Bredbandskartla ggning Sö rmland 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bredbandskartla ggning Sö rmland 2014"

Transkript

1 Bredbandskartla ggning Sö rmland 2014 Vicicom AB

2 Sammanfattning Tillgång till bredband med hög kvalitet och kapacitet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning i kommun, näringsliv, sysselsättning och inte minst för att möta de krav som finns från medborgare och näringsliv på att nyttja dagens och framtida digitala tjänster. Det är viktigt att alla invånare i Sörmland har möjlighet att ta del och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. Under åren skedde en omfattande utbyggnaden av bredband i länet. Det man gjorde var att ansluta fleralet telestationer nät, vilket innebar att de allra flesta fick tillgång till xdsl. Detta innebar stor förbättring mot tidigare, och nöjdheten med bredbandskapaciteten bland medborgare och företag steg markant under denna period. Sedan dess har emellertid hushållen och företagens krav på högre kapaciteter ständigt ökat och allt tyder på att den utvecklingen kommer att fortsätta framöver. Regeringen har i sin digitala agenda satt som mål att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s år I huvudsak kommer detta uppnås genom att fibernät byggs ut så att de når ända fram till hushåll och företag. Mobilt bredband är idag och kommer vara i framtiden också ett komplement till de fasta fibernäten. PTS, Post och Telestyrelsen bedömer att endast 4 till 6 procent utöver de som inte har tillgång till 100 Mbit/s via fibernäten år 2020, kommer att kunna få det via mobilnäten. Enligt PTS senaste kartläggning från 2012 finns 42 procent av befolkningen och 35 procent av företagen i Sörmland i er som är ansluten nätet. Nedanstående graf visar hur Sörmland förhåller sig till övriga län beträffande befolkning som finns i en fiberansluten. Befolkning som bor i en fiberansluten 80% 70% 60% 50% 40% 30% 26% 27% 28% 29% 32% 35% 37% 37% 38% 39% 39% 42% 42% 45% 47% 51% 55% 63% 68% 20% 10% 0% Rikssnitt 2012 PTS senaste bredbandskartläggning visar att näringslivs och hushålls tillgång i Sörmland ligger strax under rikssnittet. Totalt sett har en relativt hög andel av hushållen och näringsliv i Sörmland tillgång nät, men vad som är något oroande att utbyggnadstakten har avtagit på senare år. Detta beror delvis på att de

3 under 2000-talets början var en kraftig byggnation till allmännytta och flerfamiljshus där dessa till största delen nu är anslutna nät. Nu återstår att förtäta i tätorter till enfamiljshus och till småorter och landsbygd utanför tätorterna. Mellan var den årliga tillväxen av befolkning som bor i fiberansluten endast 2,7 procentenheten i Sörmland, vilken är en av de lägsta bland länen i Sverige. Årligt tillväxt av hushåll med tillgång 14,0% 12,8% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 1,9% 2,2% 2,7% 2,7% 2,7% 3,1% 3,2% 3,2% 3,4% 3,4% 3,7% 3,9% 4,3% 4,5% 4,7% 5,2% 6,8% 8,3% 9,8% 0,0% Forsätter utbyggnaden i samma takt som under perioden , kommer endast 64 procent av Sörmlands befolkning ha tillgång år Detta innebär att Sörmland inte kommer att nå regeringen mål om att 90 procent av alla hushåll skall ha tillgång till 100 Mbit/s år Enligt bedömningar från PTS 1 kommer mobilt bredband som bäst ge ytterligare fyra till sex procentenhet av befolkning tillgång till 100 Mbit/s. Prognos på tillgång bland hushåll med nuvarande utbyggnadstakt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% % 64% Sverige Sverige - Prognos Södermanland län Södermanland län - Prognos 1 Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi - PTS-ER-2013:10

4 Läget är särskilt bekymmersamt på landsbygden, där endast 6 procent av befolkning idag har tillgång. Vidare visar kartläggningen att tillgång till bredband via fibernät skiljer sig mycket åt mellan kommunerna, vilket nedanstående graf visar. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Befolkning med tillgång /närheten 0% Sverige Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker 354 m Den ljusblåa stapeln visar andelen av befolkningen som bor i en fiberansluten medan den mörkblåa visar den andel av befolkningen som inte anslutits ännu, men som finns i närhet av befintlig fiberinfrastruktur och som utan allt för stora kostnader skulle kunna anslutas. Det är viktigt att alla i Sörmland har möjlighet att ta del och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. För att Sörmland inte skall halka efter krävs att regionen åter tar ett samlat grepp om bredbandsfrågan. Rekommendationerna är att Formulera vision och mål för länet Arbeta fram en regional bredbandsstrategi, Detta är en förutsättning för att få tillgång till stödmedel för bredband Samordna fibernätsutbyggnad med mobiloperatörernas utbyggnad av 4G, detta är en unik möjlighet att få hjälp med finansieringen av bredbandsutbyggnad i kommunen. Öka samverkan mellan regionens kommuner Detta kan ske exempelvis genom att tillsätta en regional bredbandssamordnare. Arbeta fram kommunala bredbandsstrategier De kommunerna som ännu inte gjort så, bör ta fram egna kommunala bredbandsstrategier. Skapa konkreta handlingsplaner utifrån de kommunala bredbandsstrategierna samt avsätta kommunala medel Agera skyndsamt

5 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Definition av bredband Vad är bredband? Tekniker för bredband Bredband en förutsättning för samhällsutveckling Inledning Företag Hushåll Offentlig sektor En tillbakablick - utbyggnad av bredband under 2000-talet IT-Infrastrukturutredningen IT-propositionen Bredbandsutredningen IT-Infrastrukturprogram Upphandling av bredbandsnät Utbyggnad av bredband steg ett Utbyggnad av bredband steg två Byalagsutbyggnad Utbyggnad av bredband tom Inledning Förklaring till täckningskartorna Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Planerad utbyggnad av bredband utbyggnad Anslutningsgrad av bredband i Sörmland och omvärldsanalys... 47

6 7.1 Inledning Hushåll med tillgång Företag med tillgång Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Slutsats och analys Slutsats Rekommendationer Bilagor Bilaga 1 Utbyggnad i stad och landsbygd, Sörmland Bilaga 2 PTS Bredbandskartläggning 2012

7 1 Bakgrund och syfte Regionförbundet har för något år sedan arbetat mer aktivt med bredband i länet, både vad gäller täckning och användning. Det är nu återigen aktuellt att göra en genomlysning området. Konsultbolaget Vicicom har fått i uppdrag av Regionförbundet Sörmland genomföra en bredbandskartläggning av länet innehållande följande delar: Fysisk utbyggnad av bredband, det vill säga befintliga nät. Planerad utbyggnad av bredband Geografisk täckning av bredband av olika tekniker och hastigheter. Anslutningsgrad hur stor andel av företagen och hushållen har tillgång till bredband av olika tekniker och hastigheter. Vicicom uppdrag innebär även att ta fram en jämförelse i utbyggnad med andra motsvarande län och nationellt. Hur står sig länet vad gäller utbyggnadstakt och utveckling mot andra län? Denna kartläggning inklusive analys ska ligga till grund för ett eventuellt beslut om att regionförbundet och respektive kommun ska ta fram en regional och kommunal bredbandsstrategi fram till

8 2 Definition av bredband 2.1 Vad är bredband? Bredband kan definieras som infrastruktur som möjliggör hög kapacitetsöverföring av digitala tjänster. För att tjänsterna ska fungera på ett bra sätt krävs en bra initial kapacitet som på ett enkelt sätt kan utökas i takt med att kraven på kapacitet ökar, samt att anslutningen är tillförlitlig och med rimliga svarstider. Det finns ingen officiell definition av vilken hastighet som gäller för att en anslutning ska få kallas bredband. Post- och telestyrelsen skriver följande på sin hemsida: Att försöka knyta en särskild överföringshastighet till begreppet kan vara svårt eftersom bland annat den tekniska och kommersiella utvecklingen riskerar att snabbt göra en sådan definition inaktuell. Figuren nedan visar på den historiska och den prognostiserade utvecklingen av kapaciteten på bredband. I nuläget finns det inga tecken på att utvecklingen skulle avstanna. Tvärtom finns det signaler som tyder på att nuvarande prognos underskattar utvecklingstakten. 1 Gbit/s Mbit/s Mbit/s Mbit/s 1 Mbit/s kbit/s 0 0,5 kbit/s Beräknat Verklig 10 kbit/s 0 14,4 kbit/s 1 kbit/s bit/s Figur 1 Utvecklingen av bredbandsnätet i ett normalt svenskt hushåll från år inklusive en prognos fram till år Som referens att med 1Mbit/s tar det 12 timmar att ladda ner en DVD Disc 5Gbyte med 1Gbit/s tar det 1 minut. Källa: Bredbandsstrategi för Skåne Just nu är hastigheten 100 Mbit/s på tapeten eftersom det är den hastighet som regeringen har satt som mål att 90 % av alla hushåll och företag skall ha tillgång till år

9 2.2 Tekniker för bredband Bredband kan antingen ske via en fast- eller mobil förbindelse. Det finns även en hybrid variant för landsbygd och glesbebyggda områden att använda en trådlös förbindelse med fasta antenner. Den lösningen är i dagsläget inte speciellt utbredd i Sverige men kommer säker finnas i viss omfattning i framtiden lösningar innebär att man etablerar nät bestående av fiberoptiska kablar. En av de främsta fördelarna med det fiberoptiska nätet är att signalöverföringen bokstavligen går med ljusets hastighet och att kapacitetsöverföringen i fiberkabeln är i princip obegränsad. Det som sätter begränsningen är den aktiva utrustningen som ansluts kabeln i vardera ende. Den aktiva utrustningen har normalt en livslängd på i genomsnitt sju år då kapaciteten samtidigt höjs. Just nu sker uppgradering av de fiberoptiska näten i många stadsnät och hos nationella operatörer runt om i Sverige, från aktiv utrustning som klarar av 100 Mbit/s till utrustning som klarar Mbit/s. Med den utvecklingstakt som har varit historiskt de senaste åren kommer nästa uppgradering ske någon gång år då man uppgraderar till Mbit/s. n är lämplig för kapacitetskrävande applikationer och för att leverera flera bredbandstjänster över samma access, exempelvis höghastighetsaccess till Internet, IP-telefoni, Video och högupplöst TV. En viktig del med fibernäten är också att trafiken är symmetrisk d.v.s. det går lika snabbt att skicka som att ta emot trafik, vilket blir mer och mer viktigt eftersom många tjänster läggs i nätet (Molnet) Kabel-TV Det är möjligt att erbjuda bredband via kabel-tv-näten. Kabel-tv- nät finns mestadels i tätortsområden och har liten utbredning i glest bebyggda områden. Överföringshastigheten är högre än via xdsl men lägre än den via fiber. Det går snabbare att ta emot än att skicka filer. Idag anläggs kabel-tv-nät i mycket begränsad omfattning. Istället är det befintliga nät som uppgraderas. I koaxkabelnät levereras idag Internet access på 500 Mbit/s till slutanvändare samtidigt som man kan leverera högupplöst TV och Video xdsl xdsl (ADSL, ADSL2+, VDSL) innebär att man får bredband via det kopparbaserade telenätet, denna teknik når idag 95-98% av företag och hushåll i landet. Tillgång till xdsl har möjliggjorts genom att telestationer har anslutits nätet, de är alltså endast den sista sträckan mellan telestation och slutkund som trafiken går i kopparnätet. xdsl har asymmetrisk överföringshastighet, vilket innebär att det går snabbare att ta emot än att skicka filer. 3

10 Hastigheten på xdsl är beroende av hur långt avståndet är till närmaste telestation samt kvalitén på teleledningar och utrustning som sitter i telestationen. Förenklat kan man säga att hastigheter på 0,5 Mbit/s är möjliga att få för de allra flesta. 2 Mbit/s kan nås om avståndet till telestationen är kortare än 5 km. Är telestationen uppgraderad till VDSL2 kan en teoretisk hastighet på 100 Mbit/s uppnås, men bara om avståndet till telestation kabelvägen är kortare än 800 meter. Slutsatsen är att tekniken xdsl inte kommer att kunna levererar 100 Mbit/s till särskilt många. Figur 2 Samband mellan hastighet och avstånd till telestationen. (Källa) Mobilt bredband Bredband via mobilnät täcker idag stora delar av Sverige. Fördelen med denna teknik är att den möjliggör uppkoppling mot Internet överallt, när som helst där det finns täckning. Nackdelen är att hastigheten oftast är lägre än för trådbundna alternativ och känsligare för stora mängder datatrafik. Utlovad kapacitet på tjänsten minskar snabbt ju längre från masten användaren kommer. Om många användare är uppkopplade samtidigt mot samma mast delar de på mastens kapacitet vilket också leder till lägre hastighet per användare. Trådlöst bredband har historiskt bestått av flera olika trådlösa tekniker så som wifi, Wimax, eller mobila lösningar så som 3G eller 4G. I dagsläget är det bara mobilt bredband via 3G och 4G som är alternativ för nationell täckning och wifi används för kommunikation på korta avstånd i hemmet eller hos företaget. När man pratar om trådlösa bredbandslösningar i denna rapport menar man främst 4G som är den teknologi som teoretiskt kan klara av 100 Mbit/s. En förutsättning för att klara av att överföra denna höga kapacitet vid trådlösa mobillösningar är dock att man har mycket tätare mellan masterna. Man brukar säga att 1G eller NMT som den första generationens mobila nät hette, så behövde man en mast var 10:e mil. När sedan 2G eller GSM kom så behövde man en mast var 5:e mil. För att klara av 4

11 3G behövde man en mast varje mil och för 4G så behöver man en mast var 500:e meter. Hur tätt masterna står är dels beroende på geografin (berg eller andra hinder) men också på antalet användare per mast. Figur 3 Hastigheten i mobilt bredband är beroende av avståndet mellan masten och användaren samt antalet samtidiga användare. Källa: SSNF tillsammans med LRF i tidskriften " byn" Ovanstående täthetsbeskrivning är därför en grov förenkling. Det som är viktigt är dock att man, för att klara av de höga överföringshastigheterna är tvungen att ansluta masterna med fiber för att klara av alla bredbandstjänster som ska gå i de mobila näten. När man pratar om 5G så brukar man prata om att sätta en mast i varje lyktstolpe och placera mobila noder hemma i hushållen (där det finns fiberuppkoppling) för att klara av de höga kapacitetsbehoven. Uppfattningen att vad ska vi med fibernät till när allt i framtiden kommer vara mobilt? är därför helt felaktig då våra framtida mobila uppkopplingar är helt beroende av fibernäten för att kunna fungera. Framtiden medför ett ständigt ökande behov av kapacitet. Oavsett teknik, trådlös eller trådbunden, är fibernäten en förutsättning för att bredbandstekniken ska kunna nyttjas fullt ut. Ju mer den trådlösa användningen ökar, desto större blir behovet av en underliggande fiberbaserad infrastruktur. De senaste 15 åren har metoderna för bredband och datakommunikation utvecklats från olika former av modem på telenätet lösningar och mobila nät. Detta har gett möjlighet till uppkopplingshastighet från 28Kbit/s till 1 Gbit/s som levereras i många stadsnät idag. 3 Bredband en förutsättning för samhällsutveckling 3.1 Inledning En väl utbyggd IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet krävs för att ge likvärdiga förutsättningar för företagande, samhälle och hushåll i olika delar av landet. Användandet av bredband och Internet är så omfattande att det är helt uppenbart att denna typ av infrastruktur är 5

12 lika nödvändig för samhällets utveckling såsom hamnar, järnvägar och vägar. Att varje företag och hushåll ska ha tillgång till kvalitativt goda bredbandstjänster måste nu betraktas som en självklarhet. 3.2 Företag Produktivitetsökningen IT-sektorn i Europa uppskattas årligen till 20 procent. Under åren 1995 till 2004 stod IT-sektorn för 40 procent av den samlade tillväxten i Europa och denna sektor är helt beroende av högklassig IT-infrastruktur. Behovet av IT-infrastruktur är dock inte begränsat till ITsektorn utan är idag en förutsättning för så gott som allt företagande och gynnar tillväxten hela näringslivet där även de allra minsta företagen ingår i ett globalt sammanhang. Företagen förlitar sig allt mer på IT-baserade lösningar och dessa ligger allt mer utanför företagens egna lokaler, t ex hos en servicepartner eller i så kallade molntjänster. För att svenska företag ska kunna dra nytta av den här effektiviseringspotentialen ställs stora krav på driftsäkerhet i näten samt på kontinuerlig utbyggnad och förnyelse.. Exempel på företagens användningsområden är: - Marknadsföring - Kommunikation med kunder och leverantörer - Omvärldsbevakning - Design och projektering - Löpande drift och produktionsstyrning - Administration Svenskt näringsliv undersöker årligen företagarnas uppfattning om bland annat tillgången till IT- och bredband i respektive kommun. Faktorn beskriver hur företagarna uppfattar tele- och IT-nätet i kommunen. För de flesta företag är det en självklarhet att snabbt och enkelt kunna kommunicera med omvärlden. Väl fungerande tele- och IT-nät är en förutsättning. Svaren från företagarna har översatts till poäng, dåligt = 1 poäng, inte helt godtagbart = 2 poäng, godtagbart = 3 poäng, bra = 4 poäng, mycket bra = 5 poäng, utmärkt = 6 poäng. Nedan visas resultatet för Sörmlands län jämfört med landet i övrigt. 3,8 Tele- och IT-nät (svar företagare) 3,6 3,4 3,2 3 2,8 2, Sverige Södermanlands län Figur 4 Företagarnas uppfattning om tele- och IT-näten i Sörmlands län 6

13 Diagrammet ovan visar att kundnöjdheten gällande IT och telenät hos näringslivet i Sörmland ligger under riksgenomsnittet och att den liksom för riket har sjunkit sedan Den nedåtgående trenden visar sannolikt att företagens behov har ökat mer än vad nuvarande teknik kan erbjuda och även om den nedåtgående trenden har avtagit något indikerar den att något behöver göras. 3.3 Hushåll Medborgarnas användning av digitala tjänster ökar snabbt. Genom bredband och IT skapas nya möjligheter till kommunikation, och de ger förutsättningar till större självständighet och delaktighet i samhället. Genom bredband och IT får individen möjlighet att på ett nytt, mer aktivt sätt, engagera sig och ta del av samhällsdebatten och organisera sig kring sina åsikter och intressen. I takt med den globala urbaniseringen blir det allt viktigare att människor på landsbygden också har möjlighet att ta del av samhällsservicen på ett effektivt sätt. För personer med olika typer av funktionsnedsättning underlättar bredband och IT vardagen i betydande utsträckning. Allt fler använder Internet för att söka tjänster och service, sköta sina affärer, komma åt massmedier och för att ladda ner film, musik och spel. Internet och sociala medier spelar idag stor roll i människors sätt att umgås och hålla kontakt med varandra. Med god tillgång till högkvalitativt bredband ökar möjligheten att både arbeta och studera på distans. Detta i sin tur får bland annat positiva effekter på miljön genom minskat resande och koldioxidutsläpp, utveckling av kunskapssamhället samt ökad livskvalitet genom att mera tid lämnas till såväl vardags- som fritidssysslor. 3.4 Offentlig sektor Bredband och IT-användning offentlig sektor ger lösningar som medför bättre kvalitet och tillgänglighet till en betydligt lägre kostnad. Vårdguiden och 1177 är goda exempel på webbtjänster som möjliggörs av bredband. Inom Karolinska Universitetssjukhuset används telemedicinsk kommunikation som omfattar både överföring av patientdata och videokonferenser för medicinska beslut. Elektronisk överföring av röntgenbilder mellan sjukvårdsenheter för diagnostisering och granskning har också blivit allt vanligare. Genom smart-phones får anställda hemtjänsten i Malmö stad information om dagens arbetsschema samt tillgång till vårdtagarspecifik information. Dessutom har digitala lås installerats till vårdtagarnas bostäder och telefonerna fungerar som digitala nycklar. Genom videokommunikation kan kommunerna anordna modersmålsundervisning och annan utbildning. Videokommunikation används även för vårdplanering och rättsväsendet för att förhöra vittnen och åtalade. Ett område som är under stark framväxt är den kommunikation som sker maskin till maskin (M2M). Exempel på aktiviteter är energibolagens elmätare hos kunder, biltvättar som ger meddelande om när det är dags att serva anläggningen, temperaturmätare som har kontroll i frysbilar och GPSsändare i fordon. Redan idag är 1,8 miljoner maskiner uppkopplade i Sverige. Enligt en undersökning som har genomförts av International Data Corporation (IDC) kommer 15 miljarder maskiner att vara uppkopplade och kommunicera med varandra globalt år Av dessa kommer minst 300 miljoner att finnas i Sverige. 7

14 Västerås stad har under de senaste åren prövat olika tjänster äldreomsorgen med hjälp av IT. Sedan år 2007 använder Västerås ACTION som stödtjänst för äldre anhörigvårdare. Tjänsten består av en dator med bildtelefon och kunskapsdatabank. Utvärderingar visar att ACTION bidrar till minskad ensamhet och isolering, ökad livskvalitet, ökad kunskap, ökat självförtroende och trygghet. Sedan 2009 arbetar Västerås bredare med IKT-stöd Informations- och teknikstöd i hemtjänsten för äldre och har med HI:s stöd genomfört projektet för att utvärdera behovsstyrt IKT-stöd och främja kvarboende för personer över 80 år. Från och med år 2013 införs e-hemtjänst som stöd till personer i ordinärt boende som beviljats hemtjänst eller boendestöd. En stödfunktion för välfärdsteknologi ligger centralt i hemtjänstens organisation och svarar för utbildning av biståndshandläggare och personal. De funktioner som är aktuella för Västerås stad är bildtelefoni, informations- och meddelandehantering samt natt tillsyn via kamera. Därtill har projekten visat att äldre Västeråsare är positiva till stöd via e-hemtjänst om det genomförs utifrån individuella förutsättningar, behov och önskemål. Kostnaden för införandet av e-hemtjänsten beräknas under 2013 till 5,3 miljoner kronor då samtlig hemtjänstpersonal utbildas minskar kostnaderna för införandet av e-hemtjänsten till 3,8 miljoner kronor, samtidigt som kostnadsminskningar i verksamheten beräknas till mellan 6,5 miljoner kronor och 15,5 miljoner kronor. Vid 300 brukare av e-hemtjänsten beräknas nettobesparingen vara mellan 5,7 miljoner kronor och 20,6 miljoner kronor enligt Västerås projektet Kommunalt bredbandsindex Bredbandsforum har på regeringens uppdrag tagit fram ett kommunalt bredbandsindex. Det är ett mått på hur långt kommunerna kommit med att uppnå de nationella bredbandsmålen. Indexet fokuserar på tre områden kommunens engagemang, konkurrens i nätet och faktisk utbyggnad av höghastighetsbredband. Detta är planerat att bli en årlig återkommande index, resultatet i detta avsnitt redovisar utfallet av det första och hittills enda omgången. Faktisk utbyggnad ger poäng för hur stor andel av befolkning och företag som har tillgång till minst 50 Mbit/s 2 de fyra kategorierna befolkning i tätort, företag i tätort, befolkning på landsbygd samt företag på landsbygd. Tillgång hos 40 procent eller mer ger 2 poäng, tillgång hos 30 procent till 40 procent ger 1 poäng och mindre än 30 procent ger 0 poäng. Således kan en kommun få maximalt 8 poäng för faktiskt utbyggnad. Poängen för konkurrens respektive engagemang ger poäng utifrån svar i den enkät som bredbandsforum skickat till kommunerna. Har kommunen inte svarat på enkäteten får kommunen därför 0 poäng. Konkurrens rör frågor som om kommunen har eget stadsnät och i så fall om man erbjuder svartfiber och om statsnätet agerar kommunikationsoperatör. För engagemang får man poäng om man har en uppdaterad bredbandsstrategi och om den är förankrad i kommunfullmäktige/ kommunstyrelsen. Nedan presenteras resultatet för kommunerna i Sörmland. 2 Materialet för faktisk utbyggnad kommer ifrån Kommunikationsmyndigheten PTS, Bredbandskartläggning 2011,

15 Kommunalt bredbandsindex ,1 6,6 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Faktisk utbyggnad Konkurrens Engagemang Sörmland Rikssnitt Figur 5 Bredbandsindex för Sörmlands kommuner Maximalt bredbandsindex är 25. Rikssnittet är 9,1 och snittet för kommunerna är i Sörmland är 6,6. Störst förbättringspotential finns på utbyggnadssidan av höghastighetsbredband. Genom att stimulera framtagande av kommunala bredbandsstrategier kommer engagemang och i viss mån konkurrensindikatorerna att öka. 9

16 4 En tillbakablick - utbyggnad av bredband under 2000-talet 4.1 IT-Infrastrukturutredningen Hösten 1998 tillsatte regeringen en utredning för att skapa en bättre konkurrenssituation i Sverige vad gäller tele- och datatjänster samt för att se till att tillgången på nätkapacitet inte skulle hindra Sveriges utveckling som IT-nation. Bakgrunden till utredningen var att de flesta nya operatörer och tjänsteleverantörer som tillkommit sedan telemonopolet avreglerades inte ansåg sig kunna konkurrera med Telia på lika villkor. Denna brist på konkurrens innebar i praktiken att näringslivet och hushållen inte fick tillgång tjänster till konkurrensmässiga (låga) priser. Inom vissa områden i Sverige fanns dessutom ett akut behov av högre nätkapacitet. Detta behov tillgodosågs inte av Telia eller övriga nätägare. IT-infrastrukturutredningen fastställde att 5 Mbit/s var den kapacitet som krävdes för att man skulle kunna telefonera, surfa på Internet, överföra rörliga bilder (video) i ett och samma nät, vid samma tidpunkt. De angivna 5 Mbit/s till alla hushåll var främst avsett som en riktlinje vid dimensionering av nya nät. När IT-infrastrukturutredningen presenterades hösten 1999 riktades kritik mot detta mål, att det var överdrivet. Andra bedömare ansåg att behovet av bandbredd skulle komma att fördubblas varje år. Med facit i hand ser man att målet inte var överdrivet. 4.2 IT-propositionen IT-infrastrukturutredningen omsattes till en IT-proposition som föreslog en satsning tre prioriterade områden: Åtgärder för att öka tilliten till IT Öka kompetensen att använda IT i samhället Öka tillgänglighet till informationssamhällets tjänster Propositionen innehöll dessutom en inriktning för statens åtaganden när det gäller ITinfrastrukturen. Inriktningen avsåg ekonomiskt stöd till kommunerna och att Svenska Kraftnät skulle ges uppgiften att bygga ut ett nationellt stomnät med minst en anslutningspunkt i varje kommun. Totalt föreslogs i propositionen att staten skulle investera 8,2 miljarder kronor i bredbandsutbyggnad. De 13 juni, 2000 beslutade riksdagen att föreslagna IT-proposition skulle verkställas. 10

17 4.3 Bredbandsutredningen Ett steg i fattade beslut var en utredning och bidragsfördelning till kommunerna. Utredningen som kom att heta Bredbandsutredningen presenterades under hösten 2000 och redovisade tilldelningen av statsbidrag till kommunerna. För Sörmland såg fördelningen ut enligt följande: Kommun Utbyggnad tätorter Utbyggnad till tätorter Administrativt stöd Vingåker kr kr kr Gnesta kr kr kr Nyköping kr kr kr Oxelösund 0 kr 0 kr kr Flen kr kr kr Katrineholm kr kr kr Eskilstuna kr 0 kr kr Strängnäs kr kr kr Trosa kr kr kr Summa kr kr kr Figur 6 Stöd till kommunerna i Sörmland Beräkningar i IT-infrastrukturutredningen visade att utbyggnad av nya bredbandsnät i Sverige, ut till orter ner till 50 invånare skulle kosta ca 70 miljarder kronor. Staten beslutade att avsätta totalt 8,2 miljarder kronor. Av dessa medel fördelades cirka 71 miljoner till Sörmland. 4.4 IT-Infrastrukturprogram För att kommunerna skulle få ta del av statens bidrag för bredbandsutbyggnad krävdes att ITinfrastrukturprogram togs fram. Syftet från statens sida var att få kommunerna att skapa en politisk förankring samt få kommunerna att kartlägga och planera utbyggnaden till de områden de gör störst nytta. Arbetet med framtagning av IT-infrastrukturprogram påbörjades i september 2001 och avslutades i februari Framtagning av IT-infrastrukturprogram genomfördes i respektive kommun, med samordning av Kommunförbundet. Enligt förordningen i SFS 2001:349 skulle ett IT-infrastrukturprogram besvara följande frågeställningar: 1. Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor 2. Förutsättningarna hela kommunen för behov av IT-infrastruktur 3. Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet 4. Målet för nätets utformning 10 år efter programmets antagande 5. Principerna för de villkor som skall gälla för nätets utbredning, tidsperioder för nätets utbyggnad samt prisstruktur 6. Hur monopolisering av nätet skall undvikas 7. Hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall ske. 8. Hur totalförsvarets behov skall beaktas 11

18 Framtagningen av programmen följde en framtagen mall. Kartläggning av befintlig nätstruktur hämtades från tidigare projekt. IT-infrastrukturprogrammen redovisades och antogs i kommunstyrelserna (i vissa kommuner även i kommunfullmäktige) Förutom IT-infrastrukturprogram för respektive kommunen sammanställdes ett övergripande länsprogram. I länsprogrammet redovisades en uppdaterad nulägesbild för 2004 som redovisar de fibernät som de olika operatörerna har i länet, dvs Telia, Telenor, Svenska kraftnät, stadnsnäten etc. Figur 7 Kartläggning befintliga bredbandsnät, Status november 2001 (källa: Underlag från operatörer och nätägare) Region Sörmland tog också fram ett önskat målnät för länet som innebar att alla huvudorter och kransorter i kommunerna skulle vara ihopkopplade via olika operatörers fibernät. Nedanstående bild visar det totala målnätet för Sörmland baserat på framtagna målnät i ITinfrastrukturprogram för respektive kommun. 12

19 Figur 8 Målnät år Upphandling av bredbandsnät I maj 2002 påbörjades upphandlingen av utbyggnad av bredbandsnät. Projektet omfattade att ta fram en kravspecifikation och upphandlingsunderlag samt genomföra upphandling, förhandling och avtalstecknande. Projektet drevs av Kommunförbundet Sörmland med deltagande av samtliga kommuner. Förfrågan omfattade utbyggnad och tillhandahållande av bredbandsnät till och i 123 orter i länet samt ca 295 anslutningspunkter i dessa orter för kommuner och landsting. Vid utvärdering av inkomna anbud konstaterades att slaget skulle stå mellan Telia och Teracom. Vattenfall som i tidigare projektsteg indikerat sitt intresse inkom inte med anbud. Anledningen var ett beslut på högre nivå att inte bygga ut mer fibernät. Vattenfall överförde stora delar av sina nät till Arrowhead där Vattenfall vid denna tid var stor ägare. Efter förhandlingar med Telia respektive Teracom, och internt mellan kommunerna beslutades hösten 2003 att anta Teracoms anbud för bredbandsutbyggnad. När det gäller bredbandsförbindelser för kommuner och landsting egna behov beslutades att teckna ramavtal med både Teracom, och dess lokala partners samt Telia. Avtal tecknades mellan Teracom och respektive kommun i november Den totala projektkostnaden beräknades till ca 260 miljoner kronor. Teracom ersättning blev totalt ca 110 miljoner kronor, varav kommunerna stod för 33 miljoner kronor. Katrineholms kommun som deltagit i upphandlingen valde att inte teckna avtal med Teracom, utan gav Utsikt i uppdrag att bygga ut bredbandsnät i kommunen. I och med att Katrineholms kommun 13

20 valde att direkt teckna avtal med Utsikt, utan föregående upphandling fick de inte ta del av statsbidragen. Flens kommun deltog i det regionala samarbetet, men hade även på egen hand genomfört en upphandling. Anledningen var främst speciella förutsättningar som krävde en egen hantering. Kommunens utvärdering och förhandling resulterade dock i att avtal tecknades med Teracom, och avtal om fortsatt samarbete koordinerades via det gemensamma länsprojektet. 4.6 Utbyggnad av bredband steg ett Teracoms bredbandsnät kom att täcka en större andel av hushållen och företagen än vad som initialt beräknades. Den totala täckningsgraden blev ca 85 procent (andel hushåll som med möjlighet att köpa bredbandsanslutning). Redan i IT-infrastrukturutredningen konstaterades att det skulle bli oerhört dyrt att bygga ut bredbandsnät till alla, och att det inte skulle ske på kommersiella grunder. Staten hade inte heller möjlighet att stå för den kostnad det skulle innebär att bygga ut bredbandsnät till hushåll och företag utanför orterna. När statens förordningar för bredbandsutbyggnad presenterades omfattade statens stöd enbart hushåll och företag i orter med storleken 50 till invånare. Tack vare att staten ändrade förordningarna för områdesnät, och accepterade ADSL tekniken, samtidigt som den tekniska utvecklingen resulterade i ökad räckvidd, från initialt 2-3 km till 9 km kom Teracoms bredbandsnät att täcka inte bara orterna, utan även landsbygden i de teleområden som byggdes ut. Teracoms bredbands omfattar idag ca 90 teleområden, vilket ca ungefär hälften att det totala antalet teleområden. I 90 teleområden bor således 85 procent av befolkningen, i resterande bor 15 procent av befolkningen. 4.7 Utbyggnad av bredband steg två I takt med att Teracom, och Telias utbyggnad av bredbandsnätet fortlöpte ökade det generella behovet av bredbandsanslutning i Sörmland, och landet i övrigt. Allt fler företag och hushåll i de områden som inte omfattades av utbyggnaden kontaktade kommunerna. Trycket på kommunerna ökade successivt. De som kontaktade Telia fick svaret att det var kommunernas fel att de inte fått bredband, vilket inte gjorde saken bättre Trycket medförde att staten beslutade att tilldela kommunerna i landet ytterligare 500 miljoner kronor för bredbandsutbyggnad. Kommunerna i Sörmland tilldelades 14,6 miljoner kronor Pengarna togs från det bidrag staten avsatt för enskilda sägare för bredbandsanslutning (totalt 1,2 miljarder). Detta bidrag blev något av en flopp då det främst används till lyxavdrag för fiberanslutning av villor i städer. I och med att Katrineholm kommun inte utnyttjade sin del av statsbidraget fanns cirka 10 miljoner kronor kvar i icke utnyttjade statsbidrag. 14

21 Regionförbundet beslutade i samråd med kommunerna att genomföra en ny upphandling med målet att försöka få till stånd en bredbandsutbyggnad till de resterande 15 procent av befolkningen. Projektet startade i maj Anbud inkom från totalt fem aktörer i september Tre anbud var för hela länet, två för enskilda kommuner. Avtal tecknades mellan SB Broadband och respektive kommun i februari Den totala projektkostnaden beräknades till 56 miljoner kronor. SB Broadbands ersättning blev 27,4 miljoner kronor, varav kommunerna stod för 2,8 miljoner kronor. För 56 miljoner kronor kunde man med radioteknik bygga ut samma geografiska yta som med ADSL teknik kostade 260 miljoner kronor (Teracoms utbyggnad). De ekonomiska ramar som fanns för den kompletterade bredbandsutbyggnaden hade räckt till att bygga max teleområden av resterande ca Utbyggnaden av det radiobaserade nätet skulle enligt avtal varit klart i augusti SB Broadband drabbades av vissa förseningar, men nätet var i princip utbyggt och klart i november SB Broadband drabbades till stora delar av samma konkurrens som Teracom, det vill säga att Telia byggde ut ADSL i de delar där det gick att få lönsamhet. SB Broadband nådde därmed inte lönsamhet. I februari 2007 var ca 150 abonnenter anslutna till nätet, och ca 600 beställningar fanns hos Tyfon, men SB Broadband hade inte ekonomi att driva verksamheten vidare. Kommunerna var inte intresserade av att stödja verksamheten, SB Broadband gick därmed i konkurs. 4.8 Byalagsutbyggnad Sedan 2010 finns en bidragsmodell för utbyggnad av fibernät på landsbygden. Det är medel från Jordbruksverket och PTS som används. Bidragen har varit uppdelade i kanalisationsstöd samt projektstöd. Förenklat kan man säga att kanalisationsstöd använts vid utbyggnad av fibernät mellan orter, och projektstöd för utbyggnad i orter, till er. Utöver bidrag från Jordbruksverket och PTS har även EU-medel funnits, vilka hanterats av Tillväxtverket. I Eskilstuna, Flen, Strängnäs och Nyköping byggde det kommunalägda stadsnät ut fiber till ett stort antal orter i samband med DSL utbyggnaden Man fick då en omfattande grundläggande infrastuktur vilket varit mycket bra vid utbyggnad av fibernät i orter och på landsbygd. I Katrineholm byggde Utsikt ut till merparten av kommunens tätorter och körde egen xdsl. I Sörmland var Nyköpings mest aktiva när de bidragsmöjligheterna kom Gästabudstaden tillsammans med kommunens bidrag 2010 för utbyggnad av fibernätet på landsbygden 22,5 miljoner kronor (total budget 45 miljoner kronor). Utbyggnaden på landsbygden har pågått sedan 2010 och ytterligare bidrag har sökts. I Eskilstuna finns ett större byalag som började bygga redan 2008 med EU-medel. Idag har de 250 anslutna er. Ägandet av fibernätet övergår i slutet av 2014 till Eskilstuna Energi och miljö. Flens kommun sökte och fick EU-medel 2010 för utbyggnad av fibernät till företag. Projektet genomfördes med framgång. Flens kommun sökte och beviljades 2013 medel för utbyggnad av fibernät mellan Sparreholm och Fejbol/Ramsberg. 15

22 Katrineholms kommun, tillsammans med Norrköping och Finspångs kommun fick bidrag från PTS och EU för utbyggnad mellan kommunerna. Utbyggnaden genomfördes och möjliggjorde anslutning av hushåll och 425 företag. Totalt byggdes 120 km fibernät. Katrineholms kommun beviljades bidrag för utbyggnad av fibernät till Strångsjö Även sträckan Forssjö-Björkvik har byggts ut. Utsikt har medverkat i byalags projekt i Forsa, Lilla Toltorp, Bjurstorp respektive Duveholm. Totalt cirka 150 er. Byalagsutbyggnad har även varit på gång i Björkvik. Utsikt Bredband tillämpar en modell där man erbjuder anslutning nät för kr. Tillkommer gör kostnad för förläggning av kanalisation. Vanligtvis krävs att förening bildas som söker bidrag. Trosa har genom Trosa nät fått bidrag för utbyggnad till och i Västerljung. Omfattar ca 90 er. Trosa nät har även fiber ut till Öbolandet samt planerar att bygga till Lagnöviken. I Vingåker har Vingåkers kommun fått bidrag för utbyggnad på landsbygden. Oklart till och i vilka orter, men enligt marknadsanalys skall omfattning vara ca 500 er. I Gnesta har man tecknat helhetsavtal med Telia och förväntar sig att Telia skall bygga ut på landsbygden. I Strängnäs byggde SEVAB ut fibernät till 14 orter. I ett flertal av dessa orter har fibernät byggts ut. Byalagsnät finns i Aborrberget, Härad, Merlänna, Stallarholmen, Vansö Kyrkby, Åkers styckebruk samt Lindvreten. 16

23 5 Utbyggnad av bredband tom Inledning Detta kapitel beskriver geografiskt tillgången till 100 Mbit/s, fiber, xdsl samt mobilt bredband genom att visa täckningskartor för respektive teknik och kommun. Det redogör också för den befintliga fiberinfrastruktur som finns i respektive kommun. Under åren skedde en omfattande utbyggnaden av bredband i länet. Det man gjorde var att ansluta fleralet telestationer nät, vilket innebar att de allra flesta fick tillgång till xdsl. Detta innebar stor förbättring mot tidigare, och nöjdheten av bredbandskapaciteten bland medborgare och företag steg markant under denna period. Sedan dess har emellertid hushållen och företagens krav på högre kapaciteter ständigt ökat och allt tyder på att den utvecklingen kommer att fortsätta framöver. Regeringen har satt som mål att 90 % av hushåll och företag skall ha tillgång till 100 Mbit/s år I huvudsak kommer detta uppnås genom att fibernät byggs ut så att de når ända fram till hushåll och företag. Mobila tekniker kommer att vara ett komplement och PTS gör bedömning 3 att enbart 4 till 6 procent utöver de som inte har tillgång till 100 Mbit/s med trådbunden teknik år 2020, kommer att kunna få det via mobilnäten. Figur 9 Befintlig fiberinfrastruktur 2014 i Sörmland 3 Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi - PTS-ER-2013:10 17

24 Sedan 2000-talet stor utbyggnad har kommunerna i Sörmland har satsat på bredbandsutbyggnad i varierande omfattning. Vissa kommuner har genom sina kommunala energi- eller sbolag satsat på bredbandsutbyggnad främst i tätorterna kommunen. De kommuner som kommit längst är Eskilstuna, Strängnäs, Nyköping och Oxelösund. Övriga kommuner har gjort viss utbyggnad till framförallt det kommunala bostadsbolaget och kommunens egna arbetsställen. Ovanstående bild visar en samlad översikt från alla lokala och nationella nätägare på den fiberinfrastruktur som finns i länet Förklaring till täckningskartorna Följande täckningskartor bygger den årliga bredbandstillgången i land som Post- och telestyrelsen (PTS) genomför. Kartläggningen bygger på insamlat material från anmälningspliktiga nätägare och tjänsteleverantörer. I rapporten kartläggs tillgången till bredband när det används från fasta punkter (så kallat fast bredband). De fasta punkterna är i rapporten avgränsade till adresser där det finns hushåll eller arbetsställen. Tillgången vid mobil användning av bredband (så kallat mobilt bredband) kartläggs inte. I kartläggningen avses dock alltså endast användningen av fast bredband oavsett om det gäller bredband via mobilnäten eller andra typer av bredband. Med tillgång till menar att man på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe. Sverige har delats in i kvadrater om 250 gånger 250 meter i varje sådan kvadrat har PTS beräknat ur stor andel som har tillgång till en viss teknik och hastighet. Denna andel motsvaras av en färg enligt nedanstående. Figur 10 Befintlig fiberinfrastruktur 2014 i Sörmland Observera att det endast är ytor där det finns hushåll eller företag som är färglagda. Om en yta varken är grön, gul, orange eller röd innebär det alltså att det helt saknas hushåll och företag i området. Då det gäller täckning av mobila bredband så utgår PTS från operatörerna stäckningskartor. Dessa har i en annan studie 4 visat sig var kraftigt överdrivna, vilket man bör ha i åtanke när man betraktar dessa kartor. Det skall också nämnas att det har riktats kritik på hur PST mäter fibertäckning. PTS inkluderar endast hushåll och företag där det finns fiber fram till en. Om ett stadsnätbolag till exempel har erbjudit och byggt fiber till ett villaområde är det endast de villor som tackat ja och anslutit sig till stadnätet anses ha tillgång. Detta trots att återstoden av villorna på kort tid och med små medel i regel skulle kunna efteranslutas eftersom fibern ligger utmed tomtgränsen. 4 Rapport om stickprovsmätningar av mobiltäckning (N2013/2537/ITP), PTS,

25 5.3 Eskilstuna Mbit/s täckning Figur 11 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Eskilstuna kommun täckning Figur 12 Täckningsgrad fiber i Eskilstuna kommun 19

26 5.3.3 xdsl täckning Figur 13 Täckningsgrad xdsl i Eskilstuna kommun Mobil täckning Figur 14 Täckningsgrad för 4G i Eskilstuna kommun 20

27 5.3.5 nät Figur 15 Befintlig fiberinfrastruktur i Eskilstuna kommun 21

28 5.4 Flen Mbit/s täckning Figur 16 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Flens kommun täckning Figur 17 Täckningsgrad fiber i Flens kommun 22

29 5.4.3 xdsl Täckning Figur 18 Täckningsgrad xdsl i Flens kommun Mobil täckning Figur 19 Täckningsgrad 4G i Flens kommun 23

30 Figur 20 infrastruktur i Flens kommun nät 24

31 5.5 Gnesta Mbit/s täckning Figur 21 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Gnesta kommun täckning Figur 22 Täckningsgrad fiber i Gnesta kommun 25

32 5.5.3 xdsl-täckning Figur 23 Täckningsgrad xdsl i Gnesta kommun Mobil täckning Figur 24 Täckningsgrad 4G i Gnesta kommun 26

33 5.5.5 nät Figur 25 infrastruktur i Gnesta kommun 27

34 5.6 Katrineholm Mbit/s täckning Figur 26 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Katrineholms kommun täckning Figur 27 Täckningsgrad fiber i Katrineholms kommun 28

35 5.6.3 xdsl-täckning Figur 28 Täckningsgrad xdsl i Katrineholms kommun Mobil täckning (4G) Figur 29 Täckningsgrad 4G i Katrineholms kommun 29

36 5.6.5 nät Figur 30 Befintlig fiberinfrastruktur i Katrineholms kommun 30

37 5.7 Nyköping Mbit/s täckning Figur 31 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Nyköpings kommun täckning Figur 32 Täckningsgrad fiber i Nyköpings kommun 31

38 5.7.3 xdsl-täckning Figur 33 Täckningsgrad xdsl i Nyköpings kommun Mobil täckning (4G) Figur 34 Täckningsgrad 4G i Nyköpings kommun 32

39 5.7.5 nät Figur 35 Befintlig fiberinfrastruktur i Nyköpings kommun 33

40 5.8 Oxelösund Mbit/s täckning Figur 36 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Oxelösunds kommun täckning Figur 37 Täckningsgrad i Oxelösunds kommun 34

41 5.8.3 xdsl-täckning Figur 38 Täckningsgrad xdsl i Oxelösunds kommun Mobil täckning Figur 39 Täckningsgrad 4G i Oxelösunds kommun 35

42 5.8.5 nät Figur 40 Befintlig fiberinfrastruktur i Oxelösunds kommun 36

43 5.9 Strängnäs Mbit/s täckning Figur 41 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Strängnäs kommun täckning Figur 42 Täckningsgrad i Strängnäs kommun 37

44 5.9.3 xdsl-täckning Figur 43 Täckningsgrad xdsl i Strängnäs kommun Mobil täckning Figur 44 Täckningsgrad 4G i Strängnäs kommun 38

45 5.9.5 nät Figur 45 Befintlig fiberinfrastruktur i Strängnäs kommun 39

46 5.10 Trosa Mbit/s täckning Figur 46 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Trosa kommun täckning Figur 47 Täckningsgrad i Trosa kommun 40

47 xdsl-täckning Figur 48 Figur 41 Täckningsgrad xdsl i Trosa kommun Mobil täckning Figur 49 Täckningsgrad 4G i trosa kommun 41

48 nät Figur 50 Befintlig fiberinfrastruktur i Trosa kommun 42

49 5.11 Vingåker Mbit/s täckning Figur 51 Täckningskarta över tillgång till 100 Mbit/s i Vingåkers kommun täckning Figur 52 Täckningsgrad i Vingåkers kommun 43

50 xdsl-täckning Figur 53 Täckningsgrad xdsl i Vingåkers kommun Mobil täckning Figur 54 Täckningsgrad 4G i Vingåkers kommun 44

51 nät Figur 55 Befintlig fiberinfrastruktur i Vingåker kommun 45

Bredbandskartla ggning So rmland 2014

Bredbandskartla ggning So rmland 2014 Bredbandskartla ggning So rmland 2014 Vicicom AB 2014-02-21 Version PA4 Sammanfattning Under arbete För att nå målen i den Digitala agendan behövs ett väl utbyggd fibernät både i tätort och landsbygd.

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 Bredband i Sala kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 Bredband i Skinnskattebergs kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 Bredband i Västerås kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR OCKELBO KOMMUN 2014-2020. Antagen av KF 25/14 2014-05-05

BREDBANDSSTRATEGI FÖR OCKELBO KOMMUN 2014-2020. Antagen av KF 25/14 2014-05-05 BREDBANDSSTRATEGI FÖR OCKELBO KOMMUN 2014-2020 Antagen av KF 25/14 2014-05-05 Innehåll Bakgrund... 3 Vision bredbandsstrategi...3 Mål...3 1. Ockelbo kommun behöver en bredbandsstrategi... 4 2. Vad är bredband?...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun 1. Bakgrund Den övergripande målsättningen för kommunen är att bredband ska underlätta tillvaron för invånare och näringsliv, stimulera tillväxten och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Bredband

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2011

PTS bredbandskartläggning 2011 Rapportnummer -ER-2012:11 Datum 2012-03-14 bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

PTS Bredbandskartläggning 2012

PTS Bredbandskartläggning 2012 Rapportnummer PTS-ER 2013:7 Datum 2013-03-19 PTS Bredbandskartläggning 2012 en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2014

PTS bredbandskartläggning 2014 Rapportnummer PTS-ER-2015:11 Datum 2014-03-24 PTS bredbandskartläggning 2014 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

Befolkning med tillgång till fiber

Befolkning med tillgång till fiber Bredband Vision och Beslut Målet är att uppfylla Regeringens vision om 90% av befolkningen bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast 2020 dvs fiber... -> 2020, statliga pengar 3.25 miljarder, 113 (!)

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM IT-INFRASTRUKTURPROGRAM Olofströms plan gällande tillgång till bredband inom kommunens geografiska område O l o f s t r ö m s k o m m u n INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SAMMANFATTNING...

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2013

PTS bredbandskartläggning 2013 Rapportnummer PTS-ER-2014:12 Datum 2014-03-21 PTS bredbandskartläggning 2013 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte med Bergs fiberförening 16 november 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Uppföljning av Linköpings kommuns it-infrastrukturprogram 2010-2014

Uppföljning av Linköpings kommuns it-infrastrukturprogram 2010-2014 Rapport 1 (18) 2015-06-03 Kommunledningskontoret Fredrik Eriksson, it-strateg Uppföljning av Linköpings kommuns it-infrastrukturprogram 2010-2014 Inledning Den 13 april 2010 fastställdes Linköpings kommuns

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Bredbandskartläggning i Vingåkers kommun

Bredbandskartläggning i Vingåkers kommun Bredbandskartläggning i Vingåkers kommun december 2010 Sid 1(22) 2010-12-17 15:12:29 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Teknikdiskussion... 4 2.1 Fiber... 4 2.2 Koppar... 4 2.3 Kabel-TV... 4 2.4 Mobilt

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 Sammanfattad version Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! 1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med

Läs mer

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun avseende perioden 2012 2016 Strategi Utgåva 2012-02-06 Sid 1(11) Innehållsförteckning Innehåll 1 Bakgrund... 3 1.1 Allmän utveckling sedan det senaste IT-infrastruktur-programmet...

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn

Läs mer

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30 l SALA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-09-30 13 (36) 177 Dnr 2014/987 INLEDNING i Sala kommun redogör för kommunstyrelsens strategi och handlingsplan för bredbandsfrågor.

Läs mer

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna. Fibernät i Hackvad Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Landsbygden ska leva och utvecklas Därför behövs moderna bredbandslösningar Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi

Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-05-05 KS-2014/478.159 1 (5) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte FyrBoDal 8 oktober 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Mobiltäckning Henrik Tibbling Enheten för spektrumtillsyn

Mobiltäckning Henrik Tibbling Enheten för spektrumtillsyn Mobiltäckning Henrik Tibbling Enheten för spektrumtillsyn Onsdag den 4 februari kl 13-15.00 i Valhall Post- och telestyrelsen Hur jobbar PTS med att förbättra mobilsverige? -Regeringsuppdrag -Tillståndsvillkor

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Orust 21 maj 2015 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2014-05-26 Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Dokumentnamn Bredbandspolicy Dokumenttyp Fastställd/upprättad av Kommunfullmäktige Datum Dokumentansvarig/

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Bredbandsstrategi. för Östergötland

Bredbandsstrategi. för Östergötland Bredbandsstrategi för Östergötland 2013 2020 Förord För drygt tio år sedan påbörjades utbyggnaden av bredbandsnät med stora statliga stöd. En utbyggnad som inledningsvis skedde objekt för objekt och då

Läs mer

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013 Bredbandsundersökning - synen på bredbandsfrågor bland politiker och tjänstemän i Sveriges kommuner. Statistikrapport - Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Local Fibre Alliance www.ssnf.org Ansvarig utgivare:

Läs mer

FIber till byn. för en levande landsbygd

FIber till byn. för en levande landsbygd FIber till byn 1 för en levande landsbygd Bredband till alla genom Fiber till byn Det är viktigt att landsbygden och de mindre orterna får samma tillgänglighet som storstäderna. Det är avgörande för Karlstads

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Fiber för bredband Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet. Ludvika framtidens, tillväxtens

Läs mer

INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN. Bredband via fiber. - framtidens kommunikation

INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN. Bredband via fiber. - framtidens kommunikation INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Bredband via fiber - framtidens kommunikation Byanätssamverkan i Örnsköldsviks kommun - för morgondagens samhälle År 2020 har 90 % av alla hushåll och företag tillgång

Läs mer

Projektrapport Täckningskollen

Projektrapport Täckningskollen Projektrapport Täckningskollen I de båda projekten Digital agenda för västra Mälardalen och Tillgänglighet till Hållbar IT genomfördes under hela 2014 en omfattande aktivitet som gick ut på att kartlägga

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Kinna 4 juni 2014 Tore Johnsson Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Bredbandsstrategi för Ovanåkers kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 2014-11-24 92

Bredbandsstrategi för Ovanåkers kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 2014-11-24 92 Bredbandsstrategi för Ovanåkers kommun Antagen av kommunfullmäktige den 2014-11-24 92 Regeringen har satt upp ambitiösa mål om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter IP-Only bygger framtidens infrastruktur Grundat 1999, EQT ny ägare sedan 2013 IP-Only bygger, driver

Läs mer

Tillsammans bygger vi framtiden. - med fiber för snabbt bredband!

Tillsammans bygger vi framtiden. - med fiber för snabbt bredband! Tillsammans bygger vi framtiden - med fiber för snabbt bredband! De digitala vägarna är lika viktiga som vägar och järnvägar Kalmar kommun satsar tillsammans med Telia på att bygga ut öppen fiber till

Läs mer

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsbåten 2011 Camilla Nyroos Pamela Davidsson Disposition Bredbandsstöd PTS medfinansiering PTS Bredbandskartläggning Frågor 2 PTS har sedan 2010 medel

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion

Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion Disposition Bakgrund Frågor till husägare Vad är en optisk fiber 3G och 4G Kanalisationsstöd Hur gör man Frågor 2013-02-01 b.svante.eriksson@gmail.com

Läs mer

Minnesanteckningar från Villagruppens möte om alternativa accesstekniker, den 18 februari 2015

Minnesanteckningar från Villagruppens möte om alternativa accesstekniker, den 18 februari 2015 Minnesanteckningar från Villagruppens möte om alternativa accesstekniker, den 18 februari 2015 Deltagare Vid mötet deltog, utöver deltagare från Bredbandsforums villagrupp, representanter för aktörer som

Läs mer

Nu kommer fibernätet till: Laholm

Nu kommer fibernätet till: Laholm Nu kommer fibernätet till: Laholm En utbyggnad som förändrar Sverige Sveriges tredje största stadsnät 100% fokus på stadsnät och telekom Erfarenhet och kompetens Öppenhet, Helhetsgrepp, Närhet och Flexibilitet

Läs mer

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad!

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad! Bredband via fiber Du hänger väl med......när fibern kommer till Råby I Nyköpings centralort levererar det kommunala bolaget Gästabudstaden fibernät till bostäder och företag. Nu pågår även en utbyggnad

Läs mer

Bilaga 14. Bredband och Byanät

Bilaga 14. Bredband och Byanät 1 Bilaga 14 Bredband och Byanät Bredband Bredband är idag ett samlingsnamn för olika tekniker som erbjuder snabb överföring av digital information. Detta innebär att det finns olika typer av bredband som

Läs mer

Välkommen Till STORMÖTE. Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening

Välkommen Till STORMÖTE. Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening Välkommen Till STORMÖTE Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening Var och När? Församlingshemmet i Amnehärad Måndag 18 februari 2013 kl. 18.30 Vi

Läs mer