En PowerPoint Presentation om. Tobak. Ansvarig för innehållet: Tobaksuppdraget, Statens Folkhälsoinstitut

Transkript

1 En PowerPoint Presentation om Tobak Ansvarig för innehållet: Tobaksuppdraget, Statens Folkhälsoinstitut Se också powerpoint-serierna på respektive om Passiv rökning Rökavvänjning Rökfri på Jobbet 1

2 Rökning - vårt största hälsoproblem Tobaksrökningen är den enskilda faktor som svarar för den största andelen av sjukdomsbördan i vårt land Alla som röker skadas av sin rökning Varannan rökare dör i förtid av sin rökning. Rökningen dödar (inkl 500 från passiv rökning) närmare människor per år i Sverige Rökare förlorar 7-8 år av livet. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning. Var fjärde rökare dör redan i medelåldern (35 69 år) och förlorar då levnadsår En rökare har i genomsnitt 8 sjukdagar fler per år

3 Rökningens skadeverkningar Nikotinberoendet Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Både nikotinberoende och nikotinabstinens räknas som sjukdom enligt de internationella klassifikationssystemen för sjukdomar Rökning betecknas som en kronisk återfallssjukdom. I genomsnitt räknar man med minst 3 4 försök innan man lyckas sluta för gott 3

4 Rökningens skadeverkningar Allmänt Cigarettröken innehåller drygt kemiska ämnen, varav fler än 50 är kända som cancerframkallande Rökningen har effekt på i stort sett alla kroppens organsystem Ett 40-tal sjukdomar, varav många är dödliga, har direkt samband med rökning De största sjukdomsgrupperna är hjärt-kärlsjukdomar, lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Även passiv rökning är skadlig 4

5 Rökningens skadeverkningar Hjärt-kärl-sjukdomar Rökning orsakar hjärt-kärl-sjukdomar Pulsåderbråck (aortaaneurysm) Åderförkalkning (ateroskleros) Cerebrovaskulär sjukdom (t ex. slaganfall) Kransartärsjukdom (åderförkalkade kranskärl) 5

6 Rökningens skadeverkningar Cancer Rökning orsakar cancer i Urinblåsa Livmoderhals (cervixcancer) Matstrupe (oesophagus) Njure Luftstrupe (larynxcancer) Blodcancer (leukemi) Lunga Munhåla (oral cancer) Bukspottskörtel (pancreas) Mage (ventrikelcancer) 6

7 Rökningens skadeverkningar Lungsjukdomar Rökning orsakar lungsjukdomar Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Lunginflammation (pneumoni) Effekter på lungornas utveckling i livmodern, barndomen, ungdomen och i vuxen ålder Andra effekter t ex slembildning, pipande andning, hosta, allergiutveckling 7

8 Rökningens skadeverkningar Sjukdomar som påverkar fortplantningen Minskad fruktsamhet hos kvinnor och män Låg födelsevikt pga hämmad fostertillväxt Graviditetskomplikationer: Förtida bristning av fosterhinnorna Moderkaksavlossning För tidig födelse Plötslig spädbarnsdöd 8

9 Rökningens skadeverkningar Andra hälsoeffekter Ökad risk för operationskomplikationer Vissa synnedsättningar Ökad stress Nedsatt kondition Höftledsfraktur Benskörhet (leder ofta till höftledsfraktur) Magsår 9

10 Snusets skadeverkningar Allmänt Innehåller 2000 kemiska ämnen. Kraftigt nikotinberoende Hjärtat får arbeta hårdare och blodtrycket höjs Tänder missfärgas, tandhalsar blottas, skador på käkbenet, slemhinnan under läppen skadas kroniskt Ökad risk för cancer Ökad risk för sen- och muskelskador vid idrottsutövning Hälsoriskerna ofullständigt utforskade. Motstridiga resultat gällande snusets effekter på hjärt- kärlsystemet liksom risken för snusare för att få diabetes 10

11 Snusets skadeverkningar Gravida Mammor som använt snus under graviditeten löper ökad risk att föda för tidigt, få barn med minskad födelsevikt och att drabbas av havandeskapsförgiftning Spädbarn som utsatts för nikotin under graviditeten löper ökad risk för plötslig spädbarnsdöd Nikotin förekommer i bröstmjölken 11

12 Passiv rökning Passiv rökning kan ge akuta besvär i näsa, ögon, hals och luftvägar, särskilt hos astmatiker, allergiker och överkänsliga Dessutom hos vuxna Hjärtinfarkt Lungcancer Cancer i bihålorna Dessutom hos barn Plötslig spädbarnsdöd Hämmad fostertillväxt och låg födelsevikt Bronkit, lunginflammation och andra luftvägsinfektioner Astmaattacker, hosta, svårt att andas Öroninflammation 12

13 Rökningens kostnader Rökningen kostar samhället årligen 26 miljarder per år i sjukvårdskostnader, produktionsbortfall och sjukskrivningar Tobaksskatten uppgick i Sverige 2003 till 8,4 miljarder Att röka ett paket om dagen kostar kr per år för rökaren själv 13

14 Rökningens kostnader II En rökare kostar samhället i genomsnitt 1,2 miljoner kr mer under sin livstid än den som inte röker, i nettoutgifter för sjukvård, sjukpenning, förtidspensioneringar och äldreomsorg En rökare kostar arbetsgivaren kr extra per rökare och år pga fler sjukdagar (8 per år) och rökpauser (½ tim per dag) 14

15 Vuxna Rökvanor Dagligrökare år Andel dagligrökare År 2004 rökte 19 % kvinnor och 14 % män 1,2 miljoner personer Ytterligare 10 % kvinnor och 13 % män är tillfällighetsrökare tillsammans 1,8 miljoner rökare Män Kvinnor Källa: SCB, ULF 15

16 Ungdomar Rökvanor Årskurs 9 35% 30% År 2004 rökte 18% pojkar och 30% flickor 25% 20% 5% pojkar och 13% flickor rökte dagligen/ nästan dagligen 15% 10% 5% Källa: CAN, Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning 0% Dagligen Pojkar Nästa Dagligen Pojkar Dagligen Flickor Nästan Dagligen Flickor 16

17 Gravida Rökvanor År 2002 rökte 10,5% av gravida kvinnor Andel dagligrökare år Andel dagligrökare år De yngsta av de gravida röker dock i betydligt större utsträckning än jämnåriga kvinnor. Tonåringar som blir gravida tillhör ofta socialt utsatta grupper. a: Medicinska elseregistret, /Socialstyrelsen. ersökningen av adsförhållanden, SCB Andel dagligrökare Andel dagligrökare år år Gravida Samtliga 17

18 Vuxna Snusvanor 35% 23% män och 3% kvinnor snusade dagligen 2004 Av dagligsnusare röker också 36 % De som snusar mest är män i åldern år Trenden tros vara svagt ökande Procent 30% 25% 20% 15% 10% 5% Män Kvin 0% Års Grupp Källa: Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut,

19 Ungdomar Snusvanor Årskurs 9 År 2004 snusade 21% pojkar och 8% flickor 30% 25% 15% pojkar och 3% flickor snusade dagligen/nästan dagligen 20% 15% 10% 5% 0% Källa: CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Dagligen/Nästan Dagligen Pojkar Bland Pojkar Dagligen/Nästan Dagligen Flickor Bland Flickor 19

20 Gravida Snusvanor Andel snusare under tidig graviditet (%) Sverige 1,2 1,2 1,4 Det finns stora regionala skillnader (2002). Minst snusar mammor i Blekinge och Skåne (0,6%) mest snusar mammor i Jämtland och Västerbotten (8,4% resp 7,7%) Källa: EpC/Socialstyrelsen,

21 Passiv Rökning Mest utsatta grupper 5 procent eller svenska barn utsätts för tobaksrök i hemmet dagligen 7 procent utsätts för passiv rökning på arbetsplatsen 1/3 av männen och drygt 1/5 av kvinnorna rapporterar att de utsätts för miljötobaksrök minst en gång i veckan 21

22 WHO:s Ramkonvention om tobakskontroll Världens första hälsokonvention - utarbetad av WHO:s medlemsländer Konventionen framhåller att endast ett brett tobakspreventivt program är effektivt Skall hjälpa länderna till samarbete för att lösa gränsövergripande frågor och till en effektivare nationell tobakspolitik och lagstiftning Sverige undertecknade konventionen i juni 2003, och beräknas ratificera den under

23 Folkhälsomålen Mål 11- minskat bruk av tobak (prop.2002/03:35) En tobaksfri livsstart från år 2014 En halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa En halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest 2014 Ingen skall ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning 23

24 Tobakspreventivt arbete Lagstiftning/prispolitik Opinionsbildning/ kunskapsspridning Det breda effektiva tobakspreventiva arbetet består av fyra viktiga delar Information/ utbildning Tobaksavvänjning 24

25 Vad påverkar ungdomar att använda tobak? Pris Tillgänglighet Vanor och attityder till tobak bland familj och vänner Individuella egenskaper Industrins marknadsföring 25

26 Effektiva insatser för att förebygga tobaksdebut Breda, sammansatta program med många aktörer och på många arenor Program riktade till både vuxna och unga Höga priser Begränsad tillgänglighet Rökfria miljöer 26

27 Skolan som arena Viktiga faktorer som påverkar tobaksbruket är En bra tobakspolicy i skolan Bra skolklimat Bra ledarskap, entydigt stöd från skolledningen Meningsfulla fritidsaktiviteter Bättre samverkan mellan elevhälsovård och undervisningen Samarbete mellan lärare och föräldrar Skolan måste få stöd av det omgivande samhället 27

28 Mångfaldiga undervisningsmetoder Visa att få röker och snusar Träna ungdomar att motstå påverkan Öka tilltron till den egna förmågan att inte använda tobak Öka kunskapen om kort- och långsiktiga effekter av att använda tobak Information om tobaksindustrin och andra marknadskrafter Information Utbildning 28

29 Tobaksavvänjning I Tobaksavvänjning Upp till 85 procent av dem som röker vill sluta, och 45 procent av snusarna En tredjedel av dem vill ha hjälp Vi har effektiva metoder för rökavvänjning som tiodubblar möjligheten att lyckas, är lätta att lära och kan implementeras i vården Mindre än hälften av landets vårdcentraler har 29

30 Tobaksavvänjning II Metoder Tobaksavvänjning Kort rådgivning En kort strukturerad rådgivning inom vården har visat sig mycket effektivt och är grunden för en framgångsrik påverkan på rökare för att hjälpa dem att sluta. Rekommendera Sluta-röka-linjen vid behov Behandling hos utbildad tobaksavvänjare De som behöver stödjande behandling hänvisas till utbildad tobaksavvänjare Specialistbehandling på en Tobakspreventiv enhet (TPE) Det är önskvärt att det inom landstinget finns tillgång till specialister för dem som har speciella svårigheter Samma metoder används för rök- och snusavvänjning 30

31 Lagstiftning/prispolitik viktiga milstolpar 1977 Varningstexter på cigarettpaketen 1979 Varningstexter på tobaksreklam 1993 Rökfria arbetsplatser och offentlig lokaler 1994 Reklamförbud, rökförbud på skolgårdar 1997 Åldersgräns för tobaksinköp 2003 Förbud för indirekt tobaksreklam Lagstiftning/ prispolitik 1 juni 2005 Rökfria serveringar 31

32 Tillsyn av Tobakslagen I Länsrapport 2003 visar: 199 av 290 kommuner (knappt 70%) har besökt försäljningsställen i informations/kontrollsyfte beträffande åldersgränsen Drygt hälften har informerat om Tobakslagens bestämmelser om begränsning av rökning på restauranger 32

33 Tillsyn av Tobakslagen II Elever på högstadiet och gymnasiet uppger 83 % - rökning sker på skolgårdar 93 % - det röks inom gymnasieskolan 20 % - de vuxna ingriper inte om det röks på skolgården 50 % - vuxna röker inom skolans område 33

34 Opinionsbildning/kunskapsspridning En av de viktigaste bestämningsfaktorerna för tobaksbruk är social acceptans Opinionsbildning mot tobak och spridning av kunskap om tobakens konsekvenser är av avgörande betydelse för att ändra de sociala normerna i samhället Opionionsbildning/ Kunskapsspridning 34

35 Mediakampanjer som ett tobakspolitiskt styrmedel Insats 1-3 US dollar per capita under minst 3 år Effekt 5-10 % minskning av andelen rökare Evidens Medel för insatser av tillräcklig omfattning. Mer effektiv i kombination med andra åtgärder som en del i ett samlat åtgärdsprogram. Effekter på olika grupper beroende på målgruppsanpassning. 35

36 Svenska webbsidor (har länkar till utländska webbsidor) (ungdomar) (ungdomar)

37 Slutsatser Tobaksbruket förblir vårt enskilt största hälsoproblem Tobakens skadliga effekter kan till stora delar förebyggas Tobakens skadeverkningar kan minskas bara genom ett brett arbete som omfattar många strategier och målgrupper, och bedrivs samtidigt av aktörer på flera olika nivåer 37