15 Cannabis och cannabinoider

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "15 Cannabis och cannabinoider"

Transkript

1 Kapitel_15.docx, sida 1 av 21, 12/10/13 8:34 AM 15 Cannabis och cannabinoider Fred Nyberg Cannabinoida droger har varit kända och använda av människan under flera årtusenden. Bland alla de illegala droger som produceras och används världen över har cannabis intagit en särställning. Drogen är, efter alkohol och nikotin, den tredje vanligaste missbrukssubstansen i västvärlden men har under historiens gång också frekvent använts i medicinska syften. Cannabis förekommer i olika beredningar och är även känt som marijuana eller ganja i växtform och som hasch i kådform. I dessa former finns den aktiva huvudkomponenten delta-9- tetrahydrocannabinol (Δ9-THC) i varierande koncentrationer. THC utövar effekter på det centrala nervsystemet främst genom stimulering av den cannabinoida CB 1 -receptorn. CB-receptorer stimuleras av kroppsegna cannabislika substanser, endocannabinoider. Den mest kända cannabinoiden går under namnet anandamid (från sanskrit: lycksalighet). De restriktioner som råder i de flesta västländer har från vissa håll ifrågasatts, trots att det finns dokumenterade risker med cannabisbruk. Historiskt ursprung Cannabis utvinns från en hampaväxt (Cannabis sativa), som odlas i både temperade och tropiska områden i världen. Cannabis sativa är känd som en

2 Kapitel_15.docx, sida 2 av 21, 12/10/13 8:34 AM av de äldsta och mest härdiga av alla kulturväxter och kan växa på näringsfattiga jordar i de flesta klimatzoner på höjder upp till meter över havet. Den har varit känd i många årtusenden och det finns uppgifter som pekar på att den har sitt ursprung i Centralasien. I Kina och Indien lär den ha funnits i den tidigaste historien. Beredningar av torkade blad, frön och stjälkar från plantan har använts i beredning av drycker innan man började röka cannabis. Det finns litteratur som antyder att cannabis fördes till Europa från Centralasien under 500-talet f.kr. Till Mellanöstern och arabvärlden kom drogen förmodligen från Indien över Iran och fördes därifrån vidare till Östafrika. Efter Columbus upptäckt av Amerika kom cannabisplantan att odlas i den nya världen i såväl spanska och engelska som franska kolonier. De psykotropiska effekterna hos drogen uppmärksammades i Europa först under 1600-talet och då främst i konstnärliga kretsar. Drogens effekter på medvetande och sinnesstämning blev kända och under 1800-talet kom speciella haschklubbar att inrättas i Paris, där flera av dåtidens mest kända författare lär ha varit medlemmar. Vid samma tidpunkt blev den medicinska användningen av cannabis uppmärksammad och beskrevs ur vetenskapliga aspekter av engelsmannen William Brooke O Shaughness som skaffat sig kunskap om cannabis under sin tid i Indien. Han upptäckte att cannabispreparaten var till hjälp mot reumatism och även smärta. Till USA kom cannabisbruket i början av 1900-talet i form av marijuanarökning genom personer som invandrat från Mexiko och det spred sig norrut längs floder och kuster. Tobaksrökning som var utbredd i de södra delarna av landet fungerade som något av en inkörsport för marijuanaanvändningen i dessa områden, inte sällan i kretsar där jazzmusik utövades. Vid mitten av 1900-talet stiftades lagar både inom Nationernas Förbund och USA för att minska cannabiskonsumtionen men det förhindrade inte att användningen av marijuana och hasch ökade explosionsartat under talet. Parallellt med det som skedde i USA kunde man i Sverige se en kraftig ökning av cannabisrökning i berusningssyfte under samma årtionde. I slutet

3 Kapitel_15.docx, sida 3 av 21, 12/10/13 8:34 AM av 1970-talet och i början av påföljande decennium vidtogs kraftiga åtgärder för att minska allt narkotikamissbruk och det ledde till att inte bara innehav utan även bruk av cannabis blev olagligt. Sedan dess har man kunnat notera att efter ett decennium med relativt låga prevalenssiffror så har cannabismissbruket åter tagit fart. I skrivande stund (2010) är cannabis den vanligaste illegala drogen i Sverige och hasch är den vanligaste beredningsformen. Det kan också konstateras att en stor del av den cannabis som illegalt kommer in över landets gränser härrör från handel via internet. Beredningsformer och tillförsel Cannabis sativa innehåller ett stort antal psykoaktiva komponenter som finns i olika beredningsformer av vilka hasch och marijuana är de mest kända. Hasch är kåda som avsöndras från cannabisväxtens blomma och består av så kallade trikomer. Trikomerna tas tillvara och pressas till kakor som sedan säljs i småbitar, och färgen varierar från ljust brunt till nästan svart. Marijuana framställs ur växtens torkade blomställningar och toppskott, ibland också från blad och delar av stammen. Drogen har ett utseende som liknar torkat, hackat gräs eller örtkryddor. Cannabisolja, som också benämns cannabisextrakt, är en tjockflytande vätska som varierar i färg. Den mest aktiva kemiska cannabinoiden i dessa former är delta-9- tetrahydrocannabinol (THC) och koncentrationen av THC varierar i de olika beredningarna. Halten av THC i marijuana varierar i genomsnitt från 2 till 5 procent men har under senare år beskrivits uppgå till över 8 procent. I hasch kan THC-koncentrationen uppgå till procent. Hascholja, en beredning som används i mindre utsträckning, har visats innehålla THChalter på upp emot 60 procent. Förutom cannabinoider innehåller cannabisplantan även terpener som ger cannabisplantan sin specifika lukt. Cannabispreparaten konsumeras på olika sätt. Hasch och marijuana röks oftast i speciella pipor eller handrullade cigarretter. Cannabisolja doseras i minimala mängder i tobak eller på cigarrettpapper. Cannabispreparaten kan också sväljas, utblandade i mat eller dryck. På grund av sin låga

4 Kapitel_15.docx, sida 4 av 21, 12/10/13 8:34 AM vattenlöslighet kan de inte injiceras. Cannabis ger ett rus som varar cirka fyra timmar och som gör att användaren känner sig upprymd och avslappnad. Ofta blir den påverkade pratsam, fnittrig och uppvisar ett förvirrat beteende. Det är inte ovanligt att drogen kan ha motsatt effekt och framkalla depressioner (se längre fram i kapitlet). Missbruksmönster För de flesta ungdomar sker debuten i ungdomsåren (mellan 15 och 29 års ålder, och i synnerhet mellan 15 och 19). Här skiljer sig cannabis från andra droger. I en svensk undersökning fann man att en tredjedel av användarna började använda cannabis före 15 år och hälften mellan 15 och 19 års ålder. Det kan jämföras med att över 60 procent prövade centralstimulantia för första gången i samma ålder (15 19). Åldern vid missbruksdebuten för heroin och kokain var något högre. Personer som använder cannabis brukar inte röka det som vanlig tobak. För att ge tillräcklig effekt dras röken in genom snabb inandning och hålls kvar i lungorna under en längre stund. Ruseffekten kommer dock inte förrän efter några minuter och den kan ha en varaktighet upp till flera timmar, allt beroende på dos och på hur många bloss som tas. Det går också att tugga eller bara svälja de olika beredningarna av cannabisen, till exempel haschkaka, och då absorberas THC i tarmen, vilket medför att effekten på hjärnan fördröjs upp mot en timme. I sådana fall hinner THC även passera levern, där en del kommer att metaboliseras. Rökning ger betydligt snabbare effekt och medför en intensivare upplevelse. En intressant specifik egenhet som gäller både hasch och marijuana är att de till skillnad från andra illegala droger kan ge upphov till så kallad omvänd tolerans, vilket på sikt medför att personen med missbruk behöver allt mindre av drogen för att nå den ruseffekt som eftersträvas.

5 Kapitel_15.docx, sida 5 av 21, 12/10/13 8:34 AM Kemiska egenskaper och struktur Delta-9-tetrahydrocannabinol (Δ 9 -THC) (figur 15.1), som är den farmakologiskt aktiva komponenten i cannabis, är en organisk förening (så kallad aromatisk terpenoid) som är löslig i lipider och alkoholer men olöslig i vatten. THC bildas från ett utgångsmaterial (prekursor) som finns i cannabisplantan, nämligen tetrahydrocannabinolsyra (THCS). För att erhålla THC vid oralt intag måste man genom upphettning åstadkomma en dekarboxylering av utgångssubstansen THCS. I och med upphettningen avgår koldioxid från syragruppen (-COOH) som därmed konverteras till en hydroxylgrupp (-OH). Växten innehåller även cannabinolsyra (CBDS) och vid upphettning dekarboxyleras även denna på analogt sätt och ger upphov till cannabidiol (CBD), som minskar THC:s effekter. Vidare oxidation av THC genererar också CBD. CBD åstadkommer alltså en förstärkning av THC:s effekter, men är i sig själv inte psykotropiskt verksam. Den oxidation som sker i närvaro av luft, värme och ljus är alltså inte önskvärd och därför är förvaringen av drogen kritisk. Vid rökning av hasch och marijuana behövs ingen extra upphettning, då en tillräcklig upphettning sker genom att materialet värms upp vid själva rökningen. figur in Figur 15.1 Strukturen av cannabinoida substanser. a) Den aktiva substansen i cannabis, tetra-hydro-cannabinol (THC). b) Den endogena (kroppsegna) cannabinoiden anandamid. c) Den cannabinoida antagonisten rimonabant. Illustration: Gunilla Svanholm. Upptag och metabolism Farmakokinetiken för THC-preparat varierar beroende på beredning och administrering. Upptag via lungorna som sker vid rökning ger maximala plasmakoncentrationer inom ett par minuter. De psykotropa effekterna blir nästan omedelbart påtagliga och når maximum inom minuter för att gradvis minska inom två till tre timmar. Vid oralt intag erhålls effekterna på medvetandet först inom minuter och når maximum först efter två till tre timmar och varar mellan fyra och tolv timmar beroende på dos och

6 Kapitel_15.docx, sida 6 av 21, 12/10/13 8:34 AM vilken specifik effekt det handlar om. Efter upptag i kroppen metaboliseras de flesta cannabinoider i likhet med många andra droger i levern, men några lagras i fettvävnad vilket resulterar i en lång utsöndringstid och deras närvaro i kroppen kan sträcka sig till över sex veckor. THC (Δ-9-THC) metaboliseras till 11-hydroxy-Δ-9-THC (11-OH-THC). Denna metabolit, som också är psykoaktiv, oxideras i sin tur till den inaktiva 11-nor-9- carboxy-thc (THC-COOH). Hos såväl människa som djur har man kunnat identifiera mer än 100 olika metaboliter men de som dominerar är de nämnda 11-OH-THC och THC-COOH. De enzym i P450-systemet som deltar i metabolismen av THC är CYP2C9, CYP2C19, och CYP3A4. I många fall kan icke-psykoaktiva cannabinoidmetaboliter finnas kvar i kroppen i några veckor efter intag. Mer än 55 procent av THC utsöndras via feces och ungefär 20 procent via urin. Huvudmetaboliterna i urin är estrar av glukoronidsyra och THC-COOH eller fri THC-COOH medan i feces har man främst påträffat 11-OH-THC. Verkningsmekanism THC ger upphov till såväl psykoaktiva som fysiologiska effekter vid intag. De farmakologiska effekterna hos THC varierar med dos, administreringssätt och användarens tidigare erfarenheter av droger samt ärftlig känslighet för upplevelse av psykotropa effekter. När det gäller den biokemiska bakgrunden till THC:s effekter känner man i dag till åtminstone två typer av cannabinoida receptorer som substansen binder till och aktiverar, CB 1 - och CB 2 -receptorerna. De tillhör klassen G-proteinkopplade receptorer, vilket innebär att de är lokaliserade till cellytan och består av sju transmembrana domän med en extracellulär aminoterminal och intracellulär C-terminal (figur 15.2). Agoniststimulering leder till aktivering av intracellulära signalvägar som i detta fall involverar inhibitoriska G- proteiner (Gi och Go). Koppling till Gi och Go leder till hämning av enzymet adenylatcyklas och vissa kalciumkanaler samt aktivering av bland annat flera MAP-kinaser (mitogen activated protein).

7 Kapitel_15.docx, sida 7 av 21, 12/10/13 8:34 AM Substanser som verkar agonistiskt på CB 1 -receptorn hämmar således bildning av camp (cyclic adenosine monophosphate) och därmed aktivering av kinaser. CB 1 -receptorn finns framför allt i vävnader inom det centrala nervsystemet (CNS) medan CB 2 -receptorn huvudsakligen påträffats på membranytan hos immunceller. I CNS finns CB 1 -receptorn i höga koncentrationer främst i kortikala regioner, limbiska systemet (till exempel hippocampus och amygdala), lillhjärnan och hjärnstammen. Både när det gäller struktur och funktion finns det stora likheter mellan CB 1 -receptorn och de opioida receptorerna. THC och även andra cannabinoider kan även binda till andra receptortyper, till exempel GPR55, som är en nyligen upptäckt G-proteinkopplad receptor. Cannabinoida effekter på hjärnans belöningssystem involverar frisättning av dopamin i nucleus accumbens, en effekt som kan blockeras med CB 1 -antagonisten rimonabant (figur 15.1). När det gäller cannabinoiders smärtmodulerande effekt finns det studier som visar att substanserna kan modulera flera smärtinducerande signalämnen somsubstans P, prostaglandiner och kväveoxid. CB 1 -medierade effekter på minne och kognition involverar hämning av signalsubstanserna GABA, glutamat, acetylkolin och dopamin. Endogena cannabinoider I likhet med vad som föranledde upptäckten av kroppsegna morfiner (endorfiner och opioida peptider) ledde påvisandet av CB 1 -receptorn fram till upptäckten av naturligt förekommande cannabis, endocannabinoider. Forskare kunde identifiera flera arakidonsyraderivat som med hög specificitet kunde verka på CB 1 -receptorn. En av dessa, arakidonyletanolamin, blev fokus för ett stort antal studier och har på ett särskilt sätt kommit att representera de endogena cannabinoiderna. Den fick namnet anandamid efter ananda som på sanskrit betyder lycksalighet. De endogena cannabinoiderna förekommer endast i mycket låga koncentrationer inom CNS och tycks bildas först efter behov, till skillnad från många andra signalsubstanser som lagras i nervterminalen innan de

8 Kapitel_15.docx, sida 8 av 21, 12/10/13 8:34 AM frisätts. Anandamid (figur 15.1) och övriga endogena cannabinoider bildas efter hydrolys av N-arakidonylfosfatidyletanolamin. Hydrolysen katalyseras av enzymet fosfolipas D. Sedan nyligen utförda studier visat att anandamid också binder till och aktiverar vanilloidreceptorn (TRPV1) har substansen också betecknats som den endogena vanilloiden. En av de andra endogena cannabinoiderna, 2-arakidonylglycerol (2-AG) bildas från inositol-1,2-diacylglycerol efter hydrolys katalyserad av fosfolipas C. Det kan noteras att 2-AG har påträffats i CNS i avsevärt högre koncentrationer än anandamid. Studier har visat att både anandamid och 2- AG genomgår en snabb inaktivering genom en process som omfattar både en transportmekanism och enzymatisk nedbrytning, i detta fall med ett fettsyre amidhydrolas. Det endogena cannabinoidsystemet har tillskrivits en rad fysiologiska funktioner. Upptäckten att CB 1 -receptorer huvudsakligen förkommer presynaptiskt har föranlett hypotesen att de endogena cannabinoiderna fungerar som modulatorer av transmittorfrisättning från olika nervterminaler. Stimulering av CB 1 -receptorn leder till inhibering av frisättning av en mängd olika signalsubstanser, inkluderande acetylkolin, noradrenalin, serotonin, GABA och glutamat. Dessa mekanismer kan ligga bakom en hel del av de effekter som associerats med bruk av droger som innehåller CB 1 -agonister som THC. figur in Figur 15.2 Cannabisreceptorn tillhör familjen G-protein-kopplade receptorer. Den består av en polypeptidkedja som vindlar igenom cellmembranet via sju transmembrana segment med N-terminala aminosyran (N-ter.) och tre loopar (E-1, E-2 och E-3) på den extracellulära sidan och med tre loopar (I- 1, I-2, I-3) samt den C-terminal aminosyran på den intracellulära sidan. Den extracellulära delen innehåller domän som utgör bindningsstället för de cannabinoida liganderna (till exempel THC) medan den intracellulär delen av receptorn står i kontakt med G-proteinet. Illustration: Lena Lyons, omritad efter förlaga av P. Picone et al. Mol Pharmacol, Medicinsk användning av cannabinoider Som nämnts i inledningen har cannabis använts inom medicinen i årtusenden. I västvärlden uppmärksammades läkekonsten om drogens medicinska effekter först under mitten av 1800-talet. Idag finns det stort intresse för utveckling av CB 1 -receptorligander till potentiella läkemedel på många håll i världen. I detta sammanhang har särskilt fokus kommit på

9 Kapitel_15.docx, sida 9 av 21, 12/10/13 8:34 AM möjligheten att använda selektiva ligander till CB 1 -receptorn för framtagning av läkemedel mot smärta, cancer, depression, obesitas (fetma), illamående och drogberoende (tabell 15.1). I fråga om smärta finns studier som visar att syntetiska CB 1 -agonister verkar parallellt med opioida moduleringssystem och hämmar smärtinflödet på spinal nivå men också genom descenderande (nedåtgående) nervbanor som bland annat kan stimuleras via CB 1 -receptorer i amygdala. Anandamid frisätts vid ökat smärtinflöde, till exempel efter prostaglandininducerad nociception. Hämning av enzym som bryter ned ananadamid och 2-AG-nedbrytande enzym på spinal nivå kan lindra neuropatisk smärta. CB 1 -agonister har dessutom en dämpande effekt på cancersmärta. Intensiva studier pågår när det gäller att använda kunskap om det cannabinoida systemet för att finna läkemedel mot obesitas. I transgena musmodeller har man visat att djur som saknar CB 1 -receptorn minskar i kroppsvikt och samma effekt uppnås om man behandlar obesa djur med CB 1 -receptorantagonisten rimonabant. Studier har vidare indikerat att CB 1 -agonister kan utöva skyddande effekter på nervsystemet som kan få användning vid behandling av till exempel multipel skleros. Man kan vänta sig en intensiv exploatering av det endogena cannabinoida systemet i forskning med inriktning på utveckling av läkemedel med anknytning till de användningsområden som finns listade i tabell tabeller in Tabell 15.1 Medicinsk användning som har föreslagits för CB-1-agonister/antagonister. CB1-receptoragonister CB1-receptorantagonister Kronisk smärta Obesitas Migrän Diabetes Reumatism/artrit Cancer Depression Inflammatoriska tillstånd Stress Metabola sjukdomar

10 Kapitel_15.docx, sida 10 av 21, 12/10/13 8:34 AM Tinnitus Nikotinberoende Multipel scleros Muskelspasm Illamående/åksjuka Aptitlöshet Tabell 15.2 Skadeeffekter förknippade med missbruk av cannabis. Skadeverkningar på fysik och motorik Psykiska bieffekter Effekter på andningsorgan (bronkit) Beroendeutveckling Hjärt- och kärlsjukdomar (relativt sällsynt) Depression Fosterskador Ångesttillstånd Risk för negativa effekter på fertilitet Psykosutveckling Försämrad koordination Våldsbeteende Försämrad motorik och reaktionsförmåga Amotivation Neurotoxiska effekter av THCinnehållande preparat Intag av THC i form av hasch och marijuana har satts i samband med vissa neurotoxiska effekter (tabell 15.2).Förutom risken att utveckla ett drogberoende har ett antal negativa sidoeffekter uppmärksammats. Bland de mest uttalade finns effekter på minne och kognition, motorisk förmåga och reaktionstid liksom ångest, psykotiska symtom och framkallande av latenta psykiatriska sjukdomar som schizofreni. Vissa av dessa effekter förefaller vara akuta och kan reverseras genom att drogintag upphör, medan andra förefaller vara mer permanenta och uppkommer efter långvarig användning av THC-innehållande preparat. Bland de akuta räknas de som påverkar

11 Kapitel_15.docx, sida 11 av 21, 12/10/13 8:34 AM motorik och reaktionsförmåga. Individer med särskild sårbarhet löper förhöjd risk att utveckla kvarstående psykiatriska symtom. Exempel på sådan sårbarhet är tidigare eller aktuell psykisk sjukdom. Cannabis och motorisk förmåga Cannabisbruk har satts i samband med nedsatt psykomotorik (här i betydelsen att uppfatta signaler i omgivningen och reagera motoriskt på dem), vilket kan leda till ökad olycksrisk, exempelvis om individen är ute i trafiken eller i andra sammanhang hanterar maskiner och annan teknisk utrustning. Studier av cannabisrökare har visat att motoriken försämras med ökande dos av THC. Effekten beror också på individens egen känslighet. Effekterna av cannabis på psykomotoriken har associerats med ökad stimulering av CB 1 -receptorer i basala ganglierna, hjärnbarken och lillhjärnan. I likhet med alkohol medför cannabis en akut försämrad förmåga att klara av bilkörning. När det gäller cannabis så tycks dock effekten av drogen på bilföraren vara mer individuell beroende på olika sätt att inta drogen och individuella skillnader i farmakokinetik. Studier har visat att risken för dödsolycka är klart större för förare som rökt cannabis än för den som är drogfri finns alkohol med i bilden mångdubblas risken. Cannabiseffekter på minne och kognition Försämrat korttidsminne och kognition hör till de mest uppmärksammade negativa effekterna som förknippas med bruk och missbruk av cannabis. Det finns rapporter som beskriver kognitiv försämring, nedsatt minnesfunktion (amnesi) och bristande uppmärksamhet under cannabisrus. Kroniskt bruk av THC, beroende på användningens intensitet och varaktighet, har även visats påverka minne och förmågan att hantera komplex information, det vill säga den tankemässiga rörligheten tycks vara begränsad. Dessa fynd har till en del förklarats med att drogen påverkar blodflödet i hjärnan, men det har även visats att långsiktiga försämringar av kognition och minne medieras av

12 Kapitel_15.docx, sida 12 av 21, 12/10/13 8:34 AM CB 1 -receptorer på GABA-neuron genom en mekanism som involverar signalämnet glutamat. Cannabisframkallad psykos Det finns en hel del vetenskap som indikerar samband mellan användning av cannabis och akuta förvirringstillstånd. Höga doser av cannabis har i flera undersökningar beskrivits ge upphov till ett negativt rus som övergår i ett beteende präglat av svängande affekter. Att cannabis kan utlösa panikattacker och psykoser hos individer med särskild sårbarhet är en vedertagen uppfattning hos många experter inom psykiatrin. Det är rimligt att anta att utifrån den funktion som associerar CB 1 - receptorn till dopaminerg aktivitet så kan THC ha en kausal roll vid utveckling av psykos. Det är väl känt att THC stimulerar ökad frisättning av dopamin i samma områden i hjärnan där man uppmätt förhöjda halter av dopamin hos individer med schizofreni. Det står dock klart att även andra faktorer kan finnas med i den cannabisframkallade psykosen och det har föranlett några att ifrågasätta cannabis roll i detta sammanhang. Nyligen genomförda studier i Frankrike kunde emellertid ge stöd för att cannabis är en oberoende riskfaktor för psykosutveckling. I en annan studie utförd på unga individer som exponerats för THC observerades inte bara en ökning av psykotiska symtom, utan med hjälp av en magnetkamera kunde man även notera att drogen påverkar aktiviteten i områden i hjärnan som kan sammankopplas med psykotiska symtom. I övrigt finns forskning som tyder på att det framför allt är individer med ärftlig sårbarhet som löper störst risk att drabbas av THC-framkallad psykos. Cannabis och schizofreni Att långvarigt bruk av cannabinoida droger kan bidra till ökad risk för utlösning av latenta psykiatriska sjukdomar som schizofreni har fått stöd i många vetenskapliga undersökningar. En manifesterad schizofreni och även andra psykoser verkar dessutom förvärras av THC-innehållande preparat.

13 Kapitel_15.docx, sida 13 av 21, 12/10/13 8:34 AM Att cannabis i sig själv kan ge upphov till schizofreni verkar forskarna inte vara överens om men att cannabisbruk signifikant kan öka risken för att en latent sjukdom kan utvecklas har starkare vetenskapligt stöd. En nyligen publicerad studie med inriktning på frågan om cannabisbrukets kausala bidrag till schizofreni antyder att cannabis fördubblar risken att utveckla schizofreni. Det finns dessutom postmortemstudier som indikerar att CB 1 - receptorfunktionen är rubbad hos individer med schizofreni. I djurförsök har man visat att THC ökar dopaminerg transmission i hjärnregioner som är kända för att vara involverade i psykotiska symtom. Den cannabinoida hypotesen för schizofreni bygger bland annat på att man observerat ökad täthet av CB 1 -receptorn i hjärnbarken och i limbiska regioner i hjärnan och dessutom förhöjda nivåer av anandamid i cerebrospinalvätska från patienter med schizofreni. Cannabis och beroende Cannabis har i traditionellt hänseende betraktats som en mild drog med låg eller obefintlig beroendepotential. En orsak till detta är att det varit svårt att registrera tydliga abstinenssymtom i samband med cannabisbruk. Tidigare riktlinjer om att tydliga abstinenssymtom vid utsättandet av en drog ska kunna påvisas för att substansen ska klassas som beroendeframkallande har gjort att man från många håll inte ansett att cannabis ska kategoriseras som en beroendeframkallande substans. I DSM-IV-manualen för substansberoende ställs emellertid inget krav på att alla kriterier som finns listade där ska vara uppfyllda utan det räcker att minst tre av dem uppfyllts vid något tillfälle under det senaste året. Åtskilliga beskrivningar av cannabisabstinens har emellertid rapporterats från olika kliniker (tabell 15.3). Svårigheten att upptäcka abstinenssymtom hos cannabisanvändare har bland annat berott på att THC-preparaten inte är vattenslösliga. Sedan de tagits upp i kroppen går de in i fettvävnader och därifrån frisätts de långsamt ut i blodcirkulationen för att efter verkan på målorganen enzymatiskt omvandlas och elimineras via urin och feces. Sedan CB 1 -receptorn identifierats och klonats har man kunnat framställa vattenlösliga ligander

14 Kapitel_15.docx, sida 14 av 21, 12/10/13 8:34 AM som kan verka både som agonister och antagonister på receptorn och med hjälp av dessa har man i djurförsök lyckats utlösa abstinenssymtom efter intag av THC-liknande preparat. Symtomen överensstämmer väl med dem som också kunnat registreras kliniskt. Exempel på cannabinoida abstinenssymtom finns listade i tabell tabell in Tabell 15.3 Exempel på symtom vid cannabisabstinens. Huvudvärk Muskelvärk Sömnstörning Minskad aptit Viktsförlust Irritation Aggression Rastlöshet Underliga drömmar "Craving" Efter upptäckten av det endogena cannabinoida systemet har betydande kunskap tagits fram när det gäller mekanismer för THC-preparatens verkan på belöning och deras beroendepotential. I likhet med de flesta droger som förknippats med vanebildning och beroende utövar cannabinoider euforiskapande effekter genom att verka på det mesolimbiska dopaminerga systemet. Detta system, som i mer detalj beskrivits i kapitel 6 Beroendemekanismer, inkluderar hjärnregionerna ventral tegmental area, nucleus accumbens och frontala cortex, men även andra regioner som amygdala, substantia nigra, globus pallidus och hippocampus har visats vara av betydelse för cannabinoidernas effekter på motivation och förstärkning. CB 1 -receptorn finns rikligt uttryckt i alla dessa regioner och har tydligt

15 Kapitel_15.docx, sida 15 av 21, 12/10/13 8:34 AM kunnat associeras med drogsökande beteende. Med hjälp av djurexperimentella modeller har man studerat beteenden som är relevanta även för människa. I detta sammanhang har modeller för självadministrering (se kapitel 7 Djurexperimentell metodik) varit till stor hjälp. Man har således konstaterat att låga doser av THC kan minska tröskeln för elektrisk stimulering av belöningssystemet och att när THC efter en engångsdos lämnat kroppen så höjs i stället belöningströskeln. Samma sak har visats med syntetiska CB 1 -receptoragonister. Med hjälp av beteendetester med studier av preferens och obehag (aversion) för droger (platspreferens och platsaversion, se kapitel 7 Djurexperimentell metodik) har bekräftats att relativt låga doser av THC skapar belöning medan höga doser av drogen uppfattas som obehag. Intravenös självadministrering av såväl anandamid som THC har dokumenterats för en rad olika djurslag. Självadministrering av syntetiska CB 1 -receptoragonister har även observerats i försök med gnagare och det beteendet har kunnat hämmas med antagonister mot den cannabinoida receptorn. Vidare har observerats att självadministrering av CB 1 -agonister görs redan vid mycket låga doser och den tycks också variera beroende på djurstam och i likhet med andra droger även med avseende på kön. Hos människa anpassas rökning av marijuana till rökverkets koncentration av THC. I laboratorieförsök på människa har även konstaterats att rökningen påverkas av tillgång till alternativa förstärkare som potatischips och ekonomiska vinster. Förbehandling av experimentdjur med CB 1 -receptoragonister visar att inte enbart självadministrering av cannabinoider avtar utan även tillförsel av heroin, kokain och alkohol. Antagonistblockad av CB 1 -receptorn dämpar fortsatt intag av såväl cannabinoider, heroin, nikotin och alkohol och dessa djurexperimentella fynd har lett fram till lyckade kliniska försök att förhindra återfall bland nikotinrökare med hjälp av CB 1 - receptorantagonister. I mikrodialysförsök har klarlagts att THC på ett dosberoende sätt ökar dopaminaktiviteten i hjärnans belöningssystem. De extracellulära nivåerna av dopamin förhöjdes vid synapserna hos dopaminerga neuron i striatum,

16 Kapitel_15.docx, sida 16 av 21, 12/10/13 8:34 AM prefrontala cortex och nucleus accumbens hos råttor som exponerats för THC. Effekten var jämförbar med den man sett för andra euforiserande droger. Resultaten av liknande försök är dock inte helt entydiga, vilket kan bero på att man använt olika djurslag för sina försök. Fortsatta försök har gett vid handen att dopaminökning kan detekteras i nucleus accumbens subcellulära del, shell (yttre skal), vilket man tidigare noterat för andra beroendeframkallande droger (se kapitel 6 Beroendemekanismer). Den effekten kunde blockeras med CB 1 -receptorantagonisten rimonabant. Man har också kunnat visa att den endogena cannabioiden anandamid ökar dopamin i nucleus accumbens skal, en effekt som potentierades i närvaro av enzyminhibitorer som hämmar nedbrytning av anandamid. En intressant observation är att man lyckats hämma THC-inducerad dopaminfrisättning i nucleus accumbens med den opioida receptorantagonisten naloxonazine. Likaså har fastslagits att rimonabant dämpar dopaminfrisättning som stimulerats av opioider, vilket understryker en intressant interaktion mellan cannabinoider och opioider. Den cannabinoidframkallade dopaminfrisättningen i nucleus accumbens är inte resultat av direkt påverkan på dopaminneuron utan snarare rör det sig om en indirekt påverkan av cannabinoiden på nervterminaler för glutamat och GABA som står i kontakt med dopamin-producerande nervceller. Interaktioner med andra substanser och droger Det finns flera rapporter som bekräftat att cannabis på olika sätt kan interagera med andra droger, läkemedel eller endogena substanser. Cannabidiol, en icke-psykoaktiv komponent i cannabis, förstärker effekten hos THC genom att uppreglera CB 1 -receptorn i vissa CNS-regioner, till exempel hippocampus. Andra substanser som interagerar med THC är opiater som morfin. Det har visat sig att cannabis kan potentiera effekten av morfin, och råttfoster som via modern exponeras för cannabis under graviditeten får större benägenhet att tillägna sig opiater när de blir vuxna.

17 Kapitel_15.docx, sida 17 av 21, 12/10/13 8:34 AM Vid långvarigt missbruk av amfetamin kan cannabis orsaka psykotomimetiska effekter. Cannabis i kombination med etanol kan också skapa obehag som illamående och kräkningar. I kombination med cannabis förstärks ruset av hallucinogena droger, exempelvis LSD och ecstasy. Studier har även visat att anabola androgena steroider förstärker cannabisabstinensen. Behandling Försök att finna relevanta behandlingsmetoder mot cannabisberoende har gjorts under lång tid. Eftersom det är sparsamt med effektiv farmakologisk behandling (bortsett från symtomatisk behandling vid ångest, abstinens eller orostillstånd) får man oftast rikta in sig på psykosocial terapi (se kapitel 23 Psykosocial behandling vid alkohol- och narkotikaberoende). Förutom behandling av ovan nämnda symtom och akuta blandförgiftningar eller psykoser, så handlar det om en behandlingsstrategi där psykolog och psykiatriker fokuserar på missbrukets negativa effekter på tankefunktion, kognitiva funktioner och motivation. Öppenvård med täta kontakter med ansvarig behandlare bör kombineras med provtagning (urinprov) och påföljande analys. Kortidsbehandling finns, men också längre behandlingsprogram som kan kombineras med stödinsatser för familj och anhöriga. Vid behandling av abstinenssymtom kan vissa läkemedel användas. För att nå optimal effekt är det viktigt att behandlaren har kunskap om kognitiva funktioner och förmåga att identifiera kognitiv funktionsnedsättning. Genom kartläggning av det drogrelaterade episodiska minnet kan man ge patienten ett underlag för självkännedom som är en viktig del i behandlingen när det gäller att utveckla strategier för att stärka patientens självkänsla. Forskning pågår för att ta fram nya läkemedel och strategier för farmakologisk behandling. Rapporter om behandlingsutfall när det gäller cannabisberoende hos vuxna visar att beteendeinriktad öppenvårdsbehandling är effektiv när det gäller att minska såväl fortsatt konsumtion som abstinens. Både kognitiv beteendeterapi (KBT) och motivationsstödjande insatser, som visar sig vara

18 Kapitel_15.docx, sida 18 av 21, 12/10/13 8:34 AM effektiva när det gäller behandling av alkoholberoende, tycks fungera bra i detta sammanhang. KBT för cannabisberoende ges i form av sessioner för enskild individ eller i grupp. Behandlingen fokuserar på att lära sig tankemässiga grepp för att undvika cannabis och samtidigt undvika problem som är relaterade till missbruket och försvårar utfallet av försök att avstå från drogen. Tankegreppen inkluderar analys av själva droganvändningen och drogsuget samt försök att utveckla egna tankemässiga grepp och planer för att undvika eller kunna hantera faktorer som utlöser ett drogintag. De samtalssessioner som man deltar i kan gå ut på att diskutera och analysera nyligen upplevda situationer av drogsug och användning av cannabis. Det kan handla om både rollspel och interaktiva övningar. Sessionerna med KBT brukar omfatta sex till fjorton tillfällen. Motiverande samtal (MET; motivation enhancement therapy, se kapitel 10 Utredning och behandling av alkoholberoende, faktaruta 10.9), är en intervention som är mindre riktad på själva drogen och mer på att hjälpa individen att komma förbi ambivalens och stärka motivationen att åstadkomma en förändring. I denna terapi använder man sig av ett interaktionsförfarande som går ut på att leda individen till beslut och handling för att förändra sin livsstil. Viktiga komponenter i behandlingen är uttryck av empati, reflexion, summering, bekräftelse av sin egen förmåga och utvärdering av för- och nackdelar med droganvändningen. En annan viktig del är att individen ska arbeta fram en målinriktad plan. En motivationsbehandling kan pågå vid ett till fyra olika tillfällen om cirka minuter per gång. Flera randomiserade och kontrollerade studier har visat att både KBT och motiverande samtal har effekt på återfall i cannabismissbruk hos THCberoende individer. Det har också konstaterats att om man kombinerar KBT och MET med förutbestämda belöningar om patienten uppnått drogfrihet (exempelvis för varje drogfritt urinprov) så kan man ytterligare förbättra utfallet av behandlingen. Enligt studier som har gjorts i USA förefaller det sistnämnda vara den för närvarande mest effektiva behandlingen av cannabisberoende (s.k. contingency management).

19 Kapitel_15.docx, sida 19 av 21, 12/10/13 8:34 AM När det gäller möjligheterna till farmakologisk behandling av cannabisberoende riktar man in sig på läkemedel som kan dämpa abstinensen. Flera försök har gjorts att ta fram effektiva läkemedel framför allt för att behandla cannabisabstinensen. Däribland finns bupropion, divalproex och nefazodon varav de två förstnämnda inte gav de förväntade effekterna. Däremot visade de sig kunna dämpa flera symtom som ångest och muskelvärk men inte alla abstinenssymtom. Peroral administrering av den syntetiska CB 1 -receptoragonisten THC (dronabinol) har i försök dämpat många symtom som uppträder under abstinensen och visar sig även kunna dämpa drogsuget. Slutsatsen från försöken är att peroralt THC kan fungera bra som en medicin för att dämpa abstinensen hos cannabisberoende individer. I Sverige framhålls vikten av att behandling av cannabispatienter utförs under ansvar av personer med specialiserad kompetens, huvudsakligen i öppen vård. Patienter som inte klarar detta rekommenderas att bli inlagda på vårdinrättning. De som drabbas av svåra psykiatriska symtom som komplicerade ångesttillstånd eller cannabispsykos får behandling inom slutenvården. Vid blandmissbruk kan heldygnsvård också bli ett alternativ. Den psykoterapeutiska behandlingsstrategi som fått gehör i Sverige är Lundamodellen, introducerad av forskare vid Rådgivningsbyrån i Narkotikafrågor vid Lunds universitetssjukhus (Lundquist-Ericsson). Deras förfarande riktar in sig på patientens abstinens och kognitiva funktionsnedsättning. Modellen är indelad i tre steg. 1 Terapeuten möter patienten i ett skede då abstinensen utvecklas och kan övervakas och den farmakologiska effekten av drogen hanteras genom samtal och eventuell medicinering om så behövs. Besvär som kan behöva behandlas är ofta sömnstörning och ångest, och man ger då i första hand antihistaminer (alimemazin eller propiomazin). Även bensodiazepiner (till exempel nitrazepam) kan tillgripas om sömnbesvären blir svåra. 2 I ett andra steg, efter ett par veckor till slutet av den tredje drogfria veckan, tillgriper behandlaren psykologiska verktyg för att hjälpa

20 Kapitel_15.docx, sida 20 av 21, 12/10/13 8:34 AM patienten att hantera känslor av oro, olust och ensamhet som nu gör sig särskilt påminda. I detta steg måste terapeuten ha täta samtal med patienten för att under den tid då närminnesstörningen gör sig särskilt påmind stärka individens motivation att förbli drogfri. Här kan bilder snarare än verbala förklaringsmodeller hjälpa patienten att få förståelse för komplicerade sammanhang. 3 Ett tredje steg är att komma till rätta med patientens oklara bild av verkligheten. Det sker genom att behandlaren tillgriper verktyg med tyngdpunkt på sociala aspekter. Sammanfattningsvis kan det framhållas att många behandlingar mot cannabisberoende har varit inriktade på att söka minska abstinensen, de subjektiva och förstärkande upplevelserna av drogen samt risken för återfall. Inom beteendeterapin fokuserar behandlaren på missbrukets negativa effekter på tankefunktion och motivation. Referenser Célérier E, Ahdepil T, Wikander H, Berrendero F, Nyberg F, Maldonado R. Influence of the anabolic-androgenic steroid nandrolone on cannabinoid dependence.neuropharmacology 2006 Jun;50(7): D Souza DC. Cannabinoids and psychosis. Int Rev Neurobiol 2007;78: Elikottil J, Gupta P, Gupta K. The analgesic potential of cannabinoids. J Opioid Manag 2009 Nov Dec;5(6): Elkashef A, Vocci F, Huestis M, Haney M, Budney A, Gruber A, El- Guebaly N. Marijuana neurobiology and treatment. Subst Abuse 2008;29(3): Fattore L, Fadda P, Spano MS, Pistis M, Fratta W. Neurobiological mechanisms of cannabinoid addiction. Mol Cell Endocrinol 2008 Apr 16;286(1 2 Suppl 1):S97 S107. Grotenhermen F.Pharmacokinetics and pharmacodynamics of cannabinoids. Clin Pharmacokinet 2003;42(4): Review.

21 Kapitel_15.docx, sida 21 av 21, 12/10/13 8:34 AM Grotenhermen F.The toxicology of cannabis and cannabis prohibition. Chem Biodivers 2007 Aug;4(8): Review. Laumon B, Gadegbeku B, Martin JL, Biecheler MB; SAM Group. Cannabis intoxication and fatal road crashes in France: population based casecontrol study. BMJ 2005 Dec 10;331(7529):1371. Puighermanal E, Marsicano G, Busquets-Garcia A, Lutz B, Maldonado R, Ozaita A. Cannabinoid modulation of hippocampal long-term memory is mediated by mtor signaling. Nat Neurosci 2009 Sep;12(9): Reece AS. Chronic toxicology of cannabis.clin Toxicol (Phila) 2009 Jul;47(6): Review. Robledo P, Berrendero F, Ozaita A, Maldonado R. Advances in the field of cannabinoid-opioid cross-talk. Addict Biol 2008 Jun;13(2): Review. Sewell RA, Poling J, Sofuoglu M.The effect of cannabis compared with alcohol on driving. Am J Addict May Jun;18(3): Review. United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC), UNODC World. Drug Report. drug report 2006.html. Whyte LS, Ryberg E, Sims NA, Ridge SA, Mackie K, Greasley PJ, Ross RA, Rogers MJ. The putative cannabinoid receptor GPR55 affects osteoclast function in vitro and bone mass in vivo. Proc Natl Acad Sci USA Sep 22;106(38): Epub 2009 Sep 3.

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Hur påverkas hjärnan av cannabis och andra droger?

Hur påverkas hjärnan av cannabis och andra droger? Växjö 10 april 2014 Hur påverkas hjärnan av cannabis och andra droger? Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Inst. för Farmaceutisk Biovetenskap Uppsala Universitet Cannabis Cannabis Sativa el. Indica

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Cannabis och hjärnan Med fokus på mekanismer för drogens skadeeffekter

Cannabis och hjärnan Med fokus på mekanismer för drogens skadeeffekter Göteborg 2013-11-14 Cannabis och hjärnan Med fokus på mekanismer för drogens skadeeffekter Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden Hjärnan En vuxen

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Vad ska vi gå igenom idag?

Vad ska vi gå igenom idag? Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås 28-29 maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis?

Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis? 013-0-07 Konferens om cannabis Sundsvall 7 februari 013 Upplägg Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis? 1. Introduk7on 7ll hjärnan. Beroende och belöningssystemet 3.

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

Skadeverkningar av cannabis

Skadeverkningar av cannabis Skadeverkningar av cannabis Karlstad 2012 09 03 Kerstin Käll Med.dr., överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Två viktigaste källorna Thomas Lundqvist Dan Ericsson. Vägen ut ur Haschmissbruket.

Läs mer

Alkohol Cannabis Nätdroger - Skadeeffekter

Alkohol Cannabis Nätdroger - Skadeeffekter Ungas missbruk & Aktuella aspekter på behandlingsstrategier Uppsala 27 mars 2014 Alkohol Cannabis Nätdroger - Skadeeffekter Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Inst. för farmaceu

Läs mer

CANNABIS SATIVA! SA NÅGON DÖDSKNARK?

CANNABIS SATIVA! SA NÅGON DÖDSKNARK? CANNABIS SATIVA! SA NÅGON DÖDSKNARK? Innehållsförteckning Inledning och frågeställningar Ordförklaringar S. 3 S. 4-5 Växten Cannabis Sativa Cannabis som berusningsmedel Cannabis i trafiken Cannabinoidernas

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan?

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan? Beroendeutveckling Vad händer i hjärnan? Jenny Häggkvist, Med. Dr Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Karolinska Institutet Föreläsningen - Introduktion till hjärnan

Läs mer

M e d i c i n s k C a n n a b i s I n f o r m a t i o n f ö r p a t i e n t er

M e d i c i n s k C a n n a b i s I n f o r m a t i o n f ö r p a t i e n t er M e d i c i n s k C a n n a b i s I n f o r m a t i o n f ö r p a t i e n t er Framställt för: Användare av medicinsk cannabis. Sammanställt av: Ministeriet för folkhälsa, välfärd och idrott i Nederländerna.

Läs mer

Vad är riskbruk, missbruk och beroende

Vad är riskbruk, missbruk och beroende Uppsala 2014032-27 Vad är riskbruk, missbruk och beroende Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden Hjärnan Livet i vardagen Vad är riskbruk? Riskbruk

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Cannabis som medicin?

Cannabis som medicin? Cannabis som medicin? www.cannabishjalpen.se Cannabis Cannabis är droger som utvinns ur växten Cannabis Sativa eller hampa, som den också kallas. Marijuana är de torkade växtdelarna och hasch, som är vanligast

Läs mer

Marijuanarökning som medicin

Marijuanarökning som medicin Marijuanarökning som medicin Regional konferens om cannabis Karlstad 2012-09-03 Kerstin Käll Överläkare, Med.dr. Beroendekliniken Linköping Är cannabis narkotika eller medicin? Är opium narkotika eller

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Tio saker om cannabis - Avslöjad! Skriven av: Anders österberg Utgiven av: nudelsdesign (http://nudelsdesign.se) Förord!

Tio saker om cannabis - Avslöjad! Skriven av: Anders österberg Utgiven av: nudelsdesign (http://nudelsdesign.se) Förord! 1 Tio saker om cannabis - Avslöjad! Skriven av: Anders österberg Utgiven av: nudelsdesign (http://nudelsdesign.se) Förord! Har skrivit denna "bok" efter att ha kontaktat drogfritt flera gånger om att ändra

Läs mer

En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana

En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lund Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lunds Universitetssjukhus Kioskgatan 17, S-221 85 Lund, Sverige Tel 046-17

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

Marijuanarökning som medicin

Marijuanarökning som medicin Marijuanarökning som medicin Nationell konferens om cannabis Stockholm 2012-10-12 Kerstin Käll Överläkare, Med.dr. Beroendekliniken Linköping Är cannabis narkotika eller medicin? Är opium narkotika eller

Läs mer

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Neuropsykologi, med inriktning på cannabis Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Hjärnan- ett nätverk Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv

Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv 4 th Nordic Conference on Abuse of Anabolic Androgenic Steroids, and Anti-Doping Work (Stockholm, 26-27 September 2013) Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv Mathias Hallberg, docent Farmaceutiska

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem. Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0021 (NLE) 10010/15 CORDROGUE 49 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Utkast till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

En narkotikakultur den sosiale påvirkning smitteperspektivet overdosedødelighet

En narkotikakultur den sosiale påvirkning smitteperspektivet overdosedødelighet Oslo 2015-04-18 En narkotikakultur den sosiale påvirkning smitteperspektivet overdosedødelighet Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden Oslo 2015-04-18

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Utveckling 2013-02-07

Utveckling 2013-02-07 Cannabis som drog och påverkan Hur bemöter man denna klient Utveckling Sundsvall februari 2013 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

Läs mer

En Guide. för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor. Lund

En Guide. för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor. Lund En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lund Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Psykiatriska kliniken Bara vägen 1, S-221 85 Lund, Sverige Tel 046-17

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Medicinsk marijuana - en väg till legalisering Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Först lite cannabishistoria För länge, länge sen: folkmedicin 1950-talet: försvinner som läkemedel 1970-talet:

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Cannabis. Lathund om. www.nbv.se

Cannabis. Lathund om. www.nbv.se Cannabis Lathund om www.isdp.eu www.iogt.se www.nbv.se Övningar: 1. Debatt: Gå igenom för- och motargument. Dela sedan upp er i två grupper grupp 1 är cannabisrökare som är för en legalisering av cannabis

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Avgiftning från opiater med Subutex

Avgiftning från opiater med Subutex Avgiftning från opiater med Subutex Lars Goyeryd Specialistläkare Lars Goyeryd Läkarexamen 1989 Leg läkare 1991 Specialist i anestesi- & intensivvård 1995 Heltid beroendemedicin sedan 1997 Lindalen heltid

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Alkoholabstinens bakgrund och behandling Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Abstinensbehandling Generell bakgrund till abstinenssyndrom Generella principer

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Mini Maria Hisingen En späckad timme! Inledning Cannabis Nätdroger eller experimentella droger

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Hur skapas beroende Hur skapas beroende, vad händer i hjärnan och vad kan vi göra åt det?

Hur skapas beroende Hur skapas beroende, vad händer i hjärnan och vad kan vi göra åt det? Hur skapas beroende Hur skapas beroende, vad händer i hjärnan och vad kan vi göra åt det? Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden Stockholm den 2015-09-10

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar Skövde 2014-05-22 HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar Karin Patriksson Kunskapskällar n, Social resursförvaltning, Göteborgs stad karin.patriksson@socialresurs.goteborg.se

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm Vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn under 18 år inte

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

2014-01-05. Farmakologi. Farmakologin syftar till att besvara. Farmakodynamik

2014-01-05. Farmakologi. Farmakologin syftar till att besvara. Farmakodynamik Farmakologi FARMAKODYNAMIK Farmakologin syftar till att besvara 1. Hur kommer läkemedelsmolekylen till avsedd verkningsplats? FarmakoKinetiken beskriver vad Kroppen gör med drogen 2. Hur utövar läkemedelsmolekylen

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Barn: Glukosamin Pharma Nord skall inte ges till barn och ungdomar under 18 år.

PRODUKTRESUMÉ. Barn: Glukosamin Pharma Nord skall inte ges till barn och ungdomar under 18 år. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Glukosamin Pharma Nord 400 mg, hårda kapslar 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 kapsel innehåller glukosaminsulfat-kaliumkloridkomplex motsvarande 400 mg glukosamin

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Drogprevention - i grundskolans senare år

Drogprevention - i grundskolans senare år Drogprevention - i grundskolans senare år Alice Elmersson och Hanna Högberg LAU350 Handledare: Kristina Sundell och Ulf Karlsson Rapportnummer: VT07-3080-01 Examensarbete inom lärarutbildningen 41-60 poäng

Läs mer