Bredbandskartla ggning So rmland 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bredbandskartla ggning So rmland 2014"

Transkript

1 Bredbandskartla ggning So rmland 2014 Vicicom AB Version PA4

2 Sammanfattning Under arbete För att nå målen i den Digitala agendan behövs ett väl utbyggd fibernät både i tätort och landsbygd. Totalt sett har en relativt hög andel av hushållen i Sörmland tillgång till en fiberanslutning men på landsbygden är tillgången förhållandevis låg. Detta gör att satsningar på mobila nät blir svåra då dessa är beroende av en fiberanslutning. Marknaden satsar på nationell nivå stora summor på att investera i fasta och mobila nät. Avseende de fasta näten så har i alla fall inte Telia/Skanova några planer att under 2014 bygga några nät i Sörmland. I den mån satsningar kommer att ske så är det framförallt i tätorter. Glesbygd är och kommer vara beroende av stödinsatser i form av bidragspengar och kompetensstöd från t ex kommunala eller regionala bredbandssamordnare. För att kommunerna skall ha möjlighet att få dessa stödmedel måste kommunala bredbandsstrategier tas fram för varje kommun som beskriver kommunens behov, prioritet och omfattning av fiber- och mobilbredbandsutbyggnad. < Lägg in sammanfattande graf på regionnivå gällande bredbandskartläggningen> 2

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Definition av bredband Vad är bredband? Tekniker för bredband Bredband en förutsättning för samhällsutveckling Inledning Företag Hushåll Offentlig sektor En tillbakablick - utbyggnad av bredband under 2000-talet IT-Infrastrukturutredningen IT-propositionen Bredbandsutredningen IT-Infrastrukturprogram Upphandling av bredbandsnät Utbyggnad av bredband steg ett Utbyggnad av bredband steg två Byalags utbyggnad Utbyggnad av bredband tom Inledning Förklaring till täckningskartorna Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Planerad utbyggnad av bredband utbyggnad Eskilstuna

4 6.3 Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Slutsats Anslutningsgrad av bredband i Sörmland och omvärldsanalys Inledning Hushåll med tillgång Företag med tillgång Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Slutsats och analys Rekommendationer Bidrag Bilagor Bilaga 1 Utbyggnad i stad och landsbygd, Sörmland Bilaga 2 PTS Bredbandskartläggning

5 1 Bakgrund och syfte Regionförbundet har för något år sedan arbetat mer aktivt med bredband i länet, både vad gäller täckning och användning. Det är nu återigen aktuellt att göra en genomlysning området. Föreliggande rapport utgör en kartläggning av bredbandsinfrastrukturen. Uppdraget innebär att ta fram en aktuell nulägesbeskrivning av utbyggnad av bredband i Sörmland, det vill säga både fast bredband (fiber, xdsl, koax) och mobilt bredband. Konsultbolaget Vicicom har fått i uppdrag av Regionförbundet Sörmland att titta på bredbandskartläggningen i länet innehållande följande tre delar; Fysisk utbyggnad av bredband (befintligt nät) och dess täckning/täckningsgrad. Planerad utbyggnad av bredband och dess påverkan på täckning/täckningsgrad. Vi definierar tills vidare planerad utbyggnad som utbyggnad som fått slutgiltigt bygglov (inklusive övriga aktuella tillstånd) eller som byggs just nu men som ännu inte tagits i operativ drift. Nyttjandegrad hur många anslutningar finns det till befintligt nät. Nyttjandegraden ska, där det är möjligt, redovisas i olika underkategorier beroende på hur tillgänglig statistik är redovisad. Vi vill helt enkelt veta mer om anslutna är privatpersoner eller företag, enfamiljshus eller flerbostadshus, samt om det går att redovisa även efter kön. Vicicom uppdrag innebär även att ta fram en jämförelse i utbyggnad med andra motsvarande län och nationellt. Hur har utvecklingen sedan utbyggnaden på 1990-talet varit? Hur står sig länet vad gäller utbyggnadstakt och utveckling mot andra. När denna kartläggning inklusive analys är genomförd ska materialet ligga till grund för dialog om och underlag inför ett eventuellt beslut om att länet och respektive kommun ska ta fram en regional och kommunal bredbandsstrategi fram till

6 2 Definition av bredband 2.1 Vad är bredband? Bredband kan definieras som infrastruktur som möjliggör hög kapacitetsöverföring av digitala tjänster. För att tjänsterna ska fungera på ett bra sätt krävs det att hastigheten är hög samt att anslutningen är av acceptabel kvalitet med rimliga svarstider. Bredband kan också beskrivas som en sammanfattning av olika tekniker för att koppla upp datorer och andra apparater mot Internet. Det finns ingen officiell definition av vilken hastighet som gäller för att en anslutning ska få kallas bredband. Post- och telestyrelsen skriver följande på sin hemsida: Att försöka knyta en särskild överföringshastighet till begreppet kan vara svårt eftersom bland annat den tekniska och kommersiella utvecklingen riskerar att snabbt göra en sådan definition inaktuell. I december 2011 tog regeringen beslut om att uppgradera nivån för funktionell tillgång till Internet från 20 kbit/s till 1. Den nya nivån om 1 ska vara vägledande för hela samhället när man talar om grundläggande bredband. 2.2 Tekniker för bredband Tillgången till bredband kan vara fast eller mobil. De olika teknikerna är: lösningar innebär att man etablerar nät bestående av fiberoptiska kablar. En av de främsta fördelarna med det fiberoptiska nätet är att signalöverföringen bokstavligen går med ljusets hastighet och att kapacitetsöverföringen i fiberkabeln är i princip obegränsad. Det som sätter begränsningen är den aktiva utrustningen som man byter ut med ca sju års intervall. Just nu sker uppgradering av de fiberoptiska näten i många stadsnät och hos nationella operatörer runt om i Sverige, från aktiv utrustning som klarar av 100 till utrustning som klarar av Med den utvecklingstakt som har varit historiskt de senaste åren av efterfrågas kapacitet kommer nästa uppgradering ske någon gång år då man uppgraderar till n är lämplig för kapacitetskrävande applikationer och för att leverera flera bredbandstjänster över samma access, exempelvis höghastighetsabonnemang på Internet, IP-telefoni och högupplöst TV Kabel-TV Det är möjligt att erbjuda bredband via kabel-tv-näten. Kabel-tv- nät finns mestadels i tätortsområden och har liten utbredning i glest bebyggda områden. Överföringshastigheten är högre än via xdsl men lägre än den via fiber. Det går snabbare att ta emot än att skicka filer. Idag anläggs kabel-tv-nät i mycket begränsad omfattning. Istället är det befintliga nät som uppgraderas. I koaxkabelnät levereras idag Internet access på 500 till slutanvändare xdsl xdsl (ADSL, VDSL) innebär att man får bredband via det kopparbaserade telenätet och denna teknik finns når idag de flesta företag och hushåll i landet. Tillgång till xdsl har möjliggjorts genom att telestationer har anslutits nätet, de är alltså endast den sista sträckan mellan telestation och 6

7 slutkund som trafiken färdas i kopparnätet. xdsl har asymmetrisk överföringshastighet, vilket innebär att det går snabbare att ta emot än att skicka filer. Hastigheten på xdsl är beroende av hur långt avståndet är till närmaste telestation samt kvalitén på teleledningar och utrustning som sitter i telestationen. Hastigheter på 0,5 är möjliga att få för de allra flesta. 2 kan nås om avståndet till telestationen är kortare än 5 km. Är telestationen uppgraderad till VDSL2 kan en teoretisk hastighet på 100 uppnås, men bara om avståndet till telestation är mindre än 800 meter. Figur 1 Samband mellan hastighet och avstånd till telestationen. (Källa) Mobilt bredband Bredband via radionät täcker idag stora delar av Sverige. Fördelen med denna teknik är att den möjliggör uppkoppling mot Internet överallt, när som helst. Nackdelen är att hastigheten oftast är lägre än för trådbundna alternativ och känsligare för stora mängder datatrafik. Utlovad hastighet på abonnemangen minskar snabbt ju längre från masten användaren kommer. Om många användare är uppkopplade samtidigt mot samma mast delar de på mastens kapacitet vilket också leder till lägre hastighet. Längre svarstider på det mobila nätet gör att vissa typer av Internettjänster, till exempel videokonferenser, fungerar sämre och ibland inte alls. Trådlöst bredband har historiskt bestått av flera olika trådlösa tekniker så som wifi, Wimax, eller mobila lösningar så som 3G eller 4G. I dagsläget är det bara mobilt bredband via 3G och 4G som är alternativ för nationell täckning och wifi används för kommunikation på korta avstånd i hemmet eller hos företaget. När man pratar om trådlösa bredbandslösningar i denna rapport menar man främst 4G som är den teknologi som teoretiskt kan klara av 100. En förutsättning för att klara av att överföra denna 7

8 höga kapacitet vid trådlösa mobillösningar är dock att man har mycket tätare mellan masterna. Man brukar säga att 1G eller NMT som den första generationens mobila nät hette, så behövde man en mast var 10:e mil. När sedan 2G eller GSM kom så behövde man en mast var 5:e mil. För att klara av 3G behövde man en mast varje mil och för 4G så behöver man en mast var 500:e meter. Hur tätt masterna står är dels beroende på geografin (berg eller andra hinder) men också på antalet användare per mast. Figur 2 Hastigheten i mobilt bredband är beroende av avståndet mellan masten och användaren samt antalet samtidiga användare. Källa: SSNF tillsammans med LRF och tidskriften " till byn" Ovanstående täthetsbeskrivning är därför en grov förenkling. Det som är viktigt är dock att man, för att klara av de höga överföringshastigheterna är tvungen att ansluta masterna med fiber för att klara av alla bredbandstjänster som ska gå i de mobila näten. När man pratar om 5G så brukar man prata om att sätta en mast i varje lyktstolpe och placera mobila noder hemma hos folk (där det finns fiberuppkoppling) för att klara av de höga kapacitetsbehoven. Uppfattningen att vad ska vi med fibernät till när allt i framtiden kommer vara mobilt? är därför helt felaktig då våra framtida mobila uppkopplingar är helt beroende av fibernäten för att kunna fungera. Framtiden medför ett ständigt ökande behov av kapacitet. Oavsett teknik, trådlös eller trådbunden, är fibernäten en förutsättning för att bredbandstekniken ska kunna nyttjas fullt ut. Ju mer den trådlösa användningen ökar, desto större blir behovet av en underliggande fiberbaserad infrastruktur. De senaste 15 åren har metoderna för att komma ut på Internet utvecklats från olika former av modem på telenätet lösningar och trådlösa nät. Detta har gett möjlighet till uppkopplingshastighet från 28Kbit/s till 1 Gbit/s som levereras i många stadsnät idag. Figuren nedan visar på den historiska och den prognostiserade utvecklingen av hastigheten på bredband. I nuläget finns det inga tecken på att utvecklingen skulle avstanna. Tvärtom finns det signaler som tyder på att nuvarande prognos underskattar utvecklingstakten. 8

9 Gbit/s ,5 kbit/s Beräknat Verklig kbit/s 14,4 kbit/s 0 10 kbit/s 0 1 kbit/s bit/s Figur 3 Utvecklingen av bredbandsnätet i ett normalt svenskt hushåll från år inklusive en prognos fram till år Som referens att med 1 tar det 12 timmar att ladda ner en DVD Disc 5Gbyte med 1Gbit/s tar det 1 minut. Källa: 3 Bredband en förutsättning för samhällsutveckling 3.1 Inledning En väl utbyggd IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet krävs för att ge likvärdiga förutsättningar för företagande, samhälle och hushåll i olika delar av landet. Användandet av bredband och Internet är så omfattande att det är helt uppenbart att denna typ av infrastruktur är lika nödvändig för samhällets utveckling såsom hamnar, järnvägar och vägar. Att varje företag och hushåll ska ha tillgång till kvalitativt goda bredbandstjänster måste nu betraktas som en självklarhet. 3.2 Företag Produktivitetsökningen IT-sektorn i Europa uppskattas årligen till 20 procent. Under åren 1995 till 2004 stod IT-sektorn för 40 procent av den samlade tillväxten i Europa och denna sektor är helt beroende av högklassig IT-infrastruktur. Behovet av IT-infrastruktur är dock inte begränsat till ITsektorn utan är idag en förutsättning för så gott som allt företagande och gynnar tillväxten hela näringslivet där även de allra minsta företagen ingår i ett globalt sammanhang. Företagen förlitar sig allt mer på IT-baserade lösningar och dessa ligger allt mer utanför företagens egna lokaler, t ex hos en servicepartner eller i så kallade molntjänster. För att svenska företag ska kunna dra nytta av den här effektiviseringspotentialen ställs stora krav på driftsäkerhet i näten samt på kontinuerlig utbyggnad. 9

10 Exempel på företagens användningsområden är: - Marknadsföring - Kommunikation med kunder och leverantörer - Omvärldsbevakning - Design och projektering - Löpande drift och produktionsstyrning - Administration Svenskt näringsliv undersöker årligen företagarnas uppfattning om bland annat tillgången till IT- och bredband i respektive kommun. Nedan visar resultatet för Sörmlands län. 3,8 Tele- och IT-nät (svar företagare) 3,6 3,4 3,2 3 2,8 2, Sverige Södermanlands län Figur 4 Företagarnas uppfattning om tele- och IT-näten i Sörmlands län 1 Diagrammet ovan visar att kundnöjdheten gällande IT och telenät hos näringslivet i Sörmland ligger under riksgenomsnittet och att den liksom för riket har sjunkit sedan Den nedåtgående trenden visar sannolikt att företagens behov har ökat mer än vad nuvarande teknik kan erbjuda och även om den nedåtgående trenden har avtagit något indikerar den att något behöver göras. 3.3 Hushåll Medborgarnas användning av digitala tjänster ökar snabbt. Genom bredband och IT skapas nya möjligheter till kommunikation, och de ger förutsättningar till större självständighet och delaktighet i samhället. Genom bredband och IT får individen möjlighet att på ett nytt, mer aktivt sätt, engagera sig och ta del av samhällsdebatten och organisera sig kring sina åsikter och intressen. I takt med den globala 1 Faktorn beskriver hur företagarna uppfattar tele- och IT-nätet i kommunen. För de flesta företag är det en självklarhet att snabbt och enkelt kunna kommunicera med omvärlden. Välfungerande tele- och IT-nät är en förutsättning. Svaren från företagarna har översatts till poäng, dåligt = 1 poäng, inte helt godtagbart = 2 poäng, godtagbart = 3 poäng, bra = 4 poäng, mycket bra = 5 poäng, utmärkt = 6 poäng. 10

11 urbaniseringen blir det allt viktigare att människor på landsbygden har möjlighet att ta del av samhällsservicen på ett effektivt sätt. För personer med olika typer av funktionsnedsättning underlättar bredband och IT vardagen i betydande utsträckning. Allt fler använder Internet för att söka tjänster och service, sköta sina affärer, komma åt massmedier och för att ladda ner film, musik och spel. Internet och sociala medier spelar idag stor roll i människors sätt att umgås och hålla kontakt med varandra. Med god tillgång till högkvalitativt bredband ökar möjligheten att både arbeta och studera på distans. Detta i sin tur får bland annat positiva effekter på miljön genom minskat resande och koldioxidutsläpp, utveckling av kunskapssamhället samt ökad livskvalitet genom att mera tid lämnas till såväl vardags- som fritidssysslor. 3.4 Offentlig sektor Bredband och IT-användning offentlig sektor ger lösningar som medför bättre kvalitet och tillgänglighet till en betydligt lägre kostnad. Vårdguiden och 1177 är goda exempel på webbtjänster som möjliggörs av bredband. Inom Karolinska Universitetssjukhuset används telemedicinsk kommunikation som omfattar både överföring av patientdata och videokonferenser för medicinska beslut. Elektronisk överföring av röntgenbilder mellan sjukvårdsenheter för diagnostisering och granskning har också blivit allt vanligare. Genom smart-phones får anställda hemtjänsten i Malmö stad information om dagens arbetsschema samt tillgång till vårdtagarspecifik information. Dessutom har digitala lås installerats till vårdtagarnas bostäder och telefonerna fungerar som digitala nycklar. Genom videokommunikation kan kommunerna anordna modersmålsundervisning och annan utbildning. Videokommunikation används även för vårdplanering och rättsväsendet för att förhöra vittnen och åtalade. Ett område som är under stark framväxt är den kommunikation som sker maskin till maskin (M2M). Exempel på aktiviteter är energibolagens elmätare hos kunder, biltvättar som ger meddelande om när det är dags att serva anläggningen, temperaturmätare som har kontroll i frysbilar och GPSsändare i fordon. Redan idag är 1,8 miljoner maskiner uppkopplade i Sverige. Enligt en undersökning som har genomförts av International Data Corporation (IDC) kommer 15 miljarder maskiner att vara uppkopplade och kommunicera med varandra globalt år Av dessa kommer minst 300 miljoner att finnas i Sverige. Västerås stad har under de senaste åren prövat olika tjänster äldreomsorgen med hjälp av IT. Sedan år 2007 använder Västerås ACTION som stödtjänst för äldre anhörigvårdare. Tjänsten består av en dator med bildtelefon och kunskapsdatabank. Utvärderingar visar att ACTION bidrar till minskad ensamhet och isolering, ökad livskvalitet, ökad kunskap, ökat självförtroende och trygghet. Sedan 2009 arbetar Västerås bredare med IKT-stöd Informations- och teknikstöd i hemtjänsten för äldre och har med HI:s stöd genomfört projektet för att utvärdera behovsstyrt IKT-stöd och främja kvarboende för personer över 80 år. Från och med år 2013 införs e-hemtjänst som stöd till personer i ordinärt boende som beviljats hemtjänst eller boendestöd. En stödfunktion för välfärdsteknologi ligger centralt i hemtjänstens 11

12 organisation och svarar för utbildning av biståndshandläggare och personal. De funktioner som är aktuella för Västerås stad är bildtelefoni, informations- och meddelandehantering samt natt tillsyn via kamera. Därtill har projekten visat att äldre Västeråsare är positiva till stöd via e-hemtjänst om det genomförs utifrån individuella förutsättningar, behov och önskemål. Kostnaden för införandet av e-hemtjänsten beräknas under 2013 till 5,3 miljoner kronor då samtlig hemtjänstpersonal utbildas minskar kostnaderna för införandet av e-hemtjänsten till 3,8 miljoner kronor, samtidigt som kostnadsminskningar i verksamheten beräknas till mellan 6,5 miljoner kronor och 15,5 miljoner kronor. Vid 300 brukare av e-hemtjänsten beräknas nettobesparingen vara mellan 5,7 miljoner kronor och 20,6 miljoner kronor enligt Västerås projektet Kommunalt bredbandsindex Bredbandsforum har på regeringens uppdrag tagit fram ett kommunalt bredbandsindex. Det är ett mått på hur långt kommunerna kommit med att uppnå de nationella bredbandsmålen. Indexet fokuserar på tre områden kommunens engagemang, konkurrens i nätet och faktisk utbyggnad av höghastighetsbredband Kommunalt bredbandsindex 9,1 6,6 Tillgänglighet Konkurrens Engagemang Sörmland Rikssnitt Figur 5 Bredbandsindex för Sörmlands kommuner Maximalt bredbandsindex är 25. Rikssnittet är 9,1 och snittet för kommunerna är i Sörmland är 6,6. Störst förbättringspotential finns på utbyggnadssidan av höghastighetsbredband. Genom att stimulera framtagande av kommunala bredbandsstrategier kommer engagemang och i viss mån konkurrensindikatorerna att öka. Att förbättra engagemanget i länet är en viktig del av en bredbandsstrategi för kommunen. 12

13 4 En tillbakablick - utbyggnad av bredband under 2000-talet 4.1 IT-Infrastrukturutredningen Hösten 1998 tillsatte regeringen en utredning för att skapa en bättre konkurrenssituation i Sverige vad gäller tele- och datatjänster samt för att se till att tillgången på nätkapacitet inte skulle hindra Sveriges utveckling som IT-nation. Bakgrunden till utredningen var att de flesta nya operatörer och tjänsteleverantörer som tillkommit sedan telemonopolet avreglerades inte ansåg sig kunna konkurrera med Telia på lika villkor. Denna brist på konkurrens innebar i praktiken att näringslivet och hushållen inte fick tillgång tjänster till konkurrensmässiga (låga) priser. Inom vissa områden i Sverige fanns dessutom ett akut behov av högre nätkapacitet. Detta behov tillgodosågs inte av Telia eller övriga nätägare. IT-infrastrukturutredningen fastställde att 5 var den kapacitet som krävdes för att man skulle kunna telefonera, surfa på Internet, överföra rörliga bilder (video) i ett och samma nät, vid samma tidpunkt. De angivna 5 till alla hushåll var främst avsett som en riktlinje vid dimensionering av nya nät. När IT-infrastrukturutredningen presenterades hösten 1999 riktades kritik mot detta mål, att det var överdrivet. Andra bedömare ansåg att behovet av bandbredd skulle komma att fördubblas varje år. Med facit i hand ser man att målet inte var överdrivet. 4.2 IT-propositionen IT-infrastrukturutredningen omsattes till en IT-proposition som föreslog en satsning tre prioriterade områden: Åtgärder för att öka tilliten till IT Öka kompetensen att använda IT i samhället Öka tillgänglighet till informationssamhällets tjänster Propositionen innehöll dessutom en inriktning för statens åtaganden när det gäller ITinfrastrukturen. Inriktningen avsåg ekonomiskt stöd till kommunerna och att Svenska Kraftnät skulle ges uppgiften att bygga ut ett nationellt stomnät med minst en anslutningspunkt i varje kommun. Totalt föreslogs i propositionen att staten skulle investera 8,2 miljarder kronor i bredbandsutbyggnad. De 13 juni, 2000 beslutade riksdagen att föreslagna IT-proposition skulle verkställas. 4.3 Bredbandsutredningen Ett steg i fattade beslut var en utredning och bidragsfördelning till kommunerna. Utredningen som kom att heta Bredbandsutredningen presenterades under hösten 2000 och redovisade tilldelningen av statsbidrag till kommunerna. För Sörmland såg fördelningen ut enligt följande: 13

14 Beräkningar i IT-infrastrukturutredningen visade att utbyggnad av nya bredbandsnät i Sverige, ut till orter ner till 50 invånare skulle kosta ca 70 miljarder kronor. Staten beslutade att avsätta totalt 8,2 miljarder kronor. Av dessa medel fördelades cirka 71 miljoner till Sörmland. 4.4 IT-Infrastrukturprogram För att kommunerna skulle få ta del av statens bidrag för bredbandsutbyggnad krävdes att ITinfrastrukturprogram togs fram. Syftet från statens sida var att få kommunerna att skapa en politisk förankring samt få kommunerna att kartlägga och planera utbyggnaden till de områden de gör störst nytta. Arbetet med framtagning av IT-infrastrukturprogram påbörjades i september 2001 och avslutades i februari Framtagning av IT-infrastrukturprogram genomfördes i respektive kommun, med samordning av Kommunförbundet. Enligt förordningen i SFS 2001:349 skulle ett IT-infrastrukturprogram besvara följande frågeställningar: 1. Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor 2. Förutsättningarna hela kommunen för behov av IT-infrastruktur 3. Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet 4. Målet för nätets utformning 10 år efter programmets antagande 5. Principerna för de villkor som skall gälla för nätets utbredning, tidsperioder för nätets utbyggnad samt prisstruktur 6. Hur monopolisering av nätet skall undvikas 7. Hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall ske. 14

15 8. Hur totalförsvarets behov skall beaktas Framtagningen av programmen följde en framtagen mall. Kartläggning av befintlig nätstruktur hämtades från tidigare projekt. IT-infrastrukturprogrammen redovisades och antogs i kommunstyrelserna (i vissa kommuner även i kommunfullmäktige) Förutom IT-infrastrukturprogram för respektive kommunen sammanställdes ett övergripande länsprogram. I länsprogrammet redovisades en uppdaterad nulägesbild för 2004 som redovisar de fibernät som de olika operatörerna har i länet, dvs Telia, Telenor, Svenska kraftnät, stadnsnäten etc. Figur 6 Kartläggning befintliga bredbandsnät, Status november 2001 (källa: Underlag från operatörer och nätägare) Region Sörmland tog också fram ett önskat målnät för länet som innebar att alla huvudorter och kransorter i kommunerna skulle vara ihopkopplade via olika operatörers fibernät. Nedanstående bild visar det totala målnätet för Sörmland baserat på framtagna målnät i ITinfrastrukturprogram för respektive kommun. 15

16 Figur 7 Målnät år Upphandling av bredbandsnät I maj 2002 påbörjades upphandlingen av utbyggnad av bredbandsnät. Projektet omfattade att ta fram en kravspecifikation och upphandlingsunderlag samt genomföra upphandling, förhandling och avtalstecknande. Projektet drevs av Kommunförbundet Sörmland med deltagande av samtliga kommuner. Förfrågan omfattade utbyggnad och tillhandahållande av bredbandsnät till och i 123 orter i länet samt ca 295 anslutningspunkter i dessa orter för kommuner och landsting. Vid utvärdering av inkomna anbud konstaterades att slaget skulle stå mellan Telia och Teracom. Vattenfall som i tidigare projektsteg indikerat sitt intresse inkom inte med anbud. Anledningen var ett beslut på högre nivå att inte bygga ut mer fibernät. Vattenfall överförde stora delar av sina nät till Arrowhead där Vattenfall vid denna tid var stor ägare. Efter förhandlingar med Telia respektive Teracom, och internt mellan kommunerna beslutades hösten 2003 att anta Teracoms anbud för bredbandsutbyggnad. När det gäller bredbandsförbindelser för kommuner och landsting egna behov beslutades att teckna ramavtal med både Teracom, och dess lokala partners samt Telia. Avtal tecknades mellan Teracom och respektive kommun i november Den totala projektkostnaden beräknades till ca 260 miljoner kronor. Teracom ersättning blev totalt ca 110 miljoner kronor, varav kommunerna stod för 33 miljoner kronor. 16

17 Katrineholms kommun som deltagit i upphandlingen valde att inte teckna avtal med Teracom, utan gav Utsikt i uppdrag att bygga ut bredbandsnät i kommunen. I och med att Katrineholms kommun valde att direkt teckna avtal med Utsikt, utan föregående upphandling fick de inte ta del av statsbidragen. Flens kommun deltog i det regionala samarbetet, men hade även på egen hand genomfört en upphandling. Anledningen var främst speciella förutsättningar som krävde en egen hantering. Kommunens utvärdering och förhandling resulterade dock i att avtal tecknades med Teracom, och avtal om fortsatt samarbete koordinerades via det gemensamma länsprojektet. 4.6 Utbyggnad av bredband steg ett Teracoms bredbandsnät kom att täcka en större andel av hushållen och företagen än vad som initialt beräknades. Den totala täckningsgraden blev ca 85 procent (andel hushåll som med möjlighet att köpa bredbandsanslutning). Redan i IT-infrastrukturutredningen konstaterades att det skulle bli oerhört dyrt att bygga ut bredbandsnät till alla, och att det inte skulle ske på kommersiella grunder. Staten hade inte heller möjlighet att stå för den kostnad det skulle innebär att bygga ut bredbandsnät till hushåll och företag utanför orterna. När statens förordningar för bredbandsutbyggnad presenterades omfattade statens stöd enbart hushåll och företag i orter med storleken 50 till invånare. Tack vare att staten ändrade förordningarna för områdesnät, och accepterade ADSL tekniken, samtidigt som den tekniska utvecklingen resulterade i ökad räckvidd, från initialt 2-3 km till 9 km kom Teracoms bredbandsnät att täcka inte bara orterna, utan även landsbygden i de teleområden som byggdes ut. Teracoms bredbands omfattar idag ca 90 teleområden, vilket ca ungefär hälften att det totala antalet teleområden. I 90 teleområden bor således 85 procent av befolkningen, i resterande bor 15 procent av befolkningen. 4.7 Utbyggnad av bredband steg två I takt med att Teracom, och Telias utbyggnad av bredbandsnätet fortlöpte ökade det generella behovet av bredbandsanslutning i Sörmland, och landet i övrigt. Allt fler företag och hushåll i de områden som inte omfattades av utbyggnaden kontaktade kommunerna. Trycket på kommunerna ökade successivt. De som kontaktade Telia fick svaret att det var kommunernas fel att de inte fått bredband, vilket inte gjorde saken bättre Trycket medförde att staten beslutade att tilldela kommunerna i landet ytterligare 500 miljoner kronor för bredbandsutbyggnad. Kommunerna i Sörmland tilldelades 14,6 miljoner kronor Pengarna togs från det bidrag staten avsatt för enskilda sägare för bredbandsanslutning (totalt 1,2 miljarder). Detta bidrag blev något av en flopp då det främst används till lyxavdrag för fiberanslutning av villor i städer. I och med att Katrineholm kommun inte utnyttjade sin del av statsbidraget fanns cirka 10 miljoner kronor kvar i icke utnyttjade statsbidrag. 17

18 Regionförbundet beslutade i samråd med kommunerna att genomföra en ny upphandling med målet att försöka få till stånd en bredbandsutbyggnad till de resterande 15 procent av befolkningen. Projektet startade i maj Anbud inkom från totalt fem aktörer i september Tre anbud var för hela länet, två för enskilda kommuner. Avtal tecknades mellan SB Broadband och respektive kommun i februari Den totala projektkostnaden beräknades till 56 miljoner kronor. SB Broadbands ersättning blev 27,4 miljoner kronor, varav kommunerna stod för 2,8 miljoner kronor. För 56 miljoner kronor kunde man med radioteknik bygga ut samma geografiska yta som med ADSL teknik kostade 260 miljoner kronor (Teracoms utbyggnad). De ekonomiska ramar som fanns för den kompletterade bredbandsutbyggnaden hade räckt till att bygga max teleområden av resterande ca Utbyggnaden av det radiobaserade nätet skulle enligt avtal varit klart i augusti SB Broadband drabbades av vissa förseningar, men nätet var i princip utbyggt och klart i november SB Broadband drabbades till stora delar av samma konkurrens som Teracom, det vill säga att Telia byggde ut ADSL i de delar där det gick att få lönsamhet. SB Broadband nådde därmed inte lönsamhet. I februari 2007 var ca 150 abonnenter anslutna till nätet, och ca 600 beställningar fanns hos Tyfon, men SB Broadband hade inte ekonomi att driva verksamheten vidare. Kommunerna var inte intresserade av att stödja verksamheten, SB Broadband gick därmed i konkurrs. 4.8 Byalags utbyggnad Under arbete 18

19 5 Utbyggnad av bredband tom Inledning Under åren skedde en omfattande utbyggnaden av bredband i länet. Det man gjorde var att ansluta fleralet telestationer nät, vilket innebar att de allra flesta fick tillgång till xdsl. Detta innebar stor förbättring mot tidigare, och nöjdheten av bredbandskapaciteten bland medborgare och företag steg markant under denna period. Sedan dess har emellertid hushållen och företagens krav på högre kapaciteter ständigt ökat och allt tyder på att den utvecklingen kommer att fortsätta framöver. Regeringen har satt som mål att 90 % av hushåll och företag skall ha tillgång till 100. I huvudsak kommer detta uppnås genom att fibernät byggs ut så att de når ända fram till hushåll och företag. Mobila tekniker kommer att vara ett komplement och kommer att förutspås kunna ge 4-6 % i bredband till en hastighet 100, i huvudsak i närheten av tätort. Sedan 2000-talet stor utbyggnad har kommunerna i Sörmland har satsat på bredbandsutbyggnad i varierande omfattning. Vissa kommuner har genom sina kommunala energi- eller sbolag satsat på bredbandsutbyggnad främst i tätorterna kommunen. De kommuner som kommit längst är Eskilstuna, Strängnäs, Nyköping och Oxelösund. Övriga kommuner har gjort viss utbyggnad till framförallt det kommunala bostadsbolaget och kommunens egna arbetsställen. Nedanstående bild visar översiktlig den fiberinfrastruktur som finns i länet Figur 8 Befintlig fiberinfrastruktur 2014 i Sörmland. 19

20 Detta kapitel beskriver geografiskt tillgången, xdsl samt mobilt bredband genom att visa täckningskartor för respektive teknik och kommun. Det redogör också för den befintliga fiberinfrastruktur som finns i respektive kommun. 5.2 Förklaring till täckningskartorna Följande täckningskartor bygger den årliga bredbandstillgången i land som Post- och telestyrelsen (PTS) genomför. Kartläggningen bygger på insamlat material från anmälningspliktiga nätägare och tjänsteleverantörer. I rapporten kartläggs tillgången till bredband när det används från fasta punkter (så kallat fast bredband). De fasta punkterna är i rapporten avgränsade till adresser där det finns hushåll eller arbetsställen. Tillgången vid mobil användning av bredband (så kallat mobilt bredband) kartläggs inte. Ett exempel på mobil användning av bredband är att surfa med en telefon när man åker buss. En förvirrande omständighet är att bredband via mobilnäten (givet att det finns täckning) kan användas både som fast bredband (t.ex. när du surfar hemifrån) och som mobilt bredband (t.ex. när man åker buss). I kartläggningen avses dock alltså endast användningen av fast bredband oavsett om det gäller bredband via mobilnäten eller andra typer av bredband. Med tillgång till menar att man på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe. Sverige har delats in i kvadrater om 250 gånger 250 meter i varje sådan kvadrat har PTS beräknat ur stor andel som har tillgång till en viss teknik och hastighet. Denna andel motsvaras av en färg enligt nedanstående. Observera att endast ytor där det finns hushåll eller företag är färglagda. Om en yta varken är grön, gul, orange eller röd innebär det alltså att det helt saknad hushåll och företag i området. 20

21 5.3 Eskilstuna täckning Nedanstående kart illustrerar tillgång till bredband visa fiber i Eskilstuna kommun Figur 9 Täckningsgrad fiber i Eskilstuna kommun xdsl täckning På det flesta ställen i Eskilstuna kan man i dag får bredband via xdsl, men en del ställen på landsbygden saknas tillgång till denna teknik. 21

22 Figur 10 Täckningsgrad xdsl i Eskilstuna kommun Mobil täckning Figur 11 Täckningsgrad för 4G i Eskilstuna kommun nät Eskilstuna har genom Eskilstuna Energi & Miljö AB byggt ett omfattande fibernät i kommunen och har nyligen ingått samarbete med Mälarenergi i Västerås samt Hallstahammars kommun och bildat Stadsnät i Svealand AB. Nedan visas all fiberinfrastruktur i kommunen Figur 12 Befintlig fiberinfrastruktur i Eskilstuna kommun 22

23 5.4 Flen täckning Kartan till höger visar att det är endast på ett fåtal platser i Flens kommun (Flen och Malmköping) där hushåll och företag har tillgång till Figur 13 Täckningsgrad fiber i Flens kommun xdsl Täckning I bilden till höger ser vi att i de allra flesta delarna av kommen finns bredband av xdsl att tillgå, men på en del ställen på landsbygden saknas tillgång till denna teknik Figur 14 Täckningsgrad xdsl i Flens kommun 23

24 5.4.3 Mobil täckning Överallt där det finns hushåll och företag i kommunen finns det enligt PTS tillgång till Mobiltäckning av 3G. Bilden till höger visar tillgång till 4G och vi ser att stora områden saknar tillgång till bredband av denna teknik. Figur 16 Täckningsgrad 4G i Flens kommun nät Bilden till höger visar var i Flens kommun det idag finns fiber. Figur 15 infrastruktur i Flens kommun 24

25 5.5 Gnesta täckning Figur 17 Täckningsgrad fiber i Gnesta kommun xdsl-täckning Figur 18 Teckningsgrad xdsl i Gnesta kommun 25

26 5.5.3 Mobil täckning Figur 19 Täckningsgrad 4G i Gnesta kommun nät Figur 20 infrastruktur i Gnesta kommun 26

27 5.6 Katrineholm täckning xdsl-täckning 27

28 5.6.3 Mobil täckning nät Figur 21 Befintlig fiberinfrastruktur i Katrineholms kommun 28

29 5.7 Nyköping täckning xdsl-täckning 29

30 5.7.3 Mobil täckning nät 30

31 5.8 Oxelösund täckning Figur 23 Täckningsgrad i Oxelösunds kommun xdsl-täckning Figur 22 Täckningsgrad 4G i Oxelösunds kommun 31

32 5.8.3 Mobil täckning Figur 24 Täckningsgrad xdsl i Oxelösunds kommun nät Oxelösund är den kommun i länet som har högst fiberpenetration. Kommunen koncentrerade ytan samt avsaknaden av landsbygd har jag gjort möjliggjort fi Figur 25 Befintlig fiberinfrastruktur i Flens kommn 32

33 5.9 Strängnäs täckning xdsl-täckning 33

34 5.9.3 Mobil täckning nät 34

35 5.10 Trosa täckning xdsl-täckning 35

36 Mobil täckning nät 36

37 5.11 Vingåker Vingåker åker är länets minsta kommun, där täckning xdsl-täckning 37

38 Mobil täckning nät Figur 26 Befintlig fiberinfrastruktur i Vingåker kommun 38

39 6 Planerad utbyggnad av bredband Det satsas för närvarande stora summor på investeringar i infrastruktur, både i fibernät och mobilanät på kommunal, regional en nationell nivå. Dessa satsningar sker nästan uteslutande i tätorter. Byggnation i glesbygd sker framförallt av byalag och dessa är beroende av bidragsfinansiering från stat och kommun. Det är svårt att få fram några exakta utbyggnadsplaner från operatörerna då de av konkurrensskäl inte gärna lämnar ifrån sig dessa uppgifter. 6.1 utbyggnad De senaste åren har marknaden på nationell nivå på allvar börjat bygga fiber till villor. Telia/Skanova har under två-tre år satsat stora pengar på att bygga fiber till villaområden och satsningen fortsätter. Vidare har IP-Only med EQT som ägare aviserat att de tänker satsa 30 miljarder på fiberutbyggnad de närmsta åren Telia/Skanova Telia planerar att under de närmaste åren bygga fiber till hushåll i Sverige och man planerar att bygga fiber i de 100 största städerna. Ingen av kommunerna i Sörmland finns, som det ser ut just nu, med i planerna för 2014, men förmodligen kommer de bli aktuella IP-Only IP-Only har som sagt aviserat att de tänker investera i storleksordningen 30 miljarder på att bygga fibernät. Exakt var dessa satsningar kommer att ske är för närvarande okänt. Utöver nybyggnation är de även intresserade av att gå in och köpa upp befintliga stadsnät Stadsnäten Enligt en enkät som SSNF (Svenska Stadsnätsföreningen) gjorde 2013 kommer 70-80% stadsnäten göra förtätningar i tätorter till villor och utbyggnad till glesbygd mha av stödmedel under de närmaste åren G Mobiloperatörerna förstärker, förtätar och ökar succesivt den geografiska spridningen av 4G näten, även i dessa nät investeras för närvarande mycket pengar. Då 4G näten är beroende av att det finns en fiberanslutning sker utbyggnad av dessa primärt där det finns tillgång. 6.2 Eskilstuna Kommunspecifik information 6.3 Flen Kommunspecifik information 6.4 Gnesta Kommunspecifik information 39

40 6.5 Katrineholm Kommunspecifik information 6.6 Nyköping Kommunspecifik information 6.7 Oxelösund Kommunspecifik information 6.8 Strängnäs Kommunspecifik information 6.9 Trosa Kommunspecifik information 6.10 Vingåker Kommunspecifik information 6.11 Slutsats Utifrån detta bedömer vi att under 2014 kommer xxx 40

41 7 Anslutningsgrad av bredband i Sörmland och omvärldsanalys 7.1 Inledning Post- och telestyrelsen (PTS) genomför årligen en kartläggning över bredbandstillgången i landet. Kartläggningen bygger på insamlat material från anmälningspliktiga nätägare och tjänsteleverantörer. Bredbandskartläggningen är ett viktigt underlag för PTS i deras uppdrag att följa upp målen i regeringens bredbandsstrategi för Sverige. Siffror och diagram i detta kapitel visa läget för Sörmland i 2012 års kartläggning. Observera att PTS bredbandskartläggning endast kartlägger tillgången till fast bredband vid hushåll och arbetsställen dvs. vid fasta punkter. Mobilnät som medger bredband ingår i kartläggningen om de täcker hushåll och arbetsställen. Detta ska inte sammanblandas med tillgången till mobilt bredband i bemärkelsen att bredbandet kan användas överallt där det finns täckning. Bredbandskartläggningen kartlägger alltså inte mobil bredbandstäckning eller yttäckning, dvs. täckning längs vägar, i fritidshusområden och på andra platser där det inte finns stadigvarande hushåll eller fasta verksamhetsställen. Kartläggningen baseras i sin helhet på insamlad information från marknadens aktörer. Med faktisk hastighet avses den hastighet en slutanvändare kan förvänta sig i praktiken när den använder sin internetanslutning från hushållet eller arbetsplatsen. Begreppet kan sättas i relation till teoretisk hastighet som avser den maxhastighet som endast kan uppnås i extremt gynnsamma fall. Som ett mått på faktisk överföringshastighet används i rapporten den hastighet ett internetabonnemang ger i genomsnitt enligt bredbandskollen. Bredbandskollen är en allmänt tillgänglig funktion på Internet som drivs av en icke vinstdrivande stiftelse för att mäta slutkundens kapacitet på den bredbandsanslutning man har mot Internet, oavsett man är ansluten med en fast eller mobil uppkoppling Tillgång till bredband i olika hastigheter Enligt PTS har idag nästan samtliga hushåll i Sörmland idag tillgång till Internet med en faktisk hastighet på minst 10, vilket vi kan utläsa ur nedanstående tabell. Men det skall nämnas att PTS utgår från samtliga ett teleområde där det finns xdsl kan få 10, i själva verket så avtar kapaciteten med avståndet till telestationen. Då det gäller mobila bredband så utgår PTS från operatörerna stäckningskartor. Dessa har i en annan studie visat var kraftigt överdrivna. (Hänvis till bilaga Andreas). Slutsatsen man kan dra av detta är att PTS siffrorna över tillgång till 10 är sannolikt är överdrivna. Tillgång till bredband om minst Hushåll i tätort 100,0% 99,9% 52,7% Företag i tätort 100,0% 99,9% 48,1% Hushåll på landsbygd 100,0% 94,0% 5,8% Företag på landsbygd 100,0% 93,4% 5,4% Nedanstående tabell sammanfattar hur tillgång till olika bredbandstekniker ser ut i länet. Tillgång till teknik xdsl Nära fiber fiber HSPA CDMA LTE Hushåll i tätort 99,5% 70,0% 48,9% 36,2% 94,8% 100,0% Företag i tätort 99,2% 69,1% 46,3% 27,0% 95,1% 100,0% Hushåll på landsbygd 84,3% 9,0% 5,8% 0,0% 100,0% 91,2% 41

42 Företag på landsbygd 83,1% 6,5% 5,4% 0,0% 100,0% 90,0% Fortsatt fokuserar vi i det här kapitlet på tillgång till bredband via fiber. Orsaken är att fiber är den teknik som kan erbjuda riktigt snabba hastigheter och behovet av kapacitet prognosticeras öka kraftigt. Mobila tekniker kommer sannolikt också öka och vara ett komplement, men i takt med att högre hastigheter erbjuds så måste masterna finnas allt tätare och masterna måste vara anslutna till fibernät. Utbyggnad av fibernät kommer alltså vara nyckeln för att öka tillgång till både fasta och mobila bredbandsnät. 7.2 Hushåll med tillgång Nedanstående graf visar hur stor andel av befolkningen som har tillgång till bredband via fiber i Sveriges län. Även om PTS metod för att beräkna andel av befolkning med tillgång kan diskuteras, så är den lika för all län, så grafen ger en rättvis jämförelse mellan länen. Befolkning med tillgång 80% 70% 60% 50% 40% 30% 26% 27% 28% 29% 32% 35% 37% 37% 38% 39% 39% 42% 42% 45% 47% 51% 55% 63% 68% 20% 10% 0% Rikssnitt procent av befolkningen i Sörmland har tillgång i Sörmlands län, vilket det är något lägre än riksgenomsnittet, men länet hamnar ändå i den övre halvan län. Vad som är mer alarmerande är att utbyggnadstakten har avtagit på senare år. Mellan var den årliga tillväxen av befolkning med tillgång endast 2,7 procentenheten i Sörmland, vilken är den en av de lägsta bland länen, vilket 42

43 Årligt tillväxt av hushåll med tillgång 14,0% 12,8% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 1,9% 2,2% 2,7% 2,7% 2,7% 3,1% 3,2% 3,2% 3,4% 3,4% 3,7% 3,9% 4,3% 4,5% 4,7% 5,2% 6,8% 8,3% 9,8% 0,0% Forsätter utbyggnaden i samma takt som under , kommer endast 64 procent av Sörmlands befolkning ha tillgång år Detta innebär att Sörmland inte kommer att nå regeringen mål om att 90 procent av alla hushåll skall ha tillgång till 100 år Enligt bedömningar från PTS (ss) kommer Mobila tekniker kommer som bäst kunna ge någon ytterligare 4-6 procentenhet av befolkning tillgång till 100 Mbit. Prognos på tillgång med nuvarande utbyggnadstakt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% % 64% Sverige Sverige - Prognos Södermanland län Södermanland län - Prognos Det skall nämnas att det har riktats kritik på hur PST mäter tillgång. PTS inkluderar endast hushåll och företag där det finns fiber fram till en. Om ett stadsnätbolag till exempel har erbjudit och byggt fiber till ett villaområde är det endast de villor som tackat ja och anslutit sig till stadnätet anses ha tillgång. Detta trots att återstoden av villorna på kort tid och med små medel i regel skulle kunna efteranslutas eftersom fibern ligger utmed tomtgränsen. 43

44 Dock så kartlägger PTS även hur stor andel av hushåll och företag som ligger 354 meter 2 från en fiberansluten. Detta ger en indikation på hur stor andel som ligger nära befintligt nät och borde kunna anslutas utan överväldigande kostnader. Man kan säga att sanningen kring hur stor andel som har tillgång ligger någonstans i de mörkblåa områdena i nedanstående graf. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Befolkning med tillgång /närheten 0% Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker till 354 m På landsbygden i Sörmland har endast 6 procent av hushållen tillgång, vilket är klar lägre en riksgenomsnittet på 9 procent. Befolkning på landsbygd med tillgång 35% 30% 31% 25% 22% 20% 15% 10% 5% 2% 3% 3% 4% 5% 6% 6% 7% 7% 8% 8% 9% 10% 11% 13% 15% 18% 0% Rikssnitt meter är längden på diagonalen i en kvadrat med sidorna 250 meter som i sin tur är kartläggningens minsta analysenhet. Måttet används för att visa hur stor andel som bor i närheten av en fiberanslutning. 44

45 Hur långt man kommit i utbyggnad av fiber till landsbygd varierar dock kraftigt mellan kommunerna i länet. 30% Befolkning med tillgång /närheten 25% 20% 15% 10% 5% 0% Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker till 354 m 7.3 Företag med tillgång Då det gäller företag är läget i mångt och mycket det samma som för hushållen. 42 % av företagen har i Sörmland har tillgång, vilket är något lägre än riksgenomsnittet. Företag med tillgång 80% 70% 60% 50% 40% 30% 26% 27% 28% 29% 32% 35% 37% 37% 38% 39% 39% 42% 42% 45% 47% 51% 55% 63% 68% 20% 10% 0% Rikssnitt 2012 Utbyggnadstakten i termer av andelföretag som har tillgång har avtagit på senare år och fortsätter utbyggnaden i samma takt som mellan framöver, kommer andelen fiberanslutna företag var långt lägre än regeringens mål på 90 %. 45

46 Samma siffror och grafer som är redovisat för företagen gäller i stor sett aven för hushållen i kommunerna. 46

47 7.4 Eskilstuna Hushåll i tätort, Eskilstuna Tillgång till bredband om minst Hushåll i tätort 100,0% 100,0% 62,4% Företag i tätort 100,0% 100,0% 57,4% Hushåll på landsbygd 100,0% 100,0% 8,9% Företag på landsbygd 100,0% 100,0% 11,8% 14% 30% till 56% Tillgång till teknik xdsl Nära fiber fiber HSPA CDMA LTE Hushåll i tätort 99,9% 69,7% 55,4% 53,5% 100,0% 100,0% Företag i tätort 99,7% 69,1% 54,4% 40,6% 100,0% 100,0% Hushåll på landsbygd 86,3% 16,5% 8,9% 0,0% 100,0% 100,0% Företag på landsbygd 85,9% 14,8% 11,8% 0,0% 100,0% 100,0% Företag i tätort, Eskilstuna 15% 31% till 54% Hushåll på landsbygd, Eskilstuna 83% 8% till 9% Företag på landsbygd, Eskilstuna 85% 3% till 12% 47

48 7.5 Flen I rapporten kartläggs tillgången till bredband när det används i fasta och mobila nät. De fasta bredband är i rapporten avgränsade till adresser där det finns hushåll eller arbetsställen. Tillgång till bredband om minst Hushåll i tätort 100,0% 98,7% 29,2% Företag i tätort 100,0% 98,2% 20,7% Hushåll på landsbygd 100,0% 80,0% 0,1% Företag på landsbygd 100,0% 82,0% 0,0% Tillgång till teknik xdsl Nära fiber fiber HSPA CDMA LTE Hushåll i tätort 100,0% 47,7% 29,2% 19,4% 47,1% 100,0% Företag i tätort 100,0% 42,1% 20,7% 9,3% 54,3% 100,0% Hushåll på landsbygd 83,5% 0,3% 0,1% 0,0% 100,0% 71,3% Företag på landsbygd 83,1% 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 72,9% Hushåll i tätort, Flen 19% 52% Företag i tätort, Flen 58% till 29% 21% till 21% Hushåll på landsbygd, Flen 100% 0% till 0% Företag på landsbygd, Flen 100% 0% till 0% 48

49 7.6 Gnesta Tillgång till bredband om minst Hushåll i tätort 100,0% 100,0% 24,9% Företag i tätort 100,0% 100,0% 14,1% Hushåll på landsbygd 100,0% 93,2% 5,2% Företag på landsbygd 100,0% 92,2% 1,2% Tillgång till teknik xdsl Nära fiber fiber HSPA CDMA LTE Hushåll i tätort 99,2% 39,0% 24,9% 0,0% 95,6% 100,0% Företag i tätort 98,8% 32,5% 14,1% 0,0% 96,3% 100,0% Hushåll på landsbygd 69,8% 6,1% 5,2% 0,0% 100,0% 89,3% Företag på landsbygd 69,6% 1,2% 1,2% 0,0% 100,0% 87,4% Hushåll i tätort, Gnesta 14% 61% Företag i tätort, Gnesta 68% till 25% 18% till 14% Hushåll på landsbygd, Gnesta 94% 1% till 5% Företag på landsbygd, Gnesta 99% 0% till 1% 49

50 7.7 Katrineholm Tillgång till bredband om minst Hushåll i tätort 100,0% 100,0% 43,5% Företag i tätort 100,0% 100,0% 48,2% Hushåll på landsbygd 100,0% 83,6% 1,0% Företag på landsbygd 100,0% 84,3% 0,8% Tillgång till teknik xdsl Nära fiber fiber HSPA CDMA LTE Hushåll i tätort 99,6% 77,2% 42,8% 39,7% 93,2% 100,0% Företag i tätort 99,9% 78,9% 48,1% 32,0% 93,3% 100,0% Hushåll på landsbygd 88,7% 1,3% 1,0% 0,0% 100,0% 72,2% Företag på landsbygd 89,2% 1,3% 0,8% 0,0% 100,0% 71,9% I rapporten kartläggs tillgången till bredband när det används från fasta punkter (så kallat fast bredband). De fasta punkterna är i rapporten avgränsade till adresser där det finns hushåll eller arbetsställen. Tillgången vid mobil användning av bredband (så kallat mobilt bredband) kartläggs inte. Ett exempel på mobil användning av bredband är att surfa med en telefon när man åker buss. En förvirrande omständighet är att bredband via mobilnäten (givet att det finns täckning) kan användas både som fast bredband (t.ex. när du surfar hemifrån) och som mobilt bredband (t.ex. när man åker buss). I kartläggningen avses dock alltså endast användningen av fast bredband oavsett om det gäller bredband via mobilnäten eller andra typer av bredband. Hushåll i tätort, Katrineholm 34% till 43% till 48% 31% 23% Företag i tätort, Katrineholm Hushåll på landsbygd, Katrineholm 21% 99% 0% till 1% Företag på landsbygd, Katrineholm 99% 0% till 1% 50

Bredbandskartla ggning Sö rmland 2014

Bredbandskartla ggning Sö rmland 2014 Bredbandskartla ggning Sö rmland 2014 Vicicom AB 2014-03-05 Sammanfattning Tillgång till bredband med hög kvalitet och kapacitet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning i kommun, näringsliv,

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 Bredband i Skinnskattebergs kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 Bredband i Sala kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 Bredband i Västerås kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2011

PTS bredbandskartläggning 2011 Rapportnummer -ER-2012:11 Datum 2012-03-14 bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR OCKELBO KOMMUN 2014-2020. Antagen av KF 25/14 2014-05-05

BREDBANDSSTRATEGI FÖR OCKELBO KOMMUN 2014-2020. Antagen av KF 25/14 2014-05-05 BREDBANDSSTRATEGI FÖR OCKELBO KOMMUN 2014-2020 Antagen av KF 25/14 2014-05-05 Innehåll Bakgrund... 3 Vision bredbandsstrategi...3 Mål...3 1. Ockelbo kommun behöver en bredbandsstrategi... 4 2. Vad är bredband?...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun 1. Bakgrund Den övergripande målsättningen för kommunen är att bredband ska underlätta tillvaron för invånare och näringsliv, stimulera tillväxten och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Bredband

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2015

PTS bredbandskartläggning 2015 Rapportnummer PTS-ER-2016:10 Datum 2016-03-16 PTS bredbandskartläggning 2015 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

PTS Bredbandskartläggning 2012

PTS Bredbandskartläggning 2012 Rapportnummer PTS-ER 2013:7 Datum 2013-03-19 PTS Bredbandskartläggning 2012 en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Befolkning med tillgång till fiber

Befolkning med tillgång till fiber Bredband Vision och Beslut Målet är att uppfylla Regeringens vision om 90% av befolkningen bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast 2020 dvs fiber... -> 2020, statliga pengar 3.25 miljarder, 113 (!)

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2014

PTS bredbandskartläggning 2014 Rapportnummer PTS-ER-2015:11 Datum 2014-03-24 PTS bredbandskartläggning 2014 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

Tillgången till bredband i Sverige hur ser det ut i dag?

Tillgången till bredband i Sverige hur ser det ut i dag? Tillgången till bredband i Sverige hur ser det ut i dag? Bredbandskartläggningen 2010 - en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Pia Högset Pamela Davidsson Bredbandskartläggningen Uppföljning

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2013

PTS bredbandskartläggning 2013 Rapportnummer PTS-ER-2014:12 Datum 2014-03-21 PTS bredbandskartläggning 2013 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2015.266 Datum: 2015-09-24 Administratör Per Persson E-post: per.persson@ale.se Kommunstyrelsen Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande

Läs mer

Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN

Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje för bredband MÅLSÄTTNING, SYFTE OCH DEFINITIONER Målsättning I bredbandsstrategi för Sverige formuleras målet om

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar!

Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar! BREDBAND PÅ FÅRÖ Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar! Bakgrund Sedan några år har GEAB erbjudit radiolänkar som bredbandsanslutning på Fårö.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM IT-INFRASTRUKTURPROGRAM Olofströms plan gällande tillgång till bredband inom kommunens geografiska område O l o f s t r ö m s k o m m u n INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SAMMANFATTNING...

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Remissvar till Jordbruksverket

Remissvar till Jordbruksverket Datum Vår referens 2015-03-10 Dnr: 15-2355 Sida 1(8) Er referens 3.2.17-2265/15 Konsumentmarknadsavdelningen Ann-Sofie Fahlgren Bianca Gustafsson Kojo Oscar Holmström Jordbruksverket 551 82 Jönköping Remissvar

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte med Bergs fiberförening 16 november 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation

Läs mer

Nu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber. Ekonomisk Förening. Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför?

Nu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber. Ekonomisk Förening. Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför? Nu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber Ekonomisk Förening Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför? Bli medlem i Torestorps Fiber Ekonomisk Förening idag och visa därmed ditt

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! 1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Uppföljning av Linköpings kommuns it-infrastrukturprogram 2010-2014

Uppföljning av Linköpings kommuns it-infrastrukturprogram 2010-2014 Rapport 1 (18) 2015-06-03 Kommunledningskontoret Fredrik Eriksson, it-strateg Uppföljning av Linköpings kommuns it-infrastrukturprogram 2010-2014 Inledning Den 13 april 2010 fastställdes Linköpings kommuns

Läs mer

Arbete med mobiltäckning var är vi idag?

Arbete med mobiltäckning var är vi idag? Arbete med mobiltäckning var är vi idag? Jonas Wessel Anna Wikström PTS Post- och telestyrelsen Rättigheter Nya täckningskartor Två år med täckningsfrågan 11-punktslistan & 800 MHz Rätt till telefoni?

Läs mer

Bredbandskartläggning i Vingåkers kommun

Bredbandskartläggning i Vingåkers kommun Bredbandskartläggning i Vingåkers kommun december 2010 Sid 1(22) 2010-12-17 15:12:29 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Teknikdiskussion... 4 2.1 Fiber... 4 2.2 Koppar... 4 2.3 Kabel-TV... 4 2.4 Mobilt

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Högsby kommun 2016-2020

BREDBANDSSTRATEGI. Högsby kommun 2016-2020 BREDBANDSSTRATEGI SAMMANFATTNING Digitaliseringen och utvecklingen av IT har förändrat samhället, varför också bredband blir en allt viktigare komponent för att möta det moderna samhällets behov av service

Läs mer

Fibergruppen - Ett helhetskoncept. www.fibergruppen.se

Fibergruppen - Ett helhetskoncept. www.fibergruppen.se Fibergruppen - Ett helhetskoncept Vad är fiber? Fiber är en kabeltyp där man använder optiskt ljus för dataöverföring istället för elektriska pulser (ADSL). Tekniken möjliggör blixtsnabb uppkoppling, både

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

Bredbandsstrategi Bollebygds kommun

Bredbandsstrategi Bollebygds kommun Bredbandsstrategi Bollebygds kommun Förslag mars 2015 2(10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Bredbandsstrategi för Sverige...3 1.4 Bredbandsstrategi

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige

Läs mer

INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN. Bredband via fiber. - framtidens kommunikation

INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN. Bredband via fiber. - framtidens kommunikation INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Bredband via fiber - framtidens kommunikation Byanätssamverkan i Örnsköldsviks kommun - för morgondagens samhälle År 2020 har 90 % av alla hushåll och företag tillgång

Läs mer

Välkommen Till STORMÖTE. Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening

Välkommen Till STORMÖTE. Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening Välkommen Till STORMÖTE Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening Var och När? Församlingshemmet i Amnehärad Måndag 18 februari 2013 kl. 18.30 Vi

Läs mer

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Landsbygden ska leva och utvecklas Därför behövs moderna bredbandslösningar Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande

Läs mer

Statligt stöd till IT-infrastruktur (bredband) år 2002 Länssamverkan Bredband

Statligt stöd till IT-infrastruktur (bredband) år 2002 Länssamverkan Bredband Statligt stöd till IT-infrastruktur (bredband) år 2002 Länssamverkan Bredband Peter Dahlström Statens IT-infrastruktursatsning Nationellt IT-infrastrukturprogram Nationellt stomnät 2.500 Mkr Svenska Kraftnät

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och

Läs mer

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013 Bredbandsundersökning - synen på bredbandsfrågor bland politiker och tjänstemän i Sveriges kommuner. Statistikrapport - Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Local Fibre Alliance www.ssnf.org Ansvarig utgivare:

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Sida 1(4) Datum 2015-06-26 Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Behovskartläggningens syfte och

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi

Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-05-05 KS-2014/478.159 1 (5) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Kinna 4 juni 2014 Tore Johnsson Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr Nu bygger vi fibernät! Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... Ronneby Miljö & Teknik och Karlshamn Energi har tecknat

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Bredbandsstrategi. för Östergötland

Bredbandsstrategi. för Östergötland Bredbandsstrategi för Östergötland 2013 2020 Förord För drygt tio år sedan påbörjades utbyggnaden av bredbandsnät med stora statliga stöd. En utbyggnad som inledningsvis skedde objekt för objekt och då

Läs mer

Nu kommer fibernätet till: Laholm

Nu kommer fibernätet till: Laholm Nu kommer fibernätet till: Laholm En utbyggnad som förändrar Sverige Sveriges tredje största stadsnät 100% fokus på stadsnät och telekom Erfarenhet och kompetens Öppenhet, Helhetsgrepp, Närhet och Flexibilitet

Läs mer