I äppelkungens rike. Greenpeacegrundaren. som hoppade av Shoppa loppis eller nytt? Bli din egen meteorolog

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I äppelkungens rike. Greenpeacegrundaren. som hoppade av Shoppa loppis eller nytt? Bli din egen meteorolog"

Transkript

1 K U N D T I D N I N G E N F R Å N D I T T E N E R G I V E R K I äppelkungens rike Greenpeacegrundaren som hoppade av Shoppa loppis eller nytt? Bli din egen meteorolog Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Jakobstads Energiverk, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk och Vetelin Sähkölaitos.

2 Tre frågor Innehåll Förändringstid Litar du på väderprognoser? n Anna-Maja Henriksson är justitieminister och för andra perioden i följd riksdagsledamot (sfp). Hon är sedan länge aktiv lokalpolitiker på sin hemort Jakobstad, där hon fortfarande är medlem av stadsfullmäktige. Som sina hjärtefrågor brukar Henriksson framhålla bland annat ett tryggt samhälle där alla har en plats. 1. Det globala samfundet, också vårt land, har skakats och påverkats av omvälvande händelser under de senaste åren, inkluderande vansinnesdåd, terrorism, naturkatastrofer och ekonomiska djupdykningar. Vilka är de största trygghetsfrågorna för det finländska samhället under den närmsta tiden? De handlar om ekonomi, förhindrande av utslagning och tolerans för det som upplevs annorlunda. Vårt välfärdssamhälle bygger på ett starkt näringsliv och på god sysselsättning. Eftersom vårt land är exportberoende kommer en eventuell global recession att påverka vår ekonomi negativt, med ökad arbetslöshet och nedskärningar i den offentliga ekonomin som följd. Otryggheten i samhället skulle med säkerhet tillta, brottsligheten kunde öka och allmänt missnöje sprida sig. Att förhindra utslagning och marginalisering är av största betydelse för tryggheten i samhället. Arbetslöshet, drogmissbruk och utanförskap medverkar till ökad otrygghet. Därför är det preventiva och tidiga ingripandet så viktigt. Just nu råder en obehaglig stämning i samhällsdebatten. Att det måste göras upp ordlistor över olämpliga ord för de sannfinländska riksdagsledamöterna talar sitt eget klara språk. Vi måste stå upp för det öppna samhället, mot intolerans och inskränkthet. Den anonyma webbdebatten har blivit en tummelplats för radikala åsikter, och speciellt unga riskerar att radikaliseras i en debattkultur som blivit allt mer svartvit. 2. I en global värld påverkar allt som sker på ett eller annat sätt vårt lokalsamhälle. Hur skapar man ett starkt sådant, rustat för oväntade händelser? Ett starkt lokalsamhälle bygger på mänskornas känsla av samhörighet och vilja att skapa den goda vardagen. Invånarna ska ha faktiska möjligheter att påverka hur det egna lokalsamhället utvecklas. Det handlar om att uppmuntra till föreningsverksamhet, till politisk aktivitet, att involvera folk. Sedan behövs en genomtänkt planering inom alla samhällssektorer och över olika förvaltningsgränser av hur man bäst förbereder sig inför oväntade händelser. Det handlar om samarbete mellan vård, skola, polis, media osv. 3. Vad är livskvalitet för dig? Livskvalitet handlar om att känna sig trygg i sin vardag, i sitt jobb och hemma. Det handlar om att kunna njuta av stunden, att helt koppla av tillsammans med familj och vänner. En nordlig äppelexpert 4 Vad kan vi vänta oss av vintern? 12 Så här spår du väder 14 Loppishimmel och shoppingmecka 18 Knatterö: gaser! 28 Han lämnade Greenpeace 30 Stenar från himlen 44 Johanna Forsman KRAFTKONCENTRATION. Teija Löfholm hör till de ovanligare idrottarna. I mogen ålder började hon gå på gym och fyllda 40 tävlingsdebuterade hon i strykelyftning. Sidan 24. Katternö Ansvarig utgivare Stefan Storholm, Storgatan 8, Jakobstad, tel. (06) , fax (06) , Adressändringar Siv Granqvist, tel. (06) , Produktion Botnia Information, Projektledare Petra Nylund Redaktörer Svenolof Karlsson/Storkamp Media, Petra Nylund, Johan Svenlin, Sonja Smedlund, Susanne Strömberg Layout Glenn Nylund, Annika Lillkvist, Janne Nylund Tryck Forsberg 2011 Efter att landet begåvats med en ny regering och därtillhörande regeringsprogram finns det anledning att fundera på konsekvenserna för Katternökoncernen och dess dotterbolag. I regeringsprogrammet talas om en kommunreform. Statsrådet vill minska antalet kommuner i landet med målsättning att kommunerna ska ha sådan storlek att de i egen regi klarar att sköta den viktigaste servicen för kommuninvånarna, till exempel den grundläggande sjukvården, social- och hälsovården och äldreomsorgen. De förväntas alltså inte längre bilda samkommuner och samarbetsområden för serviceområdena. Reformen möter motstånd, vilket helt säkert påverkar tidtabellen för genomförandet. Samtidigt har vårt medlemskap i EU tvingat fram en annan reform, gällande kommunernas rätt att ordna service av typen vatten- och avloppsservice, hamnverksamhet och distribution och försäljning av elektricitet och fjärrvärme i så kallade affärsverk. Vinsterna från dessa verksamheter har hittills kunnat överföras till kommunerna utan att beskattas. Detta har medfört en snedvridning av konkurrensen och ett skattebortfall för staten och alltså fördelar för de kommuner som har sådana affärsverk. Så är fallet till exempel i Jakobstad, Nykarleby och Kronoby. Att de ovan beskrivna reformerna kommer att genomföras under de närmaste åren kan anses som mycket sannolikt. Detta får konsekvenser även för Katternökoncernen, inte bara i form av omorganisationer i verksamheten hos ägarna, utan även i ägarstrukturen och därigenom i hela koncernens struktur. Ett gammalt uttryck säger att inget är så säkert som att allt förändras. I moderbolagets styrelse kommer en självklar uppgift att vara att strategiskt planera förändringsprocesserna. Utgångspunkten för oss i Katternöområdet är att våra bolags viktigaste uppdrag fortsättningsvis består i att sörja för att regionen, dess befolkning och näringsliv har tillgång till energi och tjänsterna inom energiområdet till ett konkurrenskraftigt pris. Vi vill fortsätta kunna styra över vårt öde i den värld som för närvarande utsätts för hårda prövningar, oräknat klimatförändringar och ekonomiska fluktuationer, och för att lyckas med det, måste vi vara väl förberedda. Vi har en given förebild i Katternöpionjären Paul Hallvar. I Pauls anda har vi att arbeta med en gemensam vision och oförväget söka fungerande lösningar. peter boström Styrelseordförande Katternö Ab n Kim Nygård: Det varierar. De som jag har tittat på missar ibland. Det hände också i somras att vi överraskades av regn och kyla när var klädda för fint väder. Jag brukar titta på sjörapporten för att få en bättre uppfattning om vindförhållanden, trots att jag inte ska ut på sjön. n Stefan Sandler: Ja, för det mesta. Jag har två appar i mobilen och åtminstone den ena, WeatherBug, är tillförlitlig. Lokal tidningens väderprognos verkar ibland gälla för någon annan dag. Det är bra att på förhand veta hurdant vädret blir på barnens fotbollsträningar. n Rauni Luoma: Ja, jag tycker att de håller streck. Det hör till mina morgonrutiner att beta av nyheterna på internet och i samma veva brukar jag också titta på väderprognoserna. Det viktigaste är att man får reda på hur vädret ska bli under det närmaste dygnet. n Piia Kangas: Ja, det är ytterst sällan som meteorologerna har helt fel. Jag tittar nästan dagligen på väder prognoserna, mest på internet och i lokal tidningen. Under sommaren är det speciellt viktigt att veta hur vädret ska bli. Den gångna sommarens väder och väder prognoser kan man inte klaga på. 2 katternö katternö 3

3 Johanna Forsman Leif Blomqvists passion för vetenskapen kring fruktträdens historia, smak och fortplantning är uppenbar. En titel som äppelkungen är sålunda inte alls långsökt. Själv ler han lite försynt åt benämningen och berättar att han känner till en pomolog, en äppelexpert, i Sverige som brukar kallas just så. Om sig själv har han inte hört det uttrycket tidigare. Visst han är expert och extremt kunnig inom sitt område. Flitigt anlitad som föreläsare i Finland, ännu oftare i Sverige och nyligen också på Island, delar han med sig av sin kunskap om äppelodling i kallare, nordliga trakter där vinterhalvåret är betydligt längre än sommaren. Kung av älskad frukt 4 katternö katternö 5

4 Här ståtar äppelträdssorter i långa rader. Vem är egentligen Pedersörebon bakom en av Finlands mest kända plantskolor? Efter några pulsmätningar visar det sig att Leif Blomqvist är en nyfiken, mångsysslande företagare med färdigheter inom flera, vitt skilda områden. För vad sägs om att han under en period i livet samtidigt grundade en leksaksaffär i Jakobstad, jobbade heltid som grafisk fotograf på Jakobstads Tidning och drev en jordgubbs- och hallonodling i Lepplax på sammanlagt långt över en hektar. Vid sidan om de här jobben byggde han med hjälp av sin far hus åt sig själv och sin familj i hembyn. Något år innan dess hade han utbildat sig till amatörteaterledare under ledning av Kristina Ågren, en utbildning som han anser att har präglat hans liv mer än mycket annat. När jag ännu gick i skolan i Lepplax trodde nog ingen att jag någonsin skulle hålla föreläsningar inför flera hundra människor, vilket jag ofta gör idag. Som barn led jag av en nästan sjuklig blyghet, pappren rasslade om jag skulle stå inför hela klassen och säga något. Men under teaterutbildningen blev jag tvungen att bearbeta min blyghet, jag lärde mig att stå inför folk och bjuda på mig själv. Det har jag fortfarande nytta av idag. Hallonpojken Att det trots alla olika projekt blev växterna som idag är hans huvudsakliga levebröd faller antagligen tillbaka på hans tidiga arbetserfarenheter, säkert också på det faktum att han kommer från en jordbrukarfamilj i Lepplax. Sinne för affärer och odling har han delvis ärvt av sin mormor som var ensamförsörjare efter kriget. Hon sålde bland annat hallon på torget i Gamlakarleby för att dryga ut sin inkomst. Som liten pojke brukade jag få följa med och jag såg ju då bara den roligaste delen av arbetet. När jag var kring 19 år hade jag själv en jordgubbsodling med några anställda. Jordgubbarna hittade sina köpare och odlingen omfattade snart en nästan en hektar stor hallonodling, vars skörd likaså såldes på torgen i närregionen. Det händer sig ibland att någon ännu kommer ihåg mig från den tiden och kallar mig hallonpojken. TÅLIGT VIRKE. Vid Blomqvists plantskola i Lepplax ses resultatet av Leif Blomqvists idoga arbete genom åren. Här växer en av Finlands största samlingar av vinter härdiga äppelträdssorter. Johanna Forsman Tips för hemmaodlaren Johanna Forsman En gård utan äppelträd är som ett hem utan kök ett par äppelträd är för många gårdsägare därför ett måste. Att fruktträden även behöver skötsel för att må bra och för att ge en god skörd är däremot inte lika självklart. Leif Blomqvist ger äppelträdsägaren goda råd och sätter dessutom fingret på de vanligaste misstagen: VÄXTUNDERLAGET. Orsaken till att ett äppelträd mår dåligt hittas ofta under jorden. Ett äppelträd behöver ett 50 centimeter djupt och 1,5 till 2 diameter brett område med lucker matjord för att trivas. Viktigt är att rötterna inte blir stående i en vattengrop under vintern eftersom rötterna då tar skada av is och syrebrist. Det här kan undvikas genom att marken dräneras eller genom att plantera trädet på en kulle. BESKÄRNING. Beskär med måtta och eftertanke. Ett äppelträd bör beskäras för att det ska få en gles och lagom luftig krona. En luftig krona torkar snabbt upp efter regn och dagg, och förhindrar därmed skorv och andra sjukdomsangrepp. En vanlig missuppfattning är att ett äppelträd ska beskäras tidigt på vårvintern. Leifs råd är att nyplanterade träd beskärs i maj månad, när temperaturen är över 0 grader. Äldre äppelträd bör beskäras i början av augusti. På grund av vårt nordliga läge måste vi ändå vara ganska återhållsamma med beskärningen för att inte äventyra övervintringen. UNDVIK VARTANNAT ÅRS BÖRDIGHET. En del äppelträdssorter har den egenskapen att de vartannat år bildar så många äppelkartar att de samtidigt inte orkar bilda blomämnen för följande år. Då lönar det sig att gallra kartarna för att få större frukter av bättre kvalitet samt skörd varje år. GÖDSLING. I våra trakter kan vi inte gödsla lika mycket som man gör på varmare breddgrader. En bra tumregel är att gödslingen är lagom när ett nyplanterat träd växer centimeter per år. Ett skördeträd får lagom mycket gödsel när det växer 20 centimeter i året. Om trädet får för mycket kvävegödsel hinner det inte avmogna inför vintern och tar då lättare skada av kylan. Gödsla alltså med måtta och kom ihåg att kalka. Om ph-värdet är för lågt kan växten inte tillgodogöra sig näringen. 6 katternö katternö 7

5 Nyfiken med färdigheter inom flera, vitt skilda områden. Johanna Forsman Johanna Forsman Ympa dig ett familjeäppelträd BELÖNAD. Våren, sommaren och hösten är den absolut brådaste tiden för Leif Blomqvist och hans anställda på plantskolan. Den största belöningen för hårt arbete är att en kund kommer tillbaka och berättar att hon fått så goda äpplen. Då vet Leif att äppelplantan rotat sig hos den rätta ägaren. Detektivarbete Leif utökade så småningom med svarta vinbär. Det var då som hans intresse för förökning av plantor fick sin början. Att sälja svartvinbärsplantor på lördagstorgen visade sig nämligen vara en lukrativ affär. Jag sålde flera tusental plantor varje höst i Jakobstad och Vasa. Många hade tröttnat på sina Brödtorp-buskar, en svartvinbärssort som gärna växer längs marken och som är svår att beskära. Öjebyn som jag då förökade är upprättväxande och lättskött. Från bärbuskarna var steget inte långt till fruktträden, och rätt tidigt började han också syssla med förökning. Verksamheten vid Blomqvists plantskola är idag unik eftersom Leif har tagit vara på otaliga gamla äppelsorter, bland annat sådana sorter som under första halvan av 1900-talet såldes vid Syrings plantskola i Gerby i Vasa. Många av dem har han fått tag på genom tidningsannonser för att sedan resa land och rike runt för att få tag på skott. Äpplen för alla smaker Det händer sig även att äppelträdsägare själva tar kontakt med Leif Blomqvist för att be honom ta tillvara en speciellt god variant. Sorten Gustavs bästa är ett sådant träd. En något äldre herreman från Laihela besökte oss flera somrar i rad för att ge smakprov på äpplet. Jag var tvungen att hålla med honom, smaken var speciell och sorten fick sitt namn efter den mannen. Resultatet av Leif Blomqvists idoga arbete kan beskådas på plantskolan. Här ståtar äppelträdssorter i långa rader. Rotsystemet eller grundstammen är ofta densamma, den tåliga, köldhärdiga, ryska Antonovka. Själva träden består av olika sorter lämpade för våra förhållanden och för olika tycke och smak. För äpplet är inte bara ett äpple. Äpplet är ju vår mest älskade frukt, men det finns så många olika smaker. För mig är det livskvalitet att kunna välja och vraka vilken sort jag ska ta. Smaken varierar, men bäst gillar jag äpplen som har något extra, och ju äldre jag blir, desto mer ska de smaka. Äpplet ska ha sting och kraft i form av både sötma och syrlighet, något som ofta fattas i de äpplen som kommer söderifrån. Äpplen som odlats här får mer smak och arom eftersom de mognar långsammare. Till konsistensen vill jag att de har tuggmotstånd. En av Leifs drivkrafter är viljan att hjälpa sina kunder att hitta äpplen som smakar rätt. Det är synd om man köper ett äppelträd och väntar flera år på att få frukt för att sedan inse att äpplena inte faller en i smaken. Därför vill jag hjälpa kunderna att veta vad de får och delar gärna med mig av skötselråd. Min mor ville att jag skulle bli lärare, och på sätt och vis var hon inne på rätt spår. Jag tycker om att hjälpa folk att lyckas med det de gör. sonja smedlund Gillar du inte smaken på dina egna äpplen? Då kan du experimentera med att ympa in nya äppelsorter på det träd som redan står på din gård. Redan under romartiden var det vanligt att man ympade in olika äppelsorter på ett och samma moderträd för att bekvämt kunna sträcka ut handen och sätta tänderna i sin favoritfrukt, berättar Leif Blomqvist. Han förevisar en liten äppelträdsplanta vars moderträd är av sorten Sparreholmsäpple men som har fått grenar av andra sorter inympade: Det päronsmakande ryska Konfetnoje, det stora platta och milda Förlovningsäpplet, och Astrakan storklar, som karakteriseras av sin genomskinlighet och sin speciella arom alla fyra sorter på ett och samma träd. Att hemmaodlare ympar in olika äppelsorter är idag vanligare i Sverige än i Finland. Här tror vi att det är så svårt, folk vågar inte prova trots att det är väldigt enkelt, säger Leif Blomqvist. På sin egen gård har han ett cirka 15 år gammalt äppelträd med 45 olika äppelsorter, inte långt ifrån världsrekordet som torde vara 50 olika äppelsorter på samma träd. Fördelen med familjeäppelträd är att de är självpollinerande, eftersom det finns flera olika äppelsorter i samma träd. Det behövs alltså bara ett äppelträd för att det ska bära frukt. Dessutom är det en rolig hobby. Ympning Ympning kan göras både på unga plantor och på lite äldre träd. Den bästa tidpunkten för ympning är i början av maj, då tillväxtperioden just har börjat. Ympkvistarna ska tas från ett träd i vintervila (mellan november och april) och av föregående års skott. Ympkvistarna förvaras i noll graders temperatur i hög luftfuktighet tills själva ympningen görs. En lämplig plats för förvaringen är under snön. Samma metod används av äppelodlare för förökning av äppelträd. Snittet i den ungefär lika grova grundstammen och ympkvisten görs med en speciell ympningskniv. De mellan tre och fyra centimeter långa snittytorna kan fogas ihop med hjälp av ymptejp. 8 katternö katternö 9

6 Karolina Isaksson Wisepro lär hus att spå väder Varm sommar Den startar med en kick KAFFEREP STÄRKER. Gemenskapen är viktig, det ska vara roligt att gå till jobbet, tycker Tony Forsbacka som gärna fikar med kollegorna Ellinor Haglund och Pekka Siekkinen. L E K T R I S G Ä N G E T Tony är helst ett steg före Mats Sandström n Tony Forsbacka och hans team gör sitt bästa för att verka i det dolda. Det är svårt att göra reklam för vårt jobb. När vi syns minst går det bäst, säger Tony Forsbacka, drifttekniker på Nykarleby Kraftverk. Hans primära uppgift är att hålla områdets elnät i skick och därmed minimera elavbrotten för kunderna. Det gäller att följa med belastningar i elnätet och vid behov planera mer transformatorkapacitet så att man hela tiden ligger ett steg före, förklarar han. De årliga höststormarna brukar ställa till med en del skador på elnäten, men på dem rår inte människan. Nej, det är onödigt att sitta och vänta på att stormarna ska komma. Det gäller att kontinuerligt underhålla linjerna, röja bort undervegetation och se till att man är förberedd. Motorsågarna ska vara servade och bilarna tankade när man behöver rycka ut. Beprövade system och väldefinierade ansvarsområden gör det lättare att hantera akuta problem. Det är också viktigt att vi känner varandra och kan lita på kollegorna när vi rycker ut och står inför svåra situationer i terrängen. Han har varit anställd på Nykarleby Kraftverk sedan 1985 och har under åren haft ett antal skiftande arbetsuppgifter. På ett litet elverk får man pröva på många olika arbeten. Oberoende av vilka arbetsuppgifter jag haft genom åren har jag alltid trivts väldigt bra på jobbet, berättar Tony Forsbacka. Han har också en regelbunden kundkontakt eftersom han tar emot nyanslutningar som kommer in. "Med en regelbunden kundkontakt i olika ärenden får man också en viktig lokalkännedom om vad som är på gång ute i bygden. Var det byggs mera, vartåt elförbruknigen är på väg. Under min tid har elbolagens roll i samhället förändrats till att bli en mera serviceinriktad leverantörsverksamhet. En utveckling i rätt riktning. n Ett hus som tar in prognoser om de närmaste dagarnas väderlek kan reglera inomhusvärmen bättre jämfört med ett hus som enbart reagerar på realtidstemperaturen. Det är idén bakom Alavieskaföretaget Wisepros produkter, som hämtar väderprognoser från internet och beaktar dem vid uppvärmningen. Med hjälp av förhandsinformationen höjer man energieffektiviteten betydligt, samtidigt som man uppnår en behagligare reglering av inomhustemperaturen, säger Wisepros VD Janne Känsäkoski. Enligt honom kan man sänka energiförbrukningen med upp till procent genom att installera företagets system. Parametrarna som reglerar uppvärmningen beaktar förutom utomhustemperaturen även den inverkan som vind, regn och sol har på byggnaden. TITTAR FRAMÅT. Wisepros system hämtar väderprognoser automatiskt från internet och anpassar dem till byggnaden, säger Janne Känsäkoski, VD på Wisepro, som belönades av YIT för innovationen i tävlingen Energianero. n Efter den kalla vintern kom för Finlands del en varm vår och sommar Allra varmast relativt sett var april och juni. Den globala medeltemperaturen har nu, om man sammanställer de viktigaste mätserierna, visat en svagt fallande trend i snart tio år ser som helhet ut att bli tydligt kallare än Vad gäller havscirkulationen El Niño/La Niña i Stilla havet, som är den enskilda faktor som kanske starkast påverkar de kortsiktiga globala temperaturtrenderna, inträdde den i kallt läge (La Niña) i augusti. Prognosen är att La Niña kraftigt fördjupas under det närmaste halvåret. Det kan noteras att havsnivån, enligt det globala värdet från University of Colorado, inte stigit överhuvudtaget under de tre senaste åren. I media gick i början av september notiser om att det arktiska istäcket aldrig varit så litet som i år. Påståendet bygger på ett mycket kort tidsperspektiv: heltäckande uppgifter om isläget finns bara genom de satellitbilder som började tas De facto var istäcket dessutom mindre I ett lite längre perspektiv, från år 1900, kan man följa temperaturutvecklingen i Arktis genom den brittiska HadCRUT-serien (se nederst på sidan). Det framgår då att och 1940-talen var ungefär lika varma i Arktis som och 2000-talen. Kurvan nertill visar avvikelsen från temperaturmedelvärdet Kloten visar månadens temperaturavvikelse från medeltalet Illustrationerna har gjorts av professorn i fysisk geografi Ole Humlum. April Maj Juni Juli Augusti n Många ställer in sina cyklar på långförvaring när vinterns slarvigt plogade cykelbanor blir tungtrampade. Med en elassisterad cykel får man sin vardagsmotion och dagliga dos av frisk luft året runt utan att svetten sprutar när man kommer fram till jobbet. ENERGI SMART Elassisterade cyklar har ännu inte slagit igenom i Finland, men i Tyskland och Holland är var fjärde cykel som säljs utrustad med en hjälpande elmotor. Rent juridiskt är de inte motordrivna fordon eftersom man själv måste trampa för att cykeln ska drivas framåt. Ett nyladdat batteri håller i cirka 80 kilometer i blandad körning. När det blir tomt fungerar cykeln som en helt vanlig velociped tills man laddar litiumbatteriet igen. En display på styrstången visar batterinivån och därifrån kan även graden av assistans från motorn regleras. Katternötidningen passade på att testa en åttaväxlars Helkamamodell med en Panasonic-elmotor inför vintersäsongen. Formgivningen har vissa futuristiska drag i ramen, men styret, sadeln och pedalerna ger samma känsla som en vanlig cykel. Elmotorn på 10 ampère och batteriet finns inkapslade ovanför pedalerna. När hjälpen behövs som mest vid starten, i motvind och i tunga uppförsbackar sätter den smidigt in extrakrafter i tramptagen. Mest märks hjälpen i hög växel och motlut, då man börjar undra om det fanns något otilllåtet i frukostgröten. Under årets mörka månader är det viktigt att trafikanter syns, inte minst cyklister. Inte helt otippat är belysningen integrerad i elcykeln. Man trampar själv strömmen till LED-lampan, men inte med den gammalmodiga dynamon som tryckte fast snö och slask mot fälgen. Nej, mycket har hänt sedan man lärde sig cykla. Mats Sandström EXTRAMUSKLER. Elmotorns momentgivare känner av det motstånd som träffar pedalerna och sätter in extrakrafter när man kämpar i motvind och i uppförsbackar. 10 katternö katternö 11

7 Hur blir den kom mande vintern? Hur blir den kommande vintern? Efter två kalla och snöiga vintrar i rad är det väl osannolikt att det blir en tredje? Ingen kan veta det. Men en för nuftig inställning är att alltid stå rustad för en hård vinter, säger Reijo Solantie, tidigare övermeteorolog vid Meteorologiska institutet. Reijo Solantie är en Stadin kundi, alltså infödd helsingforsare. Som så mycket annat är också det relativt. Min farfars farfarsfar kom från Värmland, deltog i slaget i Oravais och stannade sedan i Finland. Släkten hette Silén före namnbytet till Solantie, berättar Reijo. Efter lång tjänstgöring vid Meteorologiska institutet gick Reijo Solantie i pension häromåret. Han har efter det synts i spalterna med kritik som kan sammanfattas i åsikten att hans forna arbetsgivare lägger för mycket fokus på att informera om klimatförändringarna långt framåt i tiden och för lite på vad som händer just nu. Det verkar vara medialt sexigare med hotfulla framtidsscenarier än att påminna om vikten av att rusta sig för de skador som klimatet av i dag kan vålla. Obalansen är farlig speciellt därför att denna mångfaldigas när klimatfrågorna silas genom media. Detta har om och om igen lett till överraskningar som blivit dyra för samhället, vilket de senaste snövintrarna bevisar bara alltför väl, säger Reijo Solantie. Svårt förutspå vädret Reijo Solantie, tidigare övermeteorolog vid Meteorologiska institutet i Helsingfors. Hur vinterns väder blir vet ingen. Det man dock kan säga säkert är att det är klokt att rusta sig väl för den. Karl Vilhjálmsson Det verkar vara medialt sexigare med hotfulla framtidsscenarier än att påminna om vikten av att rusta sig för de skador som klimatet av i dag kan vålla. Vi sätter Reijo Solantie på prov. Hur väl kan man förutspå vintervädret? Hur blir den kommande vintern? Att försöka förutspå nederbördsmängder och temperaturer många månader i förväg ger oftast dåligt resultat. Att ge prognoser om snötäcket, som påverkas av både nederbördsmängder och temperaturer, är ännu osäkrare. Prognoser för hela årstider är visserligen på gång och i testskedet har man uppnått lovande resultat, säger Reijo Solantie. För vägledning om den kommande vintern och kanske framför allt om hur man ska rusta sig inför den, är dock en klok början att bekanta sig med historisk statistik. Här i norra Europa bestäms vintern i huvudsak av de förhärskande vindarna. Om sydvästvinden är stark och dominerande, blir vintern mildare än vanligt. Om sydostlig och ostlig vind är lika vanlig som sydvästvinden, får vi också långa perioder av kyla. Snötäcket bestäms av kombinationen temperatur och nederbördsmängd. Ju kallare vinter, desto större del av nederbörden kommer i form av snö och desto mindre andel av snötäcket äts upp av töväder. Under milda vintrar är nederbördsmängderna i allmänhet större än under kalla. I Lappland, där det sällan förekommer töväder även om vintern är mild, påverkar nederbördsmängderna mera än tö. Det betyder att milda vintrar i Lappland är lite snörikare än kalla. I övriga Finland och i Sverige är kalla vintrar däremot snörikare än milda. Till exempel i Sverige söder om 60:e breddgraden är vintrarna så milda, att tjocka snötäcken bara förekommer under vintrar som är kallare än normalt. Havsmiljön är speciell Snö uppstår när kall och varm luft möts och luften innehåller fuktighet. Havsmiljö har därför sina egna förutsättningar, säger Reijo Solantie. Också under kalla vintrar är vattnet delvis öppet i Bottenhavet och Finska viken vintern igenom. Största delen av Östersjön är isfri så gott som hela vintern. Vid hård vind och kyla avger det varma havet mycket fuktighet, vilket ofta medför talrika snöbyar vid kusten. Under kalla vintrar uppstår svår snöyra också i sådana områden där terrängen tvingar luften att stiga, då det blåser från sydost eller ost. Till exempel i Nyland, där både havet och terrängens form bidrar till snöyra under kalla vintrar, växlar snömängden mellan vintrarna mera än någon annanstans i Finland. Nyland är också ett bra exempel på vad som händer då samhället bortser från klimatet. Vintrar med dominerande sydostvindar är utan undantag mycket snörika i Nyland, medan vintrar med litet sydostvind nästan alltid är mycket snöfattiga. Statistiken visar att vintrar av den förstnämnda typen gärna kommer klumpvis. Mellan dem kan det råda långa perioder med milda vintrar. En sådan period varade från vintern till vintern Mot den bakgrunden utställde Reijo Solantie och hans forskarkollega Achim Drebs 2003 en varning i en gemensam rapport: I synnerhet nu, då sydvästvindar har dominerat sedan vintern , är det skäl att minnas att även ett tillfälligt avbrott i sydvästvindarna för med sig helt andra snöförhållanden i Nyland; under perioder med dominans av sydostvindar har Nyland ofta fått mera snö än Ijo älvs tillrinningsområden, som är Finlands snörikaste. Så inträffade till exempel under och 1960-talen. Varning för döva öron Den här varningen ljöd för döva öron, mycket på grund av den ensidiga fokuseringen på det framtida klimatet. Man glömmer bort att anpassa sig till de rådande förhållandena, eftersom uppmärksamheten bara riktas på hur vi ska förbereda oss på och stoppa en framtida klimatförändring. Följden har under de två senaste vintrarna varit kaos i tågtrafiken i Helsingfors, något man ännu inte återhämtat sig från. För att undvika större skada borde Meteorologiska institutet och i Sverige SMHI i mycket högre grad lägga fokus på klimatvariationerna i kortare tidsperspektiv, på 5 10 år. EU-kommissionen förhåller sig ännu mera likgiltigt till vinterförhållandena än de finländska myndigheterna, säger Reijo Solantie. Då kommissionen fastställer LFA-stöden, som ersätter lantbruket för de olägenheter som det kalla klimatet förorsakar, likställer den södra Finland, med dess fyra månader långa vinter, med regioner i Storbritannien, Frankrike och Tyskland, där det kan gå år utan att man ens upplever en vinter. Kommissionen manipulerar på det sättet grunderna för lantbruksstödet till fördel för de större staterna, säger Reijo Solantie. Finlands regering har upprepade gånger och på ett förödmjukande sätt som tiggarpojkar bett kommissionen om lov att få förlänga tiden för tilläggsstöd till de finländska odlarna, stöd som de facto betalas ur de finska skattebetalarnas börsar. Titta på statistiken De t bästa svaret på frågan om hur kall och snörik vintern blir i en region ges av sannolikhetsfördelningarna i de senaste 50 årens statistik, säger Reijo Solantie. På grund av långsamheten i den förväntade klimatförändringen får man på så sätt en riskbedömning för riklig snömängd och kyla som är lite i överkant. Men månne inte en viss överförsiktighet mest är till nytta? Hurudana vintrar kan vi då vänta oss om 50 år? Baserat på datakörningarna antas vintertemperaturen vara omkring tre grader högre och nederbördsmängden cirka 20 procent större än nu. Svåra snölägen förekommer mera sällan, men försvinner inte helt. Hur kan man anpassa sig till ett sådant klimat? Helsingforsarna kan enkelt ta reda på det genom att studera Borås, som i dag har ett vinterklimat som motsvarar det som förväntas i Helsingfors. I Tammerfors kan man studera nuläget i Helsingfors. Milda vintrar för med sig betydande fördelar, säger Reijo Solantie: Det går åt mindre energi för uppvärmning och det behövs mindre plogning. Grödor som sås på hösten, som råg, övervintrar bättre och ger större och säkrare skörd. Men i väntan på det som ska komma är det ödesdigert att glömma nuläget! svenolof karlsson petra nylund 12 katternö katternö 13

8 Bli din egen meteorolog! Väderprognoserna på webben är populära. Det man ska tänka på är dock att de i allmänhet produceras helt automatiskt och alltså inte som till exempel prognoserna i TV tolkas och bearbetas av en meteorolog. Nätprognoserna kan se imponerande detaljrika ut, med temperaturer och nederbördsmängder angivna timme för timme anpassat just för din hem ort. Men ibland stämmer prognoserna dåligt eller inte alls. Hur ska man förhålla sig till det? Här återges utdrag ur ett samtal i ämnet mellan Svenolof Karlsson på Katternötidningen och Anders Persson, meteorolog med lång prognoserfarenhet, nu på det europeiska vädercentret ECWMF i Reading, England. En av slutsatserna är att det är klokt att försöka bli sin egen meteorolog. Se datorprognoserna som ett underlag som du tolkar utgående från de behov just du har! Rob Hine Svenolof Karlsson: Hur kommer väderprognoser från datorer till? Anders Persson: Principerna bygger på en vision av den franske filosofen Pierre Simon de Laplace ( ) att ett hypotetiskt superintellekt, som känner positionen och hastigheten för varje partikel i universum, borde kunna räkna ut allt som har hänt och allt som kommer att hända. I det här fallet alla molekylerna i atmosfären? Ja, och delvis i marken och i haven också. Sådant görs inte i en handvändning, men meteorologerna har kommit en bit på vägen genom att dela upp jordens atmosfär i miljontals luftvolymer eller beräkningskuber med km sidor och m höjd. Datorn beräknar hur deras temperatur, fuktighet och rörelse förändras i minuter långa intervall. Beräkningen avser inte bara vad som sker inom luftvolymen, som vattenångas kondensering utan också in- och utgående strålning samt påverkan av kalla berg eller varma hav. Det riktigt komplicerade består i växelverkan med andra närliggande luftvolymer. Det låter minst sagt komplicerat Det är förvånansvärt att vi kan förutsäga vädret överhuvudtaget! Och ändå är det här bara halva jobbet. Den andra halvan består i att innan beräkningarna inleds bestämma temperaturen, fuktigheten, lufttrycket och rörelsen (det vi kallar vind) för var och en av dessa miljoner luftvolymer. Det arbetas med att öka observationernas antal och kvalitet och med att finslipa metoderna för hur observationerna ska integreras i de matematiska datorberäkningarna. Anders Persson vid en så kallad EFI-karta (EFI = Extreme Forecast Index) på centret för medellånga väderprognoser ECWMF. På kartan visas en situation i mitten av september då EFI 3 4 dagar i förväg varnade för högre sannolikheter än normalt för mycket kraftiga vindar över Finska viken, södra Sverige och Baltikum (rött), högre sannolikheter än normalt för stora regnmängder i centrala Finland (grönt) och ovanligt höga sannolikheter för en värmebölja i sydöstra Europa (gult och orange). Det är ett exempel på en datorprodukt som inte ger mer detaljer eller information än vad som är motiverat. Den lovar mindre men håller mer, är Anders Perssons kommentar. 14 katternö katternö 15

9 Användarna borde uppmärksammas på att en del av ansvaret för dåliga prognoser faktiskt ligger på dem själva, genom att kräva kategoriska besked som vi meteorologer inte alltid kan lämna! Är inte satelliterna till hjälp? Jo, men matematiken att omvandla satelliternas strålningsinformation till temperatur och fuktighet är oerhört komplicerad. Visuella observationer av moln och väder används inte direkt av datorn. I stället räknar den ut vad det bör vara för väder utifrån uppgifter om lufttryck, temperatur, vind och fuktighet. Är det därför som datorprognoserna ibland inte stämmer ens i inledningen? Precis. Men trots att vädret är framräknat stämmer det ändå ofta hyggligt. Meteorologerna arbetar intensivt med metoder för att på ett matematiskt konsistent sätt låta datorn få kännedom om det verkliga vädret. Tills de här problemen lösts är användarna hänvisade till att justera prognosen, också därför att de har tillgång till egna väderiakttagelser flera timmar senare än datorn, som ju vid en viss tidpunkt måste avbryta insamlandet av observationer och påbörja beräkningarna. Så vi som använder de automatiska datorproducerade nätprognoserna behöver bli våra egna meteorologer? Ja, ni måste delvis ta på er det jobb som meteorologen inte hinner göra. Är till exempel datorprognosen i nuläget 3 grader för varm, är det troligt att den är för varm också under resten av dagen. Den kan vara för varm därför att det är en tidig vårmorgon och det är klart väder i stället för prognostiserat mulet. Av samma skäl kan den mulna datorprognosen frampå dagen visa sig vara för kall, eftersom solskenet i den klara luften fått en chans att värma upp luften. När jag följt datorprognoserna för min egen ort har jag ibland upptäckt samma typ av fel dag efter dag. Kan inte sådant korrigeras? Datorprognoserna kan vara fel på ett systematiskt sätt av tre anledningar. De fysikaliska processerna närmast jordytan är komplicerade och är svåra att beskriva exakt. För det andra, när datorn räknar ut vädret måste den dessutom ha korrekt information om markförhållandena. Är snön på orten inte ren, torr och vit som modellen antar, utan smutsig och våt, är vädret troligen molnigare och mildare än vad datorn antar. En del platser ligger dessutom lite udda till och inte är korrekt representerade i modellen, till exempel bergshöjder eller halvöar som är mindre än beräkningskuberna jag berättade om inledningsvis. Datorprognosen säger att det ska bli +18 C om 5 6 dygn. Om det just nu (vid samma tid på dygnet) är runt +18 C, om det brukar vara runt +18 C så här års och om förra prognosen sade cirka +18 C kan man i de flesta fall acceptera +18 C som en trovärdig prognos. Men om något av det följande är uppfyllt bör prognosen justeras neråt, mer ju fler av villkoren som är uppfyllda: a) det är +11 C idag b) det brukar vara +11 C så här års c) förra prognosen sade +11 C Om användarna t.ex. bestämmer sig att +15 C är det mest troliga får de dock inte glömma att det kan bli varmare och att +18 C fortfarande är en möjlighet, om än liten. Har användarna tillgång till fler datorprognoser kan justeringen göras mer noggrant, i synnerhet om också datorproducerade väderkartor finns tillgängliga. Vad borde användaren av datorprognoserna alltså göra? För det första övertyga sig om att felen verkligen är systematiska och inte bara tillfälliga fel. De korrektioner som verkar fungera behöver sedan kritiskt följas upp; systematiska fel är ofta säsongsberoende. Eftersom meteorologerna jobbar med att förbättra datorprognoserna, kan det också hända att vissa av de systematiska felen plötsligt försvinner. Genom att till exempel reducera storleken på beräkningskuberna blir datorn plötsligt medveten om berghöjder och halvöar som tidigare inte fanns med. Men ofta ser inte felen i väderprognoserna ut att följa någon systematik Ja, det är en följd av den berömda fjärilseffekten, det vill säga att de värden på temperatur, lufttryck, fuktighet och vind som åsätts var och en av beräkningskuberna inledningsvis inte är exakta. Dels är de medelvärden över kuben, dels kan de påverkas av felaktiga eller inexakta observationer eller oförmåga hos de matematiska systemen att rätt tolka korrekta observationer. Trots all dessa svårigheter är faktiskt analysfelet i den fria atmosfären av storleksordningen någon tiondels grad i temperaturen. Det är inte så dåligt. Hur som helst, om felen råkar vara tillräckligt stora eller inträffar i delar av atmosfären där det står och väger, kan de utlösa en kedjereaktion med konsekvenser som ofta sprider sig nervinds, från väster mot öster. Orsakerna till en felaktig tredygnsprognos över Europa kan ofta sökas i utgångsläget över västra Atlanten, en felaktig femdygnsprognos över utgångsläget över västra Nordamerika eller nordöstra Stilla Havet. Hur ska man kunna korrigera för sådant? För att tackla detta problem har meteorologerna utvecklat ett så kallat ensemblesystem: det utgångsläge datorn har räknat fram accepteras inte helt, utan 50 modifierade och lika troliga utgångslägen utifrån vilka datorn beräknar 50 alternativa prognoser. Om dessa är i stort sett identiska, kan man säga att så här blir vädret oberoende av eventuella fel i utgångsläget. Om de är olika, kan man säga vad som är mer eller mindre troligt beroende på proportionen prognoser som givit dessa resultat. Det här med att datorprognoserna är olika från olika väderinstitut, hur ska man hantera det? Genom att titta på inte bara de senaste, utan de 2 3 senaste prognoserna. Den vanlige användaren kan då bygga upp sin egen lilla miniensemble och utifrån den bestämma vad som är den mest troliga prognosen utifrån vad som är gemensamt och dessutom bilda sig en grov uppfattning om osäkerheten och alternativa utvecklingar. Men om jag vill veta vad det i verkligheten ska bli för väder??? Hade vi meteorologer, med eller utan datorhjälp, vetat hur vädret blir hade vi givetvis sagt det. Men vi är aldrig hundra procent säkra och därför är det alltid en klok politik att fråga vilket är det troligaste vädret framgent. Naturliga följdfrågor är därför Hur säker är du på det? och Vilka andra möjligheter är rimliga?. Allmänheten borde uppmärksammas på att en del av ansvaret för dåliga prognoser faktiskt ligger på dem genom att kräva kategoriska besked som vi inte alltid kan lämna! Det låter som om ni meteorologer vill undandra er ansvar Tvärtom, det är användarna som är betjänta av att vi erkänner vår osäkerhet i stället för att låtsas att vi inte har någon. Temperatur En schematisk bild av principen för ensembleprognossystemet (EPS = Ensemble Preciction System). Den röda kurvan visar en typisk temperaturprognos (för mitt på dagen) 6-dygn framåt. De 10 blå kurvorna symboliserar 10 alternativa, lika möjliga prognoser som genererats genom att modifiera utgångsläget på ett sätt som simulerar kompensationer for möjliga fel. Sju av dessa prognoser visar att man kan lita på huvudprognosen (den som presenteras på nätet) och att temperaturen håller sig runt 10 grader C. Men tre av prognoserna anger ett kalluftsinbrott med risk för frost. Alltså 70 procent chans att vädret är oförändrat, 30 procent att det sker ett kalluftsinbrott. Ensemblesystemet på ECMWF laborerar med 50 alternativa prognoser. Denna attityd till väderprognoser är speciellt viktig när vi hotas av extremt men också svårprognoserat väder som orkanvindar eller förödande skyfall. De automatiska prognoser som ges till exempel på Internet kan vara tillfredsställande under normala förhållanden, men är det knappast i situationer med extremväder. Då är sannolikheter eller andra riskbedömningar oundvikliga. Men är det inte svårt att förstå sig på sannolikheter Jag tror inte det. Många tycker ju om spel där sannolikheter ofta är själva idén. Om du skulle ordna ett garden party och risken var 30 procent för skurar, skulle du kanske hyra ett skyddande tält om dina gäster inkluderar Tarja Halonen, kronprinsessan Victoria och Esa-Pekka Salonen, men kanske inte om gästerna är gamla skolkompisar eller grannar. Men om man vill ha mer detaljerade prognoser? Vi vill alla ha mer detaljerade prognoser Anders Persson dagar i tid och rum, men med trovärdiga detaljer. De detaljer som datorn räknar fram bestämts av storleken på beräkningskuben. Av rent beräkningstekniska skäl kan den på sin höjd beskriva vädersystem som till ytan är tio gånger större än beräkningskubens omfång. Men bara därför att datorn beräknar vädret med stor detaljrikedom behöver man inte presentera resultaten med samma detaljrikedom. Denna förföriska detaljrikedom blir mer och mer vilseledande ju längre prognosen är. Men vad är det för mening att beräkna detaljerna om de inte stämmer? Jo, ju större matematisk detaljrikedom, desto bättre prognoser av de stora vädersystemen. Dessa beror av energiutbytet med de mindre systemen. De små detaljerna behövs för att beskiva detta utbyte i näringskedjan mellan de små och stora vädersystem, liksom bakterier och insekter behövs för att hålla oss, giraffer och elefanter vid liv och de behöver oss! Vad kan de vanliga användarna göra med osäkra datorprognoser på nätet? Med ett kritiskt öga lär sig användarna snart vilka detaljer som i allmänhet är att lita på. Väderfenomen eller vindmönster som är kopplade till geografin är mer tillförlitliga än de som inte är det. Vädertypen kan prognostiseras fem dagar, ibland en vecka framåt, men de dagliga väderväxlingarna av regn, moln och snö bara hälften av denna tid, det vill säga cirka tre dygn i grova drag. Vad har prognoserna för träffsäkerhet? Att mäta träffsäkerhet är den enklaste men mest ofullständiga sättet att mäta prognoskvaliteten. Den ger bra utfall på orter där där det ofta regnar eller sällan regnar. Mer avancerade bedömningsmetoder ger mer rättvisande resultat, men är mer komplicerade, i synnerhet om det gäller att utvärdera sannolikhetsprognoser. De är komplicerade därför att sannolikhetsprognoser är så nära kopplade till själva beslutsprocessen, som ju alltid måste ta hänsyn till en mängd osäkerhetsfaktorer. Du ha alltså två huvudbudskap: att användarna av webbinformationen borde fungera som sina egna meteorologer och att vi måste acceptera väderprognosernas osäkerhet. Inte bara acceptera, utan ta det till god nytta. Värdet av en prognos ligger inte bara i information om vad som är mest troligt, utan lika mycket i hur säker eller osäker informationen är. Den som ska ta beslut har då möjlighet att ge väderprognosinformationen den vikt den förtjänar i det aktuella läget och därmed på ett optimalt sätt ta hänsyn till andra viktiga faktorer. 16 katternö katternö 17

10 Karolina Isaksson Där köpglädjen blomstrar De senaste åren har lopptorgen i Jakobstad upplevt ett uppsving, både i antal och proffsighet. Samtidigt, i Ylivieska, växer handeln med nya varor så det knakar. Följ med till de båda orterna och undersök de motsägelsefulla trenderna: är vi trötta på konsumtions festen eller shoppingsugna som aldrig förr? Och hur kan en liten ort som Ylivieska ha en så livskraftig handel? DAGENS FYND? Under sommarens måndagskvällar förvandlas Jakobstads torg till lopptorg, till brädden fylld av köpare och säljare. Det råder loppissug som aldrig förr. 18 katternö katternö 19

11 Efter konsumtionsfesten Här möts fyndjakt och hjälparvilja Karolina Isaksson Karolina Isaksson Varför går du på loppis? Karolina Isaksson NYTTA OCH GLÄDJE. Det gäller att gå på loppis en gång i veckan, så att inget går en förbi. Barnkläder står alltid på min lista, säger Carola Sandberg. KRING EN KAFFEKOPP. Att umgås en stund hör till på Lähetystoris café. Här sitter bland andra grundarmedlemmen Aino Mäenpää (i mitten) med sin man Kaj Mäenpää. Katarina Eklund: Jag kommer för prylarna. Varje sak bär på sin egen historia och kanske försöker man hitta en speciell känsla eller ett visst minne i prylarna. Karolina Isaksson Då prylar samlas där hemma nästan av sig själv kan man inte låta bli att tänka på om inte livet skulle kännas lättare med lite mindre. Ibland slänger man en del, för något till återvinning eller ger bort något. Vilken roll spelar lopptorgen i strömmen av saker? Varför är de så populära? Handlar det om samlande, ekonomiskt tänkande, äventyrslystnad eller ekologiska ideal? Vad är det vi letar efter? Och vem går på loppis? I Jakobstad finns en hel rad av välfungerande lopptorg. Exemplen är många: Retro, Amidahallen eller järnvägsloppiset, Åldringsvännerna, Nada Nord, Missionsstugan, Lähetyspirtti, Lähetystori och förstås, måndagstorget på sommaren. För att inte tala om den årliga Juthbacka-marknaden i Nykarleby och alla privata loppisförsäljningar. Retro är egentligen en återvinningscentral, men loppiset har en viktig ställning. Folk är trötta på konsumtionsfesten. Därför har vi så många kunder. Varor kommer Karolina Isaksson KLÄDER OCH IDEAL. Ett sätt att sätta något gott i omlopp är att frivilligjobba och sälja donerade kläder, säger Raili Ryynänen. och går och utrymmena börjar bli trånga. Vi har faktiskt fått ett bra mottagande i nejden, säger försäljare Anne Sormunen. Enhetschef Stefan Wicklén håller med: Ofta lämnar folk saker vid bakdörrens insamlingspunkt och stiger sedan in för att köpa nytt. Ibland förundras jag över att människor kommer hit med fungerande hushållsmaskiner. Vad är det för poäng med det? Duger bara nyaste nytt? Carola Sandberg med dottern Ebba i shoppingkärran synar ett par barnbyxor. Hon köper nästan alla kläder till sina fem barn på loppis. Vi har ett stort behov av kläder och hittills har bara vår elvaåriga dotter börjat motsätta sig loppiskläder. Det är inspirerande att gå på loppis, här vet man aldrig vad man kan hitta. En gång i veckan går jag igenom alla loppisar, annars får jag abstinensbesvär, skrattar hon. Sandberg sätter ingen budgetgräns för sig själv men det gäller bara på loppis. Här möts behovet och glädjen att göra fynd, konstaterar hon. Automatloppis lockar Amidahallen är Jakobstads enda automatloppis, där privatpersoner kan sälja saker utan att själva stå bakom bordet. Det är också störst med sina kvadratmeter och 200 försäljningsbord och här kan man hitta allt från bildäck till antikviteter. Den som säljer här prissätter och ordnar sina saker själv. Köparna kollar in utbud och priser, plockar varorna i shoppingkorgar och betalar i en gemensam kassa. Smidigt och enkelt, som i en riktig butik. Sandra Nordvik sorterar filmer, kläder och spel som hon ska sälja. Det här är hela familjens grejor som vi egentligen inte behöver längre. Jag handlar själv här ungefär en gång i månaden, allt möjligt nödvändigt, säger hon. Sätt det goda i omlopp I stadsdelen London ligger Lähetystori. Där jobbar försäljare Raili Ryynänen i talkoanda. Här i stan finns loppisar för alla smakinriktningar. Vi har drivit loppis i 17 år nu och vinsten går i sin helhet till missionärer, säger hon. Det är Salem-församlingen som driver Lähetystori. I det lilla caféet dricker bland andra grundarmedlemmen Aino Mäenpää kaffe tillsammans med sin man Kaj Mäenpää. Vi kommer hit en gång i veckan för att träffa bekanta. Men visst blir det att vi köper ett och annat också, skrattar de. Lähetyspirtti ligger alldeles intill Jakobstads nya polishus. Också här är försäljarna frivilligarbetare. En del av dem stickar sockor och väver mattor till försäljning, berättar försäljare Tuula Rintala. Hon påpekar att deras verkliga skattkammare ligger lite längre in: biblioteket. Där står Verkka Puro och ordnar i hyllorna för att skapa mera plats för romanerna. Han är själv en flitig läsare och handlar böcker från loppisets bibliotek. De svenskspråkiga kunderna är färre, jag vet inte varför. Jag tror att lopptorg som inte driver affärsverksamhet lyckas bättre. All vår vinst går till hjälpbehövande utomlands, säger han. Ska man generalisera, verkar barnfamiljer och pensionärer dra mest nytta av lopptorg. Kan det vara så, att den typiska loppisbesökaren är en lite mera äventyrslysten och modig person än genomsnittet? En som vågar korsa gränser, som har fantasi och som är en fyndare med stort F? Kanske det. susanne strömberg Stina Ehrström: Nu råder verkligen loppisboom, men själv har jag gått på loppis i 20 år. Jag säljer för att jag vill bli av med onödiga saker och köper då jag behöver något eller då jag hittar något trevligt. Karolina Isaksson Mira, tillsammans med Soraya, 6 och Nora, 11: Här träffar man bekanta som man kanske annars inte stöter på. Vi gör det här mest för barnens skull. De tycker om att få sälja saker på riktigt. 20 katternö katternö 21

12 Den lilla staden som blev shoppingmecka Johanna Forsman Johanna Forsman Johanna Forsman KÄRKKÄINEN BÖRJADE. Här fanns tidigare bara fält. Nu finns det mera prylar än någon behöver. Kärkkäinen startade allt då de började sälja penslar och verktyg i en liten butik och i dag har det vuxit till ett enormt shoppingcenter i två våningar. Med våra 16 bilaffärer är det lätt att hitta ett for don som POPULÄR CENTRALORT. Det var Kärkkäinens affär som satte i gång det i tiderna och till en början sålde man i bussar. Folk kommer hit från omkringliggande områden, eftersom det är så pass långt till Uleåborg och Karleby, är pizzaförsäljare Heli Hilliahos analys av Ylivieskas popularitet. passar, säger Rauni och Mauri Salminen. BILARNA DRAR. Ylivieska har dragningskraft, i synnerhet på veckosluten då folk kommer från landskommunerna. En av våra verkliga juveler är bilhandeln. Här säljs massor av bilar i förhållande till invånarantalet, säger Jari Mikkola. Det är fart i näringslivet i Ylivieska, och den tycks öka. Det märks i form av många bilaffärer och jättelika supermarkets. Hur kan så mycket finnas i en så liten stad? Och varför har staden en sådan attraktionskraft? Det känns som att komma till Amerika då man kör in på shoppingområdet. Man möts av storbutikernas höga och färgglada reklampelare: Kärkkäinen, Lidl, Citymarket och det nya Prisma. Ylivieska har invånare. Staden ligger logistiskt bra till, med vägar och järnväg. Till Seinäjoki är det 200 kilometer, till Uleåborg 130. Ylivieska ligger i en knutpunkt. Om man räknar in närområdet har staden en köpkraft på över personer. De största kundströmmarna kommer från Reisjärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Pyhäjärvi och Pihtipudas. Johanna Forsman GOTT OM PLATS. Det finns shoppingutrymme i det nya köpcentret. Totalytan inklusive lager ligger på kvadratmeter, säger Veli-Matti Haarala på Prisma. Det började med bilar Allt började med bilhandeln, som slog rot här på 1980 och -90-talen. Följande milstolpe kom 2001, då Kärkkäinen öppnade sitt varuhus. Vi har alltid haft företagandet i blodet här. En annan viktig orsak till utvecklingen är att här finns förståelse för företagande. Mycket har åstadkommits genom åren tack vare samarbete mellan företagarna och staden. Man ser helt enkelt till att det finns förutsättningar för företagande och för att nya företag ska kunna etablera sig i staden, säger Keijo Pesonen, VD för YTEK Oy, Ylivieskas teknologicenter. Ylivieska stad delar ändå inte ut direkta understöd till företagare. Alla nyinvesteringar och utbyggnader utgår helt från företagarna. Här finns helt enkelt både idéer och skaparkraft. Infrastrukturen fungerar Enligt Keijo Pesonen är det viktigt att infrastrukturen fungerar bra. Johanna Forsman SER FRAMÅT. Handel och service blomstrar, men vi får inte glömma industrin. Utvecklingen har dock tagit fart även där, säger Keijo Pesonen. Det är viktigt att stadens service, eller den så kallade attraktionskraften, är bra: det handlar om hälsovård, utbildning, kultur och fritid. Yrkeshögskolan är mycket livskraftig, speciellt när det gäller forskning och utveckling, och det är ju viktigt ur företagarsynvinkel. Också ett tillräckligt stort och mångsidigt tomtutbud är avgörande för företag, säger han. Grovt räknat finns det omkring 800 företag i staden. Visst ryms det alltid fler, men det här är också ett bra antal. Då har vi heller inte räknat med jordbruk, fastighetsbolag och bostadsbolag. Men Pesonen menar att det ännu finns saker som kan utvecklas. Handel och service utgör 75 % av näringsstrukturen. Utöver det borde vi få någon annan typ av ryggrad. Just nu är den största utmaningen att skapa flera jobb inom industrin. Men där har också skett en positiv utveckling. I till exempel Koskipuhto industriområde har det investerats ett par miljoner euro. Utöver allt det här hoppas Pesonen att ylivieskaborna skulle räta på sig lite grann och vara stolta över alla positiva signaler och mätresultat. Vi är nog lite för anspråkslösa. Matematik på nytt sätt? I det splitternya Prisma glänser det ljusa golvet, så stort, att man kunde köra omkring med en liten bil. Varorna tornar upp sig och 16 kassor är i gång. Prismas direktör och projektledare Veli-Matti Haarala är nöjd. Försäljningsytan ligger på omkring kvadratmeter. Vi har satsat extra mycket på bruksvaror, där ungefär en tredjedel är sådant man dagligen behöver. Ylivieska har långa traditioner som handelsplats och här lyckas både du och din konkurrent. Butikerna stöder varandra, eftersom ett plus ett inte alltid blir bara två, säger Haarala. susanne strömberg 22 katternö katternö 23

13 Johanna Forsman ETT KRAFTPAKET med komet karriär Vissa hittar sina talanger senare än andra. Teija Löfholm var 40 år när hon inledde sin tävlingskarriär. Bara ett år efter att hon började gå på gym hade hon bärgat både FM-guld och EM-silver. SIKTAR UPPÅT. Jag kan förbättra mina resultat i alla tre momenten. I knäböj har jag lyft mer på träning än mitt officiella personliga rekord 110 kg och samma gäller för bänkpressen, där jag har 77,5 kg som tävlingsrekord, säger Teija Löfholm. 24 katternö katternö 25

14 Redo för marklyft. Råstyrka, teknik och koncentration. Och så lite mer råstyrka. Johanna Forsman TUNG METALL. Teija Löfholm har alltid föredragit kroppsarbete framför skrivbordsjobb. På gymmet bygger hon upp sin styrka för att orka med det hårda jobbet som svetsare. Det är måndag kväll. Teija Löfholm har veckans första arbetsdag bakom sig och kommer till gymmet för att köra ett vanligt tvåtimmarspass. Som svetsare består jobbet av tunga arbetsmoment. En stor del av arbetsdagen ägnar hon åt att montera ihop och löda ihop radiatorer med gassvets. Jag trivs jättebra med jobbet, men det är tungt, främst för axlarna. För att orka med det och undvika belastningsskador började jag träna på gym, berättar Teija Löfholm. Att byta till skrivbordsjobb var inte att tänka på. Jag har prövat på det också, men det är inget för mig. Jag vill ha ett arbete där jag får ta i ordentligt. Så 2008 gick hon till gymmet, fick ett träningsprogram och satte igång med att bygga upp en grundkondition. Ett halvt år senare frågade gymägaren Tapio Hepokangas, som även är aktiv inom föreningen Pietarsaaren Voimailijat, om hon var intresserad av att börja tävla i styrkelyftning. Jag tog en funderare, diskuterade saken med min man och tyckte att det var värt att pröva på. Johanna Forsman TEKNIKGREN. Det är viktigt att man använder rätt teknik och lyfter rätt, annars ökar skaderisken. De skador jag haft det senaste året, i axel och knä, har uppstått utanför gymmet, säger Teija Löfholm. I december samma år gjorde hon sin första tävling, stadsmästerskapen i Jakobstad. Det kändes bra och redan i februari 2009 var hon redo för veteran-fm för 40-åringar i bänkpress. Där blev det guld direkt. Två månader senare tog hon ett nytt guld i FM i styrkelyft. Resultaten gav henne en inbjudan till EM i styrkelyft i Tjeckien i juli 2009, där hon tog hem en silvermedalj. Hon har själv ingen entydig förklaring till kometkarriären. Någon har förklarat för mig att jag har en grundstyrka i kroppen. Jag har haft kroppsarbeten under flera år och dessutom har jag en egen häst. En del av styrkan har jag nog arbetat upp i stallet. Förra året spolierades Teijas tränings- och tävlingssäsong bland annat av en axelskada som uppstod när hennes häst ryckte till. Det blev först en axeloperation för Teija och sedan vila. I november 2010 återupptog hon träningen och ställde siktet på EM i Tjeckien i juli Där bärgade hon en EM-silvermedalj till och satte samtidigt personliga rekordet 315 kg. Av dem tog hon 110 kg i knäböj, 75 kg i bänkpress och 130 kg i marklyft. Mitt mål för i år är att göra 350 kg. Det känns rimligt, jag kan bättra i alla tre grenar. Jag vet det för jag har gjort bättre resultat på träning. Segrarinnan i sommarens EM-final, Eva Buxbom från Danmark, landade på slutresultatet 402,5 så det krävs framsteg av Teija Löfholm för att ta den ädlaste valören i ett EM. Teija Löfholm tävlar i 57 kg:s klassen. Det innebär att hon och hennes medtävlare i samma klass måste vara under 57 kg när de väger in sig i en tävling. Två veckor före en tävling brukar jag minska på godis och andra delikatesser. Om det behövs tömmer jag kroppen på vätska, men det tar ju också på krafterna så det bästa är att vikten hålls på samma nivå. En del idrottare, inte minst inom teknikoch styrkegrenar, drabbas av nervositet under tävlingar och floppar när det gäller. Det gäller inte Teija Löfholm. I tävlingar måste man taktikera i förhållandet till motståndarna och spela på en viss säkerhet, men trots det brukar jag oftast göra mina bästa resultat på tävling. I SEPTEMBER SKULLE Teija Löfholm ha åkt till Kanada på VM-tävlingar, men valde att operera sitt knä. Jag kände av knäskadan redan i våras, innan jag åkte till EM i Tjeckien, men jag beslöt att satsa allt på ett kort där, bära eller brista. Det blev förstås värre och nu måste jag åtgärda det. Hon har fått löften om att hon kan börja träna ganska snart efter operationen. Det hade varit onödigt att åka till VM i Kanada när jag inte är i fullt slag. Det kommer fler tävlingar, jag är ju bara i början av min tävlingskarriär. Flera av mina konkurrenter har hållit på med styrkelyft i flera årtionden, så jag känner mig som en nybörjare. De sportsliga framgångarna har sporrat henne att träna minst tre fyra gånger per vecka på gymmet. Dessutom rider hon fyra fem gånger per vecka och har familj med man och två döttrar. Styrkelyftningen är ju trots allt en hobby, inget som jag måste göra. Samtidigt vill jag förbättra mina resultat så ibland behöver jag en spark i baken för att tända till på ett träningspass. En annan faktor som drar henne till gymmet är de andra stamgästerna. Det är alltid kul att komma hit och höra det senaste. På gymmet hittar man olika typer av människor och stämningen är trevlig. Oftast tränar jag ensam, men det finns alltid någon som hjälper till och säkrar om jag tränar med stora vikter. Och på gymmet tänker Teija Löfholm tillbringa en stor del av hösten för hon har bestämt att 350 kg ska knäckas i år. johan svenlin 26 katternö katternö 27

15 Redaktör: Petra Nylund Illustrationer: Annika Lillkvist Gaser Helium passar bäst i ballonger Vår skyddsbubbla Vår värld är full av gaser. Vi går omkring bland gaser hela tiden, eftersom allt det vi kallar luft är gaser. Somliga gaser är livsviktiga, andra farliga, en del nyttiga, men vad har de gemensamt? Deras form. De är inte fasta eller flytande och du kan inte ta på dem, för de är ju, just det: gaser. Patrik Jonsson Scanpix Sweden / Lehtikuva Puh! Kroppen behöver massor av syre då man sportar! Jason Cairnduff / Lehtikuva Vi måste ha syre för att leva. Vi andas in syre ur luften och andas ut kol dioxid. Båda är färglösa gaser. Så vad är det som syns då man andas ut i kall luft, rök molnet som kommer ur munnen på fotbolls spelaren Cristiano Ronaldo här på bilden? Det är vattenånga i utandningsluften som kyls ner ute i luften och blir till minimala droppar. n Helium är en gas som är lättare än luft. Därför används den för att få ballonger att sväva. Du kanske vet att man låter som Kalle Anka om man andas in helium? Det beror på att ljudhastigheten är högre i helium. Ljudet åker alltså fortare fram. Men obs: Det kan vara farligt att andas in helium! Gasen tränger undan luften som du behöver. Att andas in helium direkt från en heliumflaska kan spränga lungorna. Låt alltså bli att låta som Kalle Anka! Akta dig för brandgaser! n Kom ihåg att många farliga gaser frigörs då något brinner. Därför kan gaserna vara lika farliga som elden vid en eldsvåda. En av dem är den osynliga och luktfria gasen kolmonoxid (blanda inte med koldioxid!), som bildas då något brinner svagt, som till exempel glöden i öppna spisen. Kolmonoxiden kan vara dödlig. Det är därför är det viktigt att inte skjuta spjället förrän allt slocknat! Atmosfären är det gashölje som ligger runt jorden och skyddar allt liv. Det är atmosfären som håller bort skadlig strålning från solen och rymden och håller jorden tillräckligt varm. Atmosfären består till största delen av gaserna kväve (78%) och syre (21%), alltså det vi kallar luft. Ozonlagret är en del av atmosfären. Det skyddar oss från solens ultravioletta strålning, som kan vara skadlig i höga doser. Ozonlagret ligger högt uppe i luften, km ovanför marken. Vad är en prutt? Åhh, fy! Eld behöver också syre för att brinna. Därför ska man inte öppna fönster och dörrar vid eldsvåda, då tar elden fart. Är det för att alla de levande ljusen använder så mycket syre som lucian och tärnorna ibland svimmar? Nej, ljuslågor förbrukar minimalt med syre. Lucia svimmar nog bara för att det är för spännande eller för att hon stått för länge. I rymden finns inget syre, så astronauterna är tvungna att ha syre med sig från jorden. Så stjärnor, som är brinnande gasklot, får fart i sin eld av kärnreaktioner. n Pruttar är en gasblandning som består av kväve och några andra gaser som bildas då kroppen smälter maten. Att vi har luft i våra tarmar beror på att vi sväljer en del luft då vi äter och dricker. Det som ibland luktar illa om pruttarna är gasen metan, som också kallas sumpgas. Naturgas ger energi Bakteriemums blir biogas n Biogas skapas då mikroorganismer mumsar på biologiskt material, som till exempel växtrester eller matrester i en syrefri miljö. Det kallas också rötning. Gaserna som bildas är metangas och koldioxid. Biogas kan användas för att producera el. Så gör man till exempel i Vasa. Matavfall och annat lämpligt avfall samlas in vid Stormossen, och där jobbar bakterier fram biogas ur soporna. Gasen används sedan för att göra el. n Långt nere i jorden finns naturgas, som bildats av växter och organismer under miljoner år. Naturgas används för att producera värme och el. Det finns mycket naturgas i bland annat USA, Ryssland, Iran och Norge. Man transporterar gasen till platserna där den ska användas i långa rör (kallas pipelines) eller med specialfartyg. Då man bränner naturgas frigörs koldioxid i luften, men mycket mindre än då man bränner olja och kol. Koldioxid är viktig för att växter ska kunna växa, men då koldioxiden ökar i luften (i atmosfären) blir växthuseffekten långsamt kraftigare. Du vet ju att det är varmt i växthus. Att det är tillräckligt varmt på jorden beror på att atmosfären är vårt växthus, som håller kvar värme som stiger upp från jordens yta i stället för att värmen skulle rymma ut i rymden. Ingen vet säkert vad som händer om växthuseffekten blir kraftigare. En del vetenskapsmän menar att det kan bli varmare, medan andra menar att andra saker påverkar temperaturen mer än koldioxid. 28 katternö katternö 29

16 Dominic Schaefer En avhoppares bekännelser Det enda tänkbara förhållningssättet till fakta är att erkänna dem, säger Patrick Moore, en av Greenpeaces grundare. Och förr eller senare måste du välja. Söker du problem eller lösningar? Patrick Moore bestämde sig för det senare. Och blev hatobjekt för många av världens miljöaktivister. 30 katternö katternö 31

17 Jag valde kurser vid universitetets alla fakulteter. Jag ville medvetet vara gränsöverskridande. Alla vetenskapsområden hänger ihop. Patrick Moore vara ensam. Det var en lycka att ströva omkring i skogen och fångas av olika sinnesstämningar. Det gav mig en djup uppskattning av naturen. Det var också självklart att lära sig allt det praktiska man hade nytta av i Winter Harbour. Åtta år gammal fick Patrick en liten encylindrig maskin som han fick experimentera med som han ville. Vid tretton byggde han en egen tolv fots båt av plywood. Han var ofta ute på fiske. Dominic Schaefer Bastun som Torsten byggde Patrick Moore i september 1971, 24 år, dagarna före Greenpeaces första protestaktion. Patrick Moore är ett barn av skogen och havet. De första sju åren växte han bokstavligen upp på vattnet, i ett flytande läger för skogshuggare i Winter Harbour, en djup vik på västsidan av Vancouver Island, bara fem minuters båtfärd från öppet hav. Vancouver Island täcks här av en jättelik regnskog. Vägförbindelse till den större världen fick Winter Harbour först vid den tid då Patrick fjorton år gammal skickades för att gå i skola i British Columbias huvudstad Vancouver, 400 kilometer hemifrån. Då, 1961, bodde 75 personer i Winter Harbour. I dag är de fast boende elva. Jag visste inte som barn att jag bodde i en regnskog. För oss var det helt enkelt skogen och det regnade nästan jämt. Min lekplats var ett färskt kalhygge, men vi visste inte vad ett sådant ord betydde, vi kallade det öppningen. Winter Harbour var centrum för skogshuggning och flottning, och Patricks far Bill Moore var den som drev och ledde verksamheten, ärvd efter farfadern Albert. Av pappa lärde jag mig ledarskap. Hans lott blev att efter farfars död ta över verksamheten vid 21 års ålder och bli chef för 60 skogshuggare, alla äldre än han själv. Han lärde mig att någon måste ta ansvar för att beslut blir fattade, hemma, på arbetsplatsen och i samhällets ledning. Modern Beverly var dotter till en fiskare, en pionjär som var med etablerade ett kooperativ som framgångsrikt konkurrerade med de stora bolagen inom fiskeindustrin. Mamma lärde mig att tänka. Hon var agnostiker, introducerade Bertrand Russells filosofi för mig och förklarade hur viktigt det är med kunskaper, att lära sig nya saker hela livet. Att växa upp omsluten av en regnskog satte förstås sin prägel. Det gav mig ett lugn i att Bastun som Torsten Ahlström byggde i Winter Harbour. Patrick Moore När Patrick var sju flyttade familjen Moore till ett nybyggt hus på stranden. Där uppfördes också familjens bastu, en äkta finsk sauna byggd enligt konstens alla regler av Torsten Ahlström. Torsten Ahlström? Ja, från den finländska industrifamiljen. Torsten och min pappa hade träffats vid en skogshuggartävling och blivit goda vänner. Torsten gjorde aktivt affärer i Kanada och vistades ofta här med sin familj. Patrick lärde känna Torsten Ahlströms alla fyra söner och blev kompis framför allt med Jussi Ahlström, som bland annat utbildade sig till helikopterpilot i Kanada. Tyvärr tappade jag kontakten med familjen Ahlström under det kringflackande liv jag förde senare. Men jag kan försäkra att bastun i Winter Harbour är i ständigt bruk under våra vistelser där. Patrick Moore berättar att en annan plats som alltid intresserat honom är Sointula på Malcolm Island, en liten grannö till Vancouver Island. Sointula grundades av invandrare från Finland som ett utopiskt samhälle i början av 1900-talet. Ättlingar till dem bor fortfarande kvar. Jag minns hur jag som pojke förvånades över den långa basturaden längs stränderna på Malcolm Island. [1] 1) Samhället Sointula grundades 1901 under ledning av Matti Kurikka, som varit tidningsman i Finland och hade fångats av bland annat Tolstojs tankar om jämlikhet. För projektet grundades Kalevan Kansa Colonization Company och en tidning, Aika, började ges ut för finska emigranter. Matti Kurikka var dock för mycket visionär och för litet praktiker och lämnade Sointula efter fyra år. Samhället visade sig trots allt livskraftigt, bland annat grundades här 1909 en andelshandel som fortfarande existerar, den äldsta i British Columbia. Patrick Moore i september 2001, 64 år, dagarna före fyrtioårsjubileet av Greenpeaces första protestaktion. Pionjär inom ekologin Livet blev annorlunda för Patrick Moore när han kom till skolan i storstaden Vancouver. Med toppbetyg inledde han studier vid University of British Columbia i tanke att bli ingenjör, men hamnade på universitets skogsutbildning. Också där blev det toppbetyg och ett stipendium från Ford Foundation Fellowship, som innebar att han fick välja ett doktorandprogram vid valfritt universitet. Det kom att bli inom ekologi och miljövetenskap, som då var nytt som vetenskapligt område. Viktigt var att jag kunde väja kurser vid universitetets alla fakulteter juridik, ekonomi, biologi, skogsekologi, oceanografi, mineralogi, markvetenskap och annat. Jag ville medvetet vara gränsöverskridande. Alla vetenskapsområden hänger ihop. Doktorsavhandlingen kom att ge erfarenheter utöver de vetenskapliga. Ett stort gruvbolag hade anhållit om att få dumpa stora mängder spill från malmbrytning i en av Vancouver Islands djupa fjordar, och Patrick såg att detta gav ett utmärkt tillfälle för att studera miljöeffekterna. Gruvbolaget hävdade att det man dumpade skulle lägga sig tryggt på bottnen, Patrick menade genom sin forskning att det inte stämde. I det läget informerades han om att universitetet hade fått en rekommendation att doktoranden, ifall denne tänkte sig ett jobb inom industrin eller hos myndigheterna, borde välja en annan frågeställning för sin avhandling. Det här triggade mig givetvis att fortsätta med min undersökning. Jag var genom min utbildning en nyfödd ekolog, men det här gjorde mig till en radikal miljöaktivist. Och det därför att jag brydde mig mer om vetenskap än om politik. När doktorsavhandlingen gick till bedömning visade det sig att två av de fem professorer som skulle bedöma den hade engagerats som konsulter av gruvbolaget och att chefen för universitetets geologiska institution hade getts ställning som en sjätte bedömare. Tre av de sex bedömarna hade därmed en direkt koppling till det företag som granskades i avhandlingen. Det betydde tre röster för och tre emot godkännande. Universitetet tvingades kalla in en oberoende sakkunnig, som tack och lov stödde mig. Jag fick min doktorsexamen, men 32 katternö katternö 33

18 Det enda sättet att ändra massornas beteende är att skapa en folklig mytologi, en miljöreligion där folk helt enkelt litar på sina guruer Patrick Moore Patrick Moore Ombord på Phyllis Cormack på väg till Alaska. Från höger räknat skeppets kapten John Cormack, Patrick Moore och Bob Hunter. också en lektion i att den vetenskapliga världen kan vara mycket påverkad av politik och andra intressen. Greenpeace grundas Med den här bakgrunden är det inte långsökt att Patrick Moore kom att bli en av Greenpeaces grundare. Alltsammans började nämligen just i Vancouver just vid denna tid. Början var den Don t Make a Wave Committee som 1970 grundades av fem personer med Jim och Marie Bohlen som nyckelpersoner. Kommitténs syfte var en kampanj mot de Patrick Moore Typisk bild som spreds av Greenpeace. Deras lilla Zodiac ställer sig i vägen för valfångstfartyget och dess harpun. vätebombsprover som USA genomförde nära Aleuterna. Den 14 mars 1971 meddelade kommittén om sina planer att segla till testplatsen med fiskebåten Phyllis Cormack. Den 16 mars skickade Patrick Moore ett brev till kommittén och anhöll om att få vara med. Han refererade till sina studier i ekologi och vana vid sjön. Även en annan aspirant, journalisten Bob Hunter, anmälde sitt intresse för att delta. Hunters brev är intressant för att det så tydligt uttrycker det sätt att arbeta som sedan skulle karakterisera Greenpeace. Bob Hunter beskriver hur han tror sig kunna ordna medial täckning inte bara i den egna tidningen, Vancouver Sun, utan tack vare sina många mediekontakter över en bred skala, som även inkluderar radio, tv och bokförlag. Han beskriver den speciella frihet han har att kommentera nyheter och inte bara sakligt referera dem. Kort sagt, genom att låta honom vara med kommer expeditionen att få ett maximum av positiv medieuppmärksamhet till lägsta möjliga kostnad. Den 15 september 1971 ger sig den första Greenpeaceexpeditionen i väg från Vancouver. Elva personer är med, bland dem Patrick Moore och Bob Hunter. Patrick Moore Patrick Moore arresteras när han hindrar jägarna att slå ihjäl en sälkut. Följande dag publicerades bilden i över 3000 tidningar. Resten är, som man säger, historia. Den 7 oktober får Greenpeace det mediala genombrottet genom att hamna i direkt TV-sändning hos Walter Cronkite, legendariskt nyhetsankare hos CBS Evening News. När Greenpeacepionjärerna återvänder tas De elva Greenpeacepionjärerna fotograferade på Phyllis Cormack i hamnen i Akutan i den aleutiska övärlden utanför Alaska. Patrick Moore andra från vänster i den övre raden. de emot som hjältar. Tiotusentals människor deltar i protestmarscher, vilket snabbt får politiska konsekvenser. Efter bara några månader meddelar president Richard Nixon att vätebombsproverna ska avslutas för gott. Efteråt har Patrick Moore ofta reflekterat över vad Bob Hunter förutspådde i fiskebåten på väg hem: Det här är början på något viktigt [ ] men det finns en risk att det blir ett slags ekofascism. Alla kan inte [som Patrick Moore] skaffa en examen i ekologi, så det enda sättet att ändra massornas beteende är att skapa en folklig mytologi, en miljöreligion där folk helt enkelt litar på sina guruer. Femton intensiva år Patrick Moore ägnar efter detta femton intensiva år, , åt Greenpeace. Av de elva pionjärerna på Phyllis Cormack deltog sex också i senare aktioner. Hade den kärnan inte funnits, kanske Greenpeace hade blivit namnet på en engångshändelse. I praktiken blir Patrick Moore den mesta veteranen: när Bob Hunter lämnade Greenpeace 1977 återstod bara Moore av grundarna. Under alla de femton åren innehade Patrick Moore ledande positioner var han ordförande för Greenpeace Foundation, vilket var den ursprungliga Don t Make a Wave Committee som bytt namn. Moore hade den operativa rollen när Greenpeace International grundades 1979 och var en av dess fem direktörer fram till det att han lämnade Greenpeace. Han var länge den ledande talesmannen för organisationen. Han ledde Greenpeaces valkampanjer i Stilla havet 197 7, 1978 och 1979 och sälkampanjerna i Kanada 1978 och 1981 och också många andra kampanjer, mot troféjakt, supertankers, kärnvapenbärande krigsfartyg och annat. När Rainbow Warrior sommaren 1985 sänktes av franska agenter i Auckland, Nya 34 katternö katternö 35

19 Är människan bara en förstörare? Ska hon inte få ha någon plats på jorden? I slutändan bryr sig många aktivister inte om människor. Zeeland, var Patrick Moore på plats och den som skötte kontakten med myndigheterna och mötte media. Det hör till saken att Patrick Moore internt inom Greenpeace kallades Doctor Truth (Doktor Sanning). Det var till honom man gick för att uttalandena skulle bli vetenskapligt korrekta. Jag fick många gånger styra upp mina kollegers påståenden. De kunde inte den vetenskapliga grunden för kampanjerna. Till exempel i sälkampanjerna påstods att sälarna höll på att utrotas. Men det har aldrig varit någon risk för det. Saken handlade om att sälarna dödades på ett inhumant sätt. Brytningen med Greenpeace Att Patrick Moore lämnade Greenpeace var resultat av en längre process. I femton år hade jag haft en konfrontationsattityd och förklarat för folk vad de borde sluta göra. Det var dags att hitta fram till vad vi borde göra i stället. Att söka lösningar i stället för problem. Avgörande blev en kampanj där Greenpeace gick in för ett totalt förbud mot användning av klor i industriella processer. Klor är ett av naturens grundämnen, livsviktigt för nästan alla livsformer, däribland människan. Som många andra ämnen kan klor också vara farligt. Allt handlar om hur du använder ämnet: du kan gasa ihjäl folk i krig med klor och du kan rädda människoliv genom att rena deras dricksvatten med klor. Vid den här diskussionen insåg jag att jag var den enda i ledningsgruppen med vetenskaplig utbildning. De övriga var vad man kunde kalla politiska eller sociala aktivister eller miljöentreprenörer som sökte en karriär inom miljörörelsen. I sig var det helt legitimt, men nu gällde vägvalet en komplex frågeställning inom områdena kemi och biologi. Jag ifrågasatte inför mina kolleger om det var inom Greenpeaces domsrätt att förbjuda ett av naturens grundämnen. Jag beskrev hur klorerat vatten räddat livet på hundratals miljoner människor genom att förhindra kolera, tyfus och andra vattenburna smittsamma sjukdomar. Men det togs inte på allvar. Elementär vetenskap tvingade mig att hoppa av. Greenpeace har alltid haft fallenhet för slagfärdiga uttryck, säger Patrick Moore. Nolltolerans är ett av dem. Men totala förbud av kemikalier är feltänkt och ofta en praktisk omöjlighet. Allt består av kemikalier. Det är inte förekomsten som är problemet, utan felaktig dosering. Klordiskussionen ägde rum under civiliserade former, men en annan sak gjorde Patrick Moore ursinnig. En av kollegerna drev linjen att Greenpeace skulle avsluta sin kritik av den franske presidenten Mitterrand, vars agenter hade sänkt Rainbow Warrior sommaren Anledningen var att socialisten Mitterrand 1986 hade råkat illa ut inrikespolitiskt efter att högeroppositionen i Frankrike hade segrat i parlamentsvalet. Det var ett alltför tydligt exempel på politisk dogmatism för min smak. Det var desto mer anmärkningsvärt eftersom sänkningen av Rainbow Warrior, som dödade vår fotograf Fernando Pereira, gjordes med Mitterrands goda minne. När Patrick Moore lämnade Greenpeace hade organisationen utvecklats till den största miljöaktivistorganisation i världen, med kontor i tjugo länder och en årlig intäkt på över hundra miljoner dollar. Lösningar i stället för problem Det nya skedet i Patrick Moores liv handlade alltså om att söka lösningar i stället för problem. Dessutom gällde det att försörja sig. Engagemanget kom nu att gälla framför allt fiskodling och skogsbruk. I båda fallen kom han snart att bli måltavla för aktivistgrupper. Med sin skogskunskap och uppväxt i en skogshuggarmiljö fann Patrick Moore det absurt att se skogsindustrin som en oförsonlig fiende. I USA och Kanada hade dock vuxit fram en militant storstadsbaserad rörelse som motsatte sig att träd fälldes överhuvudtaget och som såg kalhyggen som det värsta av allt ont. Skogshuggare beskrevs som tree killers (trädmördare). Patrick Moore har alltid agerat för skydd av betydande skogsområden. Samtidigt är trä från alla möjliga synpunkter bland det bästa material som människan kan använda. Som ekolog visste Patrick Moore också att kalhyggen, även om de kanske är estetiskt fula, är miljöer för biologisk mångfald. Medan till exempel en vacker veteåker ofta är en biologisk öken. Hösten 1989 fick Patrick Moore en förfrågan av vice miljöministern i British Columbia om han ville delta i ett så kallat Round Table, ett diskussionsforum om miljö- och ekonomifrågor. Representanter för olika intressegrupper involverades. Syftet var att försöka nå enighet om hållbara lösningar i viktiga miljöfrågor. Det här visade sig vara en oerhört effektiv och sympatisk metod att nå resultat. Till en Round Table-diskussion måste du komma med öppet sinne, ärliga avsikter, med intresse för fakta och med en vilja att försöka förstå andras synsätt. Den som har en dold agenda blir snart avslöjad. Vi gjorde studiebesök över hela Kanada och lärde oss massor. Vi sökte och hittade winwin-lösningar. Round Table-konceptet blev under nittiotalet viktigt för hela Kanada och bidrog till vi fick många bra hållbara miljölösningar i vårt land. Jämför detta med Greenpeaces No compromise for Mother Earth (Inga kompromisser för Moder Jord). En hård linje, fundamentalism, som ofrånkomligt leder in på frågan om människosynen. Är människan bara en förstörare? Ska hon inte få ha någon plats på jorden? I slutändan bryr sig många aktivister inte om människor. Medias roll Hur ser Patrick Moore på medias sätt att beskriva miljöfrågor? Det stora problemet är att journalister ofta har mycket grunda kunskaper i miljöfrågor. Det är i och för sig inte deras fel. De har fel utbildning. Kritiken ska riktas mot arbetsgivare som utnyttjar sin personal för uppgifter som den inte är kompetent till. Patrick Moores bild är att det han kallar pop environmentalism är dominerande. En journalistik som appellerar till människor som vill ha enkla svar och som bygger på känslor. Särskilt känslor som rädsla och skuld. För att vara en bra människa ska man hysa rädsla för kärnkraft, bara äta närproducerad mat, inte åka på semesterresor och ha dåligt samvete för att man kör bil. Man måste också förstå att media vanligen syftar mer till att underhålla än att informera. Konflikter och sensationer är grundelement som bygger den journalistiska berättelsen. Jag tror vi måste acceptera att det är så världen ser ut. Priset för att vi har tryckfrihet är att vi får leva med propaganda, desinformation och svartvita förenklingar. I stället borde strävan vara att alla tidigt ska lära sig att skilja på fakta och fiktion. Och att lära sig genomskåda de verbala trick som alarmister och media gärna bygger sin verklighet på. Rubriker av typen Global warming may be linked to (Global uppvärmning kan höra ihop med ) skriker lång väg att man inte har något säkert att bygga på. Patrick Moore på vandring i Vancouver, det största storstadsområdet i västra Kanada, med omkring 2,3 miljoner invånare. Vancouver är omgivet av mäktig natur och stora berg och hamnar ofta i toppen i rankningar av orter där det är bäst att bo. Något nytt fenomen är detta förstås inte, säger Patrick Moore. Genom historien återkommer ständigt do-gooders (världsförbättrare) som vill upprätta regler som de anser att alla måste följa. Det är fanatismens kännetecken. Och något man känner igen från många kyrkor: svartvita beskrivningar och krav på stränga regler som uttalas i Guds namn. Till bilden hör demonisering av de icketroende. Ta Al Gore, som nyligen jämförde förnekarna [benämning för dem som är skeptiska till att klimatet är allvarligt hotat av människor] med rasister. It s a dirty thing to say! Klimatfrågan är i dag så nära man kan komma en religion! Förföljelse Greenpeace och andra aktivistgrupper har under lång tid försökt förgifta Patrick Moores liv. Genom systematiska attacker i syfte att misstänkliggöra honom och försök att skrämmas. Ett epitet som länge användes och frikostigt spriddes av media var Eco-Judas. Patrick Moore beskrevs alltså som en förrädare. En Dominic Schaefer aktivistgrupp lade upp en webbsida med rubriken Patrick Moore is a Big Fat Liar. En mer udda händelse handlade om att åtta säckar med hästskit en mörk decemberkväll dumpades framför vår ytterdörr. En lapp med orden Tree Killer hade bifogats. Eftersom vi inte ville genera grannarna med åsynen av 200 kilo hästskit använde jag natten till att strö ut den över trädgården. Vi har aldrig vare sig förr eller senare haft så mycket och så vackra blommor som den sommar som följde. De återkommande försöken att förödmjuka mig offentligt var jobbigare för min hustru 36 katternö katternö 37

20 Låt oss föra en diskussion där den som har de bästa argumenten vinner! Patrick Moore om: Dominic Schaefer Energi Matproduktion Biodiversitet Människan Patrick Moore och en del av hans nuvarande team i kontoret för det bolag Greenspirit Strategies som han nu arbetar i. Från vänster Trevor Figueiredo, Dawn Sondergaard, Tom Tevlin och Patrick Moore. än för mig. Jag har tjockare hud. Det svåraste var att så många av dem vi trott vara vänner började undvika oss. I dag vet Eileen att mitt vägval var rätt, men i ett skede undrade hon varför jag gjorde detta. Jag kan i varje fall säga att jag aldrig har varit rädd för att fatta beslut som varit obekväma för mig själv. Jag kan inte live a lie. Jag tänker inte vara en fegis. Förnekad som grundare I mars 2007 avlägsnades Patrick Moores namn från listan över Greenpeaces grundare på organisationens sajt. Han beskrivs nu som en tidig medlem som bara hade en mindre roll. Greenpeace USA har till och med retuscherat bort hans namn från listan på dem som deltog i aktionen med Phyllis Cormack mot vätebombsproverna hösten På Wikipedia har sidan för Patrick Moore under perioder varit ett klotterplank där många försökt få in misskrediterande detaljer om honom. Greenpeace vill få det till att jag abrupt har vänt ryggen mot de saker jag en gång försvarade. Men jag motsätter mig lika passionerat som förr kärnvapentester, valjakt, dödande av babysälar, dumpning av giftigt avfall och allt det jag gjorde kampanjer om under min Greenpeacetid. Utom en sak. Jag har ändrat min syn på kärnkraften. En vanlig anklagelse av Greenpeacemedlemmar är att Patrick Moore försöker profitera på sin historia med Greenpeace. Min replik är att det är de som profiterar på min historia med Greenpeace. Jag har fortsatt min utveckling i sökandet efter hållbara, förnuftiga och realistiska lösningar på riktiga miljöproblem. Om du fick chans att säga en sak till Greenpeace i dag, vad skulle det vara? Låt oss mötas under en dag. Låt mig ställa ett antal frågor och ge era svar på dem. Låt oss göra detta öppet, inför publik, och låt oss föra en diskussion där målet är att den som har de bästa argumenten vinner. Jag är beredd att ändra uppfattning så fort jag blir överbevisad med vetenskapliga fakta. svenolof karlsson Fotnot: Patrick Moore arbetar i dag inom det egna företaget Greenspirit Strategies med att utveckla strategier för hållbar utveckling. Han är en välkänd och respekterad person i Kanada och USA, bland annat utnämnd till hedersdoktor vid North Carolina State University och efterfrågad föredragshållare. Han utkom i fjol med den självbiografiska boken Confessions of a Greenpeace Dropout. The making of a sensible environmentalist. Han har också skrivit en bok där han beskriver skogens roll, Trees Are the Answer. Moores böcker kan beställas på n Alla energikällor har fördelar och nackdelar. Och förutsättningarna i valet av energialternativ är väldigt olika i olika delar av världen. Den bästa lösningen på ett ställe behöver inte vara det på ett annat. Det som väger mycket tungt är att en och en halv miljard människor i världen saknar elektricitet. Att ordna försörjning av säker och billig el är den enskilt viktigaste åtgärden för att dessa människor ska kunna skapa sig en bättre levnadsstandard. Från att tidigare ha varit kärnkraftmotståndare har Patrick Moore tänkt om. Inga alternativ är bättre än kärnkraft för att producera billig och säkert tillgänglig el i stor skala. Sol och vind är på tok för dyra och fungerar bara vid solsken respektive blåst. Moore menar att rädslan för radioaktiv strålning till stor del är hysteri. Strålning finns överallt och människan har levt i en strålmiljö sedan mänsklighetens uppkomst. Ingen människa har ännu dött av den civila kärnkraften i USA, däremot dör varje år människor i trafiken i landet. Greenpeace hör till dem som sprider groteska siffror om dödsfall i strålning. Tyvärr har den här irrationella rädslan skapat en ohållbar situation ibland annat Tyskland. Det är tur att Tyskland är ett rikt land, beslutet att stänga ner kärnkraften tvingar fram alternativ som blir mycket dyra och är sämre för miljön. n Varje dag vaknar sju miljarder människor i världen till en vardag där de måste få något att äta. Omkring en tredjedel av jordens landområden används direkt eller indirekt (till exempel för bete) för att producera mat. Tack vare radikalt förbättrat utsäde och utvecklade odlingsmetoder är skördarna i dag femfalt större än för hundra år sedan. En av förklaringarna är konstgödsel, en annan bekämpningsmedel. Patrick Moore anser att många av argumenten för ekologisk/biodynamisk/organisk odling bygger på romantiska föreställningar, som inte håller för en vetenskaplig granskning. De facto bidrar så kallad ekologisk odling till att utarma jorden. Skördarna blir små och arbetet med jordbruket kräver stora insatser. Inte heller är ekologiskt odlade produkter mer näringsrika. Hela det här fältet är fullt med myter, som bidrar till att höja matpriserna i världen, vilket i slutändan drabbar de fattigaste. Patrick Moore anser att genmodifiering är en överlägsen metod för att ta fram högproducerande och näringsrika växter. Med den metoden kan man veta precis vad man gör, medan avel på traditionell väg kan sluta hur som helst. I den här frågan blir Moores kritik mot Greenpeace som allra hårdast. Ett exempel är den rissort, Golden Rice, som genom genmodifiering hade utvecklats för tio år sedan en rissort som i motsats till vanligt ris är rik på A-vitamin. I länder, där ris är basföda, föds årligen hundratusentals barn med så svår A-vitaminbrist att de blir blinda. Greenpeace har genom skrämsellobbyverksamhet lyckats få Golden Rice förbjudet i en stor del av världen. Priset för det är att miljontals barn blir blinda i onödan. Det moraliska ansvaret för detta faller tungt på Greenpeace, anser Patrick Moore. n Efter att flercelligt liv utvecklades för 560 miljoner år sedan har fem massutdöenden skett. Men varje gång har livet återkommit i allt större diversitet. I dag har vi en större mångfald av levande organismer på jorden än någonsin förr. De ständiga larmrapporterna om utdöende arter stämmer inte med fakta. Delvis bygger larmen på att organismer, som av naturliga skäl är sällsynta, felaktigt beskrivs som utrotningshotade. Många larm bygger på rent missbruk av statistik. Men självklart bör vi motverka att arter försvinner, säger Patrick Moore. Viktiga åtgärder för det är att låta stora vildmarksområden vara orörda och att planera markanvändning så att livsmiljöer för växter och djur bevaras. I den lista med elva punkter, där Patrick Moore sammanfattar vilka miljöfrågor det är viktigast att arbeta med, handlar en om odling av fisk. Dels är detta en effektiv och miljömässigt bra metod för att förse mänskligheten med högvärdig föda. Dels är det en bra metod för att begränsa utfiskning av vilda arter. En av punkterna handlar om att valar och delfiner överhuvudtaget inte ska få jagas. Det här är en av mina få religiösa uppfattningar. Valar och delfiner har större hjärnor än människor och det är omöjligt att döda eller fånga dem på ett humant sätt. n Många av föreställningarna om naturen och naturförstörelse faller tillbaka på synen på människan. En vanlig uppfattning hos miljöaktivister är att vi är för många människor på jorden. Till exempel Paul Watson, en av de tidiga Greenpeaceaktivisterna, som senare grundade Sea Shepherd Conservation Society, uttalar att mänskligheten på ett radikalt sätt behöver reduceras till en miljard individer. Frånsett den destruktiva synen på människan är det här fullständigt bakvänt tänkt, anser Patrick Moore. Jordens befolkning kommer att stabiliseras. Detta sker av sig självt om levnadsstandarden höjs, med början i att jordbruket i de fattiga länderna effektiveras. Genom bättre mekanisering, rätt anpassad konstgödsel, bättre utsäde, bättre odlingsteknik. Problemet är fattigdomen. Rent vatten, billig energi, bättre utbildning, bättre hälsovård det är vad mänskligheten behöver, inte dystopiska fantasier om befolkningsreduceringar. 38 katternö katternö 39

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014 Januari 2014 page 1 / 39 Table Of Contents Stugor i månsken...... 3 Några fler snöklädda typer...... 8 Snöklädda gubbs och gumms på höjderna...... 12 Månadens bilder för 2009... 16 På väg till Dyverdalen......

Läs mer

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering är en applikation som gör det möjligt för dig att enkelt reglera värmen i huset. Därefter ska man kunna följa statistiken över sin elförbrukning och dess kostnader. Möjligheten att ställa värmen inom en

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Att få ordning och ork för sin ekonomi

Att få ordning och ork för sin ekonomi Att få ordning och ork för sin ekonomi Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du vill

Läs mer

Etablera plantskola i norr ett lyckat exempel från grannlandet Finland

Etablera plantskola i norr ett lyckat exempel från grannlandet Finland Etablera plantskola i norr ett lyckat exempel från grannlandet Finland Blomqvist plantskola AB är ett erkänt företag, som erbjuder härdigt växtmaterial för nordligare odlingszoner. Leif Blomqvist har utvecklat

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Upplevelsen av en landskapsbild är inte samma sak som att uppleva ett landskap på plats. Med de här tio tipsen kanske du ändå lyckas ta med dig upplevelsen

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Att ha ordning och ork för sin ekonomi.

Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Vi älskar motvind! Team EcoRide Göteborg 2015

Vi älskar motvind! Team EcoRide Göteborg 2015 Vi älskar motvind! Det är nu 2015 och intresset för våra elcyklar och dess möjligheter är inspirerande. Det är spännande att få uppleva hur allt fler väljer elcykeln framför bilen. Genom minskad förbrukning

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Anta utmaningen och bli ELvis!

Anta utmaningen och bli ELvis! Bli Anta utmaningen och bli ELvis! Tänk dig att du får en elranson i ditt hem som tvingar dig att ändra dina elvanor. Om du använder för mycket el så blir det kostsamt men lyckas du hålla dig till din

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag. Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

En enkel segelflygprognos

En enkel segelflygprognos En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07 Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat Nina Lintzén 2015-05-07 Agenda Snöforskning Snö och dess egenskaper Natursnö och konstsnö Vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Ett hus med utsikt över ångbåtar

Ett hus med utsikt över ångbåtar Sköna RUM Ett hus med utsikt över ångbåtar Drömhuset blev deras Egentligen skulle de fortfarande bo i sin nybyggda villa några kilometer bort. Om inte 1800-talshuset de sneglat på i över 15 år plötsligt

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL E-GREEN MEDIO: P SERIE

ANVÄNDARMANUAL E-GREEN MEDIO: P SERIE ANVÄNDARMANUAL E-GREEN MEDIO: P SERIE 1. Introduktion Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Produktbeskrivning 2.1 Ramnummer 3. Funktioner/innställningar 3.1 Batteri -/felindikator 3.2 Assistans funktion

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Resor. Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur

Resor. Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur Resor Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur [ISLAND : LANDMANNALAUGAR] Vandring i ett sagolikt landskap Den isländska naturen är så dramatisk och vacker att den nästan känns overklig. Landmannalaugar,

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879.

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Telefon 0525/649 00 www.sparbankentanum.se Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Att vara Sparbank är att vara lite annorlunda än storbankerna. Sparbanksidén har sedan starten varit att ge alla

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

På upptäcksfärd i Frusna världar

På upptäcksfärd i Frusna världar På upptäcksfärd i Frusna världar Lärarhandledning Upptäck Abisko - väder och klimat Videofilm för barn i årskurs 4-6 om livet i nordligaste Sverige Följ med till Abisko, en ort i nordligaste Sverige. Här

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

VINTERDÄCKGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL

VINTERDÄCKGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL VINTERDÄCKGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL PÅ VINTERN GER VINTERDÄCK HÖGRE SÄKERHET PÅ VÄGARNA MED ELLER UTAN SNÖ I kallt, vått, isigt eller snöigt väglag

Läs mer

Bilaga 1 - Problemen. Kollektivet ett spel om inflytande

Bilaga 1 - Problemen. Kollektivet ett spel om inflytande Bilaga 1 - Problemen Kollektivet ett spel om inflytande 1. Rökning Hosta har på senare tid drabbat några av er, och ni tror att det beror på att det finns medlemmar i kollektivet som röker inomhus. Inga

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Nr 3/2007 Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Fokusera Under söndagspromenaderna med gubbarna i byn behandlas inte bara

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret.

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Så var det då dags för vår första (och sista?) Vätternrunda. Vi hade ängsligt följt väderrapporterna i veckan och till sist var det bara att inse att

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer