Hygienisk verksamhet med risk för blodsmitta Tillsyn 2009

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hygienisk verksamhet med risk för blodsmitta Tillsyn 2009"

Oliver Larsson
för 2 år sedan
Visningar:

Transkript

1 Hygienisk verksamhet med risk för blodsmitta Tillsyn 2009 Hälsoskydd Ulla Aronsson

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Målsättning Genomförande Omfattning Resultat Egenkontroll Faktiska iakttagelser Städutrymmen och utslagsvaskar Tvättställ eller annan likvärdig anordning Arbetskläder Städning Rengöring och sterilisering av instrument Övrigt Uppföljning Diskussion/slutsats...3

3 1 1. Inledning Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar över tillsynen av yrkesmässig hygienisk verksamhet i Umeå kommun. Enligt miljöbalken ska nämnden i sitt tillsynsarbete ägna särskild uppmärksamhet åt bland annat verksamheter med hygienisk behandling. Verksamheter som erbjuder sådan behandling ska genom egenkontroll kunna säkerställa att risk för människors hälsa inte uppkommer. Inom Umeå kommun finns cirka 60 hygieniska verksamheter med behandlingar som innebär en risk för blodsmitta. Enligt Miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsynsplanering ska dessa verksamheter besökas minst en gång vart tredje år. Under 2009 har Miljö- och hälsoskydd genomfört en tillsynsaktivitet gällande cirka hälften av de aktuella verksamheterna. Tillsynen har gjorts med utgångspunkt från miljöbalken (1998:808), förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (1998:901) och Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet (2006:4). Stor vikt har lagts på granskning av verksamheternas egenkontroll. 2. Målsättning Verksamheterna ska genom kunskap och egenkontroll kunna säkerställa att besökare inte utsätts för hälsorisker. 3. Genomförande Vid framtagande av de verksamheter som skulle besökas under 2009 gjordes en prioritering, bland annat utifrån risker, tidigare erfarenheter samt tidpunkt för senaste inspektion. En checklista togs fram som grundade sig på den centralt framtagna checklistan för kontroll av verksamheter inom hälsoskyddsområdet. Tillsynsbesöken förbokades med de ansvariga för verksamheterna som också var närvarande vid besöken. Tillsynsbesöket bestod av två delar: 1. Genomgång av verksamhetens egenkontroll 2. Inspektion av lokaler och hygienförhållanden Efter tillsynsbesöken har inspektionsrapporter skickats med påpekande om de brister som uppmärksammats. Verksamheterna har fått en viss tid på sig att åtgärda dessa brister. 4. Omfattning Projektet har omfattat tillsyn vid totalt 24 verksamheter. 16 verksamheter med fotvård, tre verksamheter med akupunktur, en (1) verksamhet med både tatuering och piercing, tre verksamheter med enbart tatuering samt en (1) verksamhet med enbart piercing.

4 2 5. Resultat 5.1 Egenkontroll I samtliga besökta verksamheter kunde man redogöra för muntliga rutiner, åtminstone när det gäller städning, rengöring och hygienrutiner. Endast sex verksamheter hade någon form av skriftliga rutiner, kontrollprogram. Fyra av dessa var i behov av revidering. 5.2 Faktiska iakttagelser Genom att göra en inspektion av lokaler och hygienförhållanden kan man få en uppfattning om hur egenkontrollen fungerar. En bra egenkontroll ger större förutsättningar för att lokalerna ska vara anpassade och välskötta och för att verksamheten ska drivas på ett hygieniskt sätt. I tre av de 24 verksamheterna, en tatuerare och två fotvårdare, noterades inga brister förutom brister i egenkontrollen. Här följer en sammanställning av de noterade bristerna hos övriga verksamheter Städutrymmen och utslagsvaskar Tre av verksamheterna saknade ändamålsenliga städutrymmen. Ytterligare åtta saknade utslagsvask för städvatten. Den vanligaste lösningen hos dessa var att städvattnet slogs ut i toalettstolen. Hanteringen av fotbadsvatten var inte godtagbar hos sju fotvårdare. Även för denna typ av vatten var det vanligt att det slogs ut i toalettstolen. I några fall användes gemensam utslagsvask för städ- och fotbadsvatten Tvättställ eller annan likvärdig anordning I sju av verksamheterna saknades tvättställ eller annan likvärdig anordning för handtvätt i behandlingsutrymmet. Tvättning av händer sker i dessa verksamheter vid diskbänk, vid tvättställ i angränsande utrymme eller i toalettutrymme. Flytande tvål och/eller engångshanddukar saknades i två verksamheter Arbetskläder Hos fyra verksamheter fanns brister beträffande användning och förvaring av arbetskläder. Det handlade antingen om att särskilda arbetskläder inte användes eller om att utrymme för förvaring av arbetskläder saknades.

5 Städning I sju av verksamheterna var det så mycket saker framme i lokalerna att det fanns risk för att städningen försvårades. Tre fick anmärkning på att det stod mycket flaskor, burkar och liknande på hyllor och bänkar i behandlingsrummet och övriga fick anmärkning på att det stod kartonger mm på golvet. I två verksamheter noterades bristande städning. Det handlade om smutsiga golv, golvbrunnar och ventilationsdon Rengöring och sterilisering av instrument En (1) fotvårdsverksamhet saknade särskild plats för rengöring av instrument. Två tatuerare hade brister kopplade till sterilisering och hantering av sterilt material. Båda hade brister i förslutning/märkning av sterilpåsar samt temperaturkontroller av autoklaven Övrigt Övriga anmärkningar som gjordes handlade om brister i underhåll (1 verksamhet), brister i ventilation och luftkvalitet (3 verksamheter) och brister i avfallshantering (2 verksamheter). 6. Uppföljning Ett par av de kontrollerade verksamheterna skulle enligt uppgift upphöra under året. Hos dessa kommer ingen uppföljning att göras, trots att det fanns brister beträffande lokaler och utrymmen. Hos övriga verksamheter kommer uppföljning att göras under året. 7. Diskussion/slutsats Målsättningen är att verksamheterna genom kunskap och egenkontroll ska kunna säkerställa att besökare inte utsätts för hälsorisker. Eftersom egenkontrollarbetet är en ständigt pågående process, den kräver ständig utvärdering och uppdatering, innebär det en löpande målsättning. Det kan konstateras att förbättringar av egenkontrollen behövs. I de verksamheter där fler än en person är sysselsatt måste det finnas skriftliga rutiner. Även för ensamföretagarna bör en del av de muntliga rutinerna skrivas ned. Det handlar bland annat om ansvarsfördelning, dels mellan olika verksamhetsutövare i samma lokaler och dels mellan verksamhetsutövare och fastighetsägare. De flesta anmärkningarna på lokalerna handlade om avsaknad av städutrymmen, utslagsvask för städvatten respektive fotbadsvatten och/eller tvättställ i behandlingsrummen. Detta kan förklaras med att många lokaler iordningsställdes innan de nya allmänna råden från Socialstyrelsen kom Brister i lokalutformning kan ofta vara svåra att åtgärda i efterhand utan att det blir höga kostnader som kan anses oskäliga. Vid vissa verksamheter kan det därför accepteras att sådana brister kompenseras med extra goda hygienrutiner.

Relevanta dokument

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd Yrkesmässig hygienisk verksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter