänglig indata, tillämpa de tre olika indexen i två pilotområden. Jämföra resultatet från de tre olika indexen mot mätdata inom respektive pilotområde Jämföra utfallet från de tre indexen mellan varandra Bedöma indexens praktiska användbarhet, avseende utpekande av riskområden, utifrån den tillgång på indata som med relativ lätthet kan tas fram för all jordbruksmark i Sverige Bakgrund Faktorer som påverkar transport av fosfor från åkermark De faktorer som påverkar fosforförlusten från en åker till vattendraget kan delas in i källfaktorer och transportfaktorer. Källfaktorer skall beskriva hur mycket lättillgänglig fosfor som kan transporteras från olika delar av jordprofilen. Transportfaktorerna skall beskriva vilka transportprocesser, se figur 1 som är mest aktiva i ett område utifrån de naturgivna förhållandena (klimat, topografi och jordarter), samt transportvägar (närhet till vattendrag, förekomst av ytvattenbrunnar, täckdikning, skyddszoner mm). Ytavrinning Makroporflöde Vattenerosion Infiltration Ytavrinning på vall och bete Översvämningar Infiltration till grundvattnet Erosion i vattendraget Figur 1. Schematisk bild över transportprocesser som påverkar transport av fosfor till vattendragen. 8

9 Översiktlig beskrivning tre nordiska P-index Det danska P-indexet En sammanfattning av det danska P-indexets uppbyggnad ges i Heckrath et.al I Danmark har man sedan 2004 arbetat för att ta fram ett P-index anpassat till danska förhållanden. Projektet har varit ett samarbete mellan såväl statliga institutioner, forskningsinstitutioner som dansk jordbruksrådgivning och i nuläget håller man på att testa verktyget som underlag vid rådgivning till markägare. Målet har varit att få en landstäckande riskklassning och mycket resurser har lagts på att ta fram nödvändig indata. Figur 2. Resultat av klassning med det danska P-index som visar den sammantagna risken för fosforläckage inom olika jordbruksblock. Figuren är hämtad från ett föredrag av Rita Hörfarter, Dansk lantbruksrådgivning, Landscentret planteproduktion, Århus 4 Heckrath G., Estrup Anderssen H., Rubeak G., Kronvang B. Kjaergaard C., Hoffman C.C, 2009, Et Web-baseret P-indeks som miljöplanleagningsredskap: del 1, Vand och Jord, årg. 16, Nr 2, s

10 Det norska P-indexet I Norge har man under många år arbetat med att ta fram ett P-index som nu finns tillgängligt för lantbrukare i Norge och kan användas för åtgärdsarbete. Principen är den samma som i den danska, men uppbyggnad och framför allt metoder/modeller för att identifiera riskområdena skiljer sig relativt mycket åt. Till grund för det norska P-indexet ligger en studie av Bechmann En reviderad version av indexet och en sammanfattning av dess uppbyggnad finns på Bioforsks hemsida 6. Just nu arbetar man bl.a. med att förbättra den nationella erosionsriskklassningen med hjälp av ny indata 7. Detta arbete sköts av Norska institutet för skog och landskap (NIJOS). Figur 3. För norsk åkermark kan en brukare/rådgivare tillämpa P-indexet genom att utnyttja ett webbaserat klassningsverktyg där olika fakta om ett åkerfält tillförs. Klassningsverktyget nås på webbplatsen: Det svenska P-indexet Ett P-index har även utarbetats för svenska förhållanden och finns redovisat i Djodjic & Bergström Indexet har testats mot fosforförluster från sju olika försöksfält och visade sig stämma bra överens med uppmätta förluster. Indexet är framtaget för att användas direkt av brukaren/rådgivaren. Användbarheten av indexet har även testats av rådgivare på gårdsnivå. Slutsatsen var att det i sin nuvarande form bl.a. var för komplicerat att använda för brukaren samt att indata saknades för att utföra beräkningen 2. I nuläget finns ingen plan att förändra indexet för att förbättra tillämpbarheten 9. 5 Bechmann M, 2005, The phosphorous index tool for assasseing phosphorous transfer from agriculturalareas in Norway, norweigian univers. Of life sience, Thesesis 2005:4 6 Marianne Bechmann m fl: informasjon.pdf 7 Marianne Bechmann, muntl.upg. jan Bioforsk, Ås, Norge 8 Djodjic F. & Bergström L., 2005, Conditional phosphorus index as an educational tool for risk assessment and phosphorus management. Ambio, Vol.34, No. 4-5,, s

11 Figur 4. För det svenska indexet finns en windowsbaserad programvara framtagen som kan användas för enskilda åkerfält. Programmet är i nuläget inte tillgängligt för allmänheten. 9 Översiktlig jämförelse mellan indexen De tre olika indexen skiljer sig åt dels när det gäller behov av indata, dels hur mycket ny indata som ska tillföras vid själva tillämpningen. Generellt kan sägas att för tillämpningen av det danska indexet är allt mycket väl förberett. Klassningar med hög upplösning är gjorda för hela Danmark på blocknivå för de fyra transportprocesser som ingår. För det norska indexet krävs att brukaren/rådgivaren tillför indata själv för varje åkerfält, även om t ex erosionsrisken finns som en landstäckande information som går att hämta data från vid klassningstillfället. Det svenska indexet kräver att brukaren/rådgivaren tillför all indata, varav vissa uppgifter i nuläget kräver specifik provtagning i det aktuella fältet. Alla tre indexen resulterar i en relativ klassning av risken för fosforförlust, som inte anger något specifik förlustvärde (t.ex. kg P/ha). Indexvärdet beräknas genom att multiplicera summorna som fås från värderingen av källfaktorer respektive transportfaktorer. Beräkningsvägen fram till ett riskvärde, d.v.s. hur indata klassas/används i diverse beräkningar/modeller skiljer sig också åt mellan indexen och det finns en stor skillnad i transparens. I det Danska indexet beräknas risken för respektive transportprocess för sig, se figur 5. Vid var enskild beräkning inkluderas källfaktorer som är relevanta för respektive process. Resultatet visas i en riskklassning på kartor dels för respektive transportprocess (figur 10), och dels sammanslaget till ett riskvärde, se exempel i figur 2. 9 Muntl. uppgift, Djodjic F. jan. 2012, SLU 11

12 Schematisk beräkningsväg för det Danska fosfor indexet Makroporflöde har beräknats separat. Redovisas som riskkarta över Danmark 2. Infiltration har beräknats separat. Redovisas som riskkarta över Danmark. 3. Ytavrinningen har beräknats separat. Redovisas som riskkarta över Danmark. 4. Risk för yterosion har beräknats separat. Redovisas som riskkarta över Danmark. Källfaktorer Transportfaktorer Figur 5. Schematisk bild över uppbyggnad av det danska P-indexet. Enklast att förstå är det Norska indexet, se figur 6, där man först räknar ut ett värde för källfaktorer, därefter beräknas bidraget från olika transportfaktorer och slutligen multipliceras värdet för källfaktorer med transportfaktorer och en nederbördsfaktor till ett riskvärde (figur 3). Schematisk beräkningsväg för det Norska fosfor indexet Källfaktorer 2. Yterosion 3. Översvämningsrisk 4. Ytavrinning på gräsmark 5. Utlakning. Infiltration och makroporflöde klassas gemensamt utifrån jordart 6. Nederbörd S c h e m at Källfaktorer Transportfaktorer is k Figur 6. b Schematisk beskrivning av uppbyggnaden av det norska P-indexet I det er Svenska indexet är beräkningarna som ligger till grund för den slutliga klassningen mer komplicerade ä än i det norska, se figur 7. För användaren blir det en svart box där man stoppar in en kmängd indata, se figur 4. Fördelen med beräkningarna är att man inte bara får ut ett riskvärde ni utan beräkningen visar vilken transportprocess som är viktigast, på det åkerfält som klassas, n samt vilken typ av fosfor (lättillgängligt eller bundet) som transporteras från det aktuella g åkerfältet. s v ä g fö r d et S 5 3

13 Schematisk beräkningsväg för det Svenska fosfor indexet Nederbörd 2. Fördelning på olika transportprocesser. Först mellan ytavrinning/yterosion sen mellan infiltration och makroporflöde. 3. De olika transportprocesserna hämtar lättillgängligt fosfor från övre respektive nedre delen (alven) av jordprofilen. Källfaktorer Transportfaktorer Figur 7. Schematisk beskrivning av uppbyggnaden av det svenska P-indexet Både mängd och upplösning på indata samt det sätt som beräkningarna, som ligger till grund för riskvärdet, är gjorda på skiljer sig markant mellan indexen. Jämförelsen mellan de olika indexen är med andra ord inte helt enkel. Vi väljer att dela in vår jämförelse mellan indexen efter dels hur man väger in fosfortillgången i marken; här kallat källfaktorer, sen följer en genomgång av transportfaktorer, dvs. transportprocesser och transportvägar. I vår jämförelse kan vi inte gå in på alla beräkningar i detalj, men vi försöker ändå exemplifiera skillnaderna mellan indexen och i övrigt referera till källitteratur. Jämförelse mellan tre nordiska P-index Klimatdata Den drivande faktorn för alla de processer som transporterar fosfor från åkermark till vattendraget är naturligtvis hur mycket nederbörd som faller. När och hur (intensitet) nederbörden faller har också betydelse eftersom det påverkar förekomsten av ytavrinning och därmed vattenerosion, se vidare nedan. Även temperatur (förekomst av tjäle) och snömängder kan vara viktiga faktorer. När det gäller klimatförhållandens betydelse för fosfortransporten framhävs ofta att ett fåtal specifika väderlekssituationer ger upphov till de mängdmässigt största förlusterna. Analyser av klimatvariabler i samband med dessa väderlekssituationer, t ex hur ofta kombinationen snösmältning/regn på delvis tinad mark uppkommer eller åskregn med erosiva intensiteter uppträder, behöver utredas ytterligare. De bör även i högre grad kopplas till synoptiska mätningar och utvärderas gällande betydelsen för den totala fosfortransporten såväl som betydelsen för transport av löst respektive bundet fosfor. I Norge har man genomfört studier för att ta fram samband mellan förekomsten av specifika väderlekstillfällen såsom t ex snösmältning på tjälad mark 10. Detta har även studerats för svensk åkermark Lilian Öjgarden, Soil erosion in small agricultural catchments, south-eastern Norway. PhD Thesis 2000:8, Department of soil and water sciences, Agricultural university of Norway. 11 Alström K., Bergman-Åkerman A. 1991, Vattenerosion i sydsvensk åkermark, Licentiatavhandling, Lunds universitet Naturgeografiska institution, Rapporter och Notiser 73 13

14 Figur 8. Snösmältning med delvis tinade jordar är en väderlekssituation som kan ge extremt höga uttransporter av fosfor. Hur ofta dessa tillfällen uppstår, hur dessa tillfällen identifieras genom analys av kilmatdata samt hur stor del av den totala fosfortransporten de utgör under en längre tidsperiod är dock relativt lite undersökt. Skillnader och likheter mellan indexen I det svenska och norska P-indexet ingår förekomsten av extrema väderlekssituationer indirekt då t.ex. förekomst av översvämmad mark och uppgifter om tjälförekomst ska anges. I övrigt tillförs enbart indata om årsmedelnederbörden för det område som klassas. I det danska indexet ingår även t ex ackumulerad nederbörd okt-mars. I de förberedande beräkningarna och klassningarna som gjorts i Danmark har dock nederbörden bearbetats mer i detalj (d.v.s. med en hög upplösning) t ex. vid beräkningar av R-faktorn vid erosionsriskklassningen. Tabell 1. Behov av klimatdata för beräkningar i de olika p-indexen P-index Nederbörd Nederbörd Regionalt anpassad Förekomst av tjäle årsmedel okt-mars R-faktor Danmark JA JA JA NEJ Norge JA NEJ Osäkert NEJ Sverige JA NEJ NEJ JA Källfaktorer Förenklat kan man säga att indata, som används för att beskriva källfaktorer för fosforförlusten, skall beskriva hur mycket lättillgängligt fosfor som finns i jorden, hur stor möjlighet en jord har att binda lättlösligt fosfor (fosforbindningskapacitet/ fosformättnadsgrad) samt hur mycket fosfor som tillförs via gödseln och hur mycket som bortförs via skörden. Detta sammantaget skall ge ett värde på risken att någon transportprocess för med sig fosfor till vattendragen. I faktarutan nedan ges en kortfattad beskrivning av kemiska processer av betydelse för fosfor i jord. 14

15 FAKTA Hur mäts mängd och tillgänglighet av fosfor i en jord? De kemiska processer som styr tillgången till lättillgängligt fosfor i en jord är komplexa. Enbart fosfortalet, d.v.s. mängden lättillgänglig fosfor (P-AL) ger inte ett fullständigt svar på hur lätt fosfor urlakas ur jorden. Det är även viktigt att veta hur mättad jorden är på fosfor. Fosformättnadsgraden (DPS) anger hur mycket fosfor som finns tillgängligt i förhållande till jordens fosforbindningskapacitet. Fosforbindningskapaciteten (PSI), i sin tur, anger hur stor mängd bindande ämnen (oxider av järn och aluminium samt kalk) som finns i jorden (mol (Al ox +Fe ox )/kg). Högt innehåll av dessa ämnen gör att jorden kan binda mer fosfor, har en hög fosforbindningskapacitet. För att avgöra en jords risk för fosforläckage krävs därför både data om mängden lättillgängligt fosfor och fosforbindningskapacitet. För att få ett mått på fosforbindningskapaciteten måste man känna till en jords innehåll av järn- och aluminiumoxider samt kalk i flera delar av jordprofilen, eftersom fosforbindningskapaciteten kan förändras nedåt i profilen. Analysmetoder för såväl bestämning av lättillgängligt fosfor som innehåll av bindande ämnen kan variera. I Sverige har man t.ex tagit fram ett förenklat sätt att bestämma graden av fosformättnad. Även jordens innehåll av organiskt material kan användas tillsammans med P-AL talet för att få ett indirekt värde på fosformättnadsgrad. Källor: Bergström m.fl. 2007, fosfor från jordbruksmark till vatten tillstånd flöden och motåtgärder i ett nordiskt perspektiv., Rapport MAT 21 nr 2/2007, Ulén B., 2006, FAKTA Jordbruk, sammanfattning av aktuellt jordbruk, Nr Sveriges lantbruksuniversitet Skillnader och likheter mellan indexen I alla tre indexen ingår ett värde för jordens fosforinnehåll/fosfortal t.ex. i mg P/kg jord, se tabell 2. Analysmetoderna skiljer sig dock åt (olika extraktionsmetoder). I det svenska indexet behövs indata för fosforinnehåll i både ytjorden (matjorden) och en bit längre ned i profilen (alven). I alla tre indexen inräknas effekten av tillförd mineral- och stallgödsel samt hur och när gödseln brukas ned (metod). Man tillför även fakta om skördeuttag, typ av gröda samt om växtrester lämnas kvar i åkern. I det norska indexet tar man inte hänsyn till jordens fosformättnadsgrad/fosforbindningskapacitet. För att räkna ut detta krävs indata om jordens innehåll av järn- och aluminiumoxider, se faktarutan ovan. I Danmark har man tagit fram ett landstäckande underlag genom extrapolering av analyser från karakteristiska provpunkter 12. Resultatet från denna sammanställning har sedan används för att klassa dansk jordbruksmark utifrån sannolikheten (i indexet kallat Y) att löst fosfor binds till jorden i de nedre delarna av jordprofilen. I det svenska P-indexet beräknas fosformättnadsgraden (DPS) för matjorden respektive alven separat genom ett samband mellan ph, halt av organiskt material, ler halt och PAL-tal 9. De resulterande värdena för DPS i matjorden respektive alven används sedan separat för att beräkna risken för tranport av lättlösligt fosfor från markytan (via ytavrinning och makroporflöde) respektive mineraljorden (infiltration), se även figur 7. I det svenska indexet räknar man även in en s.k. berikningsfaktor. Faktorn ger ett värde på hur mycket bunden fosfor (ej reaktivt) som tar sig vidare genom vattenerosion och makroporflöde. Med dessa transportprocesser sker en selektion av partiklar med olika stor förmåga att binda fosfor och olika storlek vilket har betydelse för hur långt de lösgjorda partiklarna kan transporteras. Faktorn räknas ut genom en funktion, mellan procent sand, lera samt PAL -tal som baseras på mätningar i fält 13. I det norska indexet tar man även med utfrysning av fosfor från vintergrön mark som en fosforkälla. Upprepade frys/tina cykler har visat sig kunna ge en frigörelse av fosfor med upp till 80 % av grödans innehåll. I det norska indexet har man tagit 12 Holton Rubeak G., Heckrath G., Greve M., 2009, Fosforresurser i danskt jordbruk: Vand och Jord, årg. 16, Nr 2, s Djodjic F. & Bergström L., 2005, Conditional phosphorus index as an educational tool for risk assessment and phosphorus management. Ambio, Vol.34, No. 4-5,, s

16 fram en bedömningstabell som ger ett delvärde till riskvärdesberäkningen 14. Dessutom ingår fosforbalans som en faktor. Tabell 2. Behov av indata för beräkning av källfaktorer i de tre olika P-indexen Norge Sverige P-ALtal Effekt av gödsling JA Tillförd mängd, metod Tidpunkt, metod, Tillförd mängd Utfrysning av fosfor P-index Jordens fosforinnehåll Danmark Olsen P- metoden Fosforbindningskapacitet Landstäckande klassning (låg, medel, hög) NEJ Beriknings faktor Fosforbalans Gröda /skörd NEJ NEJ NEJ NEJ Växt zon gröda NEJ JA NEJ P-ALtal % lera % sand P-ALtal Beräknas för resp. skifte NEJ JA JA Transportfaktorer Transportprocesser I denna jämförelse har vi valt att utgå ifrån de transportprocesser som ingår i de olika indexen. Vissa processer finns med i alla tre indexen och några är specifika för ett visst index. Erosion i vattendragen finns inte med i något av indexen även om man (t ex i den danska studien) diskuterar att även denna process kan vara viktig för fosfortransporten. Ytavrinning Vi definierar här ytavrinning som ett vattenflöde över markytan utan transport av partiklar. Det ytavrinnande vattnet transporterar då lättlösligt fosfor från åkerjorden eller fosfor som har tillgängliggjorts via utfrysning från grödor som står över vintern. FAKTA - Hur uppstår ytavrinning? Ytavrinning uppstår vid två olika situationer, dels som Hortons ytavrinning, då nederbördens intensitet överstiger jordens infiltrationskapacitet (t ex vid intensiva åskregn) och dels som mättad ytavrinning, vilket bildas i områden där grundvattenytan når upp till markytan (eller tjälen gör den ogenomtränglig) och omöjliggör infiltration (t ex vid perioder av långvarigt regn, snösmältning på tjälad mark). Hur långt det ytavrinnande vattnet transportterar löst fosfor är beroende av dess hastighet som i sin tur beror på tillrinningsområdets storlek, jordförhållanden, sluttningens lutning och vegetation eller andra hinder i dess väg. När det ytavrinnande vattnet förmår att lösgöra, transportera och deponera partiklar övergår ytavrinningen i vattenerosion, se vidare nedan. Skillnader och likheter mellan indexen Av nedanstående tabell framgår att klassningar av ytavrinning skiljer sig åt mellan indexen. I det danska tar man ingen hänsyn till jordartens infiltrationskapacitet, vilket görs i de andra två. Topografins betydelse representeras av lutningen inom ett fält i det norska och svenska indexen medan man i det danska använder en GIS-beräkning där varje beräkningsenhet (ruta) får ett värde utifrån hur stor yta (antal ovanför liggande rutor) som rinner till denna. Avgränsning för 14 Bechmann M. Krogstad T, Falk Ögaard A, Fosforindeks-En riskiko-indeks for fosfortap fra jordbruksarealer. Tillgänglig via websidan: informasjon.pdf 16

17 denna beräkning utgörs av blockgränser. I det danska indexet tar man även hänsyn till nederbördsmängden inom det område som klassas. I det danska och svenska indexet beräknas ytavrinning på all åkermark, medan man i det norska bara gör det för permanenta gräsmarker. Tabell 3. Behov av indata för beräkning av ytavrinning i de olika P-indexen. P-index jordart topografi nederbörd Danmark Nej tillrinningsarea GIS-beräkning ack. nederbörd okt-mars (10-årsmedel) Norge olika jordartsklasser Lutning i fältet Indirekt genom årsmedelnederbörd Sverige Jordens textur Lutning i fältet Indirekt Olikheterna mellan indexen är främst att man i det danska inte tar någon hänsyn till jordartens infiltrationskapacitet, samt att man i det svenska och norska inte tar hänsyn till hur mycket vatten som rinner till ett fält, d.v.s. topografin. Klassningen i det svenska och norska indexet kan dock förfinas genom att man tillför ett värde för årsmedelnederbörden samt fältets sluttningslängd vid varje enskild klassning. Vattenerosion Vid vattenerosion transporteras jordpartiklar med hjälp av regndroppar eller ytavrinnande vatten. Det ytavrinnande vattnet ger upphov till yterosion (sheeterosion) som ofta koncentreras till rännilar. Det sediment som lösgörs via ytavspolning och rännilserosion (rillerosion) transporteras främst i rännilarna. När rännilarna koncentreras i svackor uppkommer kraftigare erosion, kallad temporär ravinerosion (ephemeral gully erosion). Till skillnad från rännilserosion, vars exakta läge kan variera, återkommer oftast temporär ravinerosion i samma lägen i terrängen. De faktorer som påverkar var och när ytavrinning, och därmed yterosion, rännilserosion och temporär ravinerosion, uppträder kan sammanfattas: klimat, topografi, jordens egenskaper, förekomst av dränering, vegetationstäckning samt faktorer gällande ytavrinningens möjlighet att ta sig vidare genom ett jordbrukslandskap (brukningsmetoder, landskapselement mm), se vidare faktarutan nedan. FAKTA faktorer som påverkar vattenerosionens intensitet Väderleksförhållanden som ger vattenerosion är långvariga regn eller tillfällen med snabb avsmältning av snö och tjälad jord som leder till vattenmättnad i jorden. Vattenerosion i form av rännilserosion och temporär ravinerosion sker episodartat och återkomstperiodiciteten kan vara lång (flera år). Topografin har betydelse genom att erosiviteten hos det ytavrinnande vattnet ökar med ökad lutning, längre sluttningslängd, när det koncentreras i svackor (konkav tvärprofil) samt när det passerar sluttningar med konvex längdprofil. Jordens erodibilitet (erosionsbenägenhet) avgörs av hur lätt partiklar (både primärpartiklar och aggregat) kan lösgöras och hur lätt de sedan kan transporteras vidare. Hos partiklar mindre än 0,06 mm (lera) begränsas erodibiliteten av kohesionskrafter och därför anses de lättaste icke kohesionsjordarna (mjäla, mo/silt) som mycket erosionsbenägna. Men jordar med aggregatbildning kan i många fall ha minst lika hög erodibilitet. Aggregatstabiliteten minskar med minskat organiskt innehåll, minskad andel lera (< 30 %) samt vid de tillfällen då jorden är vattenmättad eller utsätts för upprepade frysning och upptining. Det finns många olika metoder för beräkning av risk för vattenerosion. Den mest tillämpade är den empiriskt framtagna metoden USLE 15, se faktarutan nedan, vilken även använts i de P- index som presenteras här. USLE, eller dess vidarutveckling RUSLE, är dock inte anpassade för erosionsprocesser i ett klimat med snösmältning, tjäle och upprepade frys/tina cykler samt en nederbördsregim som främst ger mättad ytavrinning. Såväl topografins inflytande som jordens erodibilitet ändras i detta klimat. Jordens erodibilitet påverkas genom att de aggregatbindningar, som i andra klimat, gör lera till en relativt motståndskraftig jordart, löses upp och ökar lerans erodibilitet väsentligt. Den relativa betydelsen av topografiska faktorer (sluttningslängd, 15 Wishmeier, W.H., Smith, D.D Predicting rainfall erosion losses a guide to conservation planning. Agricultural Handbook Nr:

18 lutning) ändras också. Sannolikt har lutningen en mindre vikt och sluttningslängd/tillrinningsområde en större betydelse än i klimat där ytavrinning främst uppstår pga. intensiv nederbörd, se t.ex. 16. Ytterligare en komplicerande faktor för tillämpning i nordiska klimat är de förhållanden som uppkommer vid snösmältning och tjälad mark. Snö som nederbörd kan innebära en ackumulation med en ojämn fördelning i landskapet, vilket vid avsmältningen kan ge skillnader i mängden ytavrinnande vatten som snarare beror på t ex vindförhållanden än topografi. Klimatet innebär även att det uppkommer extrema tillfällen som kan ge stora jordförluster t ex vid regn på delvis tjälad mark samtidigt som snösmältning. Hur ofta dessa väderförhållanden uppstår i ett område finns inte med i USLE/RUSLES R-faktor vilket naturligtvis är en brist. Det är även viktigt att understryka att USLE/RUSLE är framtagna för jordförlust från yterosion och till viss del rännilserosion men inte temporär ravinerosion 17. Sannolikt är det just kraftig rännilserosion och temporär ravinerosion som i ett nordiskt klimat kan ge höga uttransporter av eroderad jord till vattendragen, eftersom vattnets transporterande kraft är hög och motverkar sedimentation vid t ex skyddszoner, trädridåer, stengärdsgårdar, markvägar mm, se figur 9. Det är alltså viktigt att dessa erosionsformer inkluderas i en riskklassning. Pilallé utmed markväg Temporär ravinerosion Temporär ravinerosion Stengärdsgård Figur 9. Spår av temporär ravinerosion som bildats i samband med snösmältning. Kraften i denna transportprocess kan föra jord och fosfor långa sträckor. 16 Alström K., Bergman-Åkerman A. 1991, Vattenerosion i sydsvensk åkermark, Licentiatavhandling, Lunds universitet Naturgeografiska institution, Rapporter och Notiser Foster et al, 2003, Users guide, revised Universal soil loss equation, version 2 RUSLE2, USDA- Agricultural Research Service, EAshington; DC 18

19 FAKTARUTA kortfattad beskrivning av USLE och RUSLE Den grundläggande ekvationen för både USLE och RUSLE är: A = R*K*L*S*C*P A = jordförlust i ton/ha år R = nederbördens erosivitet (MJ mm/ha timme år) K = jordens erodibilitet (ton ha timme/ha MJ mm) L = sluttningslängden S = sluttningens lutning C = vegetationstäckning P = faktor som tar hänsyn till eventuella åtgärder Jordförlusten som räknas fram med denna ekvation är medelerosionen från ett fält. Ekvationen är empiriskt framtagen och respektive ingående parameter bör kalibreras genom fältförsök i det land där den skall tillämpas. Kalibreringen skall göras i fältförsök som är avgränsade till 22, 1 m sluttningslängd och 9 % lutning. I dessa fältförsök testas även sambandet mot jordförlusten för olika jordar, olika grödor och olika brukningsmetoder (åtgärder). Utvecklingen av RUSLE (Revised Universal Soil Loss Equation) är i princip att sambanden för de ingående parametrarna vidareutvecklats för att gälla i olika klimatzoner och en ytterligare förfining av beräknings algoritmer med processbaserade ekvationer. I den tillämpning av RUSLE som ingår i beräkningen av jordförlust i WaTem har t ex parametern för sluttningslängd bytts ut mot tillrinningsområdets storlek, medan övriga faktorer beräknas enligt någon av ekvationerna i handboken för RUSLE. Skillnader och likheter mellan indexen I Norge har man genom mångåriga fältförsök tagit fram en kalibrerad variant av USLE; USLENO och en vidareutveckling av denna: ERONOR 18. Den erosionsriskkarta som ligger till grund för beräkning av det norska indexet har baserats på USLE med en viss anpassning till norska förhållanden 19. I det danska P-indexet har man tillämpat en modifierad variant av RUSLE 20 som används i WaTem; en beräkningsmetod framtagen i Belgien 21. För denna tillämpning har man bl.a. räknat ut regionala värden för R-faktorn i Danmark. Tabell 4. Tillämpad metod för klassning av erosionsrisk samt behov av indata för beräkningen i de fall detta är olika mellan P-indexen. P-index Metod Tillrinning (L) Lutning (S) Nederbörd (R) Danmark RUSLE Tillrinningsarea till beräkningsenhet Lutning i gridcellen Regionalt anpassad R-faktor (gridstorlek t ex 10*10 m) Norge USLE Fältets sluttningslängd Lutning i fältet Sverige RUSLE Fältets sluttningslängd Lutning i fältet I det svenska P-indexet har RUSLE tillämpats utan några direkta anpassningar till nordiskt klimat. Eftersom testområdet var litet ansågs variationen av detta värde vara försumbar och inte påverka den relativa riskbedömning som man eftersträvade Lundekvam, ERONOR/USLENO-Empirical erosion models for Norwegian conditions. Documentation. Report no 6/2002. Norwegian University of Life Sciences. 19 Muntl. Uppfigt M. Bechmann Renard, K.G., Foster, G.R., Weesies, G.A., McCool, D.K., Yoder, D.C Predicting Soil Erosion by Water: A guide to conservation planning with the Revised universal soil loss equation (RUSLE). Agricultural Handbook Nr: 703, 404 pp 21 Van Oost, K., Govers, G., Desmet, P., Evaluating the effects of changes in landscape structure on soil erosion by water and tillage. Landscape Ecology 15: Faruk Djojic,muntl. 19

20 Vattenerosion Ytavrinning Infiltration Makroporflöde Figur 10. Klassning av risk för fosforläckage för olika transportprocesser med hjälp av det danska P- indexet. Röd = hög risk, Gul = mellanhög risk, Grön = låg risk. Figuren är modifierad efter Heckrath et al. 2009, se ovan. När det gäller olika former av erosion, i förhållande till hur den topografiska faktorn (LS, se ovan) bedöms, skiljer sig detta åt mellan indexen. I handledningen till RUSLE understryks att ekvationen är framtagen för att representera erosionsformer som uppkommer inom en sluttning och inte i t ex konkava svackor. Riskområden med temporär ravinerosion blir därmed inte karterade. Detta kompenseras dock i såväl det svenska som norska klassningsförfarandet genom en möjlighet att tillföra fakta om sluttningens form t ex om fältet har en konkav, konvex eller uniform sluttning (svenska) respektive vannförande dråg (norska). I beskrivningen till den norska erosionsriskkartan framhålls att det är bara yterosion som modelleras 23. I den danska tillämpningen innebär beräkningssättet att sluttningar som är konkava i tvärprofilen får en stor tillrinning eftersom vatten samlas dit och därmed får dessa lägen ett högt värde vid beräkningen. 23 NIJOS vurdering av erosionsrisiko Ein rettleair i bruk av erojonsrisikokartet.norsk institutt for jordog skogkartlegging. 20

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Beskriva de tre fosforindexen (uppbyggnad, behov av indata.) Så långt möjligt tillämpa de tre olika indexen i två pilotområden.

Läs mer

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Vinåns avrinningsområde 21 oktober 2008 Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Hur når fosfor och jord vattendragen? Ytavrinning Makroporflöde Vattenerosion

Läs mer

Enkelt verktyg för riskkartering av fosforförluster via ytavrinning

Enkelt verktyg för riskkartering av fosforförluster via ytavrinning Enkelt verktyg för riskkartering av fosforförluster via ytavrinning Test inom Edenbergaåns avrinningsområde i södra Halland 2013-02-08 På uppdrag av Region Halland Enkelt verktyg för riskkartering av

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här

Läs mer

Pilotptojektet Greppa Fosforn

Pilotptojektet Greppa Fosforn Pilotptojektet Greppa Fosforn Identifiering av riskområden och förslag till åtgärder utveckling av metod för självvärdering på gården Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Lovisa Stjernman Forsberg and Barbro

Läs mer

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets

Läs mer

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU Läckage av bekämpningsmedel till vattenmiljön (Dos, interception) Adsorption Nedbrytning Hydrologin Hur mycket

Läs mer

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till

Läs mer

Riskområden för höga fosforförluster via ytavrinning och vattenerosion från åker

Riskområden för höga fosforförluster via ytavrinning och vattenerosion från åker Riskområden för höga fosforförluster via ytavrinning och vattenerosion från åker - en tillämpning av det Danska P-index på två pilotområden i Skåne och Halland Titel: Riskområden för höga fosforförluster

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Åtgärder för att hindra ytvattenerosion - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Förord Denna skrift är en bilddokumentation över ytvattenerosion som lokalt kan ge stora problem i odlingen och även ge förluster

Läs mer

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion Innehåll Förord Inledning...3 Transport av fosfor och bekämpningsmedel...3 Ytavrinning...3 Åtgärder mot ytvattenerosion...4 Exempel på ytvattenerosion...5 Skyddszoner...8

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn

Läs mer

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1

Läs mer

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Samverkan mellan Hallands miljö- och

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö

Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö Vad är en effektiv åtgärd? Omedelbar effekt Effekt varje gång den används

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD Barbro Ulén 1, Ararso Etana och Jan Lindström 1 Mark och Miljö, Biogeofysik och Vattenvård, Box 7014, 750 07 Uppsala Mark och Miljö, Jordbearbetning

Läs mer

Provtagningar inom Västra Gotlands Vattenrådsområde 2014

Provtagningar inom Västra Gotlands Vattenrådsområde 2014 Provtagningar inom Västra Gotlands Vattenrådsområde 2014 Provtagare: Ingvar Jakobsson Vattenprovtagningar inom Västra Gotlands Vattenrådsområde år 2014. Bakgrund: Västra Gotlands Vattenvårdsområde omfattar

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius SGUs jordartsdata Gustav Sohlenius Jordartskartor Jordartskartor Detaljerade kartor, framtagna för presentation i skala 1: 50 000 För ungefär 2/3 av svensk åkermark finns detaljerade jordartskartor framtagna

Läs mer

Faruk Djodjic, Institution för vatten och miljö

Faruk Djodjic, Institution för vatten och miljö Identifiering av riskområden och lämpligaste li motåtgärder Riskområden var? Verktyg? Rätt placering? Rätt åtgärd? Faruk Djodjic, Institution för vatten och miljö Skala och upplösning Skala och upplösning

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars

Läs mer

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet LANTBRUKSENHETEN Rapport 2003:07 Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet Maj 2003 1 Titel: Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet. För text och utformning svarar

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

God skötsel av kantzoner för effektivare fosforretention (projekt nr H )

God skötsel av kantzoner för effektivare fosforretention (projekt nr H ) God skötsel av kantzoner för effektivare fosforretention (projekt nr H9728) Ararso Etana, Barbro Ulén, Gunnar Torstensson, Jan Lindström, Maria Blomberg Syften och hypoteser I detta projekt utvärderade

Läs mer

Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden på golfbanor!

Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden på golfbanor! EXPO-NET Danmark A/S Phone: +45 98 92 21 22 Georg Jensens Vej 5 Fax: +45 98 92 41 89 DK-9800 Hjørring E-mail: plast@expo-net.dk Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden

Läs mer

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde 1 Modelluppsättning 1.1 HYPE-modellen HYPE (Lindström m.fl., 2010) är en hydrologisk modell för integrerad simulering av flöden och omsättning

Läs mer

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29

Läs mer

Riskområden för erosion och näringsläckage i Segeåns avrinningsområde

Riskområden för erosion och näringsläckage i Segeåns avrinningsområde Examensarbete INES nr 247 Riskområden för erosion och näringsläckage i Segeåns avrinningsområde Anna Lindstein 2012 Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap Lunds Universitet Sölvegatan 12

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk)

Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk) Kunskap färdig att använda Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk) En grupp forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Stafsinge 3:6 m.fl. Falkenberg - detaljplan Teknisk PM Geoteknik

Stafsinge 3:6 m.fl. Falkenberg - detaljplan Teknisk PM Geoteknik Falkenberg - detaljplan Beställare: Beställarens ombud: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Falkenbergs kommun Sabina Uzelac Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Mikael Lindström Araz Ismail Uppdragsnr:

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket Ingrid Wesström Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Från början på 1800-talet till 1960 Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 milj. ha 1

Läs mer

Två presentationer, 29/

Två presentationer, 29/ Två presentationer, 29/11 2016 1. Markbaserad rening Kunskapsläge 2. Markretention Återkoppling från träff i Kungsbacka 28-29/9 2016 Björn Eriksson, redaktör Avloppsguiden Markbaserad rening Kunskapsläge

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

En jämförelse av två riskkarteringar av fosforförlust från jordbruksmark

En jämförelse av två riskkarteringar av fosforförlust från jordbruksmark Examensarbete INES nr 310 En jämförelse av två riskkarteringar av fosforförlust från jordbruksmark Utförda med Ekologgruppens enkla verktyg och erosionsmodellen USPED Foto: Jenny Ahlstrand Jenny Ahlstrand

Läs mer

MACRO-DB. Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten. Mikaela Gönczi, CKB, SLU.

MACRO-DB. Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten. Mikaela Gönczi, CKB, SLU. MACRO-DB Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten Mikaela Gönczi, CKB, SLU mikaela.gonczi@slu.se Seminarium om vattenskydd Länsstyrelsen i Skåne 12 november 2014 Generella faktorer

Läs mer

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt Barbro Ulén, SLU Växtnäringshushållning och växtnäring i balans Källa Steineck m fl 2000 SLU Kontakt Gödslade arealer (%) P Markbalans 50 44 Fosforbalans

Läs mer

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo K 522 Grundvattenmagasinet Hultan Henric Thulin Olander Bjärsjölagård Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-331-1 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala

Läs mer

Projekt Greppa Fosforn

Projekt Greppa Fosforn Projekt Greppa Fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken. Projektets huvudsyfte Att utveckla ett arbetssätt för att på effektivaste sätt minska

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

Jordbruket och vattenkvaliteten

Jordbruket och vattenkvaliteten Jordbruket och vattenkvaliteten Kunskapsunderlag om åtgärder Rapporten är ett kunskapsunderlag om åtgärder som kan genomföras i jordbruket för att förbättra vattenkvaliteten. Exempel på sådana åtgärder

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde Delprojekt 1. HS Skaraborg rapport nr 1/12 Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde. Delprojekt 1. Kvalitativ studie för att

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Figur 1: Översiktskarta över planområdet, berört område framgår av rektanglarna.

Figur 1: Översiktskarta över planområdet, berört område framgår av rektanglarna. 2014-09-09 Bakgrund Inom kvarteret Rätten, fastigheten Skönsberg 1:25, planerar kommunen uppföra ett nytt äldreboende. Genomförandet av planen kommer att innebära att befintliga byggnader rivs och att

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Blankett A Administrativa uppgifter

Blankett A Administrativa uppgifter Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (19) Objekt Upprättad (namn) (datum) IDnr Kommun Senast reviderad (namn) (datum) Inventeringens namn Dossiernummer Preliminär riskklass enligt BKL Inventeringsfas

Läs mer

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är

Läs mer

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige

Läs mer

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS 132 Mats Söderström På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS Jordbrukets miljöpåverkan måste minska samtidigt som produktiviteten måste öka. Det är en svår ekvation att lösa. Nya

Läs mer

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo K 529 Grundvattenmagasinet Åsumsfältet Henric Thulin Olander Vollsjö Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-338-0 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala

Läs mer

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde? Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde? Pilotprojektet Greppa Fosforn SLU JTI Rådgivning & samarbeten (lantbrukare, SLU, SJV-vatten) inventering, provtagning, observation, dokumentation Barbro: Förbättrad

Läs mer

Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark

Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Bakgrund Jordbruksverket planerar att i utvalda typområden undersöka i vilken utsträckning utlakningen

Läs mer

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 PROTOKOLL Nummer 32 6.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Vattenbiolog

Läs mer

Avledning av vatten med diken

Avledning av vatten med diken Avledning av vatten med diken Anna-Maria Perttu innovativ dagvattenhantering Avledning av vatten med diken Diken används i dagvattensystem för att på ett enkelt sätt leda iväg överskottsvatten från ett

Läs mer

Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för

Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för 1 2 Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för användning av växtskyddsmedel. Villkoren är till

Läs mer

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund 2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

1(5) 2011-02-22 532-298/2011 2010-11-24 537-6013-10

1(5) 2011-02-22 532-298/2011 2010-11-24 537-6013-10 Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2011-02-22 532-298/2011 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2010-11-24 537-6013-10 1(5) Handläggare, direkttelefon/our reference, telephone

Läs mer

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser

Läs mer

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

Översvämningsanalys Sollentuna

Översvämningsanalys Sollentuna Beställare Sollentuna kommun och Sollentuna Energi AB Översvämningsanalys Sollentuna Konsekvenser av extrema regn över Sollentuna kommun Uppdragsnummer Malmö 2015-04-21 12802674 DHI Sverige AB GÖTEBORG

Läs mer

Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav?

Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav? Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav? Planering och utvärdering av Vattenvård 2016-04-05, Södertälje Peter Ridderstolpe, tekn lic. WRS AB Peter.ridderstolpe@wrs.se Klicka här för att ändra

Läs mer

FOSFORLÄCKAGE FRÅN ÅKERMARK TILL

FOSFORLÄCKAGE FRÅN ÅKERMARK TILL FOSFORLÄCKAGE FRÅN ÅKERMARK TILL KYRKÅN - EN DEL AV ÅKERSTRÖMMENS AVRINNINGSOMRÅDE Sara Tierney maj 2011 Handledare Gunno Renman LWR-KAND-EX-2011:04 I Sara Tierney Kandidatarbete ii Fosforläckage från

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor

Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor Exempel med FyrisNP-modellen i Stigfjordens och Kungsbackafjordens avrinningsområden Rapport från projekt Hav möter Land Klima vatten

Läs mer

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:

Läs mer

TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISK PM GEOTEKNIK. Örebro 2015-07-29. WSP Box 8094 700 08 Örebro

TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISK PM GEOTEKNIK. Örebro 2015-07-29. WSP Box 8094 700 08 Örebro TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISK PM GEOTEKNIK Örebro WSP Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 010/722 50 00 2 TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Växtbäddens vatten, luft och temperatur

Växtbäddens vatten, luft och temperatur Handbok OM Växtbäddens vatten, luft och temperatur Förord Denna handbok publicerades för första gången år 2000. Eftersom den innehåller viktiga markvetenskapliga grunder vill vi ge ut den i en ny upplaga.

Läs mer

Kartläggning av skyfalls påverkan på samhällsviktig verksamhet metodik för utredning på kommunal nivå. Erik Mårtensson

Kartläggning av skyfalls påverkan på samhällsviktig verksamhet metodik för utredning på kommunal nivå. Erik Mårtensson Kartläggning av skyfalls påverkan på samhällsviktig verksamhet metodik för utredning på kommunal nivå Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se Syfte Identifiera en metod som är lämplig för en första översiktlig

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Göta älvutredningen. Varia 624:2. Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys

Göta älvutredningen. Varia 624:2. Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Göta älvutredningen Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys Varia 624:2 Bengt Rydell Linda Blied LINKÖPING 2012 GÄU Göta

Läs mer

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

PM GEOTEKNIK. BoKlok Odenvallen UPPDRAGSNUMMER: SKANSKA SVERIGE AB SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK GEOTEKNISK UNDERSÖKNING - UTREDNING

PM GEOTEKNIK. BoKlok Odenvallen UPPDRAGSNUMMER: SKANSKA SVERIGE AB SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK GEOTEKNISK UNDERSÖKNING - UTREDNING SKANSKA SVERIGE AB BoKlok Odenvallen UPPDRAGSNUMMER: 2454648000 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING - UTREDNING PROJEKTERINGSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK 1(6) Sweco Bangårdsgatan 2 Box 553

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3

Läs mer

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick

Läs mer