Alkohol och droger bland ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkohol och droger bland ungdomar"

Transkript

1 Alkohol och droger bland ungdomar Att alkohol- och droganvändningen bland ungdomar ökar, vet nog alla. Men många tänker nog inte på varför det gör det eller hur framtiden kommer att se ut. Jag ska nu försöka titta lite närmare på användningen av alkohol och droger hos ungdomar. Alkoholdebut och alkoholintag Under 1990-talet har alkohol- drickandet ökat i flera länder i Europa. Ett av dessa länder är Sverige. Vi har även en tidigare debut och har ett mer regelbundet alkoholintag än i länder i Central- och Sydeuropa. Genomsnittsålder för alkoholdebuten är 14 år och efter debuten ökar alkoholkonsumtionen kraftigt ända upp till 20 års- ålder. Därefter så börjar man minska sitt alkoholintag. Innan gymnasiet och under gymnasietiden En undersökning man gjort på ungdomar i årskurs nio visar att 40 % av dem dricker någon gång varje år. 40 % dricker 4-5 gånger varje år och 5-10 % dricker minst en gång i veckan. Detta betyder att man redan innan man börjat gymnasiet har fått som vana att dricka alkohol. I en nyligen gjort undersökning har det visat sig att ungdomar på gymnasiet dricker mer än man tidigare trott, medan ungdomarna själva inte alls blev förvånade. Nittio procent av elever dricker alkohol och hälften av dessa elever berättar även att de dricker alkohol varje helg. Var femte elev spenderar även nästan hela sitt studiebidrag på alkohol och tobak. Bland de yngsta personerna dricker pojkar och flickor ungefär lika mycket men vid 16 års ålder beräknas pojkar ha ett intag av alkohol som är 50 % högre än flickornas. Det har även visat sig att ungdomar allt oftare bjuds på alkohol hemma, vilket forskarna tror har hjälpt till i den senaste utvecklingen. Föräldrarna i sådana fall menar att det ska minska spänningen med berusning och att ungdomarna på detta sätt lär sig handskas med alkoholen. Hur får ungdomar tag på alkohol när Sverige har en lag som säger att man måste vara 18 år för att dricka alkohol på krogen, barer och restauranger och en lag på att man måste vara 20 för att köpa? Det sker med hjälp av langare, vilken är någon som har till gång till alkohol och som säljer det till en minderårig.

2 En langare kan vara vem som helst, en förälder, ett syskon, en äldre kompis, sin granne, någon på gatorna. Ja, vem som helst men nyligt gjorda undersökningar visar på att det i de flesta fall är föräldrarna som langar till sina barn. De langar för det mesta öl, vin och sprit. Hela 62 % av pojkarna i undersökningen och 32 % av flickorna i undersökningen uppger att det varit någon av föräldrarna som langat åt dem. Brott som sker vid berusning Som väldigt många vet sker väldigt många brott i samband med alkohol, bara för att nämna några; våldtäkt, misshandel och rattfylla. Skador och biverkningar som uppstår p.g.a. alkohol: Kvinnor tar mer skada av alkoholintag då de finns mindre vatten i kvinnors kroppsvävnader. Detta gör att en man och en kvinna med samma vikt och samma alkoholintag inte ger samma resultat, - kvinnan får mer alkohol i blodet och får då lättare alkoholskador på levern. Det är självklart även skadligare för barn och ungdomar att dricka alkohol. Det beror på att deras nervsystem är mer lätt påverkat och ger en ökad risk att få hjärnskador. Det som även oroar är att ungdomar inte kan behärska sin berusning, vilket leder till händelser som inte skulle ha inträffat i ett nyktert tillstånd. Som ni själva kan se så har brotten ökat, precis som alkoholintaget bland ungdomar gjort. Självklart ska man inte säga att alla ungdomar som dricker våldtar, misshandlar och kör rattfulla, men det finns ett samband. Hur ska man göra för att minska risken att bli misshandlad eller bli våldtagen? Vad kan man då göra för att minska risken att bli våldtagen? Jo, man kan alltid försöka ha sällskap med någon, prata i telefon och inte följa med främmande människor, och man ska absolut inte lyssna på Mp3.

3 Vad ska man göra för att minska risken att bli misshandlad? Här tycker jag att det enkla svaret är att gå ifrån en situation som ser ut att bli våldsam. Så kommer vi till rattfylla. Ja du kan bara skylla dig själv om du sätter dig i en bil och kör ihjäl dig själv, men kör du ihjäl någon annan är det inte bara ditt liv du förstört. Så om du vet att du är benägen att göra en sådan sak, så varför inte lämna bilnycklarna hemma? Ta en taxi istället! Försök själv tänka på hur du skulle känna om någon berusad skulle sätta sig bakom ratten och köra ihjäl någon som står dig nära. siffrorna stiger till omkring 80 % under nattetid. De vanligaste olyckorna är trafikrelaterade olyckor, men även drunkningar, bränder och fall berövar många livet. Internationellt sett har man beräknat att berusning står för 30 % av olyckorna med dödlig utgång och den största boven är trafikolyckor rattfylla. Enligt nya undersökningar ifrån USA så ökar risken för en trafikolycka redan vid ett litet alkoholintag låg alkoholhalt i blodet. En låg alkoholhalt anses vara omkring promille, men någon exakt gräns kan man inte fastställa. Vid 1.0 promille beräknas risken för en olycka öka 10 gånger och vid 2.0 promille 20 gånger. När gränsen för rattfylla sänktes så sjönk även antalet alkoholrelaterade trafikolyckor, vilket är en positiv trend. Olyckor vid berusning Alkohol och olyckor går hand i hand i väldigt många fall. I Sverige dör omkring 3000 personer i alkoholrelaterade olyckor varje år. Alkohol har förmågan att påverka vårt sätt att tänka och uppfatta saker och hur vi samordnar våra kroppsrörelser och det finns ett klart samband mellan ens intag av alkohol och graden av påverkan. På akutmottagningar runt om i landet beräknar man att alkoholpåverkan noteras hos % av de skadade patienterna, men De olyckor som endast uppstått av alkohol beräknas vara en tredjedel för trafikolyckor och hälften för drunkning. Så tänk dig för innan du sätter dig i bilen och tänk absolut på vad och hur mycket du dricker när du är vid ett stup eller vid vatten. Hur ser du om du borde ändra dina alkohol vanor? - Du råkar allt oftare ut för minnesluckor och ångestattacker. - Du gör bort dig och säger saker du annars inte hade sagt. - Du kan dricka mer än tidigare utan att känna dig påverkad.

4 - Du tar gärna 2-3 extra drinkar i smyg före eller under festen. - Du är alltid fullast och somnar. - Du svettas mycket när du dricker. - Du behöver dricka mer och mer för att uppnå samma effekt - Du har ett lättväckt sug efter alkohol. När du ska dricka lite blir det oftast så att du dricker mycket. - Du dricker alkohol hemma innan du går till en fest för att vara säker på att få i dig tillräckligt mycket - Du funderar på vita veckor Hur får man hjälp med sitt alkoholberoende? Man kan ta hjälp av anhöriga, söka upp en sjuksköterska/läkare, ringa vård- guiden, ringa alkohollinjen, husläkare eller ta kontakt med någon av länets beroendemottagningar. Vill du på egen hand försöka minska ditt alkoholintag och få en bättre och lättare berusning så kommer här lite råd: - Drick inte alkohol på fastande mage. Effekten kan bli större än du tror. - Hoppa över drinken före festen. Då smakar det som bjuds desto bättre. - Drick inte alkohol för att släcka törsten. Ha alltid ett glas vatten till hands. - Du pratar om att sluta dricka helt, men inte nu utan senare när det passar bättre - Drick lika mycket vatten som du dricker vin eller öl. - Du erkänner inte hur mycket du druckit, ens för dig själv - Du märker plötsligt att ditt drickande påverkar din ekonomi - Du hittar ofta ursäkter för att få dricka - Du ser till att du alltid har alkohol hemma - Du tycker att det smakar gott med en kall öl dagen efter en riktig fylla. - Välj ett alkoholsvagt öl om du dricker nubbe. - Drick ingen alkohol efter midnatt. - Späd ut drinken med läsk/vatten innan den är slut. - Drick inte ensam. - Sätt upp en gräns för hur mycket du tillåter dig att dricka i veckan, till exempel max två kvällar i veckan och då max två till tre glas öl eller vin. Notera gärna i din kalender eller på annat sätt att du följer din överenskommelse med dig själv. Summera en gång i veckan hur det gått. Att ge sig själv feedback på detta sätt är ett effektivt sätt att komma igång med och hålla kvar nya vanor.

5 Lite tankar om alkohol Under sommarn ökar ungdomars alkoholintag och lika så vid högtider, så se upp för fällorna även om det i vissa fall känns väldigt skönt att våga mer och känna sig oövervinnelig. Tänk då på att våldsbrott om våldtäkt, misshandel med fler oftare sker när alkohol är inblandat. Ofrivilligt sex och andra händelser som man senare i livet ångrar, sker även det oftare när alkohol är inblandat. Man kanske inte behöver alkohol för att ha roligt, kanske det alldeles beror på sällskapet och inte hur full man är, och om man absolut ändå måste dricka så drick förnuftigt! Jag ser absolut inget problem med ungdomar som dricker i lagom mängd, Det jag däremot inte förstår är tjusningen med att bli så full att man måste bäras hem eller bli magpumpad. Man vill väl ändå minnas ens kväll, för en sak är säkert och det är att livet är kort och därför borde inte en enda kväll få glömmas bort. byta, låna ut eller att ge bort dessa droger. Det är även olagligt att framställa eller odla narkotikaklassade droger. Droger i alla slag är även mer eller mindre beroendeframkallande. Det finns även vissa läkemedel som kan framkalla ett beroende om de intas under okontrollerade former. Sen 1990 talet har andelen som använt hasch eller marijuana ökat. Det gäller för både pojkar och flickor i årskurs nio, mönstrande män i 18-årsåldern och den vuxna befolkningen. Även antalet tunga narkotikamissbrukare har ökat från och det finns faktorer som talar för att ökningen fortsatt. Allt fler mellan åldrarna har använt narkotika och allt yngre uppger att de använt sig av narkotika. Hasch, en så kallad lätt drog. Droger och narkotikaklassade preparat Alkohol kan även klassas som en drog men i detta avsnitt tänker jag se lite närmare på betydlig farligare droger som är olagliga och narkotikaklassade. Vad dessa droger har gemensamt är att de är narkotikaklassade, vilket i sin tur betyder att det är olagligt att köpa, använda, inneha, sälja, Det är mer än 60 ämnen i hasch som påverkar hjärnan. Ett av de aktiva ämnena är THC. Hasch kommer ifrån cannabis och är kåda. Cannabis kan även bli marijuana som är torkade växtdelar och cannabisolja. Rökning av hasch är vanligast i Sverige och en normal dos brukar ligga på omkring 3 mg THC. THC absorberas väldigt snabbt och effektivt vid inandning, alltså rökning.

6 En vecka efter användning finns drogen kvar i kroppens fett. Det som finns kvar i kroppen utsöndras långsamt och efter en månad har allt THC försvunnit ut ur kroppen. Om man röker mer än en gång i månaden så lagras THC i kroppens fettvävnad. Man kan upptäcka THC i urinen inom en timme efter användning och första ruseffekten kommer efter 15 minuter och varar från en till några timmar. Rusets effekter på kort sikt - Lyckokänsla - Oro för framtiden försvinner - Känsla av oberoende och frihet från auktoriteter - Inre uppenbarelser - Sköna minnen dyker upp - Livets gåtor löses - Känner sig smartare - Känsla av makt - Färg, ljud, smaker blir intensivare - Känslorna för stunden förstärks Hur själva ruset blir beror på olika saker; personlighet, förväntningar, omgivning och sinnesstämning. Under en halvtimme så känner man sig utåtriktad och aktiv i tanken, vilket gör att den som använt drogen känner sig smartare och upplever sig kunna lösa alla problem. Men i verkligheten är det helt tvärtom. Efter denna effekt blir man inåtvänd under några timmar. I början brukar man inte uppleva ruset som något skönt, angenämt eller eftersträvansvärt, utan man lär sig senare se ruset som angenämt och positivt. Hasch är väldigt lätt att bli beroende av. De som använder sig av hasch får ofta dessa biverkningar: - Kan inte se kritiskt på sig själv - det är alla andra som har fel - Kan inte lära sig av sina misstag - hascharen ser inte sambandet mellan drogen och allt som händer under ruset. En normal person lär sig av sina misstag. - Dagdrömmer - intresset för normalt liv upphör. Skola, arbete, framtid är oviktigt. - Snöar lätt in på något - långa samtal är svåra att följa. För att något sånär hänga med i en långfilm måste hascharen ha rökt nyss, annars fastnar han på någon enstaka scen och tappar tråden. Han måste därför gå ut ur biografen under föreställningen för att röka igen. - Korttidsminnet försämras - hascharen kommer kanske bara ihåg halva telefonnumret som han just fått. Minnet fungerar endast under några sekunder. - Deltar helst inte i diskussioner - i det kroniska ruset kan man bara koncentrera sig på en person i taget och undviker därför diskussioner med många inblandade. Hascharen har redan svaren färdiga och vill alltid ha slutrepliken. - Tidsuppfattningen förändras - under ruset kan tiden kännas både kortare och längre. När man lägger av att röka kommer abstinensen efter ungefär två dagar. Man får ångest och senare börjar man drömma intensivt. Senare följs muskelvärk och snuva. Efter ungefär två veckor är ångesten som värst.

7 Abstinens biverkningar - Starkt haschsug - Tröga tankar - Svårt att hitta - Tappar lätt tråden Vad var det Du frågade? - Omgivningen förstår inte ordflödet - Olika känslor väller fram Något som är bra att veta är att man inte kan trappa ner eftersom drogen lagras i fettet och att återfall är mycket vanligt då abstinensen är extremt jobbig. Drogen började användas inom psykoterapin i USA på 70-talet som hjälpmedel, men efter några år började den användas som en partydrog bland ungdomarna. Redan 1977 förbjöds Ecstasy i England och 1985 i USA, då mycket svåra biverkningar upptäcktes bland annat rubbningar i hjärtrytmen, krampanfall och andningssvårigheter. Effekten av ecstasy beror, som med alla andra droger, på hur mycket man använder sig av. Effekten kan vara allt från ett svagt rus till akuta förgiftningssymtom! Hur påverkas kroppen? Den absolut vanligaste känslan man får när man använder ecstasy är att man blir positiv mot allt runt omkring en. Fast sanningen är att hjärta, hjärna och andra viktiga organ påverkas mycket negativt. Ecstasy, partydrogen! Den här drogen är ett centralstimulerande preparat som har likheter med amfetamin och den ger hallucinationer. Centralstimulerande preparat påverkar centrala nervsystemet och det förstärker sinnesförnimmelser som beteenden och tankar. Detta händer på grund av att preparatet ökar signalsubstansen i hjärnan och påverkar receptorernas förmåga att kunna stänga av mottagningen av en signal efter den registrerats Drogen är oftast i tablettform och när man analyserat de tabletter som finns i Sverige har man upptäckt att det i själva verket är en blandning av amfetamin och olika varianter av ecstasy. Efter ungefär en halvtimme så kommer ruset som blir starkast efter en till en och en halv timme och försvinner efter tre till tre och en halv timme. Korttidseffekter: Trötthet, sömnsvårigheter, depression, ångest och tillfälliga psykoser, vidgade pupiller, muntorrhet, svettningar, darrningar och kramp - framförallt i käkarna. Man kan även känna en konstgjord förälskelse. Ens kroppstemperatur stiget vilket i sin tur kan vara orsaken till kollapser, värmeslag och till och med dödsfall. Vid en hög dos kan man få högt blodtryck och hjärtklapp och i sällsynta fall kan man få farligt hög feber, blödningar och njursvikt.

8 Det är även vanligt att man får hallucinationer, vilket betyder att man ser och hör saker på ett annat sätt än vad man brukar. Detta kan göra att allt känns främmande och skrämmande. Flera av dessa effekter kan under en lång period finnas kvar i dem som använt drogen detta beror på att ecstasy missbruk stör hjärnans signalsubstans system. högre missbrukstakt och att man snabbare blir beroende. Kännetecken: Vidgade pupiller. Avmagring, kraftlöshet, illamående. Kokainsniffning kan även leda till snörvlande, näsblod och hål i nässkiljevägg. Andra smeknamn på drogen kan vara; Adam, E, XTC, MDMA, puckar, bokstäver, rolls, Beans och MDA. Det finns självklart otroligt många fler droger som man borde akta sig för, och några av dessa tar vi lite kortfattat. Amfetamin Är den vanligaste centralstimulerande drogen i Sverige och kallas även för uppåt-tjack. Drogen tillverkas oftast i laboratorier och är ett ljust eller vitt pulver. Drogen kan sväljas, drickas eller injiceras. Kännetecken: rastlöshet, okontrollerade muskelryckningar - tics, förstorade pupiller och självöverskattning. Khat är en ny centralstimulerande drog på den Svenska marknaden. Drogen används framför allt av en avgränsad grupp som invandrat ifrån Östafrika. Drogen tuggas, röks eller beretts som te. Drogen ska ge en uppiggande känsla, stimulera samtal, förstärka minnet och underlätta muskelarbetet. Kännetecken: kindbulor vid tuggande av drogen, avmagring, tand- och leverskador, impotens, sömnsvårigheter och även psykoser kan förekomma. Kokain Utvinns ur kokabuskens blad, är ett kristallikt vitt pulver som man kan snusa, injiceras, äta eller applicera direkt på slemhinnorna. Effekten efter man använt sig av kokain liknar effekterna efter amfetamin, men är kortare och mer intensivare. Detta leder i sin tur till Heroin är ett brunt eller vitt pulver utan doft som framställs utav morfin. Man kan sniffa, röka, eller lösas upp i vatten och injiceras. Ger en lugnad verkan och har en gång i tiden används i medicinsk väg. Morfin används fortfarande som smärtstillande.

9 Kännetecken: små pupiller, stirrande blick, muntorrhet, dåliga tänder och sluddrande tal är vanligt. Motoriken är långsam, kroppen näst intill hopsjunken, huden kall, avmagring, förstoppningar, infektioner och kräkningar. LSD är troligtvis den mest omtalade drogen bland de som framkallar hallucinogener. Den är syntetiskt framställd ur lysergsyra som förekommer naturligt i några svampar. Den är mycket koncentrerad och påverkar människors psyke i extremt s små mängder. Kännetecken: förstorade pupiller, ökad hjärtklappning, illamående, yrsel och frossa. Dopning - är på kostgjord väg framställt och är ett försök att förbättra den fysiska och psykiska prestationsförmågan. Man kan använda sig av anabola, Ryssfemmor, GHB och somatropin. Anabola och testosteron är två uppmärksammade dopningspreparat som man kan ta i tablettform, kapslar och ampuller. Kännetecken: Missbrukare av dopingmedel kan ibland se uppblåsta och bulliga ut med vaggande gång. Huden stramar, akne och humörsvängningar är vanligt. Sniffning Man använder sig av lättflytande lösningsmedel och olika gaser. Exempel aceton, bensin, tändargas butan gas, terpentin och tinner för att bli berusad. Denna drog kommer i vågor och används ofta av ungdomar istället för alkohol och narkotika. Flera ungdomar har avlidit efter inandning av tändargasten butan. Kännetecken: skrattattacker, fantasier och ångest. Hosta, halsont, rinnande näsa, glansiga ögon, huvudvärk och lättretlighet är vanligt efteråt.

10 Egna tankar om droger I min värld och den tror jag att jag delar med några andra, så är droger inte något ovanligt. Alla känner någon som någon gång testat, även om man kanske aldrig gjort det själv. Droger har helt enkelt blivit precis som alkoholen, något vanligt och accepterat i samhället. att du faktiskt sviker din familj, förstör din kropp och troligtvis din framtid. Du kanske även skulle se över vad du hjälper till att bidra till när du använder dig av droger, vad sägs om maffia, ligor, trafficking, terrorism och andra illegala verksamheter. Statistik som tål att se över Det jag menar är inte att jag tycker att droger är något bra, men jag vet människor som är helt normala och jätte fina människor som använt sig av droger och det gör dem inte till en sämre person. Detta tror jag kan vara en av anledningarna till att allt fler någon gång testat någon drog, man har märkt att det blir mer och mer acceptabelt och att det inte bara är pundare som använder sig av droger. Något man inte får glömma bor är att, även om droger blivit mer och mer accepterat, är de faktiskt farliga och otroligt beroendeframkallande. Så tänk till en extra gång innan du använder dig av någon av drogerna även om det bara är en av den lätta drogerna. Brott, olyckor och dödsfall ökar även vid drogpåverkan, så även om du anser att du vill använda droger kan du ju tänka på de andra människorna som kan drabbas för att du gör något under din påverkan. Hur skulle det kännas att sätta sig i en bil under en drogpåverkning och senare köra på en människa och att den människan faktiskt dog? Inte så himla roligt kanske. Eller att du under en av dina hallucinationer uppfattar något som hotfullt helt utan anledning och i sin tur misshandlar någon helt oskyldigt. Bara för att du skulle få din njutning. Sen kan det ju även bli så att det är ditt eget liv som försvinner genom en olycka eller överdos! Slutord Jag hoppas att ni som tagit del av min artikel känner att den gett er en ny vinkel och mer information om alkohol och droger bland ungdomar. I mitt fall så har jag absolut lärt mig mycket och känner själv att det finns ännu mer att lära. Mycket glädjande är att det faktiskt just i dagarna kommit en ny undersökning som visar att alkoholintaget hos ungdomar faktiskt sjunkit. Detta tror man beror på att föräldrar faktiskt blivit mer restriktiva med langning. Vi får hoppas att denna trend håller i sig! Julia Thunberg, Reporter för Random News Det här är helt klart något som du bör tänka på innan du använder dig av droger, förutom

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 9 Resulterande svar 73 Gruppera efter fråga nej Är du kille eller

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET.

RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET. RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET. 1 Elevmaterial - Risker med alkohol - Sida 1/5 Elevmaterial Risker med alkohol Hej! I den

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Skola a Valid Gymnasiet 91 100,0 100,0 100,0 Är du kille eller tjej? a Kille 66 72,5 72,5 72,5 Tjej 25 27,5 27,5 100,0 Total 91 100,0

Läs mer

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat 10 9 8 7 6 5 4 Röker du? Flickor Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% Åk

Läs mer

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om

Läs mer

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi. Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi http://minimaria.se/se-film-om-anna/ Två huvudmän och fyra mottagningar Avdelning 306 Mini-Maria Hisingen Mini-Maria Centrum Mini-Maria Nordost Mini-Maria

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016 Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun Resultat 2004-2016 Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016 Svarsfrekvens: 2004: 83 % (354 svar) 2011: 78% (248 svar) 2005:

Läs mer

Hur länge har du bott i Sverige?

Hur länge har du bott i Sverige? Hur länge har du bott i Sverige? 10 9 8 7 6 5 Hela mitt liv 10 år eller mer 5 9 år Mindre än 5 år Pojkar 75% 1% 2% 22% Flickor 89% 2% 5% 4% Annan 25% 4% 71% 2c Hur länge i Sverige, Röker du? 10 9 8 7 6

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2011 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2011 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Liter 100% alkohol per invånare 1 år och äldre ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Alkohol på gott och ont Våren 2012 En utbildning anordnad av Länsstyrelsen i Västmanlands län Framtagen i samarbete med länets

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59 Den här undersökningen har totalt 59 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 102

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 102 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 102 Den här undersökningen har totalt 102 respondenter. Undersökningen utfördes från 2014-05-05 till 2014-08-04. Den här rapporten visar

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97 Den här undersökningen har totalt 97 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05 till 2014-08-04.

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 50

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 50 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 50 This report contains answers for 50 respondents. The survey was carried out from 2017-05-12 to 2017-06-17. The report

Läs mer

Hur länge har du bott i Sverige?

Hur länge har du bott i Sverige? Hur länge har du bott i Sverige? 10 9 8 7 6 5 4 3 Hela mitt liv 10 år eller mer 5 9 år Mindre än 5 år Pojkar Åk 7 86% 3% 5% 6% Pojkar Åk 9 93% 2% 1% 4% Flickor Åk 7 89% 6% 4% Flickor åk 9 89% 6% 3% 2%

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 54

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 54 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 54 This report contains answers for 54 respondents. The survey was carried out from 2017-05-12 to 2017-06-17. The report was generated

Läs mer

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER Till dig som förälder. Detta är ett faktablad om cannabis, spice och nätdroger. CANNABIS Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och hascholja

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling Presskonferens 14 oktober 213 Kunskapskällar'n Göteborgs Stads informations- och kunskapscentrum för ANDT-frågor - Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak Utbildningar, föreläsningar, konferenser och konsultation

Läs mer

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004: 83% (tot antal svarande elever 354st)

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Hälsa och alkohol Alkohol i Sverige Förr i tiden drack

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!! Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 IFF, Individ- och familjeförvaltningen Maj 2014 Sammanfattning av år 8 drogvaneundersökning, Nybro kommun 2014

Läs mer

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Den livslånga baksmällan

Den livslånga baksmällan Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare i Jönköpings län Från diskussion till handling De fem stegen 1 Steg 1 - Diskussion Vilka känslor väckte filmen? - Diskutera filmens innehåll -

Läs mer

Drogvaneundersökning 2016

Drogvaneundersökning 2016 Drogvaneundersökning Genomfördes i Gullhögskolan och i Sundlergymnasiet den 29 augusti 216 Totalt deltog 47 av 447 elever (bortfall 9 %) Årskurs 7: 2 av 1 elever (bortfall 7 %) Årskurs 8: 6 av 1 elever

Läs mer

Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO

Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO 181108 Om alla vuxna i din kommun blir överens om att ingen ska dricka alkohol innan man är 18 år är problemet

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Vad dricker ditt barn?

Vad dricker ditt barn? Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar,

Läs mer

Tabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 6 Fyrbodal gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal,

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet Drogvanenkät vt-26 Kalmar kommun högstadiet Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län beslutat att genomföra en undersökning om grundskolelevers

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer