I T I S K O L A N MIS. Metadata LMS. Virtuella lärmiljöer CMS. Lärobjekt BOSSE ANDERSSON (2003) tandarder

Transkript

1 MIS Metadata LMS Virtuella lärmiljöer CMS BOSSE ANDERSSON (2003) Lärobjekt tandarder

2 Inledning I sina roller som beställare och användare av ny teknik är det viktigt att skolledare, lärare och tekniker har en gemensam begreppsapparat och förståelse av olika företeelser inom området virtuella lärmiljöer. Begreppen som används för att beskriva system för information och kommunikation kopplat till lärande är oklara och svepande. Tekniken förändras och utvecklas kontinuerligt och det är därför naturligt att begreppsapparaten blir vag. Syftet med denna text är att beskriva begrepp, system och användningsområden inom området virtuella lärmiljöer kopplat till den svenska ungdomsskolans behov och användning. De databaserade systemen har i regel sitt ursprung från den engelsktalande världen och är i de flesta fall anpassade för företags- eller högskolevärlden. I vissa länder och rapporter används virtuella lärmiljöer (Virtual Learning Environment, VLE) som synonymt med utbildningsplattformar. Vi har valt att använda virtuella lärmiljöer som ett paraplybegrepp för att beskriva ett brett fält av olika system och plattformar som används direkt eller indirekt som stöd för lärande i vid mening. Inom ungdomsskolan har många skolor och kommuner system som de benämner som intranät. På marknaden finns det numera också system som går under beteckningen utbildningsplattformar (Learning Management System, LMS). Dessa är mer komplexa än intranät men används i vissa fall för att fylla samma behov. Som stöd för system, eller i vissa fall inbyggda i plattformar, finns något som kallas innehållshanterare (Content Managment System, CMS). Andra företeelser är MIS (Management Information System) och lärobjekt (Learning objects, LO). Vilken relevans har dessa företeelser och begrepp för skolvärlden? Bosse Andersson redaktör på Skoldatanätet Myndigheten för skolutveckling 2

3 Innehåll Intranät... 4 Vanliga intranätsfunktioner... 4 Användningsområden för en skola... 5 Utbildningsplattformar... 6 Anskaffa intranät eller utbildningsplattform?... 6 Innehållshanteringssystem... 8 Innehållshanteringssystem för utbildning... 9 Lednings- och organisationsstödssystem... 9 Miljöer för utbildnings- och organisationsstöd... 9 System för olika användare Standarder...11 Metadata...11 Standarder för utbildningsplattformar...11 Lärobjekt...12 Intranät, utbildningsplattformar och standarder vad är relevant för skolan?

4 Intranät Det finns inga klara definitioner av intranät. Den ursprungliga definitionen av Intranät är ett internt nätverk som är byggt på Internetteknologi. Den enda skillnaden mot Internetanvändning är att tillgången är begränsad till organisationens interna användande. Intranät baserar sig på internetteknik vilket innebär att användare loggar in på intranätet via en webbläsare. Användandet är likt det på Internet. Man klickar sig fram, följer länkar, bläddrar och laddar ner filer. Intranät är interna i den meningen att anställda i en organisation eller elever/studenter, personal och ledning på en skola har tillgång till intranätet genom inloggning via Internet. Intranät är informationssystem i den mening att användarna kan publicera, hämta, lagra, dela på data. Data kan bli till information om den bearbetas. Nu är inte informationssystem samma sak som kunskapssystem. Om det skapas kunskap av informationen i ett intranät beror det på användarna - inte på systemet i sig. Vad kunskap är och hur kunskap skapas är komplext och det finns många tolkningar. Det som är gemensamt för svenska skolsystemet är synen att kunskap skapas i ett socialt sammanhang mellan människor genom kommunikation, tolkning och/eller konstruktion. Vanliga intranätsfunktioner Publiceringsmöjligheter Publicering av meddelanden i anslagstavlor Publicering av filer (texter, bilder, ljud, filmer mm) dedicerade till alla användare i intranätet eller till speciella grupper Kalendrar Filarkiv och möjligheter att publicera valda filer Respons- omdömesfunktioner från lärare-elever eller elev-elev Mallar för flervalsfrågor Webbenkäter Samtidig kommunikation (synkron) Chat Direktmeddelanden Arbete i delade dokument/whiteboard Möjlighet att surfa på samma webbsidor Integration mot videokonferensprogram Icke samtidig kommunikation (asynkron ) E-post E-postlistor Diskussionsforum (öppna och trådade) 4

5 Sökfunktioner Relevant information ska enkelt kunna hittas genom samma söksätt och konventioner som är vanligt på Internet. Notifiering Moderna intranät kan innehålla någon form av prenumerationstjänst: Detta innebär att användarna kan välja att få meddelanden om vilka nya händelser som skett. Användningsområden för en skola För undervisningen Ett intranät kan underlätta elevers och lärares arbete genom att vissa delar av informationsspridning, kommunikation, samarbete, problemlösning, skapande och publikation sker via intranätet. Elever och lärare kan dela på information, publicera och kommunicera via intranätet. Så kallade virtuella klassrum blir allt vanligare som komplement till de fysiska klassrummen. Vissa skolor, företrädesvis på gymnasienivå, använder sina intranät som plattform för distanskurser. Skolintranät kan användas från att i sin enklaste form vara en informationsplats till att stödja mer kollaborativa former av lärande. För hela skolorganisationen Intranät kan underlätta informationsspridning och kommunikation i skolorganisationen. Intranätet blir till ett komplement eller i vissa fall en ersättningskanal för att sprida och lagra information i organisationen. Det kan fylla funktionen av en elektronisk informationskanal. Det kan också fungera som ett lager för tryckt information som klasslistor, blanketter, kallelser, protokoll och veckonytt. Ett intranät kan designas med verktyg för den dagliga verksamheten. Den kan hantera uppgifter som rör närvaroregistrering, planering, ekonomi och betygsättning. I flera skolor och kommuner i landet planerar man idag för att integrera skolintranätet med viss information eller funktioner i verksamhetssystem för elevadministration och ekonomi. Ett intranät erbjuder verktyg som kan uppmuntra och förenkla utbyte av erfarenheter, tankar, åsikter inom och mellan olika organisatoriska nivåer. Utbytet kan ske med stöd av verktyg som till exempel diskussionsforum, interaktiva meddelanden, delade dokument, videokonferenser och loggboksskrivande. Med stöd av dessa verktyg kan kommunikation mellan till exempel ledning och anställda, mellan olika grupper, inom grupper som arbetslag förenklas och kanske fördjupas. För samarbete lokalt, nationellt och internationellt Om man kombinerar ett intranät ihop med ett extranät kan man erbjuda verktyg som underlättar kontakterna mellan skola och hem samt andra skolintressenter. Ett Extranet är ett nät som kopplats till Intranätet och som även det bygger på Internet teknologi, men där man även släpper in externa aktörer, andra organisationer etc. med begränsad tillgång till intranätet. Till exempel kan föräldrar få tillträde till vissa arenor i intranätet med tillgång till information och möjligheter till kommunikation med skol- 5

6 ledare, lärare och andra föräldrar. Det kan också underlätta kontakterna mellan ledning, anställda och elever på skolor inom en förvaltning och/eller kommun. Verktygen i ett intranät som har kombinerats med ett extranät kan också stödja samarbete med skolor/klasser på annan ort regionalt, nationellt eller internationellt. Utbildningsplattformar (Learning managment system, LMS) För Learning management system används på svenska benämningarna utbildnings-, kurs- och utbildningsplattformar. Vi har valt begreppet utbildningsplattformar eftersom LMS:er har som syfte att hantera och administrera utbildningar. Det som skiljer utbildningsplattformar från ett intranät är verktyg för att skapa kurser, funktioner för kursadministration som till exempel registrering av elever och lärare, innehållsmoduler, utvärdering och uppföljning av studieresultat. En central del i utbildningsplattformar är att de bygger på standarder för att skapa, märka, paketera, importera och exportera kursinnehåll. Dublin Core används ofta för metamärkning i utbildningsplattformar. Den ingår som en delmängd i IEEE/ LOM - som är alla utbildningsmetadatastandarders moder - och därigenom även i IMS Metadata Specification och SCORM Metadata som är de två vanligast förekommande standarderna för metadata. Dessa standarder gör det möjligt för en utbildningsanordnare/skola, dess lärare och studenter/elever att söka, importera och dela med sig av lärmaterial. Materialet kan vara producerat av förlag, organisationer, institutioner eller enskilda på Internet. Det kan också vara egenproducerade arbeten. Standarder innebär att information om elever/studenters persondata, resultat, arbeten lagrade i virtuella portfolios är flyttbara mellan olika teknikplattformar. Förutsatt att dessa följer samma standarder och att dessa är riktigt implementerade. Anskaffa intranät eller utbildningsplattform? En vanlig fråga är: Ska vi investera i ett intranät eller i en utbildningsplattform? Frågan är relevant men delvis felställd. De inledande frågeställningarna bör vara: Vilka är våra pedagogiska behov? Hur ser vi på kunskap och lärande? Till vilken verksamhet och syn på lärande passar ett renodlat intranät bäst? Till vad är en renodlad utbildningsplattform mer lämplig? Utbildningsplattformar används idag främst inom högskolor, universitet och 6

7 företag/organisationer. Där fungerar de som plattformar för att erbjuda webbaserade kurser till studenter och anställda samt som ett verktyg för kursadministration. I regel har en utbildningsplattform samma funktioner som ett intranät, och gränserna blir allt mer flytande mellan vad som är intranät och vad som är en utbildningsplattform. Men utbildningsplattformar är generellt inte byggda för att användas som intranät. De är i vissa fall omständliga att arbeta med om syftet med användningen främst är att kommunicera, dela på erfarenheter och snabbt kunna publicera information inom en skolorganisation och till externa intressenter. Det intressanta är till vad systemet används och vilka behov som ska tillgodoses. Är de primära behoven att systemet ska användas för att sprida information i skolorganisationen? Ska det innehålla verktyg för att underlätta personalens administrativa arbete? Eller ska det främst tillfredställa elevers och lärares behov av publikation, samarbete, kommunikation, handledning och stöttning det vill säga lärande i vid mening? Är det dessa som ska stå för innehållet eller ska den stora delen av innehållet levereras av externa aktörer? Passar intranätet eller utbildningsplattformen för både yngre och äldre elevers lärande? Fungerar det för lärare som arbetar portfolioinriktat, för dem som främst arbetar med grupprocesser etcetera. Fungerar det som stöd för hela skolorganisationens lärande? Vid anskaffning av en plattform, som ska användas som intranät i en skolorganisation, kan det vara klokt att tänka på framtida användning av plattformen. Om den är uppbyggd på komponenter som är baserade på öppna standarder kan man bygga ut systemet då det uppkommer behov av nya funktioner. Man kan också göra det möjligt att importera och exportera lärmaterial och elevdata mellan olika plattformar om den bygger på etablerade standarder för e-lärande. Har man redan ett intranät i en skola och funderar på att anskaffa en utbildningsplattform ska den kunna integreras i intranätet. Det är viktigt att alla i en skolorganisation lärare, elever, skolledare, administrativ personal - från ett och samma gränssnitt och login har tillgång till de verktyg och hjälpmedel som de i sin respektive roll har behov av. Om nya system eller enstaka funktioner baseras på internationella standarder för protokoll och format så finns det möjligheter att de integreras med varandra och till befintliga system. Testa skolintranät och utbildningsplattformar Testplatsen erbjuder beskrivningar av några leverantörers skolintranät och utbildningsplattformar samt möjligheter att testa dem genom att logga in som gäst. Du kan också prova på system som är byggda med öppen källkod Läs mer om intranät och utbildningsplattformar Intranät i skolan en artikel skriven av Mats Östling från Infrabas Skola en möjlig utveckling av skolan med hjälp av informations- och kommunikationsteknik och utvecklingens konsekvenser (2002) en framtidsstudie av Lars-Erik Nilsson Kristanstads Högskola 7

8 Virtuella Arbetsmiljöer - En fallbeskrivning i konsten att bygga med klossar (2002) av Fredrik Paulsson Från idé till beslut intranät som stöd för lärande exempel från Lerum (2001) av Bosse Andersson Designing the new intranet, doktorsavhandling (2002) av Dick Stenmark Viktoria Institutet Göteborg som behandlar hur intranät kan designas ur ett knowledge management perspektiv w3.informatik.gu.se/~dixi/thesis/ Intranät en ny arena för kommunikation och läranden (2002) en doktorsavhandling av Mats Heide Lunds universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Finns inte i pdf-format men kan beställas i tryckt form repro@soc.lu.se Centrum för flexibelt lärande (CFL) har en plattformsguide på sin webbplats som bland annat innehåller analysschema och behovsanalys som stöd för beställare av utbildningsplattformar. På Kollegiets webbplats har Lars-Erik Nilsson från Högskolan i Kristianstad beskrivit utbildningsplattformar och testat några av dem. Testerna är gjorda för några år sedan men ger ändå en guidning i världen av utbildningsplattformar stitle=utbildningsplattformar/skola.htm Brittiska The Joint Information System Committee har på sin webbplats texter om skolintranät och utbildningplattformar samt länkar till andra webbplatser som behandlar ämnesområdet Innehållshanteringssystem (Content management system, CMS) Innehållshanteringssystem används för att publicera, underhålla och hålla reda på innehåll för webbplatser, intranät och utbildningsplattformar. Grunden för dessa system är att användare utan kunskaper i HTML och XML kan publicera material på webbsidor. Med ett sådant system kan skolor bestämma att vissa sidor bara ska synas på intranätet medan vissa kan vara publika på skolans webbplats. System för innehållshantering kan användas på liknande sätt för att administrera innehåll till kurser i en utbildningsplattform eller i ett skolintranät. 8

9 Innehållshanteringssystem för utbildning (Learning Content Management System, LCMS) Ett innehållshanteringssystem för utbildning och ett innehållshanteringssystem utför olika saker. De kan verka var för sig eller tillsammans. I ett innehållshanteringssystem distribueras all typ av information. Ett innehållshanteringssystem för utbildning distribuerar enbart förpaketerade lärmoduler till eleven. Tanken från e-lärandebranchen är att elever och studenter går igenom förtester i innehållshanteringssystemet för utbildning vartefter systemet dynamiskt levererar ett individanpassat innehåll efter varje elevs testresultat. Lednings- och organisationsstödssystem (Management information system, MIS) Dessa system har för en skola eller skolförvaltning syftet att registrera och lagra de data som krävs för elev-, personal- och ekonomiadministration. Systemen gör denna data tillgänglig och användbar som informations- och beslutsunderlag för administratörer, elevvårdspersonal, lärare, skolledare, elever och föräldrar. I stort sett alla skolor har någon form av elevadministrativt system där elevdata registreras som personuppgifter, klass och gruppindelningar. I vissa fall är schemaoch frånvaroprogram integrerade i elevadministrativa system. I andra fall används separata program för elevdata.andra informationssystem för lednings- och organisationsstöd för skolan är ekonomi- och personaladministrativa system. I regel ansvarar ekonomi- och personalkontor i kommunen för dessa. Andra system med syftet att underlätta en skolas administration kan vara databaser för inventarier och bokningssystem för inventarier och lokaler. I många kommuner pågår ett arbete med att integrera dessa olika system så att relevant information för de olika grupperna i en skola lättare blir tillgängligt. Då kan den användas som stöd för beslut som kan röra planering och uppföljning av elevers lärande, personals kompetensutveckling, ekonomisk uppföljning och en skolas kvalitetsarbete på olika nivåer. Information ska enkelt kunna nås via webbläsaren och intranätet. Det är en av poängerna med att anskaffa ett intranät. Miljöer för utbildnings- och organisationsstöd (Managed Learning Environment, MLE) Miljöer för utbildnings- och organisationsstöd är ett samlingsbegrepp för alla informationssystem på en skola som direkt eller indirekt stödjer lärande på en skola. Exempel är eventuella intranät, elevadministrativa system, e-postsystem och schemaprogram. Begreppet används av brittiska skolmyndigheter som till exempel Becta (British Educational Communications and Technology National Agency) och brittiska Joint Information Systems Committee. Undersökningar och forskning från England visar att informationstekniken tillför 9

10 påtaglig nytta när hela skolorganisation använder tekniken som stöd i sitt arbete. Nu är det vanligt att IT används av isolerade öar i skolorganisationen och av enskilda lärare eller arbetslag. Ytterligare framgångsfaktorer är att tekniken används till elevers och lärares pedagogiska arbete i alla ämen/kurser och att föräldrar har tillgång till information genom den virtuella lärmiljön. System för olika användare Vad ska ett användbart system erbjuda skolor? Som användare ska jag kunna logga in via en webbläsare och få tillgång till det som är relevant för min roll i skolorganisationen. Då kan jag komma åt min information och mitt material oavsett var jag befinner mig. Som elev ska jag ha tillgång till planeringar över periodens arbete, uppgifter som ska göras, gärna material som ger stöd för det som ska läras samt möjligheter att kommunicera med lärare och kamrater. Om jag är elev på en gymnasieskola vill jag automatiskt få tillträde till min individuella studieplan. Jag vill också att informationen från det elevadministrativa systemet speglas ut till mig. Detta kan innebära att så fort en kurs är betygsatt av en lärare får jag del av den informationen. Som lärare vill jag att systemet ska stödja min syn på lärande och arbetet med mina elever och helst förenkla och förbättra det. Systemet ska gärna också ge möjligheter att skapa nya arenor för samarbete med både elever och kollegor. Personer i olika roller inom skolan kan vara intresserade att ta del av aktuella scheman, klass- och grupplistor, frånvarostatistik, offentliga protokoll och styrdokument. Som personal vill jag att min löneavi från lönesystemet speglas ut till mig och varför ska jag inte kunna sjukanmäla mig via webben? Har jag ett ekonomiskt ansvar för till exempel ett program eller ett arbetslag ska jag kunna ta del av ställningen på mina konton från ekonomisystemet. Men det räcker inte med att informationen görs tillgänglig. Den ska också vara begriplig och användbar. Jag ska också som personal, förälder eller elev lätt kunna ta del av skolans redovisning om jag så önskar. Ett annat krav är att ledning och personal inte ska behöva arbeta i dubbla nät, det vill säga både i ett administrativt och i ett utbildningsnät. Det ska finnas transparens mellan systemen. Detta kräver att systemen kan kommunicera med varandra och att säkerhetsaspekterna är lösta. Som elev eller lärare ska jag inte ha tillträde till program och information som ligger innanför brandväggarna. Jag ska endast ha läsbehörighet till den information som är av intresse för mig via ett och samma webbgränssnitt. Det mesta av en skolas information är offentlig handling och ska vara tillgänglig för alla. 10

11 Standarder Metadata Metadata betyder information om information och innebär att resurser på Internet, i en utbildningsplattform eller intranät, bekrivs med uppgifter om innehållet såsom ämnesområde, upphovsman, kurs, stadie, pedagogisk användning enligt ett standardiserat system. Metadatamärkning gör det möjligt att hitta relevant information med god precision vid en sökning. Denna beskrivning eller märkning kan jämföras med ett biblioteks katalogisering av sina resurser. Den vanligaste standarden för metadata är Dublin Core som har sitt ursprung i biblioteksvärlden. Testa användningen av metadata UR:s Medibibliotek frameset.html?layout=1a&sida=mb&meny1=sok&fil=php Notnavet en webbplats för lärare som arbetar med naturvetenskap och teknik har gjort sina lärresurser sökbara med hjälp av metadata Standarder för utbildningsplattformar För att innehåll i form av hela kurser eller delar av därav, elever/studenters resultat, eget producerat material ska kunna flyttas och återanvändas mellan olika plattformar krävs det gemensamma standarder. På internationell nivå finns ett antal organisationer som arbetar fram specifikationer som kan bli till standarder för utbildningsplattformar. Några av dessa är: IMS (Instructional Management System) som har sitt ursprung vid Global Learning Consortium i Massachussetts i USA, där man utvecklar och föreslår öppna specifikationer för kursplattformar. IEEE Learning Technology Standards Committee består av ett antal grupper som arbetar fram specifikationer och standarder för e-lärande. SCORM (Shareable Courseware Object Reference Model) är ett antal delstandarder som är framtagna av amerikanska försvarsdepartementet. SCORM bygger bland annat på IMS och IEEE. Läs mer om standarder Konsultföretaget LearnTech har på sin webbplats en beskrivning av standarder för e-lärande och de olika aktörerna inom området 11

12 Lärobjekt (Learning objects, LO) Idéerna om användandet av lärobjekt för olika former av e-lärande har fått en allt större spridning bland forskare inom branschen för e-lärande och i utvecklingsprogram på nationell och övernationell nivå. Nu finns det ingen enhetlighet om företeelsen lärobjekt. Det finns nästan lika många definitioner och synsätt som det finns producenter av innehåll. Begreppen lärkomponenter och lärmoduler används också i sammanhanget. Det man enas kring är principerna om flyttbarhet, återanvändning och märkning. Objekten, modulerna eller komponenterna ska inte vara knutna till en speciell teknisk miljö utan kunna flyttas. De ska kunna återanvändas i olika sammanhang och innehållet ska vara skiljt från presentationen. Detta är dock egenskaper som sällan uppfylls hos de resurser som idag benämns som lärobjekt. En del av problemet ligger i avsaknaden av tydliga, gemensamma definitioner av de tekniska egenskaper ett lärobjekt skall besitta. Vidare finns det ett betydande glapp mellan dagens standardspecifikationer, den teknologi som ofta används och de visioner som finns kring lärobjekt. För att visionen om lärobjekt som flyttbara, teknik- och presentationsoberoende och återanvänbara komponenter av innehåll skall kunna infrias krävs specifikationer som tydligt definerar vad ett lärobjekt är, vilka gränssnitt det har mot omvälden samt vilka egenskaper dess tekniska arkitektur måste ha. För att användare enkelt ska kunna hitta objekten ska de dessutom beskrivas med metadata. Denna märkning ska vara åtskild från objektet, modulen eller komponenten. I visionen om lärobjekt finns bilden av hur lärare ska kunna sitta vid sin dator vid planeringen av lärmaterial till lektioner, projekt eller kurser. Han/hon kopplar upp sig mot en plats på Internet där det finns ett söknav. Genom att data där är metamärkt enligt standard kan läraren förhoppningsvis hitta material som ger stöd för det moment som ska beskrivas i materialet. Om planeringen till exempel gäller att sätta ihop ett lärmaterial till ett SO-projekt om länderna på Balkan är visionen att lärare ska kunna hitta olika objekt som kartor, artiklar, vissa sidor från olika läroböcker, ljud, foton mm som passar deras upplägg. Tanken är att objekten ska spegla olika sätt att se på en händelse eller ett moment i en kursplan både innehållsmässigt och metodiskt. Meningen är också att lärare och även elever ska kunna sätta ihop lärobjekt efter sin syn på lärande eller lärstil kopplat till läroplanens mål. När det gäller kommersiellt material förutsätter det att förlag anpassar materialet till sökbara lärobjekt. Det måste också finnas betalsystem så att läraren/skolan kan betala on-line för till exempel fem sidor i en bok, tio från en annan. Förutom från förlag hoppas man att material från exempelvis offentliga institutioner som museer och arkiv kommer att finnas tillgängligt tillsammans med material framtaget av lärare. Efter att ha laddat hem det önskvärda materialet kan lärare med stöd av ett packeteringsverktyg sätta samman de hämtade objekten med egna skapade lärobjekt. Eller kanske man vill använda dem som de är eller till viss del förändra dem så att de passar i sammanhanget. Därefter ska läraren kunna publicera enstaka objekt eller sammansatta objekt i den miljö som han/hon arbetar i med sina elever. 12

13 Testa lärobjekt Genom CFL:s ( Centrum För Flexibelt Lärande) projekt Gymnasiet på Internet kan du testa ett kursbyggarverktyg och med det skapa lärmoduler av metadatamärkt kursinnehåll University of Wisconsin har på sin webbplats en länklista till resurser med lärobjekt i dess vida bemärkelse Lär mer om lärobjekt David Wiley -Learning objects difficulties and opportunities wiley.ed.usu.edu/docs/lo_do.pdf National learning infrastructure initiativ Intranät, utbildningsplattformar och standarder vad är relevant för skolan? Det finns från många håll en stor tilltro till att informationsteknik i form av intranät och utbildningsplattformar ska bidra till att effektivisera allt från informationsöverföring, kommunikation, elevers, personals lärande till att uppnå en mer transparant och lärande organisation. Kommunikationsforskaren Mats Heide menar att ett grundproblem inom debatten om lärande och IKT är att synen på lärande och kommunikation är alltför instrumentell, och att kardinalfelet är sammanblandningen av information och kunskap. Heide refererar till forskning som visar att många projekt om att bygga informationssystem misslyckas eftersom det läggs ner alltför mycket energi på att behandla kunskap som en enhet separerad från människorna som skapar och använder den. Att man förutsätter att kunskap helt oproblematiskt kan överföras mellan människor. Anskaffning av olika system inom det som vi kallar virtuella lärmiljöer aktualiserar frågor om hur vi ser på informationshantering, kommunikation, lärande och skolans uppdrag. Det finns inga givna svar på dessa frågor men det är viktigt att beställare har en realistisk och medveten syn på nyttan och användningen av dessa lärmiljöer. Att det finns gemensamma standarder så att innehåll på webben lätt kan sökas, 13

14 distribueras och användas i olika plattformar är givetvis bra för alla aktörer. För lärare och elever kan det innebära att de får tillgång till fler och bättre lärresurser. För elever som arbetar med stöd av intranät och utbildningsplattformar betyder det att de kan lätt flytta sitt egenproducerade material vid byte av skola. Men standarderna är framtagna av branschen för e-lärande som i de flesta fall arbetar med kurser för ett annat sammanhang och kultur än den svenska ungdomsskolan. Inom stora delar av branschen finns en tro på att kunskapsnivåer hos elever automatiskt kan diagnostiseras och följas upp. Kunskap ses som något som kan frikopplas från sitt sociala sammanhang. Vad gäller synen på lärobjekt som stöd för lärande finns det hela vidden av åsikter. Från att de kommer att öka kvaliteten av lärmaterial och kunna anpassas till lärande i olika sammanhang till att de kommer att bidra till fragmentisering och stöd för behavioristiska synsätt att se på lärande. Därför ska vi som beställare och pedagoger inta ett sunt kritiskt förhållningssätt till teknikutvecklingen och de system och metoder som marknaden erbjuder. Det är skolans behov av stöd till elevernas lärprocesser och skolans syn på kunskap och lärande som ska styra inköp och upphandlingar. Visst kan automatiserade processer passa för träning av vissa färdigheter. Men som helhet bygger den svenska skolan och dess läroplan på att elever ska ha inflytande över undervisningen, att olika sätt och metoder att lära sig ska tillgodoses, att eleverna är medskapare i lärprocessen. Många lärare arbetar med att eleverna själva är med och sätter sina mål och är aktiva i att utvärdera sin måluppfyllelse. Vi har också en tradition där personal har inflytande över sin arbetssituation. 14