INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, Täckningsår: var serien indelad i två underserier: I, Utrikes handeln och II, Utrikes sjöfarten blev delserierna sammanförda till: Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Handel. Föregångare: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, Täckningsår: Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: Sammandrag af consulernes insände skepps-listor öfver till deras districter år... anlände och derifrån afgångne svenska fartyg / Commerce-Collegium Efterföljare: Berättelser om handel och sjöfart år... från de förenade rikenas konsuler. Stockholm, Täckningsår: Utdrag ur konsulsberättelserna fanns i tabell 6 i BISOS F för åren Därefter hänvisning till dessa berättelser för åren i tabell 6 och för åren i tabell 8. I inledningen till häftena 1891:I-1894:I (Utrikes handel) hänvisas till berättelserna. i vilka årligen offentliggörandet i tryck sker. Från 1895 offentliggörs konsulsberättelserna av Sveriges allmänna exportförenings tidskrift Svensk Export. Sjöfart : berättelse för år / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Handel : berättelse för år... / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Statistiska meddelanden. Ser. C, Månadsstatistik över handeln / utgiven av Kungl. Kommerskollegium. Stockholm : Kommerskollegium, Kommersiella meddelanden / utgivna av Kungl. Kommerskollegium. Sammanfattad utgivningstid: Stockholm : Kungl. Kommerskollegium, Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), BISOS F digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-f0-9201_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. F) UTRIKES HANDEL OCH SJÖFART. I. UTRIKES HANDELN. K O M M E R S K O L L E G I I UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR (POUR UN RÉSUMÉ EN FRANÇAIS VOIR PAGE XI.) KUNGL. BOKTRYCKERIET. STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Innehållsförteckning. Sid. Underdånig berättelse I. Fransk resumé Tabellbilagor: Tab. 1. Värdet af år 1892 till Sverige införda och derifrån XI. utförda varor, fördelade i grupper 1.» 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper 2.» 3. Qvantitet och värde af från riket år 1892 utförda varor, fördelade i grupper 30.» 4. År 1892 införda varor, som icke äro inräknade i rikets införsel enligt tab. 1 och tab » 5. De enligt tulltaxan tullpligtiga, men tullfritt år 1892 reimporterade varor 37.» 6. Under år 1892 reexporterade varor 41.» 7. Nederlagsrörelsen i riket år » 8. Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år » 9. Sveriges omedelbara handel med andra länder år 1892, efter de in- och utförda varornas beräknade totalvärde 88.» 10. Sveriges omedelbara handel med andra länder, efter de in- och utförda varornas beräknade totalvärde, åren » 11. De till särskilda tullplatser i riket år 1892 införda varor, hvilka i värde uppgått till minst 5,000 kronor 90.» 12. De från särskilda tullplatser i riket år 1892 utförda varor, hvilka i värde uppgått till minst 3,000 kronor 138.» 13. Uppburna tullafgifter under åren » 14. Nederlags- och transitupplagsafgifter åren Försäljningsvärdet af år 1892 olofligen införda och förbrutna dömda varor 161.» 16. Värdet af år 1892 till Stockholm, Göteborg och Malmö införda och derifrån utförda varor, fördelade i grupper 162.» 17. Inhemtade uppgifter å de nnder år 1892 gällande medelpris 163. Alfabetiskt register öfver in- och utförda varor 164. Table des matières. Pages. Rapport au Roi I. Résumé en français Tableaux annexés: Tabl. 1. Valeur des importations et des exportations, en 1892, XI. par classes de marchandises 1.» 2. Quantité et valeur des importations, en 1892, par classes de marchandises 2.» 3. Quantité et valeur des exportations, en 1892, par classes de marchandises 30.» 4. Marchandises importées qui n'entrent pas dans l'importation indiquée par les tableaux 1 et 2 36.» 5. Marchandises qui, d'après le tarif de douane en vigueur, sont assujetties à un droit d'entrée, mais qui ont été réimportées en franchise 37.» 6. Marchandises réexportées en » 7. Commerce d'entrepôt en » 8. Importations et exportations, en 1892, par pays de provenance et de destination 45.» 9. Mouvement du commerce direct, en 1892, avec les pays étrangers, en vue de la valeur totale des marchandises 88.» 10. Mouvement du commerce direct de la Suède avec les pays étrangers, en vue de la valeur totale des marchandises, » 11. Importations aux différentes places de douane, eu 1892, de marchandises représentant une valeur d'au moins 5,000 couronnes 90.» 12. Exportations des différentes places de douane, en 1892, de marchandises représentant une valeur d'au moins 3,000 couronnes 138.» 13. Droits de douane prélevés » 14. Droits d'entrepôt » 15. Valeur de vente des marchandises saisies en » 16. Valeur des importations et des exportations, en 1892, de Stockholm, de Göteborg et de Malmö par classes de marchandises 162.» 17. Prix moyens, en 1892, de certaines marchandises Index alphabétique des marchandises importées et exportées 164.

6

7 TILL KONUNGEN. Den underdåniga berättelse, som, jemlikt föreskrift i den för Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium gällande instruktion, härmedelst inför Eders Kongl. Maj:t t ra inlägges, utgör första delen af Kollega redogörelse för Sveriges utrikes handel och sjöfart år 1892 och omfattar utrikes handeln under nämnda år. Oafsedt såväl de mänga förändringar i uppställningen, hvilka föranledts af uti senaste tulltaxa införda nya bestämmelser beträffande varornas rubricering och specifikation, som ock en del såsom lämpliga befunna omflyttningar af varor inom de skilda grupperna, afviker föreliggande berättelse från motsvarande årsredogörelse för 1891 hufvudsakligen derutinnan:

8 II Hela handelsomsättningen med utlandet. Varugrupper: Lefvande djur. att en kolumn för angifvande af varornas beräknade värde intagits i tab. 5 och tab. 6; att i tab. 8 dels nu för första gången meddelas en såväl qvantitet som värde omfattande redogörelse för sådana, eljest tullpligtiga varor, som på grund af Kongl. Förordningen den 30 maj 1890 eller den s. k. Mellanrikslagen blifvit tullfritt införda från Norge, med anledning hvaraf och för vinnande af bättre öfversigt än hittills af rikets totala handelsomsättning med berörda land, tabellens typografiska anordning blifvit något förändrad, dels de statistiska uppgifterna angående rikets varubyte med Tyskland, som hittills specificerats för sex olika stater och städer, nu, sedan.kongl. Generaltullstyrelsen, i ändamål hufvudsakligen att underlätta öfverblicken af de särskilda handelsvarornas omsättning mellan Sverige och nämnde stat i dess helhet, funnit sig böra utesluta omnämnda specifikation ur de tabellariska sammandrag öfver rikets handel, bemälda styrelse årligen till Kollegium öfverlemnar, blifvit sammanförda under den gemensamma rubriken Tyska riket; samt att en värdeberäkning af samtliga under redogörelseåret inoch utförda varor verkstälts särskildt för Malmö tullkammaredistrikt och meddelas i tab. 16 i samband med enahanda värdeberäkning för Stockholms och Göteborgs tullkammaredistrikt. De i det följande angifna värden af in- och utförseln, såväl livad handeln med hvarje särskildt land beträffar som i fråga om rikets handel i allmänhet, hafva jemlikt nådiga föreskrifter beräknats efter gångbara medelpris i svensk hamn, med afdrag af tull för de införda varor, som äro sådan afgift underkastade. ningens sarafäida värde sålunda minskats med 3,580,000 kr. eller 0-52 %. Såsom den hufvudsakligaste anledningen till angifna minskning i införselns beräknade totalvärde torde böra framhållas den afsevärda nedsättning, som egt rum i de till Kollegium för år 1892 uppgifna medelprisen (tab. 17) å de betydande importartiklarne stenkol, ofärgad bomull och ofärgad ull. Beträffande sistnämnda vara synes emellertid införsel värdets fall i viss mån vara beroende derpå att sagda vara enligt vunna upplysningar blifvit för högt värderad under de närmast föregående åren. Beräknad på grund af de anförda siffrorna, har således handelsbalansen, i hvad den kan sägas bero af förhållandet mellan in- och utförseln, år 1892 stält sig något annorlunda än under det närmast föregående året, i det att införseln år 1892 utgjorde Ö2'25 % och utförseln % af omsättningen i sin helhet, medan motsvarande relationer år 1891 voro resp % oeh %. Tankes värdet af Sveriges varubyte med främmande länder jemnt fördeladt på rikets medelfolkmängd, komma år 1892 på hvarje inbyggare ej mindre än kr., hvaraf för införda varor kr. och för utförda varor kr. En dylik i efterföljande tablå utförd fördelning jemväl för tidigare år lemnar en åskådlig bild af handelsomsättningens utveckling relativt till landets folkmängd allt sedan begynnelsen af 1860-talet: A) Hela handelsomsättningen med utlandet. Sammanlagda värdet af Sveriges hela handelsonisättning, i hvilken reimporterade, reexporterade och de i tab. 4 redovisade införda varor ej inräknas, är för år 1892 beräknadt till «89,61fi,009 kronor, hvaraf för införda varor 360,315,855 kronor och för utförda varor 329,300,154 kronor. Till jemförelse med förhällandet i afseende å rikets in- och utförsel under de närmast föregående åren meddelas i nedanstående öfversigt ärliga medeltalsvärden för samtliga femårsperioder från och med 18(51 äfvensom årssiffrorna från och med 1888, allt i kronor: B) Varugrupper. Af de olika varugrupper, hvari handelsartiklarne allt sedan år 1871 efter en i det hela oförändrad plan uppdelats i tabellerna 1 3 af Kollegii handelsstatistiska redogörelser, lemnas i det följande en jemförande öfversigt med angifvande af varornas värden i kronor och med uträknade årsmedeltal för femårsperioderna. 1) Den första gruppen, omfattande lefvande djur, företer följande omsättningsvärden: Häraf framgår, bland annat, att under sist/idet år införselvärdet minskats med 9,382,000 kr., motsvarande 2'54 %, medan utförselvärdet stigit med 5,802,000 kr. eller 1'79 % och omsätt- Såväl in- som utförseln af lefvande djur är, såsom synes, i fortsatt sjunkande. Visserligen hafva under år 1892 införseln af liöstar och utförseln af svin varit något större än under år

9 Matvaror af djur. Spanmål och produkter deraf. Kolonialvaror. III 1891, men de hafva dock icke kunnat tillnärmelsevis uppväga den aftagande in- och utförseln af kor, oxar och får, hvilken åter mest torde bero af de genom mul- och klöfsjukan vållade hinder för handeln med dessa djur. 2) Varor, som innefattas under benämningen matvaror af djur, hafva varit föremal för in- och utförsel i den omfattning, som nedanstående siffror utvisa: Medan införsel värdena, som allt sedan början af 1880-talet till och med 1891 varit i nedgående, börjat afsevärdt stiga under år 1892, hufvudsakîigen på grand af ökad import af fläsk, saltad, inlagd, torr eller rökt fisk samt ägg, visar utförseln af artiklar tillhörande denna varugrupp ett ständigt ökadt såväl absolut som relativt värde, till hvars höjande bidragit ej endast den år efter år tilltagande smör-exporten, som exempelvis sistlidet år uppgick till 17,152,325 kg. med ett beräknadt värde af 35,478,703 kr., utan äfven, och under de allra senaste åren i proportionsvis ännu högre grad, den stegrade utförseln af färsk fisk. Ifrågavarande tvenne artiklar utfördes sålunda till följande värden : äfven under närmast föregående decennier, hafva räknats bland de sädesexporterande länderna, med begynnelsen af sistförfltttna årtionde öfvergått till att blifva ettöfvervägande sädesimpnrterandc land, hvars införsel af spanmål och produkter deraf årligen från denna tid i värde öfverstigit motsvarande utförsel med nära l ii mill. kr, åren , öfver 11 mill. kr. åren 188(5 1890, 11 Va mill. kr. år 1891 och ända till öfver 20 mill. kr. ar Införseiöfverskottets betydande tillväxt år 1892 är hufvudsakligen att tillskrifva dels minskad utförsel af liafre endast omkr. 107 mill. kg. mot 17(5 mill. kg. under 1891 dels stegrad införsel af fwete, korn, majs och hvetemjöl. Införseln af omalet hvete under 1892, som i afseende â det beräknade värdet med omkr. 4 Y 3 mill. kr. öfverstiger samma införsel under år 1891, är den största som någonsin kunnat för riket antecknas. Värdet af under de senaste fem åren införd omalen råg och hvete samt utförd omalen ha/re inhemtas af nedanstående sammanställning: Handeln på utlandet med målen spanmal afser hufvudsakligen införsel af rag- och Iivetemjöl, för hvilka varuslag importvärdena under aren 1W8 18!)2 varit följande: Såsom framgår af ofvanstående siffror, är utförselvärdet för smör och färsk fisk under år 1892 sammanlagdt 12,024,000 kr. högre än under år 1891, och då härtill lägges att artikeln orökt fläsk varit föremål för en anmärkningsvärdt stark utförsel under redogörelseåret, är dermed hufvudanledningen angifven till att gruppens totala utförselvärde år 1892 utfallit icke mindre än 12,711,000 kr. högre än under ) För spanmål och produkter deraf, hvilka varor blifvit sammanförda till en grupp, hafva de årliga in- och utförselvärdena beräknats till nedan angifha belopp: 4) Den fjerde stora gruppen omfattar sådana varor, hvilka i handeln förekomma under benämningen kolonialvaror och som gifvetvis hutvudsakligen äro föremal för import: För de till denna grupp hörande, mycket betydliga konsmntionsartiklarne kaffe, socker (sirup och melass deri ej inbegripna) samt tobak hafva införselvärdena under de fem senaste aren varit följande: Af här meddelade öfversigt bestyrkes det för öfrigt kända förhållandet, att Sverige, från att under 1870-talet, liksom

10 IV Frukter och bär m. m. Spirituosa. Spånadsämnen. Garn och tråd m. m. Manufakturvaror. Det mest anmärkningsvärda vid denna sammanställning torde vara den under de båda sista åren inträdda ansenliga nedgången i införselvärdet för artikeln socker, hvilken nedgång uppenbarligen förorsakats af den tilltagande hvitbetssockertillverkningen inom riket. Utförseln af kolonialvaror utgöres i regeln hufvudsakligen af choklad och sirvp, af hvilken sistnämnda vara år 1892 utfördes icke mindre än 6,370,000 kg. med ett beräknadt värde af 1,274,000 kr. 5) Af den jemförelsevis mindre betydande varugrupp, som omfattar frukter och trädgårdsväxter m. m., hafva in- och utförts artiklar till nedanstående värdebelopp: Bland hithörande varor, som representera ett större införselvärde, iiro de förnämsta humle, torkade plommon samt mandel, hvaraf till riket ar 1892 infördes för resp. 1,402,000, 711,000 och 517,000 kr. Bland de utförda varor, som tillhöra denna grupp, märkas i tulltaxan ej specificerade frukter, bår och grönsaker (lingon, blåbär m. in.), hvaraf är 1892 exporterades inalles 2,570,000 kg. med ett beräknadt värde af 515,000 kr. (i) En särskild grupp bilda spirituosa och andra dryckesvaror, med nedanstående omsättningsbelopp; I förhållande till det närmast föregående året visar 1892 års införsel värde för denna grupp en minskning, uppgående til] 5-8 mil), kr. Detta förklaras dels deraf att importen af hufvudartikelii ofärgad bomull sistlidet år nedgick från 14-9 mill. kg. till 13-3 mill. kg., på samma gång som medelpriset å ifrågavarande vara stälde sig icke obetydligt lägre än under närmast föregående år, dels deraf att det af Kollegium för redovisningsåret inhemtade medelpriset å den andra stora artikeln inom denna grupp eller ofärgad ull utgör endast omkring hälften af 1891 års medelpris, så att det beräknade totalvärdet för nämnda vara med 2,783,000 kr. understiger värdet af 1891 års qvantitativt ringare (142,000 kg. mindre) import. Såsom redan förut (sid. II) blifvit anmärkt, är emellertid införselvärdets fall beträffande ofärgad ull i viss mån att tillskrifva den omständigheten, att denna artikel blifvit för högt värderad under de närmast föregående åren. 8) För varor tillhörande gruppen garn, tråd och repslageriarbeten m. m. äro in- och utförsel värdena följande: Såväl in- som utförseln hafva, såsom ofvanstående siffror ntvisa, sjunkit under sistlidet år. Visserligen har vin, hvarunder från och med den 21 juni 1892 inbegripes saft, fortfarande varit föremal för ökad import (värde år 1891: 5"4 mill. kr., ar 1892: 6-8 mill. kr.), men af bränvin och sprit, på fat, af säd in. m., hafva införts allenast 220,000 normalliter och utförts icke mer än 1-5 mill. normalliter mot resp. 15'5 och 15"i mill. normaliiter under det närmast föregående året. Den sålunda högst väsentligt minskade handelsomsättningen af ifrågavarande slags bränvin och sprit beror förnämligast på inskränkt verksamhet vid Karlshamns spritförädlingsaktiebolags fabriksanläggning. 7) Den under benämningen spånadsämnen i handelsstatistiken kända gruppen företer följande omsättningsvärden: Såsom synes, liar såväl in- som utförseln af hithörande varor ar 1892 uppgått till ungefär samma belopp som under det närmast föregående året. Den förefintliga, obetydliga minskningen i importvärdet träffar hufvudsakligen linne- och hampsamt jutegarn. 9) För den stora grupp af handelsartiklar, som ingå under benämningen manufakturvaror af spånadsämmnen, äro följande värdebelopp angifna: Hithörande varor omfatta med hänsyn till importvärdet omkr. 1/ 7 af rikets hela införsel och utgöra sedan gammalt Sveriges förnämsta importvarugrupp.

11 Djur- och gödningsämnen. Talg, oljor o. d. samt fabrikat deraf. Oarbetade trävaror. V Den till närmare sex millioner kr. uppgående minskningen i importvärdet sistlidet ar drabbar hufvudartikeln ylleväfnader med 1-8 mill. kr., andra väfnader med sammanlagdt 1 7 mill. kr. samt öfriga manufakturvaror med inalles 2"2 mill. kr., hvaraf särskildt nya gångkläder och husltållspersedlar med 1'7 mill. kr. Beaktansvärd och glädjande är utförselns jemna stigande för de under denna grupp hänförda varor; särskildt för bomulhväfnåder har utförselvärdet år 1892 ökats med öfver 1,200,000 kr. 10) Varor, sammanfattade under gruppbenämningen hår, fjäder, skinn, ben, horn och andra djurämnen samt gödningsämnen, hafva varit föremål för in- och utförsel i den omfattning, som nedanstående sammanställning utvisar: Omkring 2 / 3 af denna införsel utgöres af diverse från utlandet hemtade, i gällande tulltaxa under rubriken oljor upptagna varor, under det i regeln minst V a af utförseln består af tjära och tjärbärma, hvaraf år 1892 exporterades li,429,000 kf>. med ett värde af 772,000 kr. 13) Fabrikat af talg-, oljor m. m. hafva in- och utförts till följande värdebelopp: Hufvudartiklar inom denna grupp äro, i fråga om införseln, hudar och skinn, alla slag, hvaraf sistlidet år importerades 5-4 mill. kg. till ett värde af 10 mill. kr. eller resp. l"i mill. kg. och 1-4 mill. kr. mindre än år 1891, samt i gällande tulltaxa ej specificerade gödningsämnen (råa fosfat, superfosfat m. ra.), hvaraf år 1892 infördes 93 mill. kg. med ett värde af 7 - s mill. kr., mot 78 mill. kg. med ett värde af 6'2 mill. kr. år 1891, samt, beträffande utförseln, oberedda hudar och skinn, hvilkas sammanlagda värde plägar motsvara gruppens halfva utförselvärde, men år 1892 endast belöpte sig till en dryg tredjedel deraf. 11) De under benämningen fabrikat af hår, skinn, ben, horn m. m. till en grupp sammanförda artiklar ingå i handelsomsättningen med följande värdebelopp: Största betydelsen inom förevarande grupp har artikeln skodon, hvaraf emellertid år 1892 importvärdet nedgått med 883,000 kr. (frän 24 till 1-5 mill. kr.) och exportvärdet med 154,000 kr. 12) Den i ordningen tolfte varugruppen omfattar talg, oljor, tjära, gummi och likartade ämnen med följande omsättningsvärden : Hufvudartiklar inom denna grupp äro, hvad införseln viilkommer, arbeten af katitschuk och guttapevka (galoscher in. ni.), hvaraf år 1892 importerades till ett värde af 1,987,000 kr., deraf för 1,132,000 kr. frän Ryssland, samt, i fråga om utförseln, tvål, som exporteras nästan uteslutande till Norge och hvaraf värdet år 1892 uppgick till 540,000 kr. 14) Det med hänsyn till utförselns storlek främsta rummet bland samtliga varugrupper intages af oarbetade (sågade eller tillhuggna) trävaror, hvilka varit föremål för in- och utförsel i den omfattning, som efterstående siffror utvisa: Utförseln år 1892 af oarbetade trävaror, landets förnämsta handelsvara, understeg samma utförsel 1891 beträffande qvantiteten med 256,000 kbm. samt i fråga om värdet med öfver 2 mill. kr. Om ock den angifna minskningen i de absoluta talen för år 1892 må vara af tillfällig natur och derför ej kan anses synnerligen betydelsefull, låter sig i de tal, som beteckna förhållandet mellan å ena sidan h varje särskild varugrupp och å den andra rikets export i sin helhet, skönjas en allt starkare relativ tillbakagång för oarbetade trävaror, i det att proportionen, som under första hälften af 1870-talet utgjorde % och närmast följande femårsperiod steg till %, derefter småningom sjunkit till, år 1892, 33MI» %, hvarigenom förenämnda exportartikels betydelse i jemförelse med öfriga utförda varor ej oansenligt minskats. Trävaruexportens tyngdpunkt ligger i plankor och hattens samt bräder, och hafva dessa betydande artiklar under de senaste fem åren utförts till följande värden:

12 VI Arbetade trävaror. Färger m. m. Papper. Mineral: råämnen och oformade fabrikat. 15) För gruppen arbetade trävaror har årliga in- och utförseln utvisat nedanstående värdebelopp: persbruk numera intager en betydande plats inom exportindustrien, företer följande omsättningsvärden: Omsättningens tillväxt under den här ifrågavarande tidsperioden har, såsom synes, varit ganska stark, såväl absolut taget som med hänsyn till gruppens relativa betydelse. Bland hithörande till främmande länder utskeppade varor äro snickarearbeten (värde år 1892: 3,818,000 kr.), trämassa (pappersmassa) och tändstickor de vigtigaste, och har utförseln af sistnämnda tvenne varor under 1892 och närmast föregående fyra år med hänsyn till värdet varit som följer: Den varuartikel, som hufvudsakligen förorsakat den ansenliga stegringen i utförselvärdet för år 1892, är i tulltaxan ej specifieeradt papper (skrif- och postpapper m. ra.), hvaraf utförts 16,916 ton med ett värde af 25-4 mil! kr. mot 13,232 ton med ett värde af 19-8 mill. kr. år ) Af jemförelsevis underordnad betydelse är den närmast i ordningen följande gruppen, livilken omfattar andra fabrikat af växtämnen, hufvudsakligen halm- och korgmakarearbeten. Det beräknade värdet å in- och utförseln af hithörande varor inhemtas af nedanstående siffror: 16) Gruppen färger och färgningsämnen företer följande omsättninssvärden : 20) För varor, sammanfattade under benämningen mineral: råämnen och oformade fabrikat, ställer sig värdet af den årliga in- och utförseln på följande sätt: 17) Under benämningen åtskilliga andra växtämnen och deraf beredda produkter äro till en grupp sammanförda varor, hvilkas årliga in- och utförsel värden beräknats uppgå till nedanstående belopp : De förnämsta införselartiklar, tillhörande denna varugrupp, äro oljekakor, linfrö, klöfver- och ej specificeradt gräsfrö samt korkbark, ined följande resp. importvärden år 1892: 3-4 mill., 2-2 mill., 1.6 mill. samt 1-8 mill. kronor. 18) Gruppen papper och pappersarbeten, som genom en under senare aren ständigt ökad utförsel af alster från landets pap- Importvärdets fall för hithörande varor är 1892 förklaras väsentligen deraf, att stenkol, landets största importartikel, nämnda år, enligt af Kollegium inhemtad uppgift, betingade ett så mycket lägre pris än år 1891, att det beräknade totalvärdet för nämnda vara med 4-7 mill. kr. understeg värdet af 1891 års import, ehuru denna, hvad qvantiteten vidkommer, var 12-2 mill. kg. mindre än under redovisningsåret. Den icke obetydliga stegringen i gruppens utförselvärde beror åter hufvudsakligen på en förökad export af artiklarne malm, cement och oarbetad sten. Den vigtigaste varan inom gruppen, i fråga om införseln, är näst stenkol artikeln salt, oraffineradt och raffineradt. Rikets import under de fem senaste åren af dessa båda hufvudartiklar inhemtas af nedanstående sammanställning utaf varuvärdena, hvarvid emellertid bör anmärkas, att s. k. medicinskt

13 Mineral: fabrikat. Metaller, oarbetade och arbetade. Fartyg, maskiner m. m. VII samt glaubersalt efter den 21 juni 1892 i tulltaxan ej längre hänföras under salt och ej heller i denna öfversigt blifvit inräknade i nämnda artikel: af 1,790,000 kr., men exporteras isynnerhet följande slag med angifna värden: Af särskild betydelse för utförseln af till denna grupp hänförliga varor äro, såsom ofvan antydts, vara inhemska malmer, hvilkas utskeppning till främmande länder under åren omfattat följande värden: 23) Af metallarbeten hafva till riket införts och derifrån utförts följande i värden angifna belopp: Af den år 1892 exporterade jernmalmen, i allt 320,071 ton, utskeppades, såsom framgår af tab. 12, från Luleå 139,194 ton, tydligtvis Gellivaramalm, mot endast 450 ton under det närmast föregående året. 21) Gruppen mineral: formade fabrikat (andra än metaller) företer följande omsättningsvärden: Gruppen omfattar en mängd olika artiklar, mestadels jernoch stålvaror samt arbeten af koppar, kopparlegeringar och ej specificerade metaller. Särskildt torde böra framhållas den i regeln jemförelsevis betydande varan jernvtujsskeuor, hvaraf ar 1892 importerades omkr. 42 ' > mill. kg. med ett värde af 5.1 mill. kr., samt koppar- och annan ej spei'if. Metalltråd, derunder fr. o. m. den 21 juni 1892 inbegripet elektriska ledningskablar m. m., hvaraf under samma är infördes 622,000 kg. med ett värde af 2'9 mill. kr. 24) Varor, sammanfattade under gruppbenämningen fartyg, vagnar, maskiner, instrument och ur, hafva varit föremål för inoch utförsel i den omfattning, nedanstående siffror angifva: Hithörande varor utgöras till ej ringa del af glas- och lervaror, hvarunder inbegripas porslin, tegel m. m., och, hvad utförseln särskildt vidkommer, märkes artikeln arbetad sten, hvaraf år 1892 exporterades till ett värde af 3,875,000 kr. 22) För gruppen metaller, oarbetade eller till en del arbetade, hafva beräknats följande in- och utförselvärden : Omkring halfva införseln och, pä en ringa bråkdel när, hela utförseln ntgöres af jern och stål. Häraf importeras hufvudsakligen tack- och barlastjern, år 1892 till ett värde af 1,896,000 kr., samt valsade eller smidda plåtar, år 1892 till ett värde Större delen af hithörande artiklar utgöres af hvarjehanda slags maskiner, redskap och verktyg, sistlidet år importerade till ett värde af sammanlagdt 11,416,000 kr. och exporterade till ett värde af 3,311,000 kr. mot resp. 14,(531,000 och 3,285,000 kr. år Hvad särskildt beträffar det för ar 1892 angifna importvärdets nedgång med 3-2 mill. kr., förklaras densamma deraf att ett större antal varor, såsom 1er- och metallrör, maskinremmar, öfverspunnen och öfverdragen koppar- och annan ej specificerad metalltråd m. m., hvilka förut hänförts under rubriken maskiner, redskap och verktyg, ej specificerade, i senaste tulltaxan erhållit egna rubriker och derefter befunnits böra i den statistiska grupperingen upptagas under andra grupper än den här ifrågavarande. Importen af dylika, till andra afdelningar öfverförda varor uppgick nemligen, såvidt det låtit sig beräkna, under tiden från och med den 21 juni 1892 till samma års slut till ett värde af öfver 3 mill. kr. Att gruppens totala importvärde 1 ) Detta belopp uppgifves i 1890 års berättelse till 650,000 kr., hvilket härmed rättas.

14 VIII Mynt m. m. Omsättningen med svenska och främmande fartyg samt landvägen. Varubytet med olika länder. för år 1892, trots den skedda utgallringen af varor ur maskinafdelningen, uppgår till ungefär samma belopp, som under det närmast föregående året, är hufvudsakligen att tillskrifva en betydligt ökad införsel af fartyg och båtar (värde år 1891: 375,000 kr., år 1892: 3 mill. kr.). 25) Uppgifterna angående den årliga in- och utförseln af mynt utvisa följande belopp: 26) Den sista stora varugruppen, hvilken omfattar artiklar, som ej äro till någon af förestående grupper hänförliga, såsom apoteksvaror, böcker och taflor, flyttsaker, leksaker och hvarjehanda slöjdvaror, företer följande omsättningsvärden: C) Omsättningen med dels svenska, dels främmande fartyg samt landvägstrafiken med Norge. Till upplysning om den andel i varuomsättningen, som belöper sig på såväl svenska som främmande, och deraf särskildt norska, fartyg samt på landvägstrafiken med Norge, och hvarom tab. 9 innehåller uppgifter i absoluta tal för år 1892, meddelas följande procenttal för de på dessa olika sätt in- och utförda varornas värden under perioden : D) Varubytet med olika länder. För Sveriges handelsförbindelser med hvarje särskildt land redogöres närmare, förutom i nyssnämnda tab. 9, dels i tab. 8, som innehåller specificerad sammanställning af införseln till och utförseln från de olika länderna under år 1892, med angifvande af varornas såväl qvantitet som värde, dels i tab. 10, som meddelar en öfversigt af rikets omedelbara handel med andra länder efter de in- och utförda varornas beräknade värde under åren Då det emellertid torde vara af synnerligt intresse att erhålla en öfverblick af förhållandena i sistnämnda hänseende jemväl under äldre tider, meddelas i en å nästa sida intagen tablå jemförande medeltalsuppgifter för femårsperioderna från och med 1861 samt årssiffrorna för 1892 beträffande värdet af varubytet med utlandet. Häraf inhemtas, bland annat, att Sveriges utrikes handel under hela den ifrågavarande tidrymden varit i öfvervägande grad rigtad på varubyte med i första rummet Storbritannien oeh Irland, dernäst Tyskland och sedan Danmark, hvilka länder tillsammans upptagit Vio a f rikets samfälda omsättning. Storbritannien och Irland samt Danmark hafva under senare åren, inklusive 1892, förlorat något i relativ betydelse, men detta har mot vägts af den ökade omsättningen på Tyskland. "Varubytet med Norge har stigit afsevärdt under de sistförflutna åren. Beträffande särskildt införseln står Tyskland sedan ett årtionde tillbaka främst bland samtliga länder och har dermed återtagit den plats, det innehade under 1860-talet, men som under hela 1870-talet intogs af Storbritannien oeh Irland. Af utförseln går ännu inemot hälften (45-64 % år 1892) till sistnämnda land, som, enligt hvad tablån utvisar, under 1870-talet årligen mottog af Sveriges utförselvaror i genomsnitt öfver 52 %, hvaraf omkring fjerdedelen utgjordes af den numera relativt mindre betydande artikeln spanmål. Frankrike, som ända till medlet af sistförflutna årtionde, med undantag för perioden , var näst Storbritannien den förnämsta afnämaren af svenska handelsartiklar, har sedan dess undanträngts af såväl Danmark som Tyskland, och intager för närvarande fjerde rummet bland exportländerna, likväl nära efterföljdt af Norge och Nederländerna.

15 E) Tull, nederlags- och transitupplagsafgifter. Sammanlagda bruttobeloppet af den for införda varor år 1892 uppburna tull, hvari då ej inbegripas lastpenningar, konfiskationer m. m., har, på sätttab. 13 utvisar, utgjort 36,591,473 kr. och understiger den år 1891 i sådan afgift influtna summa med 667,413 kr, motsvarande 1-79 %. Bland varor, som beräknats under sistlidet år hafva lemnat en förminskad tullinkomst, märkas bland andra: omalen råg (minskning: 1-2 mill. kr.), raffmeradt socker (451,000 kr.), omalet hvete (335,000 kr.) samt fläsk (234,000 kr.), medan å andra sidan tullafgifterna beräknats hafva stigit för följande vigtigare artiklar, nemligen: konjak på fat och vin (sammanlagd ökning: 443,000 kr.), maskiner, redskap och verktyg (318,000 kr.), omalet korn och majs (sammanlagd ökning: 314,000 kr.), samt oraffineradt socker, mörkare än n:r 18, stärkelsesocker m. m. deri inbegripet, (193,000 kr.). Tull, nederlags- och transitupplagsafgifter. De städer, i hvilka tulluppbörden under någotdera af de tvenne sistförflutna åren uppgått till belopp öfverstigande en million kronor, äro följande: Afgifterna för begagnad nederlagsrätt inbragte ar 1892, såsom af tab. 14 inheintas, 172,186 kronor mot 192,948 kronor år 1891, och i transitupplagsafgifter inflöto förstnämnda år 2,609 kronor mot 2,667 kronor år Sveriges varubyte med främmande länder åren samt IX

16 X Stockholms, Göteborgs och Malmös utrikes handel. F) Stockholms, Göteborgs och Malmös utrikes handel. För vinnande af en så noggrann kännedom som möjligt om den andel rikets tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö, haft i det samfälda varubytet med främmande länder är, i likhet med hvad beträffande de båda förstnämnda städerna i 1891 års handelsberättelse och då för första gången egde rum, en efter antagna grunder utförd värdeberäkning af berörda tre städers tullkammaredistrikts in- och utförsel verkstäld, och äro resultaten af densamma sammanförda i en särskild tabell, tab. 16, hvari de olika artiklarne grupperats på enahanda sätt, som för riket i sin helhet i tab Enligt de i förenämnda tabell meddelade sifferuppgifter hafva under år 1892 till Stockholm införts varor för i rundt tal mill. kr. (1891: mill. kr.), till Göteborg för 93-7 mill. kr. (1891: mill. kr.) och till Malmö för 38-7 mill. kr. (1891: 37-9 mill. kr.), medan under samma år utförts varor från Stockholm för inalles mill. kr. (1891: 22-9 mill. kr.), från Göteborg för 98-8 mill. kr. (1891: 98'3 mill. kr.) och från Malmö för 31-1 mill. kr. (1891:29-6 mill. kr.). Stockholms införsel under året öfverstiger således i värde såväl Göteborgs som Malmös, den förra stadens med 14-4 mill. kr., den senares åter med icke mindre än 69-4 mill. kr. Beträffande utförseln kommer deremot Stockholm i sista rummet, enär de derifrån utförda varorna belöpa sig till 74-7 mill. kr. mindre än de från Göteborg och till 7 mill. kr. mindre än de från Malmö exporterade. Hela omsättningen utgjorde i runda tal för Stockholm mill. kr., hvaraf införseln representerade 81-8 % och utförseln 18-2 %, samt för Göteborg och Malmö resp mill. och 69-8 mill. kr., hvaraf införseln motsvarade resp och 55-4 % och utförseln resp och 44-6 %. Vid jemförelse med de för riket i sin helhet beräknade varuvärdena framgå följande procenttal: Stockholm den 1 November Bland varugrupper, som under redogörelseåret varit föremål för införsel till de tre städerna, hafva särskildt manufakturvaror, spanmål och produkter deraf, metallarbeten, matvaror af djur samt spirituösa importerats till Stockholm i mycket betydligare qvantiteter än till någondera af de båda andra städerna, hvaremot införsel af mineraliska råämnen, spånadsämnen (hufvudsakligen bomull) samt garn och tråd försiggått i vida större skala till Göteborg än till Stockholm eller Malmö. Sistnämnda stad kommer icke, i h vad beträffar införseln, med afseende å någon enda varugrupp till främsta platsen, men väl till den andra i fråga om lefvande djur, som importerats minst till Göteborg, spånadsämnen samt inynt, af hvilken sistnämnda artikel införseln till Göteborg varit synnerligen ringa. Vidkommande utförseln eger, enligt hvad ofvan blifvit anfördt, både Göteborg och Malmö en ansenlig öfvervigt i jemförelse med Stockholm, och denna öfvervigt härleder sig i båda fallen väsentligen från dessa städers egenskap af betydande exportorter för en af landets vigtigaste utförselartiklar, nemligen matvaror af djur (hufvudsakligen smör och fisk), hvaraf år 1892 exporterats till ett värde af 26-8 mill. kr. från Göteborg och 12"«mill. kr. från Malmö mot endast omkr. 1; t mill. kr. från Stockholm, samt, i fråga särskildt om Göteborg, från en öfvervägande utförsel af oarbetade och arbetade trävaror samt papper och pappersarbeten, ocli i fråga särskildt om Malmö, från en betydande export af lefvande djur. De varugrupper, beträffande hvilka Stockholms utförsel i någon nämnvärd mån öfverskjutit de båda andra städernas, äro hufvudsakligen spanmål och produkter deraf, talg, oljor och likartade ämnen samt vissa växtämnen och deraf beredda produkter (väsentligen klöfver- och gräsfrö). Kollegium får i öfrigt hänvisa till härvid fogade tabellbilagor samt till de»berättelser om handel och sjöfart från de förenade rikenas konsuler», som genom Kongl. Utrikesdepartementets försorg årligen i tryck offentliggöras. Underdånigst RICH. ÅKERMAN. HJALM. GULLBERG. K. Key-Åberg.

17 XI Les résultats généraux du mouvement commercial entre la Suède et les pays étrangers, pendant l'année 1892, se manifestent par les chiffres suivants, qui désignent les valeurs des marchandises dans les ports suédois, déduction faite des droits d'importation : Résumé. Comparativement à l'année précédente, l'importation de 1892 présente une diminution de 13 millions de francs soit 2 54 %, tandis que l'exportation de 1892 s'est augmentée de 8 - i mill. de fr. ou l'7 9 %. L'ensemble du mouvement commercial accuse donc une diminution totale de 4 p 9 mill. de fr. ou 0-52 % sur celui de l'année Comme le constatent les moyennes citées ci-après pour les périodes quinquennales depuis 1861, le commerce extérieur de la Suède a pris un développement toujours plus considérable pendant les dernières années: Si, dans cet aperçu, la valeur de l'importation dépasse régulièrement celle de l'exportation, la cause en dépend, en première ligne, de la différence du mode de calcul. La valeur des marchandises importées comprend p. ex. les prix du transport et du fret, qui n'entrent pas dans celle des produits exportés. Il est encore à observer que les chiffres relatifs à l'importation ne comprennent pas les articles réimportés en franchise, de même que les chiffres indiquant l'exportation ne se rapportent pas aux articles réexportés. A chacun des habitants du Royaume il revient, en 1892, de la valeur des marchandises importées fr., de la valeur des marchandises exportées 95'2 7 fr., et, par conséquent, de l'ensemble du mouvement commercial fr. La valeur des divers articles qui, en 1892, ont fait l'objet du commerce de la Suède avec d'autres nations ressortira du tableau suivant: Le tableau qui précède nous montre donc que les principaux articles d'importation ont été draps et toileries, la valeur desquels est fixée à 73 millions de francs (dont pour laines 31 millions), puis denrées coloniales 67 millions (dont café 35 millions), minéraux bruts 52 millions (dont houille 34, sel 3 millions) et céréales 42 millions (dont froment 23 millions, seigle 14 millions). Actuellement et depuis une dizaine d'années, la Suède importe plus de céréales qu'elle n'exporte, mais dans le môme espace de temps l'exportation des produits de ferme et de laiterie s'est augmentée notablement. Comme on le voit par le tableau, les plus grands articles d'exportation ont été: bois, évalués à 186 millions de francs (dont madriers et planches 121, allumettes 15 et pâte de bois 13 millions), produits alimentaires d'animaux 94 millions (dont beurre 49, poisson 35 millions), et métaux non-travaillés ou travaillés en partie 46 millions, dont fer et acier 44 millions. Les pays avec lesquels la Suède entretient les plus vives relations commerciales sont, depuis longtemps, Grande-Bretagne et Irlande, Allemagne et Danemark, qui réunis comprenaient 71-6 % de l'ensemble du mouvement commercial en La valeur de l'importation et de l'exportation, pendant la dite année, était pour ces pays: 1 Couronne = 1 39 franc; 1 Franc = 0 72 couronne.

18

19 TABELLBILAGOR.

20

21 Tab. 1. Värdet af år 1892 till Sverige införda och derifrån utförda varor, fördelade i nedanstående grupper. 1

22 2 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år Anmärkning: I denna tabell ingå icke sådana införda varor, som finnas upptagna i tab. 4 och tab. 5. med angifvande af tullsats och beräknad

23 1892 införda varor, fördelade i grupper; tullinkomst för de tullpligtiga varorna. 3

24 4 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

25 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.) 5

26 6 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor,fördelade i grupper. (Forts.)

27 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 7

28 8 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

29 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.) 9

30 10 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

31 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 11

32 12 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

33 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 13

34 14 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

35 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.) 15

36 16 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

37 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 17

38 18 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

39 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 19

40 20 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

41 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 21

42 22 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

43 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 23

44 24 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

45 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.) 25

46 26 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

47 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 27

48 28 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

49 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1892 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.) 29

50 30 Tab. 3. Qvantitet och värde af från riket år 1892 utförda varor, fördelade i grupper. I denna tabell ingå icke under år 1892 reexporterade eller från nederlag utförda varor, hvilka finnas upptagna i tab. 6 och tab. 7.

51 Tab. 3. Qvantitet och värde af från riket år 1892 utförda varor, fördelade i grupper. (Forts.) 31

52 32 Tab. 3. Qvantitet och värde af från riket år 1892 utförda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

53 Tab. 3. Qvantitet och värde af från riket år 1892 utförda varor, fördelade i grupper. (Forts.) 33

54 34 Tab. 3. Qvantitet och värde af från riket år 1892 utförda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

55 Tab. 3. Qvantitet och värde af från riket år 1892 utförda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 35

56 36 Tab. 4. År 1892 införda varor, som icke äro inräknade i rikets införsel enligt tab. 1 och tab. 2.

57 Tab. 5. Enligt tulltaxan tullpligtiga, men tullfritt år 1892 reimporterade varor, med uppgift om länderna hvarifrån och orterna hvartill införseln skett. Anmärkning. I de fall varorna angifvits vara inkomna till annan ort än den, från hvilken de utförts, är anteckning derom gjord. De reimporterade varorna inräknas ej i rikets införsel enligt tab. 1 och tab

58 38 Tab. 5 (Forts.). Enligt tulltaxan tullpligtiga, men tullfritt år 1892 reimporterade uppgift om länderna hvarifrån och orterna hvartill införseln skett. varor, med

59 Tab. 5 (Forts.). Enligt tulltaxan tullpligtiga, men tullfritt år 1892 reimporterade uppgift om länderna hvarifrån och orterna hvartlll införseln skett. 39 varor, med

60 40 Tab. 5 (Forts.). Enligt tulltaxan tullpligtiga, men tullfritt år 1892 reimporterade varor, med uppgift om länderna hvarifrån och orterna hvartill införseln skett.

61 Tab. 6. Reexporterade varor år Dessa varor inräknas ej i rikets utförsel enligt tab. 1 och tab

62 42 Tab. 6. (Forts.) Reexporterade varor år 1892.

63 Anm. Tab. 7. Nederlagsrörelsen i riket år Från nederlag förtullade varor inräknas i rikets införsel enligt tab. 1 och 2, men deremot ej uppläggningar å nederlag. Från nederlag exporterade varor inräknas icke i rikets utförsel enligt tab. 1 och 3. 43

64 44 Tab. 7 (Forts.). Nederlagsrörelsen af riket år 1892.

65 Tab. 8. Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

66 46 Tab. 8. (Forts.) Införsel ochutförselför hvarjesärskildtland år 1892.

67 Tab. 8. (Forts). Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

68 48 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

69 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

70 50 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

71 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

72 52 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

73 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

74 54 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

75 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

76 56 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

77 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

78 58 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

79 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

80 60 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

81 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

82 62 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

83 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

84 64 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

85 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

86 66 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

87 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

88 68 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

89 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

90 70 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

91 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

92 72 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

93 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

94 74 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

95 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

96 76 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

97 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

98 78 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

99 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

100 80 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

101 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

102 82 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

103 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

104 84 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

105 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

106 86 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1892.

107 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

108 88 Tab. 9. Sveriges omedelbara handel med andra länder år 1892, efter de in- och utförda varornas beräknade totalvärde.

109 Tab. 10. Sveriges omedelbara handel med andra länder, efter de in- och utförda varornas beräknade totalvärde i jemna tusental, åren

110 90 Tab. 11. De till särskilda tullkammaredistrikt i riket år 1892 Anm. De införda varor, som finnas upptagna i tab. 4,

111 införda varor, hvilka i värde uppgått till minst 5,000 kronor. samt reimporterade varor ingå icke i denna tabell. 91

112 92 Tab. 11. (Forts.) De till särskilda tullkammaredistrikt i riket år 1892

113 införda varor, hvilka i värde uppgått till minst 5,000 kronor. 93

114 94 Tab. 11. (Forts.) De till särskilda tullkammaredistrikt i riket år 1892

115 införda varor, hvilka i värde uppgått till minst 5,000 kronor. 95

116 96 Tab. 11. (Forts.) De till särskilda tullkammaredistrikt i riket år 1892

117 införda varor, hvilka i värde uppgått till minst 5,000 kronor. 97

118 98 Tab. 11. (Forts.) De till särskilda tullkammaredistrikt i riket år 1892

119 införda varor, hvilka i värde uppgått till minst 5,000 kronor. 99

120 100 Tab. 11. (Forts.) De till särskilda tullkammaredistrikt i riket år 1892

121 införda varor, hvilka i värde uppgått till minst 5,000 kronor. 101

122 102 Tab. 11. (Forts.) De till särskilda tullkammaredistrikt i riket år 1892

123 införda varor, hvilka i värde uppgått till minst 5,000 kronor. 103

124 104 Tab. 11. (Forts.) De till särskilda tullkammaredistrikt i riket år 1892

125 införda varor, hvilka i värde uppgått till minst 5,000 kronor. 105

126 106 Tab. 11. (Forts.) De till särskilda tullkammaredistrikt i riket år 1892

127 införda varor, hvilka i värde uppgått till minst 5,000 kronor. 107

128 108 Tab. 11. (Forts.) De till särskilda tullkammaredistrikt i riket år 1892

129 införda varor, hvilka i värde uppgått till minst 5,000 kronor. 109