Hygien i förskolan Resultat från ett nationellt tillsynsprojekt 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hygien i förskolan Resultat från ett nationellt tillsynsprojekt 2009"

Transkript

1 Hygien i förskolan Resultat från ett nationellt tillsynsprojekt 2009

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Publicerad september

3 Förord Socialstyrelsen är central, tillsynsvägledande myndighet för frågor som rör hälsoskydd i bostäder och lokaler m.m. samt smittskyddsfrågor och övriga miljöhälsofrågor av hygienisk och medicinsk karaktär inom miljöbalkens tillämpningsområde. I det tillsynsvägledande uppdraget ingår samordning, uppföljning och utvärdering av tillsyn samt råd och information till de operativa tillsynsmyndigheterna. Målet med tillsynsvägledningen är att skapa förutsättningar för en likvärdig och effektiv kommunal hälsoskyddstillsyn som bidrar till att säkerställa miljöbalkens intentioner. [1, 2] Socialstyrelsen har under 2009 genomfört ett nationellt tillsynsprojekt om hygien i förskolan. Syftet med tillsynsprojektet var att skapa förutsättningar för att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom en ökad medvetenhet om egenkontrollkravet enligt miljöbalken. Socialstyrelsen har tagit fram vägledande material för de operativa tillsynsmyndigheterna, miljönämnderna i kommunerna, inom ramen för projektet. Miljöförvaltningarna i deltagande kommuner har utfört den operativa tillsynen på förskolorna. Efter tillsynsbesöken har de redovisat de insamlade uppgifterna till Socialstyrelsen. Denna rapport presenterar resultaten som redovisats till Socialstyrelsen. Målgrupp för rapporten är främst kommunernas miljöförvaltningar. Även departement och andra myndigheter inom barn- och utbildningsområdet eller tillsynsområdet kan ha nytta av resultaten. Vid olika tidpunkter har Magnus Zeilon, Per Lindqvist, Ingrid Nilsson och Heléne Gårdebrink varit projektledare för projektet. Marianne Löwenhielm, Michael Ressner, Anders Svärdh, Helen Keskitalo, Inger Andersson von Rosen, Gunnar Nylén, Elin Westin och Fredrik Haux har under olika delar av projektarbetet ingått i projektgruppen. Margareta Palmquist har haft en styrgruppsfunktion. Socialstyrelsen vill tacka följande personer som ingått i referensgruppen inför projektet: Anne Lennell (Universitetssjukhuset i Örebro), Eva Dannetun (landstinget i Östergötland), Katarina Hedin (landstinget Kronoberg), Kerstin Mannerquist (Smittskyddsinstitutet), Ingmarie Englund (miljöförvaltningen, Göteborgs Stad), Lillemor Wädel (miljökontoret, Örebro Kommun). Socialstyrelsen vill rikta ett varmt tack till Marianne Bengtsson, hygiensjuksköterska på smittskyddsenheten inom Västra Götalandsregionen som bidragit med kunskap och erfarenhet inom området. Socialstyrelsen vill även tacka alla kommuner som deltagit i projektet. Anders Tegnell Avdelningschef Avdelningen för kunskapsstyrning 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Bakgrund 8 Egenkontroll enligt miljöbalken 8 Verksamhetsutövarens ansvar 9 Miljönämndens ansvar 9 Nationella tillsynsprojekt 9 Syfte och mål 10 Omfattning och avgränsningar 10 Metod och genomförande 12 Referensgrupp 12 Vägledning 12 Kommunernas arbete i projektet 13 Hantering av data 13 Uppföljningsenkät 14 Resultat och analys 15 Allmänt om förskolorna 15 Egenkontroll 16 Handhygien 16 Barnens handhygien 16 Personalens handhygien 16 Blöjbyten och skötrum 17 Städning 17 Övrigt hygien och smittskydd 17 Uppföljningsenkät 17 Vägledning 17 Kompetenshöjning 18 Bristande tillsyn förbättras 18 Synpunkter 18 Diskussion och slutsatser 19 Egenkontroll 19 Exempel på vad egenkontroll inom en förskola bör omfatta 19 Osäkerhet och kunskapsbrist kräver tillsyn och vägledning 21 Handhygien 21 Användning av handskar 21 Förutsättningar för god handhygien 21 Städning 22 5

6 Vägledning om städning 22 Övrigt om hygien och smittskydd 22 Blöjbyten 22 Mer utbildning i hygien och smittskydd behövs på förskolorna 23 Projektgenomförande och uppfyllelse av målen 23 Synpunkter från miljöförvaltningar 23 Faktorer som påverkade resultatet 23 Uppfyllelse av målen 24 Effekter och uppföljning 25 Behov av förbättrad egenkontroll och mer kunskap 25 Behov av mer tillsyn 25 Behov av mer vägledning 25 Referenser 27 Bilaga 1. Deltagande kommuner 28 Bilaga 2. Om städning i förskolan 29 Bilaga 3. Om hygien i förskolan 32 Bilaga 4. Förslag på informationsblad till föräldrar 36 Bilaga 5. Tillsynsformulär för hygien 37 Bilaga 6. Instruktion till förtydligat tillsynsformulär 43 Bilaga 7. Resultat från rapporterade tillsynsformulär 45 Bilaga 8. Resultat från uppföljningsenkät 53 6

7 Sammanfattning Det nationella tillsynsprojektet Hygien i förskolan har varit ett stort och landsomfattande projekt där miljöförvaltningar i 197 kommuner har deltagit och utfört tillsynsbesök på en tredjedel av landets förskolor fördelade på 20 av landets 21 län. Tillsynsprojektet har lett till en ökad kunskap om egenkontroll gällande hygien och åtgärder för att förhindra smittspridning hos majoriteten av de deltagande miljöförvaltningarna. Enligt miljöförvaltningarnas bedömning har även de besökta förskolornas kunskap höjts. Socialstyrelsen har genom det höga deltagarantalet fått en bra bild av hur man arbetar med rutiner för hygien och för att minska smittspridning på förskolor i stora delar av landet. Resultatet kommer bland annat att användas som underlag för Socialstyrelsens kontinuerliga vägledning och för planering av framtida vägledning. Tillsynsprojektet har visat att det finns stora brister i förskolornas arbete med egenkontroll enligt miljöbalken [1]. Att förskolorna ska ha egenkontroll är ett lagkrav sedan tio år tillbaka [1], men de ska framförallt ha egenkontroll för att det är ett verktyg som de kan använda för att minska smittspridningen och andra hälsorisker. Av de 3564 förskolor som besöktes under tillsynsprojektet var det 1066 som inte ens kände till att kravet på egenkontroll enligt miljöbalken [1] finns. Endast 1373 förskolor bedömdes ha en egenkontroll inom hygien och smittskydd som motsvarar miljöbalkens [1] krav. Detta visar på en tydlig brist på kunskap hos förskolorna. För att förstå hur viktig egenkontroll är behövs kunskap om att bra rutiner som följs kan göra skillnad och minska smittspridningen på förskolan. Hygien och kunskap om smittvägar och hur de kan brytas ingår tyvärr inte som någon obligatorisk del i alla barnskötar- och förskollärarutbildningar [3, 4]. I tillsynsprojektet ser vi en stor brist på vidareutbildning eftersom personalen på hela 1836 av de besökta förskolorna inte alls utbildas i hygien eller smittskydd. Förskolornas brist på kännedom om miljöbalkens krav på egenkontroll [1], särskilt inom hygien och i frågor om att förebygga smittspridning, visar på ett behov av att miljönämnderna utövar mer tillsyn över förskolorna. Under de tio år som gått sedan införandet av miljöbalken borde alla förskolor ha fått tillsynsbesök och i samband med detta borde det ha ställts krav på att förskolorna ska ha dokumenterad egenkontroll enligt miljöbalken [1]. Hela 73 av de deltagande miljöförvaltningarna har inte tidigare haft regelbunden tillsyn av förskolorna, men efter projektet planerar 60 av dessa miljöförvaltningar att i fortsättningen utföra regelbunden tillsyn på förskolorna. Att så många av kommunernas miljönämnder tidigare inte har prioriterat tillsynen av förskolorna genom att utföra regelbunden tillsyn är anmärkningsvärt med tanke på att barnen är särskilt sårbara. Barnen och deras hälsa är viktiga för samhället och goda hygienrutiner som barnen för med sig in i vuxenlivet är en viktig folkhälsofaktor. 7

8 Bakgrund Förskoleverksamheten omfattade år 2009 drygt 82 procent av alla 1-5 åringar i Sverige vilket motsvarar över barn [5]. Barn i barnomsorgsgrupper, t.ex. i förskolan, får fler infektioner än barn som mest vistas hemma [6]. I undersökningar från Danmark har man uppskattat att cirka 30 procent av infektionssjukdomarna bland förskolebarn kan bero på att barn vistas i större grupper än den gruppstorlek som familjen utgör [6]. Spridningen av infektioner i förskolornas småbarnsgrupper går inte helt att undvika, men goda rutiner och kunskap om smittvägar och sätt att bryta dessa kan till viss del minska risken för smittspridning inom en barngrupp i förskolan. Denna rapport beskriver arbetet i det nationella tillsynsprojektet 2009, Hygien i förskolan. Rapporten ska även försöka ge en övergripande bild av hur arbetet, enligt miljöbalkens [1] regler, med egenkontroll kring hygien, städning och sätt att bryta smittvägar fungerar på de förskolor som besökts i projektet. Egenkontroll enligt miljöbalken En verksamhet eller åtgärd omfattas av miljöbalken, och därmed av kravet på egenkontroll, redan när det finns en risk för att verksamheten kan medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön enligt miljöbalkens 26:e kapitel 19 [1]. Syftet med egenkontroll är att en verksamhetsutövare ska åstadkomma och upprätthålla ett väl fungerande miljö- och hälsoskyddsarbete för sin verksamhet, så att risker för miljö och hälsa förutses och förebyggs. För vissa verksamheter, de som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalkens regler, gäller förutom ett generellt krav om egenkontroll i miljöbalken även preciserade regler kring egenkontroll enligt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll [1, 7]. Förskolor är anmälningspliktiga verksamheter enligt 38 förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd [8] och omfattas därför av kraven i förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll [7]. Enligt lagstiftningen ska förskolornas egenkontroll vara dokumenterad [1, 7]. Till grund för miljöbalkens generella bestämmelser om egenkontroll ligger hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel [1]. Två av de viktigaste hänsynsreglerna när det gäller förskolor är kunskapskravet och försiktighetsprincipen. Den som driver en förskola ska ha den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot olägenhet och skada. Försiktighetsprincipen innebär att redan risken för en olägenhet för människors hälsa och miljön innebär en skyldighet att vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka olägenhet. Här ska man ha i åtanke att fysiologiska och biologiska skillnader mellan barn och vuxna innebär att barn ofta är fysiskt känsligare än vad vuxna är [9]. 8

9 Arbetet med egenkontroll i anmälningspliktiga verksamheter ska göras fortlöpande och systematiskt och det ska dokumenteras. Egenkontrollen ska omfatta en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret och alltså beskriva vem som är ansvarig för vad. Verksamheten ska även ha rutiner för fortlöpande kontroll och göra regelbundna undersökningar och riskbedömningar utifrån hälso- och miljösynpunkt där resultatet ska dokumenteras. Egenkontrollen ska även innehålla en förteckning över kemiska produkter som används i verksamheten och som kan innebära en risk ur hälso- eller miljösynpunkt. [7] Egenkontrollen kan utformas så att den samspelar med motsvarande bestämmelser i annan lagstiftning, t.ex. arbetsmiljölagstiftningen och med frivilliga ledningssystem, exempelvis kvalitets- och miljöledningssystem. Verksamhetsutövarens ansvar Egenkontroll kan beskrivas som verksamhetsutövarens egna kvalitetssystem för att förebygga eller åtgärda eventuell negativ påverkan på miljö och hälsa. Det är också ett sätt att se till att verksamheten bedrivs enligt de lagkrav som finns. Verksamhetsutövaren är skyldig att bedriva egenkontroll utan någon uppmaning från myndigheterna [1]. Den som driver en förskola ska planera och kontrollera sin verksamhet fortlöpande för att motverka och förebygga hälsoproblem eller skador på miljön. Brister ska därför åtgärdas på eget initiativ, i förebyggande syfte. Egenkontroll ska vara ett ständigt pågående arbete som ska planeras, genomföras, följas upp och kontinuerligt förbättras. Egenkontrollen ska vara dokumenterad i anmälningspliktiga verksamheter, som förskolor [7]. Miljöbalken har i sitt 2:a kapitel 2 även ett krav på att den som bedriver en verksamhet ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljö [1]. Miljönämndens ansvar Miljönämnden är tillsynsmyndighet och är därmed skyldig att bedriva tillsyn [1]. En viktig del av myndighetens tillsyn är att kontrollera hur verksamhetsutövarens egenkontroll är utformad och om den fungerar. En fungerande egenkontroll med dokumenterade och säkra rutiner ska kunna redovisas i samband med tillsynsbesök. Rutinernas utformning kan se olika ut i olika verksamheter av samma slag. Samma rutin fungerar inte alltid eller överallt, beroende på verksamheternas olika förutsättningar, exempelvis hur lokalerna ser ut. Det är upp till miljönämnden att avgöra om den rutin förskolan beskriver är godtagbar i det enskilda fallet. Om egenkontroll saknas eller är bristfällig i en verksamhet kan, och ska, miljönämnden ställa krav på rättelse. Nationella tillsynsprojekt Socialstyrelsen är den centrala tillsynsvägledande myndigheten för frågor som rör miljöhälsa enligt miljöbalken. Socialstyrelsen ger stöd och råd, arbetar samordnande och följer upp och utvärderar det tillsynsarbete som görs 9

10 i kommunerna. Det samordnande arbetet utgörs t.ex. av nationella tillsynsprojekt. Socialstyrelsens ambition är att genomföra ett nationellt tillsynsprojekt varje år. I projekten prioriteras särskilt angelägen hälsoskyddstillsyn. Projekten har en samordnande, vägledande funktion och kan uppmuntra till att tillsyn utförs inom ett visst område. De ger också förutsättningar för en god kvalitet på tillsynen genom en likvärdig tolkning och tillsyn i hela landet. Miljönämnderna i landets samtliga kommuner bjuds alltid in att frivilligt delta i projekten. Syfte och mål Syftet med det nationella tillsynsprojektet Hygien i förskolan var att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom en ökad medvetenhet om egenkontrollverktyget enligt miljöbalken [1]. Målen var att projektet skulle leda till: Ökad kunskap i hygien och smittskydd på kommunernas miljöförvaltningar. Ökad kunskap på miljöförvaltningarna om förskoleverksamheternas egenkontroll enligt miljöbalken. Ökad kunskap om egenkontroll i förskolorna, främst inom hygien och smittskyddsområdena. Möjlighet för kommunernas miljöförvaltningar att skapa nätverk för att diskutera hygien, minskad smittspridning och egenkontroll på förskolor. En samlad bild för Socialstyrelsen av hygienrutiner och egenkontroll på landets förskolor. Omfattning och avgränsningar Projektet vände sig i första hand till kommunernas operativa tillsynsmyndigheter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, men syftade även till att nå förskoleverksamheterna med dess personal och förskolebarnens föräldrar. Länsstyrelsen, liksom Socialstyrelsen, ska tillsynsvägleda kommunerna när det gäller hälsoskyddstillsyn [2] och de kan samordna och integrera den nationella tillsynsvägledningen med ett regionalt perspektiv. De gavs därför möjlighet att hålla sig uppdaterade om projektet och genom sitt arbete med utvärdering och uppföljning ta del av sina kommuners verksamhet inom området. Länsstyrelsen har fått del av deltagande kommunernas resultat i respektive län, för att underlätta för fortsatt regionalt arbete. Projektet hade följande omfattning: Miljöförvaltningen skulle vid tillsynsbesöken kontrollera verksamhetsutövarens rutiner för egenkontroll. Projektet fokuserar på den del av förskolornas egenkontroll som gäller hygien, rutiner för att minska smittspridning och övergripande om städning. Tillsynen i projektet gjordes med stöd av miljöbalken [1]. 10

11 Följande avgränsningar gällde för projektet: I projektet ingick inte att miljöinspektören skulle inspektera och kontrollera lokalen, städningen etc. Tillsyn enligt smittskyddslagen [10] ingick inte i projektet. Tillsyn enligt livsmedelslagen [11] ingick inte i projektet. Tillsynsformuläret som tagits fram inom projektet innehåller ändå några frågor om handtvätt kopplat till enklare livsmedelshantering. Socialstyrelsen anser att rutiner kring handtvätt i samband med enklare livsmedelshantering även kan bedömas utifrån miljöbalken, parallellt med livsmedelslagstiftningen. Familjedaghem, öppna förskolor, fritidshem och förskoleklasser ingick inte i projektet. I projektet skulle inte miljöförvaltningarna redovisa resultat från eventuella uppföljande tillsynsbesök eftersom projekttiden var begränsad och tillsynen skulle utföras under ett år. Inte heller rapporterades detaljer kring åtgärder som miljönämnderna vidtagit vid större brister på de enskilda förskolorna, t.ex. beslut om föreläggande. De kommuner som deltog kunde själva välja att bredda tillsynen på förskolorna så att den t.ex. även innefattade livsmedelstillsyn och övrig miljö- och hälsoskyddstillsyn. Detta ingick dock inte i projektet. 11

12 Metod och genomförande Hösten 2008 bjöd Socialstyrelsen in samtliga kommuners miljönämnder eller motsvarande att delta i det nationella tillsynsprojektet Hygien i förskolan. 197 miljöförvaltningar deltog och slutförde projektet, se bilaga 1. Referensgrupp En referensgrupp diskuterade utformningen av vägledningsmaterialet som togs fram inför projektet, dock inte vägledningsdokumentet Om städning på förskolan (bilaga 2). Referensgruppen bestod av miljöinspektörer från kommuner, läkare, hygiensjuksköterskor och smittskyddssjuksköterskor från landsting och Smittskyddsinstitutet. Vägledning Socialstyrelsen tog fram vägledningsmaterial som stöd för miljöförvaltningarnas tillsyn inom projektet. Materialet togs fram i samarbete med referensgruppen. Vägledningsmaterialet har varit tillgängligt via projektets webbsidor på Socialstyrelsens webbplats. Webbplatsen var öppen för alla vilket innebar att även förskolorna kunde nå materialet. Socialstyrelsens webbsidor för projektet, och informationen där, uppdaterades kontinuerligt under projektets gång. Delar av materialet som tagits fram kommer att kunna användas av miljöförvaltningarna även efter att projektet avslutats. Följande skriftliga vägledning togs fram inom ramen för projektet: Vägledning Om städning på förskolan, se bilaga 2. Dokumentet är riktat till miljöförvaltningarna och kompletterar Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1996:33) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar [12]. Det är ett stöd för miljöförvaltningarnas bedömningar av en förskolas egenkontroll om städning. Vägledning Om hygien på förskolan, se bilaga 3. Detta dokument är riktat till miljöförvaltningarna som ett stöd för deras bedömningar av en förskolas egenkontroll om hygien. Socialstyrelsen tog fram ett förslag till informationsbrev som var riktat till föräldrar med förskolebarn, se bilaga 4. Miljöförvaltningarna kunde justera och lägga till text för att anpassa till sin egen kommun. Tanken var att miljöförvaltningarna skulle lämna dessa informationsblad till förskolorna, som i sin tur kunde lämna informationen till föräldrarna. Ett tillsynsformulär togs fram som miljöförvaltningarna skulle använda vid tillsynsbesöken, se bilaga 5. Tillsynsformuläret var utformat för att inspektören skulle kontrollera verksamhetsutövarens rutiner för egenkontroll vad gäller hygien, minskad smittspridning och städning. Som komplement till tillsynsformuläret togs det under projektets gång fram en Instruktion till förtydligat tillsynsformulär, se bilaga 6, för att 12

13 vägleda miljöförvaltningarna om hur de skulle göra bedömningarna på tillsynsformuläret. Dessutom har vägledning kontinuerligt getts via webben med exempelvis information om hur man ska bedöma egenkontrollen och tillgång till Frågor och svar. Projektgruppen har även gett muntlig vägledning både vid deltagande på olika typer av regionala hälsoskyddsträffar där projektet presenterats och genom att finnas tillgängliga för frågor och diskussion via telefon och e-post. Sedan tidigare fanns vägledning i form av handböckerna Smitta i förskolan, en kunskapsöversikt [6] och Hygien smittskydd och miljöbalken, objektburen smitta [13]. Båda handböckerna sändes i början av 2009 ut till de miljöförvaltningar som anmält sig som deltagande. Kommunernas arbete i projektet Miljöförvaltningarna som deltog i projektet, se bilaga 1, utförde tillsynsbesöken på förskolorna under Miljöförvaltningarna valde själva hur många (hur stor andel) och vilka förskolor som skulle inspekteras. Socialstyrelsen uppmuntrade miljöförvaltningarna att ta kontakt med landstingens smittskyddsenheter för att öka sin kompetens innan tillsynen påbörjades. Miljöförvaltningarna hade även möjlighet att skapa nätverk med andra kommuner som deltog i projektet. En nätverkslista med kontaktuppgifter till ansvarig handläggare i deltagande kommuner fanns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. Vid tillsynsbesöken på förskolorna användes tillsynsformuläret som Socialstyrelsen tagit fram och verksamhetsansvarig, förskolechef eller motsvarande intervjuades. Efter tillsynsbesök skickade miljöförvaltningen digitalt in de uppgifter som samlats in, till Socialstyrelsen. Hantering av data Inför datasammanställningen har felaktigt inrapporterade tillsynsformulär, formulär där en stor andel data saknades och dubbelrapporterade formulär rensats ut. Även rapporter för enskilda förskoleavdelningar har rensats bort i det slutliga resultatet eftersom enbart hela förskolor, med sammanvägt resultat från olika avdelningar, skulle rapporteras. Enskilt rapporterade avdelningar skulle annars ha fått en för stor tyngd jämfört med förskolor där alla avdelningar rapporterats gemensamt. Det rensade datamaterialet ligger till grund för den sammanställning av hur tillsynsformuläret besvarats som den här rapporten redovisar, se bilaga 7. Eftersom deltagandet var så högt och så många förskolor besökts ger resultaten en bra bild av hur man arbetar med egenkontrollrutiner för hygien och för att begränsa smittspridning på förskolor fördelade över hela landet. Även om det inkomna datamaterialet är mycket omfattande kan det inte ses som representativt för hela riket. Urvalet har inte skett slumpmässigt eftersom det har varit valfritt för kommunerna att delta och eftersom de själva valt vilka förskolor de skulle besöka. Urvalet av förskolor kan därför vara olika mellan kommunerna och grunda sig på olika urvalskriterier (t.ex. 13

14 stora/små förskolor, kommunala/privata förskolor, geografiskt urval m.m.). Svaren kan även påverkas av vem som besvarat frågorna och vara beroende av inspektörens individuella bedömning i bedömningsfrågor. Datamaterialet har därför inte kunnat användas för statistik eller jämförande analyser. Uppföljningsenkät När kommunernas tillsynsarbete i projektet avslutats skickades en enkät ut till deltagande kommuner. Frågorna i enkäten berörde bland annat om miljöförvaltningarna upplevt att kompetensen kring förskolornas arbete med egenkontroll och rutiner för hygien och smittskydd höjts, både hos verksamheterna och på miljöförvaltningarna. En sammanställning av svaren från enkäten redovisas i bilaga 8. 14

15 Resultat och analys Intresset för att delta i projektet var mycket stort. 221 kommuner anmälde sig och 197 slutförde projektet (bilaga 1). Totalt har 3564 förskolor med barn besökts och rapporterats in på korrekt sätt. År 2009 fanns det i landet 9866 förskolor med inskrivna barn [5]. Detta innebär att 36 procent av landets förskolor besökts i projektet och 38 procent av förskolebarnen har fått sin förskola besökt. Det höga deltagarantalet och de många besökta förskolorna ger en bra bild av hur man arbetar med rutiner för hygien och för att undvika smitta på förskolor i stora delar av landet. Figur 1: Antalet förskolor i Sverige 2009, inspekterade och inte inspekterade i projektet. Trots det höga deltagarantalet kan de besökta förskolorna inte sägas representera alla landets förskolor eller ge en statistiskt säkerställd bild av hur man arbetar med hygien och rutiner för att bryta smittspridning i hela landet eftersom urvalet av besökta förskolor inte är slumpmässigt utfört. Hur tillsynsformuläret har besvarats finns samlat i bilaga 7. Allmänt om förskolorna I projektet har vi kunnat sammanställa resultat från 3564 tillsynsformulär från förskolor som besökts. Förskolorna har en stor geografisk spridning eftersom kommuner från 20 av 21 län valt att delta i projektet. Både kommunala och ickekommunala förskolor har besökts. Storleken på förskolorna varierar kraftigt. Antalet barn spänner mellan barn fördelade på 1-17 avdelningar. Personalgruppernas storlek varierar från 1-89 personer. 15

16 Egenkontroll Resultatet från projektet visar att det bland de 3564 besökta förskolorna finns 1066 förskolor som inte alls känner till kravet på egenkontroll enligt miljöbalken [1]. På ännu fler av de besökta förskolorna, 1667, har man inte tagit del av förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll [7] och minst 2044 besökta förskolor saknar också övergripande skriftliga rutiner. Detta trots att egenkontrollen är ett lagstadgat krav sedan 1999 [1, 7]. Bland de 1502 förskolor i projektet som har en skriftlig egenkontroll finns det de som inte informerar personalen (279 förskolor), eller bara en del av personalen (282 förskolor) om detta. För att egenkontrollens syfte och funktion ska uppfyllas krävs att den är införd och välkänd i verksamheten. Det finns en fungerande egenkontroll gällande smittskydd och hygien, som uppfyller lagstiftningens krav, på endast 1373 av de besökta förskolorna. På 2175 av de besökta förskolorna bedömer inspektören att lagstiftningens krav inte uppfylls. Handhygien Flytande tvål och vatten till handtvätt var den klart övervägande handtvättsmetoden för både barn och personal på de besökta förskolorna. För torkning av händerna använder de flesta av de besökta förskolorna engångshanddukar. Det finns dock förskolor som alltid eller ofta använder personliga textilhanddukar (på 1086 förskolor används det till personalen, på 1220 förskolor till barnen) eller gemensamma textilhanddukar (på 16 förskolor används det till personalen, på 7 förskolor till barnen). Barnens handhygien Bland de 3564 förskolor som besökts i projektet har de flesta rutiner för barnens handtvätt, men på 2187 förskolor är de enbart muntliga. Barnens händer tvättas i något mindre utsträckning efter blöjbyte och efter snytning än i andra situationer, på de besökta förskolorna. På väldigt få av de besökta förskolorna används handsprit rutinmässigt på barnen. Personalens handhygien Bland de förskolor som besökts i projektet har de flesta rutiner för personalens handtvätt men på 1960 förskolor av de 3564 besökta är de enbart muntliga. På de besökta förskolorna tvättas personalens händer i något lägre utsträckning efter att man snutit sig själv eller ett barn än i andra situationer som efterfrågas i tillsynsformuläret. På de besökta förskolorna används handsprit oftare av personalen än till barnen. Hos de besökta förskolorna använder personalen i mycket hög utsträckning alltid eller ofta engångshandskar vid kontakt med kräkningar (3385 förskolor) eller diarré (3382 förskolor) och i hög utsträckning även vid blöjbyte (2825 förskolor). När personalen hjälper barn vid toalettbesök används däremot handskar bara sällan eller aldrig hos 1848 av de be- 16

17 sökta förskolorna. Personalen använder också sällan eller aldrig handskar vid kontakt med blod på 1556 av de besökta förskolorna. Blöjbyten och skötrum Skriftliga rutiner för blöjbyte saknas på 1960 av de 3564 besökta förskolorna. Av de besökta förskolor som har skriftliga rutiner har många dem dock uppsatta vid skötbordet. Skötbordets yta är lätt avtorkbar hos de flesta av de besökta förskolorna (3139 av 3564). Nytt engångsunderlägg används alltid vid blöjbyte på 2342 av de besökta förskolorna. Textila underlägg förekommer hos 1515 av de besökta förskolorna. Städning Skriftliga städrutiner finns hos majoriteten, 3118 av de 3564 besökta förskolorna. Men det saknas rutiner för att följa upp städningen hos 1756 förskolor och enbart 446 förskolor har skriftliga rutiner för uppföljning. Toalettutrymmen, skötrum, lekrum och vilrum städas dagligen hos majoriteten av de förskolor som besökts i projektet. Rengöring av leksaker ingår i städrutinen hos bara 1926 av de besökta förskolorna. Övrigt hygien och smittskydd Endast 955 av de besökta förskolorna utbildar all personal i hygien och smittskydd. Hos 1836 av de besökta förskolorna förekommer inte alls sådan utbildning för personalen. Av de 3564 besökta förskolorna, vänder sig 2530 till vårdcentralen när det gäller hygienfrågor, 1470 vänder sig till Landstingens smittskyddsenheter, 971 förskolor vänder sig till Socialstyrelsen och 485 av de besökta förskolorna vänder sig till miljöförvaltningen för information. Uppföljningsenkät Av de 197 deltagande kommunerna besvarade 114 den uppföljningsenkät som Socialstyrelsen skickade ut efter att kommunernas operativa tillsynsdel i projektet avslutats. Enkäten besvarades anonymt. Hur uppföljningsenkäten har besvarats finns samlat i bilaga 8, med undantag för de deltagande kommunernas fritt formulerade kommentarer. Vägledning Enkäten visar att de flesta, 110 av de 114 miljöförvaltningar som besvarat uppföljningsenkäten, har använt Socialstyrelsens vägledningsmaterial. Majoriteten av de som besvarat uppföljningsenkäten anger att vägledningsmaterialet varit tillräckligt utförligt och att informationen på projektets webbsida varit lätt att hitta. De flesta som besvarade enkäten tyckte även att tillsynsformuläret hade ett bra språk, relevanta frågor och att frågorna inte var för många. 17

18 Kompetenshöjning Av de 114 miljöförvaltningar som besvarat uppföljningsenkäten bedömer 85 att projektet lett till en förbättrad kunskap om egenkontroll hos förskolorna. Av de svarande menar 94 att även förskolornas kunskap om hygien och smittskydd förbättrats genom projektet. 103 miljöförvaltningar anger också att de själva fått en förbättrad kunskap och kompetens vad gäller egenkontroll om hygien och smittskydd i förskolan. Bristande tillsyn förbättras Av de som besvarade uppföljningsenkäten har 73 miljöförvaltningar inte tidigare haft en regelbunden tillsyn på förskolor. Av dessa har 60 angett att man i fortsättningen kommer att ha en regelbunden tillsyn på förskolorna. Synpunkter De flesta kommentarer kring projektet har varit positiva. Dock har förslag på förbättringar kommit in, t.ex. att det hade varit önskvärt med information riktad till verksamheterna och att vägledningen i vissa avseenden kunde förbättrats och förtydligats. Exempelvis med en vägledning i bedömningsfrågor om egenkontroll och tydlighet i vad som skulle rapporteras in. Socialstyrelsen har även fått förslag på kompletterande områden som hade kunnat ingå i projektet, t.ex. utevistelse och mindre barngrupper, hantering av pottor, hantering och tvätt av sovutrustning och andra textilier mm. 18

19 Diskussion och slutsatser Egenkontroll Socialstyrelsen anser att kunskap om smittvägar och sätt att bryta dessa är viktig för att minska risken för smittspridning inom en barngrupp i förskolan. Spridningen av infektioner i småbarnsgrupper går dock inte helt att undvika. Syftet med tillsynsprojektet var att öka medvetenheten om kravet på egenkontroll enligt miljöbalken [1] och som en följd av detta förebygga och minska smittspridningen i förskolorna. Deltagande inspektörer har under projektets gång lämnat synpunkter på svårigheter att tolka frågor om egenkontroll och att bedöma när egenkontrollen är tillräcklig. Trots detta bedömer Socialstyrelsen att vikt kan läggas vid den bedömning som inspektören gjort av om egenkontrollen uppfyller lagkraven. Projektet visar att 1066 av 3564 besökta förskolor saknar kännedom om att de måste ha egenkontroll enligt miljöbalken [1]. Detta, liksom att 2044 besökta förskolor saknade övergripande skriftliga rutiner i verksamhetens egenkontroll, ser Socialstyrelsen mycket allvarligt på. Socialstyrelsen ser ett behov av att kunskapen om kravet på egenkontroll måste öka och arbetet med egenkontroll i förskolorna måste förbättras för att leva upp till lagens krav. Kommunernas miljönämnder har ett stort ansvar i att informera och att genom tillsyn kontrollera att förskolorna jobbar med egenkontroll enligt miljöbalken [1]. Lagkravet har funnits i över tio år och den stora delen förskolor med bristfällig kunskap tyder på att frågan inte har varit tillräckligt prioriterad. I det enskilda fallet, behöver inte frånvaron av nedskrivna rutiner innebära att det sätt man arbetar på är felaktiga eller dåliga. En bra egenkontroll fungerar däremot som ett system för att identifiera, förutse och förebygga risker. Egenkontrollen ska leda till en ständig förbättring och brister som upptäcks ska åtgärdas och följas upp. En bra egenkontroll kan exempelvis även vara ett bra sätt att vid personalförändringar säkerställa överföring av kunskap om hur man arbetar. Exempel på vad egenkontroll inom en förskola bör omfatta Under projektets gång har Socialstyrelsen fått frågor från miljöförvaltningarna om vad egenkontrollen bör innehålla, både generellt och när det gäller hygien och smittskydd som var projektets huvudsakliga fokus. Frågorna har besvarats genom att kortfattat sammanfatta lagstiftningens krav, den vägledning som Socialstyrelsen har, både befintlig och den som tagits fram för projektet, samt vad Socialstyrelsen anser i frågan. För att förebygga smitta i förskolan behövs rutiner för egenkontroll. Det kan vara rutiner för städning, hantering av textilier, blöjbyten och handtvätt. Det kan även behövas andra rutiner för att uppfylla miljöbalkens [1] krav på 19

20 att förebygga olägenhet och skada för människor och miljön, t ex. kontroll av ljudnivåer. Kraven på egenkontroll, och den dokumentation som behövs, ska anpassas till varje verksamhet så att kraven inte blir orimliga men ändå omfattar det som behöver göras. Vad egenkontrollen ska omfatta kan därför variera mellan olika förskolor. Det är den operativa tillsynsmyndigheten, d.v.s. miljönämnden i kommunen, som i sin tillsyn kan avgöra om en specifik rutin ska kunna vara en godtagbar lösning på varje enskild förskola. Förskolornas olika förutsättningar kan kräva olika rutiner för motsvarande situation. Fördela ansvaret och bedöm risker Enligt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll [7] ska egenkontrollen dokumenteras. Det finns krav på att det ska finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret vilket innebär att ansvarsområden och arbetsuppgifter ska vara tydligt fördelade. Det kan till exempel innebära fördelning av städansvar mellan pedagogisk personal och lokalvårdare eller att ansvaret för drift och underhåll fördelas mellan förskolan och fastighetsägaren. Man ska dokumentera kontroll av utrustning för drift m.m. vilket t.ex. kan innefatta att rutiner finns för kontinuerligt underhåll av byggnader och inredning. Verksamheten ska fortlöpande och systematiskt undersökas och riskbedömas och det ska dokumenteras. Det kan t.ex. handla om att rutinmässigt kontrollera och bedöma om byggnaden är anpassad efter verksamheten eller att kontrollera att ventilationen hålls i så gott skick att den inte orsakar utan förebygger olägenhet för människors hälsa. Egenkontrollen ska omfatta en förteckning över miljöeller hälsofarliga kemiska produkter. [7] Åtgärder som utförs enligt egenkontrollen ska kontrolleras [7], och det kan vara en fördel att även uppföljande åtgärder dokumenteras. Hygienrutiner och utbildning bör ingå Socialstyrelsen anser att hygienrutiner som förebygger smitta ska ingå i egenkontrollen och vara dokumenterade. Det kan t.ex. vara rutiner för att upprätthålla en god hygien vid blöjbyte, liksom rutiner för handhygien både för barn och för personal. Sådana rutiner kan omfatta hur man tvättar och torkar händerna, när man ska tvätta händerna och när och hur man använder handdesinfektion. För personalen kan de även omfatta när och hur man använder engångshandskar. Dokumenterade rutiner för städning och rengöring samt för hantering och tvätt av textiler är också exempel på vad som kan ingå i egenkontrollen. Man kan exempelvis även formulera rutiner för hur man ska agera vid misstanke om smitta eller annan olägenhet för människors hälsa och för att hantera eventuella klagomål. Rutiner för kontroll av varmvattnets temperatur kan också ingå i egenkontrollen liksom rutiner för kontroll av vattnets kvalitet om förskolan inte har kommunalt vatten. Även utbildning av personalen, i t.ex. frågor som rör hygien och arbete för att förebygga smitta, är viktig och kan vara en del av egenkontrollen. Vilken omfattning rutinerna bör ha framgår delvis av det vägledningsmaterial som Socialstyrelsen har tagit fram i projektet, Om städning i förskolan 20

21 och Om hygien i förskolan, se bilaga 2 och 3. Socialstyrelsen har även sedan tidigare meddelandebladet Egenkontroll inom hälsoskyddsområdet [14]. Osäkerhet och kunskapsbrist kräver tillsyn och vägledning Kunskapsnivån kring egenkontroll gällande hygien och rutiner för att undvika smittspridning behöver höjas hos både förskolor och miljöförvaltningar. En regelbunden tillsyn är en förutsättning för att effektivt informera och kontrollera lagefterlevnaden när det gäller egenkontroll. Projektet visade att det finns kommuner som inte har eller har haft regelbunden tillsyn på förskolorna. En förutsättning för ett effektivt tillsynsarbete är att miljöförvaltningarna har kunskaper om egenkontroll och om hygien och smittskydd. Frågor som kom in till Socialstyrelsen under projektets gång visade att även om det fanns mycket vägledande material på projektplatsen finns det ändå en osäkerhet hos miljöförvaltningarna kring hur man ska bedöma egenkontrollen och vilka rutiner som är tillräckliga. För att underlätta miljöförvaltningarnas tillsynsarbete behövs därför också fortsatt tillsynsvägledning från Socialstyrelsen, vilket beskrivs närmare i stycket om effekter och uppföljning. Även länsstyrelsen har ett ansvar att arbeta tillsynsvägledande gentemot kommunerna i sina län. Handhygien På de besökta förskolorna tvättar personalen sina händer i något mindre utsträckning efter att man snutit sig själv eller ett barn än i andra situationer i frågeformuläret. Barnens händer tvättas mer sällan efter blöjbyte och efter snytning än i andra situationer. Socialstyrelsen har tidigare framhållit att det är viktigt att tvätta barnens händer även i dessa situationer eftersom barnen kan komma i kontakt med smittämnen. Det är också viktigt för att lära in en god rutin kring handtvätt, t.ex. vid toalettbesök. Handtvätt bör ske med flytande tvål och varmt vatten utom i speciella situationer då handsprit kan vara ett alternativ. Efter handtvätt bör engångshandduk i papper användas för torkning av händerna [6]. Om textilhanddukar används måste det finnas rutiner för att förebygga smittspridning. Användning av handskar På många förskolor som besökts i projektet (627 förskolor) använder personalen aldrig engångshandskar vid kontakt med blod, vilket är anmärkningsvärt eftersom blod alltid måste ses som en möjlig smittkälla. Även barn kan bära på t.ex. hepatit, och det finns därför en smittrisk. Förutsättningar för god handhygien Även lokalen ska ge möjlighet till goda handhygienrutiner. För att detta ska kunna uppfyllas behövs handfat med rinnande vatten och flytande tvål bl.a. i skötrum. Hos 38 av de besökta förskolorna saknades dock handtvättställ i 21

22 skötrummet. Möjlighet för förskolebarnen att tvätta händerna före måltid bör finnas. Städning Städning är ett område där många av de besökta förskolorna har skriftliga rutiner. Resultaten visar dock att det ofta saknas rutiner för uppföljning och för att rengöra leksaker. Detta tyder på att det kan behövas mer arbete även när det gäller egenkontroll och rutiner för städning. Det är också viktigt att rutinerna är anpassade för den aktuella verksamheten och dess förutsättningar. En städrutin kan till exempel beskriva vilken städmetod som ska användas och hur ofta man ska städa olika delar av lokalerna, vilket måste bedömas utifrån bl.a. lokalens utformning och nyttjande. En utgångspunkt kan dock vara att förskolelokaler behöver städas dagligen och hygienutrymmen och andra särskilt belastade miljöer kan behöva städas flera gånger dagligen [12]. Städrutinerna bör omfatta verksamhetens alla delar, vilket exempelvis kan innebära att man förutom rutiner för att städa själva lokalen och dess ytor även beskriver rutiner för rengöring av stoppade möbler, textilier och leksaker. I rutinerna för den dagliga städningen kan särskilt belastade ytor som är viktiga att städa nämnas särskilt, men även sådan städning som görs mer sällan, som storstädning av höga ytor och städning av städförrådet kan omfattas av rutinerna. Vid utbrott av smitta kan det bli aktuellt att ändra städrutinerna, t.ex. att städa oftare. Vägledning om städning När det gäller vägledning i frågor om städning finns Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1996:33) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar [12]. De allmänna råden gäller men är till viss del föråldrade då de hänvisar till inaktuell lagstiftning och dagens skol- och förskoleverksamheter kan se annorlunda ut än för 15 år sedan. Därför har Socialstyrelsens vägledning vad gäller städning förtydligats i Om städning i förskolan, se bilaga 2. Av samma skäl har ett nytt allmänt råd och en tydlig vägledning om städning i förskoleverksamheter efterfrågats av deltagande miljöförvaltningar under projektets gång. Socialstyrelsen arbetar därför för att det nuvarande allmänna rådet ska ersättas med en reviderad vägledning. Övrigt om hygien och smittskydd Blöjbyten En orsak till att smitta sprids på förskolorna är att det är många barn på liten yta och att barnen t.ex. använder samma skötbord och toalett [6]. Om förskolan t.ex. väljer att ha textilunderlägg på skötborden måste det därför finnas rutiner som följs för att undvika smittspridning. Underläggen ska enbart användas en gång för att sedan tvättas. Smutstvätt ska förvaras så att smitta inte kan spridas och den ska tvättas i tillräckligt hög temperatur [15]. 22

23 Anmärkningsvärt många förskolor (1107) använder inte engångsunderlägg vid blöjbyten eller byter dem inte mellan barnen. Ännu sämre ur smittskyddssynpunkt är att det finns förskolor, även om de är få (316), som har skötbordsmadrasser som inte har en lätt avtorkbar yta. Detta visar på bristande kunskap och rutiner på förskolan. Mer utbildning i hygien och smittskydd behövs på förskolorna Socialstyrelsen anser att det är en allvarlig brist att personalen på många förskolor inte utbildas i hygien och i hur man kan minska smittspridning. Hygien och kunskap om smittspridning och hur den kan brytas ingår inte som en obligatorisk del i alla barnskötar- och förskollärarutbildningar [3, 4], vilket hade varit fördelaktigt. Det är mycket viktigt att personalen har tillräcklig kunskap om hygien och hur man undviker smittspridning, dels för att de ska förstå vikten av att ha en god hygien på förskolan, dels därför att förskolepersonalen lär upp barnen och det är viktigt att barnen lär sig bra rutiner från början. Projektgenomförande och uppfyllelse av målen Synpunkter från miljöförvaltningar Socialstyrelsen har under projektets gång och i samband med uppföljningsenkäten fått en del synpunkter på projektets avgränsningar. Bland annat saknade många inspektörer frågor om t.ex. tvätt av textilier, hantering av pottor och om utevistelse. Dessa faktorer är sådant som kan påverka smittspridningen och hur friska barn och personal är i en förskoleverksamhet. Tvätthantering och hantering av pottor låg utanför projektets avgränsning men är sådana faktorer som bör omfattas av hygienrutinerna i egenkontrollen. De bör alltså omfattas av kommunernas tillsyn och de kan vara intressanta faktorer att titta på vid ett eventuellt uppföljande projekt. Utevistelse är en friskfaktor [6]. Barnens utevistelse är dock inte ett krav enligt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll [7], och omfattades därför inte av detta projekt. Socialstyrelsen avsåg heller inte att titta på eller jämföra t.ex. sjukdagar/friskdagar och faktorer som kan påverka detta. Projektet hade en tydlig avgränsning i att belysa hur man arbetar med hygienrutiner och egenkontroll i förskoleverksamheterna. Faktorer som påverkade resultatet Nya influensan Under projektets gång drabbades landet av Nya influensan och förskoleverksamheterna fick därför mycket information om smittskydd och framförallt handhygienrutiner för att minska smittspridning. Socialstyrelsen är medveten om att pandemin har påverkat resultatet i projektet. Påverkan har delvis varit positiv då det under hösten 2009 var väldigt mycket intresse kring att minska smittspridning och ha god handhygien. Vi tror även att 23

24 pandemiinformationen har påverkat vart förskolorna vänder sig för information när det gäller hygienfrågor. Så många som 971 förskolor svarade att de vände sig till Socialstyrelsen trots att vårt uppdrag att vägleda inom miljöbalkens område inte omfattar information till verksamheter. Tolkningsskillnader Skillnader i tolkning av frågornas innebörd och i inspektörernas bedömning av svaren är omöjligt att helt undvika, oavsett hur vägledning och tillsynsformulär utformas. Sådana skillnader har därför delvis påverkat resultaten även i detta projekt. Ett exempel på detta är en inspektör som upptäckte att man på förskolorna inte alltid bedömer frukost och mellanmål som måltider och att frågan om handtvätt före måltid kan få en överrepresentation av alltid / ofta -svar om inte alla förekommande måltider ligger till grund för svaret. Liknande skillnader i tolkning och bedömning kan vara aktuellt för flera frågor. Uppfyllelse av målen Socialstyrelsen bedömer att projektets mål i stor uträckning har uppnåtts. Tack vare det stora deltagarantalet har Socialstyrelsen nu en bra bild av hur man arbetar med egenkontrollrutiner för hygien och smittskydd på förskolor i stora delar av landet, jämfört med vad som fanns innan projektet genomfördes. Ett mål var att kommunerna skulle ges möjlighet att skapa nätverk för att diskutera hygien, frågor om begränsning av smitta och egenkontroll på förskolor. För att nå detta mål togs det fram en nätverkslista med kontaktpersoner som hölls uppdaterad under den del av projektet när kommunernas tillsynsarbete skulle genomföras. Uppföljningsenkäten visar dock att listan bara använts i begränsad omfattning. Någon kommun har dock kommenterat att eftersom deltagarantalet var så stort så hade man andra deltagande kommuner att diskutera med bland redan etablerade nätverk och bland grannkommunerna. Socialstyrelsen bedömer därför att en nätverkslista med kontaktpersoner gör större nytta i projekt där deltagarantalet är lägre. De deltagande kommuner som svarat på uppföljningsenkäten anger, glädjande nog, att de bedömer att kompetensen om hygien och smittskydd och egenkontroll på det området har höjts, både hos förskoleverksamheterna och hos miljöförvaltningarna. Det höga deltagandet ger en bra övergripande bild av situationen på de många förskolor som besökts i projektet, och som är fördelade i stora delar av landet. Däremot kan vi inte se resultatet från projektet som en statistiskt säkerställd bild av hur man arbetar med rutiner kring hygien och för att begränsa smittspridning i hela landet. 24

25 Effekter och uppföljning Behov av förbättrad egenkontroll och mer kunskap Resultatet i projektet visar att många förskolor saknar kunskap om egenkontrollkravet och har brister i den dokumenterade egenkontrollen. Socialstyrelsen ser därför positivt på att kompetensen om egenkontroll, hygien och smittskydd har höjts på de besökta förskolorna, enligt de miljöförvaltningar som besvarat uppföljningsenkäten. Kompetensen kring frågorna måste dock fortsatt höjas och arbetet med egenkontroll och goda rutiner för bland annat hygien och smittskydd ska vara ett ständigt pågående arbete på förskolorna. Det är den som driver en förskola som ansvarar för att personalen har den kunskap som behövs. I miljöbalkens [1] andra kapitel, 2, finns kravet på att den som driver en förskola ska ha tillräcklig kunskap för att skydda barnens hälsa. Behov av mer tillsyn Tillsynen är viktig för att uppmuntra, kontrollera och ställa krav på egenkontrollarbetet i förskolorna. Socialstyrelsen ser allvarligt på att 73 miljöförvaltningar av de 114 som besvarade uppföljningsenkäten inte tidigare har haft en regelbunden tillsyn på förskolor. Positivt är dock att av dem har 60 angett att man i fortsättningen kommer att ha en regelbunden tillsyn på förskolorna. Det är mycket viktigt att tillsynsarbetet inte avstannar efter projektperioden utan den ska vara ett kontinuerligt pågående arbete. Socialstyrelsen kommer att följa upp det här projektet efter något år med en enkät till kommunerna för att se om tillsynen förändrats. Enkäten kommer att ligga till grund för planering av kommande tillsynsvägledning och av ett eventuellt uppföljande tillsynsprojekt. Delar av det vägledningsmaterial som togs fram i samband med projektet kommer även i fortsättningen vara tillgängligt på Socialstyrelsens webbplats och kan vara ett stöd i det fortsatta tillsynsarbetet. Behov av mer vägledning Socialstyrelsen har under projektets gång fått synpunkter och önskemål om mer vägledning och mer samlad vägledning om hälsoskyddsfrågor och egenkontroll på förskolor. Socialstyrelsen har noterat dessa önskemål och de kommer att beaktas vid framtagande av kommande tillsynsvägledningsplaner. Socialstyrelsen arbetar med att ta fram en reviderad vägledning om städning i bland annat skol- och förskolelokaler, som ersättning för de befintliga allmänna råden [12] som är delvis föråldrade. Dessutom planerar Socialstyrelsen att se över informationen som presenteras på webbplatsen och samla den befintliga vägledning som rör förskolor på en plats. Socialstyrelsen kommer även att belysa egenkontroll i det utbildningsmaterial som vi planerar att ta fram för att miljöförvaltningar ska kunna informera sina nya miljöoch hälsoskyddsnämnder om miljöhälsan i miljöbalken efter valet

Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken

Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken Nationellt tillsynsprojekt om hygien i förskolan 2009 Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken Kommun: Förskolans namn: Månad när tillsynsbesöket gjordes: Allmänt om förskolan

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Bakgrund och Syfte Barn som går på

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Nationellt Tillsynsprojekt 2009 Mål

Läs mer

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen Miljöbalken gäller i förskolan Miljöbalken ska inte bara skydda våran

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan 2012-01-25 Innehållsförteckning Förord...2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt Trelleborgs kommun

Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt Trelleborgs kommun Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt Trelleborgs kommun Information och tillsyn om hygien och smittskydd i förskolan HÖRBY KOMMUN MILJÖKONTORET 2009 Miljöförvaltningens rapport nr 1/2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Innehållsförteckning Förord..2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

Hygien och smitta i förskolan

Hygien och smitta i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn på Ängdala förskola Hygien och smitta i förskolan Innehållsförteckning Förord... 2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum... 5 Städning...

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor FoHMFS 2014:XX Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm Hygien i förskolan Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm Våren 2013 1 Handhygien 10+10 Tvåla in medan du räkna till 10, skölj och räkna samtidigt till

Läs mer

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER INFORMATION 1(5) Staffanstorp 2009 NS STADSBYGGNAD HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER Du som ska öppna en lokal för yrkesmässig hygienisk behandling måste först, dvs innan lokalen tas i bruk, göra en anmälan

Läs mer

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012-08-31 Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012:2 Tillsyn av skolor Projektet är utfört av Bygg och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun. Ansvarig för denna rapport är Magdalena Hallberg,

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012

Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012 Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte och mål... 4 Avgränsning... 4 Utförande och metod... 5 Resultat... 5 Allmänt... 5 Utformning av

Läs mer

Tillsyn av fotvårdsverksamheter

Tillsyn av fotvårdsverksamheter SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Tillsyn av fotvårdsverksamheter Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Tillsyn av fotvårdsverksamheter Ronnie Sjölander Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun

Läs mer

Egenkontroll skolor och förskolor

Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt hälso- och miljöarbete Syfte Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera

Läs mer

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter

Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport maj 2013 Sida 1 av 8 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Utförande och metod...

Läs mer

Egenkontroll för hygienisk verksamhet Information och vägledning

Egenkontroll för hygienisk verksamhet Information och vägledning DALSLANDS MILJÖKONTOR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSGRUPPEN Egenkontroll för hygienisk verksamhet Information och vägledning Vad är egenkontroll? Vad innehåller ett Egenkontrollprogram? Vad vill kommunen se vid

Läs mer

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Policy och rutiner för smitta i förskolan Trygghet - Respekt -Ansvar Policy och rutiner för smitta i förskolan FÖRSKOLAN ORREN Vendelsömalmsvägen 235 136 66 Vendelsö Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning

Läs mer

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Kristin Nätterlund 019-21 14 32 Box 33200, 701

Läs mer

Hygienråd för förskolan

Hygienråd för förskolan Hygienråd för förskolan Förslag till råd och rutiner som bör finnas skriftligt på varje förskola för att minska risken för smittspridning INNEHÅLL Allmänna hygienråd i förskolan... 2 Vid infektionsutbrott

Läs mer

Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll

Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll 1 Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll Egenkontrollen är ett ständigt pågående arbete, som ska noga planeras, genomföras, följas upp och kontinuerligt förbättras. Det ska

Läs mer

Hygienisk verksamhet med risk för blodsmitta Tillsyn 2009

Hygienisk verksamhet med risk för blodsmitta Tillsyn 2009 Hygienisk verksamhet med risk för blodsmitta Tillsyn 2009 Hälsoskydd Ulla Aronsson Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Målsättning...1 3. Genomförande...1 4. Omfattning...1 5. Resultat...2 5.1 Egenkontroll...

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

foto: Bananastock Bra miljö i förskola och skola Enköpings kommun

foto: Bananastock Bra miljö i förskola och skola Enköpings kommun foto: Bananastock Bra miljö i förskola och skola Enköpings kommun För en bättre miljö i förskola och skola Information till dig som driver eller arbetar inom förskola och skola, eller ska starta en ny

Läs mer

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Greta Smedje 1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Effektivisera det förebyggande folkhälsoarbetet, vidareutveckla det

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Naturskyddsföreningen i Stockholms län, maj 2003 Text: Susanne Ortmanns Naturskyddsföreningen i Stockholms län Projektet har finansierats av

Läs mer

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012-06-26 Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012:1 Tillsyn av piercing- och tatueringsverksamheter Projektet är utfört av Bygg och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun. Ansvarig för

Läs mer

Metodstöd hälsoskydd. Slutredovisning

Metodstöd hälsoskydd. Slutredovisning Metodstöd hälsoskydd Slutredovisning December 2009 2 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige

Läs mer

Miljökontoret Linköpings kommun

Miljökontoret Linköpings kommun Projekt Tillsyn av Hotell och Vandrarhem April Maj 2004 Miljökontoret Linköpings kommun Malin Hultegård Katarina Mathson 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 Miljöbalken... 3 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

i Staffanstorps kommun

i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0117-1 2009-03-17 Anneroskolan Foto: Bengt Bengtsson, Jakriborg TILLSYNSPROJEKT SKOLOR i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt skolor Göran

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Egenkontroll i skolor

Egenkontroll i skolor 2011-10-25 SID 1/10 Egenkontroll i skolor Varför behövs egenkontroll? En väl fungerande egenkontroll gör att skolan tydligt kan redovisa hur man säkerställer bra lokaler med hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Förskolan har ansvaret för att införa och tillämpa egenkontrollen. Det är också viktigt att information om egenkontrollen når ut till all personal.

Förskolan har ansvaret för att införa och tillämpa egenkontrollen. Det är också viktigt att information om egenkontrollen når ut till all personal. Miljö- och stadsbyggnadskontoret 1(7) EGENKONTROLL I FÖRSKOLOR Varför behövs egenkontroll? En väl fungerande egenkontroll gör att förskolan tydligt kan redovisa hur det säkerställs att lokalerna är bra

Läs mer

Information om miljöbalken och egenkontroll på förskolor, skolor och fritidshem

Information om miljöbalken och egenkontroll på förskolor, skolor och fritidshem Information om miljöbalken och egenkontroll på förskolor, skolor och fritidshem Miljökontoret Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-871 35 Fax 0431-876

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Tillsynsprojekt Piercing och Tatuering 2012 Rapport nr: 2

Tillsynsprojekt Piercing och Tatuering 2012 Rapport nr: 2 Tillsynsprojekt Piercing och Tatuering 2012 Rapport nr: 2 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 2 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Jessica Nilsson 019-21 14 16 Box 33200,

Läs mer

2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Information- Rapportering av insatser som gjorts

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Egenkontroll Förskola och skola

Egenkontroll Förskola och skola Egenkontroll Förskola och skola Genom att ha en väl fungerande egenkontroll kan du som verksamhetsutövare visa hur du arbetar systematiskt för hälsosamma lokaler, där våra barn och ungdomar mår bra. Egenkontrollen

Läs mer

Information till förskolor om egenkontroll enligt Miljöbalken

Information till förskolor om egenkontroll enligt Miljöbalken Datum 2011-09-28 Information till förskolor om egenkontroll enligt Miljöbalken Varför behövs egenkontroll? En väl fungerande egenkontroll gör att förskolan tydligt kan redovisa hur det säkerställs att

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande

Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Fastighetsbeteckning:... Datum:... :n Sida 1 av 5 Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande Verksamhetens namn:.. Besöksadress:

Läs mer

LULEÅ KOMMUN Miljökontoret. Checklista för skolans Egenkontroll. Tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor

LULEÅ KOMMUN Miljökontoret. Checklista för skolans Egenkontroll. Tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor LULEÅ KOMMUN Miljökontoret Checklista för skolans Egenkontroll Tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor Anvisningar Punkt 1 i checklistan är basuppgifter för respektive skola. Punkt 8, som innehåller frågor

Läs mer

PROJEKT. Förskolor. Rapport avseende tillsynsprojekt 2013

PROJEKT. Förskolor. Rapport avseende tillsynsprojekt 2013 PROJEKT Förskolor Rapport avseende tillsynsprojekt 2013 Syfte och mål Syftet med projektet var att identifiera aktuella förskolor och med stöd av miljöbalken genomföra tillsyn på områdena hälsoskydd och

Läs mer

Hygieniska verksamheter

Hygieniska verksamheter Miljöförvaltningen Hygieniska verksamheter Stickande eller skärande Miljöförvaltningen informerar Yrkesmässig hygienisk verksamhet stickande eller skärande Du som ska öppna en lokal där allmänheten erbjuds

Läs mer

MILJÖ OCH HÄLSA I FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH FRITIDSHEM

MILJÖ OCH HÄLSA I FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH FRITIDSHEM Miljö- och byggenheten informerar om MILJÖ OCH HÄLSA I FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH FRITIDSHEM För dig som arbetar med, driver eller vill starta en förskola, skola eller fritidshem Inledning Den som driver en

Läs mer

Periodisk tillsyn av frisörer i Solna 2002-2004

Periodisk tillsyn av frisörer i Solna 2002-2004 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 4/2005 Periodisk tillsyn av frisörer i Solna 2002-2004 MILJÖKONTORET MAJ 2005 Rapport 4/2005 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Christina Hellman Malin Lidow Camilla

Läs mer

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga: Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Meddelandeblad. Egenkontroll inom hälsoskyddsområdet

Meddelandeblad. Egenkontroll inom hälsoskyddsområdet Meddelandeblad Mottagare: Miljö- och hälsoskyddsnämnder eller motsvarande Länsstyrelser December 2007 Revidering av utgåva från juni 2006 Egenkontroll inom hälsoskyddsområdet Regler för egenkontroll Miljöbalken

Läs mer

Miljö- och stadsbyggnadskontoret 1(6) EGENKONTROLL I SKOLOR

Miljö- och stadsbyggnadskontoret 1(6) EGENKONTROLL I SKOLOR Miljö- och stadsbyggnadskontoret 1(6) EGENKONTROLL I SKOLOR Varför behövs egenkontroll? En väl fungerande egenkontroll gör att skolan tydligt kan redovisa hur man säkerställer bra lokaler med hänsyn till

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Problembeskrivning Åtgärdsförslag Vem och hur 1. Begreppet tillsynsvägledning är indelat

Läs mer

Ingrid Millet. Juridiken kring tillsyn och vägledning

Ingrid Millet. Juridiken kring tillsyn och vägledning Ingrid Millet Juridiken kring tillsyn och vägledning Seminariet är tillsynsvägledning Syftet med tillsyn är att stärka efterlevnaden av våra regler Tillsynen bidrar till att hålla samhällsvärden som rättssäkerhet,

Läs mer

Information om EGENKONTROLL enligt miljöbalken för FÖRSKOLOR

Information om EGENKONTROLL enligt miljöbalken för FÖRSKOLOR 1 (7) Information om EGENKONTROLL enligt miljöbalken för FÖRSKOLOR Informationen sammanställd av miljö- och hälsoskyddsavdelningen 2008. Reviderad november 2014. Bygg och miljöförvaltningen Postadress:

Läs mer

MILJÖ & HÄLSA I FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH FRITIDSHEM

MILJÖ & HÄLSA I FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH FRITIDSHEM Miljökontoret informerar om MILJÖ & HÄLSA I FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH FRITIDSHEM För dig som arbetar med, driver eller vill starta en förskola, skola eller fritidshem Inledning Du som driver en förskola, skola

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

Malå/Norsjö Miljö och byggavdelning. Checklista för tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor 2014-2015

Malå/Norsjö Miljö och byggavdelning. Checklista för tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor 2014-2015 Malå/Norsjö Miljö och byggavdelning Checklista för tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor 2014-2015 Anvisningar och lagstiftning Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial till det nationella tillsynsprojektet

Läs mer

Livsmedelskontroll i mottagningskök i förskolor, äldreboenden, skolor samt övriga vård- och omsorgsverksamheter i Malmö 2014

Livsmedelskontroll i mottagningskök i förskolor, äldreboenden, skolor samt övriga vård- och omsorgsverksamheter i Malmö 2014 RAPPORT Livsmedelskontroll i mottagningskök i förskolor, äldreboenden, skolor samt övriga vård- och omsorgsverksamheter i Malmö 2014 Antagen av Miljönämnden 2014-05-26 Rapportnr 8/2014 ISSN 1400-4690 Rapporter

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner ERIKA DAHLSTRAND 2010 RAPPORT 2010:? SAMMANFATTNING Under 2009 och 2010 har Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Läs mer

2014-11-18. Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd

2014-11-18. Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd 2014-11-18 Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd 2014:1 Tillsyn av verksamheter med tillfälligt boende 2012-2014 Projektet är utfört av bygg- och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun.

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Miljöförvaltningen Lunds kommun

Miljöförvaltningen Lunds kommun Här har jag lagt till 5 st gluggar och gjort dem svarta Miljöförvaltningen Lunds kommun Miljöförvaltningen vill med denna broschyr informera om vilken lagstiftning ni berörs av i enlighet med miljöbalken,

Läs mer

1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg?

1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg? Innehållsförteckning 1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg? 2. Vem beslutar om att godkännande av fristående sid 3 3. Vad krävs för att få ett godkännande

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Hälsa och miljö i skolan samt i förskolan

Hälsa och miljö i skolan samt i förskolan Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Hälsa och miljö i skolan samt i förskolan Information till dig som driver eller arbetar inom förskole- eller skolverksamhet eller ska starta en ny verksamhet.

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg 2015-05-19 Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som inte är

Läs mer

Utvärdering av Socialstyrelsens tillsynsvägledning inom hälsoskyddsområdet

Utvärdering av Socialstyrelsens tillsynsvägledning inom hälsoskyddsområdet Utvärdering av Socialstyrelsens tillsynsvägledning inom hälsoskyddsområdet Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller

Läs mer

Egenkontroll Enligt miljöbalken

Egenkontroll Enligt miljöbalken Egenkontroll Enligt miljöbalken 1 Innehåll Miljösamverkan Kronoberg 3 Miljöbalken berör alla 4 Miljöbalkens mål 4 Förordningen om egenkontroll 4 Hur gör man i praktiken 5 Skaffa överblick 5 Kemikalier,

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning

Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning DALSLANDS MILJÖKONTOR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSGRUPPEN Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning Vad är egenkontroll? Vad inkluderas i egenkontrollen? Hur gör man? Hur vet man vad som

Läs mer

Hur mycket kostar det? Bestämmelser

Hur mycket kostar det? Bestämmelser Miljöförvaltningen Solarium Du som ska starta en solarieverksamhet där allmänheten erbjuds att sola solarium måste göra en anmälan till miljönämnden innan verksamheten startar. En väl inredd lokal, god

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 1(10) Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 2(10) Inledning...3 Vem beslutar om godkännande?...3 Vad krävs för att få ett godkännande?...3 Om

Läs mer

Hinktömmaren - hygienisk risk om felinstallerad

Hinktömmaren - hygienisk risk om felinstallerad 11 maj 2009 Till Miljökontoren i Västra Götalands läns kommuner Hygiensköterskorna i Hyfs-projektet. Hinktömmaren - hygienisk risk om felinstallerad Vi vill uppmärksamma er på den s.k. Hinktömmaren. Det

Läs mer

Solarium Miljöförvaltningen informerar

Solarium Miljöförvaltningen informerar Miljöförvaltningen Solarium Miljöförvaltningen informerar Solarium Du som ska öppna en verksamhet där allmänheten erbjuds att sola solarium ska göra en anmälan till miljönämnden senast sex veckor innan

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Syfte Skapa gemensamma utgångspunkter för en väl fungerande egenkontroll för vattenkraft Mål Förankra arbetssättet hos tillsynsmyndigheter och branschorganisationer

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Inspektionsprotokoll INSPEKTIONSPROTOKOLL 2013-06-11 M 2013-000882. Namn: Igelboda Förskola. Vinterbrinksvägen 4 133 32 SALTSJÖBADEN

Inspektionsprotokoll INSPEKTIONSPROTOKOLL 2013-06-11 M 2013-000882. Namn: Igelboda Förskola. Vinterbrinksvägen 4 133 32 SALTSJÖBADEN INSPEKTIONSPROTOKOLL 1 (6) 2013-06-11 M 2013-000882 Igelboda Förskola Vinterbrinksvägen 4 133 32 SALTSJÖBADEN Inspektionsprotokoll Fastighet: Igelboda 54:1 Adress: Vinterbrinksvägen 2 Epost: inger.lison@nacka.se

Läs mer

HYGIENRUTINER. Egenkontroll. förskola och i tillämpliga delar för förskoleklass, fritidshem och tidigare skolår på Eketånga Montessoriskola.

HYGIENRUTINER. Egenkontroll. förskola och i tillämpliga delar för förskoleklass, fritidshem och tidigare skolår på Eketånga Montessoriskola. Egenkontroll HYGIENRUTINER förskola och i tillämpliga delar för förskoleklass, fritidshem och tidigare skolår på Eketånga Montessoriskola. Spridning av infektioner i förskolegrupper går inte att undvika

Läs mer