Provtagningar inom Västra Gotlands Vattenrådsområde 2014

Transkript

1 Provtagningar inom Västra Gotlands Vattenrådsområde 2014 Provtagare: Ingvar Jakobsson

2 Vattenprovtagningar inom Västra Gotlands Vattenrådsområde år Bakgrund: Västra Gotlands Vattenvårdsområde omfattar en yta av 314 km2 vilket är ungefär 10 % av öns totala yta.. Markanvändningen är 40 % åker och 48 % skog. Tillrinningsområdet till Paviken har uppskattats till 150 km2. Området domineras av de större åarna Idån och Varbosån samt de mindre åarna som kommer från Loggarvetrakten och Robbjänsområdet. Ån från Robbjäns ingår ej längre i provtagningarna. Provtagningarna har skett på 15 olika platser och deras belägenhet framgår av karta. Provtagningarna har skett under hela året. Provtagningsplatser: Längst upp i kanalsystemet provtas en punkt vid Myrse i Stenkumla. Nästa punkt i denna del av kanalsystemet sker vid Valdarve i Esklelhem där även en punkt provtas i kanalsystemet som kommer från Tofta/Stenkumla.. I en annan del av kanalsystemet provtas vid Vallbys/Allvede (3 platser) samt Rodarve, samtliga i Hogrän, Lilla Atlings i Atlingbo, Ejmunds i Mästerby samt vid Mafrids i Västergarn som därmed är sista punkten innan Paviken. Resterande fem provtagningspunkter sker i Klintebysområdet där totalt fem platser provtas. Tillvägagångssätt: Analyserna har utförts med utrustning tillhandahållen av länsstyrelsen och utgöres av en kolorimeterutrustning som sänder en ljusstråle genom provet. Olika färger erhålles för respektive parameter (N och P). NO3-N analys: Analysen går så till att 1 ml provvatten sättes till ett provrör innehållande kadmium och koncentrerad svavelsyra. Efter avläsning av ett nollvärde tillsättes ett reagens som efter omskakning och en reagenstid på 5 minuter ger en mer eller mindre gul färg beroende på mängden kväve. PO4-P analys: Analysen går så till att 10 ml provvatten pipetteras upp i vardera två provrör. Från det ena röret fås nollvärdet och rör två tillsättes ett reagens som efter omskakning och en reagenstid på 2 minuter ger en mer eller mindre blå färg beroende på koncentrationen. Nederbörd: För att i någon mån förklara de erhållna resultaten så spelar även nederbördsbilden in. De uppmätta värdena framgår av tabell. De är insamlade i Klinte. Resultat: Helt allmänt så varierar NO3-N-värdena mycket under säsongen beroende på nederbörd och växtlighet. Gällande nederbördens fördelning så framgår tydligt en högre nederbördsmängd inåt ön jämfört med kusttrakterna (se tabell) Värdena för punkterna 1,2,3,4 under januari till mars beror på föregående års höga värden under november och december varefter en utspädningseffekt har skett. Punkterna 2a, 2b, och 2c, där provtagningarna började först i mars, uppvisar mycket höga värden vilka dock avtar då växtligheten kommer igång. Hade provtagningarna gjorts redan i januari så antar jag att värdena även då hade varit mycket höga i dessa punkter.

3 För punkterna 1-4 så avtar värdena, såsom tidigare påpekats, då växtligheten kommit igång. Under november och december så återkommer extremvärdena även i punkterna 3 och 4 eftersom dessa påverkas av flödet från punkterna 2a, 2b och 2c. Av tabellen framgår också att vissa provtagningspunkter (1-4) varit torrlagda under juli och augusti vilka också varit de varmaste månaderna. Helt allmänt bör också noteras att andelen åkermark inom punkterna 1-4 är mer än 50% samt att området har en del större djurgårdar och därmed har större tillgång till stallgödsel. Båda dessa faktorer hjälper naturligtvis till i sammanhanget. Gällande punkterna 5-9, inom Loggarveåns avrinningsområde, så syns, även här, en del höga värden innan grödorna tagit fart som en följd av höga värden föregående år. Längre fram under året syns påverkan från lagringsdammarna (punkt 7) För punkterna 8och 9 så beror de höga värdena på odling av en specialgröda, på en lättare jord, som antas ha fått ordentligt med växtnäring. Delar av odlingen blev ej skördad och kan antas ha skuld till fortsatt urlakning. De höga värdena i punkt 5 under november och december beror, med stor sannolikhet, på att fältet gödslades med stallgödsel och såddes sent med en höstgröda som har utvecklat sig svagt. För punkterna 10,11 och 12 så år januari-marsvärdena även här höga av liknande orsak som nämnts tidigare. Helt allmänt ligger värdena lägre bl.a. som ett resultat av mindre areal åkermark och inga större djurgårdar. Även här ökar värdena då skörden är borttagen. De högre värdena för punkt 10 beror på att denna ligger nerströms punkterna 1-4 och därför påverkas av dessa. Tabell: Nederbörd och dygnsmedeltemperatur Månader Nederbörd, Klinte resp Mästerby Dygnsmedelt. gr C (Visby) Januari 65 Februari 27 Mars 29 April ,5 Maj ,4 Juni Juli ,6 Augusti ,1 September ,2 Oktober ,7 November 22 December 39 Totalt 527 För PO4-P-värdena, som överlag är extremt höga, återkommer egentligen i samma mönster som för NO3-N, nämligen höga värden under icke växtsäsong. Punkterna 2b och 2c uppvisar extremvärden. Under juni/juli sjunker värdena något men är ändå mycket höga. Efter skörden ökar värdena igen även gällande punkterna 3 och 4 vilka påverkas av punkterna uppströms.

4 I området finns, såsom tidigare nämnts, större djurenheter och jordarna kan vara naturligt uppgödslade under lång tid. Stor djurhållning med mycket stallgödsel höjer också halten av lättlöslig fosfor i marken. Jordarna inom Klintebysområdet är en blandning av olika jordarter från lättare sandiga jordar till lerjordar med varierande lerhalter. Båda dessa grupper av jordar bidrar till läckage av fosfor. Sandjordarna har låg sorptionsförmåga, d.v.s. förmåga att kvarhålla fosfor varför urlakningen kan bli stor. Lerjordarna med sina porer i form av sprickor, maskgångar och rotkanaler bidrar även de till betydande förluster. Gällande provtagningarna inom Klintebysområdet så utmärker sig punkterna 7,8 och 9. Punkt 7 ligger efter reningsdammarna och där uppträder mycket höga värden även under växtsäsong. Värdena för punkt 7 är faktiskt högre under växtsäsong än efter. Att värdena i punkt 8 och 9 är höga beror på en specialgröda som antagligen gödslats ordentligt. Värdena ligger kvar på höga nivåer under resten av året och delar av odlingen blev aldrig skördad så läckaget fortsätter. Punkt 10 uppvisar höga värden under december vilket kan bero på att den provtagningspunkten ligger nerströms punkten vid Ajmunds och alltså påverkas av värdena därifrån. Värdena under juni/juli för punkt 11 har jag ingen förklaring till. Fosfordamm (förstudie) Västra Gotlands vattenråd sökte och fick bidrag för att göra en förstudie för anläggning av en fosfordamm. Meningen med en fosfordamm är att man skall söka samla upp en del av den mängd fosfor som försvinner från åkermarken i form av partiklar och löst fosfor. Lerjordar är den jordart som ger störst förlust av fosfor genom ytavrinning. Vi gjorde studiebesök på olika platser och försökte lokalisera lämpliga platser inom vårt eget område men den korta projekttiden gjorde att vi, som nödlösning, valde dammarna vid Fridensfors i Sanda. Rätt utförd skall en fosfordamm bestå av två delar: en djupdel och en vegetationsdel. Djupdelen skall ha ett djup av 1-1,5 meter och utgöra ca ¼ av den totala dammytan. Vegetationsdelen skall ha ett djup av cm och utgöra ¾ av totalytan. Det mesta av fosforn är bunden till jordpartiklar och hamnar alltså i djupdelen. Vegetationsdelens växter tar hand om sedimentet och den lösta fosforn. Fosfordammen skall, i övrigt, vara långsmal och helst dubbelt så lång som bred. Vi gjorde en kortare mätstudie men sådana bör vara längre för att systemet skall kunna stabilisera sig och växtligheten börja fungera. Idealbilden i ett fungerande system bor ju vara lägre utgångsvärden än ingångsvärden. Allmänt: Provtagningarna har nu pågått i fyra år och vi ser ett klart mönster i var de höga eller extrema värdena uppträder. Många värden orsakas antagligen av stor djurhållning och därmed stor tillgång till stallgödsel. I andra fall spelar kombinationen jordart, gröda och gödsling in. Vi inom vattenrådets styrelse tackar länsstyrelsen för gott samarbete och sponsring och hoppas att mätningarna kan utnyttjas i länsstyrelsens informations- och utbildningsprogram. Västra Gotlands Vattenråd i mars 2015 Ingvar Jakobsson Provtagare

5

6

7