Valfrihetens LOV. En studie om vad Lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Valfrihetens LOV. En studie om vad Lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna."

Transkript

1 Valfrihetens LOV En studie om vad Lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna. Ingrid Hjalmarson Sven Erik Wånell Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2013:01 ISSN

2

3 FÖRORD Denna rapport syftar till att ge en bild över aktuell forskning och studier om Lagen om valfrihet (LOV). Fokus är på hemtjänsten. Äldrecentrum har tidigare studerat vad kundval betyder för den enskilde omsorgstagaren. Det har nu gått snart tio år sedan dessa studier, och under denna tid har LOV införts. Det har därför varit intressant för oss att se hur kundvalet utvecklats. Rapporten bygger vidare på Äldrecentrums tidigare studier och på ett antal nationella rapporter och kunskapsöversikter. En förhoppning är att denna rapport ska kunna bidra till det goda samtalet om utvecklingen av en vård- och omsorg som sätter den äldre i centrum. Studien visar på att LOV liksom införandet av en värdegrund i Socialtjänstlagen är två steg på vägen att ge den äldre ett självbestämmande över sin omsorg, men att det också återstår mycket för att förverkliga den visionen. Rapporten har tagits fram av utredarna Ingrid Hjalmarson och Sven Erik Wånell. Faktainnehållet har granskats av forskningsledaren Lennarth Johansson och undertecknad. Stockholm Chatrin Engbo Direktör Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 FRÅN ALLT I EGEN REGI TILL MÅNGFALD AV UTFÖRARE... 3 New public management ett nytt sätt att förmedla offentliga tjänster... 4 Beställare och utförare... 4 Konkurrensupphandlingens decennium... 5 Kundval betraktades som förutsättning för valfrihet... 6 Snabb ökning av privat drift under 2000-talet... 7 LAGEN OM VALFRIHETSSYSTEM (LOV)... 8 Motiven för lagen om valfrihetssystem... 8 Vad innehåller lagen om valfrihet?... 8 Skillnaden mellan LOU och LOV Allt fler kommuner tillämpar LOV Omvärldsförändringar LAGEN I PRAKTIKEN DEN ENSKILDES VAL Välja utförare Den enskildes möjlighet att välja och välja om Hinder för att välja Gynnas vissa grupper? KOMMUNERNAS ROLLER Biståndshandläggarens roll Förfrågningsunderlaget Kommunens skyldighet att följa upp FÖRETAGENS FÖRUTSÄTTNINGAR Etableringsfrihet Kraven på ekonomisk kapacitet Konkurrensneutralitet Ersättningsnivåerna HUR HAR LOV PÅVERKAT HEMTJÄNSTEN? Påverkar LOV kvaliteten? Påverkar LOV arbetsmiljön? Ökar eller minskar kostnaderna? Samverkan Olika förutsättningar i glesbygd och tätort DISKUSSION BRUKAREN I CENTRUM... 37

6 Öka inflytandet via lagstiftning Samverkan försvåras av många aktörer LAGENS TILLÄMPNING Tillgänglighet och mångfald? Kvalitet? Effektivitet? ETABLERINGSFRIHET OCH KRAV PÅ FÖRETAGEN STYRA MED ERSÄTTNINGEN STÖD ATT VÄLJA MER KUNSKAP KRÄVS REFERENSER BILAGA ANDEL SOM HAR HEMTJÄNST FRÅN PRIVAT UTFÖRARE I STOCKHOLMS LÄN... 46

7 SAMMANFATTNING Lagen om valfrihetssystem (LOV), som trädde i kraft 2009, infördes för att stimulera kommuner och landsting att införa kundval. Denna rapport bygger på Äldrecentrums studier, andra svenska studier och kunskapsöversikter. Syftet med rapporten är att belysa lagens tillämpning med fokus på hemtjänsten. LOV reglerar förhållandet mellan en kommun och utförare som vill etablera sig inom ramen för ett valfrihetssystem. Med lagen vill regeringen sätta brukaren i fokus, bidra till maktförskjutning från politiker och tjänstemän till medborgare, ge ökad valfrihet och ökat inflytande, fler utförare och större mångfald och därmed bättre kvalitet på tjänsterna. Enligt LOV ska alla landsting sedan den 1 januari 2010 ha vårdval i primärvården. I landstingens övriga verksamheter och i kommunernas verksamheter är det upp till varje kommun eller landsting att utforma och införa system enligt LOV. I december 2012 tillämpade 133 kommuner LOV och ytterligare 42 kommuner hade fattat beslut om att införa LOV. Där LOV tillämpas kan alla företag som uppfyller de villkor kommunen ställt upp bli godkända som utförare. Ersättningen för tjänsten är fast och lika för alla utförare. Brukarna av tjänsterna har enligt LOV möjlighet att välja bland utförarna i kommunens kundvalssystem men kan inte bestämma över tjänstens innehåll, när den utförs eller av vem. Den enskilde De flesta äldre ser det som positivt att kunna välja och att kunna byta hemtjänstenhet även om flera studier visar att det är få äldre som aktivt väljer utförare. Samtidigt visar olika studier att det är svårt för många äldre att välja. Det handlar ofta om personer som behöver anpassa sig till att inte längre kunna klara sig själva. Speciellt svårt är det att göra ett val när hjälpbehov uppstår akut eller för personer med demenssjukdomar eller andra former av kognitiv svikt. Kommunernas och landstingens roller Landstingen och kommunerna finansierar tjänsterna och prissätter dem. De ansvarar för förfrågningsunderlagen och för att reglerna om konkurrensneutralitet i LOV följs. Kommunerna och landstingen ansvarar också för att allmänheten har tillgång till saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig information om utförarna. Stockholms stad har många utförare, cirka 235 hemtjänstenheter (januari 2013). De redovisar information om sig på stadens hemsida (Jämför service). En genomgång visade att företagens presentationer ofta liknar varandra. Kommunerna och landstingen ansvarar även för att det finns ickevalsalternativ för de som inte kan eller vill välja samt för att följa upp kvaliteten. De ska också samverka för att förbättra insatserna och hushålla 1

8 med samhällets resurser. För kommunerna tillkommer uppgiften att ansvara för myndighetsutövningen. Konkurrensneutralitet Lagens syfte är att det ska råda konkurrensneutralitet mellan de kommunala enheterna och företagen. Det är en fråga som uppmärksammas av företrädare för företagen. Det finns en oro att kommunerna ska favorisera de egna enheterna. Konkurrensverket pekar på behovet av tillsyn för att hindra att konkurrensen snedvrids genom att företagen underpresterar och avviker från avtalsreglerade grundkrav angående kvaliteten. Samtidigt har privata företag till skillnad mot kommunala enheter rätt att utföra tilläggstjänster. Effekterna av LOV I rapporten beskrivs också vilka effekter som tillämpningen av LOV har fått. En fråga som uppmärksammas i flera studier är vad det innebär att brukaren är i centrum. Räcker det att bara få välja vilket företag som utför hemtjänsten? Ett viktigt syfte med LOV var att genom ökad mångfald, nå bättre kvalitet. Det har inte gått att finna någon forskning som belyser om dessa förhållanden har uppnåtts. Ett område som uppmärksammas är att valfrihetssystem gynnar resursstarka individer i förhållande till mer resurssvaga. Ett annat område gäller risker förknippade med att ha ett stort antal utförare. Bland annat uppmärksammade Socialstyrelsen i en rapport 2011 att många utförare försvårar för vårdgivarna att samordna vården och omsorgen. Något som är avgörande för kvaliteten för vården och omsorgen om allra mest sjuka. Kunskapen om vilka kostnadsmässiga konsekvenser som LOV har fått är ännu begränsade. Tecken tyder dock på att konkurrensutsättning bidrar till att öka kostnaderna. Anledningen är att många aktörer ger till ökade transaktionskostnader, kostnader för information och uppföljning, fler och längre resor samt försvårar och fördyrar samverkan mellan vårdgivare. 2

9 INLEDNING Syftet med denna rapport är att ge en kunskapssammanställning över lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV), dess syften och belysa förutsättningarna för att uppnå dem och i vilken mån man kan uttala sig om lagen uppnått sina syften. Har de enskildas inflytande över sitt liv stärkts och har kvaliteten i äldreomsorgen förbättrats? Har mångfalden bland utförarna ökat i form av att det uppstått olika alternativ vad gäller t.ex. inriktning på olika grupper av omsorgstagare eller olika sätt att utföra insatserna på? Med ledning av studier Äldrecentrum genomfört och svenska studier och forskningsöversikter från de senaste sex åren är ambitionen att belysa hur LOV tillämpas och vilken betydelse lagen haft för den enskilde äldreomsorgstagaren. Fokus i denna rapport är på hemtjänsten. BAKGRUND Inledningsvis belyser vi utvecklingen, från 1980 talet då i stort sett all hemtjänst var i egen regi till dagens situation. Från allt i egen regi till mångfald av utförare Utvecklingen, från 1980-talet fram till nu, har inneburit stora förändringar för hemtjänsten. En ambition har varit att möjliggöra för fler äldre att bo kvar i sina hem. Den så kallade kvarboendeprincipen har varit ledstjärna för äldreomsorgen allt sedan ett riksdagsbeslut 1956, men förutsättningarna för äldre att bo hemma skapades först från mitten av 1980-talet i takt med att hemtjänst och hemsjukvård byggdes ut och den avancerade hemsjukvården i hemmet utvecklades. Andra förändringar som har påverkat utvecklingen inom hemtjänst är att vårdtiderna på sjukhus har förkortats och fler äldre lever med sjukdomar tack vare en förbättrad sjukvård. En lägre andel äldre bor i särskilt boende i jämförelse med för 20 år sedan. De insatser som åläggs hemtjänst har som en följd av detta blivit alltmer komplexa och omfattande och förutsätter samarbete mellan hemtjänst och hemsjukvård. På 1980-talet drevs i princip all hemtjänst i Stockholms stad i kommunal regi. Blomsterfonden och Isaac Hirschs seniorbostäder erbjöd i begränsad omfattning hemtjänst i egen regi för sina hyresgäster. Det fanns också några enskilt drivna ålderdomshem och sjukhem, såsom Danvikshem, Borgerskapets Änkehus, Stockholms sjukhem och Stora Sköndal. På samma sätt drevs vårdcentralerna i landstingets egen regi. Det gemen- 3

10 samma ansvaret för vård och omsorg, såväl för finansiering som utförande, var en självklarhet. New public management ett nytt sätt att förmedla offentliga tjänster Under 1980-talet introducerades nya tankar om ledning, styrning och organisering av kommunernas verksamhet, främst inspirerade av den så kallade New Public Managementrörelsen (NPM). NPM kan sägas innehålla ett kluster av idéer som är lånade från näringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. NPMrörelsen har sitt ursprung i en kritik mot det traditionella sättet att utöva styrning och förvaltning inom offentliga organisationer. Ledord i NPM:s världsomfattande reformrörelse är bättre effektivitet, mer värde för (skatte)pengarna och bättre styrning och uppföljning. Metoder som förespråkas för att nå dessa idealtillstånd är bl a konkurrensutsättning, privatisering, målstyrning och decentralisering. [ ] Idéerna om att konkurrensutsätta och marknadisera offentlig sektor vilket debatterades intensivt under 1990-talet är i dessa dagar också ett faktum inom denna sektor (IKE 2010). Tankarna att förmedla offentliga tjänster på ett marknadsliknande sätt står i konstrast mot de principer som gällde tidigare för att organisera offentlig verksamhet. Ett viktigt mål var att säkerställa en oväldig förvaltning. Inom offentlig förvaltning fanns en strävan efter att minska utrymmet för enskilda personer, både politiker och tjänstemän att berika sig på det allmännas bekostnad. Rättssäkra och rättvisa procedurer hamnade därmed i fokus för styrningen av förvaltningarna. (Kastberg 2010) Beställare och utförare För att kunna införa marknadsliknande styrformer i kommunerna och i landstingen krävdes att de kommunala förvaltningarna delades i två delar. En del där den verksamhet som skulle utföras beställdes och en del där tjänsterna utfördes. För äldreomsorgen innebar detta att den tidigare funktionen som hemvårdsassistent, med ett ansvar såväl för myndighetsutövningen som för att arbetsleda de vårdbiträden som utförde hemtjänsten, delades i två delar. De som arbetade med myndighetsutövning blev biståndshandläggare och ingick i beställarorganisationen. De andra blev enhetschefer inom utförarorganisationen. En ändring i kommunallagen 1991 gav kommunerna rätt att låta privata verksamheter ta över utförandet av tjänsterna. Lagändringen utgör den formella grunden för välfärdstjänster i privat regi (Szebehely 2011). 4

11 Konkurrensupphandlingens decennium Efter valet 1991 fick Sverige en ny regering, som slog fast fyra stora uppgifter som skulle dominera regeringens arbete under denna mandatperiod. Den tredje av dem var att förbättra vår välfärd och sociala omsorg genom den valfrihetsrevolution i välfärdspolitiken som vi kommer att inleda och genom särskilda insatser för de sämst ställda (Regeringsförklaringen 4 oktober 1991). Ett första steg mot öppna marknader för offentliga tjänster var att kommunerna började handla upp entreprenader för olika tjänster. I början av 1990-talet etablerade sig många mindre lokala företag, som efter hand köptes upp av större företag med hela landet som verksamhetsområde. Innehållet i entreprenadavtalen breddades från servicetjänster som matdistribution och städning till hela verksamheter där vård och omsorg också ingår. Stockholms stad, en av föregångskommunerna Kommunfullmäktige i Stockholms stad beslutade 1993 att genomföra ett program för konkurrensutsättning av stadens olika verksamheter. Ambitionen var att 20 procent av stadens verksamhet skulle konkurrensutsättas årligen med start Målet var således att all verksamhet skulle vara konkurrensutsatt inom en femårsperiod. Efter valet 1994 skiftade majoriteten i staden och en koalition bildades mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Koalitionen beslöt den 16 december 1994 att avbryta konkurrensprogrammet i avvaktan på en utvärdering av programmets effekter. Utvärderingen genomfördes av Institutet för Kommunal Ekonomi (IKE) vid Stockholms Universitet (Jonsson 1996). Den visade positiva effekter och den 20 maj 1996 antog kommunfullmäktige en ny strategi för konkurrensutsättning benämnd Upphandling Utgångspunkterna i denna policy var att: Rätt utformad och genomförd anbudsupphandling leder generellt sett till att stadens verksamheter kan förbättras. Rätt utformad och genomförd anbudsupphandling är förenlig med principerna för den generella välfärdspolitiken och andra väsentliga politiska mål för de kommunala verksamheterna. Andra viktiga utgångspunkter i policyn var kvalitetskrav på upphandlade tjänster, användarsamråd och användarinflytande, information till anställda och utnyttjande av de anställdas erfarenheter vid förfrågningsunderlag samt vid utformandet av anbud från egen regi, insyn m.m. Fram till valet i september 1998 fungerade upphandlingspolicyn Upphandling 1996 som gällande styrdokument. Efter valet 1998 antogs den 26 april 1999 en ny policy Upphandling, konkurrens och valfrihet av de borgerliga partier som då hade majoriteten i kommunfullmäktige. Enligt denna policy skulle all verksamhet som inte innefattade strategiska ledningsfunktioner eller myndighetsutövning upphandlas i konkurrens. Målet 5

12 var att säkerställa önskad kvalitet samtidigt som kostnaderna skulle pressas. Samtliga nämnder var ålagda att årligen redovisa en aktivitetsplan för upphandlingen i konkurrens. I programmet ingick även att underlätta för de anställda i kommunala enheter att knoppa av verksamheter genom att starta eget och driva enheterna vidare, i privat regi på uppdrag av Stockholms stad (Stockholms stad 2004). I en uppföljning 2002 av två avbrutna upphandlingar (Hjalmarson 2003) konstateras inledningsvis att avbrutna entreprenadupphandlingar är en relativt ny företeelse inom äldreomsorgen. Att kommunen anser att samtliga inkomna anbud är för höga och istället ger uppdraget till den egna verksamheten. Under en rad år på 90-talet kunde anbudsupphandlingen ge mer äldreomsorg för pengarna. Har vi plötsligt kommit till vägs ände, där det inte längre går att pressa kostnaderna ytterligare? Vi kanske inte ens kan bedriva verksamheten inom de ramar som redan finns? Kvalitet och valfrihet betonas Under början av 2000-talet framstod problemen med upphandling i konkurrens allt mer tydligt, och kritiken kom både från beställare och från utförare. Ersättningsnivåerna hade hamnat så lågt att det inte fanns någon koppling mellan de kvalitetskrav nämnderna ställde och de medel som ställdes till förfogande. Kontraktstiderna innebar att verksamheten påverkades negativt inför varje ny konkurrensutsättning. Redan ett år innan avtalstidens slut fanns det risk för att utbildnings- och utvecklingsverksamhet avstannade. Entreprenörer kunde vara tveksamma till långsiktiga investeringar, t.ex. i personalens kompetens, och skifte av entreprenör vid ny upphandling var negativt för kontinuiteten i arbetet. Tankar föddes om att låta entreprenörerna driva en verksamhet där kontinuitet fick väga tyngre än anbudstider, och där den enskilde skulle kunna bli kunden i stället för kommunen. Att anbudsgivarna skulle tävla med kvalitet, inte priset, var en av de idéer som framfördes av såväl (M) som (S). Frågan om olika utförare blev mindre politiskt kontroversiell. Upphandlingarna skulle gå från att vara prisstyrda till kvalitetsstyrda, något som är betydligt mer komplext. Kundval betraktades som förutsättning för valfrihet Norén (2003) menar att svenska kundvalsmodeller innebär att politikerna utnyttjar medborgarnas aktiva val för att organisera offentlig verksamhet och att det är ett avsteg från den tidigare planeringsorienterade hierarkiska modellen. Enligt Norén bygger styrning med valfrihet på tre principer. De är att man bejakar medborgarnas egenintresse, att det finns fristående producenter som konkurrerar med varandra och en autonom organisering. Kommunernas uppgift är att skapa spelregler som gör att valfriheten kan utövas, konkurrens uppstå och negativa effekter förhindras. 6

13 De offentliga marknaderna kallas ofta kvasimarknader för att skilja dem från andra marknader. Ferlie et al (1996) pekar på fem olika aspekter där de offentliga marknaderna skiljer sig ifrån den privata sektorn. De är 1. att offentliga sektorns organisationer inte syftar till att göra vinst 2. vad som produceras inom offentlig sektor bestäms av politiska beslut 3. den offentliga sektorn har en starkare reglering av att kunder ska behandlas lika 4. verksamheten är skattefinansierad och resurserna förmedlas via politiska prioriteringar 5. personalgrupperna inom offentlig verksamhet är professionella yrkesutövare med lång utbildning och stark ställning En annan egenskap hos tjänsterna på de offentliga marknaderna är att det finns en lag som ålägger kommunerna, landstingen eller staten, att tillhandahålla tjänsterna till medborgarna. Enligt Besley och Ghatak 2003 kännetecknas offentliga tjänster av att det är tjänster som staten har ett särskilt ansvar för eftersom det inte går att förlita sig på att marknaden ska tillhandahålla dem i tillräcklig utsträckning. ( Kastberg 2011) Syftet med kundvalsmodellen i Stockholms stad var enligt tjänsteutlåtande till Stockholms kommunstyrelse (dnr /01) att ge brukarna möjlighet att välja mellan olika utförare av de tjänster, som biståndsbeslutet berättigar till. Kundvalsmodellen skall vara så konstruerad att den ger förutsättningar för att en mångfald av utförare skall kunna etablera sig och ge förutsättningar för konkurrens och kvalitet inom området. Snabb ökning av privat drift under 2000-talet Först ut att införa kundval var Nacka kommun, där denna form introducerades redan Stockholms stad införde kundval i hemtjänsten Stockholms stad aktualiserade i samband med detta hos regeringen att det fanns oklarheter i lagstiftningen kring hur en kundvalsmodell kan utformas för att inte strida mot regelverket för offentlig upphandling. Pensionärerna kan sedan dess välja vilken hemtjänstenhet som ska utföra hjälpen. Motiven för reformen var både att ge de äldre ett ökat inflytande och att stimulera utvecklingen inom hemtjänsten, bland annat genom ökad konkurrens. Under de första tio åren av 2000-talet har utvecklingen mot att allt mer av hemtjänsten utförs av privata aktörer varit snabb. Den 1 oktober 2001 var andelen som hade privat utförare av hemtjänst åtta procent av omsorgstagarna i hela landet, likaså åtta procent av all beviljad tid. I Stockholms stad var motsvarande andel 26 resp. 27 procent, i hela Stockholms län 20 resp. 22 procent (högst låg Nacka med 40 %). Den 1 oktober 2011 var andelen i riket 16 procent av omsorgstagarna och 20 procent av den beviljade tiden. I Stockholms stad var motsvarande andel 59 resp. 64 7

14 procent 1. I hela Stockholms län var den 50 resp. 56 procent (lägst: Botkyrka 1 %, Nykvarn, Sigtuna, Upplands-Bro, Vaxholm 0 %; högst Nacka med 100 %, se figur 1 och tabell 6 i bilaga 1). Ökningen av privata aktörer avser främst företag som drivs med vinstsyfte, medan non-profitverksamheternas andel av äldreomsorgen är relativt oförändrad över perioden , ca 2-3 procent. (Szebehely 2011). Lagen om valfrihetssystem (LOV) Motiven för lagen om valfrihetssystem LOV trädde i kraft 2009 och är ett alternativ till lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Någon av dessa båda lagar måste väljas om kommunen inte driver verksamheten i egen regi. Lagen infördes för att klarlägga rättsläget och för att stimulera kommuner och landsting att införa kundval. Valfrihetssystemen ska ge medborgarna möjligheten att välja mellan olika leverantörer av tjänster inom vård och omsorg. De förväntas ge incitament till att utbudet anpassas till den enskildes önskemål och att mångfald och kvalitet på så vis främjas. Ett medel för det är att skapa möjligheter för privata företag och organisationer att utföra tjänster som kommunen eller landstinget tidigare ensamma utfört i egen regi. I betänkandet LOV att välja (SOU 2008:15) redovisas utredarens uppdrag som främst att undersöka förutsättningarna för att ge äldre personer och personer med funktionsnedsättning en utökad möjlighet att välja utförare av socialtjänstinsatser. I regeringens proposition (2008/09:29) anför föredragande statsrådet att LOV är en del av strävandet att sätta brukaren i fokus, maktförskjutning från politiker och tjänstemän till medborgare, ökad valfrihet och ökat inflytande, fler utförare och större mångfald. Genom det ökade brukarinflytandet ökar också kvaliteten på tjänsterna. Ett annat skäl till lagförslaget är att rättsläget har varit oklart om hur valfrihetsmodeller förhåller sig till upphandlingslagstiftningen (prop. sid 54). Vad innehåller lagen om valfrihet? LOV gäller vissa tjänster inom hälsovård och socialtjänst, som primärvård inom landstingen och äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning inom kommunerna. Alla landsting ska sedan den 1 januari 2010 ha valfrihetssystem. Det kallas ofta vårdval i primärvården. I landstingens övriga verksamhet och i kommunernas verksamhet är det upp till varje kommun eller landsting att utforma och införa system enligt LOV. 1 Jämförelserna över tid är osäkra eftersom socialtjänststatistiken för hemtjänst förändrades 2007, då inkluderades matleveranser och trygghetslarm i hemtjänst. 8

15 Av lagen framgår att med valfrihetssystem avses ett förfarande där den enskilde har rätt att välja den leverantör som ska utföra tjänsten och som en upphandlande myndighet godkänt och tecknat kontrakt med (kap 1 1). Lagen ger landstinget/kommunen skyldighet att lämna information, om samtliga leverantörer som myndigheten tecknat kontrakt med, till de enskilda personer som ska välja. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig (kap 9 1). För den som inte väljer ska landstinget respektive kommunen tillhandahålla ett så kallat ickevalsalternativ (9 kap. 2). Kommunerna och landstingen ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt (1 kap 2 ). Det är tillåtet att ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor (4 kap. 2). Däremot är det inte tillåtet att ställa som villkor att en utförare ska ha en bestämd juridisk form för att få lämna en ansökan (5 kap 1). Landstinget/kommunen kan utesluta en sökande bl.a. om denne gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta (7 kap. 1 mom. 4). Andra uteslutningsskäl är t.ex. att leverantören är försatt i konkurs eller liknande, inte skött inbetalningar av skatt eller socialförsäkringsavgifter eller lämnat felaktiga uppgifter (LOV 7 kap 1 ). Den upphandlande myndigheten ska godkänna alla sökande som uppfyller de krav som angetts i annonsen och förfrågningsunderlaget och som inte uteslutits av skäl som finns i kap 7 1 (kap. 8, 1). LOV ger således företag etableringsfrihet inom de ramar lagen anger och de krav kommunen ställt upp i anbudsförfrågan, att utföraren inte är försatt i konkurs eller liknande I propositionen (2008/09:29 sid 73) tydliggörs att den ansvariga nämnden har ansvaret för hur verksamheten bedrivs oavsett om det är i egen regi eller upphandlat via LOU eller LOV. I propositionen varnar regeringen för att ställa för höga krav, eftersom det innebär att färre externa utförare kommer att vara intresserade och ha möjlighet att uppfylla kraven. Med för många och för höga krav riskerar man en likritning av verksamheterna och att mångfald motverkas. Regeringen är dock tydlig med att kravet på att insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) ska vara av god kvalitet måste uppfyllas. Regeringen konstaterar samtidigt att, Arbetet med kvalitetsfrågor inom socialtjänsten är [ ] synnerligen komplicerat och det råder total enighet bland myndigheter och forskare att det troligen återstår ett mångårigt arbete innan trovärdiga, och av alla aktörer accepterade, kvalitetskriterier kan presenteras och innan man har lyckats ringa in vilka kvalitetsaspekter som har en sådan angelägenhetsgrad att de bör preciseras i nationella kvalitetskrav. Kommunen ska behandla alla aktörer lika, ingen får gynnas eller missgynnas. Alla krav som ställs i förfrågningsunderlaget ska vara rimliga i förhållande till de mål som eftersträvas. Enligt regeringens mening bör 9

16 högre krav kunna ställas avseende t.ex. ekonomisk kapacitet och omvårdnadskompetens på en leverantör som tillhandahåller ett särskilt boende än på en leverantör som tillhandahåller vissa hemtjänstinsatser (prop 2008/09:29 sid 62). Regeringens bedömning är att i de kommuner och landsting som väljer att införa valfrihetssystem enligt LOV kommer små företag och i synnerhet kvinnors företagande att främjas. Antalet små företag kommer att öka och en större mångfald av företag och organisationer som tillhandahåller vård- och omsorgstjänster kommer att finnas på marknaden (a.a. sid 132). Önskan att få fler aktörer och främja kvinnligt företagande gör att regeringen såg det som önskvärt att det ska gå att börja bedriva företag i liten skala. För att detta ska vara möjligt bör kommuner och landsting utforma sina förfrågningsunderlag så att även mindre företag kan uppfylla kraven (a.a. sid 62). Skyldigheten att utse utförare för den som inte väljer själv Den upphandlande myndigheten ska tillhandahålla ett så kallat ickevalsalternativ för den enskilde som inte väljer leverantör (LOV 9 kap 2 ). Av propositionen framgår att för vissa typer av tjänster kan den upphandlande myndighetens egenregiverksamhet vara det bästa ickevalsalternativet, eftersom huvudansvaret för verksamheten trots allt ligger på myndigheten (prop 2008/09:29 sid 99). Skillnaden mellan LOU och LOV LOV tillkom bl.a. för att möjliggöra modeller där det är kunden/vårdtagaren som väljer utförare, inte kommunen, och ge utförarna långsiktighet. LOU ansågs ha nackdelar när den används inom vård och omsorg. Entreprenaden är tidsbegränsad, vilket motverkar kontinuitet, liksom långsiktiga satsningar på t.ex. personalens kompetensutveckling. Verksamhetsutveckling riskerar att stanna av när entreprenadtiden närmar sig sitt slut och ny upphandling ska ske. När upphandling sker i syfte att få en priskonkurrens kan det innebära att kvalitetshänsyn inte kommer i första rummet. Omsorgstagaren hade inget inflytande alls på vem som skulle bli ny ansvarig för det särskilda boendet eller hemtjänsten. LOV innebar på alla dessa punkter ett nytänkande. Den grundläggande skillnaden mellan LOU och LOV är att enligt LOU träffar en kommun eller ett landsting efter upphandling i konkurrens avtal med en viss utförare om att bedriva viss tjänst, t.ex. att utföra hemtjänst i viss del av kommunen. Kontraktet avser viss tidsperiod, varefter ny anbudsupphandling ska genomföras. När LOV tillämpas kan alla företag som uppfyller de villkor kommunen/landstinget ställt upp bli godkänd utförare, och valet av företag är då den enskilde omsorgstagarens. Företagen garanteras således inga volymer, men har inom ramen för de kvalitetskrav som ställs etableringsfrihet. I upphandling enligt LOV är priset för tjänsten 10

17 fastställd, och lika för alla utförare. LOV skapar jämfört med LOU bättre förutsättningar för långsiktighet och kontinuitet. Annonsering Alla valfrihetssystem annonseras på Där finns alltid uppdaterad information om de valfrihetssystem som är igång i landets kommuner och landsting. Där finns också kommunernas och landstingens annonser om sina valfrihetssystem. Annonserna ska enligt LOV vara tillgängliga för alla och kostnadsfria att läsa. Av annonserna framgår vilka krav kommunen eller landstinget ställer på den leverantör som vill bli godkänd i ett valfrihetssystem. Det är löpande annonsering, det vill säga, en leverantör kan när som helst lämna in ansökan att bli godkänd. Allt fler kommuner tillämpar LOV Socialstyrelsen följer utvecklingen av valfrihetssystem i de kommuner som under åren beviljats stimulansbidrag för att förbereda och utveckla valfrihetssystem i enlighet med LOV. Uppföljningen visar att 45 kommuner hade valfrihetssystem i mars 2010 jämfört med 133 kommuner december Ytterligare 42 kommuner var i december 2012) i färd med att införa valfrihetssystem (Socialstyrelsen, 2013). I 35 kommuner fanns i december 2012 ett beslut om att inte införa valfrihetssystem enligt LOV (Socialstyrelsen 2013). Sjutton av dessa kommuner är glesbygdskommuner, men här finns också en storstadskommun (Malmö). Tjugoen kommuner angav i Socialstyrelsens enkät 2011 politiska skäl. Några glesbygdskommuner hänvisar till att det är svårt få lokala aktörer, och att de stora aktörerna som Carema och Attendo inte är intresserade av att etablera sig i kommunen (Socialstyrelsen, 2012). Göteborgs stad har ännu inte bestämt sig för om LOV ska införas. Tabell 1. Utvecklingen i landets 290 kommuner av användandet av LOV mars-10 okt-10 dec-11 dec-12 Kommuner som inte beslutat om valfrihetssystem enligt LOV Kommuner som är på väg att införa valfrihetssystem enligt LOV Kommuner som har valfrihetssystem enligt LOV i drift Kommuner som fattat politiskt beslut om att inte införa LOV Kommuner som inte ansökt om stimulansbidrag Källa: Socialstyrelsen 2012 och

18 Av de 133 kommuner som till och med 2012 hade beslutat att tillämpa LOV avsåg valfriheten all hemtjänst i 97 kommuner och enbart serviceinsatser i 18 kommuner. I 25 kommuner som har ansvaret för hemsjukvård var också hemsjukvården inkluderad i valfriheten. Fyra kommuner tillämpade LOV även för särskilt boende (Socialstyrelsen 2013). Omvärldsförändringar Den genomsnittlige hemtjänstmottagaren 2010 skiljer sig mycket från den som hade hemtjänst Andelen äldre (65+) som har hemtjänst har minskat från 14 till 10 procent (hemtjänst i servicehus inräknat) från 1990 till Det har samtidigt skett en tydlig förskjutning, från de med lätta hälsoproblem till de som har betydande hälsoproblem. Färre får hjälp, men de som får hjälp får genomsnittligt sett fler timmar (Lagergren 2012). De som idag ska välja hemtjänst har således på grund av sina hälsoproblem andra förutsättningar att välja än de som fick hemtjänst för tjugo år sedan. Samtidigt har det genom avgiftssystemet för hemtjänst och bidrag via skatterabatt för hushållsnära tjänster uppstått ekonomiska incitament för äldre med goda inkomster att köpa de serviceinsatser de behöver som annars kan ingå i hemtjänsten. Äldre med låg pension betalar låg eller ingen avgift, medan äldre med hög pension kan få betala kommunens självkostnad för att utföra hjälpen om de har få timmar hjälp per månad. Det kan då bli billigare att själva betala tjänsten och få avdrag för hushållsnära tjänster, så kallat RUT-avdrag. 12

19 LAGEN I PRAKTIKEN Redovisningen av olika erfarenheter av LOV i detta kapitel utgår från de tre huvudintressenterna för kundvalssystem, som Konkurrensverket identifierar (2012). De är brukarna, kommunerna och utförarna. I det fjärde avsnittet redovisas vad som kan sägas om effekter av LOV. Fokus är på hemtjänsten. Den enskildes val Socialstyrelsen (2011) sammanfattar förutsättningarna för att enskilda individer ska kunna välja. De är att det finns utförare att välja emellan, d.v.s. mångfald att det är lätt att byta utförare att de tjänster som erbjuds är tydligt definierade och möjliga att följa upp att befolkning och patienter har tillgång till korrekt information som är lätt att komma åt och anpassad till den enskilde personens förutsättningar Ytterligare en förutsättning är att ersättningen för tjänsten följer den enskilde. Välja utförare LOV ger den enskilde möjlighet att välja bland de utförare som ingår i kommunens kundvalssystem. En förändring i Socialtjänstlagen (Kap 5, 5 tredje stycket, se nedan) avser att stärka den enskildes inflytande över vad som utförs, men inflytande över vem som gör vad ligger utanför det som LOV reglerar. Ett par studier Äldrecentrum gjort (Hjalmarson, 2003; Hjalmarson & Norman, 2004) av kundval i hemtjänsten visade att pensionärerna var nöjda med att få välja utförarenhet. Samtidigt visade resultaten att de inte tyckte att valet av vilken utförare som ger hjälpen var det viktigaste. Pensionärerna ville hellre ha inflytande över vilken hjälp de skulle få och hur den skulle utföras. Vilka personer som gav hjälpen var också av stor betydelse för brukarna. Viktigt är alltså att bevara kontrollen över vardagen trots behov av hjälp (Wikström 2005). I detta ingår att få välja vem som kommer hem till en, när denne ska komma och vad denne ska göra. Inget av detta regleras dock i LOV. Indirekt kan dock LOV antas öka möjligheten att påverka vem som kommer och vad som görs. Vetskapen finns hos utförarna att för att få det goda rykte som krävs för att få nya omsorgstagare måste de vara lyhörda för omsorgstagarna. 13

20 Brukare vill typiskt sett ha valfrihet över vad som ska utföras och hur ofta, snarare än vem som ska göra det. I den meningen kan valfrihetsreformen i någon mening upplevas som missvisande. Verklig valfrihet gäller först när brukarna får bättre inflytande om vilka tjänster som ska ingå i hemtjänsterbjudandet (Lundvall 2012). Vad man kan få hjälp med är en fråga för myndighetsutövning, biståndsprövning enligt socialtjänstlagen. LOV påverkar inte hur myndighetsutövningen utförs. Beslut om hemtjänst kan såväl vara detaljerad vad gäller vilka insatser som beviljas som mer generell, där större spelutrymme lämnas åt omsorgstagaren att använda beviljad tid. Genom ett tillägg i socialtjänstlagen, Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. (Kap 5, 5 tredje stycket; Lag 2010:427) har riksdagen tydliggjort att det också finns en önskan att omsorgstagarna ska ha inflytande över det som är det primära, i sin vardag hemma. Det finns ännu inga utvärderingar som visar effekterna av denna lagändring. Enligt en litteraturgenomgång Socialstyrelsen gjort är det få äldre som väljer utförare, men att de flesta ser det som positivt att kunna välja. Av svaren från omsorgstagare som refereras i denna studie framgår att äldre vill veta hur hemtjänsten kommer att fungera i vardagen, till exempel om personalen kommer den tid som bestämts eller hur vanligt det är med sjukfrånvaro. När de äldre berättar om hemtjänstinsatser som de redan har beviljats framgår även följande aspekter som viktiga: Många värderar relationen till personalen mycket högt. De enskilda vårdbiträdena är ofta mer betydelsefulla för de äldre än de olika utförarna. Personalen upplevs ofta som stressad och hinner bara göra det allra viktigaste. De äldre önskar så låg omsättning som möjligt bland personalen. Det är viktigt att utföraren informerar i förväg om det kommer ett nytt vårdbiträde och att personen då kan legitimera sig. Äldre vill gärna kunna nå personalen via telefon. Personalens kompetens är viktig. (Socialstyrelsen 2011 a) Den enskildes möjlighet att välja och välja om Positivt att få välja En tidig utvärdering av kundvalet i Stockholms stad visade att en stor majoritet av de intervjuade pensionärerna uppskattade möjligheten att få välja hemtjänstenhet, även de som inte hade valt själva. Pensionärerna framhöll möjligheten att kunna byta hemtjänstenhet som en positiv föränd- 14

Valfrihetens LOV. En studie om vad Lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna.

Valfrihetens LOV. En studie om vad Lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna. Valfrihetens LOV En studie om vad Lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna. Ingrid Hjalmarson Sven Erik Wånell Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

Läs mer

Valfri äldreomsorg vem företräder mig?

Valfri äldreomsorg vem företräder mig? Valfri äldreomsorg vem företräder mig? Några frågeställningar Att bestämma över sin vardag en självklarhet även om jag får en demenssjukdom? Lagen om valfrihet (LOV) syftar till att den äldre ska kunna

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Valfrihet med politiska våndor

Valfrihet med politiska våndor Valfrihet med politiska våndor Lagen om valfrihetssystem LOV Stefan Elg Allego AB www.allego.se De gemenskapsrättsliga principerna EGdirektiven Beslut 1 Beskriva vad Beskriva hur Beskriva när AVTAL Beslut

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 Policy för Konkurrensutsättning Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 1 Policy för konkurrensutsättning i Upplands-Bro kommun Bakgrund I kommunens

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Underleverantör kan anlitas för att utföra vissa uppgifter (städning, tvätt eller inköpsärenden) inom serviceinsatser.

Underleverantör kan anlitas för att utföra vissa uppgifter (städning, tvätt eller inköpsärenden) inom serviceinsatser. khoil, 6 OKONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1(5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Konkurrensneutralitet m.m. i VG Primärvård - Landvetter

Konkurrensneutralitet m.m. i VG Primärvård - Landvetter KKV1000, v1.1, 2009-06-18 BESLUT 2009-12-02 Dnr 446/2009 1 (7) Hälsans Hus Landvetter AB Milstensvägen 2 438 35 Landvetter Konkurrensneutralitet m.m. i VG Primärvård - Landvetter Beslut Konkurrensverket

Läs mer

1(7) Konkurrensprogram. Styrdokument

1(7) Konkurrensprogram. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Program Beslutad av Kommunfullmäktige 2012-10-31, 182 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av Eda kommun 3(7) Innehållsförteckning...4 1. Syfte... 4 2.

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst. Ingår i Almega

Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst. Ingår i Almega Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst Ingår i Almega Om Vårdföretagarna Arbetsgivar- och branschorganisation för privata vårdgivare inom vård och omsorg. Ingår i Almega. Cirka 1 900 medlemsföretag.

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006. Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Personlig service Ett diskussionsunderlag om självbestämmande inom hemtjänsten. Principer förtillgängligheddf DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Bakgrund Projekt Personlig service genomfördes mellan

Läs mer

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.

Läs mer

Policy. Policy för konkurrensprövning. Sida 1/5

Policy. Policy för konkurrensprövning. Sida 1/5 Sida 1/5 Policy för konkurrensprövning Inledning Öppenhet för alternativa driftsformer Ökad valfrihet, kvalitetsutveckling, kostnadseffektivitet Egen regi eller alternativ driftsform? Kommunens välfärdsverksamheter

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

KOMMUNKONTORET Henrik Ludvigsson DNR 249/2010

KOMMUNKONTORET Henrik Ludvigsson DNR 249/2010 KOMMUNKONTORET 2011-11-10 Henrik Ludvigsson DNR 249/2010 KOMMUNSTYRELSEN Införande av valfrihetssystem och tillämpning av lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, inom äldrenämnden för hemtjänst från och

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTREDNING - VALFRIHETSSYSTEM INOM ÄLDREOMSORGEN.. 3 1.1.1 Språkbruk... 3 1.2 LOV - Lagen om Valfrihetssystem... 3 1.2.1 Stimulansbidrag...

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Förfrågningsunderlag Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Bilagor: a) Avtal m avtalsbilagor 1-4 b) Blankett Ansökan om tillstånd att utföra servicetjänster c) Blankett Intyg d) Blankett

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

PM DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Fredrik Cederblom

PM DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Fredrik Cederblom 1(5) KS 2009/0141 Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem inom hemtjänst och familjerådgivning. Sammanfattning Socialnämnden beslutade den 24 augusti 2009, 132, att initiera ett ärende om införande

Läs mer

Vinnare och förlorare i äldreomsorgens valfrihetssystem

Vinnare och förlorare i äldreomsorgens valfrihetssystem Vinnare och förlorare i äldreomsorgens valfrihetssystem Äldreforskardag 6 mars 2013 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Forskarnätverk finansierat av NordForsk och FAS 2012-2014

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Utlåtande 2013:13 RV (Dnr /2012)

Utlåtande 2013:13 RV (Dnr /2012) Utlåtande 2013:13 RV (Dnr 327-984/2012) Överenskommelse om vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras närstående Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser Stenungsunds kommun Förfrågningsunderlag Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1. Allmänt om kommunen 3 1.2. Allmänt om LOV 3 2. OMFATTNING 3 2.1.

Läs mer

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-27 HSN 1308-0918 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden, Torsten Ibring 2013-09-03, p 20 Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten

Eget val inom hemtjänsten BRUKARE Eget val inom hemtjänsten Hur du som brukare väljer utförare inom hemtjänsten 1 VALET ÄR DITT! Från och med hösten 2011 inför Falköpings kommun eget val av utförare inom hemtjänsten enligt Lagen

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn

Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn Dnr 2015/0236 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Privat utförare... 2 3. Programmets omfattning... 2 4. Styr- och uppföljningsprocessen... 2 5.

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 (22)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 (22) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 (22) Socialnämndens arbetsutskott 2016-02-02 7 Uppdrag om LOV för korttidsvistelse och korttidstillsyn (SN 2016.001) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå

Läs mer

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Vinster i den privata vården i Malmö en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Inledning Den här rapporten handlar om våra gemensamma skattepengar och hur de används idag.

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK Regeringsbeslut 111:38 REGERINGEN Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN VLK Ink : 2008-04- 2 1 2008-04-10 S2008/3609/ST Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM (delvis) Doss Hand. Dnr Uppdrag att fördela stimulansbidrag

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Program för mål och uppföljning av privata utförare för mandatperioden 2015-2108 Antaget av fullmäktige 2016-09-15, 104, Dnr 2016/0042 KS.103 Innehållsförteckning 1. Lagstiftningen samt dess syfte och

Läs mer

Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott

Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott Tid: Torsdagen den 9 Oktober 2014, kl 13.15 Plats: Lilla Konfekten, Sidenvägen 7 D, Alingsås Ärendelista Val av justerare och tid för

Läs mer

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1 (7) INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1. Bakgrund/förutsättningar 1.1 Antalet äldre-äldre ökar De äldres andel i kommunen

Läs mer

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBILDNING Lotta Burenius 08 508 36 202 SID 1 (6) 2012-02-20 DNR 070101/2012 pm STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Program med anvisningar för uppföljning av privata utförare i Vellinge kommun

Program med anvisningar för uppföljning av privata utförare i Vellinge kommun 1 (7) Program med anvisningar för uppföljning av privata utförare i Vellinge kommun Ikraftträdande 2017-01-01 Bakgrund Enligt kommunallagen har kommunstyrelsen och nämnderna inom sitt verksamhetsområde

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Kommittédirektiv. Fritt val inom äldre- och handikappomsorgen. Dir. 2007:38. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2007

Kommittédirektiv. Fritt val inom äldre- och handikappomsorgen. Dir. 2007:38. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2007 Kommittédirektiv Fritt val inom äldre- och handikappomsorgen Dir. 2007:38 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att utreda förutsättningarna

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande:

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Svenskt demenscentrum

Läs mer

Kundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare

Kundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal eller privat utförare Innehåll Kundval Hemtjänst Hemsjukvård Privat utförare Kommunal utförare Valet Kommunens ansvar I 3 I 3 I 4 I 5 I 5 I 5 I 6 På följande

Läs mer

14 punkter för bättre konkurrensutsättning

14 punkter för bättre konkurrensutsättning SEPTEMBER 2014 14 punkter för bättre konkurrensutsättning Medlemsföretag, Rosa Tornet Vad småföretagen önskar att politiker och upphandlare alltid tänker på vid offentlig upphandling och pengasystem. Att

Läs mer

Lag om valfrihet tillämpning i Stockholms stads äldreomsorg

Lag om valfrihet tillämpning i Stockholms stads äldreomsorg STADSLEDNINGSKONTORET FÖRNYELSEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (12) 2009-02-03 Handläggare: Maria Laxvik Telefon: 08-50829424 Till kommunstyrelsen Lag om valfrihet tillämpning i Stockholms stads äldreomsorg

Läs mer

Program för uppföljning av privata utförare

Program för uppföljning av privata utförare Program för uppföljning av privata utförare Seminarium 2015 02 11 Lena Svensson, lena.svensson@skl.se Karin Tengdelius, karin.tengdelius@skl.se En bild av debatten Vårdskandaler Vinster Internationella

Läs mer

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd

Läs mer

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen SIDAN 1 Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen Kundval- /valfrihetssystem Hemtjänst 1 januari 2002 Ledsagning och avlösning 1 januari 2002 Vård- och omsorgsboende 1

Läs mer

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun 2 Inledning I denna policy anges riktlinjer för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun. Policyn ska vara ett stöd för nämnder,

Läs mer

Valfrihetssystem för hemtjänst. Lokala pensionärsråden

Valfrihetssystem för hemtjänst. Lokala pensionärsråden Valfrihetssystem för hemtjänst Lokala pensionärsråden Vad har beslutats? Kommunfullmäktige fattade i juni 2015 beslut om att Göteborgs Stad ska införa ett valfrihetssystem för de som har hemtjänst. Valfrihetssystemet

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten. Information till dig som vill bli utförare av hemtjänst

Eget val inom hemtjänsten. Information till dig som vill bli utförare av hemtjänst Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill bli utförare av hemtjänst Vad innebär eget val inom hemtjänsten? Från och med den 28 november 2011 inför Hjo kommun eget val inom hemtjänsten enligt

Läs mer

Påstått konkurrensproblem Falköpings kommuns valfrihetssystem för hemtjänst

Påstått konkurrensproblem Falköpings kommuns valfrihetssystem för hemtjänst KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2013-11-28 Dnr 228/2013 1 (6) Falköpings kommun 521 81 Falköping Påstått konkurrensproblem Falköpings kommuns valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut Falköpings

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Företagande med LOV. Svend Dahl Juni 2010

Företagande med LOV. Svend Dahl Juni 2010 Företagande med LOV Svend Dahl Juni 2010 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund...3 Införandet av LOV... 4 De privata utförarna i LOV...5 Många nystartade företag tack vare LOV... 6 Positiva

Läs mer

Program för uppföljning och insyn

Program för uppföljning och insyn Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Österåkers kommun Rev 2015-06-15 Bakgrund Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen med syfte att

Läs mer

Datum 2014-01-13. Kontoret framför i upprättat förslag till svar att fördelarna med ram- och LOV-upphandling väger tyngre än nackdelarna.

Datum 2014-01-13. Kontoret framför i upprättat förslag till svar att fördelarna med ram- och LOV-upphandling väger tyngre än nackdelarna. Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Tomas Odin Datum 2014-01-13 Diarienummer NHO-2013-0099.00 Nämnden för vuxna med funktionshinder Yttrande över motion av Liza Boethius (V)

Läs mer

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15)

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Remissvar 2008-05-26 S2008/2022/ST 013-2008-1852 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Bakgrund Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har anmodats

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem. Proposition 2008/09:29

Lag (2008:962) om valfrihetssystem. Proposition 2008/09:29 Lag (2008:962) om valfrihetssystem Proposition 2008/09:29 1 Lagens disposition 1 kap. Lagens tillämpningsområde 2 kap. Definitioner 3 kap. Annonsering 4 kap. Förfrågningsunderlagets innehåll 5 kap. Ansökan

Läs mer

Program för uppföljning av privata utförare

Program för uppföljning av privata utförare Program för uppföljning av privata utförare Ks/ 2016:142 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för uppföljning av privata utförare Fastställt av kommunfullmäktige 2016-10-20

Läs mer

Region Halland förfrågan angående valfrihetssystem

Region Halland förfrågan angående valfrihetssystem KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-10-15 Dnr 416/2014 1 (5) Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Region Halland förfrågan angående valfrihetssystem Konkurrensverkets beslut Kravet på anslutning som

Läs mer

Handlingsplan för beställning, upphandling, konkurrensutsättning och avtalsuppföljning

Handlingsplan för beställning, upphandling, konkurrensutsättning och avtalsuppföljning Diarienr 2015/80-ÄN-003 nternati Handlingsplan för beställning, upphandling, konkurrensutsättning och avtalsuppföljning Antagen av äldrenämnden 2015-06-15 program policy handlingsplan riktlinje program

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender

Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender Presentation vid konferens Eldreomsorg i Norden, Oslo 4 juni 2015 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet marta.szebehely@socarc.su.se

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV

System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV Bilaga 7 System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV 2010-10-26 1 Innehåll 1. System för uppföljning och granskning... 3 Styrdokument... 3 Grundsyn för uppföljning...

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Målsättning med att införa valfrihetssystem

Målsättning med att införa valfrihetssystem Målsättning med att införa valfrihetssystem En studie av kommuners och landstings utredningar och tjänsteutlåtanden kopplat till Lagen om Valfrihetssystem (LOV) Rapport 0114 Målsättning med att införa

Läs mer

Program för uppföljning av privata och kommunala utförare 2015-2018

Program för uppföljning av privata och kommunala utförare 2015-2018 Program för uppföljning av privata och kommunala utförare 2015-2018 Dnr 2015/KS 0194 003 Fastställt av kommunfullmäktige 2015-06-16 Tyresö kommun / 2015-05-12 2 (7) Tyresö kommun / 2015-03-10 3 (7) Innehållsförteckning

Läs mer

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29) 2016 YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/04412 2016-11-18 Ert dnr: S2016/05391/FS Sektionen för ekonomisk analys Nils Mårtensson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR. Godkända leverantörer i Kungälvs kommun

HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR. Godkända leverantörer i Kungälvs kommun HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR Godkända leverantörer i Kungälvs kommun Möjlighet att välja leverantör inom hemtjänsten Kungälvs kommun har ett valfrihetssystem inom hemtjänsten. Det innebär

Läs mer

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning

Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning 2014-05-08 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2013/96 Social- och äldrenämnden Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning Förslag till beslut Social- och äldrenämnden föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVDELNING ÄLDREOMSORG SID 1 (6) 2007-04-23 SDN 2007-05-14 Handläggare: Eva Lindström Telefon: 508 06 321 Till Bromma stadsdelsnämnd Uppdraget som biståndshandläggare

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsens arbetsutskott 193-217 Tid: 2016-12-12, kl: 10:00-16:40 Plats: Regionens Hus, sal A 198 Regionfullmäktiges program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av

Läs mer

Artikelnr 2004-123-39. Sättning Maj-Len Sjögren Publicerad www.socialstyrelsen.se

Artikelnr 2004-123-39. Sättning Maj-Len Sjögren Publicerad www.socialstyrelsen.se Att välja hemtjänst Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet som tas

Läs mer

S2006/9394/HS (delvis) Socialstyrelsen STOCKHOLM

S2006/9394/HS (delvis) Socialstyrelsen STOCKHOLM Regeringsbeslut I:3 2009-03-12 S2006/9394/HS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Uppdrag att betala ut bidrag till kommuner som upphandlar sysselsättning eller erbjuder sysselsättning

Läs mer

stödet till anhöriga omsorgsgivare 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd

stödet till anhöriga omsorgsgivare 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 2014-11-07. Riksrevisionens utgångspunkter 2 Den omsorg som ges av anhöriga till närstående har en samhällsbärande funktion. Utan de anhörigas omsorgsinsatser

Läs mer