Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland. Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland

Transkript

1 Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland

2 Dagens agenda Tobaksbruket regionalt och nationellt Varför tobaksprevention Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder/ rökning Metoder för tobaksavvänjning Östergötland som exempel: Nulägesbild över tobaksavvänjare Flödesschema för tobaksbrukare Dokumentation Litteratur/ länktips

3 Folkhälsomål ANDT strategi 1. En tobaksfri livsstart från En halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa 3. En halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest 4. Att ingen ofrivilligt ska utsättas för rök i sin omgivning Statens folkhälsoinstitut, Åsa Lundquist Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Barn ska skyddas mot skadliga effekter av alkohol, narkotika, dopning eller tobak. Antalet barn och unga som börjar använda.eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av toabak ska successivt minska Personer med missbruk eller beroende ska ha öka tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Antalet döda och skadade pga eget eller andras bruk.eller tobak ska minska En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt Regeringens proposition 2010/11:47

4 Dagligrökare ,4 11,3 11,1 Östergötland Riket 10,7 10,7 man kvinna totalt Hälsa på lika villkor 2013 År 1980 fanns det 721 miljoner rökare i världen. I den senaste mätningen uppgår antalet rökare till 967 miljoner.

5 Dagligsnusare , ,7 11 Östergötland Riket 3,9 2,5 man kvinna totalt

6 Dagligrökare Andel kvinnor och män i Östergötland som röker dagligen 15,6 12,3 13,9 12,8 14,1 13,4 11,1 11, ,4 11,3 10,7 man kvinna totalt

7 Dagligsnusare Andel kvinnor och män i Östergötland som snusar dagligen ,5 18, , ,4 10,7 10,6 10,7 man kvinna totalt 5 3,1 3,2 3,6 2,

8 Antal tobaksbrukare per kommun i Östergötland år 2011 (16-84 år) Källa: Enkätundersökning Hälsa på Lika Villkor, 2011

9 Vilka är det som röker mest? 4 ggr vanligare m rökning hos korttidsutbildade (18% jämfört med 4%) Rökning vanligare hos social och ekonomiskt utsatta: Arbetslösa 17% Sjukpenning/sjukersättning 18% Saknar kontantmarginal 21% Hög andel (2-4 ggr högre) som röker högre bland psykiskt sjuka Vuxna från övriga Norden röker nästan dubbelt så mycket (19%) som infödda svenskar (10%), övriga Europa 16%, kontinenter utanför Europa 12% Bland ensamstående mammor är andelen dagligrökare (23%) dubbelt så stor jämfört med sammanboende kvinnor med barn (11%) Barbro Holm Ivarsson (red) 2012 Stödja patienter att sluta röka och snusa; Tobak och avvänjning 2004 & 2009

10 Varför tobaksprevention? 6400 dör i rökrelaterade sjukdomar varje år Nya siffror tyder på att det är närmare ! Som dör varje år i rökrelaterade sjukdomar. Risk att drabbas av ett 40 tal olika sjukdomar För individen innebär rökning: - Det förkortar livet med ca 7-10 år fler år med upplevd ohälsa Rökningen kostar samhället 30 miljarder/ år För rökaren själv kostar det ca per år att röka ett paket/dag

11 Vinster vid ett tobaksstopp Förbättrad hälsa Längre och friskare liv Mer pengar i plånboken Källa: FHI, Tobak och avvänjning 2009.

12 Vinster vid ett tobaksstopp Att sluta röka är det bästa man kan göra för sin hälsa. När man slutar röka börjar kroppens reparationsarbete direkt och fortsätter sedan under många år. En del förbättringar märks på en gång: Inom de första dygnen: Efter 20 minuter går blodtryck och puls ner till normal nivå och blodkärlen vidgas. Efter åtta timmar minskar kolmonoxiden i blodet och syrehalten blir normal. Efter 24 timmar minskar risken för hjärtsjukdomar, som exempelvis hjärtinfarkt. Efter två dygn börjar nervtrådarna sin återväxt och smak- och luktsinnet blir som vanligt igen. Inom ett halvår: Efter två veckor till tre månader förbättras blodcirkulationen och lungkapaciteten så mycket att det känns lättare att promenera. Konditionen ökar med 15 procent. Huden får tillbaka en friskare färg. Efter en till elva månader börjar nästäppa, hosta och andningssvårigheter som beror på rökningen försvinna. Nya flimmerhår bildas i lungorna, vilket rensar dem och minskar risken för infektion. Kroppens energi ökar och man blir mindre trött. Många sover bättre än tidigare. Efter ett år har risken för hjärtinfarkt halverats. Resten av livet utan cigaretter: Efter fem år är risken för hjärtinfarkt och hjärnblödning lika liten som för dem som aldrig har rökt. Efter tio år har risken för lungcancer minskat med åtminstone två tredjedelar. Efter 15 år är alla sjukdomsrisker som man får av rökning nästan lika låga som för dem som aldrig har rökt

13 Vilka metoder ger bäst lyckandegrad? Andel lyckade rökstopp efter 1 år (SBU-rapport 138, 1998)

14 Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, stöd för styrning och ledning Ohälsosamma matvanor Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Tobaksbruk Vilka omfattas av riktlinjerna? Vuxna patienter med ohälsosamma levnadsvanor Särskilda tillstånd Inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder Högriskgrupper (tillståndets svårighetsgrad) Ökad risk för negativa hälsomässiga konsekvenser, t.ex. person med lungsjukdom som röker

15 Rekommenderade åtgärder Grunden för alla rekommenderade åtgärder är någon form av rådgivning/samtal Tre nivåer: Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal En majoritet (85%) av befolkningen i Östergötland ställer sig positiva till att läkare eller annan vårdpersonal diskuterar levnadsvanor vid besök. Vårdbarometern 2011 Levnadsvana Rökning Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Rekommenderad åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Rådgivande samtal Rådgivande samtal med tillägg och särskild uppföljning Kvalificerat rådgivande samtal

16 Åtgärdsnivåer för sjukdomsförebyggande metoder Åtgärdsnivå Beskrivning Omfattning i tid Enkla råd Kan alla ge Information och korta, standardiserade rekommendationer om levnadsvanor Eventuell komplettering med skriftlig information Vanligtvis mindre än 5 minuter Rådgivande samtal Kan alla ge Dialog mellan personal och patient Anpassning till patientens ålder, hälsa, risknivåer mm Kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel samt med särskild uppföljning Kan inkludera motiverande strategier Vanligtvis min men ibland upp till 30 min Kvalificerat Rådgivande samtal Tobaksavvänjare Dialog mellan personal och patient Anpassning till patientens ålder, hälsa, risknivåer mm Kan kompletteras med olika verk tyg och hjälpmedel Kan inkludera motiverande strategier Vanligen teoribaserat eller strukturerat Personal med utbildning i den metod som används. Ofta längre rådgivande samtal

17 Film kort rådgivning Filmen illustrerar en enkel modell för hur råd om att sluta använda tobak kan förmedlas till patienter, baserat på två olika scenarios som vardera tar cirka tre minuter. Broschyren Enkla råd om att sluta med tobak en snabbguide om hur hälso- och sjukvårdens personal kan stödja patienter att sluta med tobak Vad kännetecknar det enkla rådet? Det tar ofta mindre än fem minuter Rådet bör knytas till patientens aktuella problem med hälsan Rådet kan kompletteras med skriftlig information Fråga om patienten vill ha information om vart hon/han kan vända sig för mera stöd eller tobaksavvänjning inforandeavriktlinjerna/rokning/enklarad/

18 Vilka metoder ger bäst lyckandegrad? Andel lyckade rökstopp efter 1 år (SBU-rapport 138, 1998)

19 Nulägesbild tobaksavvänjare Östra länsdelen Centrala länsdelen Västra länsdelen ViN Lungmottagningen Barnmorskemottagningen US Hjärtcentrum Lungmedicin Kvinnohälsan LiM Riskfaktormottagningen Lungmottagningen Tobakskoordinator Cityhälsan Söder (fd VC Hageby) VC Östertull Cityhälsan Norr (fd VC Sandbyhov) Cityhälsan Centrum (fd VC Såpkullen) VC Vilbergen VC Skarptorp VC Kneippen VC Åby Närsjukvården i Finspång VC Vikbolandet VC Söderköping VC Valdemarsvik VC Kolmården VC Skärblacka 14/14 VC har tobaksavvänjare VC Tannefors VC Nygatan VC Linghem VC Kärna VC Österbymo VC Skäggetorp VC Johannelund VC Lambohov VC Ljungsbro VC Ekholmen VC Åtvidaberg VC Kisa VC Berga VC Valla VC Ryd VC Kungsgatan CityAkuten 14/17VC har tobaksavvänjare VC Marieberg VC Brinken Koordinator VC Lyckorna VC Borensberg VC Mantorp VC Skänninge VC Mjölby VC Vadstena VC Ödeshög VC Boxholm 10/10 VC har tobaksavvänjare Andra aktörer: Sluta-Röka-Linjen Tandvården Företagshälsovården

20

21 Rutin för hänvisning från specialistsjukvård till primärvård angående tobaksavvänjning i samband med operation Specialistsjukvården: Alla patienter tillfrågas om tobaksbruk. Tobaksbrukande patient erbjuds stöd på den egna enheten alternativt skickas remiss till primärvården för kontakt med tobaksavvänjare. Remiss (vårdbegäran) om önskan av stöd för tobaksavvänjning på tobaksbrukande patient skickas till primärvården. Välj fasta valet Patienten önskar stöd för tobaksavvänjning i remissen. Det finns under sökordet Frågeställning i remissmall vårdbegäran. Detta handhavande möjliggör för specialistsjukvården att kunna: Följa antalet patienter som hänvisas ut i primärvården för tobaksavvänjningsstöd.

22 HFS (nätverket hälsofrämjande sjukvård) Inspirationsfilmer om levnadsvanor tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Filmerna bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder.

23 Hur dokumenteras levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Hälsobladet är den del av det elektroniska journalsystemet Cosmic där vårdgivaren ska dokumentera patientens egen rapportering av sina levnadsvanor. Hälsobladet är framtaget utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja patientens förändring av en ohälsosam levnadsvana. Tanken är att Hälsobladet ska utgöra ett stöd för vårdpersonalen i det sjukdomsförebyggande arbetet.

24 Hälsobladet Vem ska dokumentera i hälsobladet? Frågor om levnadsvanor är en naturlig del i anamnesen. Vårdgivaren tar upp den eller de levnadsvanor som är relevanta och viktiga för varje enskild patients hälsotillstånd. Genom att ställa frågor om levnadsvanor sår man många gånger ett frö till förändring längre fram, även om patienten inte är redo för förändring i nuläget.

25 Åtgärdskoder KVÅ för sjukdomsförebyggande metoder Åtgärdskoder som dokumentäres i besöksmallen: DV111 - Enkla råd om tobaksbruk DV112 - Rådgivande samtal om tobaksbruk DV113 Kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk DV121 - Enkla råd om alkoholvanor DV122 - Rådgivande samtal om alkoholvanor DV123- Kvalificerat rådgivande samtal om alkoholvanor 1/3 del av alla åtgärdskoder har sedan 2013 ett! bakom sig. Utropstecknet ska tas bort vid dokumentation. DV131 - Enkla råd om fysisk aktivitet DV132 - Rådgivande samtal om fysisk aktivitet DV133- Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet Manual för dokumentation i hälsobladet. Här finns även diagnos och KVÅ koder. DV141 - Enkla råd om matvanor DV142 - Rådgivande samtal om matvanor DV143- Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor DV200 - Utfärdande av recept på fysisk aktivitet

26 På gång nationellt! Tobacco end game Termen är hämtad från schackvärlden där endgame är den fas av spelet då avgörandet närmar sig. Tobaks- och folkhälsoexperter i Sverige föreslår att regering och riksdag beslutar om 2025 som mål för utfasningen av rökningen i vårt land och att mindre än 2 procent av befolkningen då röker. Det är en nivå som kommer att göra rökningen till ett mindre allvarligt folkhälsoproblem än i dag.

27 Material

28 Länkar och nytt material! Tack för mig! Välkommen att höra av dig med frågor, tips och idéer Länkar: Här hittar ni mycket information och gratis material att beställa hem Här hittar ni allt som handlar om tobaksavvänjning. En sida om tobaksfri operation Sluta röka linjen Nationell sajt som fokuserar på opinionsbildning Yrkesföreningar Mot Tobaks gemensamma sajt