Valfri äldreomsorg vem företräder mig?
|
|
- Adam Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Valfri äldreomsorg vem företräder mig? Några frågeställningar Att bestämma över sin vardag en självklarhet även om jag får en demenssjukdom? Lagen om valfrihet (LOV) syftar till att den äldre ska kunna välja mellan många olika aktörer. På så vis ska den äldres inflytande stärkas. Vad händer då när jag har en kognitiv nedsättning så att jag inte längre kan göra rationella val? Vem tar tillvara mina intressen, vem väljer? LOV har möjliggjort för många, åtminstone i större städer, att starta hemtjänstföretag. Leder det till fler hemtjänstenheter specialiserade för personer med demenssjukdom? Får fler rätten och möjligheten att välja ett specialiserat särskilt boende? Ger kundval i äldreomsorg och vårdval i primärvård mer samordning mellan vårdgivarna?
2 LOV; syfte enl. propositionen sätta brukaren i fokus, maktförskjutning från politiker och tjänstemän till medborgare, ökad valfrihet och ökat inflytande, fler utförare och större mångfald. genom det ökade brukarinflytandet öka kvaliteten på tjänsterna.
3 Allt fler kommuner inför LOV 144 kommuner har infört LOV, två tredjedelar (66 %) av landets befolkning 37 kommuner har fattat beslut att införa LOV, sex procent av landets befolkning 38 kommuner har fattat beslut att inte införa LOV, 15 procent av landets befolkning 42 kommuner har inte tagit ställning 29 kommuner har inte ansökt om stimulansbidrag (oktober 2013, statistik från SKL)
4 Vill välja Varför ska inte de äldre få välja, det hör till livet. Alla ska ju välja i alla situationer nu. Det finns så många gamla tankar kvar inom äldreomsorgen om gammalt folk - Vi ska välja åt dom. De gamla kan välja själva - hur ska man handskas med det? Är det kunskap som saknas bland dem som arbetar inom äldreomsorgen? kvinna 89 år i Bromma
5 80% 70% 60% Andel hemtjänst av privata utförare 50% 40% 30% 20% Riket Stockholms län Stockholm 10% 0% andel av omsorgstagare andel av u9örd ;d
6 Välja vad? bevara kontrollen över vardagen trots behov av hjälp I detta ingår att få välja vem som kommer hem till en, när denne ska komma, vad denne ska göra. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. (SoL Kap 5, 5 tredje stycket; Lag 2010:427)
7 Vem väljer? de äldre som är mest beroende av vård och omsorg och skulle ha bäst nytta av att göra det goda valet är också de som har den högsta förekomsten av kognitiva och fysiska begränsningar som begränsar eller omöjliggör deras möjlighet att vara en rationell konsument av vård och omsorg (Bettina Meinow 2011)
8 Individuella hinder att välja Data från den longitudinella studien SWEOLD (77 år och äldre) en tredjedel av personerna var så kognitivt nedsatta att de inte kunde intervjuas direkt utan merparten av informationen hade inhämtats via anhöriga. Ytterligare drygt en femtedel hade svårigheter att ta in och hantera information. En tredjedel hade den kognitiva förmågan men hade andra begränsningar på grund av nedsatt hälsa och funktionsförmågor. Endast var tionde hade inget av dessa problem. Meinow, B. Parker, M.& Thorslund, M. (2011). Consumers of eldercare in Sweden: The Semblance of choice. Social Science & medicine.73 (9)
9 När väljer man? Det fanns ingen tid eftersom hjälpen var tvungen att finnas på plats när jag kom hem från sjukhuset man 81 år, Nacka Jag minns inte hur det gick till. Jag hade precis haft en stroke och hade kommit hem från sjukhuset. Jag var så snurrig då kvinna 82 år, Bromma
10 Den moderna ålderstrappan enligt Cecilia Torudd
11 Informerat val? Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig (LOV kap 9 1). Vi erbjuder personliga lösningar där du kan känna dig trygg och säker i ditt val Om Du vill ha en hemtjänst som bygger på mänskliga värderingar så ska du välja oss Två citat från Jämför Stockholm, där de drygt 230 utförarna av hemtjänst presenteras på Stockholms stads hemsida
12 Den som inte väljer Den upphandlande myndigheten ska tillhandahålla ett så kallat ickevals alternativ för den enskilde som inte väljer leverantör (LOV 9 kap 2 ). för vissa typer av tjänster kan den upphandlande myndighetens egenregiverksamhet vara det bästa ickevalsalternativet, eftersom huvudansvaret för verksamheten trots allt ligger på myndigheten (prop 2008/09:29 sid 99).
13 Mångfald! I propositionen till LOV varnade regeringen för höga krav, eftersom det innebär att färre externa utförare kommer att vara intresserade och ha möjlighet att uppfylla kraven. Med för många och för höga krav riskerar man en likritning av verksamheterna och att mångfald motverkas.
14 Mångfald? Ja, om man avser många företag. I Stockholm cirka 150 företag, största företaget (Aleris) har 7 % av marknaden Mångfald av inriktningar? I Stockholm möjligen att många erbjuder hemtjänst med personal som kan olika språk och kulturer. Men när Stockholms stad önskat stimulera framväxten av specialiserade hemtjänstgrupper, bl.a. för personer med demenssjukdom, har detta skett vid sidan om LOV, med särskilda stimulansmedel som staden anslagit.
15 Specialisering inom hemtjänsten Det finns stora värden i att få möjlighet att specialisera sig vad gäller målgrupp, men ändå vara generalist vad gäller arbetsuppgifterna. Specialiseringen gör det möjligt att inrikta kompetensutvecklingen direkt mot den aktuella målgruppen och det har också stor betydelse att ha kollegor med samma specialinriktning att bolla frågor och idéer med. Specialiseringen, med utbildning och reflektion, har tydliggjort hur viktigt det är med kontinuitet för att kunna uppnå en personcentrerad omvårdnad.
16 Vad är en specialiserad grupp? Stockholms stad stimulerar framväxt av specialiserade hemtjänstgrupper. Åtta befintliga grupper har stärkts, 17 nya startat och några till är på väg. Det spretar vad som beskrivs som en specialiserad hemtjänstgrupp. En specialiserad hemtjänstgrupp bör : vara tydligt definierad och ha hela ansvaret, dygnet runt, för de som har en demenssjukdom. personalen ska ha utbildning motsvarande Socialstyrelsens rekommendationer gällande utbildning, SOSFS 2011:12, och ha/få fortbildning inom demens området. ledas av en person med god kunskap om demenssjukdomar. ha regelbunden handledning och tid avsatt för regelbunden reflektion. prioritera kontinuitet hos omsorgstagaren, och använda genomförandeplaner och levnadsberättelser för planering och utvärdering av sitt arbete
17 Vad är ett team? Socialstyrelsens riktlinjer (prioritet 2): Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom. Kundvalet och vårdvalet innebär att detta ansvar läggs över på utförarna. Ett demensteam kan ha olika uppgifter och bemanning beroende på syftet med verksamheten, enbart konsultativt; anhörigstöd; utföra vård- och omsorgsuppgifter; minnesutredningar; bistå vid biståndsbedömningar och vårdplaneringar. Det fanns vid kartläggningen en tendens att antalet team ökade i landet. Under de senaste åren hade det varit en stor ökning tack vare nationella stimulansmedel. Starten av teamen synes vara ett svar på att man identifierat brister i vårdkedjan och i stödet till den enskilde och dennes närstående.
18 Samverkan och samordning Samordningen av den vård och omsorg man får bygger i praktiken på att patienten/ omsorgstagaren själv kan koordinera och styra När det inte längre fungerar får anhöriga gå in Var finns dirigenten i vården och omsorgen? Ju fler aktörer, desto större samordningssvårigheter
19 Det särskilda boendet Från mentalsjukhuset via gruppboendet till dagens specialiserade särskilda boenden Cirka 45 % av personer med demenssjukdom bor i särskilt boende Åtta av tio av de som bor i särskilt boende har en kognitiv nedsättning/demenssjukdom (källa: SNAC-K)
20 Specialiserat boende Socialstyrelsens riktlinjer (prioritet 3): Socialtjänsten bör erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Nästan alla kommuner kan erbjuda specialiserat boende. Viss ökning mellan 2002 och 2009, men få kommuner kunde erbjuda alla som kunde antas ha behov av ett sådant boende (kartläggning 2009)
21 Välja att flytta? Äldreförvaltningens uppfattning är att allt fler äldre väljer att bo kvar och åldras i den egna bostaden, och att det även gäller personer med demenssjukdom eller andra kognitiva funktionsnedsättningar. (citat från tjänsteutlåtande om stöd till specialiserade hemtjänstgrupper) men allt talar för att majoriteten av de som flyttar till ett särskilt boende varken har ansökt om den insatsen, eller valt boende.
22 Rättshandlingsförmåga för en person med demenssjukdom Demens är en progressiv sjukdom som gradvis förvärras. Det sker en övergång mellan normal förmåga, till lätt kognitiv störning, till måttlig kognitiv störning och slutligen till en grav kognitiv störning. Den drabbades rättshandlingsförmåga försämras gradvis och kommer så småningom att upphöra under denna process.
23 Bedöma rättshandlingsförmåga En person med en begränsad försämring av kognitiva förmågor kan ha en bibehållen rättshandlingsförmåga. En demenssjukdom kan minska möjligheten till komplexa analyser långt mer än förståelsen av en enskild konkret fråga. För att bedöma om en person har rättshandlingsförmåga måste således såväl graden av kognitiv störning, vilka kognitiva aspekter som drabbats liksom frågans karaktär beaktas En slutsats blir att det inte är möjligt att ge fasta kriterier för när en rättshandlingsförmåga upphör. Sjukdomens gradvisa övergång gör istället att en bedömning utifrån såväl individ som situation måste göras.
24 Samtycke? Vad kan personen ha velat om samma situation hade uppstått när denne var helt klar kontra vad personen ger uttryck för att vilja just idag? Presumerat samtycke. Ett sådant samtycke bygger på att den som ska vidta åtgärden förutsätter att den är förenlig med den enskildes vilja utan att samtycket har kommit till uttryck. Hypotetiskt samtycke. Att den enskilde skulle ha samtyckt till åtgärden om han eller hon hade givits tillfälle att ta ställning i frågan. Ø Det har i lagstiftningen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst inte klarlagts under vilka omständigheter ett hypotetiskt samtycke får användas
25 Vårdtestamente? Vårdtestamente där man i förväg beskriver hur man vill bli omhändertagen den dag man inte kan fatta besluten själv. Det finns två problem med att använda tidigare åsikter som grund för beslut gällande en beslutsoförmögen person; Vi ändrar alla uppfattning i olika frågor under livets gång och skulle antagligen inte vara så nöjda med att vid 50-års ålder i alla frågor vara bundna vid de åsikter vi hade vid 20-års ålder. Frågan om vad den personliga integriteten egentligen är? Är den statisk eller handlar den om våra tankar och känslor just i dag? Hur förändras den vid en demenssjukdom?
26 Etiska aspekter Utgångspunkten måste alltid vara den enskilde personens bästa
27 Juridiska aspekter Grundlagsfästade rättigheter Genom lagstiftning är vi skyddade mot bl.a. tvång, våld, och frihetsberövande som sker utan vårt samtycke och utan särskilt lagstöd. Integritet Begreppet personlig integritet är inte definierat juridiskt vilket i sig leder till svårigheter när det kommer till skydd av den personliga integriteten vad är det vi ska skydda? I en bedömning av vad som är integritetskränkande är det därför nödvändigt att göra detta utifrån hur personen med ett kognitivt handikapp upplever den aktuella situationen. Frihetsberövande Med frihetsberövande avses enligt förarbetena till regeringsformen bl.a. då någon faktiskt är förhindrad att förflytta sig utanför ett rum eller annat relativt starkt begränsat område.
28 God man och anhöriga En god man eller förvaltare kan inte samtycka till vård och omsorg mot den enskildes vilja. Anhöriga och andra närstående har inte några rättsliga befogenheter att agera som ställföreträdare för en vuxen person. Att ge vård eller omsorg mot en vuxen persons vilja kräver stöd av lag. Därmed följer att anhöriga eller annan närstående inte kan samtycka till vård eller omsorg mot den enskildes vilja.
29 Besluta om insatser Besluten måste ändå tas, kanske snarare utifrån de etiska än de juridiska aspekterna. Biståndshandläggarna behöver kunskap om demens för att kunna göra individuella bedömningar om behovet av insatser. Hur många har genomfört Svenskt demenscentrums webbaserade utbildning Demens ABC+ för biståndshandläggare?
30 Bedöma tid och insats Bedöma tid; för att det ska vara möjligt att ge en god omsorg krävs att hemtjänsten får tillräckligt med tid för att utföra insatser. Kommunens riktlinjer för hemtjänst behöver vara tydliga vad gäller att ta hänsyn till att det normalt sett tar längre tid att hjälpa och stödja en person med demenssjukdom än att hjälpa en person som inte är kognitivt nedsatt. Biståndshandläggaren är inte i hemmet och kan aldrig få den kunskap om omsorgstagaren som behövs för att göra en helt korrekt bedömning. Därför krävs ett nära och förtroendefullt samarbete mellan biståndshandläggarna och de specialiserade grupperna. bra strukturer för handläggarna att lära känna de hemtjänstenheter som specialiserat sig på personer med demenssjukdomar.
31 Enklare att välja Det bör bli enklare för den enskilde att med stöd av anhöriga välja en specialiserad hemtjänstgrupp eller särskilt boende. Biståndshandläggarna ska kunna informera om och vägleda den äldre utan att vara rädd för att åsidosätta konkurrensneutraliteten, I kommunens information bör demensteam alternativt specialiserade hemtjänstgrupper enkelt kunna hittas. Det förutsätter att kommunen har, och definierar vad som krävs för att få benämna sig demensteam alternativt specialiserad hemtjänstgrupp för personer med demenssjukdom.
32 Exempel från Stockholms stad Jämför service (Stockholms stad): Vård- och omsorgsboenden med inriktning demens: 116 stycken Hemtjänst med inriktning demens: går inte att söka på
33 Blev det bättre? Kvalitetsdrivande faktorer som det var tänkt med LOV: nya kreativa aktörer utförarna utsätts för omsorgstagarens val och möjlighet att välja bort, Den goda tanken förutsätter att utförarna har råd att vara kreativa att omsorgstagaren kan välja, och välja bort
34 Brukaren i centrum? Brukare vill typiskt sett ha valfrihet över vad som ska utföras och hur ofta, snarare än vem som ska göra det (Forskningsrapport, Konkurrensverket) Värna om trygghet, säkra och kompetenta utförare eller att ständigt öppna för nya utmanare, vars överlevnad är osäker och kompetens oprövad? Det är ett politiskt prioriterat mål att göra samverkan kring de mest sjuka äldre bättre. LOV kan dock komplicera samspelet mellan olika aktörer om det blir ett stort antal utförare
35 De anhöriga I en personcentrerad omvårdnad ingår enligt Socialstyrelsens riktlinjer att sträva efter att involvera den demenssjukes sociala nätverk i vården och omsorgen. (Socialstyrelsen 2010) Både personal och anhöriga vittnar om att kontakten dem emellan blivit betydligt bättre tack vare bildandet av en specialiserad hemtjänstgrupp. Kontaktpersonens roll har tydliggjorts och kontinuiteten ökat. Den anhörige vet vem hon ska kontakta, och märker också att den som ger hjälpen verkligen känner hennes närstående, och att den närstående känner och tycker om sin personal. Specialiseringen har bidragit till en ökad säkerhet hos personalen i kontakten med anhöriga Med en ökad kunskap om demenssjukdomar kan personalen också på ett bättre sätt förklara för anhöriga hur demenssjukdomen påverkar deras närstående.
36 Tre rapporter För vems skull, Lars Sonde m.fl; Kunskapsöversikt Svenskt demenscentrum (2010) Valfrihetens lov, Ingrid Hjalmarson, Sven Erik Wånell Rapport Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum (2013) Hemtjänst för personer med demenssjukdom en studie om specialiserade hemtjänstgrupper, Karin Gens, Sven Erik Wånell, Rapport Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum (2013) Alla tre rapporterna finns på:
STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING
ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBILDNING Lotta Burenius 08 508 36 202 SID 1 (6) 2012-02-20 DNR 070101/2012 pm STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;
1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.
Läs merTjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen
DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till
Läs merEllinor Englund. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg
Läs merRutiner för tvångs- och skyddsåtgärder
Rutiner för tvångs- och skyddsåtgärder Inledning Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen bygger på frivillighet, och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Det innebär
Läs merVälj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten
Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden
SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merDen nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011
Läs merFrågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna
Ämne: Tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för Innehåll 1. Kan man vidta åtgärder inom hälso och sjukvården eller socialtjänsten mot den enskildes vilja? 2. Får skyddsåtgärder aldrig användas?
Läs merDialog Insatser av god kvalitet
Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal
Läs merTvångs och skyddsåtgärder
Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds
Läs merUtgåva 02. Fastställd
Avsnitt Riktlinje skyddsåtgärder inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning Framtagen av Arbetsterapeut, sjuksköterska, medicinskt ansvariga sjuksköterska enhetschef, reviderad av funktionschef
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merMeddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011
Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;
1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen
Läs merÄldreforskningens hus
Äldreforskningens hus - Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Äldrecentrum, Aging Research Center (ARC), Äldre i centrum Forskning och utredning om äldre och åldrande: Inom geriatrisk medicin, psykologi, socialgerontologi
Läs merbildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund
bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun
Läs merDet här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun
Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merInformation om hjälp i hemmet och valfrihet
Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merAnvändning av skyddsåtgärder
Sida 1 (6) 2016-09-20 Användning av skyddsåtgärder MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3
Läs merDiskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011
Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt
Läs merTvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga
Rutin 1 (6) Maj 2015 Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Bakgrund Den 15 juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud
Läs merVärdegrund- förslag till lagändring
Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merSammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende
2010-11-17 1(5) Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende Bakgrund och syfte Socialstyrelsen har tillsyn över särskilda boendeformer för äldre enligt
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera
Läs merRiktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen
Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merRiktlinjer för stöd till anhöriga
Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...
Läs mer2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4
Läs mer2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.
Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska
Läs merRiktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom
1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv
Läs merVård och omsorg om äldre. Michaela Prochazka, PhD Samordnare för äldrefrågor
Vård och omsorg om äldre Michaela Prochazka, PhD Samordnare för äldrefrågor Innehåll Detta gör Socialstyrelsen Aktuell utveckling Öppna jämförelser Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Läs merRiktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga
SOCIALFÖRVALTNINGEN Ansvarig för rutin Verksamhetschef HSL Upprättad (av vem och datum) MAS/Utvecklingledare Beslutad (av vem och datum) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2014-11-20 Reviderad (av vem
Läs merVärdegrund och lagstiftningen ger god vård och omsorg
Värdegrund och lagstiftningen ger god vård och omsorg Det här kapitlet koncentrerar sig på två delar, nämligen värdegrunden som vården av och omsorgen om personen med demenssjukdom kan vila på och lagstiftningen.
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merLokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun
Markaryds Kommun Socialförvaltningen Socialnämnden Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Inom socialnämndens verksamheter skall människor mötas med respekt, värdighet och gott bemötande.
Läs merSOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012
1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den.2012. Socialstyrelsen
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-25 Handläggare: Marita Danowsky Kerstin Larsson, Anne Vilhelmsson Tel. 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2012-11-22 Stockholms
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merÄldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande:
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Svenskt demenscentrum
Läs merE-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017
E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017 Resultaten Användningen av e-tjänster inom socialtjänsten är fortfarande låg. Andelen digitala trygghetslarm ökar men kommunerna nådde inte målet om att alla
Läs merInformation om upphörande av författningar om tvångs- och skyddsåtgärder
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIREKTÖRENS STAB Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 29 JUNI 2010 SID 1 (7) DNR 1.1-311 2010 SAMMANTRÄDE 28 SEPTE MBER 2010 Till Hässelby-Vällingby
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merRIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG
Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I
Läs merDemensvård Vellinge kommun
Demensvård Vellinge kommun -stöd, resurser och kompetens Nationella demensriktlinjer Basal demensutredning kontra utvidgad demensutredning Personcentrerad vård och omsorg Uppföljning minst en gång per
Läs merOmvårdnadsförvaltningen
Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline
Läs merVilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Läs merStimulansmedel inom demensområdet
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna
Läs merVar inte rädd för tekniken!
RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! e-hälsa och välfärdsteknik fortsätter att växa och utvecklas. Allt fler kommuner deltar i olika projekt. Genomgående beskrivs tekniken på ett positivt
Läs merKundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare
Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal eller privat utförare Innehåll Kundval Hemtjänst Hemsjukvård Privat utförare Kommunal utförare Valet Kommunens ansvar I 3 I 3 I 4 I 5 I 5 I 5 I 6 På följande
Läs merFritt val i vård och omsorg LOV
Fritt val i vård och omsorg LOV Bakgrund till LOV Två modeller Entreprenadmodellen valfrihetsmodellen Så byggs ett valfrihetssystem Exempel på valfrihetssystem Utveckling i andra länder Bakgrund LOV Politiskt
Läs merTrygg hemtjänst i Mörbylånga kommun
Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.
Läs merKundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merHemtjänst för personer med demenssjukdom
Hemtjänst för personer med demenssjukdom En studie om specialiserade hemtjänstgrupper Karin Gens Sven Erik Wånell Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2013:12 ISSN 1401-5129 FÖRORD Kunskapen
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merDemensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13
Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3
Läs merAtt stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion
Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Inledning Detta material innehåller tre delar: Del 1. En introduktion till metodstödet för handläggare
Läs merInformation om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS
Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa
Läs mer1. Sökande/huvudmannen (den som vill ha god man eller förvaltare) Personnummer
Ansökan om förordnande av god man eller förvaltare enligt FB 11 kap 4 respektive 7 får göras av den ansökan avser. Syftet med blanketten är att utreda om förutsättningarna för godmanskap eller förvaltarskap
Läs merKPRSamorg. Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på Värdegrund i Ale kommun
Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på i Ale kommun Etik som påverkar Etiken ska ge vägledning för hur en människa ska handla Etik som påverkar Etiken ska ge vägledning för hur en människa
Läs merDefinition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.
Äldreenheten Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Inskrivningsmeddelande 10 a När en patient skrivs in i landstingets slutna
Läs merCentrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%
Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin
TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och
Läs merUtlåtande 2013:13 RV (Dnr /2012)
Utlåtande 2013:13 RV (Dnr 327-984/2012) Överenskommelse om vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras närstående Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms
Läs merSammanfattning. Bakgrund. Socialstyrelsen
Socialstyrelsen Remissvar förslag föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:xx) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden, dnr 7993/2011 Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum
Läs merLOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN
LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merAnmälan om behov av god man eller förvaltare
Anmälan om behov av god man eller förvaltare Anmälan om behov av god man ska endast göras om den enskilde inte kan ansöka själv. Egen ansökan från den enskilde, eller från nära anhörig, ska skickas direkt
Läs merLättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund
OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin
Läs merRemissvar; Socialstyrelsens förslag föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden, dnr 40184/2014
Socialstyrelsen Remissvar; Socialstyrelsens förslag föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden, dnr 40184/2014 Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum
Läs merHemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun
Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merInledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER DEL 1 REVIDERAD 2012-01-25 Inledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL INLEDNING Riktlinjer är ett hjälpmedel för personal inom kommunens socialtjänst, vid bedömning
Läs mer1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Läs merLagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen
Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merHemtjänst. Välkommen!
Hemtjänst Välkommen! Leva livet hela livet Vi vet att du är unik. Du vet själv vad du uppskattar, vad som får dig att må bra och när och hur du vill umgås med andra. Kort sagt är det bara du som är expert
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument
Läs merHur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv
Läs merAnhörig-/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg, remissvar
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGSAVDELNIN GEN Handläggare: Anneli Rydström Telefon: 08-508 22 068 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 55-2010-1.5.1 SID 1 (5) 2010-02- 22 Till Hägersten-Liljeholmens
Läs merAnsökan om medel för utveckling av multiprofessionellt arbetssätt med inriktning mot personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Äldre och funktionsnedsättning Ansökan Sida 1 (5) 2016-01-21 av multiprofessionellt arbetssätt med inriktning mot personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt Beställarenheten
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merÄldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)
Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt
Läs merRiktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för
Läs mer