Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Transkript

1

2 Dokumenttyp Rapportdatum Uppdragsnummer MKB H Författare Uppdragsnamn Ny 130 kv-luftledning Falköping-Tidaholm Pöyry Sweden AB Beställare Granskad av Vattenfall Eldistribution AB Pöyry Sweden AB Godkänd av, Vattenfall Eldistribution AB Antal sidor Antal bilagor Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Nätkoncession för linje för ny 130 kv-luftledning mellan station Falköping N (OT70) och ny station Tidaholm (ZT97), Falköpings och Tidaholms kommuner, Västra Götalands län SAMMANFATTNING Inledning Vattenfall Eldistribution AB äger och bygger lokalnät och regionnät som används för distribution av elektricitet. Vattenfall Eldistribution AB svarar även för nätens drift, underhåll och förnyelse. För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs att nätägaren har ett särskilt tillstånd, nätkoncession för linje (även kallad linjekoncession). Ansökan om linjekoncession prövas av Energimarknadsinspektionen (EI). Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas till ansökan om nätkoncession för linje för en ny 130 kv-ledning mellan station Falköping N (OT70), vid Dotorp och station Tidaholm (ZT97) vid Täppan. MKB:n ska möjliggöra en samlad bedömning av effekterna på människors hälsa och miljön. Beskrivning av ledningen Sträckningen för den planerade luftledningen utgår från transformatorstationen Falköping N (OT70) vid Dotorp. Från stationen går ledningen i nordvästlig riktning cirka 500 meter, där den sedan viker av i nordostlig riktning och följer järnvägen i ungefär 1 km inom Marjarps industriområde fram till avgreningspunkt Marjarp. Därefter viker den tänkta sträckningen av i östlig riktning och når efter ca 20 km transformatorstationen Tidaholm (ZT97) vid Täppan. Ledningen kommer att uppföras i ca 30 meter höga fackverksstolpar av stål. Linorna kommer att bestå av en aluminiumlegering. Sammanfattande bedömning av konsekvenser för hälsa och miljö Planförhållanden Luftledningen är planerad att ligga inom Marjarps industriområde och berör detaljplanen Friggeråker 25:8 m.fl. (Falköping kommun, 2011). Falköpings kommun anser att luftledningen är förenlig med den för området gällande detaljplanen. Ledningssträckningen bedöms medföra små konsekvenser för gällande planer. Inga ytterligare detaljplaner berörs. En avstämning mot gällande översiktsplaner för Falköping och Tidaholms kommuner har gjorts och inga uppenbara konflikter bedöms finnas. 2

3 Riksintresse för kommunikation I anslutning till ledningssträckningen finns riksintresse Västra stambanan samt Kombiterminal Falköping med anslutande vägar, väg 184 och 46. Strax väster om Tidaholm korsar ledningssträckningen väg 26 som är ett riksintresse för väg. Ledningen kommer inte påverka funktionen för kommunikation för dessa riksintressen och anses därmed medföra små konsekvenser. Landskapsbild En luftledning påverkar alltid landskapsbilden, särskilt i öppet landskap med höjdskillnader och i skogsklädda bergsluttningar. I detta fall planeras dock inte ett helt nytt ingrepp utan en ny luftledning som ersätter en befintlig ledning från 1950-talet. Två områden med landskapsbildskydd finns runt Varvsberget och Gerumsberget. Påverkan på landskapsbilden inom området med landskapsbildskydd bedöms därmed som måttlig. Påverkan blir något större på bergets västra sida där ledningen går i en ny sträckning. På bergets östra sida bedöms påverkan på landskapsbilden något mindre för att ledningen följer den befintliga ledningsgatan. Antalet stolpfundament minskar också vilket bidrar till minskad påverkan. Naturmiljö Den föreslagna ledningssträckningen passerar genom två riksintressen för naturvård och ca 30 meter från ett område som är både Natura 2000-område samt naturreservat. Ett antal områden med specifika naturvärden såsom våtmarker, sumpskogar, nyckelbiotoper och naturvärden passeras av den föreslagna ledningssträckningen. Ledningssträckningen passerar också ett antal grundvattenförekomster och vattendrag med miljökvalitetsnormer. Sammantaget bedöms den föreslagna ledningssträckningen innebära små konsekvenser med ringa påverkan på naturmiljön. Kulturmiljö Området berörs av ett riksintresse för kultur. Det finns fornlämningar i nära anslutning till den planerade ledningssträckningen som kan kräva tillstånd enligt kulturmiljölagen. I området vid Marjarp har en arkeologisk förundersökning genomförts i samband med Falköping kommuns arbete med detaljplanen. Skulle nya fornlämningar upptäckas vid byggnation eller underhåll av ledningarna kontaktas länsstyrelsen omedelbart. Området berörs även av tre stycken bevarandeplaner för odlingslandskapet samt sex kommunala bevarandeplaner. Sammantaget bedöms ledningen medföra små konsekvenser för kulturmiljön. Bebyggelse I samband med byggnation och underhåll uppkommer viss störning, främst genom buller. Konsekvenserna av detta bedöms dock bli små eftersom påverkan är liten och arbetena sker under kort tid. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte elektriska och magnetiska fält ha betydande miljöeffekt. Magnetfältsberäkningar har utförts för den tänkta ledningssträckningen. Material Genom att materialet i stolpar och linor kan återvinnas och energiåtervinnas är hushållningen med material god och konsekvenser för hälsa och miljö är små. Ljudeffekter Ljudeffekter från en luftledning alstras av koronaurladdningar, som främst sker vid rimfrost och fuktigt väder. Andra störningar som kan uppkomma sker i samband med röjning och underhåll av ledningen och består av buller från maskiner och fordon som utnyttjas. Dessa ljud uppkommer dock bara under kortare tid med flera års mellanrum. Under anläggningsskedet används maskiner och fordon, bullernivån kommer därav under detta skede att öka. En ökad trafikering av tillfartsvägar till och från arbetsområdet kan också 3

4 under denna begränsade period öka bullernivån. Konsekvenserna för miljö och hälsa på grund av buller bedöms bli små. 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND BETECKNINGAR OCH DEFINITIONER PROJEKTETS OMFATTNING OCH SYFTE SKÄL TILL ÅTGÄRDEN GÄLLANDE LAGSTIFTNING GÄLLANDE PLANER OCH FÖRESKRIFTER ERHÅLLNA TILLSTÅND TILLSTÅND OCH DISPENSER SOM EVENTUELLT KOMMER BEHÖVA SÖKAS MILJÖMÅL FÖRETAGETS MILJÖARBETE SAMRÅD GENOMFÖRDA SAMRÅD BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN BESKRIVNING AV STRÄCKNINGAR NOLLALTERNATIV SÖKT ALTERNATIV ALTERNATIVA STRÄCKNINGAR TEKNISKT UTFÖRANDE MARK OCH VATTENANVÄNDNING BYGGTEKNIK FRAMTIDA UNDERHÅLL RASERING AV BEFINTLIG 40 KV-LEDNING FÖRUTSEDD PÅVERKAN PLANFÖRHÅLLANDEN NATURMILJÖ LANDSKAPSBILD MILJÖKVALITETSNORMER MARKAVVATTNINGSFÖRETAG STRANDSKYDDADE ZONER VARVS VATTENTÄKT KULTURMILJÖ VÄRDEFULLA ÄMNEN OCH MINERALER INFRASTRUKTUR BEBYGGELSE HÄLSA, SÄKERHET OCH RESURSER ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT SÄKERHET MATERIAL LJUDEFFEKTER KUMULATIVA EFFEKTER FRÅN STATIONEN FALKÖPING N (OT70) TILL AVGRENING MARJARP FRÅN AVGRENING MARJARP TILL STATIONEN TIDAHOLM (ZT97) VID STATIONEN TIDAHOLM (ZT97) SAMLAD MILJÖBEDÖMNING SAMMANFATTADE KONSEKVENSER

6 8.2 JÄMFÖRELSE MED NOLLALTERNATIV JÄMFÖRELSE MED MILJÖMÅL JÄMFÖRELSE MED ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER REFERENSER BILAGOR Bilaga M1. Översiktskarta alla alternativa sträckningar Bilaga M2. Tillstånd landskapsbildskydd Bilaga M3. Tillstånd rasering i Natura 2000-område Bilaga M4. a. Samrådsredogörelse genomförda samråd b. Samrådsredogörelse kompletterande samråd 2015 Bilaga M5. Beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga M6. Beräkningar av inducerad spänning och ström i vattenledning Bilaga M7. Falköping kommuns yttrande om förenlighet med detaljplan Friggeråker 25:8 m.fl. Bilaga M8. Karta Riksintressen Bilaga M9. Karta Natur Bilaga M10. Karta Kultur Bilaga M11. Fotomontage Bilaga M12. Hydrogeologisk utredning Varvs vattentäkt Bilaga M13. Arkeologisk utredning Marjarps industriområde 6

7 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (nedan kallat Vattenfall) äger och bygger lokalnät och regionnät som används för distribution av elektricitet. Vattenfall svarar för nätens drift, underhåll och förnyelse. Nätkoncession för linje krävs för att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar som inte omfattas av områdeskoncession. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei). Vattenfall söker nätkoncession för att uppföra en ny 130 kv-ledning (ZL9 S6) mellan befintlig transformatorstation norr om Falköping (OT70) och nybyggd transformatorstation väster om Tidaholm (ZT97). För den första delen (cirka 1,5 km) av ledningssträckningen, från transformatorstationen i Falköping fram till att ledningen tar av österut vid avgrening Marjarp, planeras ytterligare en 130 kv-ledning parallellt med den som denna ansökan avser. Syftet med den är att frigöra mark för utvidgad verksamhet inom industriområdet vid Marjarp och för att ledningen ska vara förenlig med den för området gällande detaljplanen. Koncessionsansökan för denna ledning har skickats in och hanteras separat. Den befintliga 40 kv-ledningen (TL146), som idag går mellan Falköping och Tidaholm, planeras att raseras när den nya ledningen är tagen i drift. 1.2 Beteckningar och definitioner I de dokument som rör denna ansökan har flera olika beteckningar för samma station eller ledningar använts. För att undvika missförstånd kommer följande benämningar (Vattenfalls interna littera), beteckningar och definitioner användas i MKBn: Falköping N (OT70) befintlig transformatorstation belägen vid Dotorp och Marjarps industriområde strax norr om Falköping. Tidaholm (ZT97) nybyggd transformatorstation väster om Tidaholm vid Täppan. Tidaholm V (TT14609) befintlig transformatorstation vid Hägnelund i västra Tidaholm. OL7 S0 befintlig 130 kv-ledning som går mellan Falköping N (OT70) och avgrening Backgården. TL146 befintlig 40 kv-luftledning som går mellan Falköping och Tidaholm och som planeras att raseras när ZL9 S6 är tagen i drift. ZL9 S6 planerad 130 kv-ledning mellan Falköping N (OT70) och Tidaholm (ZT97). Objekt för denna MKB. Avgrening Marjarp avgrening är en punkt där två eller fler ledningar som tidigare gått parallellt, ibland i samma stolpar, delar på sig och går åt olika riktningar. Från Falköping N (OT70) fram till denna punkt kommer OL7 S0 och ZL9 S6 byggas parallellt i gemensamma stolpar. Avgrening Backgården avgrening är en punkt där två eller fler ledningar som tidigare gått parallellt, ibland i samma stolpar, delar på sig och går åt olika riktningar. Från avgrening Marjarp fram till hit kommer befintlig del av OL7 S0 att bevaras. 7

8 1.3 Projektets omfattning och syfte Projektet omfattar en ny 130 kv-ledning mellan Falköping och Tidaholm i Västra Götalands län, se karta i Figur 1 eller översiktskarta i Bilaga M1. Ledningen utgår från den befintliga transformatorstationen Falköping N (OT70) i Falköpings kommun, och slutar i en ny transformatorstation Tidaholm (ZT97), väster om Tidaholm i Tidaholms kommun. Om den nya 130 kv-ledningen byggs och tas i drift kommer den befintliga 40 kv-ledningen, TL146, mellan Falköping och Tidaholm att raseras. Syftet med den nya 130 kv-ledningen, ZL9 S6, är att både förbättra och trygga elleveranserna till Falbygdens Energi och till Tidaholm Energi samt att öka möjligheten till anslutning av förnyelsebar elproduktion i området. En byggnation av ledningen innebär även att den nuvarande 40 kv-ledningen, TL146, mellan Falköping och Tidaholm kan raseras. Denna miljökonsekvensbeskrivning är tänkt att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som uppförande av den nya 130 kv-luftledningen mellan Falköping och Tidaholm kan medföra. Beskrivningen ska göra det möjligt att ge en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.4 Skäl till åtgärden Vattenfall gör bedömningen att det är motiverbart att bygga en ny ledning mellan de båda stationerna av flera olika skäl, vilka presenteras här. För att ge en bättre förståelse över hur Vattenfall har resonerat för att komma fram till att en ny 130 kv-ledning behövs krävs dock en viss förståelse för hur det regionala elnätet är uppbyggt, därför presenteras först en genomgång av detta Uppbyggnad av regionala elnätet Vattenfalls regionala elnät i Västsverige är generellt uppbyggda med två olika spänningsnivåer, 130 kv och 40 kv. På ledningarna med dessa spänningsnivåer transporteras el, ofta över stora avstånd, till transformatorstationer där spänningen sänks för att sedan distribueras vidare ut mot slutkunderna via distributionsnät med lägre spänning än 40 kv. Distributionsnät behandlas dock inte närmare här. Generellt är 130 kv-ledningar något större än 40 kv-ledningar, som en direkt följd av den högre spänningen. Den högre spänningen medför även att 130 kv-ledningar klarar av att transportera mycket större elektriska effekter än vad 40 kv-ledningar gör. Ytterligare en signifikant skillnad mellan de två spänningsnivåerna är hur de normalt drivs. 130 kv-ledningar drivs generellt i så kallade maskade system, vilket innebär att transformatorstationer, som är anslutna till två eller flera 130 kv-ledningar, normalt har alla ledningarna tillkopplade samtidigt. Fördelen med detta förfarande är att om någon av de anslutna 130 kv-ledningarna utsätts för en störning som gör att ledningen måste kopplas ur drift (kan till exempel vara åska) så blir stationen och de anslutna slutkunderna inte spänningslösa eftersom det fortfarande finns minst en 130 kv-ledning kvar i drift. 40 kv-ledningar drivs däremot normalt i slingmatade system. Detta innebär att transformatorstationer för nedtransformering från 40 kv till lägre spänning, som är anslutna till två eller flera 40 kv-ledningar, normalt bara har anslutning till det överliggande elnätet tillkopplad via en av dessa ledningar. Konsekvensen av detta blir att om den matande 40 kvledningen utsätts för en störning kommer hela stationen och alla slutkunder, som är anslutna till den, bli spänningslösa fram till dess att den andra 40 kv-ledningen kan kopplas in och spänningen återvänder. Inom både 130 kv- och 40 kv-systemen finns även transformatorstationer som bara har en matande ledning, så kallad radiell anslutning. Konsekvenserna av en störning blir då att denna gör stationen och de till stationen anslutna slutkunderna spänningslösa tills dess att 8

9 reservledningar kan kopplas upp inom den lägre av spänningsnivåerna i stationen, eller om sådana saknas, till dess att ledningen åter tagits i drift Historik och pågående projekt Vattenfalls regionala elnät i området Falköping-Tidaholm-Korsberga-Gällö har historiskt varit uppbyggt med en systemspänning på 40 kv. Både radiella ledningar och slingmatade system har funnits i området. Detta system har nu blivit föråldrat, dels med hänsyn till samhällets ökade krav på tillgänglighet till el och dels har kapacitetstaket för anslutning av förnyelsebar elproduktion nåtts. Vattenfall har därför påbörjat omfattande ombyggnationer i de östra delarna av detta område för att byta ut 40 kv-systemet mot ett nytt maskat 130 kvsystem. Syftet med detta är alltså att uppnå ett mindre störningskänsligt regionalt elnät och därmed upprätta en tryggare elleverans till slutkunderna i området samt bygga ut förmågan att ansluta förnyelsebar elproduktion i området. Vattenfall gör bedömningen att den planerade 130 kv-ledningen är ett naturligt och nödvändigt steg inom utfasningen av det gamla 40 kv-systemet och införandet av det nya, redan påbörjade 130 kv-systemet, för att detta skall kunna nå sin fulla potential. Detaljer kring syftet med den nya 130 kv-ledningen och vad som förväntas uppnås genom byggnation av denna presenteras nedan Motiv till ny 130 kv-ledning Tryggad elleverans till Falköping N (OT70) I den befintliga regionala elnätstrukturen sker en del av elleveransen från Vattenfall till Falbygdens Energi i stationen Falköping N (OT70). Idag är stationen radiellt ansluten till 130 kv-nätet. Detta innebär att en störning på den matande 130 kv-ledningen bryter elleveransen och gör alla slutkunder som är anslutna till stationen spänningslösa fram till dess att reservmatning kan kopplas upp i Falbygdens Energis underliggande nät eller till dess att ledningen åter är i drift. Om den planerade 130 kv-ledningen, ZL9 S6, byggs innebär detta att stationen Falköping N (OT70) får en andra 130 kv-anslutning och därmed byggs in i det maskade systemet, vilket i sin tur innebär att elleveransen till stationen kan tryggas och att slutkunderna inte drabbas av spänningslöshet även om en av de två anslutande ledningarna utsätts för störning. De samhällsekonomiska konsekvenserna på grund av spänningslöst tillstånd till följd av störningar bedöms därmed minska. Tryggad elleverans till Tidaholm (ZT97) Stationen ZT97 är idag ansluten via en radiell 130 kv-ledning från OT78 Korsberga. En ickemomentan reservmatning finns via den befintliga 40 kv-ledningen, TL146, från Falköping, ungefär som i ett slingmatat system. Denna 40 kv-ledning är dock i dåligt skick och Vattenfall har gjort bedömningen att denna behöver ersättas för att garantera en trygg elleverans till Tidaholm Energi och slutkunderna i och omkring Tidaholm. Det naturliga valet för Vattenfall är då att ersätta 40 kv-ledningen med en 130 kv-ledning på grund av de övriga synergier denna tillför, vilka inte uppnås om 40 kv-ledningen ersätts på annat sätt. Om den planerade 130 kv-ledningen byggs innebär detta att stationen Tidaholm får en andra 130 kv-anslutning och därmed byggs in i det maskade systemet. Detta i sin tur innebär att elleveransen till stationen kan tryggas och att slutkunderna inte drabbas av strömavbrott även om en av de två anslutande ledningarna utsätts för störning. De samhällsekonomiska konsekvenserna på grund av spänningslöst tillstånd till följd av störningar bedöms därmed minska. En byggnation av den nya 130 kv-ledningen, ZL9 S6, innebär även att den befintliga 40 kvledningen, TL146, från Falköping kan raseras. 9

10 Ökad möjlighet till anslutning av förnyelsebar elproduktion Vattenfall har fått in flertalet förfrågningar om att ansluta förnyelsebar elproduktion i form av vindkraft i regionen. Det nuvarande elnätet klarar dock inte av att ansluta hela den förfrågningsvolym som finns i området utan att kompletteras. Om den planerade 130 kvledningen byggs kommer denna att öka möjligheten att ansluta mer förnyelsebar elproduktion i regionen. 1.5 Gällande lagstiftning Den lagstiftning som koncessionsansökan berör är främst: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) - Reglerar hur en koncessionsansökan ska se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden ska gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) - Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:1) Miljöbalken (1998:808) 2 kap. Allmänna hänsynsregler m.m. 3-4 kap. Bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. 5 kap. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning. 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. 7 kap. Bestämmelser om åtgärder inom skyddade områden (exempelvis naturreservat, Natura 2000 och strandskydd). Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar Naturvårdslagen (1964:822) 19, i dess lydelse före 1975 (landskapsbildskydd) 1.6 Gällande planer och föreskrifter För en del områden gäller särskilda planer och förskrifter som styr verksamheter där. De planer och föreskrifter som berörs av den nya 130 kv-ledningen, ZL9 S6, är främst följande. Kommunala översikts- och detaljplaner Föreskrifter till skydd för landskapsbilden inom delar av Falköping ( ) Föreskrifter för naturreservat Fårdala i Falköpings kommun Bevarandeplaner 1.7 Erhållna tillstånd Vattenfall innehar nätkoncession för linje för den befintliga 40 kv-ledningen mellan Falköping och Tidaholm. Ledningen har littera TL146 och Energimarknadsinspektionens anläggningsnummer är 403 BHu. Koncessionen gäller till och med Falbygdens Energi Nät AB och Tidaholms Energi AB innehar områdeskoncessionen för området som berörs av de planerade ledningarna och den ledning som ska raseras. 10

11 Rätten att behålla den befintliga 40 kv-ledningen över berörda fastigheter är tryggad genom markupplåtelseavtal Landskapsbildskydd Den föreslagna ledningssträckningen för den nya 130 kv-ledningen ZL9 S6 passerar två områden där landskapsbilden är skyddad enligt 19 naturvårdslagen i dess lydelse före Områdena benämns som Varvsberget respektive Gerumsberget. Åtgärden kräver dispens som har sökts av Vattenfall hos Länsstyrelsen Västra Götalands län. Länsstyrelsen gav Vattenfall tillstånd till åtgärden men beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt, som i dom avslog överklagandena. Mark- och miljödomstolens dom har sedermera överklagats och befinner sig nu för handläggning i Mark- och miljööverdomstolen (målnummer M ). För mer information, se länsstyrelsens beslut och mark- och miljödomstolens dom i Bilaga M Åtgärd i Natura 2000-område Befintlig 40 kv-ledning, TL146, passerar genom Natura 2000-området och naturreservatet Prästängen-Klevängen och tangerar Natura 2000-området och naturreservatet Fårdala- Kleven. Vattenfall har till Länsstyrelsen ansökt och fått tillstånd för rasering av ledningen inom Natura 2000-områdena och i dess närhet. För mer information se avsnitt Tillstånd inkluderande miljökonsekvensbeskrivning bifogas i Bilaga M Tillstånd och dispenser som eventuellt kommer behöva sökas Efter genomförd detaljprojektering (som sker efter erhållen koncession) fastställs behovet av ytterligare dispenser/tillstånd. Det kan gälla exempelvis följande. För att få bygga ledningen krävs, förutom nätkoncession, även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker normalt genom tecknande av markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare avseende rätten att uppföra och behålla ledningen. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för det intrång som tas i anspråk av ledningen. Avtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter samt ligger till grund för innehållet i den ledningsrätt som nätägaren därefter kan ansöka om hos Lantmäterimyndigheten. Strandskydd I de flesta fall är det kommunerna som beslutar om dispens från bestämmelserna om strandskydd. Det är länsstyrelserna som beslutar om dispens i områden som skyddas enligt miljöbalken till exempel nationalparker och naturreservat. För att en dispens ska beviljas krävs att det finns särskilda skäl. Dessa anges i 7 kap. 18 c miljöbalken. Inom ett område som en kommun har pekat ut som landsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen i sin översiktsplan kan även de särskilda skäl som anges 7 kap. 18 d miljöbalken användas. Biotopskydd Länsstyrelsen och andra myndigheter som till exempel Skogsstyrelsen eller kommun, får besluta om att ett område ska utgöra biotopskyddsområde enligt 7 kap. 11 miljöbalken. Dessa myndigheter kan också besluta om dispens i de områdena. Generellt biotopskydd Länsstyrelsen får enligt 5 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. medge dispens från biotopskyddet om det finns särskilda skäl. Vid åtgärder som påverkar diken eller annan åtgärd för att dränera mark eller skydda mot översvämningar ska samråd hållas med Länsstyrelsen samt berört markavvattningsföretag eller dikningsföretag. 11

12 Vid anläggning av stolpar i anslutning till fornminnen krävs tillstånd enligt 2 kap. 12 kulturmiljölagen. Länsstyrelsens kulturmiljöenhet ska kontaktas under fasen för detaljprojektering. För att korsa statlig väg och järnväg krävs ett avtal med Trafikverket. För arbeten inom vägområdet samt vid anläggning av nya anslutningsvägar krävs tillstånd från Trafikverket. Samtliga åtgärder som kan påverka en nyckelbiotop kan vara samrådspliktiga enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Vid raseringen av 40 kv-ledningen krävs en begäran till Energimarknadsinspektionen (Ei) om återkallelse av nätkoncession enligt 2 kap. 18 ellagen. I samband med upphörande av koncessionen fastställs de skyldigheter som ligger på verksamhetsutövaren (19 ). 1.9 Miljömål I arbetet mot en hållbar utveckling för att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser samt att skydda natur och kulturlandskap har 16 nationella miljömål antagits av riksdagen. Miljömålen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De 16 nationella miljömålen är följande. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv De nationella miljömålen har brutits ned på läns- och kommunnivå till regionala mål respektive lokala mål. Vid planeringen av aktuell ledning eftersträvas minimal negativ påverkan på miljömålsarbetet på nationell, regional och lokal nivå. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har antagit regionala miljömål. Länsmålen utgår från de nationella miljökvalitetsmålen och är en grundläggande utgångspunkt för miljöarbetet på regional och lokal nivå. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen fastställde regionala miljömål första gången Under våren 2008 uppdaterades målen enligt de ändringar som riksdagen beslutat om. Regeringen har fattat beslut om nya etappmål och preciseringar för de nationella miljömålen. Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar med att länsanpassa formuleringarna utifrån länets förhållanden och förutsättningar. 12

13 I berörda kommuners översiktsplaner ligger de nationella miljömålen som grund och är utgångspunkt för hur olika delområden har bedömts. Den planerade ledningen berör åtta av miljömålen; Säker strålmiljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö. Då ledningen även bidrar till möjligheten att koppla in förnyelsebar energi i regionen bidrar även ledningen indirekt till fler av miljömålen Företagets miljöarbete Vattenfall har en miljöpolicy och en vision att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall Eldistribution AB arbetar utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. Det övergripande miljömålet för Vattenfall Eldistribution AB är att arbeta för ständiga förbättringar så att vi minskar riskerna för utsläpp och läckage till luft, mark och vatten från våra anläggningar. Miljöfrågor ska ingå som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. 13

14 2 SAMRÅD 2.1 Genomförda samråd Samrådsredogörelser med beskrivning av samrådskrets, samrådsunderlag och de yttranden som inkommit samt Vattenfalls bemötande av dessa redovisas i Bilaga M4.a-b. Vattenfall samrådde som ett ärende, under 2009 och 2010, ledningssträckningar från Falköping N (OT70) till Backgården och ledningssträckning mellan Falköping N (OT70) och Tidaholm (ZL9 S6). Vattenfall har därefter valt att hantera sträckningarna mellan Falköping N (OT70) till Marjarp och Falköping till Tidaholm som två separata ärenden. De som berörs av båda kraftledningarna (OL7 S0 och ZL9 S6) har ingått i samrådskretsen för båda ärendena och på sätt har de berörda fått information om totalbilden för ledningarna i området. Samråd genomfördes för ledningssträckningen mellan Falköping N (OT70) och Tidaholm (ZL9 S6) under genom brev med Länsstyrelsen Västra Götalands län, Falköpings kommun, Tidaholms kommun, Skogsstyrelsen, Vägverket, Banverket, SGU/Bergsstaten, Försvarsmakten, Skanova, LRF samt fastighetsägare som berördes av ledningssträckningarna. Samrådsmöten genomfördes med Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt med allmänheten Inbjudan till samrådsmöte med allmänheten skedde skriftligt i samband med utskick av samrådsunderlag till berörda fastighetsägare och LRF samt genom annonsering i Falköpings Tidning och Västgötabladet Samråd har under 2013 genomförts genom brev eller epost med Länsstyrelsen Västra Götalands län, Falköpings kommun, Tidaholms kommun, Trafikverket, SGU/Bergsstaten, Försvarsmakten, Falbygdens Energi Nät AB, Tidaholms Energi AB, Skanova, LRF samt fastighetsägare som berörs av ledningssträckningen. Samrådet kungjordes även i Falköpings Tidning och i Västgötabladet Under pågående samråd har flera personer hört av sig per telefon eller mail med frågor kring projektet. Efter önskemål från några fastighetsägare har representant från Pöyry träffat dem på plats för vidare diskussioner om projektet och ledningssträckningen vid deras fastigheter. Diskussionerna har föranlett justeringar av ledningssträckningen. Dessa justeringar har under våren 2014 delgivits genom brev, för kompletterande samråd, med berörda fastighetsägare. Kommunerna samt Länsstyrelsen har informerats om förändringarna och avstått ytterligare samråd. Ett kompletterande samråd genomfördes under 2015, se Bilaga M4.b. Syftet med det kompletterande samrådet var dels att vidga samrådskretsen med fler fastighetsägare, närboende och rättighetshavare och dels att förtydliga informationen till dem som kunde komma att beröras av en eventuell sambyggnation med en 132 kv-ledning mellan Tidaholm och Gimmene. Samrådskretsen kompletterades också med alla fastigheter som har sin vattenförsörjning från de artesiska källorna i Varvs by. Sambyggnation eller parallellgång med ledningen mot Gimmene är dock inte längre aktuell. Länsstyrelsen har bedömt att sökanden i tillräcklig omfattning har samrått enligt 6 kap. 4 miljöbalken, se Bilaga M Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Västra Götalands län har enligt beslut daterat beslutat att nätkoncession för den nya 130 kv-ledningen, ZL9 S6, inte antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 miljöbalken, se Bilaga M5. 14

15 3 BESKRIVNING AV STRÄCKNINGAR För att ta fram möjliga sträckningar görs omfattande skrivbords- och fältstudier. Det är flertalet faktorer att ta hänsyn till och sammanväga så som natur- och kulturvärden, geografi, byggbarhet, bebyggelse, driftsäkerhet och kostnader. Generellt är det en strävan att undvika att gå genom eller nära områden med höga natur- och kulturvärden. Annat man försöker ta hänsyn till är avstånd till bostadshus, minimera synintryck samt att man försöker hålla sig till fastighetsgränser och hyggesgränser. De sträckningar och teknikalternativ som presenteras är endast de som ses som möjliga att bygga. Den information som fås från skrivbords- och fältstudierna kompletteras med information från samråd. Några generella aspekter som beaktas vid framtagningen av ledningsträckningar är: Luftledning placeras om möjligt i befintliga ledningsgator för att minska intrånget i mark som inte tidigare använts som ledningsgata få vinklar, för att minimera kostnader med vinkelstolpar minimera skogsintrång och stolpar i odlingsmark stolpar placeras aldrig i vattendrag Markkabel placeras längs befintliga vägar för att undvika att skapa nya skogsgator undvika sprängning då detta är kostsamt och ger irreversibel påverkan på naturmiljön undvika tryckning och borrning då detta är kostsamt 3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att 130 kv-ledningen ZL9 S6 inte byggs och den befintliga 40 kvledningen TL146 inte raseras. Den befintliga 40 kv-ledningen TL146 måste i så fall rustas upp för att fortsatt kunna fungera som tillfredsställande reservmatning till Tidaholm ZT97. För att säkerställa en säker drift måste skogsgatan breddas. Övriga konsekvenser av upprustningsarbetet har inte utretts i detalj men klart är dock att upprustningsarbetet skulle komma att innefatta ombyggnation av ledningen. Därmed kan det komma ske en viss påverkan på natur- och kulturintressen samt människors hälsa och boendemiljö även med nollalternativet. Det kan dessutom innebära indirekt påverkan på hushållning med naturresurser beroende på hur en utbyggnad av elproduktionen görs istället för vindkraft eller om elektricitet måste importeras från andra länder. Om 130 kv-ledningen inte byggs innebär detta istället att den befintliga 40 kv-ledningen måste vara kvar och rustas upp för att fortsatt kunna fungera som tillfredsställande reservmatning till Tidaholm. Detta innebär dock att reservmatningen till Tidaholm inte blir av samma kvalitet som om 130 kv-ledningen byggs. Istället kommer en störning på 130 kvledningen mellan Korsberga och Tidaholm att göra Tidaholm spänningslöst fram till dess att reserven från Falköping kopplats in. 3.2 Sökt alternativ Valet av sträcka och utförande som Vattenfall söker koncession för har utmynnat från de skrivbords- och fältstudier som genomförts samt från de samrådsyttranden som inkommit och diskussioner med markägare. Sökt alternativ gäller för luftledning och presenteras i Figur 1. Sträckningen ligger delvis inom detaljplanelagt område för luftledning. Den utgår från transformatorstationen Falköping N (OT70). 15

16 Figur 1 Sträckning för sökt alternativ. Från stationen går ledningen i nordvästlig riktning cirka 500 m, där den sedan viker av i nordostlig riktning och följer järnvägen i ungefär 1 km. Där fortsätter ledningen mot öster och går i sydostlig riktning i knappt 2 km. Därefter tar ledningen återigen av åt nordost i drygt 1 km. Nästan framme vid Uddagårdens kalkbrott viker den av mot sydost igen för att efter cirka 600 m vika av åt öst. Efter kalkbrottet går den nya ledningen söder om befintlig ledningsdragning fram till Esbjörntorp, där den korsar befintlig ledningssträckning och löper vidare åt nordost för att dras runt naturreservaten vid Kleven och Fårdala. Ledningen går sedan åter parallellt med befintlig ledning efter Fårdala gård och då på sydsidan. Precis innan ledningen korsar vägen som går norrut mot Ekedalen gör den en liten avstickare åt söder och viker sedan av åt nordost för att korsa den befintliga ledningen strax norr om gården Oltorp. Innan gården Åsen viker sträckningen återigen av mot söder och ner mot befintlig ledning och följer den österut. Efter Stora Dränggården viker ledningen av något söderut för att gå söder om vägen mot Tidaholm genom skogen och fram till den nya transformatorstationen strax sydost om Täppan. Hela sträckan är drygt 22 km. Nedan följer en detaljerad beskrivning av ledningssträckningen i riktning från Falköping till Tidaholm. Här sammanfattas även påverkan och konsekvenserna av ledningen. Påverkan, konsekvenser och åtgärdsförslag beskrivs utförligt i kapitel 5 till 8. 16

17 3.2.1 Från transformatorstationen Falköping N (OT70) vid Dotorp till avgrening vid Marjarp Figur 2 Delsträcka från transformatorstationen Falköping N (OT70) till avgreningspunkt vid Marjarp (punkt 3). Punkt 1-3 motsvarar den del av ledningen som ska sambyggas med 130 kvledningen Falköping Norra avgrening Majarp (OL7 S0). Den befintliga transformatorstationen Falköping N (OT70) ligger vid Dotorp, norr om Falköping, se punkt 1 i Figur 2. Härifrån till Backgården går det idag en befintlig 130 kvledning. På grund av utvidgad verksamhet inom industriområdet vid Marjarp måste Vattenfall flytta den del av ledningen som går mellan transformatorstationen och avgreningen vid Marjarp, se punkt 3 i Figur 2. I detaljplanen för området anvisas en sträckning för ledningen, vilket resulterat i den valda sträckningen inom Marjarps industriområde, se Figur 2. Flytten av den befintliga ledningen hanteras som ett separat koncessionsärende och kommer bara beskrivas övergripande i denna MKB. Den nya 130 kv-ledningen, som denna MKB omfattar, kommer att utgå från transformatorstationen Falköping N (OT70) och kommer att gå i samma sträckning som ledningen beskriven ovan, varför dessa två 130 kv-ledningar kommer att sambyggas i gemensamma stolpar som dubbelledning. Valet av sträckningen här styrs främst av detaljplanen för området. Övriga faktorer att ta hänsyn till är närheten till annan infrastruktur i området så som Skaraborgs Vattens befintliga och för framtiden planerade ny vattenledning och närheten till fornminnen. För att visa på att ledningen under drifttiden inte kommer att orsaka skador på vattenledningarna har en studie av risken för galvanisk korrosion utförts, se Bilaga M6. Utifrån studien har det beslutats att avståndet mellan den befintliga vattenledningen och de nya 130 kv-ledningarna ska vara minst 20 m. Denna sträcka har därefter detaljprojekterats för att visa på att risken att anläggningsarbetet och drift kommer att skada vattenledningarna eller fornminnena minimerats. Att sambygga de två 130 kv-ledningarna minskar behovet av mark för ledningsgata och stolpplatser. Det kommer även innebära att byggnationen blir billigare och går fortare. På så sätt minskas störningsmoment som kan uppkomma under byggtiden. 17

18 3.2.2 Från avgreningen vid Marjarp till Uddagården Vid avgreningen vid Marjarp kommer de två 130 kv-ledningarna separeras, se punkt 3 i Figur 3. Den ena kommer att kopplas på den befintliga 130 kv-ledningen som fortsätter till Backgården som ligger västerut. Den andra ledningen kommer att fortsätta mot Tidaholm som ligger österut, se Figur 1. Placeringen av avgreningspunkten styrs av placeringen för den befintliga 130 kv-ledningen som går till Backgården. Figur 3 Delsträcka från Marjarp till Uddagården. Vid vinkelpunkt Mörkagården, punkt 4 i Figur 3, viker ledningen av mot nordost och går genom åkermark. Anledningen till att man valt att avvika från den gamla ledningsgatan är på grund av önskemål från fastighetsägare i området om att komma längre bort från bostadshus. Det har framförts synpunkter om olika alternativa sträckningar som vägts samman till den aktuella sträckningen. Vid vinklingspunkt Bissgården, punkt 5 i Figur 3, viker ledningen av ytterligare mot nordost och följer en fastighetsgräns upp till vinklingspunkt 6 som är placerad i ett buskage för att minimera intrång i åkermark. Parallellt med sträcken mellan punkt 5 och 6 går det en väg och en stenmur med generellt biotopskydd, som man vill undvika att placera stolpar i. Vinkelpunkt 5 placeras sydväst om stenmuren, ledningen korsar den och sträckningen fortsätter sedan diagonalt längs med stenmuren till vinkelpunkt 6. Efter vinklingspunkt 6 i viker ledningen av mot sydost, korsar den befintliga 40 kv-ledningen och fortsätter ner mot den del av kalkbrottet vid Midfalefloge som är färdigexploaterad. Vid vinklingspunkt 7 viker ledningen av och går nästan rakt österut genom kalkbrottet Från Uddagården till Esbjörntorp Från vinklingspunkt 7 i Figur 4 går ledningen genom kalkbrottet vid Midfalefloge och ansluter till befintlig ledningsgata för 40 kv-ledningen vid vinklingspunkt 8. Ledningen följer därefter den befintliga ledningsgatan fram till Esbjörntorp och vinklingspunkt 10. Vid vinklingspunkt 9 18

19 gör den föreslagna nya sträckningen en kort avstickare från befintlig ledningsgata. Detta för att maximera avståndet till bostadshus. Figur 4 Delsträcka Uddagården till Esbjörntorp Att nyttja befintlig ledningsgata minskar intrånget i ny mark. Ledningen kommer att placeras cirka 10 m från 40 kv-ledningen och skogsgatan kommer att breddas från cirka 10 m till cirka m. När 40 kv-ledningen raserats kommer delar av ledningsgatan återgå till fastighetsägarna. Det går inte att hänga upp den nya ledningen i den gamla ledningens stolpar, då den gamla ledningen måste vara i drift under byggtiden och kanske även en tid efter att den nya ledningen är färdig för att tas i drift. Detta beror på färdigställandet av utbyggnaden av 130 kv-nätet i området Från Esbjörntorp till vinklingspunkt vid Dimboberget I detta område går den befintliga 40 kv-ledningen genom och nära två Natura områden. Dessa områden hyser höga naturvärden och det är därför olämpligt att bygga en ny 130 kv-ledning genom dessa områden då det finns andra möjliga sträckningar. Att gå söder om den befintliga 40 kv-ledningen är olämpligt eftersom ovan nämnda Natura 2000-områden fortsätter söder om den befintliga 40 kv-ledningen. Dessa Natura områden är dessutom naturreservat samt innehåller nyckelbiotoper samt annan skyddsvärd natur. Ledningscentrum på den nya ledningen kommer att gå ca 30 meter från kanten på närmsta Natura 2000-område. En detaljprojektering har gjorts för sträckningen förbi Natura områdena. Utredning av ledningssträckningen visar på att byggnationen samt drift och underhåll av den nya 130 kv-ledningen kommer att kunna utföras utan att det sker någon påverkan på Natura 2000-områdena, se avsnitt och Bilaga M3. I kartan i Figur 5 framgår hur man valt att placera den nya 130 kv-ledningen genom detta område. Från vinklingspunkt 10 viker ledningen svagt av mot norr, korsar vägen mellan Tiarp 19

20 och Varv och fortsätter därefter fram till vinklingspunkt 11. Härifrån fortsätter ledningen rakt österut fram till vinklingspunkt 12 som har placerats bakom en skogsdunge för att minimera synligheten från närliggande bostadshus. Nästa vinklingspunkt, i kartan markerad som 13, gör så att ledningen viker ner ytterligare mot sydost. Sträckan mellan punkt 12 och 13 går i en hyggeskant för att minimera intrång i skogsmark. Vid vinklingspunkt 14 återgår sträckningen till befintlig ledningsgata. Området kring Gerumsberget är belagt med landskapsbildskydd och Vattenfall har sökt dispens för att få bygga den nya ledningen här, se avsnitt och Bilaga M2. Vinklingspunkterna 11 och 12 står i detta område för landskapsbildskydd. Vid vinklingspunkt 12 viker ledningen av mot sydost. Figur 5 Delsträcka Esbjörntorp till vinklingspunkt vid Dimboberget. 20

21 3.2.5 Från vinklingspunkt vid Dimboberget till strax före Oltorp Figur 6 Delsträcka vinklingspunkt vid Dimboberget till Oltorp. Från vinklingspunkt 14 vid Dimboberget till strax före Oltorp följer den nya 130 kv-ledningen befintlig ledningsgata för 40 kv-ledningen, se Figur 6. Vid vinklingspunkt 15 viker ledningen av från befintlig ledningsgata och gör en avstickare söderut för att på fastighetsägarens begäran låta ledningen gå i hyggeskant samt förlänga avstånd till bostadshus. Efter ca 370 meter når den vinklingspunkt 16 och viker av norrut igen, korsar befintlig 40 kv-ledning vid vinklingspunkt 17 och gör därefter en avstickare norr om befintlig 40 kv-ledning. Vid vinklingspunkt 18 viker ledningen av mot sydost. Avstickaren norr om den befintliga ledningsgatan vid vinklingspunkterna 17 och 18 är satta för att skydda värden på Oltorps gård samt det skogsområde som omger bäckområdet. De skyddade värdena vid Oltorps gård utgörs delvis av engelska trädgårdar som bland annat utgörs av eklundar och dammar, därför dras ledningen här norr om den befintliga 40 kvledningen. Ledningen kommer att placeras en bit ut i åkermark för att spara så mycket skog som möjligt runt bäckområdet Lunnabäcken. Sträckningen passerar byn Varv, som har egen vattenförsörjning från artesiska källor. Det finns hos invånarna i byn en oro för att anläggningarbetet för den nya kraftledningen skulle kunna skada källorna så att vattnet sinar eller förorenas. Vattenfall har låtit utföra en hydrogeologisk utredning som visar på att det är möjligt att bygga utan att riskera att källorna påverkas, se avsnitt

22 3.2.6 Från Oltorp till transformatorstationen Tidaholm (ZT97) vid Täppan Vid vinklingspunkt 19 i Figur 7 når den nya sträckningen befintlig ledningsgata och befintlig 40 kv-ledning. Från punkt 19 till punkt 20 följer sträckningen befintlig ledningsgata, ca meter. Vid vinklingspunkt 20 viker den nya ledningen av från befintlig och går mot sydost. Anledningen till detta är för att öka avståndet till bostadshus. Den tänkta ledningssträckningen går sedan rakt österut och viker sedan av en aning mot sydost för att ansluta till nybyggd transformatorstation Tidaholm (ZT97), som ägs av Tidaholms energi, vid punkt 22. Byggnation samt påverkan under drifttiden från denna transformatorstation omfattas inte av denna MKB. Figur 7 Delsträcka Oltorp till Tidaholm (ZT97) vid Täppan. 3.3 Alternativa sträckningar Alternativ samråd Detta alternativ presenterades i skriftligt samråd , se Bilaga M4.a (samrådsredogörelse) och Figur 8. 22

23 Figur 8 Sträckning samråd Vid denna tidpunkt planerades det för en 130 kv-ledning mellan Falköping och Tidaholm och två 130 kv-ledningar mellan Falköping N och Backgården. Befintlig 40 kv-ledning samt befintlig 130 kv-ledning skulle båda raseras i sin helhet. Ledningsträckningen mellan Falköping N och Backgården utgår från den befintliga transformatorstationen Falköping N och går i nordvästlig riktning cirka 500 m, sedan viker den av i nordostlig riktning och följer järnvägen i ungefär 500 m. Där viker ledningen av svagt österut och korsar järnvägen i nordostlig riktning. Efter knappt 600 m, vid den befintliga 40 kv-ledningen, viker den av mot väster och går sedan cirka 1,3 km i nordvästlig riktning fram till Backgården. Ledningssträckningen mellan Falköping N (OT70) och Tidaholm (ZT97) utgår från transformatorstationen vid Dotorp och går i nordvästlig riktning cirka 500 m, sedan viker den av i nordostlig riktning och följer järnvägen i ungefär 500 m. Där viker ledningen av svagt österut och korsar järnvägen i nordostlig riktning. Efter knappt 600 m, vid den befintliga 40 kv-ledningen viker ledningen av österut och går i sydostlig riktning i knappt 2 km. Därefter viker den återigen av åt nordost i drygt 1 km. Nästan framme vid Uddagårdens kalkbrott viker den av mot sydost igen. Efter kalkbrottet går ledningen söder om befintlig ledningsdragning fram till Esbjörntorp, där den korsar befintlig ledningssträckning och går söder om befintlig 40 kv-ledning fram till Fårdala. Ledningen går sedan åter parallellt med befintlig ledning efter Fårdala gård och då på sydsidan. Efter Stora Dränggården viker ledningen av något söderut för att gå genom skogen fram till den nya transformatorstationen Tidaholm (ZT97) strax sydost om Täppan. Utifrån synpunkter i samrådet om att sträckningen går genom och nära två Natura områden anses inte detta alternativ som lämpligt att bygga. 23

24 3.3.2 Alternativ samråd Detta alternativ presenterades för Länsstyrelsen på samrådsmöte , se Bilaga M4.a och Figur 9. Det presenterades för allmänheten på samrådsmöte (samrådsunderlag daterat ). Utifrån synpunkter i samråd har ledningssträckningen förändrats vid Fårdala för att ledningen inte ska påverka de två Natura 2000-områdena som finns där. Figur 9 Sträckning samråd Alternativ samråd Detta alternativ presenterades i samrådsunderlag daterat , se Bilaga M4.a. Vid denna nystart av projektet har flera förändringar skett. Befintlig 130 kv-ledning (OL7 S0) mellan transformatorstationen Falköping N (OT70) och avgrening Backgården ska delvis raseras. Det gäller sträckan från Falköping N till avgrening Marjarp, eftersom den strider mot den nya detaljplanen för området, se Figur 10. En ny 130 kv-ledning ska byggas i område i enlighet med detaljplanen och vid avgreningspunkt Marjarp kopplas ihop med den befintliga 130 kv-ledningen, se Figur 10. Den nya 130 kv-ledningen, som avses här hanteras som ett eget ärende, omfattas inte av samrådet Ett separat samråd för denna ledning hölls under våren 2013, samrådsunderlaget är daterat Den nya 130 kv-ledning, som ska byggas mellan Falköping och Tidaholm, se Figur 10, kommer att från transformatorstationen vid Falköping N (OT70) fram till avgreningspunkten i Marjarp att byggas i dubbelstolpar tillsammans med 130 kv-ledningen nämnd ovan. 24

25 Figur 10 Sträckning samråd Sträckningen har från samrådet 2009 och 2010 förändrats på några ställen. Den största justeringen är mellan avgrening Marjarp och fram till Skuntås, se Figur 11. Tidigare gick ledningen i befintlig ledningsgata men i den nya sträckningen går ledningen söder om den befintliga 40 kv-ledningen. Denna justering är bland annat gjord på grund av önskemål från fastighetsägare. 25

26 Figur 11 Översikt över den del av ledningssträckningen där alternativ 2 skiljer sig från alternativ Alternativ samråd våren 2014 Detta alternativ presenterades i skriftligt samråd under våren 2014 och hette där alternativ Ny 130 kv-luftledning, se Bilaga M4.a. Ledningssträckningen är i huvudsak samma som i senaste samrådda sträckningen. Två lite större justeringar har gjorts. Förutom vid Fårdala och Klevens naturreservat där den nya sträckningen inte går genom Fårdala och Klevens naturreservat, se Figur 12, har även justeringar gjorts vid Oltorp. Ändringarna i Oltorp är gjorda för att tillmötesgå markägarnas önskemål vid Oltorp och vid Lunnabacken, se Figur 6. Utifrån detta samråd har några mindre justeringar av sträckningen gjorts. Dessa justeringar har samråtts skriftligen med berörda fastighetsägare under våren Sträckningen efter att dessa justeringar gjorts utgör sökt alternativ. 26

27 Figur 12 Översikt över den del av ledningssträckningen där alternativ som samråddes under våren 2014 skiljer sig från det alternativ som samråddes under Alternativ sträckning för markkabel Som ett alternativ till luftledning har ett förslag för markförlagd kabel tagits fram, se Figur 13. Detta alternativ har tagits fram genom kartstudier och inga markundersökningar är således genomförda. Markkabelalternativet går en ganska lång väg söderut och det beror på att Varvsberget och Gerumsberget måste undvikas. Den totala längden på kabelalternativet är ca 30 km. Markkabeln startar och slutar vid samma punkter som luftledningen; OT70 och ZT97. Den sträckning som är framtagen som alternativ för markförlagd kabel går söder om den föreslagna luftledningen och följer mestadels befintlig väg, nedan följer en mer detaljerad beskrivning av kabelalternativets sträckning. 27

28 Figur 13 Karta som visar alternativ sträckning för markkabel. Detaljerad beskrivning av kabeldragning Först följer kabeln väg 184 sydost för att sedan vika av mot söder och rundar Sikagården. Innan Falköpings flygplats går sträckningen österut förbi betongindustrin. Vid fyrvägskorsningen vid Nordfalan tar ledningen av söderut och strax efter Naturreservatet vid Djupadalen går den tänkta kabeln rakt österut, först längs med vägen och därefter över åkermark tills den når syd-nordliga vägen mot Åsle. Sträckningen går norrut längs med vägen ca 300 meter där den återigen går över åkermark rakt österut ca 850 meter. När sträckningen når vägen igen följer den vägen sydost. Strax innan gården Nöttorp är det tänkt att ledningen ska gå rakt söderut genom åkermark ca 280 meter och sen sydväst ca 830 meter, på vägen korsas vägen mot Mularp. Kabeln är tänkt att passera öster om Mularp och ansluter till vägen från Mularp ca 420 meter söder om Mularp. Kabeln kommer att följa vägen lite drygt 2 km för att återigen ta av mot öster och följa vägen mot Skörstorp. Innan Skörstorp viker den av från vägen och går rakt österut mot vägen mot Östra Gerum som den följer i ca 620 meter. Innan kyrkan i Östra Gerum viker den av österut och fortsätter istället parallellt med vägen, ca 200 söder om den. Sista biten innan vägen möter Dimbovägen ansluter den tänkta kabeln med vägen igen och vid T-korsningen viker den av norrut och rundar norr om Dimbo genom åkermark. Efter Dimbo fortsätter kabeln genom åker och skog rakt österut. Strax efter vattendraget Ösan och precis innan gården Kullsarp viker den av lite mot nordost. Vid väg 26 tar den av mot öster och följer en mindre väg som går söder om stora vägen mot Tidaholm. Efter ca meter når kabeln Tidaholm (ZT97) vid Täppan. Fördelar med kabel Fördelar med en kabelsträckning jämfört med en luftledning är att ledningsgatan är smalare och det innebär generellt en mindre påverkan på landskapsbilden. Magnetfältet kring en kabel kan även bli lägre än jämfört med en luftledning. 28

29 Nackdelar med kabel Vid byggnation av kabel behöver man schakta längs hela sträckningen och eventuellt spränga på vissa ställen. Sprängning innebär en irreversibel påverkan. Detta innebär även körning med tunga fordon längs med hela sträckningen och eventuellt kommer kalröjning behöva göras för att komma kunna köra med dessa fordon. Vid passage av vattendrag eller de många stengärdsgårdarna (ca 40 st) som kabelträckningen korsar måste man antingen använda tryckning eller borrning. Denna metod är både dyr och komplicerad. För att uppnå samma elektriska överföringskapacitet med kabel som med luftledning krävs normalt flera kabelförband. Detta för att kablarna inte ska bli ohanterligt stora, då tvärsnittsarean för en kabel behöver vara betydligt mycket större jämfört med en luftledningslina för att klara av att transportera samma effekt som luftledningslinan. En eventuell felsökning på kabel är mer komplicerad än för luftledning eftersom ett fel kan vara svårare att identifiera på en kabel under marken. Det tar normalt avsevärt mycket längre tid att laga kabeln vid händelse av fel på kabeln, jämfört med reparationstiden för en luftledning. Därför krävs att kabelförbanden överdimensioneras eller att ett extra kabelförband förläggs. Detta görs för att det ska gå att koppla ur det felbehäftade kabelförbandet och fortsatt ha icke felbehäftade förband kvar i drift utan att riskera att detta/dessa överbelastas elektriskt. Detta görs i sin tur för att minska konsekvensen av ett eventuellt ytterligare fel under tiden som det felbehäftade kabelförbandet repareras. Varje extra kabelförband som förläggs ökar dock sannolikheten för att fel ska inträffa. Vidare är det även svårare att byta ut eller bygga om en markförlagd kabel om det behovet skulle uppstå i framtiden. Kablar tillför även den elektriska egenskapen kapacitans till elnätet i högre utsträckning än vad luftledningar gör. Den stora kapacitansen är i de flesta fall en oönskad egenskap som behöver kompenseras bort, vilket sker genom installation av reaktorer. En kabel är också betydligt dyrare att anlägga jämfört med en luftledning, se kostnadsjämförelse i avsnitt

30 4 TEKNISKT UTFÖRANDE 4.1 Mark och vattenanvändning Luftledning Området under och längs med en luftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna men även av markupplåtelseavtal och eventuell ledningsrätt. Enligt dessa ska bland annat en kraftlednings faslinor hängas på en viss nivå ovan mark. Vidare finns det bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader för att undvika risken för skador på ledningen vid bränder i intilliggande byggnader. Ytan en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark ledningen går över. I skogsmark krävs en ledningsgata som är fri från högväxande träd- och buskvegetation. Ledningsgatan består av skogsgata och sidoområden, se Figur 14. Figur 14 Ledningsgatan är skogsgatan och sidoområden tillsammans. Bilden är en principskiss. Skogsgatan är det område längs en kraftledning där ledningsägaren avverkar huvudsakligen all högväxande vegetation. Sidoområden är områdena på ömse sidor om skogsgatan och sträcker sig så långt åt sidorna som skogen kan vara farlig för ledningens säkerhet. Farlig vegetation, så kallade kantträd, måste avverkas för att upprätthålla ledningens säkerhet. Ledningsgatan är summan av skogsgata och sidoområden och kan därmed variera med hur höga träden är och kan vara bredare än skogsgatans bredd. En skogsgata om cirka m kommer att hållas fri från högväxande vegetation. Där den nya ledningen går i samma sträckning som den befintliga ledningen kan befintlig ledningsgata utnyttjas. Vid röjning av ledningsgata i skog gäller följande. Trädsäker ledning betecknar en kraftledning som vars ledningsgata (även kantträd i sidoområde) röjs så att träd eller buskar ej kan nå närmare än angivet säkerhetsavstånd fram till nästa röjning (röjningsintervall är 8 år eller mer). Röjning utförs inom hela skogsgatans bredd. Inom skogsgatan röjs, där ej särskilda överenskommelser träffats med markägare eller annan part, all högväxande vegetation. Bortsett från stolpplatser och patrullstig ska lågväxande träd och buskar sparas. 30

31 I sidoområdena ska alla farliga kantträd fällas. Ingen kvarstående vegetation får under tiden fram till nästa röjning nå närmare någon fasledare än säkerhetsavståndet vid ledarens läge vid +70 C. Under ledningen ska det röjas en 3 meter bred patrullstig och är till för att man vid kontroll ska kunna ta sig fram längs ledningen till fots, alternativt fordon. Ledningsgatan röjs i regel vart åttonde år och röjbesiktigas mellan röjningarna (i Norra Sverige kan det förekomma betydligt glesare röjningsintervall). Ersättning för den mark som tas i anspråk (av stolpar och stag) samt den skog som behöver avverkas betalas ut som en engångsersättning till berörda markägare. För beräkning av intrång av kraftledningar används 2009 års skogsnorm och 1974 års åkernorm. Ersättningsreglerna regleras i Expropriationslagen och innebär att respektive fastighets minskning i marknadsvärde (för mark och skog) ska ersättas. Vid avverkning av kantträd utgår ersättning varje gång enligt skogsnormen Markkabel En skogsgata om 2 m på var sida om de yttre markkablarnas läge kan komma att hållas trädfri, för att hindra att större beväxning skadar kablarna med rötterna. Bredden på arbetsområdet vid grävning och sprängning beror på arbetsmetod och förhållandena på platsen. Arbetsområdets bredd kommer i huvudsak att bli ca 20 meter med plats för tillfällig arbetsväg och massupplag intill kabelschaktet. Vid arbete intill en befintlig väg kommer det längs vissa sträckor vara möjligt att använda del av vägen som arbetsväg. Det gäller även där sträckningen följer en GC-väg. 4.2 Byggteknik Luftledning Om ledningen uppförs som luftledning kommer den i huvudsak uppföras i ledningsstolpar av stål, se exempel i Figur 15. Placeringen av stolparna anpassas efter omgivningen och normala spannlängder blir cirka meter. Höjden på stolparna varierar normalt mellan cirka 21 och 38,5 meter. Över dagvattendammarna vid Marjarp förordar Falköpings kommun den stolpplacering som ger högst höjd mellan ledning och mark, se Bilaga M7. 31

32 Figur 15 Bilden till vänster är ett exempel på stålstolpe med en 130-kV-luftledning. Bilden till höger är en principskiss av motsvarande stolpe. Vid Marjarps industriområde är planen att sambygga två 130 kv-ledningar i samma stolpe, se exempel i Figur 16. Figur 16 Exempel på en fackverksstolpe med två 130 kv-luftledningar. 32

33

34 Arbetet med kabeldiket genomförs normalt med konventionell utrustning för schaktning och sprängning. Normalt läggs schaktmassor upp temporärt vid sidan av kabelschaktet, men vid trånga passager kommer massorna att behöva forslas bort temporärt. Vid sprängning transporteras sprängmassorna bort. Skyddsfyllningen runt kablarna i diket kommer att bestå av kabelsand (natursand eller finkrossat material). Mekaniskt kommer kablarna att skyddas med ett kabelskydd av plast. Varningsband kommer att placeras i återfyllnaden. Ledningen består av flera sammanfogade kabellängder. Kabellängden kan vara upp till meter. Vid varje kabelskarv behöver schaktet göras något bredare. Kabeldiket fylls igen succesivt för att minska olägenheten för förbipasserande under arbetets gång. Arbetet med varje sektion bedöms ta 2 3 veckor, men vid bergschakt och svåra passager kan det ta längre tid. Vid korsning av vägar och vattendrag kan schaktningsfri teknik användas, t.ex. rörtryckning eller styrd borrning. Vid rörtryckning grävs en tillräckligt djup grop på varje sida om det som ska korsas. Sedan trycks ett rakt rör genom marken under vägen eller vattendraget från den ena gropen till den andra, och kabeln dras genom röret. Det behövs ett rör för varje kabel. Efter att kablarna dragits genom rören fylls de med bentonit för kylningen av kablarna. Styrd borrning innebär att en borr styrs elektroniskt från marken med hjälp av jetspolning. Först borras ett mindre pilothål som sedan vidgas succesivt till önskad storlek. Därefter dras ett plaströr för kablarna genom hålet. Slutligen dras kablarna genom rören. Om tekniken med styrd borrning används kommer det bli aktuellt att innesluta kablarna i bentonitlera för att kyla kablarna under drift. Passage av mindre vägar kan komma att ske med vägschaktning. Vid vägschaktning schaktas vägen i etapper så att ett körfält kan hållas framkomligt. Kabelrör läggs ned så att schaktet snabbt kan fylls igen. Befintligt ytskikt återställs till ursprungligt skick när vägschaktningen är klar Motivering till val av tekniskt utförande Beskrivning För att kunna upprätthålla de krav om mindre än 24 timmars elavbrott som regeringen fastställt måste ledningen förses med reservmatning som kräver en utökning med extra förband, i detta fall tre kabelförband per ledning. En ökning av antalet kablar skulle medföra att en bred ledningsgrav på cirka 4 m måste grävas eftersom kablarna måste ligga med cirka en meters avstånd. Detta ger stora intrång i naturen längs hela sträckningen i form av en grävd ledningsgrav. Vid byggnationen måste dessutom cirka m vid sidan av ledningsgraven röjas, vilket ger en ledningsgata på ca 20 m. Att gräva två smala schakt skulle troligtvis ge upphov till en ännu bredare ledningsgata. När ledningen är i drift behövs en ledningsgata på cirka 8-10 m. Vid luftledningar är det endast stolpplatserna, som direkt påverkas genom grävarbetet. Dessa kan i möjligaste mån placeras där de gör minst skada på natur- och kulturmiljöområden. Mellan stolpplatserna sker ingen direkt påverkan av till exempel grävningsarbete utan endast återkommande röjning. Kostnad för luftledning respektive markkabel Kablar är generellt avsevärt mycket mer kostsamma jämfört med luftledningar. En grov kalkyl har gjorts för kostnaderna som en luftledning enligt sökt alternativ respektive alternativet med markkabel skulle innebära. Längden för kabelsträckan, som är ca 30,7 km, skulle kosta ca 253 miljoner kronor. I det ingår kabelstolpar, kabel, passager av vattendrag, stengärdsgårdar och vägar samt sprängning i kabelgraven med utgångspunkt från grävbarhetskarta. 34

35 Längden för luftledning, enligt sökt alternativ, är ca 22,4 kilometer och har beräknats kosta ca 68 miljoner kronor. I det ingår materiel för montage av stolpar, fundament, lindragning samt avverkning av ledningsgata. Sammanfattning Då 130 kv-ledning ZL9 S6 kommer utgöra en del av det maskade regionnätet anser Vattenfall att ledningen ska byggas som luftledning. Detta är främst för att säkerställa drifttillgängligheten och är att föredra ur teknisk aspekt. En kabel medför nödvändiga åtgärder som sprängning och borrning, dessa ingrepp är irreversibla intrång. Ytterligare en faktor som väger in är att luftledning är ett mindre kostsamt alternativ än markkabel. 4.3 Framtida underhåll Luftledning Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med starkströmsföreskrifterna kommer ledningen besiktigas en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Kontroll av ledningsgatan görs vart fjärde år. Vid drift- och underhållsarbete följs Vattenfalls rutiner. Krav ställs i avtal med entreprenör för underhåll av ledningar, det är entreprenörens skyldighet att vidta erforderliga försiktighetsåtgärder Markkabel Drift- och underhållsarbete av en markkabel utgörs främst av bevakning och utsättning. En markkabel behöver repareras om det uppstår något fel. Markkabeln kan t.ex. skadas av åskväder eller grävarbeten i mark. Vid sådana fel måste felet sökas fram och del av markkabeln grävas fram för reparation eller utbyte. Markkabeln kan även behöva bytas ut på grund av ålder. Kabeln ligger på ett djup av 0,9 m djup från överkant på kabeln. Marken kan komma att röjas för träd vid underhållsarbete vart sjätte år. Vid drift- och underhållsarbete följs gällande lagar, Vattenfalls tekniska instruktioner, ESA och EBR:s publikationer. Extra försiktighet tas vid arbete i och nära känsliga natur- och kulturområden. 4.4 Rasering av befintlig 40 kv-ledning Den befintliga 40 kv-ledningen (TL146), se Figur 8, kommer att raseras efter att den nya 130 kv-ledningen (ZL9 S6) tagits i drift. Det går inte att rasera 40 kv-ledningen före byggnationen av den nya 130 kv-ledningen för att ge plats. 40 kv-ledningen behöver således vara i drift tills det att 130 kv-nätet i området är så pass utbyggt att 130 kv-ledningen kan tas i drift. Den befintliga 40 kv-ledningen går från transformatorstationen Falköping (OT62) till transformatorstationen Tidaholm V (TT14609). Ledningen anlades 1954 och är byggd i kreosotimpregnerade trästolpar. Några stolpar har bytts ut under drifttiden. Inledande arbetsmoment vid kraftledningsrasering är att linorna lossas från isolatorerna, och rullas upp på en trumma. Raseringsarbetet av kraftledningsstolparna kan beskrivas som två arbetsmoment: nedmontering samt transport. Nedan beskrivs respektive moment. Vid borttagandet av stolparna används traktorgrävare eller larvgående maskin i arbetet. Isolatorer monteras ned och stolpen dras därefter upp med fordonets gripklo. Ibland behöver man gräva bort lite jord alternativt vicka på stolpen för att den ska lossna. För några av 35

36 stolparna så har stenar av varierad storlek används för att kila fast stolpen. Stenkilar som ligger inom åkermark kommer att avlägsnas ner till 0,5 m djup för att förenkla brukandet av marken. Hålet efter stolpen fylls igen med befintliga jordmassor och stolpen transporteras bort. För stolpar med stag friläggs staglänken till 0,5 m djup. Staglänken klipps därefter av eller böjs ner så att den ligger minst 0,5 m under markytan. Stagfundamentet lämnas kvar i marken för att minska risken för spridning av kreosot som ligger bundet i jorden runt fundamentet. Raseringen i Natura 2000-området kommer att ske enligt beslut för raseringstillståndet från Länsstyrelsen, se Bilaga M3. Utöver tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken, tillstånd för åtgärd i Natura 2000-område, kräver raseringen av 40 kv-ledningen även en begäran till Energimarknadsinspektionen (EI) om återkallelse av nätkoncession enligt 2 kap 18 Ellagen. I samband med upphörande av koncessionen fastställs de skyldigheter som ligger på verksamhetsutövaren (19 ). Inför raseringen kommer samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken hållas med länsstyrelsen. Även en del av den befintliga 130 kv-ledningen (OL7 S0) kommer att raseras men det kommer inte att omfattas av denna MKB. Det raserade materialet består av trästolpar, linor, isolatorkrokar, isolatorer och stag. Trästolparna är impregnerade med kreosot eller en saltblandning bestående av kopparoxid, kromsyra och arseniksyra. Linorna består främst av aluminium med stålkärna. Krokarna är av stål och isolatorerna består av porslin eller glas. Stagen är tillverkade i stål. Allt materiel omhändertas av transportör och mottagare med tillstånd. Rasering av befintlig luftledning uppskattas ta ca 4 månader. 36

37 5 FÖRUTSEDD PÅVERKAN De skyddade och inventerade områdena som befinner sig inom 100 m från den planerade 130 kv-ledningen (ZL9 S6) har identifierats i en skrivbordsstudie och redovisas nedan som områden som finns i närområdet av den nya ledningen. Områdena finns beskrivna nedan samt i Bilaga M8, Bilaga M9 och Bilaga M10. I kartorna kan linjens tjocklek motsvara både större och mindre bredd än 50 m. Linjens tjocklek har då valts för att den ska synas tydligt på kartan. Underlaget till skrivbordsstudien kommer främst från inventeringar från myndigheter så som Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Samtliga sträckor är uppmätta från kartmaterial. Med skyddade områden menas geografiskt avgränsade områden som omfattas av skydd enligt svensk lagstiftning eller EU-gemensam lagstiftning. Det syftas också till områden med höga naturvärden som ingår i nationella planer för skydd eller som är utpekade i internationella konventioner. Andra typer av inventerade områden kan till exempel hysa höga natur- eller kulturvärden eller värden för friluftslivet och hänsyn till dessa områden ska tas även om de saknar skydd i lagstiftningen. I avsnitten som följer kommer de olika typerna av intressen redovisas var för sig, där varje avsnitt börjar med en beskrivning av det aktuella intresset och därefter följer konsekvenser och åtgärdsförlag. 5.1 Planförhållanden Kommuner kan reglera användningen av mark- och vattenområden samt bebyggelse och byggnadsverk med detaljplaner eller områdesbestämmelser. Både detaljplaner och områdesbestämmelser får rättsverkan och har sitt upphov i plan- och bygglagen Falköpings kommun Norr om Falköping, i Falköpings kommun, finns ett detaljplanerat område för Marjarps industriområde, Friggeråker 25:8 m.fl. etapp 1 (Falköping kommun, 2011) som berörs av den planerade ledningen. Planen antogs och är en del av ett större pågående planläggande av området. Den fortsatta planläggningen av området, etapp 2 berör inte sträckningen för den planerade luftledningen. Vissa, kortare delar av den planerade luftledningen mellan Falköping N (OT70) och avgrening Marjarp är placerad öster om det område som i detaljplanen Friggeråker 25:8 är avsatt för luftledning. Detta på grund av risk för korrosion på befintlig vattenledning, se avsnitt 3.2. De områden där ledningen gör mindre avvikelser från angivet I-område i detaljplanen är marken angiven som industrimark. Fastigheten ägs av Falköpings kommun. Vattenfall och Falköpings kommun bedömer att avvikelsen är av mindre omfattning och inte strider mot planens syfte och inte heller försvårar planens genomförande, se även kommunens utlåtande i Bilaga M7. Markupplåtelseavtal kommer att tecknas mellan Falköpings kommun och Vattenfall. I detaljplanen redovisas även hur utveckling av Skaraborgs Logistic Center 1 kommer ske med dess anslutande järnvägar (Falköpings kommun, 2014). För alternativa sträckningar samt kabelalternativet berörs inga detaljplaner förutom den för Marjarps industriområde. 1 Skaraborg Logistic Center är ett konceptnamn för alla satsningar (privata likväl som offentliga) som sker inom logistikområdet i Falköping och då med särskilt fokus på intermodalitet. 37

38 5.1.2 Tidaholms kommun I Tidaholms kommun berörs inga detaljplaner av varken sökt alternativ, alternativa sträckningar eller kabelalternativet Konsekvenser Då sökt ledningsträckning är förenlig med den gällande detaljplanen för Marjarps industriområde bedöms ledningssträckningen inte ge några negativa konsekvenser Åtgärdsförslag Inga åtgärder krävs. 5.2 Naturmiljö Naturmiljö är ett vidsträckt begrepp och omfattar bland annat berggrund, jordlager och dess ytformer, yt- och grundvatten, skilda naturmiljöer både på land och i vatten samt växter och djur. Naturmiljöer kan vara såväl skyddade områden som andra naturmiljöer vilka kan vara viktiga som ekologiska spridningskorridorer eller på annat sätt ha betydelse för det biologiska livet. Nedan beskrivs de naturmiljöintressen som finns i närområdet av den nya ledningen Riksintressen, Natura 2000 och naturreservat I kartan i Figur 19 nedan redovisas de riksintressen för naturvård, Natura 2000-områden och naturreservat som finns i närområdet av den nya ledningen. Figur 19 Riksintressen naturvård, Natura 2000 områden och naturreservat som finns i närområdet av den nya ledningen. Naturreservatet och Natura 2000-området Fårdala ligger mer än 100 m från den nya ledningen men är för tydlighetens skull ändå markerat i kartan. 38

39 Riksintressen Områden utpekade som riksintressen enligt 3 kap. 6 miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Graden av skydd är reglerat i lagstiftningen. Ledningssträckningen passerar genom två riksintressen för naturvård, se karta i Figur 19. Det ena utgörs av Ålleberg, Åslesänkan och nordöstra Falbygden, markerat NRO i kartan, och omfattar ett område med flera för Falbygden karakteristiska landskapselement. Området utgör en del av Sveriges äldsta kulturbygder med stor rikedom på fornminnen och enastående kontinuitet i hävd och odling. Det andra, markerat NRO i kartan, består av de fyra östliga platåbergen Plantaberget, Varvsberget, Gerumsberget och Gisseberget på Falbygden. Detta område utgör ett representativt odlingslandskap med lång kontinuitet och förekomst av naturbetesmarker. Naturreservat Naturreservat är ett av de viktigaste och vanligaste sätten att skydda värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter på ett långsiktigt sätt. Naturreservat beskrivs i 7 kap. 4-8 miljöbalken. Bildande av naturreservat är ett av flera medel för att uppnå de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen, beskrivna i avsnitt 1.9. Även natur med särskilt stora värden för friluftslivet kan prioriteras för bildande av naturreservat. Den nya ledningen kommer passera ca 30 meter från ett naturreservat, markerat Kleven i kartan i Figur 19. Den befintliga ledningen passerar eller tangerar två naturreservat, markerade Kleven och Fårdala i kartan i Figur 19. Både Kleven och Fårdala är förutom naturreservat även klassade som Natura 2000-områden. Den nya ledningen avviker här från den befintliga ledningens sträckning för att undvika att gå igenom naturreservaten/natura 2000-områdena. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Nätverket skapades för att hejda utrotningen av växter och djur och för att skydda deras livsmiljöer. Natura områden kan vara skyddade enligt antingen art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet eller enligt båda direktiven. Natura 2000 är även upptaget i 4 kap. 1 miljöbalken. Stor hänsyn ska tas till fågellivet inom Natura 2000-området. Den nya ledningen kommer passera ca 30 meter från ett Natura 2000-område (SE ), markerat Kleven i kartan i Figur 19. Avståndet från den nya ledningen till Natura området Fårdala är mer än 100 meter. De naturtyper som enligt bevarandeplanen (Länsstyrelsen, 2005) måste bevaras i området listas nedan och finns även beskrivna i denna MKB Rikkärr Boreonemoral ädellövskog* Trädklädd betesmark Lövsumpskog* 91E0 - Svämlövskog* Utöver ovan nämnda naturtyper finns även följande två arter upptagna i bevarandeplanen Kalkkärrsgrynsnäcka Otandad grynsnäcka För mer information om Natura 2000-områdena Kleven och Fårdala, se Länsstyrelsen i Västra Götalands beslut om tillstånd och dispens för att rasera 40 kv-ledningen inom Natura 2000-områden och naturreservat, med därtill hörande bilagor, i Bilaga M3. 39

40

41

42

43

44