PROCESSANALYS. MITTUNIVERSITETET Institutionen för Samhällsvetenskap. Östersund april 2012 Natanya Noterius

Transkript

1 PROCESSANALYS Det politiska sammanhanget, process, metod och projekterfarenheter från det omfattande arbetet kring Facebook s första datacenteretablering utanför USA MITTUNIVERSITETET Institutionen för Samhällsvetenskap Östersund april 2012 Natanya Noterius 1

2 2

3 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Syfte och frågeställningar Avgränsningar METOD Vetenskaplig metod Intervju Tolkning och analys av intervjudata Tillförlitlighet och trovärdighet Etiska aspekter Praktiskt tillvägagångssätt Genomförande av litteraturstudie Formulering av intervjufrågor TEORETISKA BILDER Den politiska kontexten Kommunens mål resurser och struktur Demokrati och legitimitet Kommunikation och information Processen vid en etablering Utvärderingsprocessen vid val av ort Ekonomiska incitament vid en etablering EMPIRI Aktörer Etableringsprocessen - Översikt Beslutsprocess av det Regionala Investeringsstödet - Översikt

5 5. INTERVJURESULTAT Erfarenhetsredovisning av projektet ANALYS Etableringsprocessen Erfarenhetsredovisningen Kommunikation och information Demokrati och legitimitet DISKUSSION.37 LITTERATURLISTA 39 BILAGOR 1. Grundfrågor 2. Torvalla Industrial Park Verksmon 3. Project GOLD 4. Project GOLD 5. Ansökan om tillstånd för reservkraftsgeneratorer 6. Ägarkopplingsintyg Pinnacle Sweden AB 5

6 1. INLEDNING Alla organisationer såväl privata som offentliga måste anpassa sig till förändringar i marknadsförutsättningar, samhällsstrukturer och opinionslägen. Inom det privata näringslivet hanteras förändringar av affärsidé, organisationsformer och produkter vilket är en nödvändighet för att kunna hålla sig kvar på en dynamisk marknad. Politisk styrda organisationer måste däremot själva göra en medveten och genomgripande omvärdering av basen för organisationens verksamhet och välja dess framtida inriktning. (Berg & Jonsson, 1991). De marknadsmässiga incitamenten till förändring finns även i politiskt styrda organisationer. Många kommuner har på senare år drabbats av befolkningstapp. Det har uppstått konkurrens om befolkningsunderlaget mellan kommunerna i och med att befolkningsutvecklingen i Sverige har stagnerat. De kommuner som drabbas av utflyttning förlorar därmed skatteintäkter. Samtidigt står man inför nya förutsättningar och krav från omvärlden i och med en ökad teknikifiering i kombination med förändringar inom arbete och näringsliv. En av många svenska kommuner som intresserat sig för att omvärdera och förändra sin verksamhet är Östersunds kommun. Där bedrivs sedan ett par år tillbaka ett arbete för en framtida datacenteretablering i regionen som en del av kommunens tillväxtprogram. För att klara tillväxtmålen är behovet av att skapa nya arbetstillfällen mycket stort. Därför finns det också ett behov av att etablera större företag med internationell konkurrenskraft. Arbetet innebär att kommunen tillsammans med andra aktörer har arbetat med att ta fram bra mark och goda förutsättningar för att en investerare ska vilja etablera sig i kommunen. (Se Bilaga 2 Torvalla Industrial Site) Arbetet har givit resultat då Östersund under var med i den slutliga utvärderingen om lokaliseringen av Facebooks europeiska datacenter. Detta arbete innebar att kommunen fått svara upp mot avancerade kravspecifikationer och frågeställningar och tillsammans med bland andra Jämtkraft, Midscand och Invest Sweden har man genomfört ett omfattande utredningsarbete och förberedelser inför en etablering av ett datacenter. I mars 2011 valde bolaget att etablera sig i Luleå. I juni 2011 tog Facebook på nytt kontakt med Östersund på grund av att en överklagan inkommit i Luleå. Östersund ombads att ta fram alla tillstånd och bygglov. Många var hårt 6

7 engagerade under sommaren 2011 och tillstånden togs fram på rekordtid och var klara i början av oktober. Den överklagan som inkommit avvisades av Mark- och Miljööverdomstolen och i oktober 2011 tog Facebook beslutet att välja sitt förstahandsalternativ Luleå. De uppgifter kommunen har fått från Facebook är att de anser att Luleå är en mer snabbväxande stad med ett tekniskt universitet samt att de finner el-lösningen bättre. I denna studie kommer jag att lyfta jag fram det politiska sammanhanget, den demokratiska processen och kommunikationen som avgörande faktorer för hur arbetet bedrevs. Studien bygger på en undersökning av arbetet inom Östersunds kommun. Det inledande kapitlet ger läsaren en bakgrund till vad en datacenteretablering kan innebära för orten. Vidare ges en beskrivning av utvärderingsprocessen vid val av ort och en sammanfattning av de ekonomiska incitament som väger tyngst. Längre in i studien kommer jag att diskutera kommunens förutsättningar och erfarenheter av projektet. 1.1 Bakgrund Större datacentra utgör de globala produktionsenheterna för den nya tjänsteekonomin och är ett förhållandevis nytt och växande område. Ett datacenter innehåller ett stort antal datorer, servrar, som tar emot och skickar vidare datatrafik på internet. Varje gång du surfar på en sida, använder en app eller gör sökningar på din telefon så skickas information till olika servrar runt om i världen. Det är den digitala explosionen och framför allt den ökade användningen av smartphones och sk. molntjänster (cloud computing) som genererar stora mängder datatrafik och skapar ett enormt framtida behov av lagring. De sk datorcenterna är i storleksordningen 10 gånger större än den idag största befintliga datorhallen i Skandinavien, investeringsstorleken är 1-3 miljarder SEK och varje hall drar motsvarande en tredjedels stålverk i elförbrukning. Det finns endast ett fåtal datorhallar av denna storlek i Europa. Aktörerna som behöver dessa är amerikanska internetbolag som Google, Ebay, Microsoft, Skype och Facebook som behöver datorkapaciteten för att driva sina onlinetjänster. Hittills har de byggt sina datacenters i USA men ser att de nu behöver sprida kapaciteten globalt i takt med att datormängderna ökar till följd av fler kunder och 7

8 användningen av video och andra resurskrävande funktioner som telefoni i dessa nätverk. De letar därför aktivt nya siter i Europa och Asien. Investeringarna ställer höga krav på den lokala infrastrukturen i form av strömförsörjning, infrastruktur samt den lokala förmågan att leverera kompetent arbetskraft, byggresurser etc. Den långa livslängden på investeringen (minst 30 år), det relativt stora investeringsbeloppet samt den kritiska funktion dessa datacenters har i att leverera tjänsterna till bolagens kunder gör att deras urvalsprocess är exceptionellt mödosam och noggrann. Detta ställer i sin tur höga krav på de inblandade i myndighet, företag och kommuner att vara förberedda. Det är mycket tid och arbete som måste läggas ner för att på ett trovärdigt sätt kunna delta i denna typ av investeringsförfrågningar. Datacenters kan ha flera användningsområden: 1. Distaster recovery Backup för den viktigaste datan. Används i stor utsträckning av banker. 2. Business continuty Ursprungsverksamheten ska kunna fortsätta utan större avbrott. Förflyttning av verksamhet från en plats till en annan. Ibland har dessa platser även kontorslandskap. 3. Data storage Lagerhållning av servrar. Används i stor utsträckning av bla Microsoft, Google och Facebook Facebooks datacenter i Prineville, Oregon 8

9 Datacenters anatomi: Operationssystem IT-utrustning Elförsörjning Kylsystem Byggnad Mark (Invest Swden) Ett bolag som vill investera mellan 200 och 500 miljoner Euro i ett datacenter, generar uppskattningsvis varaktiga arbetstillfällen, samt hundratals manår av tidsbegränsade bygg- och anläggningsjobb. De permanenta arbetstillfällen som skapas utgörs till stor del av kvalificerade tjänster och datacenters anställer i första hand lokalt. Uppmärksamhetsvärdet är mycket stort eftersom etableringar av denna typ ger stor medial uppmärksamhet på regionen. En investering innebär ökade skatteintäkter och stigande fastighetspriser. Det innebär även följdinvesteringar och klusterskapande då datacenters fungerar som ett dragplåster för att få andra företag till regionen, främst underleverantörer. Ökade skatteintäkter: - Bolagsskatt - Fastighetsskatt: Infrastrukturförbättringar samt byggandet av anläggningen ökar marknadsvärdet av marken/fastigheten, vilket ger ett högre taxeringsvärde. Energiskatt: Datacenters är mycket energiintensiva investeringar. Elförsörjningen och kylningen står för 50-70% av driftkostnaden. Stora anläggningar har en elenergiförbrukning på GWh/år. - Inkomstskatt/arbetsgivaravgift: från dem som är tillfälligt anställda, direkt anställda och indirekt anställda på datacentret. - Konsumtionsskatt: Under byggandet av anläggningen kommer konsumtionen av bla byggmaterial att öka markant. (Invest Sweden) 9

10 Fördelarna med att etablera ett datacenter I Sverige anses vara våra energikostnader, ett gynnsamt klimat som ger frikyla av anläggningen under flera månader av året, god infrastruktur, hög kompetens inom värme och kylsystem, grön el med cirka 60 % förnybara källor, BNP-tillväxt med måttlig miljöpåverkan, billiga grönområden och gamla industriområden, hög kompetens inom ICT (Information Communication Technology) samt politisk och ekonomisk stabilitet. (Invest Sweden) 1.2 Syfte och frågeställning Processanalys görs för att förstå olika skeenden i arbetet och för att kunna identifiera kritiska faktorer inför kommande arbete av liknande art. Arbetet med Facebook s datacenteretablering har gett många erfarenheter och de varierar beroende på vem som äger dem. Att studera processen bidrar även till att man kan lyfta fram framgångsfaktorer. För att precisera undersökningsproblem som denna uppsats kommer att behandla har jag formulerat följande undersökningsfrågor. Vad innebär begreppet politiskt styrd organisation? Hur påverkades etableringsprocessen av den politiska kontexten? Hur har kommunikationen sett ut och vilken betydelse har den haft för processen? Hur ser processen vid en datacenteretablering ut? Hur har processen påverkat de inblandade och vad har man lärt sig? Vilka kritiska faktorer och vilka framgångsfaktorer kan man identifiera? 1.3 Avgränsningar Studien syftar till att utvärdera processen utifrån Östersunds kommun perspektiv. Studien är avgränsad till arbetet kring Facebook s datacenteretablering och behandlar inte etableringsarbete generellt inom Östersunds kommun. 10

11 2. METOD Det här kapitlet redogör för valet av studiens vetenskapliga och praktiska tillvägagångssätt. 2.1 Vetenskaplig metod Metoden som används är av kvalitativ sort eftersom uppsatsen syfte och frågeställning anses ställa krav på muntlig respons, detta eftersom detaljerad information från respondenterna krävs för att kunna få ett djup vilket är vad kvalitativ metod gör bäst. Intervjufrågorna kommer att ställas på kvalitativ nivå och således är det inga ja- eller nej-frågor som kommer att ställas vilket mer hade passat en kvantitativ undersökning. 2.2 Intervju Jag valde att använda intervjuer som insamlingsteknik. Vad som är viktigt att komma ihåg vid intervjuer är att dess resultat till största delen beror på intervjuaren och till mindre den på den som svarar. För att intervjun skall ge så mycket som möjligt behöver intervjuaren på förhand noggrant planera och förbereda intervjun och den yttre miljö som intervjun skall genomföras i (Halvorsen, 1992). Därför är et viktigt att intervjuaren informerar respondenten om intervjuns syfte. När mitt syfte med studien var bestämt sändes det därför ett mail ut till samtliga berörda intervjupersoner som förklarade vad studien syftade till. Jag valde att använda mig av en öppen intervjuform. Det innebär att jag som intervjuare har en viss uppfattning om vilka frågeområden som bör beröras men den svarande har full frihet att formulera sina svar. Denna intervjuform är mycket flexibel och ger möjlighet till att fördjupa sig på de punkter och områden som verkar intressanta. Dessutom ger en öppen form utrymme för den svarandes subjektiva intryck och uppfattningar (Halvorsen 1992). Jag har som stöd under intervjuerna använt mig av en intervjuguide med öppna frågor. (Se Bilaga 1 - Grundfrågor). Intervjuerna har ägt rum i ostörd miljö, antingen på intervjupersonens kontor eller i någon annan av kommunens lokaler. Intervjuerna pågick under ungefär 45 minuter. Svaren har registrerats med hjälp av en diktafon. Vid presentationen av intervjumaterialet har jag valt att 11

12 anonymisera de intervjuade eftersom vissa frågor och uppfattningar om arbetet kan vara känsliga att återge om det kopplas till den intervjuade. 2.3 Tolkning och analys av intervjudata För rätt tolkning och analys bör en viss beredskap finnas inför bearbetning av intervjudata. Insamling och analys är något som kan ske samtidigt och det finns två utgångspunkter för analysarbetet. Den första utgångspunkten kallas helhetssyn och handlar om att skaffa sig en översiktlig bild av helheten ur den insamlade informationen, därefter väljs centrala teman ut för kartläggning av dessa. Dessa teman kan innebära att det dyker upp liknande svar flera gånger vilka senare kan generaliseras. Den andra utgångspunkten handlar om att utgå från enstaka uttalanden och genom dessa skapa en förståelse. Ett exempel på varför en analys görs är för att försöka tränga djupare in i den problematik som studien avser att försöka lösa i ett begränsat material, den ska leda fram till en slutsats som ska grunda sig i det insamlade materialet (Svenning 1997). 2.4 Tillförlitlighet och trovärdighet Det är viktigt med kommunikativ validitet. Denna består av beskrivning av förståelse, datainsamling, urval och analysprocess. En deltagarkontroll är även viktigt och det är bra ifall informanterna själva kan förbättra felaktiga uppfattningar och missförstånd, detta kan lättast göras genom att resultatet läses upp efter intervjun för att respondenten ska få chansen att korrigera eventuella missuppfattningar (Gunnarsson 2002) 2.5 Etiska aspekter Jag har valt att inte utpeka någon politiker eller tjänsteman som blivit intervjuad genom att namnge honom/henne eller berätta vilket parti eller vilken förvaltning han/hon representerar. Dock har jag valt att nämna fallorganisationen vid namn då kommunen eventuellt kan ha intresse av rapporten. I min studie har jag tagit hänsyn till fyra kategorier av krav. 1. Informationskravet som innebär att de individer som blir intervjuade vet om uppsatsen syfte 2. Samtyckeskravet vilket innebär att de personer som blir intervjuade också vill bli detta 12

13 3. Konfidentiellkravet vilket innebär att de intervjuade personernas identitet ska hållas gömd 4. Nyttjandekravet vilket innebär att de uppgifter som samlats in om de individer som intervjuats endast får användas i forskningssammanhang. (Björkdahl, 2007). 2.6 Praktiskt tillvägagångssätt Praktiskt tillvägagångssätt har varit att söka information på Internet, läsa artiklar, begära ut handlingar från olika myndigheter och departement, gå igenom kommunens interna pm, dokument och handlingar samt att intervjua respondenterna. 2.7 Genomförande av litteraturstudie Jag beställde ut handlingar från Näringsdepartementet redan under hösten Jag har haft möten med olika myndigheter för expertutlåtanden. Jag har gått igenom alla handlingar, underlag, pm, tillstånd och beslut som finns inom Östersunds kommun som rör denna process. Det har inneburit att jag fått lära mig att hantera mycket stora mängder information. När det har kommit till att söka information på Internet så har det främst handlat om att fylla på information om de olika aktörerna utifrån information på deras hemsidor. Det har även handlat om att studera samhällseffekter av datacenteretableringar i USA. När jag har sökt artiklar har det syftat till att öka min kunskap om förändringsarbete generellt. Tillvägagångssätt för funnen litteratur har varit att söka på bibliotek. Jag har inte använt någon litteratur som använts under utbildningen då jag har velat träna på att inhämta information på andra sätt. 2.8 Formulering av intervjufrågor Formuleringen av intervjufrågor skedde mot bakgrund av syfte och frågeställningar. Det har dels handlat om att få ut så mycket information som möjligt om hur processen gick till, hur man samarbete och hur man kommunicerade. Det har även handlat om att ta del av respondenternas upplevelse och lärdomar. Respondenterna valdes ut efter att ha studerat processen närmare och identifierat nyckelpersonerna. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter samma dag. Svaren analyserades sedan mot teorin för att en slutsats skulle kunna föras fram. 13

14 3. TEORETISKA BILDER 3.1 Den politiska kontexten Etableringsarbetet tar plats i den politiska kontexten, dvs. kommunen. I följande avsnitt definieras vad en kommun är, vilka mål och resurser kommunen har, dess struktur samt demokrati och legitimitet. Jag vill med detta visa skillnaden mellan en kommun och en icke politiskt styrd organisation Kommunens mål, resurser och struktur Kommunernas moderna historia kan härledas till 1862 års kommunalförordningar då varje socken på landet och varje stad blev en kommun (Ericsson 1998). En kommun är en sammanslutning av dem som utgör dess medlemmar. Medlem är man om man är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller är taxerad till kommunalskatt där (Bohlin 1999). Uppdraget för kommunerna är skrivet i kommunallagen och andra speciallagar och i dagens samhälle svarar de för en rad väsentliga samhällsuppgifter som direkt berör den enskilda individen (Häggroth 1998). Utifrån kommunallagen är målen med kommunal verksamhet att de ska leverera likvärdig och effektiv service och tillgodose behov för alla kommuninvånarna i vissa gemensamma angelägenheter som regleras av lagar och politiska beslut. Kollektiva tjänster, infrastruktur, utbildning, social omsorg, fritid och rekreation är exempel på gemensamma angelägenheter. (Peterson 1989). Kommunernas uppdrag är att inte bedriva vinstgivande verksamhet, utan att förvalta de gemensamma resurserna väl. Det innebär bland annat att rationalisera där det går och styra över resurserna där behoven finns. (Malmberg & Arbin 1998) Demokrati och legitimitet I en politisk organisation är det inte produkterna eller tjänsterna i sig som är avgörande för överlevnad utan istället den legitimitet som organisationen har i den allmänna opinionen, politikerna eller medborgarna. Den kommunala förvaltningen är en politiskt skapad organisation utan egen ideologi som är beroende av politiska beslut för sin verksamhet. Det innebär att organisationen bygger upp sin verksamhet kring de beslut och målsättningar som formas i den politiska processen och inte efter en egen idé. Med andra ord existerar en kommun och grundar sina uppdrag utefter medborgarnas behov och önskemål. En annan 14

15 viktig legitimitetsbas är att kommunen inte kan ta egna initiativ. För att kunna agera inom ett visst område måste politikerna först fatta ett beslut. Först då kan tjänstemännen genomföra beslut. Givetvis är förvaltningarna, där tjänstemännen arbetar, också beroende av att omvärlden, den allmänna opinionen, uppfattar förvaltningen som legitim eftersom de är beroende av resurser från de politiska beslutsfattarna (Berg & Jonsson 1991). Kommunerna spelar också en viktig roll för att skapa en levande demokrati. Ur ett demokratiskt perspektiv har regeringen och riksdagen valt att bygga ut den kommunala verksamheten som ansvarig för olika samhällsfunktioner. Kommunens gemensamt finansierade angelägenheter ska styras av folket via politiskt valda representanter. Det är grundtanken i den lokala representativa demokratin som har en lång och mycket stark förankring i det svenska samhället. (Söderholm 1991) Kommunikation och information i ett förändringsarbete Facebook-processen kan likställas med ett förändringsarbete. Ett sätt att påverka ett sådant arbete i positiv riktning är att delge organisationens medlemmar information om förändringen. Om människorna i organisationen är välinformerade ökar möjligheten att de har en helhetsbild över organisationens situation. Vidare förstår de organisationens mål och strategier, men också sina egna uppgifter och ansvar i förändringsarbetet. (Angelöw, 1991) Således är det väsentligt att tänka på vad människorna i organisationen skall informeras om. Det är viktigt att beakta på vilket sätt de anställda informeras. Det är också bättre om informationen ges direkt av de ansvariga istället för att genomgå flera led. Muntlig kommunikation är överlägsen i de flesta fall, speciellt när känslig information skall överföras. (Angelöw, 1991) För att informationen skall utgöra ett effektivt verktyg krävs att språket som används vid informationsspridningen kan förstås av samtliga inblandade. Ett vanligt fel som ledningen gör vid förändringsarbete är att man tror att medarbetare är lika motiverade som dem. Skillnaden är att ledningen tillbringat mer ti och haft större tillgång till information än medarbetarna. Den skillnaden kan medföra att det uppstår en motivationsklyfta mellan ansvariga och medarbetare. (Angelöw, 1991) 15

16 För att få de inblandade engagerade i arbetet är det viktigt att förstå vilka intressen de har i förändringen. Till exempel om en organisationsmedlem kan se ett nytt behov, nya tillvägagångssätt eller en ny teknologi kommer det att göra dennes arbete enklare, mer intressant eller roligare. Därför är det viktigt att ledningen målar upp en bild som medarbetarna kan se framför sig. (Angelöw, 1991) 3.2 Processen vid en etablering Beroende på verksamhet så söker sig företagen till så väl större orter som mindre regioner. Alternativet är att köpa mark och bygga nytt, sk greenfield eller att konvertera existerande byggnader som redan har en stor del av infrastrukturen, främst elförsörjning, fiber och vatten (pappersbruk, sågverk, fabriker, försvarsanläggningar). Hela processen och allt som berör etableringsarbetet ligger under sekretess vilket alla inblandade måste ta hänsyn till. Inte ens projektnamnet får yttras Utvärderingsprocessen vid val av ort När ett bolag vill utforska siter i Sverige väljer Invest in Sweden ut tänkbara siter som uppfyller minimikriterierna. Därefter skickas bolagets kravspecifikation, en såkallad request for information (RFI) till berörda kommuner som sedan får svara på frågorna i dokumentet. Frågorna är många och av komplex karaktär. Detta dokument ligger sedan till grund för en jämförelse mellan olika siter. Exempel på hur en RFI kan se ut: Site information Greenfield or building? City Site name Site address Number of property owners Site owner(s) Please specify if property is represented by a broker Cost of site (per hectare) Total area of site (hectares) Size of useable (buildable) area (hectares) Dimensions of site (length and depth) 16

17 General shape of site Topography (max slope) Nearest interstate and distance from site Number of access roads to site Nearest commercial airport (name and distance) Site Development Attributes Hight restrictions (if any) Easements or impediments on site History of hazardous material or contaminants on site? Existing structures on site? Uses, Zoning & Permits Present use of site Previous use(s) Surrounding area uses & zoning Current zoning Timing for zoning changes Timing for obtaining generator permits Additional permits required and timing for approval Electricity Primary electricity provider Current available load to site (MW) MW available (12-18 months) Describe upgrades necessary to support Phase 1 and Phase 2 load Line size (kv) and distance to site Distance to substation All-in electricity cost (kwh) for 15MW load Additional electricity charges & fees Electricity generation make up(coal%, hydro % etc) Water Primary water provider Water line size (inches) and distance from site Water cost (per liter) Additional water sources Total volume of industrial water available to site (lpm) Planned improvements to water treatment facility (cost, timing, additional capacity) 17

18 Waste water Wastewater company Wastewater line size (inches) and distance from site Discharge cost (per liter) Additional WW charges & fees Total volume of industrial wastewater capacity available to site (lpm) Other Utilities Indentify available fiber providers and distance to the site Natural gas provider Natural gas line size and pressure Natural gas distance from site Taxes Real property effective annual tax rate Personal property effective annual tax rate Real and Personal property tax method of assessment Incentives & Grants VAT exemptions (equipment and construction materials) Property tax abatement (personal and real) Utility rate incentives Income tax incentives Grants (utility extensions, fiber extensions, roadway extensions) Infrastructure improvements Forgivable and non-forgivable loans Development fund (permits) exemptions Financial assistance or low-cost financing (including development bonds) Job training assistance Tax credits (job, energy, etc) Accelerated depreciation on equipment or building Land cost write-down or free land Expedited permitting Other incentives Utvärderingsprocessen vid val av ort för ett datacenter kan delas in i två steg: Steg 1: Minimikriterier Steg 2: Site selection criteria 18

19 Minimikriterierna måste uppfyllas för att orten överhuvudtaget ska vara intressant för ett datacenter. Kraven varierar beroende på vilken typ av datacenter som ska byggas och vilken storlek den kommer att ha. Minimikraven är ofta av följande karaktär: - Det ska vara tillåtet att bygga ett datacenter i området - Marken ska vara av specifik karaktär och måste vara minst x hektar - Tillgång till kommunikation: minimiavstånd till närmsta stad, flygplats mm - Primära vägen till det tilltänkta datacenterområdet ska uppfylla vissa krav - Närliggande verksamhet som kan vara av nytta, t.ex. tekniska faciliteter och industrier För de siter som uppfyller minimikriterierna utvärderar man i nästa steg själva siten - Site selection criteria: Mycket hög prioritet Hög prioritet Prioritet - Incentives and taxation - Low-cost electricity - Power availability and proximity to high voltage electric infrastructure - Time Shovel-Ready site with expedited permitting - Fiber optic availability - Water availabity and cost - Waste water capacity and cost - Building and land cost - Redundant electricity - Disaster risk - Weather cooling capacity - Proximity to gas - Transportation access to site - Proximity to commercial airport - Proximity to engineering talent - Housing cost and labour cost - Proximity to deepwater port - Building visibility - Proximity to universities (Invest Sweden) Ekonomiska incitament i etableringsprocessen 19

20 Ekonomiska incitament har en stor betydelse vid val av ort för datacenter, speciellt i den senare fasen då länder och siter som uppfyller minimikraven jämförs. De två områden där de ekonomiska faktorerna ger största utslaget är investeringsstöd och energiskatt. - Energiskatt Enligt EU-direktiv 2003/96/EC har medlemsstaterna rätt att ta ut en lägre energiskatt för energiintensiva företag än för övriga konsumenter. Enligt direktivets definition av energiintensitet skulle större datacentra kunna bedömas ha rätt till denna skattesubvention, vilket också skett i flera länder t.ex. Finland. Sverige har dock valt en snävare definition där skattelättad endast ges till tillverkande industriföretag och endast till den el som konsumeras i tillverkningsprocessen. Då ett datacenter inte tillverkar någon produkt så utgår skatt med öre per kwh. Östersunds kommun ligger i ett område med den lägre energiskattesatsen: 19 öre per kwh. (Östersunds kommun) - Statligt regionalstöd Kommissionen kan beakta statligt stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i vissa mindre gynnade områden i Europeiska unionen som förenligt med den gemensamma marknaden. Denna typ av stöd kallas regionalstöd. Statligt regionalstöd består av investeringsstöd till stora företag eller, under vissa förhållanden, av driftstöd. I båda fallen riktas stödet till bestämda regioner för att utjämna regionala skillnader, genom att kompensera för de nackdelar de mindre gynnade områdena lider av. (Europa.eu) Stödformen kan variera. Stödet kan till exempel ha formen av bidrag, lågräntelån eller räntesubventioner, statliga garantier etc. Det är mycket viktigt att se till att regionalstödet faktiskt har en stimulanseffekt som uppmuntrar till investeringar som annars inte hade gjorts i stödområdena. (Europa.eu) Stödområdena är uppdelade i två; stödområde A och stödområde B, där bidragsnivåerna är mer generösa för stödområde A än för stödområde B. - Stödområde A: Kommuner i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrlands läns inland och hela Jämtlands län, samt några kommuner i Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. 20

21 - Stödområde B: Kustområdena i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län, förutom tätorterna Luleå, Umeå och Sundsvall, samt delar av Gävleborgs Dalarnas, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Västra Götalands och Kalmar län. Beräkning av max stödnivå Regionalt utvecklingsstöd Kan användas som mall när total investering överstiger 100 miljoner Euro Investering (Milj Euro) 300 Stödområde A Östersund Investeringsintervall % Belopp , ,5 3,75 Över 100 5,1 10,2 Totalt max stöd 21,45 Max stöd utan EU-prövning (75%) 16,0875 Stödområde B Luleå Investeringsintervall % Belopp ,5 Över 100 3,4 6,8 Totalt max stöd 14,3 Max stöd utan EU-prövning (75%) 10,725 (Magnus Lindgren, Östersunds Kommun) 21

22 4. EMPIRI 4.1 Aktörer i Facebook-processen Organisation Roll i processen Etableraren/investeraren Pinnacle Sweden AB Bolaget som upprättades av Facebooks jurister på Mannheimer & Swartling pga. sekretesskäl. ( Se ägarkoppling i Bilaga 6). Facebooks jurister. Mycket av kommunikationen sköttes via Mannheimer & Swartling Skötte förhandlingar och beslut av det regionala investeringsstödet. (Se Bilagorna 3 och 4) - Näringsdepartementet 22

23 Konsultföretaget Sweco anlitades av Pinnacle Swden AB för att ta fram samrådsunderlag inför ansökan om miljötillstånd hos Länsstyrelsen. Sweco tog även fram bygglovsansökan och markundersökning.3 Ligger direkt under Utrikesdepartementet. Invest in Sweden har jobbat med Facebook under hela investeringsprocessen, på i princip daglig basis från det att företaget inledde sin sökning efter en europeisk sajt i mars Deras huvuduppgifter har varit att: - Leverera ett antal konkreta förslag på investeringsplatser i Sverige - Samla in svar på lokalspecifika frågor från ett antal utvalda regioner - Hjälpa lokala team runt om i landet med att paketera och kommunicera sina respektive erbjudanden - Planera, organisera och genomföra ett antal besök i Sverige för utvärdering av specifika platser - Planera, organisera och genomföra 23

24 ett antal möten med specialister och experter inom olika områden såsom energimarknad, elprissättning, fiber och konnektivitet, investeringsstöd - Leverera information om skatter, lagar, arbetsmarknaden, priser och kostnader, processer, tillstånd, tullfrågor, mm - Tillhandahålla konkreta förslag på svenska experter, specialister, konsulter, rådgivare och företag inom ett antal områden - Ge råd kring strategisk och taktisk kommunikation med svenska företag och organisationer Midscand är en organisation inom Mid Sweden Chamber of Commerce. Midscand är en regional partner till myndigheten Invest Sweden. Midscand har arbetat som en projektledare och samordnare och som en länk mellan kommunen och Invest in Sweden. Östersunds kommun äger all mark inom planområdet. - Näringslivskontoret Har varit spindeln i nätet och processledare. Ansvarig för externa kontakter och fungerat som en samordnande funktion mellan många olika aktörer. - Teknisk förvaltning Vatten Östersund ansvarar för utbyggnad av vatten- och avloppsledningar i området. Vatten Östersund anordnar vid behov brandposter i samråd med Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund. - Mark- och exploateringskontoret MEX bekostade detaljplanens upprättande, fastighetsbildning samt var ansvariga för försäljningen av industritomterna. 24

25 - Samhällsbyggnad Samhällsbyggnads åtaganden avser framtagandet av grundkarta, kompletta planhandlingar, genomförande av samråd, upprättande av särskilt utlåtande, eventuell revidering och framtagande av antagande handlingar samt arkivering. Svarade på alla tekniska frågor kring elförsörjningen. Ansvarar för utbyggnad av elnätet samt eventuell utbyggnad av fjärrvärme i området. Konsulterades av Jämtkraft för att ta fram naturvärdesinventering inför kraftledningsetableringen i Verksmon Kommunens remissinstans. Granskat detaljplanen. Tittat på skyddsvärden i industriområdet. Den prövande myndighet som utfärdade Facebooks miljötillstånd. (Se ansökan tillstånd i Bilaga 5) 25

26 4.2 Etableringsprocessen - Översikt 26

27 27

28 4.3 Beslutsprocess av det Regionala investeringsstödet - Översikt DATUM HÄNDELSE INNEHÅLL 5 augusti 2010 (Stämplad inkommen 22 september 2010) Facebook sänder en preliminär ansökan om regionalt investeringsstöd till Regeringskansliet. (Se Bilaga 3) I ansökan beskriver Facebook att de valt ut två finalister i Sverige; Luleå och Östersund. Båda orterna beskrivs vara mycket intressanta. Man beskriver vad som kommer att vara avgörande för det slutgiltiga valet; nivån på det regionala investeringsbidraget, låga energikostnader, mark som är färdig, tillgång till fiber, tillgänglighet till kompetens etc. 10 augusti 2010 Näringslivschef Magnus Lindgren lämnar personligen över ett PM till Näringsdepartementet 22 september 2010 Facebook skriver till Näringsdepartementet 2 december 2010 Möte på Regeringskansliet; Facebook och Näringsdepartementet.(Se Bilaga 3) 17 januari 2011 Hans G Pettersson på Näringsdepartementet skriver till Facebook. (Se Bilaga 4) I PM:et beskriver han Östersunds fördelar, Tillväxtprogrammet, vilka möjligheter man ser med en etablering av ett datacenter och hur man arbetat med detta. Vidare betonar han Facebooks beslutsläge och lyfter fram avgörande lokaliseringsfaktorer. Bifogat finns beräkning av max-nivåer. Man godkänner att projektet flyttas till Regeringskansliet för att kunna bibehålla sekretess. Man begär att få information om summa på stödnivå senast den 15 oktober 2010 då man avser att ta beslut om ett finalistland. Facebook får information om hur de ska gå tillväga för att söka regionalt investeringsstöd för etableringen av ett datacenter och hur ansökan kommer att hanteras i Regeringskansliet. Man erbjuder ett högre stöd än det som tidigare aviserats. Hans G Pettersson skötte förhandlingarna kring nivån på investeringsstödet. Man beskriver hur den svenska regeringen kommer att handlägga ärendet kring det regionala investeringsstödet. Man bekräftar att man mottagit en preliminär ansökan om regionalt investeringsstöd för en etablering i Östersund eller Luleå. Man skriver att man höjer stödet till mellan 90 och 100 miljoner SEK. För att regeringen ska kunna ta ett beslut begär man in kompletterande 28

29 information om bolagets organisationsstruktur och finansiella status samt ägandeskap. Man skriver att man ser fram emot deras ansökan och att den kommer att behandlas snabbt och effektivt. Man skriver vidare att efter man tagit beslut så kommer man att behöva offentliggöra beslutet. Det innebär att bolaget kommer att offentliggöras, vilken summa på stöd de kommer att få samt vilken ort de valt att etablera sig på. 31 januari 2011 Catarina Håkansson Boman på Näringsdepartementet skriver till Facebook. 25 april 2011 Ansökan om regionalt investeringsstöd inkommer till Regeringskansliet (Se Bilaga 4) Håkansson Boman lyfter fram alla fördelar med att etablera sig i Sverige. Ansökan avser etablering i Luleå 29

30 5. INTERVJUER 5.1 Erfarenhetsredovisning av projektet De inblandade på kommunen hade måttlig eller ingen kunskap om branschområdet sedan tidigare. Respondent D: Jag hade ingen koll på datalagringsbehovet, inte heller hade jag den kunskapen eller insikten om att detta är ett område som växer. Men när processen satt igång så börjar man ju undersöka och läsa på och jag lärde mig mycket. Det här är betydligt större än vad man kan tro. Respondent C: Jag hade hyfsad koll på lagringbehov och behov av frikyla men jag hade ingen aning om vad man gav mig in i Respondent B: Vi kände till behovet och att kommunen behöver vara konkurrenskraftiga. Allt tyder på ett stort ökande behov av datalagringskapacitet, och just nu verkar vara en period där många bygger upp lagringskapacitet. Det är en business som är jättestor och där har vi vår stora chans att komma in och få en storskalig satsning. En chans som kanske aldrig återkommer i något annat sammanhang. En viss skillnad föreligger i uppfattningen huruvida amerikanerna var pålästa om svenska förhållanden eller inte: Respondent A: Dom var väldigt pålästa om svenska förhållanden så det gick liksom inte att gena eller mörka någonting Respondent C: Amerikanerna hade dålig koll på Sverige och hur det funkar så man fick ju börja med att förklara hur det faktiskt fungerar och presentera orten från grunden Respondent C: Man ställer samma frågor om och om igen, vrider och vänder på saker, de var ostrukturerade och hade inte riktigt koll på vilka uppgifter doe hade fått in men vi svarade på allt dom frågade efter. Hur organiserade man sig inom kommunen? Respondent D: När vi fick förfrågan så märkte vi att den var väldigt detaljerad och det skapade ju en nyfikenhet. Vi var tvungna att diskutera; Vad kan vi erbjuda? Vad kan vi stå för? Kommer de på besök? Ska jag vara med? Tillsammans med vilka? Hur lägger man upp det? Hur planerar man för att göra ett så bra intryck som möjligt? Respondent C: Vi satte snabbt upp Interna krav inga genvägar! Inget skulle kunna bli föremål för någon prövning. Alla steg i den demokratiska processen skulle följas! Respondent D: Vi pratade ihop oss för att kunna presentera detta på ett så positivt sätt. Samtidigt bestämde vi i ett tidigt skede att allt skulle vara realistiskt och hållbart och något vi kunde stå för. 30

31 Hur påverkade sekretessen detta arbete? Respondent C: Vi bannlyste tidigt uttrycket no problem. Respondent B: Sekretessen har varit en väldigt viktigt bit i detta vi fick bara ett projektnamn, men inte ens projektnamnet fick offentliggöras och skulle någon göra det så skulle man direkt bli diskvalificerad. Respondent C: Inte någonstans har någonting läckt ut och Sverige har fått bra beröm för att vi hållit tätt. Vi listade ut ganska tidigt vilket företag det handlade om vi visste bara förnamnet och genom lite omvärldsbevakning så kunde vi koppla ihop dessa. Respondent B: Det tog väldigt lång tid innan vi fick en helhetsbild men man tog hjälp av tidskrifter och sajter från USA. Dom släppte bara nödvändig info och ställde lösryckta frågor. Därför blev det svårt att kommunicera ut till alla som skulle arbeta fram material till detta. Man fick försöka måla upp en bild baserat på den bild man fick av media. Det visade sig att vi hade ganska rätt i den bil vi målade upp. Respondent B: Det var bra för hela processen och för hela arbetet att sekretessen fanns för det hade annars kunnat leda till spekulationer och diskussioner som låst hela processen. Sekretessen skapar ett lugn för företaget att jobba i fred från media, dessutom blir de börsnoterade nu så det får inte lämnas ut uppgifter kring sådana här storskaliga satsningar. Hur togs detta emot bland tjänstemännen som skulle utföra arbetet? Respondent D: Det var svårt att be folk lägga ner så otroligt mycket tid och kraft på en massa arbete när vi inte kunde säga någonting om företaget eftersom vi inte visste vilka som var., eller om de överhuvudtaget kommer att komma till Östersund. Ibland kändes det som att vi skrek vargen kommer fast vargen aldrig kom. Respondent A: Det var många som ställde upp väldigt snabbt. Man ska inte underskatta att få vara med om något som inte händer till vardags att få mail klockan två på natten och känna att något hägrar där framme och känslan av att vilja hinna fram först, alla skulle göra sitt yttersta för att bräcka Luleå och man följde i media hur utvecklingen gick där uppe. Respondent B: Det jag kan beundra är att alla var så snabbt på när Luleå blev överklagat. Respondent A: Det har varit många som har sträckt på sig! Respondent D: Vi ville alla visa att vi var bäst! Respondent D: Jag tror att man såg det etablerade datacentret framför sig och att man då kunde säga: Jag var faktiskt med och rodde det där i land! Jag såg till att det där gick i hamn! Respondent C: Det fanns ingen i Östersund som var emot etableringen, för i vissa fall finns det ju motståndare till etableringar, men inte i detta fall, vilket underlättade mycket. 31

32 Vad man tycker ha varit svårast i processen är väldigt individuellt: Respondent C: Det svåraste var att hålla deadline och tidplaner men inget var särskilt svårt - det var ordinarie jobb fast på mycket kortare tid Respondent B: En sak som var väldigt svårt var att göra bra ifrån sig på första besöket, det var väldigt kort tid. Vi skulle sätta ihop ett lag som kan prestera väldigt bra på två timmar. Elförsörjningen har varit väldigt krävande för Jämtkraft att få ihop och de tekniska kraven var enormt krävande. Också den biten om hur allt ska finansieras. Respondent C: Det har varit svårt att få folk att förstå att vi varit i en konkurrenssituation. Och då duger det inte att tro att kunder kommer automatiskt eller att tro att man kan diskutera fram en lösning med kunden, utan det behövde vi göra själva. Det hade vi flera diskussioner och konfrontationer om. Det har också varit svårt att få folk att förstå vad kunden frågar efter, och försöka få människor att se saker ur rätt perspektiv och inte bara ur sitt eget. Särskilt vad gäller risk-tänket. Flera av respondenterna vittnar om att man haft det svårt att komma till tals politiskt på högsta nivå i regeringen. Det handlar om frågan investeringsstöd som inte har nått så högt som man velat från kommunens sida. Respondent D: Vi hade haft för svaga ingångar på högsta nivå helt enkelt. Det föreligger en viss skillnad i vad man tar med sig till nästa gång: Respondent D: Mycket är dukat. Att kunna presentera vårt erbjudande på ett bra sätt och hoppas på att man kan övertyga investerare. Tack och lov kommer det inte vara under samma hets som förra gången. Respondent C: Inför nästa kund så har vi väldigt mycket grunddata och väldigt mycket klart vilket sätter oss i en unik situation både nationellt och internationellt. Och det är ju faktiskt tack vare Facebook. Hur kändes det när allt var över? Respondent D: Det var inte bortkastat. Det arbete man lagt ner har man ju med sig till nästa gång! Respondent B: Nästan som att man saknade allt när det bara pös ihop det blev ju inget mer utav det. Hur ser man på att Luleå vann kampen? Respondent B: I stödområde A ska det gå ut 50 % mer i stöd än i stödområde B. Regeringen sa att Facebook skulle få ca 100 miljoner om de etablerade sig i Sverige, men påtalade aldrig skillnaderna mellan stödområdena. Nu fick Facebook 103 miljoner, vilket innebär att de skulle ha fått 150 miljoner i vårt område. Facebook har bekräftat att de bara fått höra ett belopp. Ändå påtalade man från Östersund att det tydligt 32

33 måste framgå att det är två olika belopp i områdena A och B. Vi ska försöka få till en uppvakning på Näringsdepartementet för att diskutera detta vidare. Respondent B: Det fanns relationer mellan Frank Nilsson, Maud Olofsson närmaste man som är centerpartist från Luleå, och Luleågänget kände ju honom väldigt väl. Det var tydligt. Det fick oss att förstå att vi har sämre ingångar än Luleå. Det är jättetråkigt att sådana faktorer kan ha spelat roll i sammanhanget. Egentligen är jag särskilt bitter mot Norrbotten eftersom vi förlorat flera saker dit, bland annat Sveaskog, vilket helt och hållet var ett politiskt spel. Respondent D: Det var ett spel för galleriet. Man skulle ha varit tydlig och sagt till Facebook att om ni etablerar er i Östersund så får ni 50 % mer i investeringsstöd än om ni etablerar er i Luleå. Det känns inte alls bra och det får inte upprepas. Jämtland ligger i stödområde A och där ska man få högre stöd än kustområdena. Det är upprörande. En annan tanke jag haft var att Luleå arbetade i en EU-projektform och Invest in Sweden finansieras ju av Näringsdepartementet så tanken har slagit mig att Invest in Sweden har känt mer för Luleå på grund av detta. Andra lärdomar: Respondent D: Vi måste tidigt ge tydliga besked, det måste vi bli bättre på. Vad är fördelen med att etablera här? Vi behöver också se över våra markinnehav från kommunens sida. Facebook är ju inte unikt. De flesta vill köpa kommunal mark, man vill inte gå till en privatperson. Det beror dels på att bolagen vill kunna hålla det hemligt, men också för att kommunen kan se andra samhällsekonomiska effekter av en sådan här etablering vilket då kan påverka markpriset. Man ser också att fiber har större och större betydelse för sådan här typ av verksamhet. Det måste vi också se över. Mittuniversitetet måste också bli duktigare på att se sin roll i detta och rigga en utbildning som kan möta denna utveckling. Hade Mittuniversitetet varit med på banan så hade de satt sig in i vilket rekryteringsbehov den här typen av bolag har. Respondent D: ( ) Jag är inte främmande för att rigga något liknande som Luleå. Ett bolag t.ex. Samtliga respondenter ser tillbaka på arbetet som en positiv och viktig tid. En av respondenterna uttrycker sin upplevelse: Respondent A: Jag minns tillbaka på detta som den sommar då man inte fick någon semester, men där man hade väldigt roligt! 33

34 6. ANALYS 6.1 Etableringsprocessen Resultatet av denna studie visar att Östersunds site svarade upp mot Facebooks alla tekniska krav och att Luleå och Östersund bedömdes likvärdiga. Facebook bad att få information om stödnivåer för både orter redan i början maj 2010 och sedan vid upprepade tillfällen under hösten 2011, då båda siterna var högintressanta för bolaget. Östersunds kommun kontaktade Näringsdepartementet kontinuerligt för att man ville säkerställa att rätt information kring stödområdena kom fram till kunden. Men Näringsdepartementet gav aldrig bolaget informationen om att Luleå ligger i stödområde B och att Östersund ligger i stödområde A. Istället lägger man fram ett fast belopp, som skulle gälla oavsett vilken ort bolaget bestämmer sig för att etablera. Näringsdepartementet lyfter istället fram fördelarna med Sverige generellt (klimatet, politisk stabilitet, tillgång till kvalificerad personal osv.). Detta kan tala för att det viktigaste för Näringsdepartementet var att få till stånd en etablering i Sverige oavsett ort. Av erfarenhetsredovisningen framkommer det att förtroende för Näringsdepartementet och Regeringskansliet på grund av detta har skadats. Eftersom Luleå och Östersund låg extremt lika, och det faktum att investeringsstöd är en parameter som är av högre prioritet i den sk site selection criteria än vad t.ex. tillgång till tekniskt universitet är, så kan man tänka sig att om regeringen lagt fram informationen om att Östersund ligger i ett område som berättigar till ett 50 % högre investeringsbidrag än Luleå, så hade utslaget kunnat bli annorlunda. I januari fick Facebook veta att regeringen skulle gå in med miljoner SEK vid en ansökan. Först i mars tog man beslut om ort. Där emellan hann bolaget besöka orterna en sista gång och av erfarenhetsredovisningen så framkommer det att Facebook uttryckte att de tyckte att det skulle bli jobbigt att ta ett slutgiltigt beslut. Detta talar för att, trots det hårda arbetet med komplexa kravspecifikationer och en lång, lagstyrd, rationell process, så blev de avgörande beslutet av etableringsort baserat på emotionella skäl. 34

35 6.2 Erfarenhetsredovisningen Tema Kommunikation och information De intervjuade personerna menar att engagemanget var mycket högt, trots att man varken visste vilket företag som ställde frågor, eller hur snabbt man kunde få se resultat av det man gjorde. Ett återkommande tema är teamarbete och lagkänsla. Ett nyckelord här kan ha varit informationen som presenterades för de inblandade. Man arbetade främst med muntlig kommunikation och man lyckades snabbt få till en gemensam begreppsapparat när man talade om etableringsarbetet kring Facebook, vilket stärkte lagkänslan för de inblandade. Det höga engagemanget kan också ha berott på vilket intresse individerna i organisationen hade i att etableringen genomfördes. Vissa av de intervjuade såg etableringen som en absolut nödvändighet för näringslivet i kommunen på sikt. Projektledningen beskriver hur man arbetade med att måla upp en bild för medarbetarna, vilket Angelöw (1991) beskriver som mycket viktigt för att kunna skapa motivation. Många av de intervjuade ansåg att det fanns en god intern förankring. Arbetet bedrevs i en sluten krets men de som befann sig i periferin, t.ex. övriga högre tjänstemän och förvaltningschefer, var väl informerade om arbetet och kunde därför motivera sin personal att prioritera ärenden kring Facebook. Att det råder relativt gemensamma uppfattningar om hur arbetet bedrevs, och att samtliga inblandade beskriver arbetet som en positiv och viktig upplevelse, tyder också på en mycket god kommunikation och informationsspridning. Vid intervjuerna har det däremot framkommit att det finns skilda åsikter om hur man bör gå vidare i arbetet för att locka investerare till regionen. Vissa av de intervjuade vill snabbt se konkreta handlingar medan andra inte riktigt vet hur arbetet ska se ut framöver. Det finns inget egentligt utbyte av tankar om hur arbetet bör bedrivas i fortsättningen. 35

36 6.2.2 Demokrati och legitimitet Legitimitet och demokrati är faktorer som skiljer politiskt styrda organisationer från andra typer av organisationer. Det övergripande målet för en politiskt styrd organisation är att skapa legitimitet för sin existens, vilket bland annat innebär att de måste anpassa sig efter de lagar och regler som styr deras verksamhet. Det kan uppstå en paradox när kravet på trohet mot en politisk ideologi eller värdering ställs mot kravet på ett omvärldsanpassat strategiskt agerande. I politiskt styrda organisationer finns höga krav på delaktighet och insyn när stora avgörande beslut skall fattas. Kommunen måste därför hantera en mängd intressen från olika håll, inte bara från den egna organisationen. Vidare förutsätter strategisk styrka ett enhetligt agerande där alla inblandade stödjer utvecklingen. Ledningen eller projektgruppen måste därför ägna mycket tid åt att motivera och förankra de åtgärder som skall vidtagas. Legitimering av beslut som tas i politiskt styrda organisationer är därför av största vikt.. Östersunds kommun har arbetat och prioriterat den demokratiska processen redan från dag ett, för att aldrig bli föremål för någon prövning. Detta är en mycket viktig faktor till kommunens framgångsrika arbete. Den demokratiska processen har även varit en nödvändighet för att möta de amerikanska riskuppfattningarna och erfarenheter av stämningar mot bolag. Den extremt noggranna urvalsprocessen grundar sig också i den kritiska funktion dessa datacenters har i att leverera tjänster till bolagets kunder. Det har därför krävts en process som kan ta hänsyn till alla risker som finns vid en etablering och drift av ett datacenter. Den politiska kontexten har inneburit en riskreglering där många aktörer deltagit och där både risk- och allmänintresse förhandlas och definieras. 36