Tobakspolitiskt program för Jönköpings län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tobakspolitiskt program för Jönköpings län"

Transkript

1 Tobakspolitiskt program för Jönköpings län Ulla Lindström Folkhälsoplanerare

2

3 FÖRORD Här föreligger nu det Tobakspolitiska programmet för Jönköpings län, resultatet av ett samarbete mellan Folkhälsoavdelningen, Tandvårdsförvaltningen och Kommunförbundet, bearbetat efter remissomgången och antaget av Läns- LAKO Programmet är i linje med målsättningarna från Världshälsoorganisationen (WHO), Nationella folkhälsokommittén och Hälsopolitiska programmet för Jönköpings län. Ansvaret för genomförandet ligger både hos Landstinget och kommunerna och kommer att följas upp efter två år. FOLKHÄLSOAVDELNINGEN Marianne Tollin Avdelningschef Handläggare för det tobakspreventiva arbetet Ulla Lindström Folkhälsoplanerare Tfn:

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Målsättningar för WHO:s europaregion och Sverige 1 Målsättningar för Jönköpings län 1 Mål för att minska tobaksskadorna i Jönköpings län 2 Inriktning för att nå målen 2 Landstingets uppgift 3 Kommunernas uppgift 4 Bakgrundsfakta 5 Tobaksbruket i länet och riket 5 Tobaksbrukets konsekvenser 6 Tobaksprodukternas kemi 7 Medicinska effekter av rökning 8 Medicinska effekter av passiv rökning 9 Medicinska effekter av snusning 9 Referenser 10

6 TOBAKSPOLITISKT PROGRAM FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Målsättningar för WHO:s europaregion och för Sverige. I september 1998 antog Sverige tillsammans med övriga länder i WHO:s europaregion en ny hälsopolitisk strategi med 21 mål - Hälsa 21. Mål 12: Till år 2015 skall skadeverkningarna från beroendeframkallande substanser som tobak, alkohol och andra psykoaktiva droger ha minskat påtagligt i alla medlemsstater. Särskilt delmål om tobak: Andelen rökfria skall i alla länder vara minst 80% bland dem som är över 18 år och nära 100% bland dem som är under 18 år. (s.37) Nationella folkhälsokommittén har i sitt delbetänkande formulerat förslag till mål för Sverige enligt följande: 1. Tobakskonsumtionen skall minska Från 2005 skall alla nyfödda få en rökfri livsstart. År 2010 skall ingen vare sig röka eller snusa före 18 års ålder. År 2010 skall minst 90% av den vuxna befolkningen vara helt rökfri. Bruket av tobak skall minska mest hos de grupper som har högst konsumtion. Bruket av snus skall inte öka. 2. Ingen skall utan eget val utsättas för tobaksrök i sin omgivning Restauranger skall i princip vara rökfria 3. Licensiering skall införas för detaljhandel med tobak 4. Tillgången till rökslutarstöd skall öka (SOU 1999:137. s.313) Målsättningar för Jönköpings län I Jönköpings län har Läns-LAKO, dvs samarbetsorganet mellan Landstinget och Kommunförbundet under 1998 antagit ett Hälsopolitiskt program. Den övergripande visionen anger Alla medborgare skall tillförsäkras möjligheter till ett gott och aktivt liv på lika villkor. Ingen skall dö i förtid eller drabbas av ohälsa, sjukdom eller skada som hade kunnat undvikas. För kommande generationer skall hälsoarbetet ges en långsiktig hållbar utveckling. (s.1) Vad gäller tobak poängteras särskilt en nollvison för barn och ungdom, vikten av vuxna förebilder, aktivt arbete med ungdomarna på deras villkor, rökslutarstöd samt arbete för fler rökfria miljöer. Som ett led i förverkligandet av det hälsopolitiska programmet har Landstinget i sin budget för 2000 skrivit in Bättre folkhälsa som det första strategiska målet

7 Mål för att minska tobaksskadorna i Jönköpings län Att färre börjar röka/snusa genom att foster får utvecklas rökfritt i livmodern. att barn vistas i tobaksfria miljöer och presenteras tobaksfria förebilder i hemmet, förskolan, skolan samt i fritidsanläggningar. att kunskap och attityder om livsstilar förmedlas på olika sätt och utgår från barns och ungdomars perspektiv. Att färre blir passiva rökare genom att miljön är rökfri överallt där barn vistas. att miljön är rökfri i hela den offentliga sektorn i länet. att miljön är rökfri i fler kaféer, restauranger och andra offentliga platser Att fler slutar röka/snusa och förblir tobaksfria genom att mödra- och barnhälsovården genomför programmet rökfria barn. att före detta rökare/snusare uppmuntras till fortsatt tobaksfrihet i samband med besök inom hälso- och sjukvård samt tandvård. att rökare/snusare uppmuntras till att sluta med tobaksbruket i samband med besök inom hälso- och sjukvård samt tandvård. att den som vill sluta med sitt tobaksbruk erbjuds stöd från professionell rökavvänjare Inriktning för att nå målen för att minska tobaksskadorna i Jönköpings län. För att minska tobaksskadorna på längre sikt är det viktigast att stärka tobaksfrihet bland barn och ungdom. Insatser och därmed resurser måste öka för att nå målet till år 2010 att ingen ska använda tobak före 18 års ålder. Om färre röker i samhället kommer också färre att börja röka, alternativt feströka. På kort sikt är det mest effektivt att fler slutar röka. För att minska hälsans ojämlika fördelning bland befolkningen kan det vara nödvändigt med särskilda insatser för de grupper där tobakskonsumtionen är högst. Rökning hör ofta samman med livsvillkor och därför behövs hälsofrämjande insatser för att öka individens möjligheter att ta kontroll över sin livssituation. Epidemiologisk registrering av tobaksvanorna i länet är en förutsättning för att möjliggöra uppföljning av tobakspreventiva insatser

8 Landstingets uppgift Landstinget har flera roller i det tobakspreventiva arbetet: som ansvarig för samordningen av länets tobaksprevention - bilda en övergripande länstobaksgrupp. Gruppen kan bestå av folkhälsoplanerarna med direktkoppling till kommunernas folkhälsoråd samt representanter från primärvård, tandvård och kommunförbund. Gruppen ska ha funktionen som lärande nätverk och: - utvärdera det tobakspolitiska programmet efter 2 år - ansvara för att kartläggning av tobaksvanorna sker med jämna intervall - ta initiativ till utbildnings- och utvecklingsinsatser - vidareförmedla forsknings- och utvecklingsresultat inom området tobak - vara ett stöd för det lokala arbetet som bedrivs - erbjuda erfarenhetsutbyte mellan olika lokala insatser - följa och utvärdera effekterna av arbetet - främja samarbete med alla aktörer inom folkhälsoarbetet. som hälso- och sjukvårdshuvudman inkl. tandvården: - följa lagen om rökfria miljöer - inte tillåta försäljning av tobaksprodukter på sjukhus och andra vårdinrättningar - som rutin inom mödra- och barnhälsovård fråga om fostret/barnet har en rökfri miljö, vilket dokumenteras i journalen - som rutin i patientkontakter fråga efter tobaksvanor från 11 år och uppåt, vilka dokumenteras i journalen - erbjuda lättillgängligt stöd för den som vill sluta använda tobak - följa tobaksbruket och effekter av gjorda insatser bland befolkningen - sätta verksamhetsmål som möjliggör årlig uppföljning av insatserna - ökad utbildning i tobaksprevention i Hälsohögskolans kurser och program. som delansvarig för länets utveckling: - verka för ett minskat tobaksbruk och fler stödjande rökfria miljöer i Jönköpings län - verka för att skapa stödjande miljöer inom ramen för hälsofrämjande skola - i samverkan med länets kommuner genomföra särskilda insatser till åldersgruppen år - initiera utbildning i tobaksprevention till anställda, folkhälsoråd, politiker m fl som betydelsefull arbetsgivare i länet: - främja de anställdas hälsa genom att bidra till ett minskat tobaksbruk - kontinuerligt följa tobaksbruket och effekter av gjorda insatser bland de anställda

9 Kommunernas uppgift Kommunerna har flera roller i det tobakspreventiva arbetet som ansvarig för verksamheter som förskola, skola och fritid: - följa tobakslagen om rökfria miljöer - erbjuda barnen rökfria och stödjande miljöer t ex genom hälsofrämjande skola och i föreningslivet - främja att barnen får tobaksfria förebilder - förmedla kunskap om livsstilar på olika sätt i ordinarie verksamhet och som utgår från barns och ungdomars perspektiv - stimulera föreningar och föräldrar att aktivt arbeta för tobaksfrihet bland barn och ungdom - möjliggöra kompetensutveckling för personal - efterfråga ökad utbildning i tobaksprevention i Högskolans för lärarutbildning och kommunikation kurser och program som ledning för det lokala folkhälsorådet: - initiera, stödja och följa upp insatser i den egna kommunen - integrera tobakspreventionen i övrigt hälsoarbete - stimulera alla kommunala förvaltningar att delta i arbetet mot tobaken som tillsynsmyndighet - tillse att tobakslagen följs om rökfria miljöer och åldersgräns vid försäljning och utlämning av tobaksprodukter - följa upp och redovisa resultaten av tillsynen som betydelsefull arbetsgivare: - främja de anställdas hälsa genom att bidra till ett minskat tobaksbruk - kontinuerligt följa tobaksbruket och effekter av gjorda insatser bland de anställda

10 Bakgrundsfakta Tobaksbruket i länet och riket Tobaksbrukets utbredning i Sverige sammanställs årligen av SCB utifrån undersökning av levnadsförhållanden (ULF), som omfattar ett urval av befolkningen i landet. I nedanstående tabell visas förändringen i Jönköpings län och i riket bland kvinnor och män. Tabell 1. Andel dagligrökare, år (5-årsmedelvärde),% År Kvinnor F-län Kvinnor riket Män F-län Män riket Källa: SCB:s ULF-undersökning 1997 gjordes en befolkningsenkät i Jönköpings län om attityder till rökfria miljöer. Tobaksvanorna från den undersökningen redovisas i tabell 2. Tabell 2. Tobaksvanor i åldersgruppen år i Jönköpings län 1997, % (n=1099) Kön Rökare Före detta rökare Icke-rökare Kvinnor Män Totalt N Källa: Breithold, S. Attityder till rökfria miljöer. Drygt hälften i undersökningen hade aldrig rökt och i åldersgruppen år var det 71% som aldrig hade rökt. Det är alltså fler bland de unga som aldrig rökt. Den största andelen rökare finner man i åldersgruppen år, men det är också i den gruppen som flest har slutat röka. Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) har i samarbete med Folkhälsoinstitutet gett ut en rapport (1999) med statistik från enkäter bland elever i årskurs 9 i Sverige. Bland ungdomar är tobaksvanorna inte lika vanemässiga som bland vuxna. Många ungdomar prövar och röker mer eller mindre tillfälligt. Men ju fler som prövar att röka, desto fler kommer att bli beroende och därmed dagligrökare. Därför redovisas i gruppen rökare både de som dagligröker och de som röker mer sällan (feströker). Trots att fler flickor än pojkar röker så är fler pojkar tobaksbrukare eftersom fler av dem snusar, vilket innebär större nikotinberoende, se tabell

11 Tabell 3. Andel elever i årskurs 9 i Sverige som uppgett att de röker eller snusar, % År Rökare + Daglig-/nästan Snusare Feströkare dagligrökare Flickor Pojkar flickor Pojkar flickor Pojkar Källa: CAN och 1997 infördes delvis nya frågor, vilket gör att siffrorna inte helt kan jämföras. Under lång tid har de rökningsrelaterade sjukdomarna betraktats som typiskt manliga. Tobaksindustrin har under 50- och 60-talen utnyttjat den föreställningen till att få kvinnor att tro att de var immuna mot tobaksbrukets skadliga effekter. Samma argument och strategi riktas nu till u-länderna. Idag har WHO konstaterat att om kvinnor röker som män gjorde tidigare kommer deras hälsa att drabbas i lika hög utsträckning som männens, eller ännu mer enligt Europeisk rapport I Sverige röker idag fler kvinnor än män, men fler män snusar vilket innebär att fler män är tobaksbrukare än kvinnor. Tobaksvanorna skiljer sig också mellan olika åldrar och socioekonomiska grupper. Det är fler äldre som röker än yngre och det är fler rökare bland lågutbildade än bland högutbildade. Flest rökare finner man bland arbetslösa, förtids- och sjukpensionärer. Rökningen har minskat i Sverige både genom att färre börjar att röka och fler slutar att röka. Tobakslagen med krav på rökfria miljöer har påverkat den utvecklingen. Marknadsföringen av tobak har fått en starkare inriktning på att påverka barn och unga att börja använda tobak. Ju tidigare tobaksdebuten sker desto mer ökar beroendet vilket leder till trogna tobaksbrukare i många år. Tobaksbrukets konsekvenser Tobaken är idag enligt WHO den största enskilda förebyggbara orsaken till för tidig död och ohälsa och ett av de mest omfattande folkhälsoproblemen i samhället. Detta gäller såväl i Sverige som i hela den industrialiserade delen av världen. Varannan rökare kommer att dö i förtid av sin rökning, varav hälften före 65 års ålder. I Sverige liksom i övriga västländer har rökningen minskat och därmed har den rökningsrelaterade dödligheten reducerats. För närvarande (1999) beräknas 8000 personer i Sverige årligen dö i förtid till följd av sitt tobaksbruk. Rökningen har effekt på i stort sett alla kroppens organsystem. Sedan 1950-talet har omkring vetenskapliga artiklar publicerats över tobakens skadeverkningar, men det var inte förrän 1986 som det fanns tydliga bevis på den passiva rökningens skadliga effekter

12 För att minska rökningsrelaterad dödlighet på kort sikt är det avgörande att fler slutar röka. Den som slutar röka före 30-årsåldern undanröjer i stort sett helt risken att dö i förtid av sin rökning, och även för den som slutar senare i livet sker en förhållandevis snabb minskning av riskerna. Efter 5 års rökstopp har cancerrisken halverats, efter 10 år är den lika låg som hos icke-rökare. Efter ett års rökfrihet har risken för hjärtinfarkt halverats. I och med att skadorna av tobaksrökning utvecklas successivt tar det lång tid innan de allvarliga sjukdomarna visar sig, vilket innebär en eftersläpning vad gäller statistik över dödsorsaker gentemot tobaksvanor. Männen började röka tidigare än kvinnorna och har också slutat i högre utsträckning än kvinnorna. Rökningsrelaterad dödlighet ökar bland kvinnor medan den minskar bland män, se figur 1. Antal rökningsrelaterade dödsfall i Sverige fördelat på kön antal dödsfall kvinnor män år Figur 1: Antal rökningsrelaterade dödsfall i Sverige fördelat på kön, Källa: CAN rapport 99. Tobaksprodukternas kemi Tobaksrök innehåller en komplex blandning av ämnen, vilka huvudsakligen bildas vid den ofullständiga förbränningen som sker då cigaretten är tänd. Av de 4000 olika substanser som har identifierats i cigarettröken kan nämnas acetylen, ammoniak, arsenik, benzpyrén, bly, kadmium och cyanväte. Ämnena i tobaksrök delas upp i sex grupper efter huvudsaklig effekt på människan: beroendeskapande, cancerframkallande, kvävande i andningsoch cirkulationssystemet, allmängiftiga i kroppen i övrigt, retande på slemhinnor samt allergiframkallande

13 Cigarettrök kan delas in i huvudrök (den rök som bildas vid insugningen och som rökaren själv inandas) och i sidorök (den rök som avges från den glödande delen av cigaretten mellan rökarens bloss). Sidoröken från glöden innehåller dubbelt så mycket koloxid, tre gånger mer benzpyrén och 70 gånger mer ammoniak än den rök som rökaren inhalerar. Detta ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, kronisk lungsjukdom och cancer för såväl den aktiva som den passiva rökaren. Särskilt utsatta för passiv rökning är make/maka och barn till rökare. Barn i rökande hem drabbas oftare av luftrörskatarr, lunginflammation och öroninflammation än andra barn. En stor andel av rökarna i Sverige röker light-cigaretter, vilka visat sig ge lika mycket skador som andra cigaretter. Blodets syreupptagningsförmåga minskar p g a att kolmonoxid binds till de röda blodkropparnas hemoglobin istället för syre. Nikotinet är starkt beroendeframkallande och påverkar hjärta, hjärna och binjurar. Det fördelas i alla delar av kroppen och gör att blodkärlen drar ihop sig, vilket bl a leder till ökad puls och högre blodtryck. Medicinska effekter av rökning Den mest kända sjukdomen orsakad av rökning är lungcancer, men det är mindre känt hur små chanserna är att överleva den sjukdomen. Lungcancer är mycket ovanlig om man inte själv rökt eller levt med en rökare. Även cancer i munhåla, svalg, matstrupe, magsäck, bukspottkörtel, njurar, urinblåsa, livmoderhals och blodbildande organ har starkt samband med rökning. Rökning sätter kroppens egen skyddsmekanism (flimmerhåren i luftrören) ur funktion. Rökning förstör lungvävnaden på många sätt. KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom) är en svår, tärande och i många fall dödlig sjukdom. Lungan blir som en punkterad ballong genom att den förlorar sin elasticitet i kombination med förstorade lungblåsor. Detta bidrar till att andra skadliga ämnen i miljön mycket lättare följer med inandningsluften ner i lungorna och skadar lungvävnaden och sprids ut i blodcirkulationen. Tobaksrökning är en starkt bidragande orsak till sjukdomar i hjärtat och blodkärlen. Någon eller några cigaretter om dagen fördubblar risken för hjärt-kärlsjukdom och vid en konsumtion av 20 cigaretter eller fler per dag tredubblas risken för hjärtinfarkt. Det finns ett dosrelaterat samband mellan stroke och antalet rökta cigaretter. Risken för hjärnblödning ökar ungefär nio gånger hos de som röker. Ju mer tobaksrökningens effekter undersöks desto mer skadeverkningar finner man. Risken ökar för diabetes typ 2, magsår, reumatoid artrit, ryggproblem, benskörhet, impotens och infertilitet. Vad gäller tandlossningssjukdomar beräknas 80% av dessa bero på rökningen, vilket förklarar varför rökare har 40% högre tandvårdskostnader än andra

14 Ungefär 30% av gravida rökande kvinnor slutar röka när de blivit gravida. Fostret drabbas mer av röken än vad mamman gör p g a att kolmonoxid anrikas i fostrets blodkroppar. Den bäst dokumenterade effekten av moderns rökning är lägre födelsevikt bland barn till rökande mödrar än bland andra barn. Detta orsakas av ett slags svält i livmodern p g a att moderkakan utsätts för kronisk syrebrist och ger försämrad näringstillförsel till fostret. Risken att födas för tidigt och för plötslig spädbarnsdöd ökar påtagligt om modern rökt under graviditeten. Medicinska effekter av passiv rökning Effekterna för ett genomsnittslandsting av passiv rökning under ett år har beräknats till: - 1 dödsfall i plötslig spädbarnsdöd - 0,3 dödsfall p g a infektioner i övre luftvägarna fall av öroninflammationer läkarbesök p g a astma läkarbesök p g a hosta bronkitfall fall av lunginflammation bland barn under fem år Medicinska effekter av snusning Snusning förekommer i alla samhällsgrupper men till övervägande delen bland män. Nikotinhalten är högre hos snusaren än hos rökaren och därmed starkt beroendeframkallande. Genomsnittssnusaren förbrukar en tredjedels dosa per dag och får i sig nikotin motsvarande 30 cigaretter per dag. Även om forskningen inte visat på samband med cancer i munhålan har snusare oftare högt blodtryck och dör oftare i hjärtinfarkt än de som inte använder tobak. Risken är lägre än för rökarna men fördubblad jämfört med dem som inte använder tobak. Snus har ett högt ph-värde och fräter på munnens slemhinna och tänder

15 Referenser Bolinder, G. Long-term Use of Smokeless Tobacco. Karolinska Institutet, Stockholm Breithold, S. Attityder till rökfria miljöer på restauranger och caféer i Jönköpings län. Landstinget i Jönköpings län, Europeisk rapport 1999: Vem är rädd för Virginia light? Kvinnor och rökning i Europeiska Unionen. European Network for Smoking Prevention Folkhälsoinstitutet och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Rapport99 Drogutvecklingen i Sverige. Stockholm Folkhälsoinstitutet: Underlag till en nationell handlingsplan mot tobak. F- serie nr 4, Kullberg Schoonens, A., Rönnerstam, L. Beskrivning av tobaksförebyggande arbete i Jönköpings län, Landstinget i Jönköpings län, Nationella folkhälsokommittén. Levnadsvanor 1, Rapport från arbetsgruppen Levnadsvanor 1. Underlagsrapport nr 7. Stockholm 1999 Orth-Gomér, K., Perski, A., Preventiv medicin i teori och praktik En metodik för bättre folkhälsa. Studentlitteratur, Lund Pellmer, K., Wramner, B. Tobaksbruk - förekomst, effekter och förändringsmöjligheter. Studentlitteratur, Lund Post, A., Gilljam, H. Tackla tobak Tobaksavvänjning och tobakskunskap - en handbok i praktiskt folkhälsoarbete. Studentlitteratur, Lund Rönnerstam, L. Folktandvårdens tobakspreventiva insatser - inventering utförd våren 1999 via enkät till Landstingens tandvårdsdirektörer. Landstinget i Jönköpings län, SBU-rapport nr 138: Metoder för rökavvänjning, Stockholm, Tobakslagen - SFS 1993:581. World Health Organisation (WHO) Europe: Hälsa 21 - Hälsa för alla på 2000-talet. En introduktion

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR

KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR Landstinget Sörmland Hälsofrämjande landsting KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR Tobak Innehåll 1. Tobaksfrågans betydelse för hälsan Tobaksvanor Stora vinster med att sluta röka Kostnader för tobaksbruk

Läs mer

Föräldramöte Tobak. Vad tror du är den vanligaste orsaken till att de flesta ungdomar inte röker eller snusar?

Föräldramöte Tobak. Vad tror du är den vanligaste orsaken till att de flesta ungdomar inte röker eller snusar? 1 (7) Föräldramöte Tobak 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: Att föräldrarna får tillfälle att diskutera med varandra om hur de kan påverka sina barn att inte börja röka samt se möjligheter till samarbete

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk Bild 1 Tobaksfritt att motivera och ge råd 9-10 dec 2014 Psykolog Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering Bild 2 Förhållningssättet Motiverande samtal kännetecknas av: Patientens egen

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 En tobaksfri generation Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 Länkar http://www.lakemedelsverket.se/alla-nyheter/nyheter-2013/e-cigaretter-med-nikotin-ar-vanligtvis-lakemedel/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/

Läs mer

En PowerPoint Presentation om. Tobak. Ansvarig för innehållet: Tobaksuppdraget, Statens Folkhälsoinstitut

En PowerPoint Presentation om. Tobak. Ansvarig för innehållet: Tobaksuppdraget, Statens Folkhälsoinstitut En PowerPoint Presentation om Tobak Ansvarig för innehållet: Tobaksuppdraget, Statens Folkhälsoinstitut Se också powerpoint-serierna på www.fhi.se respektive www.tobaksfakta.org om Passiv rökning Rökavvänjning

Läs mer

minska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015,

minska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Cecilia Lindvall TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, P 27 1 (3) HSN 1509-1090 Svar på skrivelse från (L), (M), (C), (KD),

Läs mer

Välkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak

Välkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak Välkommen till Mimers Hus en tobaksfri gymnasieskola Riktlinjer mot tobak http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/ http://www.kungalv.se/kommun-och-politik/planer-och-styrdokument/alla-styrdokument/

Läs mer

Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken

Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken Sanningen om Farligt begär Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken för ohälsa och olika sjukdomar.

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen Historia Människor har rökt sedan förhistorisk tid. Tobak och en rad hallucinogena droger röktes över hela Amerika så tidigt som 5000 f.kr. som en del av shamanistiska ritualer. Rökning i Amerika hade

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:112 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:52 av Sonia Lunnergård (kd) om att landstinget bör utlysa en kampanj för att minska snuskonsumtionen Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS

RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS En rapport för journalister framtagen av Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, Informationschef Pfizer, Tel: 08-550 529 75. Mobil: 076-889

Läs mer

Tobaksrökens innehåll

Tobaksrökens innehåll Tobaksrökens innehåll 4000 kemiska ämnen 50-tal ämnen är cancerframkallande Beta-naftylamin och 4-aminobifenyl är förbjudna ämnen i arbetsmiljön Rökning som hälsoproblem Ca 6400 dör årligen pga. aktiv

Läs mer

RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige

RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige RCC anser att Sveriges riksdag bör fatta ett beslut om ett årtal då Sverige ska vara rökfritt! Ett av de övergripande målen i den nationella cancerstrategin

Läs mer

Vattenpipa. rökning med skadliga effekter

Vattenpipa. rökning med skadliga effekter Vattenpipa rökning med skadliga effekter Fakta i denna folder är huvudsakligen hämtade från rapporten Vattenpipa rök utan risk? från Statens folkhälsoinstitut. Ladda ner den kostnadsfritt från www.fhi.se/publikationer

Läs mer

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20 ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR TOBAKSARBETE Nordanstigs Kommun 1 Nordanstigs kommun har valt att fokusera på tre av målen för folkhälsan i sitt folkhälsoarbete. Mål 9 Ökad fysisk aktivitet. Mål 10 Goda matvanor

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till föräldrar A Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida)

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Tobaksvanor 2006. Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda

Tobaksvanor 2006. Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda Tobaksvanor 2006 Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda VÅRDFÖRBUNDET RAPPORT 2006 Namn: Susanna Hammarberg Tobaksvanor 2006 2 Förord Tobak och dess hälsofarliga effekter

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Tobaksavvänjning Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Sammanställt av Folkhälsoplanerare Iwona Jacobsson April 2009 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Primärvården Västernorrland

Läs mer

Vägen mot ett rökfritt län

Vägen mot ett rökfritt län Vägen mot ett rökfritt län Uppföljning av det tobakspolitiska programmet 2005-01-13 Lena Backstig Folkhälsosekreterare Sammanfattning Här följer en sammanfattning i form av en matris för arbetsområden,

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen?

Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen? RAPPORT JUNI 2014 Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen? Den svenska folkhälsopolitiken har ambitiösa mål. Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

Tobaksförebyggande Fritidsgård. En handledning till dig som fritidsledare

Tobaksförebyggande Fritidsgård. En handledning till dig som fritidsledare Tobaksförebyggande Fritidsgård En handledning till dig som fritidsledare Tobaksförebyggande Fritidsgård Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN Alkoholpolitiska riktlinjer Vi vill inom idrottsrörelsen bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation du väljer din väg. Broschyren är framtagen genom ett samarbete mellan nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut distributionstjänst

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till skolan Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida) om ett

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

2016:1 RÖKNING SMITTAR RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING

2016:1 RÖKNING SMITTAR RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING 206: RÖKNING SMITTAR RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING FAKTA Undersökningen som denna rapport grundar sig på har genomförts av Novus på uppdrag av A Non Smoking Generation för att undersöka allmänhetens

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88 Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Tobaksavvänjning - utbud Samverkan lönar sig SRL finns tillgänglig 51 timmar/vecka Flera aktörer kan stötta på olika vis Karolinska Institutets folkhälsoakademi

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting

Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting Version: 1 Ansvarig: Elin Khokhar, Anna Nicolaisen, Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLA HUR NÅR VI DIT?

TOBAKSFRI SKOLA HUR NÅR VI DIT? TOBAKSFRI SKOLA HUR NÅR VI DIT? Malmö 18 okt 2013 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som

Läs mer

Rökning, snus och e-cigaretter

Rökning, snus och e-cigaretter Rökning, snus och e-cigaretter Barbro Holm Ivarsson Ordf Psykologer mot Tobak Rökning 10% röker dagligen Socioekonomiskt utsatta röker mer Rökning orsakar ett 60-tal sjukdomar Varannan rökare dör i förtid

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Tobakens skadliga effekter på oral och allmän hälsa

Tobakens skadliga effekter på oral och allmän hälsa Tobakens skadliga effekter på oral och allmän hälsa Undersökning av svenska ungdomars kunskap Naim Ahmed Samira Mamadova Handledare: Björn Axtelius Examensarbete 7,5 hp Tandhygienistprogrammet Malmö Högskola

Läs mer

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Läs mer

Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare

Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare !! Över 30 år av tobaksförebyggande arbete 1979 2011 Sverige ett av världens bästa länder på att inte röka! Vuxenbefolkning Män 10% dagligrökare Kvinnor 12%

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell

Läs mer

Innehåll klassbesöket. Om dig och Tobaksfri Duo. Inled med alla fördelar. Fördel tobaksfri. Jag har bestämt mig!

Innehåll klassbesöket. Om dig och Tobaksfri Duo. Inled med alla fördelar. Fördel tobaksfri. Jag har bestämt mig! Jag har bestämt mig! Innehåll klassbesöket Om hur ni/vi kommer att följa upp Tobaksfri Duo - alla gånger eleverna kommer till FTV och träffar er - med en årlig försäkran Om dig och Tobaksfri Duo Berätta

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Att främja rökfria miljöer och en tobaksfri skola

Att främja rökfria miljöer och en tobaksfri skola Att främja rökfria miljöer och en tobaksfri skola Presentation Örebro läns arbete för rökfria miljöer och en tobaksfri skola Presentera stödmaterialet Jesper Hellberg Elin Löfwenhamn Arbetet i Örebro län

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak Tobaksfri graviditet ge ditt barn en uppväxt utan tobak JAG SLUTAR NÄR JAG BLIR GRAVID Så tänker de flesta. Men många upptäcker att det är svårare än de trodde. Här får du några råd som kan hjälpa dig

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

TOBACCO ENDGAME - RÖKFRITT SVERIGE ÅR 2025

TOBACCO ENDGAME - RÖKFRITT SVERIGE ÅR 2025 Marie K Wighed, sjuksköterska och diplomerad tobaksavvänjare. Primärvården samt föreläser på skolor och företag om tobak. En av 12 deltagare i regionala gruppen -. Mål: Att få människor på olika nivåer

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Rådgivning för ungdomar som röker och snusar

Rådgivning för ungdomar som röker och snusar Rådgivning för ungdomar som röker och snusar Margareta Pantzar, psykolog, FFoU-enheten LANDSTINGET I UPPSALA Psykologer mot Tobak Nationella tobaksmål till 2014 Tobaksfri livsstart Halvering av antalet

Läs mer