Föräldramöte Tobak. Vad tror du är den vanligaste orsaken till att de flesta ungdomar inte röker eller snusar?

Transkript

1 1 (7) Föräldramöte Tobak 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: Att föräldrarna får tillfälle att diskutera med varandra om hur de kan påverka sina barn att inte börja röka samt se möjligheter till samarbete mellan hemmet och skolan. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar för stora och små grupper. Fyra hörns-övningar om tobak Vad tror du är den vanligaste orsaken till att de flesta ungdomar inte röker eller snusar? 1. Man vet skaderiskerna med tobak 2. Föräldrarna har förbjudit det 3. Man har inga kompisar som röker 4. Öppet hörn Vad tror du är vanligaste skälet till att ungdomar börjar röka? 1. Det känns coolt att röka 2. Kompisar röker, grupptrycket 3. Man påverkas av reklam och produktplacering 4. Öppet hörn för eget förslag 3. Tobak Övning: Faktagenomgång: se bilaga 1 och visning av filmen Uppdrag hälsa: MI mot rökning och droger se bilaga 2 och efterföljande diskussion. Material: Stora färgade papper och tuschpennor. Genomförande: Föräldrarna delas in i grupper om fyra-fem personer. De ska sedan diskutera följande: Hur kan vi som föräldrar påverka våra ungdomar att inte börja röka? De ska skriva ner några förslag på de stora papprena och sedan presentera det för storgruppen. Eventuellt hinner man med en kort diskussion kring förslagen. 4. Skolsituation, trivsel i klassen, övriga frågor från föräldrar och förslag på ämnen att ta upp på nästa möte. (dialog)

2 2 (7) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet) 6. Tips till dig som vill göra en annan övning eller fördjupa dig i ämnet: STUDIEHANDLEDNING TOBAK, SNUS OCH NIKOTIN Att röka är livsfarligt, det vet alla. Ändå håvar tobaksindustrin in miljarder varje år på att sälja just cigaretter och snus. Den här filmen ger svaren på en rad viktiga frågor om rökning och snusning. Varför börjar man? På vilket sätt är det skadligt? Varför är det svårt att sluta? Och hur påverkas djur och natur av tobaksindustrin? Vi får också höra historien om när tobaken kom till Europa för 500 år sedan. Från 9-15 år, längd 13 min. Ramp : Om tobak Produktnummer, U , från 13år, 29 min Vem vinner - rökaren eller ickerökaren? Ramp om tobak visar tävlingen Smokefight mellan rökaren Max och ickerökaren Thomas. Det blev en hård match i grenarna kondition, ekonomi, lukt och hångel. En del av tävlingen avgjordes på Riksidrottsförbundets utvecklingscenter Bosön och visar att en rökare får klart högre puls än en ickerökare. Vad har ungdomarna för attityder till tobak? Varför börjar vissa röka och andra inte. Diskussion bland några ungdomar på Enskede gårds gymnasium. Hur påverkas kroppen av rökning. Feströkaren Lia tar reda på vilka konsekvenserna är och träffar Louis som haft lungcancer och Sander som drabbats av hjärtinfarkt. En make-up artist berättar hur rökningen påverkar utseendet. Programledare: Tobias Lundén.

3 3 (7) 7. Bilagor Bilaga 1 Fakta om rökning Fakta om rökning och hälsa Tobak, snus och nikotin - hälsan som går upp i rök - Cigarettrök innehåller runt olika ämnen. Där finns bland annat: Nikotin - ett starkt beroendeframkallande nervgift som stimulerar hjärnans belöningssystem och då får oss att må extra bra. Cyanväte - ett gift som har använts vid avrättningar. Kolmonoxid - som försämrar kroppens syre-upptagning. Akrolein - som förlamar flimmerhåren som har till uppgift att rena luften vi andas. Ammoniak - ett frätande ämne. Nitrosaminer - ett cancerframkallande ämne. Krysen - ett cancerframkallande ämne som används i lösningsmedel. Bensen - ett cancerframkallande ämne som används i lösningsmedel. Rökning orsakar nästan dödsfall i Sverige varje år, enligt Sjukvårdsrådgivningen. En icke-rökare håller sig frisk år längre än en person som röker. Rökning i siffror Rökning är vanligare bland tjejer än bland killar rökte 10 procent av tjejerna och 6 procent av killarna varje dag eller nästan dagligen, enligt Centralförbundet för alkohol och narkotika upplysning (CAN) som årligen gör en undersökning om ungdomars tobaksvanor i årskurs nio.

4 4 (7) Snusning i siffror Snusning är betydligt vanligare bland killar än bland tjejer. 20 procent av männen och 7 procent av kvinnorna snusade dagligen eller nästan varje dag 2006, enligt CAN. Källa: I Sverige börjar drygt barn och ungdomar att röka varje år. Resultaten från Kronoberg visar, trots detta, att andelen elever som röker minskat sedan Det är också fler än tidigare som aldrig har provat att röka. En sak som man tror har gjort att färre röker är att man i skolan håller tobaksfrågan. (tobak innefattar rökning och snusning) ständigt aktuell och levande. Ett bra arbetssätt är när vuxna i skolan, elever och föräldrar samarbetar. Källa: Värsta hälsan - typ Fakta från Tobak Tobaksbruket har sitt ursprung på den amerikanska kontinenten och kom till Europa och Sverige under 1500-talet. Bruket blev allmänt förekommande under senare hälften av 1800-talet. I perioder har piptobak och torrt nässnus varit populärt i Sverige, och i början av 1900-talet var det vått snus som var vanligast. Från andra världskriget och framåt har cigarettrökning dominerat marknaden. Tobaksrökning är idag den största orsaken till sjukdom och för tidig död i västvärlden. Globalt dör 5,4 miljoner människor varje år i förtid på grund av rökning, och antalet stiger. Andelen rökare i Sverige är internationellt sett låg, men på grund av det höga snusbruket är den totala tobakskonsumtionen hög. Nikotin Tobak innehåller den beroendeframkallande drogen nikotin. Det framkallar positiva belöningseffekter i hjärnans belöningscentrum och aktiverar också alarmcentrum, vilket ger en ökad vakenhet. Abstinens, det vill säga utebliven tillförsel av nikotin hos nikotinberoende, kan leda till svårigheter att hantera situationer, aggressivitet, spänning, oro och koncentrationssvårigheter. Nikotin tas snabbt upp i lungorna och ger biologiskt mätbara effekter inom några sekunder efter ett halsbloss. Skadeverkningar Rökning Alla organsystem i kroppen skadas av tobaksrökning och i genomsnitt dör rökaren tio år tidigare än icke-rökaren. Nedan beskrivs några av det 40-tal sjukdomstillstånd som orsakas av rökning.

5 5 (7) Hjärt-kärlsjukdomar Tobaksrökning är en av de största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar, bland annat för att nikotin ger en omedelbar höjning av blodtryck och hjärtfrekvens. Rökning gör också blodet mer trögflytande genom att öka blodplättarnas tendens till ihopklumpning. Epidemiologiska studier visar att ju mer man röker, desto större är risken för kranskärlssjukdom. Lungcancer Lungcancer är den vanligaste cancerformen att dö av i världen och också den cancerform som har tydligast koppling till rökning. I Sverige har antalet fall av lungcancer minskat bland män men samtidigt ökat bland kvinnor, vilket direkt speglar förändringar i rökvanorna. Övrig cancer Tobaksrökning är även en riskfaktor för cancer i munhålan, luftstrupen, matstrupen, magen, bukspottkörteln, njurarna, urinblåsan, livmoderhalsen och blodet (leukemi). Det finns ett samband mellan ökad cancerrisk och antalet cigaretter man rökt, antalet år man varit rökare och ålder för rökdebuten. Cirka 20 procent av alla cancerfall i Sverige beräknas bero på cigarettrökning. Rökare löper även en högre risk att drabbas av cancer som har samband med alkohol, asbest, joniserande strålning eller andra cancerframkallande ämnen. Kombineras tobaksrökning med någon av dessa riskfaktorer mångfaldigas cancerrisken. Graviditet Rökning under graviditeten ökar riskerna för dålig fostertillväxt, missbildningar, för tidig födsel, missfall, fosterdöd under graviditeten, moderkaksavlossning och havandeskapsförgiftning. Om kvinnan röker under graviditeten påverkas barnets hälsa också efter födseln. Bland annat ökar riskerna för plötslig spädbarnsdöd, öroninflammation och allergi. Passiv rökning När personer som inte röker utsätts för de luftföroreningar som bildas när andra röker talar man om passiv rökning eller miljötobaksrök. Förutom att verka irriterande, innehåller röken ämnen som är giftiga och cancerframkallande. Passiv rökning är förknippat såväl med akuta besvär i näsan, ögonen, halsen och luftvägarna, som med långvarig hälsopåverkan (hjärtinfarkt och cancer). Även kortvarig exponering kan hos till exempel hjärtkärlsjuka och överkänsliga ge allvarliga besvär. Skadeverkningar Snusning Forskningen kring snusets skadeverkningar har länge varit eftersatt och behovet av ytterligare forskning är stort. Ett antal välgjorda studier och litteraturgenomgångar de senaste åren gör ändå att det i dag finns tillräckligt god kunskap för att avråda från snusbruk. Hjärt-kärlsjukdomar Snusare löper en ökad risk att drabbas av dödlig hjärtinfarkt och stroke. Snus ger också en högre belastning på hjärtat genom förhöjt blodtryck och ökad puls.

6 6 (7) Cancer Forskning har visat att snus är cancerframkallande. De starkaste indicierna finns för bukspottkörtelcancer. Tandhälsa Den vanligaste snusskadan är den så kallade snusfläcken, en vitaktig frätskada i munhålan där prillan placeras. Även frilagda tandhalsar är vanligt hos snusare. Graviditet Att snusa under graviditeten ökar risken för för tidig födsel och havandeskapsförgiftning. Nikotinet i snus går över i bröstmjölken. Tolerans och beroende Nikotin uppfyller Världshälsoorganisationens (WHO) kriterier för beroendeframkallande droger genom att det leder till tvångsmässig användning och har psykoaktiva effekter. Om man använder nikotin regelbundet ökar toleransen; man behöver större doser för att uppnå samma effekt. Ett starkt nikotinberoende karaktäriseras av: att man röker nästan omedelbart när man vaknar på morgonen att man röker många cigaretter per dag, ofta fler än 20 att man röker även när man är sjuk (kraftigt förkyld, febrig, etc) Det här faktabladet är framtaget av CAN i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Faktagranskat av Mathias Jansson, utredare på Statens Folkhälsoinstitut. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. April Även känt som: cigaretter, cigarrer, snus, röka

7 7 (7) Bilaga 2 Film: Uppdrag Hälsa : MI mot rökning och droger På Navestadsskolan, där det finns flera elever som är storrökare, ska läraren Eva Almroth försöka hjälpa eleverna Carro och Angelica att sluta. Många av de metoder som skolan traditionellt använder i ANT-undervisning har visat sig vara verkningslösa eller till och med kontraproduktiva. En metod som däremot visat sig vara verkningsfull är MI, eller Motiverande samtal. Barbro Holm Ivarsson, som utvecklat metoden, åker till skolan för att coacha Eva. Metoden går ut på få handledaren, i detta fall Eva, att ta elevens perspektiv, vara lyssnande och få eleven att hitta sin inre motivation. produktnummer: U100943, riktad mot vuxna. 28 min, från 2008