Aktörsgemensamt CBRNE-möte

Transkript

1 MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (5) Antecknat av Hans Ekåsen Närvarande Mötesdatum Frånvarande Mötestid 09:30-15:30 Aktörsgemensamt CBRNE-möte Inledning Niklas Andrén. Niklas hälsade alla välkomna till årets första Aktörsgemensamma CBRNEmöte, det som fram till nu kallats Myndighetsmöte. Niklas informerade om den organisationsförändring som nyligen är genomförd på MSB. Bland annat har en ny avdelning bildats, Utveckling av samhällsskydd (US). I den nya avdelningen återfinns bland andra enheterna för säker hantering av farliga ämnen (US-SÄF) samt enheten för brand och olycksförebyggande arbete (US- BOF). I MSB:s regleringsbrev för 2016 framhålls bland annat vikten av kontinuerlig myndighetssamverkan avseende sprängämnesprekursorer och att hantering av CBRNE-ämnen utvecklas. Redovisning av projektet Aktörsgemensam CBRNEstrategi- Processer och prioriterade områden Anna Tubbin Jordbruksverket, Maria Muribi Försvarsmakten MSB fick 2013 regeringens uppdrag att Utarbeta en aktörsgemensam strategi för CBRNE-området i samverkan med berörda aktörer. Uppdraget var att strategin ska återge principer, metoder och arbetsformer som genererar en stärkt olycks- och krisberedskapsförmåga. Arbetet resulterade i två dokument: Aktörsgemensam CBRNE- strategi som redovisades till regeringen i december 2013 och Vägledning till den svenska aktörsgemensamma CBRNE-strategin. Under 2014 startade MSB ett nytt aktörsgemensamt projekt för att ta fram processer för förvaltning och uppföljning av arbetet inom CBRNE-strategins område och för att föreslå prioriterade områden. Projektledningen för detta projekt bestod av representanter för Försvarsmakten, Jordbruksverket, Kustbevakningen och MSB. I det fortsatta arbetet har prioriterade områden tagits fram (det som kallades kapitel 4 i redovisnigen till regeringen). En översyn och omarbetning av

2 samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 2 (5) vägledningen har gjorts, den kallas nu Aktörsgemensam CBRNE-strategi, version 2, I kapitel ett återfinns bland annat grunder för arbete inom CBRNE-området, kapitel två omfattar mål och delmål, där återfinns även den förvaltingsprocess som ska driva det fortsatta arbetet vidare. Största arbetet i projektet har varit delmål 3d, som bland annat omfattar prioriterade områden. För att få fram de prioriterade områdena har projektledningen läst och identifierat brister från en omfattande litteraturläsning. Läsningen resulterade i drygt hundra potentiella prioriterade områden. Efter avstämning mot definitionen för prioriterat område samt en bedömning av allvarlighetsgrad återstod nio områden. Dessa är; Katastrofmedicin, Bedömning av skyddsnivå, Krav på operativ CBRNE-förmåga, Samverkan, Det kända okända, VMA och utomhusalarmering, Analys av mikroorganismer, Gränskontroll av farliga ämnen Experter och nyckelfunktioner Förvaltning av aktörsgemensam CBRNE-strategi Bengt Källberg MSB Bengt Källberg förde ett resonemang om hur vi som aktörer tänker gå vidare? I det fortsatta arbetet är MSB förvaltare av strategin och dess prioriterade områden. Det kommande arbetet kommer även fortsatt att bedrivas aktörsgemensamt. Mötesdeltagarna fick spåna fritt en stund i ett kort grupparbete om den fortsatta förvaltningen. Några kommentarer: Experter finns utanför myndigheterna. Viktigt att alla deltar men vissa behöver hjälp med att komma igång Beslut måste komma från hög nivå Regeringskansliet, departement för att få ett genomslag hos aktörerna Krav och måste komma från Regeringskansliet eller departement annars kommer verksamheten att prioriteras bort Viktigt att strategin och prioriterade områden lever vidare. Viktigt att vi blir två-språkiga, det vill säga att vi förstår de andra aktörerna. En aktörsgemensam grupp kommer att bildas. Ett nära samarbete med bland andra SOFÄ är mycket viktigt för det fortsatta arbetet. Man kommer att skapa

3 samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 3 (5) underlag som underlättar implementeringen, exempelvis enklare broschyrer. MSB ska inte ta över något arbete där någon annan har ett ansvar. Faktasamling Maria Muribi Försvarsmakten, Hans Ekåsen MSB Grundkonceptet för Faktasamling CBRN utvecklades av Försvarsmakten under åren Under perioden utvecklades produkten i ett samarbete mellan Försvarsmakten/Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) och Krisberedskapsmyndigheten (KBM). Efter 2008 har arbetet varit vilande. Syftet med Faktasamling CBRN är att skapa en gemensam produkt för grundläggande kunskapsinhämtning inom CBRN-området. Användarna ska uppleva att Faktasamling CBRN innehåller relevant information om verkan av CBRN-ämnen samt skydd mot dessa. Det finns tankar på att uppdatera faktasamlingen för att sedan lägga ut den på nätet. För att säkerställa om de det finns ett behov ute hos de olika aktörerna kommer en enkät att skickas ut. Under denna tid kommer även faktasamlingen att finnas på MSB:s hemsida. B-samordningsprojektet Ingrid Nilsson, Folkhälsomyndigheten Bakgrunden till projektet är bland annat att området är komplicerat, med många aktörer och olika departement. Det gör att det varit svårt att hitta samordning mellan olika projekt, vilket i sin tur ökar risken för dubbelarbete och att synergieffekter missas. Projektet har tagit fram en behovsanalysprocess. Målet med denna är att säkerställa ett strukturerat beslutsunderlag med prioriterade åtgärder inom valda områden för att skapa förutsättningar för en stärkt nationell förmåga inom B-området. Under 2016 ska processen prövas på tre olika områden, intellektuell beredskap, teknikutveckling samt sanering av djurstallar och utrustning. Det internetbaserade kemikaliehotet Gunnar Näslund, Marianne Thunéll, Jimmy Haglund I projektet har man genomfört en analys av vad som finns att söka på nätet. Det finns en stor mängd information som blad annat består av recept, användningsområden och effekter. Många av recepten grundar sig på vanliga hushållskemikalier, med tips på hur man enkelt kan omvandla dessa till ett

4 samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 4 (5) farligt ämne. Det finns i nuläget en stor osäkerhet hos insatspersonal hur detta ska hanteras Målsättningen med projektet är att konkretisera den aktuella kemiska hotbilden och bygga upp en struktur för en kontinuerlig uppföljning av hotbilden. Man ska även analysera effekter på indikering, skydd, provtagning utbildning, träning samt utveckla standardrutiner. Man avser att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte då detta saknas idag. En rapport över hotbilden är under utarbetande. Man har inventerat ett antal incidenter. En händelse har valts ut, den så kallade Solna-händelsen. Analys av sammanställd information pågår. Slutsatser så här långt; Felaktig utlarmning, bristande kunskaper på alla nivåer, olika rapporteringssätt, olika språk och sekretess. Projektet har tagit fram nya utbildnings och träningsmoduler, en ny rapporteringsmallar samt en kortfattad ordlista. Man avser att fortsätta projektet med en fördjupad analys av arbete på skadeplats. Jimmy Haglund gav en kort presentation av de tre enheter för avancerad indikering (AI) som finns i landet. Enheterna är placerade vid Storstockholms brandförsvar (Farsta), Räddningstjänsten Storgöteborg (Kortedala) samt Räddningstjänsten Syd (Hyllie). Enheterna har tillgång olika typer av avancerad indikeringsutrustning med vilken en direktanalys av kemikalier kan göras. Enheterna disponerar egna specialbyggda fordon. Uppgiften för AI är bland annat; Stora komplicerade olyckor med farliga ämnen Stora planerade arrangemang, fotbolls EM, politiska stormöten/besök Förändrad hotbild såsom antagonistiska hot, förhöjd hotbild vid större evenemang Enheterna bygger på befintliga resurser, enheterna är placerade vid räddningstjänstens egna kemenheter och är en del av ordinarie verksamhet. MSB har ett avtal med respektive räddningstjänst angående drift och underhåll.

5 samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 5 (5) Utvecklig av process för samverkan avseende forskning och utveckling (FoU) inom området CBRNE Sara Brunnberg MSB, Åsa Scott FOI En förfrågan om långsiktigt behov av FoU gick ut berörda civila myndigheter Under 2014 startades också en genomlysning över myndigheternas olika årscykler relaterat till forskning. FOI:s årscykel ligger som vägledning. Många av svaren visade behov av utveckling, inte forskning samt utveckling av områden där forskning redan pågår. Man avser att anordna ett framtidsseminarium som ska ge underlag för en behovsbank för FoU. Ska kunna användas av samtliga aktörer som finansierar och utför FoU inom området Det fortsatt arbete omfattar; Behovsbank FoU Kommunikation och spridning av resultat Utvärdering En forskningsutlysning kommer under hösten. MSB kommer att utlysa 3-4Mkr under två år för att lägga grunden för att etablera en innovationsmekanisk inom området samhällsskydd och beredskap. Explosiver Hans Wallin Cesium AB Vapen och ammunition som är utan kontroll eller förvaras på ett osäkert sätt är ett växande problem. Vapen och explosiver kan komma i orätta händer eller ammunitionslager kan explodera på grund av dålig förvaring och bristande rutiner. FN har därför tagit fram tekniska instruktioner för att förbättra säkerheten (International Ammunition Technical Guidelines, IATG). IATG täcker in allt från riskbedömningar, förvaring, till destruktion. I framtiden kommer IATG även att täcka in kommersiella explosiver och pyroteknik. IATG återfinns på; Övriga frågor Inga övriga frågor