KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR"

Transkript

1 Landstinget Sörmland Hälsofrämjande landsting KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR Tobak

2 Innehåll 1. Tobaksfrågans betydelse för hälsan Tobaksvanor Stora vinster med att sluta röka Kostnader för tobaksbruk och rökavvänjning 2. Hur ser det ut hos oss i Sörmland och i riket 3. Patientgrupper som särskilt bör uppmärksammas Hälsorisker för den som röker Hälsorisker för den som utsätts för passiv rökning Snusandets hälsorisker 4. Hur kan hälsofrämjande arbete påverka tobaksbruket 5. Metoder och verktyg Bästa sättet att sluta röka/snusa Råd i samband med rökstopp Läkemedel Snusavvänjning 6. Patientinformation 7. Vill du veta mer?

3 1. Tobaksfrågans betydelse för hälsan Tobaksvanor Cigarettrökningen är fortfarande den största hälsorisken och enskilda orsaken till för tidiga dödsfall. Detta gäller såväl i Sverige som i hela den industrialiserade delen av världen. I Sverige beräknas för närvarande omkring personer årligen avlida i förtid till följd av sitt tobaksbruk och ytterligare drygt 200 p.g.a. passiv rökning. Tobaken har effekt på i stort sett alla organsystem. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobak. Det gäller bl. a olika typer av cancer, lungsjukdom, hjärt-kärlsjukdom, magsår m fl. Rökning under graviditet innebär en ökad risk för låg födelsevikt hos barnet och ökar risken för plötslig spädbarnsdöd. Tabell största riskfaktorerna för sjuklighet och död i (DALYs*) I-länder Riskfaktorer Andelar % 1. Tobak 12,2 % 2. Högt blodtryck 10,9 % 3. Alkohol 9,2 % 4. Höga blodfettsnivåer 7,6 % 5. Övervikt 7,4 % 6. Lågt intag av frukt och grönt 3,9 % 7. Fysisk inaktivitet 3,3 % 8. Droger 1,8 % 9. Sexvanor 0,8 % 10. Järnbrist 0,7 % Källa:WHO world Technical report series 116, 2003 (*DAILYs = disability adjusted life years) De långsiktiga hälsomässiga effekterna av snus är inte helt utforskade. Vad man vet är att snus skapar inte bara nikotinberoende, utan nikotinet bedöms också öka risken att utveckla andra drogberoenden t ex av alkohol. Snusberoende ökar risken för framtida övergång till cigarrettrökning och blandbruket tenderar att öka. Stora vinster med att sluta röka Att sluta röka är den bästa insatsen man kan göra för att minska riskerna för att drabbas av sjukdomar. Det lönar sig alltid att sluta och vid rökstopp börjar kroppens reparationsarbete och fortsätter sedan under många år. Vissa förbättringar visar sig ganska snabbt, men det tar lång tid innan sjukdomsriskerna är nästan lika låga som för de som aldrig rökt.

4 Efter 20 minuter går blodtryck och puls ner i normal nivå och blodkärlen vidgas. Temperaturen ökar i händer och fötter. Efter ett dygn minskar risken för exempelvis hjärtinfarkt. Efter två veckor tre månader förbättras blodcirkulationen och lungkapaciteten så mycket att det känns lättare att promenera. Konditionen ökar med 15%. Huden får en friskare färg. Efter ett år har risken för hjärtinfarkt halverats. Efter fem år är risken för hjärtinfarkt och hjärnblödning lika liten som för de som aldrig rökt. Efter tio år har risken för lungcancer minskat med åtminstone två tredjedelar. Efter 15 år är alla sjukdomsrisker som man får av rökning nästan lika låga som för de som aldrig rökt. Risken för potensproblem hos män minskar efter några dagars rökfrihet. Kvinnor som slutar röka har lättare för att bli gravida, minskar risken för att komma in i klimakteriet i förtid samt att drabbas av benskörhet. Rökfrihet förbättrar också cirkulationen i huden, vilket på sikt ger en rosigare hy samt att risken för att få rynkor i förtid minskar. Blodcirkulationen i ryggkotorna blir bättre, vilket minskar risken för ryggbesvär. Andra vinster med att sluta röka är att tänderna inte missfärgas och att kroppen har lättare att läka tandlossning. Man står också emot magsår och förkylningar bättre. Vid snusstopp ökar salivproduktionen som håller munnen ren. Andedräkten blir bättre, munnen känns fräschare och risken för frätskador på tänderna minskar. Snus fräter på tandköttet, vilket gör att det dras upp mot tandhalsarna. Rökstopp påverkar även läkningsfaktorer efter kirurgiska ingrepp och studier visar att de postoperativa komplikationerna minskar dramatiskt. Detta innebär ett minskat lidande för patienten, minskad sjukvårds- och läkemedelskonsumtion samt förkortad sjukskrivningsperiod. Kostnader för tobaksbruk och rökavvänjning Om man räknar att rökningen tar 30 minuter under arbetstiden per arbetsdag så kostar en rökare sin arbetsgivare i genomsnitt kr extra per år (baserad på en medellön på kr/månad). Rökare har upp till 8 sjukdagar mer per år vilket kostar arbetsgivaren kr per rökare och år. Kostnaderna för vikarier, produktionsbortfall och rehabilitering tillkommer.

5 I regel orsakar en person kostnader motsvarande minst dubbla lönen vid sjukdom. Arbetsgivarens extra kostnad för rökare beräknas till sammanlagt kr per år. Kostnaden per räddat år av liv är kronor med rådgivningsmetoder och kronor med hjälp av nikotinersättningsmedel. Dessa kostnader är förhållandevis låga jämfört med många andra åtgärder inom sjukvården. Kostnader per räddat år av liv vid behandling av förhöjt blodtryck hos medelålders människor är kronor. Särskilt kostnadseffektivt förefaller det vara att bedriva rökavvänjning vid graviditet, vilket är lönsamt ur samhällsekonomisk synpunkt. För att skydda en person mot hjärtinfarkt eller stroke krävs Att man behandlar personer med blodtrycksmedicin i 5 år. Att man behandlar personer med kolesterolsänkare i 5 år. För att skydda en rökare att dö för tidigt krävs Att man behandlar personer i tre månader. En skillnad i kostnadseffektivitet på gånger till rökavvänjningens fördel. Hans Gilljam, DN 2003

6 2. Hur ser det ut hos oss i Sörmland och i riket Nedan framgår andelen (%) dagligrökare i Sörmland enligt senast Liv och hälsa studien TABELL 2. Andel av befolkningen som röker dagligen. % Andel dagligrökare i Sörmland år Kvinnor Män Liv och hälsa Jämförelse mellan andel dagligrökare i Sörmland och i riket Kön Sörmland (%) Riket (%) Kvinnor Män Jämförelse mellan andel dagligsnusare i Sörmland och i riket Kön Sörmland (%) Riket (%) Kvinnor 3 4 Män Siffrorna avseende riket kommer från Folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät 2008.

7 3. Patientgrupper som särskilt bör uppmärksammas Hälsorisker för den som röker Cigarettröken innehåller drygt 4000 kemiska ämnen varav fler än 50 är kända som cancerframkallande. Alla som röker skadas av sin rökning och rökningen har effekt på i stort sett alla kroppens organsystem. Även passiv rökning är skadlig. Det är fortfarande oklart om rökande kvinnor utsätter sig för större risker än rökande män. Det finns dock indikationer på att flera rökrelaterade sjukdomar utvecklas snabbare hos kvinnor. Hormonella skillnader, mindre kroppsstorlek, mindre hjärta, trängre kranskärl och mindre yta lungvävnad än männen är faktorer som kan spela roll. Rökning och hjärt-kärlsjukdomar Drygt 20 procent av all hjärt-kärlsjukdom beräknas bero på rökning. Rökningen svarar för cirka 60 procent av aortaaneurysm och 40 procent av akuta arytmier med dödlig utgång. Före 65 års ålder svarar rökningen för ungefär 30 procent av all ischemisk hjärtsjukdom Efter 65 års ålder är motsvarande siffra 15 procent. Dödsfallen i hjärt-kärlsjukdomar på grund av rökning uppgår totalt till cirka 2500 per år i Sverige. Rökning och cancer Cigarettrökningen bedöms orsaka omkring 90 procent av alla lungcancerfall. Lungcancer står i Sverige idag för 7 procent av all cancer hos män och 5 procent hos kvinnor, vilket speglar att kvinnor historiskt, har rökt i mindre omfattning än män. Eftersom detta förhållande successivt har ändrats minskar lungcancern hos män, men ökar bland kvinnor, och fler kvinnor än män beräknas inom de närmsta åren att dö av lungcancer. Även risken för cancer i munhåla, läppar, svalg, matstrupe, näsa, magsäck, bukspottkörtel, tjocktarm, njurar, urinblåsa och livmoderhals är ökad hos rökare. I Sverige beräknas en fjärdedel av alla cancerfall kunna kopplas till rökning. Rökning och luftvägar Cigarettrökningen leder i lungorna till en kronisk inflammation som i sin tur orsakar nedbrytning av lungvävnaden, emfysem samt slembildning i luftvägarna. Patienterna drabbas av andnöd och svårigheter att syresätta sig. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är ett ökande hälsoproblem. Diagnosen ställs via en spirometriundersökning. Svenska studier har visat att cirka 8 procent av befolkningen över 45 år lider av sjukdomen och risken för en rökare att få KOL är ca 50 procent högre än för en som inte röker. Dödligheten är betydande och utgjorde redan 1990 den sjätte vanligaste dödsorsaken i världen. WHO räknar med att dödligheten i KOL kommer att stiga och år 2020 vara världens tredje vanligaste dödsorsak. Den helt dominerande orsaken till sjukdomen är rökning, men ett fåtal fall orsakas av yrkesexponering. Kvinnor förefaller vara känsligare för sjukdomen än män och

8 rökning tycks skada kvinnor mer än män och det är framförallt kvinnorna som står för en kraftig ökning. Rökning och graviditet Ca 10 procent av alla kvinnor röker under graviditeten. Rökningen leder till ökad risk för missfall, havandeskapsförgiftning, tillväxthämning hos barnet, prematur födsel och en ökad risk för plötslig spädbarnsdöd. Rökning och tandhälsa I munnen är det lätt att tidigt se rökningens effekter. Allt från lindriga effekter som missfärgade tänder och förändringar i slemhinnan till allvarligare som cancer i munhålan. Rökare löper 3-5 gånger ökad risk att drabbas av tandlossning, parodontit. 90 procent av all svårläkt tandlossning finner man hos rökare. Övriga hälsorisker Tobaksrökning är en av de viktigaste faktorerna för att utveckla osteoporos. Tobaksrökning leder också till en försämrad reproduktionsförmåga både genom att det påverkar erektionsförmågan hos män och spermiernas kvalitet. Rökande kvinnor kommer i klimakteriet tidigare. Hälsorisker för den som utsätts för passiv rökning Den som röker en cigarett andas själv in ca en fjärdedel av röken. Övrig rök, sidoröken, samt den rök som rökaren andas ut igen drabbar alla andra i rökarens omgivning. Denna passiva rökning ger en rad negativa hälsoeffekter. Känsliga personer, till exempel astmatiker kan få omedelbara problem av tobaksröken, medan alla som under en längre tid utsätts för passiv rökning löper samma slags hälsorisker som rökaren själv. Risken är naturligtvis mindre än för rökaren själv, men ändå dör ca 200 personer och 1300 personer antas insjukna i hjärtinfarkt varje år som en direkt följd av passiv rökning. Man beräknar också att passiv rökning ökar risken för lungcancer och lungcancerfall varje år orsakas av passiv rökning. Barn till rökare löper större risk att drabbas av plötslig spädbarnsdöd, barnastma och infektioner i mellanörat. Snusandets hälsorisker Snus innehåller cirka 2000 ämnen av vilka en del är cancerframkallande. Snuset har av producenter framställts som ett mindre ohälsosamt alternativ till rökning eller som ett komplement till cigaretter att användas när man inte kan röka. Snusets skadliga effekter jämförs ofta med rökningens. En sådan jämförelse blir lätt skev, då få produkter är så hälsofarliga att använda som rökt tobak. Effekterna och hälsoriskerna för snusaren bör jämföras med att inte använda någon form av tobak. Resultaten av svensk forskning avseende snusets roll vid hjärt-kärlsjukdom har varit motsägelsefulla. Det är fortfarande otillräckligt utrett om snusning ställer till allvarliga problem hos individer som redan har hjärt-kärlsjukdom. Svenska studier har inte

9 kunnat visa på ett samband med munhålecancer, men har inte heller kunnat utesluta en riskökning. Det finns indikationer på att snusning kan öka risken för åldersdiabetes, men också här behövs mer omfattande studier för att klargöra hur stor risken är. De starkaste signalerna om att snusningen inte får bagatelliseras kommer från studier av nikotintillförsel under graviditet. Ökad kunskap om hälsoeffekterna av snusning kräver således mer forskning, särskilt longitudinella studier där man följer personer över tid. Nedan följer en sammanställning över forskningsresultat som har pekat åt samma håll och där forskarna har en samsyn om effekterna: snus skapar ett kraftigt nikotinberoende hjärtat slår fler slag per minut. Blodtrycket höjs med 5 10 mm Hg fria fettsyror och kolesterol frigörs risken för sen- och muskelskador vid idrottsutövning mer än fördubblas mammor som använt snus under graviditeten löper ökad risk att föda för tidigt, få barn med minskad födelsevikt och att drabbas av havandeskapsförgiftning spädbarn som utsatts för nikotin under graviditeten löper ökad risk för plötslig spädbarnsdöd tandhalsar blottas och skador på käkbenet uppstår på platsen där snuset läggs tänderna missfärgas slemhinnan under läppen skadas kroniskt. Blandmissbruk är vanligt och ett samband mellan snus och ökad användning av alkohol och andra droger samt allmänt riskbeteende finns. 4. Hur kan hälsofrämjande arbete påverka tobaksbruket Med den starka koppling som finns mellan ohälsa och tobaksbruk är det mycket viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen tar upp tobaksvanorna med patienten. Hälso- och sjukvårdspersonal har goda möjligheter att stödja patienten till rökfrihet och de flesta patienter är positiva till att frågan tas upp. Undersökningar har visat att procent av rökarna tyckte det var viktigt att deras läkare diskuterade rökningen. Ca 85 procent av de rökare som söker sjukvården vill sluta röka och har förväntningar på att få stöd med det inom sjukvården. Hälso- och sjukvårdens personal ska försöka att få en dialog med patienter som brukar tobak om sambandet mellan patientens problem och tobaksvanor. Det handlar om att hitta patientens egen motivation till att sluta röka och snusa. Genom att ha som rutin att fråga alla patienter om de använder tobak, och dokumentera deras tobaksbruk, känner patienten att hälso- och sjukvården tar tobaksbruket på största allvar.

10 Samtalet med patienten om tobaksvanorna ska ingå i det allmänna samtalet om levnadsvanorna på alla vårdnivåer i hälso- och sjukvården. Det handlar om att fråga, utan att ge pekpinnar. Huvudbudskapet ska vara att t ex rökning är en riskfaktor för ohälsa på samma sätt som t ex riskbruk av alkohol, övervikt och fetma samt brist på fysisk aktivitet. Det finns flera olika typer av stöd och metoder att använda sig av i det tobakspreventiva arbetet. Patienter som behöver särskilt stöd bör hänvisas till verksamheter med rökslutarstöd som finns vid flertalet vårdcentraler i länet. Landstinget Sörmland har beslutat att vara ett Rökfritt landsting, vilket innebär att alla förvaltningar och medarbetare i landstinget har ett ansvar för: att lokaler och områden kring byggnader är fria från tobaksrök att tobaksrökning inte får ske på arbetstid. 5. Metoder och verktyg i arbetet för minskat tobaksbruk För den som slutar röka ska kroppen ställa om sig från att ha behövt ta hand om cirka gifter gånger om dagen till ett liv utan dessa. Rökaren har högre ämnesomsättning, högre blodsocker och stresshormon i kroppen än ickerökare. När man slutar röka sjunker blodsockret, blodtrycket och hjärnans belöningssystem kommer in i en tillfällig svacka. Nivåerna av bland annat dopamin och noradrenalin sjunker. Det fantastiska är att kroppen brukar klara av denna omställning på ganska kort tid! De första positiva signalerna på tillfrisknande efter rökstopp är att fd rökaren känner sig piggare på morgnarna, får bättre aptit, känner lukt och smak bättre, får en friskare färg i ansiktet, varmare händer och fötter, orkar gå i trappor och andas lättare. Det blir också mer tid och pengar över till annat. Cirka 80% av de som slutar röka upplever någon form av abstinens. De vanligaste symtomen är sug efter nikotin, nedstämdhet, sömnsvårigheter, irritation, koncentrationssvårigheter, ängslan, rastlöshet, ökad aptit och viktökning. Hinder mot att vilja sluta röka som många patienter anger är att rökningen är guldkanten på livet. Det blir tomt och trist utan rökningen. Exempel på andra vanliga kommentarer är att sluta att röka är plågsamt, rökare är trevligare, är rädd att misslyckas, vill inte sluta helt, bara bli feströkare, jag vill inte gå upp i vikt. Bästa sättet att sluta röka/snusa

11 Frågor som hälso- och sjukvårdspersonal kan ställa inom ramen för det motiverande samtalet är Röker du?, Snusar du?, Har du funderat på att förändra dina tobaksvanor?, Vill du ha hjälp med att sluta? Inför att sluta röka/snusa måste hälso- och sjukvårdspersonalen ta reda på var patienten befinner sig i sin motivation för att sluta, och försöka bedöma patientens förändringsbenägenhet och handla därefter. Inte beredd (0-3) Osäker (4-7) Beredd (8-10) Väck intresset för att sluta Hitta lösningar på det som Hur gör man för att Varför ska man sluta? känns svårt. sluta på bästa sätt? 0 10 Ytterligare metod att väcka intresset är att låta patienten registrera antalet cigaretter per dag och gradera om cigaretten var 1) nödvändig, 2) god men ej nödvändig, 3) reflexmässig, skulle kunnat vara utan den. Man kan också låta patienten skriva ner vinster med att sluta röka/snusa. En spirometriundersökning är också värdefull för att göra för att ev ställa diagnosen KOL och öka motivationen till rökstopp. Råd i samband med rökstopp Inledande råd Reflektera över röksituationerna, som förberedelse inför att ev förändra även andra vanor. Trappa gärna ner. Råd vid rökstopp Sätta ett datum för rökstopp en bit fram i tiden (gärna inom 2-6 veckor). Gärna använda nikotinersättningsmedel. Äta ordentligt och regelbundet. Dricka mer vatten än vanligt första tiden. Hålla sig sysselsatt med sådant som är positivt och roligt. Röra på sig mycket. Inte röka ett enda bloss.

12 Läkemedel Nikotinläkemedel har visat sig fördubbla möjligheten att lyckas sluta röka och det är viktigt att dosera enligt bruksanvisningen. Resultatet kan också lyckas bättre om det kombineras med stöd från rökavvänjare. Nikotinplåster ger en jämn tillförsel av nikotin, vilket minskar risken för plötsliga abstinensattacker. Tuggummi, tabletter, inhalator och spray bör användas regelbundet. Dessa har fördelen att det går att ta en extrados vid behov och att de på olika sätt sysselsätter personen. Kombinationer med plåster som basbehandling och tuggummi, inhalator, tablett eller nässpray som extra förstärkning vid akuta besvär kan vara till hjälp om det blir riktigt svårt. Nikotinläkemedel kan användas även för att sluta snusa. Nikotinläkemedlens syfte är att tillföra nikotin på annat sätt än genom cigaretter och snus. Det lindrar fysisk abstinens hos de flesta medan man koncentrerar sig på att bryta det psykologiska beroendet. Nikotinläkemedel är receptfritt men ej rabatterat. Den som får ett recept utskrivet slipper betala moms, vilket gör det något billigare. Det kan också stärka motivationen att sluta, om läkaren eller distriktssköterskan som skriver receptet, samtidigt motiverar om vinster med rökstopp. När det gäller nikotinläkemedel vid graviditet finns vissa förbehåll i FASS. Nikotinläkemedel är inte garanterat oskadligt för fostret men innehåller (i de flesta fall) mindre nikotin än när man röker. Gravida bör alltid diskutera med läkare eller barnmorska. Snusavvänjning Det finns tyvärr inga entydiga rekommendationer angående snusavvänjning. Erfarenhetsmässigt är dock även snusare i behov av hjälp och stöd på samma sätt som rökare. Nikotinläkemedel har idag ingen indikation för snusavvänjning men såväl Sluta-Röka- Linjen som Statens Folkhälsoinstitut rekommenderar nikotinläkemedel för de snusare som vill bli kvitt sitt tobaksbruk. Nikotinläkemedel ska användas med full dos i minst tre månader och därefter en långsam utfasning i ca 6-12 månader.

13 6. Patientinformation Samtalet om tobak Informationsmaterial om tobak 2006 Det motiverande samtalet om tobaksvanor Barbro Holm Ivarsson En handledning för Tobaksavvänjare, Agneta Hjalmarsson Tobak och avvänjning, En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning Det korta motiverande samtalet om rök- och snusstopp Tackla tobak, Ann Post o Hans Gilljam, Tobaksbruk förekomst, effekter och förändringsmöjligheter, Kristina Pellmer, Bengt Wramner Bl a länk till rökslutarstöd i Sörmland Yrkesföreningar mot Tobak Målgrupp: barn & ungdomar Målgrupp: ungdomar Interaktiva pepp Pepp sluta-röka-webbplats Expertens bästa råd för att bli rökfri Expertens bästa råd för att bli snusfri Övrigt De olika apoteksbolagen och vissa läkemedelsföretag har också informationsmaterial till patienter som vill sluta röka och snusa. 7. Vill du veta mer?

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken

Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken Sanningen om Farligt begär Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken för ohälsa och olika sjukdomar.

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk Bild 1 Tobaksfritt att motivera och ge råd 9-10 dec 2014 Psykolog Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering Bild 2 Förhållningssättet Motiverande samtal kännetecknas av: Patientens egen

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

En PowerPoint Presentation om. Tobak. Ansvarig för innehållet: Tobaksuppdraget, Statens Folkhälsoinstitut

En PowerPoint Presentation om. Tobak. Ansvarig för innehållet: Tobaksuppdraget, Statens Folkhälsoinstitut En PowerPoint Presentation om Tobak Ansvarig för innehållet: Tobaksuppdraget, Statens Folkhälsoinstitut Se också powerpoint-serierna på www.fhi.se respektive www.tobaksfakta.org om Passiv rökning Rökavvänjning

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Svenska psykiatrikongressen 15 mars 2012 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Det är cyniskt att ge behandling för

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen Historia Människor har rökt sedan förhistorisk tid. Tobak och en rad hallucinogena droger röktes över hela Amerika så tidigt som 5000 f.kr. som en del av shamanistiska ritualer. Rökning i Amerika hade

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 22 januari 2013 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många använder tobak idag? 11% rökte dagligen 2011 (10% män/12%

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Tobakspolitiskt program för Jönköpings län

Tobakspolitiskt program för Jönköpings län Tobakspolitiskt program för Jönköpings län 2000-08-01 Ulla Lindström Folkhälsoplanerare FÖRORD Här föreligger nu det Tobakspolitiska programmet för Jönköpings län, resultatet av ett samarbete mellan Folkhälsoavdelningen,

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Tobaksavvänjning - utbud Samverkan lönar sig SRL finns tillgänglig 51 timmar/vecka Flera aktörer kan stötta på olika vis Karolinska Institutets folkhälsoakademi

Läs mer

En bildserie om tobaksavvänjning

En bildserie om tobaksavvänjning En bildserie om tobaksavvänjning Nationella mål och Tobakskonventionen Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat tobaksbruk - en halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak och operation Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet

Läs mer

Föräldramöte Tobak. Vad tror du är den vanligaste orsaken till att de flesta ungdomar inte röker eller snusar?

Föräldramöte Tobak. Vad tror du är den vanligaste orsaken till att de flesta ungdomar inte röker eller snusar? 1 (7) Föräldramöte Tobak 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: Att föräldrarna får tillfälle att diskutera med varandra om hur de kan påverka sina barn att inte börja röka samt se möjligheter till samarbete

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 2011-04 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Hur många använder tobak idag? 12 % män och 13 % kvinnor rökte dagligen

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation du väljer din väg. Broschyren är framtagen genom ett samarbete mellan nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut distributionstjänst

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen Enkät från Sluta-Röka-Linjen Du har varit i kontakt med oss på Sluta-Röka-Linjen. För att kunna ge det bästa stödet till dig och andra som vill förändra sina vanor ber vi dig om hjälp. OBS! Dina svar är

Läs mer

Rökning, snus och e-cigaretter

Rökning, snus och e-cigaretter Rökning, snus och e-cigaretter Barbro Holm Ivarsson Ordf Psykologer mot Tobak Rökning 10% röker dagligen Socioekonomiskt utsatta röker mer Rökning orsakar ett 60-tal sjukdomar Varannan rökare dör i förtid

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS

RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS En rapport för journalister framtagen av Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, Informationschef Pfizer, Tel: 08-550 529 75. Mobil: 076-889

Läs mer

Rökfritt liv. - en litteraturlista

Rökfritt liv. - en litteraturlista Rökfritt liv - en litteraturlista Sjukhusbiblioteken i Värmland 2008 Agerberg, Miki Kidnappad hjärna : en bok om missbruk och beroende. 2004 Idag vet forskarna mycket mer än för bara tio-femton år sedan,

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

Rökning, motiverande samtal och socialt arbete

Rökning, motiverande samtal och socialt arbete Rökning, motiverande samtal och socialt arbete Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Barbro.holm-ivarsson@telia.com Nationella mål och Tobakskonventionen Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Innehåll klassbesöket. Om dig och Tobaksfri Duo. Inled med alla fördelar. Fördel tobaksfri. Jag har bestämt mig!

Innehåll klassbesöket. Om dig och Tobaksfri Duo. Inled med alla fördelar. Fördel tobaksfri. Jag har bestämt mig! Jag har bestämt mig! Innehåll klassbesöket Om hur ni/vi kommer att följa upp Tobaksfri Duo - alla gånger eleverna kommer till FTV och träffar er - med en årlig försäkran Om dig och Tobaksfri Duo Berätta

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:112 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:52 av Sonia Lunnergård (kd) om att landstinget bör utlysa en kampanj för att minska snuskonsumtionen Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet SiS tobakspolicy SiS mål är att vara en rökfri myndighet där varken medarbetare, klienter eller ungdomar röker. Ingen ska behöva utsättas för tobaksrök

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp Råd när du ska bli tobaksfri Bara du kan bestämma om du ska sluta med tobak och bara du kan lyckas. Att fatta ett genomtänkt beslut kan vara helt avgörande

Läs mer

Tobak och avvänjning En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning

Tobak och avvänjning En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning JAG VILL SLUTA Tobak och avvänjning En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Tobak och avvänjning En faktaskrift om behovet av prioritering av

Läs mer

Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare

Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare !! Över 30 år av tobaksförebyggande arbete 1979 2011 Sverige ett av världens bästa länder på att inte röka! Vuxenbefolkning Män 10% dagligrökare Kvinnor 12%

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

17 Rökning och snus. Varför är det extra dumt att röka om man har diabetes. Några effekter av rökning på kroppsfunktionerna

17 Rökning och snus. Varför är det extra dumt att röka om man har diabetes. Några effekter av rökning på kroppsfunktionerna 17 Rökning och snus Varför är det extra dumt att röka om man har diabetes Att rökning påverkar alla organ i kroppen negativt och leder till för tidigt åldrande och förkortar livet 5-10 år är välkänt. Rökning

Läs mer

Vad vi vet om snus STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT. www.fhi.se

Vad vi vet om snus STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT. www.fhi.se Vad vi vet om snus STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN: 91-7257-428-3 Redaktörer: Barbro Holm Ivarsson, Statens folkhälsoinstitut och Seppo Wickholm, Centrum för folkhälsa

Läs mer

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Tobaksavvänjning Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Sammanställt av Folkhälsoplanerare Iwona Jacobsson April 2009 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Primärvården Västernorrland

Läs mer

Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården

Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen statens

Läs mer

tobaksberoende Allmänna synpunkter

tobaksberoende Allmänna synpunkter Tobaksberoende tobaksberoende I första hand nikotinersättningsmedel I andra hand vareniklin Champix Allmänna synpunkter Tobaksberoende orsakat av rökning leder till komplikationer i flera olika organsystem.

Läs mer

Tobaksvanor 2006. Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda

Tobaksvanor 2006. Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda Tobaksvanor 2006 Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda VÅRDFÖRBUNDET RAPPORT 2006 Namn: Susanna Hammarberg Tobaksvanor 2006 2 Förord Tobak och dess hälsofarliga effekter

Läs mer

Ämnesutbildning Tobak

Ämnesutbildning Tobak 1 Ämnesutbildning Tobak Lisbeth Andersson leg tandhygienist Folkhälsoutvecklare tobaksprevention Landstinget Blekinge 2 5 000 000 600 000 200 000 Tobaksfakta 3 Tobakskonventionen - världens första hälsokonvention

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år

Läs mer

Faktamaterial om tobakssug

Faktamaterial om tobakssug Faktamaterial om tobakssug Ge mig mitt nikotin, annars vägrar jag att samarbeta! Därför är det så svårt att sluta röka och snusa Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat

Läs mer

MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet

MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se www.mi-utbildarna.se www.psykologermottobak.org Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org

Läs mer

Utvärderad av Centret för hälsofrämjande r.f.

Utvärderad av Centret för hälsofrämjande r.f. SNUSETS hälsorisker Utvärderad av Centret för hälsofrämjande r.f. Utgiven av: Studenternas hälsovårdsstiftelse Tölögatan 37 A 00260 Helsingfors Beställningar: julkaisutilaukset@yths.fi Författare: Susanna

Läs mer

Dagligrökning är ett mycket allvarligt tillstånd

Dagligrökning är ett mycket allvarligt tillstånd Varför ska vi arbeta med tobaksfrågan? Varför vi ska arbeta med tobaksfrågan. Rökning högsta prioritet Dagligrökning är ett mycket allvarligt tillstånd Ingen annan åtgärd skulle ha så stor betydelse för

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Innehåll 3 INLEDNING 4 Tobak eller hälsa 6 Värdet av att slippa tobak 8 Du kan vara en förebild och ett stöd 9 Visst kan du ta upp frågan

Läs mer

Ämnesutbildning Tobak

Ämnesutbildning Tobak 1 Ämnesutbildning Tobak Lisbeth Andersson leg tandhygienist Folkhälsoutvecklare tobaksprevention Landstinget Blekinge 2 5 000 000 600 000 200 000 Tobaksfakta 3 Tobakskonventionen Sverige anslutit sig till

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal

Läs mer

Rökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se

Rökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se Rökavvänjning i den kliniska vardagen Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se Hälsokonsekvenser av rökning jämfört med andra riskfaktorer Tobak Högt blodtryck Alkohol Högt kolesterol Högt BMI

Läs mer

Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland. Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland

Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland. Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland Dagens agenda Tobaksbruket regionalt och nationellt Varför tobaksprevention Socialstyrelsens riktlinjer

Läs mer

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR?

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR? BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NiQuitin 4 mg komprimerad sugtablett Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Dette läkemedel är receptfritt. NiQuitin

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

minska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015,

minska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Cecilia Lindvall TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, P 27 1 (3) HSN 1509-1090 Svar på skrivelse från (L), (M), (C), (KD),

Läs mer

Grundutbildning i tobaksavvänjning

Grundutbildning i tobaksavvänjning Grundutbildning i tobaksavvänjning Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Barbro.holm-ivarsson@telia.com Nationella mål och Tobakskonventionen Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat tobaksbruk -

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatri, beroendevård och socialtjänst

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatri, beroendevård och socialtjänst Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatri, beroendevård och socialtjänst Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Ordförande i Psykologer mot Tobak Barbro.holm-ivarsson@telia.com www.psykologermottobak.org Nationella

Läs mer

Tobaksavvänjning av psykiskt sjuka

Tobaksavvänjning av psykiskt sjuka Tobaksavvänjning av psykiskt sjuka Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Ordf Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org www.barbroivarsson.se Varför ska man hjälpa psykiskt sjuka att sluta röka? Varannan

Läs mer

Tobaksrökens innehåll

Tobaksrökens innehåll Tobaksrökens innehåll 4000 kemiska ämnen 50-tal ämnen är cancerframkallande Beta-naftylamin och 4-aminobifenyl är förbjudna ämnen i arbetsmiljön Rökning som hälsoproblem Ca 6400 dör årligen pga. aktiv

Läs mer

Tobaksavvänjning i arbetslivet

Tobaksavvänjning i arbetslivet Tobaksavvänjning i arbetslivet Annelie Johansson Hälsoutvecklare, dipl. Tobaksavvänjare Avonova Hälsa företagshälsovård, Sluta-röka linjen Annelie.johansson@avonova.se Varför ska arbetsgivaren bry sig?

Läs mer

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009 Sluta röka 21 Finlands Apotekareförbund 2009 2 Det lönar sig alltid att sluta röka Att sluta röka börjar med ett beslut. Ju bättre Du känner Dina egna rökvanor och -behov och ju mer Du motiverar Dig själv

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Fimpa Nu! Vi hjälper dig ta ställning. Så undviker du återfall. Allt du vinner. bli rök- och snusfri

Fimpa Nu! Vi hjälper dig ta ställning. Så undviker du återfall. Allt du vinner. bli rök- och snusfri Fimpa Nu! bli rök- och snusfri Allt du sparar Allt du vinner Vi hjälper dig ta ställning Så klarar du fällorna Så undviker du återfall Hallå där du som röker eller snusar! Funderar du på att sluta? Klokt

Läs mer

guide för goda levnadsvanor

guide för goda levnadsvanor guide för goda levnadsvanor dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga:

Läs mer

Birgitta Nydahl Svärd, Tobakssamordnare i VGR Mottagningen för tobaksavvänjning SU

Birgitta Nydahl Svärd, Tobakssamordnare i VGR Mottagningen för tobaksavvänjning SU Birgitta Nydahl Svärd, Tobakssamordnare i VGR Mottagningen för tobaksavvänjning SU Rökning Röksug och abstinenssymtom Dopamin Frisättning av signalsubstanser + Receptorer och nervimpulser anpassas till

Läs mer

Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Nikotinläkemedel och abstinensbesvär I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Arbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin

Arbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin Arbetsblad Gruppträff 2 Tobakspreventivt arbete Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin Tips för ökad motivation: Var noga med att definiera dina individuella mål och önskade hälsovinster

Läs mer

Rökfri arbetsplats och arbetstid

Rökfri arbetsplats och arbetstid Rökfri arbetsplats och arbetstid Bakgrund Under åren 2008 2010 arbetade Statens folkhälsoinstitut med regeringens nationella tobaksuppdrag. Det övergripande syftet är att minska tobaksbruket ytterligare

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS P Ett bra beslut! Vad är CHAMPIX? När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak Tobaksfri graviditet ge ditt barn en uppväxt utan tobak JAG SLUTAR NÄR JAG BLIR GRAVID Så tänker de flesta. Men många upptäcker att det är svårare än de trodde. Här får du några råd som kan hjälpa dig

Läs mer

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer