Alkohol och droger bland ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkohol och droger bland ungdomar"

Transkript

1 Alkohol och droger bland ungdomar Att alkohol- och droganvändningen bland ungdomar ökar, vet nog alla. Men många tänker nog inte på varför det gör det eller hur framtiden kommer att se ut. Jag ska nu försöka titta lite närmare på användningen av alkohol och droger hos ungdomar. Alkoholdebut och alkoholintag Under 1990-talet har alkohol- drickandet ökat i flera länder i Europa. Ett av dessa länder är Sverige. Vi har även en tidigare debut och har ett mer regelbundet alkoholintag än i länder i Central- och Sydeuropa. Genomsnittsålder för alkoholdebuten är 14 år och efter debuten ökar alkoholkonsumtionen kraftigt ända upp till 20 års- ålder. Därefter så börjar man minska sitt alkoholintag. Innan gymnasiet och under gymnasietiden En undersökning man gjort på ungdomar i årskurs nio visar att 40 % av dem dricker någon gång varje år. 40 % dricker 4-5 gånger varje år och 5-10 % dricker minst en gång i veckan. Detta betyder att man redan innan man börjat gymnasiet har fått som vana att dricka alkohol. I en nyligen gjort undersökning har det visat sig att ungdomar på gymnasiet dricker mer än man tidigare trott, medan ungdomarna själva inte alls blev förvånade. Nittio procent av elever dricker alkohol och hälften av dessa elever berättar även att de dricker alkohol varje helg. Var femte elev spenderar även nästan hela sitt studiebidrag på alkohol och tobak. Bland de yngsta personerna dricker pojkar och flickor ungefär lika mycket men vid 16 års ålder beräknas pojkar ha ett intag av alkohol som är 50 % högre än flickornas. Det har även visat sig att ungdomar allt oftare bjuds på alkohol hemma, vilket forskarna tror har hjälpt till i den senaste utvecklingen. Föräldrarna i sådana fall menar att det ska minska spänningen med berusning och att ungdomarna på detta sätt lär sig handskas med alkoholen. Hur får ungdomar tag på alkohol när Sverige har en lag som säger att man måste vara 18 år för att dricka alkohol på krogen, barer och restauranger och en lag på att man måste vara 20 för att köpa? Det sker med hjälp av langare, vilken är någon som har till gång till alkohol och som säljer det till en minderårig.

2 En langare kan vara vem som helst, en förälder, ett syskon, en äldre kompis, sin granne, någon på gatorna. Ja, vem som helst men nyligt gjorda undersökningar visar på att det i de flesta fall är föräldrarna som langar till sina barn. De langar för det mesta öl, vin och sprit. Hela 62 % av pojkarna i undersökningen och 32 % av flickorna i undersökningen uppger att det varit någon av föräldrarna som langat åt dem. Brott som sker vid berusning Som väldigt många vet sker väldigt många brott i samband med alkohol, bara för att nämna några; våldtäkt, misshandel och rattfylla. Skador och biverkningar som uppstår p.g.a. alkohol: Kvinnor tar mer skada av alkoholintag då de finns mindre vatten i kvinnors kroppsvävnader. Detta gör att en man och en kvinna med samma vikt och samma alkoholintag inte ger samma resultat, - kvinnan får mer alkohol i blodet och får då lättare alkoholskador på levern. Det är självklart även skadligare för barn och ungdomar att dricka alkohol. Det beror på att deras nervsystem är mer lätt påverkat och ger en ökad risk att få hjärnskador. Det som även oroar är att ungdomar inte kan behärska sin berusning, vilket leder till händelser som inte skulle ha inträffat i ett nyktert tillstånd. Som ni själva kan se så har brotten ökat, precis som alkoholintaget bland ungdomar gjort. Självklart ska man inte säga att alla ungdomar som dricker våldtar, misshandlar och kör rattfulla, men det finns ett samband. Hur ska man göra för att minska risken att bli misshandlad eller bli våldtagen? Vad kan man då göra för att minska risken att bli våldtagen? Jo, man kan alltid försöka ha sällskap med någon, prata i telefon och inte följa med främmande människor, och man ska absolut inte lyssna på Mp3.

3 Vad ska man göra för att minska risken att bli misshandlad? Här tycker jag att det enkla svaret är att gå ifrån en situation som ser ut att bli våldsam. Så kommer vi till rattfylla. Ja du kan bara skylla dig själv om du sätter dig i en bil och kör ihjäl dig själv, men kör du ihjäl någon annan är det inte bara ditt liv du förstört. Så om du vet att du är benägen att göra en sådan sak, så varför inte lämna bilnycklarna hemma? Ta en taxi istället! Försök själv tänka på hur du skulle känna om någon berusad skulle sätta sig bakom ratten och köra ihjäl någon som står dig nära. siffrorna stiger till omkring 80 % under nattetid. De vanligaste olyckorna är trafikrelaterade olyckor, men även drunkningar, bränder och fall berövar många livet. Internationellt sett har man beräknat att berusning står för 30 % av olyckorna med dödlig utgång och den största boven är trafikolyckor rattfylla. Enligt nya undersökningar ifrån USA så ökar risken för en trafikolycka redan vid ett litet alkoholintag låg alkoholhalt i blodet. En låg alkoholhalt anses vara omkring promille, men någon exakt gräns kan man inte fastställa. Vid 1.0 promille beräknas risken för en olycka öka 10 gånger och vid 2.0 promille 20 gånger. När gränsen för rattfylla sänktes så sjönk även antalet alkoholrelaterade trafikolyckor, vilket är en positiv trend. Olyckor vid berusning Alkohol och olyckor går hand i hand i väldigt många fall. I Sverige dör omkring 3000 personer i alkoholrelaterade olyckor varje år. Alkohol har förmågan att påverka vårt sätt att tänka och uppfatta saker och hur vi samordnar våra kroppsrörelser och det finns ett klart samband mellan ens intag av alkohol och graden av påverkan. På akutmottagningar runt om i landet beräknar man att alkoholpåverkan noteras hos % av de skadade patienterna, men De olyckor som endast uppstått av alkohol beräknas vara en tredjedel för trafikolyckor och hälften för drunkning. Så tänk dig för innan du sätter dig i bilen och tänk absolut på vad och hur mycket du dricker när du är vid ett stup eller vid vatten. Hur ser du om du borde ändra dina alkohol vanor? - Du råkar allt oftare ut för minnesluckor och ångestattacker. - Du gör bort dig och säger saker du annars inte hade sagt. - Du kan dricka mer än tidigare utan att känna dig påverkad.

4 - Du tar gärna 2-3 extra drinkar i smyg före eller under festen. - Du är alltid fullast och somnar. - Du svettas mycket när du dricker. - Du behöver dricka mer och mer för att uppnå samma effekt - Du har ett lättväckt sug efter alkohol. När du ska dricka lite blir det oftast så att du dricker mycket. - Du dricker alkohol hemma innan du går till en fest för att vara säker på att få i dig tillräckligt mycket - Du funderar på vita veckor Hur får man hjälp med sitt alkoholberoende? Man kan ta hjälp av anhöriga, söka upp en sjuksköterska/läkare, ringa vård- guiden, ringa alkohollinjen, husläkare eller ta kontakt med någon av länets beroendemottagningar. Vill du på egen hand försöka minska ditt alkoholintag och få en bättre och lättare berusning så kommer här lite råd: - Drick inte alkohol på fastande mage. Effekten kan bli större än du tror. - Hoppa över drinken före festen. Då smakar det som bjuds desto bättre. - Drick inte alkohol för att släcka törsten. Ha alltid ett glas vatten till hands. - Du pratar om att sluta dricka helt, men inte nu utan senare när det passar bättre - Drick lika mycket vatten som du dricker vin eller öl. - Du erkänner inte hur mycket du druckit, ens för dig själv - Du märker plötsligt att ditt drickande påverkar din ekonomi - Du hittar ofta ursäkter för att få dricka - Du ser till att du alltid har alkohol hemma - Du tycker att det smakar gott med en kall öl dagen efter en riktig fylla. - Välj ett alkoholsvagt öl om du dricker nubbe. - Drick ingen alkohol efter midnatt. - Späd ut drinken med läsk/vatten innan den är slut. - Drick inte ensam. - Sätt upp en gräns för hur mycket du tillåter dig att dricka i veckan, till exempel max två kvällar i veckan och då max två till tre glas öl eller vin. Notera gärna i din kalender eller på annat sätt att du följer din överenskommelse med dig själv. Summera en gång i veckan hur det gått. Att ge sig själv feedback på detta sätt är ett effektivt sätt att komma igång med och hålla kvar nya vanor.

5 Lite tankar om alkohol Under sommarn ökar ungdomars alkoholintag och lika så vid högtider, så se upp för fällorna även om det i vissa fall känns väldigt skönt att våga mer och känna sig oövervinnelig. Tänk då på att våldsbrott om våldtäkt, misshandel med fler oftare sker när alkohol är inblandat. Ofrivilligt sex och andra händelser som man senare i livet ångrar, sker även det oftare när alkohol är inblandat. Man kanske inte behöver alkohol för att ha roligt, kanske det alldeles beror på sällskapet och inte hur full man är, och om man absolut ändå måste dricka så drick förnuftigt! Jag ser absolut inget problem med ungdomar som dricker i lagom mängd, Det jag däremot inte förstår är tjusningen med att bli så full att man måste bäras hem eller bli magpumpad. Man vill väl ändå minnas ens kväll, för en sak är säkert och det är att livet är kort och därför borde inte en enda kväll få glömmas bort. byta, låna ut eller att ge bort dessa droger. Det är även olagligt att framställa eller odla narkotikaklassade droger. Droger i alla slag är även mer eller mindre beroendeframkallande. Det finns även vissa läkemedel som kan framkalla ett beroende om de intas under okontrollerade former. Sen 1990 talet har andelen som använt hasch eller marijuana ökat. Det gäller för både pojkar och flickor i årskurs nio, mönstrande män i 18-årsåldern och den vuxna befolkningen. Även antalet tunga narkotikamissbrukare har ökat från och det finns faktorer som talar för att ökningen fortsatt. Allt fler mellan åldrarna har använt narkotika och allt yngre uppger att de använt sig av narkotika. Hasch, en så kallad lätt drog. Droger och narkotikaklassade preparat Alkohol kan även klassas som en drog men i detta avsnitt tänker jag se lite närmare på betydlig farligare droger som är olagliga och narkotikaklassade. Vad dessa droger har gemensamt är att de är narkotikaklassade, vilket i sin tur betyder att det är olagligt att köpa, använda, inneha, sälja, Det är mer än 60 ämnen i hasch som påverkar hjärnan. Ett av de aktiva ämnena är THC. Hasch kommer ifrån cannabis och är kåda. Cannabis kan även bli marijuana som är torkade växtdelar och cannabisolja. Rökning av hasch är vanligast i Sverige och en normal dos brukar ligga på omkring 3 mg THC. THC absorberas väldigt snabbt och effektivt vid inandning, alltså rökning.

6 En vecka efter användning finns drogen kvar i kroppens fett. Det som finns kvar i kroppen utsöndras långsamt och efter en månad har allt THC försvunnit ut ur kroppen. Om man röker mer än en gång i månaden så lagras THC i kroppens fettvävnad. Man kan upptäcka THC i urinen inom en timme efter användning och första ruseffekten kommer efter 15 minuter och varar från en till några timmar. Rusets effekter på kort sikt - Lyckokänsla - Oro för framtiden försvinner - Känsla av oberoende och frihet från auktoriteter - Inre uppenbarelser - Sköna minnen dyker upp - Livets gåtor löses - Känner sig smartare - Känsla av makt - Färg, ljud, smaker blir intensivare - Känslorna för stunden förstärks Hur själva ruset blir beror på olika saker; personlighet, förväntningar, omgivning och sinnesstämning. Under en halvtimme så känner man sig utåtriktad och aktiv i tanken, vilket gör att den som använt drogen känner sig smartare och upplever sig kunna lösa alla problem. Men i verkligheten är det helt tvärtom. Efter denna effekt blir man inåtvänd under några timmar. I början brukar man inte uppleva ruset som något skönt, angenämt eller eftersträvansvärt, utan man lär sig senare se ruset som angenämt och positivt. Hasch är väldigt lätt att bli beroende av. De som använder sig av hasch får ofta dessa biverkningar: - Kan inte se kritiskt på sig själv - det är alla andra som har fel - Kan inte lära sig av sina misstag - hascharen ser inte sambandet mellan drogen och allt som händer under ruset. En normal person lär sig av sina misstag. - Dagdrömmer - intresset för normalt liv upphör. Skola, arbete, framtid är oviktigt. - Snöar lätt in på något - långa samtal är svåra att följa. För att något sånär hänga med i en långfilm måste hascharen ha rökt nyss, annars fastnar han på någon enstaka scen och tappar tråden. Han måste därför gå ut ur biografen under föreställningen för att röka igen. - Korttidsminnet försämras - hascharen kommer kanske bara ihåg halva telefonnumret som han just fått. Minnet fungerar endast under några sekunder. - Deltar helst inte i diskussioner - i det kroniska ruset kan man bara koncentrera sig på en person i taget och undviker därför diskussioner med många inblandade. Hascharen har redan svaren färdiga och vill alltid ha slutrepliken. - Tidsuppfattningen förändras - under ruset kan tiden kännas både kortare och längre. När man lägger av att röka kommer abstinensen efter ungefär två dagar. Man får ångest och senare börjar man drömma intensivt. Senare följs muskelvärk och snuva. Efter ungefär två veckor är ångesten som värst.

7 Abstinens biverkningar - Starkt haschsug - Tröga tankar - Svårt att hitta - Tappar lätt tråden Vad var det Du frågade? - Omgivningen förstår inte ordflödet - Olika känslor väller fram Något som är bra att veta är att man inte kan trappa ner eftersom drogen lagras i fettet och att återfall är mycket vanligt då abstinensen är extremt jobbig. Drogen började användas inom psykoterapin i USA på 70-talet som hjälpmedel, men efter några år började den användas som en partydrog bland ungdomarna. Redan 1977 förbjöds Ecstasy i England och 1985 i USA, då mycket svåra biverkningar upptäcktes bland annat rubbningar i hjärtrytmen, krampanfall och andningssvårigheter. Effekten av ecstasy beror, som med alla andra droger, på hur mycket man använder sig av. Effekten kan vara allt från ett svagt rus till akuta förgiftningssymtom! Hur påverkas kroppen? Den absolut vanligaste känslan man får när man använder ecstasy är att man blir positiv mot allt runt omkring en. Fast sanningen är att hjärta, hjärna och andra viktiga organ påverkas mycket negativt. Ecstasy, partydrogen! Den här drogen är ett centralstimulerande preparat som har likheter med amfetamin och den ger hallucinationer. Centralstimulerande preparat påverkar centrala nervsystemet och det förstärker sinnesförnimmelser som beteenden och tankar. Detta händer på grund av att preparatet ökar signalsubstansen i hjärnan och påverkar receptorernas förmåga att kunna stänga av mottagningen av en signal efter den registrerats Drogen är oftast i tablettform och när man analyserat de tabletter som finns i Sverige har man upptäckt att det i själva verket är en blandning av amfetamin och olika varianter av ecstasy. Efter ungefär en halvtimme så kommer ruset som blir starkast efter en till en och en halv timme och försvinner efter tre till tre och en halv timme. Korttidseffekter: Trötthet, sömnsvårigheter, depression, ångest och tillfälliga psykoser, vidgade pupiller, muntorrhet, svettningar, darrningar och kramp - framförallt i käkarna. Man kan även känna en konstgjord förälskelse. Ens kroppstemperatur stiget vilket i sin tur kan vara orsaken till kollapser, värmeslag och till och med dödsfall. Vid en hög dos kan man få högt blodtryck och hjärtklapp och i sällsynta fall kan man få farligt hög feber, blödningar och njursvikt.

8 Det är även vanligt att man får hallucinationer, vilket betyder att man ser och hör saker på ett annat sätt än vad man brukar. Detta kan göra att allt känns främmande och skrämmande. Flera av dessa effekter kan under en lång period finnas kvar i dem som använt drogen detta beror på att ecstasy missbruk stör hjärnans signalsubstans system. högre missbrukstakt och att man snabbare blir beroende. Kännetecken: Vidgade pupiller. Avmagring, kraftlöshet, illamående. Kokainsniffning kan även leda till snörvlande, näsblod och hål i nässkiljevägg. Andra smeknamn på drogen kan vara; Adam, E, XTC, MDMA, puckar, bokstäver, rolls, Beans och MDA. Det finns självklart otroligt många fler droger som man borde akta sig för, och några av dessa tar vi lite kortfattat. Amfetamin Är den vanligaste centralstimulerande drogen i Sverige och kallas även för uppåt-tjack. Drogen tillverkas oftast i laboratorier och är ett ljust eller vitt pulver. Drogen kan sväljas, drickas eller injiceras. Kännetecken: rastlöshet, okontrollerade muskelryckningar - tics, förstorade pupiller och självöverskattning. Khat är en ny centralstimulerande drog på den Svenska marknaden. Drogen används framför allt av en avgränsad grupp som invandrat ifrån Östafrika. Drogen tuggas, röks eller beretts som te. Drogen ska ge en uppiggande känsla, stimulera samtal, förstärka minnet och underlätta muskelarbetet. Kännetecken: kindbulor vid tuggande av drogen, avmagring, tand- och leverskador, impotens, sömnsvårigheter och även psykoser kan förekomma. Kokain Utvinns ur kokabuskens blad, är ett kristallikt vitt pulver som man kan snusa, injiceras, äta eller applicera direkt på slemhinnorna. Effekten efter man använt sig av kokain liknar effekterna efter amfetamin, men är kortare och mer intensivare. Detta leder i sin tur till Heroin är ett brunt eller vitt pulver utan doft som framställs utav morfin. Man kan sniffa, röka, eller lösas upp i vatten och injiceras. Ger en lugnad verkan och har en gång i tiden används i medicinsk väg. Morfin används fortfarande som smärtstillande.

9 Kännetecken: små pupiller, stirrande blick, muntorrhet, dåliga tänder och sluddrande tal är vanligt. Motoriken är långsam, kroppen näst intill hopsjunken, huden kall, avmagring, förstoppningar, infektioner och kräkningar. LSD är troligtvis den mest omtalade drogen bland de som framkallar hallucinogener. Den är syntetiskt framställd ur lysergsyra som förekommer naturligt i några svampar. Den är mycket koncentrerad och påverkar människors psyke i extremt s små mängder. Kännetecken: förstorade pupiller, ökad hjärtklappning, illamående, yrsel och frossa. Dopning - är på kostgjord väg framställt och är ett försök att förbättra den fysiska och psykiska prestationsförmågan. Man kan använda sig av anabola, Ryssfemmor, GHB och somatropin. Anabola och testosteron är två uppmärksammade dopningspreparat som man kan ta i tablettform, kapslar och ampuller. Kännetecken: Missbrukare av dopingmedel kan ibland se uppblåsta och bulliga ut med vaggande gång. Huden stramar, akne och humörsvängningar är vanligt. Sniffning Man använder sig av lättflytande lösningsmedel och olika gaser. Exempel aceton, bensin, tändargas butan gas, terpentin och tinner för att bli berusad. Denna drog kommer i vågor och används ofta av ungdomar istället för alkohol och narkotika. Flera ungdomar har avlidit efter inandning av tändargasten butan. Kännetecken: skrattattacker, fantasier och ångest. Hosta, halsont, rinnande näsa, glansiga ögon, huvudvärk och lättretlighet är vanligt efteråt.

10 Egna tankar om droger I min värld och den tror jag att jag delar med några andra, så är droger inte något ovanligt. Alla känner någon som någon gång testat, även om man kanske aldrig gjort det själv. Droger har helt enkelt blivit precis som alkoholen, något vanligt och accepterat i samhället. att du faktiskt sviker din familj, förstör din kropp och troligtvis din framtid. Du kanske även skulle se över vad du hjälper till att bidra till när du använder dig av droger, vad sägs om maffia, ligor, trafficking, terrorism och andra illegala verksamheter. Statistik som tål att se över Det jag menar är inte att jag tycker att droger är något bra, men jag vet människor som är helt normala och jätte fina människor som använt sig av droger och det gör dem inte till en sämre person. Detta tror jag kan vara en av anledningarna till att allt fler någon gång testat någon drog, man har märkt att det blir mer och mer acceptabelt och att det inte bara är pundare som använder sig av droger. Något man inte får glömma bor är att, även om droger blivit mer och mer accepterat, är de faktiskt farliga och otroligt beroendeframkallande. Så tänk till en extra gång innan du använder dig av någon av drogerna även om det bara är en av den lätta drogerna. Brott, olyckor och dödsfall ökar även vid drogpåverkan, så även om du anser att du vill använda droger kan du ju tänka på de andra människorna som kan drabbas för att du gör något under din påverkan. Hur skulle det kännas att sätta sig i en bil under en drogpåverkning och senare köra på en människa och att den människan faktiskt dog? Inte så himla roligt kanske. Eller att du under en av dina hallucinationer uppfattar något som hotfullt helt utan anledning och i sin tur misshandlar någon helt oskyldigt. Bara för att du skulle få din njutning. Sen kan det ju även bli så att det är ditt eget liv som försvinner genom en olycka eller överdos! Slutord Jag hoppas att ni som tagit del av min artikel känner att den gett er en ny vinkel och mer information om alkohol och droger bland ungdomar. I mitt fall så har jag absolut lärt mig mycket och känner själv att det finns ännu mer att lära. Mycket glädjande är att det faktiskt just i dagarna kommit en ny undersökning som visar att alkoholintaget hos ungdomar faktiskt sjunkit. Detta tror man beror på att föräldrar faktiskt blivit mer restriktiva med langning. Vi får hoppas att denna trend håller i sig! Julia Thunberg, Reporter för Random News Det här är helt klart något som du bör tänka på innan du använder dig av droger, förutom

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX. hur du. överlever. utelivet

RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX. hur du. överlever. utelivet hur du överlever RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX utelivet barer & discon MÅNGA MÄN TRÄFFAR SINA POJKVÄNNER, SEXPART- NERS OCH ÄLSKARE PÅ UTESTÄLLEN. DET BLIR NATURLIGT ATT TA EN ÖL ELLER FLERA DÄRFÖR ATT

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak

OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak En handbok till dig som förälder 1 1 Förord Alla vi som är vuxna måste hjälpas åt för att påverka ungdomarnas attityder och värderingar till droger. Som förälder

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inget annat anges.

Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inget annat anges. Den här undersökningen handlar om ungdomars drogvanor. Undersökningen är anonym, därför ska du inte skriva ditt namn på formuläret. När du fyllt i formuläret ska du stoppa det i kuvertet och klistra igen

Läs mer

En handbok till dig som förälder. -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping

En handbok till dig som förälder. -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping En handbok till dig som förälder -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping Förord Alla vi som är vuxna måste hjälpas åt för att påverka ungdomarnas attityder och värderingar till droger. Som förälder har du

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder VÅGA VARA VUXEN 1 Om alkohol och narkotika till dig som är förälder 2 VÅGA VARA VUXEN Copyright 2005, Alna Riks. Produktion, Alna Riks. Text, Anders Johnson. Layout och bilder, Häregård Info och Carlström

Läs mer

Ej för användning. 4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga.

Ej för användning. 4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga. Årskurs 9, 2014 Den här undersökningen handlar om ungdomars drogvanor. Undersökningen är anonym, skriv därför inte ditt namn på kuvertet. När du fyllt i formuläret stoppar du det i kuvertet och klistrar

Läs mer

HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE FÖRORD Under några år har fältsekreterarna Gunilla och Janne medverkat vid alla privata och kommunala föräldramöten för årskurs 7-9

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström Rapport 2001:1 Drogvaneundersökning 2001 Fotomontage: Martin Ekström Drogvanor hos unga Resultatet av en enkätundersökning i årskurs 9 samt gymnasiets andra årskurs i Lund 2001. Samordningsgruppen för

Läs mer

till tonårsföräldrar i BollNäs kommun

till tonårsföräldrar i BollNäs kommun till tonårsföräldrar i BollNäs kommun om ungdomar och Narkotika 2 Narkotika finns i Bollnäs Narkotika går att få tag på i Bollnäs. En undersökning i kommunen visar att 10% av pojkarna och 6% av flickorna

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Ej för användning Ja Nej Vet ej. 4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga.

Ej för användning Ja Nej Vet ej. 4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga. Drogvanor i gymnasiet år 2, 2015 Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om ungas erfarenheter av bland annat alkohol, tobak och narkotika. Genom att svara på frågorna hjälper du oss att få

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Den livslånga baksmällan

Den livslånga baksmällan Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare i Jönköpings län Från diskussion till handling De fem stegen 1 Steg 1 - Diskussion Vilka känslor väckte filmen? - Diskutera filmens innehåll -

Läs mer

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Mini Maria Hisingen En späckad timme! Inledning Cannabis Nätdroger eller experimentella droger

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar European Family Empowerment Enkät till ungdomar ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar kommer att kodas och kommer inte att visas för någon annan. Resultatet kommer

Läs mer

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen Rättstoxikologi 1. Inledning 2. Naturen 3. Alkohol 4. Narkotika 5. Partydroger 6. Läkemedel 1. Vad är en förgiftning? Olika mekanismer: - hjärnstammen (andning o cirkulation) - hjärtat (rytmrubbning) -

Läs mer

Samtliga uppgifter är hämtade från drugsmart.se och can.se

Samtliga uppgifter är hämtade från drugsmart.se och can.se Samtliga uppgifter är hämtade från drugsmart.se och can.se CANNABIS I cannabis finns kemiska ämnen - cannabinoider - som framkallar berusning. Den viktigaste cannabinoiden är en form av tetrahydrocannabinol,

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

INFORMATION OM ALKOHOL & ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE

INFORMATION OM ALKOHOL & ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE INFORMATION OM ALKOHOL & ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE FÖRORD Vi tillsammans; föräldrar, föreningsledare, fritidsledare, lärare, fältarbetare, närpoliser och andra vuxna i barnens närhet, måste hjälpas åt

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum

Läs mer

Kvinnor och anhöriga

Kvinnor och anhöriga 1 oktober 2015 Sverige mot narkotika, Landskrona Kvinnor och anhöriga Leena Haraké, kanslichef KSAN ledamot i regeringens ANDT-råd KSAN - Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor

Läs mer

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus

Läs mer

Några rader om hälsa och alkohol...

Några rader om hälsa och alkohol... 1 Några rader om hälsa och alkohol... "Systembolaget blandar kräkmedel i sina drycker." Det är alla konstiga regler som har gjort att svenskarna inte kan hantera spriten. 2 Hej! Den här foldern är framtagen

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Vanor och konsekvenser - en nationell undersökning om tobak, alkohol, läkemedel och andra preparat

Vanor och konsekvenser - en nationell undersökning om tobak, alkohol, läkemedel och andra preparat Vanor och konsekvenser - en nationell undersökning om tobak, alkohol, läkemedel och andra preparat Vill du svara på webben istället: www.skop.se/hsus/stad/stad.htm Inloggningskod: 1 Använd gärna kulspetspenna

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Vårterminen 2012. Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inte annat anges.

Vårterminen 2012. Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inte annat anges. Vårterminen 2012 Sedan 1971 har det genomförts årliga undersökningar om alkohol-, narkotika- och tobaksvanorna bland skolungdomar i Sverige. I samband med 2012 års undersökning, som omfattar ett urval

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning: Ungdomarna har svarat att de

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan.

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Mål Hofgårdskolan skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se INTERNETDROGER Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se LÄGESBESKRIVNING Beroendekliniken, US Självrapporterat eller bekräftat med u-prov Hösten

Läs mer

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning Mat i magen ger lägre promillehalt Fredrik Rimsén Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi VT 2009 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol har

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer