Tobaksvanor Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tobaksvanor 2006. Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda"

Transkript

1 Tobaksvanor 2006 Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda

2 VÅRDFÖRBUNDET RAPPORT 2006 Namn: Susanna Hammarberg Tobaksvanor

3 Förord Tobak och dess hälsofarliga effekter är en fråga som länge engagerat Vårdförbundet. Och det är ingen tvekan om att vården, och Vårdförbundets yrkesgrupper har en oerhört viktig roll att spela när det handlar om att förebygga ohälsa och att motivera rökstopp. I och med tobakens negativa inverkan på hälsan är det dessutom viktigt för den som gör en professionell bedömning av individens hälsa att känna till ett eventuellt tobaksbruk. Men trots detta visar Vårdförbundets tobaksvaneundersökning att tobak fortfarande inte får den uppmärksamhet som den bör ha inom vården. Bland yrkesverksamma med patientkontakter är det bara fyra av tio som tar upp frågan om tobaksvanor och bara tre av tio som tar upp frågan om tobaksstopp. Ännu mer sällan tar man upp frågan om snusning. Att så många inte ser det som sin uppgift att ställa frågor om tobak är allvarligt eftersom vården är en viktig aktör när det handlar om att förebygga ohälsa och stödja ett hälsosamt beteende. Och denna uppgift blir allt viktigare nu när många hot mot hälsan är livsstilsrelaterade. Tobaksvaneundersökningen visar också att vårdpersonal som själva röker är mindre benägna att ta upp frågor om tobaksbruk med patienterna än de som är tobaksfria. Därför är det extra angeläget att vårdens arbetsgivare erbjuder stöd för rökavvänjning till sina anställda. För majoriteten av dem som röker vill också sluta. Vårdförbundets medlemsgrupper sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker har en betydelsefull roll att spela, bland annat i det preventiva arbetet mot tobaksbruk. Och det är viktigt att man ser detta som sin uppgift. Undersökningen visar tydligt att det finns ett stort behov av att arbeta mer systematiskt med tobaksfrågan. Eftersom vi vet att hälsopersonal har en stor inverkan på individens hälsobeslut är det viktigt att de utrustas med den kunskap och de redskap de behöver för att kunna bidra i kampen mot tobaksbruket. Så att alla inom vården kan säga: jag tar ansvar för att fler ska sluta röka! Vi är tacksamma över att så många valt att medverka i undersökningen och dela med sig av erfarenheter och synpunkter. Vi kommer att ha stor nytta av detta material i det fortsatta hälsofrämjande arbete som Vårdförbundet bedriver. Stockholm i november 2006 Anna-Karin Eklund Förbundsordförande Tobaksvanor

4 Förord... 3 Sammanfattning... 5 Bakgrund... 7 Tobaksvanor i Sverige... 7 Hälsorisker med rökning... 8 Hälsorisker med snusning... 8 Rökning en kostsam affär... 9 Undersökningen...10 Personuppgifter...10 Resultat medlemmar...11 Andelen som röker och/eller snusar har minskat...11 Begränsad konsumtion...13 Sex av tio röker på arbetstid...14 Vill sluta röka men inte snusa...14 Litet förtroende för vården vid tänkt rökstopp...15 Attityder...16 Den egna hälsan viktigaste motivet för att inte röka...16 Positiva till rökfria miljöer...16 Stopp för försäljning av tobaksvaror på sjukhus?...17 Begränsad tillgång till rökrum...17 Begränsad prioritering av tobaksförebyggande arbete...17 Attityder till vårdtagaren...19 Fyra av tio av yrkesverksamma medlemmar med patientkontakt frågar om rökvanor...19 Det är inte min roll...21 Frågan om snusstopp inte heller vanlig...23 Övriga synpunkter...25 Resultat styrelsemedlemmar och anställda...26 Rökning...26 Snusning...27 Attityder...28 Avslutande kommentar...30 Referenser... 2 Tobaksvanor

5 Sammanfattning Tobaksbruket är den största hälsomässiga riskfaktor som kan förebyggas. I Sverige dör personer årligen på grund av tobaksrelaterade orsaker. Enligt WHO (World Health Organization) är tobak den andra vanligaste orsaken till dödsfall i världen. Tobaksbruk är orsak till vart tionde dödsfall bland vuxna i världen. Om dagens rökvanemönster fortsätter kommer tobak orsaka 10 miljoner dödsfall årligen vid år Hälften av världens rökare idag 650 miljoner räknar man med kommer att dö av sitt tobaksbruk. Mot bakgrund av den risk för hälsan som tobaksanvändning utgör i kombination med den viktiga roll som Vårdförbundets medlemmar har i det hälsofrämjande arbetet, har tobaksfrågan länge varit ett prioriterat område för Vårdförbundet. Vårdförbundet undersökte tobaksvanor hos såväl medlemmar som hos anställda och förtroendevalda åren och Enkäten 2003 visade på en uppgång av tobaksbruket bland vissa medlemsgrupper. Enkäten 2006 visar att tobaksbruket bland Vårdförbundets medlemsgrupper återigen har minskat. Totalt sett röker 7% av medlemmarna. Bland sjuksköterskor är det 7% som röker, barnmorskor 5% och biomedicinska analytiker 4%. Det ligger långt under genomsnittliga siffror för kvinnor i Sverige (år 2005 var 17% av kvinnorna och 13% av männen i åldern dagligrökare). Det är en minskning jämfört med åren innan. Konsumtionen bland de som röker är också relativt måttlig. Resultatet visar också att antalet sällanrökare (personer som röker då och då) nu överstiger antalet dagligrökare i samtliga medlemsgrupper. Även bland sällanrökare är konsumtionen måttlig. Antalet snusare ligger på en relativt konstant nivå. Andelen snusare bland Vårdförbundets medlemsgrupper överensstämmer i stort med andelen kvinnor som snusar i Sverige, även om barnmorskor och biomedicinska analytiker snusar i något mindre utsträckning. Vårdförbundets medlemsgrupper är fortfarande mycket positivt inställda till rökfria miljöer, rökförbud på arbetsplatser och i restauranger och rökfritt hemma. Snusfritt anses inte lika angeläget. I enkäten 2006 har vi särskilt tittat på hur frågan om rökning och snusning tas upp med vårdtagarna. Här kan vi se att bland de medlemmar som uppger att de har direkt patientkontakt så det är vanligare att inte fråga om rökning/snusning än att man gör det. Endast tre av tio som svarar att de har direkta patientkontakter tar upp frågan om att sluta röka med vårdtagare som röker - trots att det har en så viktig betydelse för hälsan och trots att hälsopersonal har en stor inverkan på individens hälsobeslut. Resultatet visar också att de som har fått utbildning i tobaksfrågor: tobaksskador, tobaksavvänjning eller samtalsmetodik tar upp frågan om tobak i mycket större utsträckning än de som saknar sådan utbildning. Tyvärr visar enkätresultatet också att det är få som har fått särskild utbildning i dessa frågor. 1 Enkätundersökningen av sjuksköterskegruppen genomfördes 1998 av Riksföreningen Sjuksköterskor mot tobak. Tobaksvanor

6 Vilken verksamhet man arbetar inom spelar naturligtvis också roll. Bland de medlemmar som arbetar inom primärvård är det mycket vanligare att ta upp frågan om tobaksbruk. Det är också skillnader mellan olika yrkesgrupper. Barnmorskorna är de som oftast anger att de tar upp frågan om rökning/snusning och rökstopp/snusstopp i högst utsträckning. Ytterligare en faktor som spelar in i hur man hanterar frågan om tobaksvanor med vårdtagarna, är om man själv röker eller inte. Det är mycket vanligare att ta upp frågan om rökning med vårdtagaren om man inte röker själv. Detta gäller oavsett om du är dagligrökare eller röker då och då (sällanrökare). Bland de som röker finns det omfattande vilja att sluta. Motsvarande kan vi inte se bland de som snusar. Förtroendet för vårdens möjligheter att bistå vid ett rökstopp visade sig vara lågt bland medlemmarna. De som uppgav att de planerade att sluta röka, avsåg att göra det på egen hand utan inblandning av vården. Tobaksvanor

7 Bakgrund Tobaksbruket är den största hälsomässiga riskfaktor som kan förebyggas. I Sverige dör personer årligen på grund av tobaksrelaterade orsaker. 2 Enligt WHO (World Health Organization) är tobak den andra vanligaste orsaken till dödsfall i världen. Tobaksbruk är orsak till vart tionde dödsfall bland vuxna i världen. Om dagens rökvanemönster fortsätter kommer tobak orsaka 10 miljoner dödsfall årligen vid år Hälften av världens rökare idag 650 miljoner räknar WHO med kommer att dö av sitt tobaksbruk. 3 Mot bakgrund av den risk för hälsan som tobaksanvändning utgör i kombination med den viktiga roll som Vårdförbundets medlemmar har i det hälsofrämjande arbetet, är tobaksfrågan ett prioriterat område för Vårdförbundet. Vårdförbundet undersökte tobaksvanor hos såväl medlemmar som hos anställda och förtroendevalda för första gången Samma år formulerade Vårdförbundet en policy om tobak i skriften Vision rökfritt. Året som följde presenterade Vårdförbundet ett kunskapsmaterial Uppdrag rökfritt med fakta om tobak och tobaksprevention gjordes en uppföljning av tobaksvaneundersökningen med tillägget att även snus togs med. Uppföljningen visade att tobaksbruket hade ökat något inom några av de undersökta grupperna. Nu väljer Vårdförbundet att göra en ytterligare uppföljning. Tobaksvanor i Sverige Vid mätning av rökvanor i Sverige har man använt sig av begreppet dagligrökare som en jämförande faktor. Antalet dagligrökare minskar. År 2005 var 17% av kvinnorna och 13% av männen i åldern dagligrökare. Det är en minskning jämfört med åren innan. I genomsnitt var 15% av befolkningen i åldersgruppen år dagligrökare. 5 Tobaksbruket varierar mellan olika grupper i samhället. Högst andel dagligrökare finns bland förtidspensionerade och långvarigt arbetslösa där mer än 32% röker dagligen. Ensamstående kvinnor med barn liksom män som är utrikes födda har också en hög andel dagligrökare (29% respektive 27.) 6 Den absoluta majoriteten bland rökare börjar röka i unga år. På 1970-talet var rökning bland elever i årskurs 9 mycket vanligare än idag. Från början av 1970-talet till mitten av 1980-talet skedde en kraftig minskning av rökningen. Under mitten av 1980-talet ökade dock andelen rökare, men minskade under 1990-talet. Under 2000-talet har rökningen minskat ytterligare bland ungdomar uppgav 5% av pojkarna och 13% av flickorna i årskurs 9 att de rökte 2 3 WHO: Why is tobacco a public health priority? 4 Enkätundersökningen av sjuksköterskegruppen genomfördes 1998 av Riksföreningen Sjuksköterskor mot tobak. 5 Minskat bruk av tobak var står vi idag? Statistik november Statens Folkhälsoinstitut. 6 Folkhälsa. Lägesrapport Socialstyrelsen. Tobaksvanor

8 dagligen eller nästan dagligen. 7 Folkhälsoinstitutet räknar med att drygt ungdomar i Sverige börjar röka varje år. 8 Drygt 22% av männen mellan år och 4% av kvinnorna snusade Andelen av befolkningen år som snusar dagligen har ökat från 10% till 13% mellan 1996/97 och Det är betydligt vanligare att svenskfödda, män i åldern år, ej facklärda arbetare och ensamstående män med barn snusar än att utrikesfödda och högre tjänstemän gör det. 10 Snusning är också vanligare bland pojkar 9 än bland flickor i årskurs 9. Andelen som snusade dagligen eller nästan dagligen var 14% bland pojkarna och 3% bland flickorna 11. Hälsorisker med rökning Rökningen är idag den största enskilda orsaken till sjukdom och förtida död i västvärlden. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt 7-8 år av sin förväntade livstid. Hälften av dessa dör redan i medelåldern (35-69 år) och förlorar då levnadsår. Många rökare drabbas dessutom av kroniska sjukdomar. 12 Cigarettröken innehåller drygt kemiska ämnen, varav fler än 50 är kända som cancerframkallande. Rökning har effekt på i stort sett alla kroppens organsystem. Även passiv rökning är skadlig. Ett 40-tal sjukdomar, varav många är dödliga, har direkt samband med rökning. De vanligaste dödliga sjukdomarna som är rökrelaterade är hjärt-kärl-sjukdomar, lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), men även andra cancerformer. Rökning orsakar också kronisk luftrörskatarr, magkatarr/magsår, Crohns sjukdom, benskörhet, vissa former av syn- och hörselnedsättningar, tandlossning, impotens, minskad fertilitet, graviditetskomplikationer och plötslig spädbarnsdöd. Det är fortfarande oklart om de kvinnor som har samma rökvanor som män utsätter sig för större risker. Det finns indikationer på att lungcancer och flera andra sjukdomar som beror på rökning, utvecklas snabbare hos kvinnor. Hormonella skillnader, skillnader i kroppsstorlek, mindre hjärta, trängre kranskärl och mindre yta lungvävnad hos kvinnorna skulle kunna spela roll. 13 Hälsorisker med snusning Hälsorisker med snusanvändning är inte lika beforskade. Med stöd från Statens folkhälsoinstit har därför Institutet för miljömedicin (IMM) i samarbete med Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) vid Karolinska institutet genomfört en riskvärdering med snusanvändning. 7 Minskat bruk av tobak var står vi idag? Statistik november Statens Folkhälsoinstitut 8 Åtgärder för att stimulera barn- och ungdomsarbete i tobaksuppdraget Statens Folkhälsoinstitut Minskat bruk av tobak var står vi idag? Statistik november Statens Folkhälsoinstitut. 10 Folkhälsa. Lägesrapport Socialstyrelsen. 11 Minskat bruk av tobak var står vi idag? Statistik november Statens Folkhälsoinstitut Tobak och avvänjning. Statens folkhälsoinstitut Tobaksvanor

9 Snus innehåller cirka ämnen av vilka en del är cancerframkallande. Vid en sammanvägd bedömning av experimentella och epidemiologiska undersökningar talar resultaten för att svenskt snus är cancerframkallande. Den cancerform för vilka de epidemiologiska indicierna är starkast, är cancer i bukspottkörteln. Även i fråga om hjärt-kärlsjukdomar har fortsatt forskning gett ökad kunskap. Snus tycks till skillnad från rökning inte vara någon självständig riskfaktor för insjuknande i hjärtinfarkt. Däremot ger såväl epidemiologiska studier som djurexperimentella studier stöd för slutsatsen att snusning medför en ökad risk att dö i hjärtinfarkt på grund av ökad risk för hjärtrytmstörningar 14. Det pågår en debatt kring frågan om snus är ett hjälpmedel för att sluta röka eller om det är en inkörsport till rökning. Undersökningar som Socialstyrelsen gjort med hjälp av data från Statistiska Centralbyrån, visar att för varje person som gick från snus till rökning så var det cirka fyra personer som gick från rökning till snus. Risken att vuxna (16-44 år) går från snus till rökning är också betydligt mindre än att en icke-rökare börjar röka. 15 Rökning en kostsam affär Beräkningar visar att personer per år dör som en direkt följd av rökningen i Sverige. Centrum för hälsoekonomi har på uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut gjort en beräkning av kostnader för produktionsbortfall och sjukvårdskostnader som kan hänföras till rökning. De har studerat både vilka sjukvårdskostnader som förorsakas av rökning, men också hur mycket större produktionen av varor och tjänster kunde ha varit om tobaksrökningen inte medfört att människor blivit sjuka och varit frånvarande från arbetet eller pensionerats eller avlidit i förtid. Den siffra som presenterades är 26 miljarder (2001 års penningvärde). Totalt kostade tobaksrökningen medicinska skadeverkningar - exklusive kostnaderna för den tillfälliga sjukligheten (sjukskrivningar) ungefär 8.2 miljarder kronor om året. Det totala kostnaden för den tillfälliga sjukligheten beräknas till 66 miljarder kronor år miljarder av dessa skulle kunna tillskrivas rökning. 14 Hälsorisker med svenskt snus. Statens folkhälsoinstitut Folkhälsa. Lägesrapport Socialstyrelsen. Tobaksvanor

10 Undersökningen Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelseledamöter samt anställda har undersökts med hjälp av enkäter. De grupper som studerats är barnmorskor, biomedicinska analytiker, sjuksköterskor inklusive röntgensjuksköterskor, förtroendevalda i form av styrelsemedlemmar i de lokala avdelningarna och förbundsstyrelsen samt Vårdförbundets anställda. Enkäterna till barnmorskor, biomedicinska analytiker och sjuksköterskor inklusive röntgensjuksköterskor (bilaga 1) är identiska. Enkäterna till styrelsemedlemmar och Vårdförbundets anställda (bilagorna 2 och 3) avviker något, bl.a. har några frågor uteslutits som inte bedömts vara aktuella för dessa grupper. Enkäterna sändes ut till ett slumpvis urval av medlemmar 400 barnmorskor, 300 biomedicinska analytiker och 500 sjuksköterskor inklusive röntgensjuksköterskor. Samtliga var yrkesverksamma medlemmar i Vårdförbundet. Bland Vårdförbundets styrelsemedlemmar och anställda gjordes en totalundersökning. Undersökningen gjordes i april Svarsfrekvensen var 77 % för medlemsgrupperna. Personuppgifter I det följande benämns gruppen sjuksköterskor inklusive röntgensjuksköterskor som sjuksköterskor eftersom antalet röntgensjuksköterskor som ingår i undersökningen är för litet för att redovisas separat. Könsfördelningen står i relation till fördelningen i yrkesgrupperna, vilket betyder kvinnlig dominans. Bland barnmorskorna fanns det med 0,7% män i undersökningen och bland de biomedicinska analytikerna 6%. Bland sjuksköterskorna var drygt 7% män. De som besvarat enkäten har fått ange vilken verksamhet man arbetar inom. De alternativ som fanns att välja mellan var: Primärvård Sjukhus Hemsjukvård Mödravård Skolhälsovård Äldreomsorg Psykiatri Annat, nämligen: (Fritt svar) Den största gruppen, 57%, har svarat att de arbetar på sjukhus. 20% arbetar inom primärvård och 6% inom mödravård. Lika många (6%) har svarat annat. 4% arbetar inom äldrevården och 2% inom psykiatri respektive hemsjukvård. För att få tillräckligt stora grupper, har de olika grupperna i nedanstående resultatredovisning delats in i sjukhus, primärvård respektive övriga. Flest personer (44%) var år. Den näst största gruppen var åringarna (30%). Därefter kom åringarna (12%). Gruppen 60 år och äldre var 11% och andelen yngre än 29 var 2%. Tobaksvanor

11 Resultat medlemmar En sammanställning av resultatet med kompletta enkätfrågor samt vissa kommentarer redovisas i bilagorna 1, 2 och 3. Resultaten har viktats för att bättre återspegla Vårdförbundets yrkesaktiva medlemmar. Eftersom resultaten från de tidigare enkäterna inte viktades, kan direkta jämförelser bli något missvisande. Vi har vidare valt att inte särredovisa uppdelat på kön eftersom andelen män är för litet. Där vi redovisar samband mellan olika faktorer (se avsnittet om attityder), har vi gjort statistiska tester (så kallade chi 2 -test) för att försäkra oss om att sambanden inte beror på slumpen. Andelen som röker och/eller snusar har minskat Totalt har 7% bland yrkesverksamma medlemmar som svarat att de röker dagligen och knappt 11% svarat att de röker då och då (sällanrökare). Andelen rökare skiljer sig bland de olika yrkesgrupperna. I gruppen sjuksköterskor finns störst andel dagligrökare och störst andel sällanrökare. Minst vanligt är det bland biomedicinska analytiker att röka dagligen och minst vanligt att röka då och då bland barnmorskor. Tabell: I nedanstående tabell redovisas andelen som röker samt andelen som använder snus. Procent. Röker Snusar Sjuksköterskor Dagligen 7 5 Då och då 11 3 Barnmorskor Dagligen 5 2 Då och då 6 1 Biomedicinska analytiker Dagligen 4 2 Då och då 7 0 Totalt Dagligen 7 5 Då och då 11 3 Vid undersökningen 2003 var det 11% bland sjuksköterskorna som svarade att de rökte dagligen och 7% som svarade att de rökte då och då. 16 Det tyder på att dagligrökarna bland sjuksköterskorna blivit färre men sällanrökarna blivit fler svarade 9% av barnmorskorna att de rökte dagligen och 7% av 16 Observera att siffrorna vid 2006 års undersökning är viktade, varför en direkt jämförelse inte är möjlig. Tobaksvanor

12 biomedicinska analytiker. Siffrorna i 2006 års undersökning tyder alltså på ett minskat antal dagligrökare. En eventuellt befarad ökning av snusning går inte att finna bevis för i enkäten. Tvärtom är det färre som uppger att de snusar dagligen. Det gäller i samtliga medlemsgrupper. Flest dagligrökare återfinns dessvärre i den yngsta åldersgruppen, under 29 år (16%). Därefter finns flest rökare i den äldsta åldersgruppen, över 60 år. Flest sällanrökare återfinns däremot bland åringar (19%) och därefter år (12%). Flest dagligsnusare finns i åldersgruppen år (9%). I samma åldersgrupp finns också flest sällansnusare (5%). Tabell: Andel som röker respektive snusar, uppdelat på yrkesgrupp och år. Observera att siffrorna för 2006-års enkätundersökning är viktade för att bättre spegla yrkesverksamma medlemmar i Vårdförbundet. Siffrorna för respektive år är därför inte direkt jämförbara, därav kursivering. Procent. Röker Snusar Sjuksköterskor Dagligen Då och då Barnmorskor Dagligen Då och då Biomedicinska analytiker Dagligen Då och då I samtliga undersökta grupper är det färre än riksgenomsnittet som röker dagligen. År 2005 var 17% av kvinnorna och 13% av männen i Sverige i åldern dagligrökare. I genomsnitt var 15% av befolkningen i åldersgruppen år dagligrökare. 17 Några jämförelsesiffror bland befolkningen på hur vanligt det är att röka då och då finns inte. Enkätresultatet bland Vårdförbundets medlemsgrupper pekar dock i riktningen att fler är sällanrökare istället för dagligrökare. Tidigare var gruppen dagligrökare större än sällanrökare. Nu råder motsatt förhållande i samtliga medlemsgrupper. Drygt 22% av männen år och 4% av kvinnorna i Sverige snusade Andelen av befolkningen år som snusar dagligen har ökat från 10% till 13% mellan 1996/97 och Någon motsvarande ökning bland 17 Minskat bruk av tobak var står vi idag? Statistik november Statens Folkhälsoinstitut. 18 Minskat bruk av tobak var står vi idag? Statistik november Statens Folkhälsoinstitut. 19 Folkhälsa. Lägesrapport Socialstyrelsen. Tobaksvanor

13 sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker kan undersökningen bland medlemmar inte bekräfta. Snusningen bland sjuksköterskor verkar vara ungefär jämförlig med det totala genomsnittet för kvinnor i Sverige. För biomedicinska analytiker och barnmorskor ligger andelen något lägre. Jämfört med undersökningen för fyra år sedan är det klart färre som prövat på att röka. 45% svarar att de har rökt minst 100 cigaretter i sitt liv. Bland biomedicinska analytiker är siffran 26 %. På frågan Har du någon period rökt dagligen men slutat? svarar 37 % ja. Här finns inte några större skillnader mellan de olika yrkesgrupperna. De flesta (85%) svarar att det är över två år sedan de slutade. Betydligt färre har prövat på att snusa, 7% har använt snus minst 100 gånger. Även här är det färre biomedicinska analytiker som prövat än i de andra yrkesgrupperna. 4% har någon gång snusat men slutat. Snusstopp verkar dock ligga något närmare tillbaka i tiden än rökstopp. Bland de som tidigare snusat men slutat, svarar 43% att det var mindre än 6 månader sedan man slutade. För 36% låg snusstoppet mer än två år tillbaka. Begränsad konsumtion Samtliga utom en av de som röker har angett att de röker cigaretter. De har då fått ange antal cigaretter per dag. Tabell: Dagligrökare, röker du cigaretter? Om ja, antal cigaretter per dag Procent av dagligrökare. Antal cigaretter per dag eller flera Ej svar Sjuksköterskor Barnmorskor Biomedicinska analytiker Total Som framgår av tabellen ovan är det vanligast att de som röker dagligen röker något mindre än ett paket cigaretter om dagen. Ingen anger att de röker fler än 30 cigaretter per dag. Detta tyder ändå på en relativt måttlig konsumtion. Bland de som röker då och då, är det också intressant att se hur stor konsumtionen är. De har fått frågan hur många cigaretter de röker per månad. Tobaksvanor

14 Tabell: Sällanrökare: Röker du cigaretter? Om ja, antal cigaretter per månad Procent av de som är sällanrökare. Antal cigaretter per månad eller flera Ej svar Sjuksköterskor Barnmorskor Biomedicinska analytiker Total Resultatet visar även här att det rör sig om en måttlig konsumtion bland sällanrökare. Vanligast är att man röker 1-4 cigaretter per månad. Något fler har inte svarat på frågan, vilket kan tyda på att det är svårt att göra en uppskattning av hur mycket man faktiskt röker på en månad. Även snusandet är relativt måttligt. De som snusar har uppgett hur många portioner/prillor som de konsumerar per dag respektive per månad. Bland dagligsnusare, är det vanligast att man konsumerar 6-10 prillor per dag (57%). En knapp tredjedel (28%) konsumerar upp till fem prillor per dag. Bland de som snusar då och då, är det vanligast att man konsumerar upp till fem prillor (40%). Nästan lika vanligt är det att man konsumerar mer än 20 prillor alltså nästan en prilla per dag. Resultaten överensstämmer i stora drag med de man fått vid enkäterna 2003 respektive Sex av tio röker på arbetstid Nio av tio (93%)som röker (dagligen eller då och då) svarar att de röker på fritiden. Sex av tio (58%) av de som röker, röker på arbetstid. En knapp fjärdedel av de som röker på arbetstid, röker bara på lunchrasten vilket är något fler än vid tidigare enkäter - men 77% röker både på lunchrasten och andra pauser. Något färre, åtta av tio (84%) av de som snusar, snusar på arbetstid. 13% av de som snusar på arbetstid, snusar endast på lunchrasten. Övriga snusar både på lunchrast och i andra pauser. Vill sluta röka men inte snusa Av de som fortfarande röker har över 90% procent gjort allvarliga försök att sluta röka och varit rökfria minst en vecka var motsvarande siffra 80%. Bland de som röker, uppger nästan tre fjärdedelar (72%) att de funderar på att sluta. Av de som röker funderar 19% på att sluta inom en månad. Vanligast är det bland sjuksköterskor att fundera på rökstopp, medan 60% av biomedicinska analytiker som röker svarar att de inte funderar på att sluta. Det är inte alls lika vanligt bland snusarna att försöka sluta snusa. En dryg tredjedel (33%) svarar att de någon gång gjort ett allvarligt försök att sluta Tobaksvanor

15 snusa och varit snusfri minst en vecka. Över hälften (55%) av snusarna svarar att de inte funderar på att sluta snusa. Litet förtroende för vården vid tänkt rökstopp De som uppgett att de vill sluta röka har fått ange på vilket sätt. Vanligast är att man ska sluta röka på egen hand. Ingen har uppgett att man tänker ta hjälp av vården. Däremot har några angett att de tänker använda läkemedel (20%). Motsvarande gäller för de som tänker sluta snusa. Tabell: Du som tänkt sluta röka/snusa, på vilket sätt? Procent av totalt antal svar på frågan. (De som svarade kunde även välja alternativet Annat men ingen har använt sig av den möjligheten) Du som tänkt sluta på vilket sätt? På egen hand I kontakt med slutarökalinjen el. liknande Med hjälp av läkemedel Med hjälp av gruppstöd I kontakt med vården Ej svar Röka Snusa Undersökningen har vidare försökt belysa om snus används för att ersätta rökning. Detta förekommer i viss, men begränsad utsträckning. Bland medlemmarna har 4% uppgett att de slutat röka och övergått till snus. Motsvarande siffra vid förra undersökningen var också den 4%. Det är få personer en till två procent - som för närvarande använder läkemedel för att sluta röka eller snusa. Tobaksvanor

16 Attityder Ett avsnitt i enkäten berörde olika attitydfrågor i förhållande till tobak och rökning. Den egna hälsan viktigaste motivet för att inte röka De svarande har fått bedöma hur viktiga de anser olika frågor vara för att inte röka. Bland yrkesgrupperna lades störst vikt vid den egna hälsan och hänsyn till familj och vänner såväl 2003 som Ekonomiska skäl ansågs vara av lägst vikt. Tabell: Yrkesgruppernas rangordning av svaren på frågan: Hur viktiga anser du att följande motiv är för att inte röka? Svar Viktigt/mycket viktigt Motiv för att inte röka - rangordning 1999 (obs se kommentar nedan) Den egna hälsan Den egna hälsan Den egna hälsan Hänsyn t familj o Hänsyn t familj o vänner vänner Hänsyn t familj o vänner Slippa nikotinberoende Föregå m gott exempel Hänsyn t arbetskamrater o patienter Slippa nikotinberoende Föregå m gott exempel Hänsyn t arbetskamrater o patienter Slippa nikotinberoende Föregå m gott exempel Ekonomiska skäl Hänsyn till arbetskamrater o patienter Ekonomiska skäl Ekonomiska skäl Kommentar: Svaren från yrkesgrupperna är viktade. I enkäten 1999 hade frågan till sjuksköterskorna en annan utformning, varför svaren inte är direkt jämförbara. Svaren 2003 och 2006 överensstämmer väl med varandra. Det är heller inte några stora skillnader mellan de olika yrkesgrupperna. Positiva till rökfria miljöer De tidigare undersökningarna visade på en ökande positiv inställning till rökfria miljöer. I årets enkät har 92% svarat att de är positiva till rökfritt på arbetet. Över 96 % har rökfritt hemma och 91% beställer rökfritt rum på hotell. Tobaksvanor

17 På frågan om man anser det bra med snusfritt på arbetet, har 55% svarat ja. 30% har ingen åsikt i frågan. Svaren tyder på att man inte anser att frågan är lika viktig som den om rökning. I de två tidigare enkäterna ställdes också frågan om man beställde rökfritt bord på restaurang. Denna fråga har nu utgått eftersom riksdagen beslutat att restauranger ska vara rökfria från den 1 juli Enligt en undersökning som TEMO gjort på uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut, tycker nio av tio svenskar att det är bra med rökfria restauranger. De flesta uppger också att de inte har ändrat sina restaurangvanor. En av tio har börjat gå ut oftare, medan endast var tjugonde nu går ut mer sällan. Även bland rökarna är det åtta av tio som inte har ändrat sina restaurangvanor. Var tionde rökare uppger att de nu går ut mer sällan. Bland rökarna är nu hela 70% positiva till de rökfria restaurangerna. 21 I Vårdförbundets enkät ställdes samma fråga som Statens Folkhälsoinstitut tidigare ställde till allmänheten. Det visade sig att 15% bland Vårdförbundets medlemmar går oftare ut på restaurang sedan dessa blev helt rökfria. Majoriteten (78%) har dock inte ändrat sina restaurangvanor. Vårdförbundets medlemsgrupper är också ännu mer positiva till lagen än allmänheten: hela 98% menar att den är mycket bra eller bra. Stopp för försäljning av tobaksvaror på sjukhus? Frågan om försäljning av tobaksvaror på sjukhus har länge diskuterats. Det finns också exempel på sjukhus där man infört detta. Lite mer än hälften av medlemsgrupperna (54%) anser ett förbud mot tobaksförsäljning på alla sjukhus vore bra. En knapp femtedel (21%) har ingen åsikt i frågan, vilket tyder på att frågan upplevs som så viktig. En bakomliggande faktor som har visat sig ha betydelse för hur man svarar i frågan är huruvida man är dagligrökare eller ej. Endast 39% i denna grupp svarar att det vore bra med ett sådant förbud. Frågan om en särskild avgift på tobaksvaror som går till förebyggande insatser mot tobak har fortfarande ett starkt stöd bland Vårdförbundets medlemsgrupper - åtta av tio (81%) stödjer detta. Även här skiljer dagligrökarna ut sig då sex av tio (59%) bland dem är för en sådan ordning. Begränsad tillgång till rökrum Merparten av medlemsgrupperna har inte tillgång till något rökrum på arbetsplatsen. Däremot har över hälften (64%) tillgång till särskilt anvisad plats utomhus för personal som röker. Två tredjedelar av dessa anger att denna plats har tak/skydd. Det är främst personal inom primärvård och övrig vård som inte har tillgång till någon särskild plats utomhus för att röka. Begränsad prioritering av tobaksförebyggande arbete Över hälften (57%) av medlemsgrupperna angav att arbetsledningen prioriterar tobaksförebyggande arbete. I stort sett lika många inom primärvården (65%) 20 Regeringens proposition: Rökfria serveringsmiljöer. Prop /04: Statens Folkhälsoinstitut. TEMO undersökning 2005 Tobaksvanor

18 anser att ledningen prioriterar tobaksförebyggande arbete, som anställda på sjukhus (67%), dock är det färre bland de som är verksamma i övriga verksamhetsområden (37%). Tobaksvanor

19 Attityder till vårdtagaren Vårdförbundets yrkesgrupper har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Vårdpersonal har också en viktig motiverande roll att spela när det gäller inställningen till att sluta röka med tanke på det förtroendekapital i hälsofrågor som vårdpersonalen har hos befolkningen. Vården har också en stor kontaktyta gentemot befolkningen. Enkäten till de yrkesverksamma sjuksköterskorna, barnmorskorna, biomedicinska analytikerna och röntgensjuksköterskorna behandlade därför särskilt frågor kring hur de olika yrkesgrupperna tog upp frågan om tobak med de patienter de möter, vilket stöd de kunde erbjuda till de patienter som röker/snusar samt vilka kunskaper de har på området. Resultatet som redovisas i följande avsnitt har viktats för att bättre spegla Vårdförbundets medlemmar som helhet. Där vi redovisar samband mellan olika faktorer har vi gjort statistiska tester (så kallade chi 2 -test) för att försäkra oss om att sambanden inte beror på slumpen. Fyra av tio av yrkesverksamma medlemmar med patientkontakt frågar om rökvanor Till att börja med fick medlemsgrupperna frågan om de har direkta patientkontakter i sitt arbete. Majoriteten (89 %) svarade ja på frågan. Det skilde sig dock åt mellan de olika grupperna. Bland såväl sjuksköterskor som barnmorskor har över 90% svarat ja. I gruppen biomedicinska analytiker har knappt 41 % svarat ja på frågan I det följande är det enbart gruppen med patientkontakt som avses. De yrkesverksamma som svarat att de har direkta patientkontakter i sitt arbete, har därefter fått frågan om de regelmässigt frågar patienterna om de röker. Totalt sett svarar 43 % att det gör det. Det är vanligast bland barnmorskor att fråga 62%, därefter sjuksköterskor 42% och sedan biomedicinska analytiker 14 %. Enligt en amerikansk studie är det mindre vanligt bland sjuksköterskor som röker att ta upp frågan om tobak. 22 Vi har därför undersökt om svaren på denna fråga skiljer sig mellan personer som röker eller snusar (brukare) respektive inte röker eller snusar/har slutat röka eller snusa (icke-brukare resp. tidigare brukare). Det visade sig att i gruppen som har rökt eller snusat men slutat (tidigare brukare) är det flest som frågar om patientens rökvanor (55%). Bland sällananvändare respektive dagligrökare kan man se att det är något mer ovanligt att de ställer frågan om patienten röker. En knapp fjärdedel (24 %) bland dagligbrukare ställer frågan. Det visar att de yrkesverksammas egna tobaksbruk spelar in på hur de agerar gentemot vårdtagare. Bland personer som anger att de har någon utbildning i tobaksskador, tobaksavvänjning respektive samtalsmetodik är det mycket vanligare att man ställer frågor om rökning. Bland de som har utbildning är det nästan sju av tio som frågar om rökning. Av de personer som anger att de inte har någon särskild 22 Smoking-cessation Counseling in the Home. Belinda Borrelli m fl, Am J Prev Med 2001:21 (4) Tobaksvanor

20 utbildning om tobak eller i samtalsmetodik, är det 36% som frågar patienten om de röker. Även vilket verksamhetsområde man är verksam i ser ut att ha betydelse för hur man agerar i frågan. Av de som arbetar på sjukhus, är det 40% som ställer frågan om rökning. Bland de som arbetar i primärvården är det vanligare, 64% anger att de ställer frågan. Två av tio frågar om snusning De som angivit att de har direkta patientkontakter fick också frågan om de regelmässigt frågar om patienten snusar. En knapp fjärdedel (24%) svarar att de gör det. Även här skiljer sig svaren åt mellan yrkesgrupperna. Vanligast är att barnmorskor frågar (48%), därefter sjuksköterskor (23%) och slutligen biomedicinska analytiker (3%). De som har utbildning i tobaksskador, tobaksavvänjning respektive samtalsmetodik frågar oftast, drygt 60% Bland personer utan utbildning, uppger 17% att de frågar om snusning. Även här ser det ut att verksamhetsområde spelar in om man ställer frågan om snus eller inte. Bland verksamma i primärvården uppger 41% att de regelmässigt frågar om patienten snusar. Motsvarande siffra för verksamma på sjukhus är 18% och övrig 28%. En följdfråga i enkäten var om man dokumenterar att patienten röker respektive snusar. Svaren antyder att det är vanligare att man dokumenterar rökning (66%) än snusning (45%). Det egna tobaksbruket verkar också vara en faktor på detta område. Minst vanligt att fråga om snusning är det bland personer som röker ibland (13%) därefter dagligrökarna (22%). Bland de som rökt men slutat uppger 36% att de frågar om snus och bland de som aldrig rökt 32%. Att fråga om att sluta röka är ännu mindre vanligt Att fråga om rökning är en sak. Att ta upp frågan om att sluta röka är något lite annorlunda eftersom det ligger en etiskt aspekt i frågan då den kan påverka i olika riktningar. Det kan exempelvis kännas svårt att ställa frågan, det kan finnas en osäkerhet kring hur jag kan ta hand om svaret eller en osäkerhet i hur jag hanterar ett uteblivet svar. Vi ställde därför frågan Tar du regelmässigt upp frågan med patienter som röker om att sluta? Tre av tio (31%) bland medlemmar med patientkontakt har svarat ja på denna fråga. Bland barnmorskorna svarar sex av tio (60%) ja, bland sjuksköterskorna tre av tio (30%) och biomedicinska analytiker en av tio (11%). Även här har vi tittat på om det egna tobaksbruket spelar in. Bland de som inte använder tobak är det något vanligare (32-37%), medan de som röker frågar något mer sällan (18 respektive 26%). Vilken verksamhet man är verksam inom har också betydelse för om man tar upp frågan om rökstopp eller inte. När vi har delat upp svaren efter vilket verksamhetsområde man är verksam inom, ser vi att det är vanligare för de som arbetar inom primärvård (65%) eller övrig vård (35%) att ta upp frågan om rökstopp, än det är för personer som angett att de arbetar inom sjukhus (22%). Tobaksvanor

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt?

Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt? Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt? Cecilia Birgersson Utredare Statens folkhälsoinstitut 2012-11-08 Sid 1 Som arbetsgivare kan man göra skillnad! Cirka 18/dag dör av rökning

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

Tobaksrökens innehåll

Tobaksrökens innehåll Tobaksrökens innehåll 4000 kemiska ämnen 50-tal ämnen är cancerframkallande Beta-naftylamin och 4-aminobifenyl är förbjudna ämnen i arbetsmiljön Rökning som hälsoproblem Ca 6400 dör årligen pga. aktiv

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från

Läs mer

Tobaksfritt landsting

Tobaksfritt landsting Landstingets kansli 2009-04-03 FoU-centrum, Ingrid Edvardsson Tobaksfritt landsting Rapport Uppföljning av policyn Tobaksfritt landsting Rapport_tobaksenkät LANDSTINGET KRONOBERG 2009-04-03 2 (20) TOBAKSFRITT

Läs mer

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88 Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se

Läs mer

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Tobaksavvänjning Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Sammanställt av Folkhälsoplanerare Iwona Jacobsson April 2009 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Primärvården Västernorrland

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Per Hortlund Elin Gabrielsson HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Rökning betraktas generellt sett

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Tobaksavvänjning - utbud Samverkan lönar sig SRL finns tillgänglig 51 timmar/vecka Flera aktörer kan stötta på olika vis Karolinska Institutets folkhälsoakademi

Läs mer

Rökfri arbetsplats och arbetstid

Rökfri arbetsplats och arbetstid Rökfri arbetsplats och arbetstid Bakgrund Under åren 2008 2010 arbetade Statens folkhälsoinstitut med regeringens nationella tobaksuppdrag. Det övergripande syftet är att minska tobaksbruket ytterligare

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen?

Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen? RAPPORT JUNI 2014 Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen? Den svenska folkhälsopolitiken har ambitiösa mål. Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en

Läs mer

Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak, 2011-01-24

Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak, 2011-01-24 Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak, 2011-01-24 Slutrapport Nationella Tobaksuppdraget Nationell utbildningsinsats för att stimulera socialsekreterare att motivera klienter att sluta röka med hjälp

Läs mer

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet SiS tobakspolicy SiS mål är att vara en rökfri myndighet där varken medarbetare, klienter eller ungdomar röker. Ingen ska behöva utsättas för tobaksrök

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR

KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR Landstinget Sörmland Hälsofrämjande landsting KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR Tobak Innehåll 1. Tobaksfrågans betydelse för hälsan Tobaksvanor Stora vinster med att sluta röka Kostnader för tobaksbruk

Läs mer

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen Enkät från Sluta-Röka-Linjen Du har varit i kontakt med oss på Sluta-Röka-Linjen. För att kunna ge det bästa stödet till dig och andra som vill förändra sina vanor ber vi dig om hjälp. OBS! Dina svar är

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Tobakspolitiskt program för Jönköpings län

Tobakspolitiskt program för Jönköpings län Tobakspolitiskt program för Jönköpings län 2000-08-01 Ulla Lindström Folkhälsoplanerare FÖRORD Här föreligger nu det Tobakspolitiska programmet för Jönköpings län, resultatet av ett samarbete mellan Folkhälsoavdelningen,

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation du väljer din väg. Broschyren är framtagen genom ett samarbete mellan nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut distributionstjänst

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20 ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR TOBAKSARBETE Nordanstigs Kommun 1 Nordanstigs kommun har valt att fokusera på tre av målen för folkhälsan i sitt folkhälsoarbete. Mål 9 Ökad fysisk aktivitet. Mål 10 Goda matvanor

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Rökfria utomhus miljöer

Rökfria utomhus miljöer Rökfria utomhus miljöer RU om - passiv rökning på allmänna platser Karin Molander Gregory 2012-11-27 Sid 1 Lagstiftningsprocess rökfria miljöer 1993: Rökfri barn & skolomsorg, hälso- och sjukvård, gemensamma

Läs mer

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård,

Läs mer

Tobak och avvänjning En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning

Tobak och avvänjning En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning JAG VILL SLUTA Tobak och avvänjning En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Tobak och avvänjning En faktaskrift om behovet av prioritering av

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk Bild 1 Tobaksfritt att motivera och ge råd 9-10 dec 2014 Psykolog Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering Bild 2 Förhållningssättet Motiverande samtal kännetecknas av: Patientens egen

Läs mer

En studie om hälsa och livsvillkor. Tobaksbruk Rapport 1999:3

En studie om hälsa och livsvillkor. Tobaksbruk Rapport 1999:3 Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Tobaksbruk Rapport 1999:3 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar GÖRAN BOËTHIUS Jämtlands läns landsting Tobaksenheten,

Läs mer

BILAGA 1. Rökfri arbetstid. rapport enkätundersökning 2012-04-01

BILAGA 1. Rökfri arbetstid. rapport enkätundersökning 2012-04-01 BILAGA 1 Rökfri arbetstid rapport enkätundersökning 2012-04-01 Rökfri arbetstid Policybeslut för rökfri arbetstid är ett led i kommunernas, landstingens och de fackliga organisationernas gemensamma strävan

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Rökfritt liv. - en litteraturlista

Rökfritt liv. - en litteraturlista Rökfritt liv - en litteraturlista Sjukhusbiblioteken i Värmland 2008 Agerberg, Miki Kidnappad hjärna : en bok om missbruk och beroende. 2004 Idag vet forskarna mycket mer än för bara tio-femton år sedan,

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

TOBAK. 12 000 onödiga dödsfall varje år ditt nej kan göra skillnad En samtal med föräldrar med barn i skolan

TOBAK. 12 000 onödiga dödsfall varje år ditt nej kan göra skillnad En samtal med föräldrar med barn i skolan TOBAK 12 000 onödiga dödsfall varje år ditt nej kan göra skillnad En samtal med föräldrar med barn i skolan Samtal om Andel unga som brukar tobak Varför och vilka brukar tobak? Varför bör unga inte bruka

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Bilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10

Bilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10 Bilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10 Kommunledningskontoret Anna Andersson Rapport om tobaksfri arbetstid och rökfri arbetstid En viktig del för kommunen som arbetsgivare är att skapa en

Läs mer

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Innehåll 3 INLEDNING 4 Tobak eller hälsa 6 Värdet av att slippa tobak 8 Du kan vara en förebild och ett stöd 9 Visst kan du ta upp frågan

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Kartläggning. Rökfri arbetstid

Kartläggning. Rökfri arbetstid Kartläggning inför införandet av Rökfri arbetstid 2008-05-25 Linn Malmer Samordnare för drogförebyggande arbete Sammanfattning Användningen av tobak är än i dag det enskilt största folkhälsoproblemet i

Läs mer

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 En tobaksfri generation Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 Länkar http://www.lakemedelsverket.se/alla-nyheter/nyheter-2013/e-cigaretter-med-nikotin-ar-vanligtvis-lakemedel/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/

Läs mer

Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting

Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting Version: 1 Ansvarig: Elin Khokhar, Anna Nicolaisen, Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Rökfri arbetstid på agendan i Sveriges kommuner

Rökfri arbetstid på agendan i Sveriges kommuner Rökfri arbetstid på agendan i Sveriges kommuner Resultat från enkätundersökning 2009 Reviderad version 2009-05-29 2 (16) Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen Historia Människor har rökt sedan förhistorisk tid. Tobak och en rad hallucinogena droger röktes över hela Amerika så tidigt som 5000 f.kr. som en del av shamanistiska ritualer. Rökning i Amerika hade

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Tandvårdspersonalens tobaksvanor och tobaksförebyggande arbete

Tandvårdspersonalens tobaksvanor och tobaksförebyggande arbete Tandvårdspersonalens tobaksvanor och tobaksförebyggande arbete En enkätundersökning vid Folktandvården Lidköping 2003 Författare: Margaretha Friberg, leg tandhygienist Folktandvården Magasinsgatan, Lidköping

Läs mer

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012 31.1.2014 www.thl.fi/gyts 1 Bakgrund GYTS-studien utreder 13 15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak och operation Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16 Beslut vid regeringssammanträde den 19 februari 2015 Utvidgning av och förlängd

Läs mer

Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare

Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare !! Över 30 år av tobaksförebyggande arbete 1979 2011 Sverige ett av världens bästa länder på att inte röka! Vuxenbefolkning Män 10% dagligrökare Kvinnor 12%

Läs mer

Det är dags nu! Vill du veta mer och/eller engagera dig i opinionsbildningen, kontakta:

Det är dags nu! Vill du veta mer och/eller engagera dig i opinionsbildningen, kontakta: Vill du veta mer och/eller engagera dig i opinionsbildningen, kontakta: Göran Boëthius, boethius@tobaksfakta.se Ordförande, Tobaksfakta oberoende tankesmedja Projektledare för det nationella opinionsbildningsarbetet

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Föräldramöte Tobak. Vad tror du är den vanligaste orsaken till att de flesta ungdomar inte röker eller snusar?

Föräldramöte Tobak. Vad tror du är den vanligaste orsaken till att de flesta ungdomar inte röker eller snusar? 1 (7) Föräldramöte Tobak 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: Att föräldrarna får tillfälle att diskutera med varandra om hur de kan påverka sina barn att inte börja röka samt se möjligheter till samarbete

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer