Läkemedelsberoende Sjukdomen ingen talar om

Transkript

1 2014, sommar/höst Behandlingsföreståndaren har ordet Arbetsrätt vid missbruk Varningstecken på arbetsplatsen Sommarbilder från Aleforshemmet Nätverksträff Arbetsplatsprogram Anhörigprogram Studiebesök Aleforslinjen Alkohol- och drogkunskap i arbetslivet

2 Läkemedelsberoende Sjukdomen ingen talar om Den sammanlagda samhällskostnaden för sjuk- och aktivitetsersättning och sjukskrivning i Sverige ligger något under 100 miljarder kronor per år kr (hundra miljarder) är en så stor siffra att den är svår att greppa, men det är ungefär lika mycket som den årliga kostnaden för all hälso- och sjukvård i Sverige. Omräknat i helårsarbete så är nästan tio procent av befolkningen i arbetsför ålder varje dag borta från sitt arbete på grund av sjukdom (januari 2011). Det är stor skillnad i sjukskrivning mellan olika socialgrupper och yrkeskategorier. Lågutbildade är oftare sjukskrivna jämfört med högutbildade. Livsmedelsindustrin, åldringsvården och handikappomsorgen är de delar av arbetslivet som har högst sjukskrivningstal. Den psykiska ohälsan har ökat mest. Symtom som nedstämdhet, ångest och trötthet ökar bland unga människor. Skillnader mellan könen Under ett år är en kvinna i genomsnitt borta från sitt arbete på grund av sjukdom 10 dagar mer än vad en man är (december 2010). Om man räknar bort de graviditetsrelaterade sjukskrivningarna så är ändå kvinnornas andel av antalet sjukdagar klart större än männens. Psykisk ohälsa är den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland långtidssjukskrivna kvinnor. Stressrelaterade besvär som magont, huvudvärk och trötthet är också vanligare bland kvinnor. Läkemedelsberoende är ett dolt problem. Det finns inte några exakta prevalensdata avseende missbruk respektive beroende av lugnande medel, sömnmedel eller analgetika. Drygt 1% eller i åldrarna år angav problem som skulle kunna kopplas till missbruk eller skadligt bruk av beroendeskapande läkemedel och det finns studier som visar att 2,5% av befolkningen är regelbundna konsumenter av bensodiazepiner (lugnande medel). Det skrivs ut fler recept till kvinnor och konsumtionen hos kvinnor är cirka dubbelt så stor som hos männen. Störst förskrivning av bensodiazepiner sker till kvinnor över 64 år. Förskrivningen av zopiklon och zolpidem (Stilnoct och Immovane) ökar till unga. Kvinnor förskrivs mer smärtstillande läkemedel än män. Bakgrunden till detta är bland annat att kroniska smärttillstånd är vanligare hos kvinnor. Om en patient följer läkares ordination vad gäller narkotikaklassade läkemedel (läkemedel som kan vara vanebildande) är det frågan om bruk och alltså inte missbruk, men beroende kan ändå utvecklas. Används dessa läkemedel på ett sätt som inte rekommenderas av läkare är det fråga om missbruk.

3 Blandmissbruk Missbruk av bensodiazepiner och analgetika (smärtstillande) kan vara förknippat med annat substansmissbruk. Det kan användas för att motverka utsättningssymtom av andra substanser och lindra abstinens. Vid missbruk av läkemedel kan dessa användas till att förstärka ruseffekterna av annan substans. Kortverkande bensodiazepiner kan tillsammans med alkohol utlösa aggressionsutbrott och våldshandlingar. Om alkohol och värktabletter blandas så fördröjer värktabletterna nedbrytningen av alkoholen i levern vilket ger högre koncentration av alkohol. Detta kan leda till ett livshotande förgiftningstillstånd Vid ett bensodiazepinberoende kan det vid abstinens förekomma muskelspänningar som leder till muskelvärk. Av denna anledning är det vanligt att det förekommer ett samtidigt bruk av analgetika. Beroende När patienten tappar kontrollen över sitt intag av läkemedel kan det vara fråga om ett beroende som behöver utredas av läkare med specialistkompetens. Inom Aleforsstiftelsen innehar vi sådan kompetens och bistår gärna vid utredningar. Vår behandlingsform har även visat på mycket goda behandlingsresultat mot denna grupp av patienter då beroendets mekanismer till stora delar är densamma oavsett om man utvecklat ett beroende till alkohol, narkotika eller läkemedel. Morgan Karlsson Föreståndare/behandlingschef Aleforsstiftelsen

4 Arbetsrättsliga regler vid missbruk Att vara påverkad i tjänst av alkohol eller andra berusningsmedel är alltid en mycket allvarlig händelse. Förutom att det finns en fara för den enskilda individen att skada sig så finns också en arbetsmiljöpåverkan med avseende på andra människor i dennes närhet. Arbetsrätt vid missbruk kommer därför att fokusera på säkerheten på arbetsplatsen och som arbetsgivare agerar du utifrån Arbetsmiljölagen (AML) som förpliktar dig att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall (AML 3:2 ). En skyldighet att agera inträder redan vid misstanke om att någon skulle vara påverkad i tjänst. Händelsekedjan skulle lite förenklat kunna beskrivas enligt nedan. Misstanke om påverkan Vid misstanke om att någon skulle vara påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel på arbetsplatsen har alla medarbetare ett ansvar att ingripa. Återigen är det Arbetsmiljölagen som pekar på allas skyldighet att snarast underrätta arbetsgivare eller skyddsombud om arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa (AML 3:4 ). Arbetsgivaren är skyldig att utreda om misstanken är befogad eller om den är felaktig. Arbetet måste omedelbart avbrytas och medarbetaren kan inte återgå i tjänst så länge misstanken kvarstår. En sådan utredning bör starta med att medarbetaren tillfrågas om denne intagit några substanser som kan förklara misstanken som uppstått. Ett erkännande räcker för att säkerställa påverkan. Skulle medarbetaren neka kvarstår sannolikt misstanken. Att utan tekniska hjälpmedel fastställa att en person är opåverkad av kemiska substanser är oftast oerhört svårt även för en tränad person. För att komma vidare kvarstår då att erbjuda någon form av alkotest och/eller drogtest. Nu blir det lite besvärligare eftersom man som arbetsgivare inte kan tvinga någon att lämna ett sådant test. Att inhämta ett sådant test innebär ett intrång i den personliga integriteten och gränserna för vad arbetsgivaren kan begära har utretts i flera omgångar. Någon lagstiftning är dock ännu inte på plats. Av utredningarna framkommer dock en möjlighet för arbetsgivaren att begära sådan provtagning om det kan motiveras av säkerhetsskäl (SOU2009:44). Skulle medarbetaren neka till provtagning bör man ha en policy och rutiner som likställer detta med ett positivt provsvar då misstanken inte kunnat undanröjas och medarbetaren därmed inte kan återgå i tjänst. Som alltid vid personalärenden som kan innebära arbetsrättsliga åtgärder är det viktigt att arbetsgivaren dokumenterar vad som inträffat och vilka åtgärder som vidtagits. Samtidigt är det viktigt att förstå de begränsningar som tekniska hjälpmedel alltid innebär. Även om provsvaret skulle vara negativt innebär det inte per automatik att medarbetaren är tjänstbar. Baksmälla eller sömnbrist är exempel på tillstånd som inte kan mätas med något instrument, utan istället måste närmaste chef avgöra medarbetarens tjänstbarhet. Kom ihåg att dina bedömningar som chef ligger till grund för vad som anses acceptabelt för er arbetsplats och att arbetsmiljöansvaret vilar tungt på dig om en arbetsplatsolycka skulle inträffa.

5 Konstaterad påverkan Har man kunnat konstatera att en medarbetare är påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel skall arbetsgivaren snarast ordna med en säkerställd transport, antingen hem till bostaden eller till en vårdinrättning beroende på hälsotillståndet. Då det handlar om en person som befinner sig i ett berusat tillstånd, sannolikt även starkt påverkad känslomässigt, så ska alltid arbetsgivarens representant närvara under transporten för att denna ska anses säkerställd. Vi anser att chefen själv bör ta det ansvaret när så är möjligt. Det som inträffat är att betrakta som en allvarlig misskötsamhet och kan i sig, om skadan är tillräckligt allvarlig, utgöra grund för avsked (ex AD 22/2009). Ett samtal med medarbetaren bör därför initieras så snart detta är möjligt. Vanligen närmast påföljande arbetsdag om medarbetaren är arbetsför. När du som arbetsgivare klargjort misskötsamheten och den policy och regler som gäller på arbetsplatsen återstår att utreda hur denna misskötsamhet kunde uppstå samt hur den kan förebyggas i framtiden. Utredningsansvaret Vår erfarenhet är att när det gått så långt att medarbetaren uppträder påverkad i tjänst så har detta nästan alltid föregåtts av ett långvarigt missbruk som utvecklats till ett beroende. Hos våra patienter har missbruket pågått i snitt under mer än 13 år, innan behandlingen påbörjades. Vid beroendesjukdom har arbetstagaren ett förstärkt anställningsskydd och arbetsgivaren ett rehabiliteringsansvar enligt Lagen om allmänförsäkring (22 kap.). Det förstärkta anställningsskyddet utgår från principen om att en sjuk arbetstagare inte kan sägas upp så länge denne utför arbete av någon betydelse (AD 139/1978). Utredningsarbetet går nu in i ett mycket viktigt skede. Om utredningen inte lyckats fastslå orsaken till misskötsamheten är risken stor att fel åtgärder sätts in och inte leder till önskat resultat. Vi menar därför att misstankar om beroendeproblematik alltid ska utredas av specialistkompetens. Något som också får stöd i domar från Arbetsdomstolen när insatserna inte ansetts tillräckliga (ex AD 3/2014). Alltför ofta möter vi rutiner där chef, personalspecialister och ibland fack tar på sig att utreda om ett missbruk är av sjukdomskaraktär trots att man helt saknar kompetens inom detta område. Detta till trots har arbetstagaren fortfarande det huvudsakliga ansvaret för att åberopa sin sjukdom och visa att misskötsamheten kan förklaras av ett sjukdomstillstånd (ex AD 121/1982). Vi menar dock att arbetsgivaren har allt att vinna på att själv initiera en utredning gällande beroendeproblematik när sådana tecken uppkommer. På det sättet kan behandlingsinsatsen startas i ett tidigt skede vilket ger ökade möjligheter för att nå framgång med rehabiliteringen. Senare forskning pekar också på att så mycket som 5% av den arbetsföra befolkningen har utvecklat ett beroende till alkohol, läkemedel eller narkotika (STAD rapport 55/ ). Rehabiliteringsansvaret När utredningen klarlagt att beroendesjukdom föreligger ska adekvata och stödjande åtgärder läggas fast i en rehabiliteringsplan. Till denna plan kan med fördel även bifogas en s k

6 behandlingsöverenskommelse. Denna formuleras skriftligen och tydliggör såväl arbetsgivares som arbetstagares åtaganden. Det kan gärna framhållas att den fortsatta anställningen kan komma att ifrågasättas om medarbetaren inte medverkar i sin rehabilitering, däremot kan inte arbetsgivaren ställa upp avtal som villkorar den fortsatta anställningen. Tag gärna hjälp av oss vid formuleringen av en sådan överenskommelse. Även om våra behandlingsinsatser i de flesta fall ger ett mycket bra behandlingsresultat är återfall inte ovanliga under behandlingstiden. Enstaka återfall är inte ovanligt under ett behandlingsår och behöver inte betyda att patienten inte medverkar i sin behandling. Ur ett behandlingsperspektiv är det oerhört viktigt att agera snabbt när ett återfall inträffar. I våra behandlingsprogram sker detta genom att en förstärkt kontrollerad nykterhet sätts in under en period i kombination med att patienten får bearbeta sitt återfall i sin behandling. Det är arbetsgivarens ansvar att erbjuda rehabilitering och stödjande åtgärder, men ansvaret för dess utförande och resultat åligger vårdgivaren. Som arbetsgivare bör du därför återkoppla till vårdgivaren om de insatser som satts in inte har önskad effekt på medarbetarens arbetsprestation. Det finns mycket mer att säga om arbetsrätten vid missbruk i arbetslivet och skulle det gå så långt att det leder till en uppsägningsprocess rekommenderar vi alltid att man tar stöd av sin arbetsgivarorganisation respektive sin fackliga organisation. Det viktigaste är att inte blunda för den missbruksproblematik som förekommer på alla större arbetsplatser. En lyckad rehabilitering betyder så mycket inte bara för individen utan även för organisationen som får tillbaka en produktiv medarbetare som kan utgöra en viktig resurs i arbetet att fånga upp andra med liknande problem. Dessutom finns ofta anhöriga som drabbas oerhört hårt av en sådan här sjukdom. Ingen borde behöva växa upp i en missbruksfamilj. Hör gärna av dig om du behöver stöd och råd som arbetsgivare, som arbetstagare eller som skyddsombud på arbetsplatsen. Vi finns för dig. Per Öhman kvalitetsansvarig och arbetsrättslig sakkunnig telefon Boktips Missbruk och anställningsskydd, Tommy Iseskog På vår hemsida finner du även länkar till Arbetdomstolens domar med koppling till missbruk

7 Varningstecken Missbruket kostar samhället och företagen oerhört mycket pengar. Fruktansvärt mycket, konstaterar Tonny Johansson, generalsekreterare vid Styrelseakademien. - Fyra-fem procent av de anställda på landets arbetsplatser beräknas ha så stora missbruksproblem att de behöver hjälp. Därmed har även arbetsgivarna ett stort ansvar att agera när det gäller missbruk, menar han. - En del tycker kanske att samhället får lösa sådant. Men samhället klarar inte av det, det finns inte tillräckligt med bra behandlingsplaner, till exempel. Dessutom tjänar företagen mycket pengar om de löser sådana problem i tid. En missbrukande anställd kostar företaget pengar både genom frånvaro och sjuknärvaro, som Tonny Johansson kallar det. Han avser den som går till jobbet, men som varken är särskilt effektiv eller produktiv, därför att personen i fråga är onykter eller bakfull. - Men det är naturligtvis olika, beroende på vad man har för jobb. En tjänsteman kan dra sig undan på ett annat sätt tills han har piggnat till, än vad en arbetare kan göra. Arbetaren avslöjas direkt på morgonen. Då ser alla hur han mår. Därför kommer man oftast åt arbetarnas problem mycket tidigare. Förutom ineffektivitet och mycket frånvaro, finns fler varningstecken om ett pågående missbruk, som arbetsgivaren bör vara uppmärksam på. - Hur personen mår i allmänhet, om personen drar sig undan, särskilt på förmiddagarna, eller gång på gång kommer för sent på morgonen. Om han eller hon ofta tar ut oplanerade semesterdagar det är definitivt ett varningstecken, säger Tonny Johansson. Chefen kan också titta på hur personen sköter sig på tillställningar av olika slag där det förekommer alkohol, till exempel personalfester och representation. - Det är ofta tydliga signaler om en person inte klarar av att hantera sådant. Om chefen misstänker att en anställd missbrukar narkotika finns också andra tecken att vara observant på: darriga händer, blanka ögon, onormala pupiller, förändrad ansiktsfärg, humörsvängningar och ökad irritation, bland annat. Arbetsgivaren måste ställa krav Det gäller att våga ta tag i problemet och göra det på rätt sätt. Man får till exempel inte skälla ut personen i fråga. Man behöver inte heller ta upp missbruket i första vändan, det kommer så småningom ändå. Den bästa metoden är att i första hand konfrontera den anställde med vad som inte fungerar på arbetsplatsen och annat som chefen lagt märke till, som hög frånvaro eller förändrat beteende.

8 - Det gäller att ställa krav på de anställda, på grund av att de inte sköter sitt arbete. Om man är observant i tid, får sig den anställde en tankeställare och sedan blir det kanske inte mer problem som beror på missbruk. Men om problemen kvarstår, gäller det för arbetsgivaren att ställa högre krav. Och om signalerna om missbruk är tydliga, om personen till exempel luktar alkohol på jobbet eller varit full på flera personalfester och burit sig illa åt, då är det konfrontation som gäller. - Då får man ställa personen mot väggen, vara väldigt rak och tydlig: Det här accepterar vi inte! De första samtalen som chefen har med en misstänkt missbrukare är inte roliga. De flesta vägrar ju att erkänna något. Då gäller det att chefen är tuff och sköter sig på rätt sätt. Samtalen måste till exempel dokumenteras från första början. Allting måste dokumenteras skriftligt annars är det som om samtalen inte har existerat, förklarar Tonny Johansson. Chefen måste också ha väl underbyggda fakta att visa personen i fråga: hur stor frånvaron varit, när den förekommit, vilka uppdrag eller arbetsuppgifter som personen inte skött, bland annat. Därefter kan chefen ställa frågor till den anställde: Vad har du för problem? Kan jag hjälpa dig? Om det är upprepade samtal som krävs för att nå fram till en person, gäller det att samtalen hålls tätt efter varandra. - Det får inte gå åratal mellan, då blir de meningslösa, poängterar Tonny Johansson. Det är oftast arbetsgivaren som betalar för den anställdes behandling på Aleforsstiftelsen, både när det gäller behandling på Aleforshemmet och på öppenvårdsmottagningen. Men att arbetsgivaren tar ansvar för att åtgärda de anställdas missbruksproblem är inte enbart en ekonomisk fråga, betonar Tonny Johansson. - Företagen vill också bli sedda som attraktiva arbetsgivare. Både av de anställda som ser att företagen bryr sig och av andra utanför, så att företagen blir kända för att ta hand om sina medarbetare. Han tycker att varje arbetsgivare har ett socialt ansvar för sin personal, men bortser inte från att den ekonomiska vinsten med att åtgärda missbruksproblemen på arbetsplatsen är den största drivkraften hos företagen. - Hade det inte varit lönsamt kanske man inte hade satsat lika mycket, konstaterar han. Tonny Johansson startade sin yrkesbana som marknadsekonom på Volvo personvagnar och blev så småningom kontaktperson för Volvoanställda med missbruksproblem. I slutet av 1980-talet blev han chef för Volvos företagshälsovård och i samband med det kom han i kontakt med Aleforsstiftelsen, där han suttit i styrelsen mellan åren Texten är hämtad från boken Leva med beroende av Pia Mattzon där Tonny intervjuades.

9 Fotograf: Anders Andersson, Aleforsstiftelsen

10 Aleforsrådets nätverksträff med besök från Försäkringskassan och AFA Försäkring Aleforsstiftelsen bjuder in till nätverksträff för dig som arbetar som personal- eller HR-ansvarig. Vid detta tillfälle ges du möjlighet att träffa Försäkringskassan som berättar om det arbetsplatsnära stödet som börjat gälla i år. Stödet uppgår till halva kostnaden för en del av den utredning som föregår en behandlingsinsats. Även AFA Försäkring finns med och presenterar arbetsgivarens möjlighet att söka stöd till arbetslivsinriktad rehabilitering med upp till halva rehabiliteringskostnaden. Utifrån ett aktuellt praktikfall passar vi även på att utbyta erfarenheter och lära oss mer om hur man hanterar anställda med alkohol- eller andra drogproblem. Vi presenterar även en undersökning som visar att ca 13% har riskabla alkoholvanor och ca 4% utvecklat ett beroende till alkohol. Till detta kommer missbruk av läkemedel och narkotika. Det visar på behovet av att ha kunskap och fungerande rutiner på arbetsplatsen för att uppnå en trygg och säker arbetsmiljö. Mötesledare: Morgan Karlsson, behandlingschef vid Aleforsstiftelsen TID OCH PLATS: kl den 6 november, HSB:s konferenslokal, Första Långgatan 28 A, Göteborg PRIS: Kostnadsfritt för medlemmar i Aleforsrådet. Övriga: 750 kr ANMÄLAN: (Nätverksträffar)

11 Arbetsplatsprogram Arbetsplatsprogrammet vänder sig chefer, personalansvariga, skyddsombud samt till våra patienters kontaktpersoner med intresse av att få en ökad förståelse av alkohol och andra droger i arbetslivet under en heldagsutbildning. Varje patient som genomgår något av Aleforsstiftelsens behandlingsprogram bör ha en eller flera kontaktpersoner från arbetsplatsen eller annan remittent. För att fungera som kontaktperson behöver man ha grundläggande kunskap om alkohol och droger samt insikt i behandling. Detta gäller även chefer eller andra med ansvar för personal och arbetsmiljöfrågor. Innehåll Tidiga tecken Arbetsrätt vid missbruk Läkemedels- och narkotikamissbruk Alkohol- och drogtestning Alkohol- och drogpolicy Vägen in och ut ur ett missbruk Uppföljning av behandling Målgrupp Chefer, HR-funktion, skyddsombud, företagshälsovård samt våra patienters kontaktpersoner Tid Datum Plats Pris Anmälan Mellan kl 09:00-16:00. Lunch ingår ej utan sker på egen hand. Kaffe/Te ingår och serveras vid raster under dagen. Du kan välja mellan följande utbildningstillfällen: 17 september eller 19 november under mars eller 20 maj under 2015 Utbildningen sker i HSB:s lokaler på Första Långgatan 28 A förutom den 20 maj 2015, då vi är på Folkets Hus, Järntorgsgatan i Göteborg För kontaktpersoner till våra patienter ingår utbildningen i behandlingskostnaden. Medlemsföretag i Aleforsrådet har två fria platser per utbildningstillfälle. För övriga deltagare är avgiften kr per deltagare exkl moms. Lunch vid heldagsutbildning sker på egen hand. Kaffe/Te ingår och serveras vid raster under dagen. Du kan anmäla dig via vår hemsida, eller på telefon Avbokning kan ske fram till 14 dagar före start. Vid avbokning senare än 14 dagar före debiteras full avgift. Vid förhinder att delta kan platsen överlåtas till en kollega. Vid för få anmälningar förbehåller vi oss rätten att ställa in.

12 Anhörigprogram Anhörigprogrammet vänder sig till våra patienters anhöriga och familjemedlemmar. Vi träffas under tio onsdagar (en onsdag varje månad). Varje sådant tillfälle består av en föreläsning och ett grupparbete då vi diskuterar aktuella ämnen. Man kan påbörja programmet när som helst. För anhöriga till patienter på Aleforshemmet erbjuds möjlighet att ta del av Anhörigprogrammet på lördagar i form av lördagsseminarier. Dessa hålls på Aleforshemmet mellan kl 09:30 12:30. Därefter finns möjlighet att äta lunch på Aleforshemmet och umgås tillsammans med patienten. Vill Du/Ni få mer information eller anmäla Dig, ring till Romana Powidzka Casserblad på telefon Datum 17 september, Tillfrisknandeprocessen den beroende 15 oktober, Tillfrisknandeprocessen familjen 12 november, Krisprocessen 10 december, Relationer januari, Känslor 18 februari, Skam och skuld 18 mars, Att växa upp i en missbrukarfamilj 15 april, Isblomma 13 maj, Ett återfall ur familjens perspektiv 10 juni, Hur går vi vidare? Tid Mellan kl 17:30 20:00. Plats Pris Anmälan På vår mottagning i Göteborg, Första Långgatan 21. För anhöriga till våra patienter ingår utbildningen i behandlingskostnaden. Du kan anmäla dig via vår hemsida, eller på telefon , Romana Powidzka Casserblad.

13 Välkommen på studiebesök Vi tar gärna emot arbetsgivare, företagshälsovård, socialtjänst, elever och andra som är intresserade av vår behandlingsverksamhet och tolvstegsbaserad behandling. Besök oss gärna när vi har informationsträffar på Aleforshemmet. Vi berättar om vår verksamhet, visar runt på anläggningen och avslutar med en gemensam fikastund. Vårt eget kök brukar bjuda på hembakat. Programpunkter o Presentation av Aleforsstiftelsen. o Beroendesjukdom vad är det? o Tolvstegsbaserad behandling på Aleforshemmet. o Vad händer sedan? o Hur får anhöriga hjälp? o Visning av Aleforshemmet o Fika Datum 28 oktober, 2014 eller 24 mars 2015 Tid Mellan kl 13:00 15:00 Plats Pris Anmälan Aleforshemmet, Aleforsvägen 11 i Alingsås Kostnadsfritt Du kan anmäla dig via vår hemsida, eller på Aleforshemmets telefon Välkommen!

14 Kostnadsfri rådgivning Aleforslinjen är vår telefonrådgivning för alkohol- och drogfrågor, som vänder sig till dig som anställd i någon av Aleforsrådets medlemsorganisationer. Frågorna kan handla om vad man ska göra när man misstänker missbruk av alkohol eller andra droger på arbetsplatsen. Det kan även handla om ens egen konsumtion eller någon anhörig, ex familjemedlem, som man är bekymrad för. Aleforslinjen kostar inget för dig som ringer. Telefonnumret till Aleforslinjen är och du kan vara helt anonym när du ringer. Aleforslinjen är öppen alla vardagar mellan kl 08:00 och 16:00. Välkommen att kontakta oss! Önskar ni kontaktkort med information om Aleforslinjen till Er arbetsplats? Kontakta Per Öhman på telefon eller Anders Andersson på telefon

15 Alkohol- och drogkunskap i arbetslivet Cirka svenskar uppskattas vara beroende av alkohol medan antalet personer som missbrukar alkohol ligger runt personer (källa: CAN, Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning). Uppvisar någon tecken på att vara påverkad av alkohol eller droger så utgör den personen en direkt fara både för sig själv och sin omgivning. Vi har alla en skyldighet att i ett sådant läge ingripa och hjälpa till. Vad är missbruk/beroende och hur kan man se signalerna? Vad gör man när man misstänker att någon är påverkad på jobbet? Vad är medarbetarens ansvar? Vad är chefens ansvar? Vad innebär arbetsgivarens utredningsansvar och rehabiliteringsansvar? Hur hanterar man påverkan av läkemedel och narkotika? Vilken hjälp finns att få för den som har problem? Hur följer man upp en behandlingsinsats? Målgrupp: chefer, skyddsombud och övriga medarbetare Omfattning: Halvdag Tidpunkt: Efter överenskommelse Pris: kr exkl moms (gäller medlemmar i Aleforsrådet) Vi erbjuder även ovanstående utbildning med tillägget att någon som genomgått behandling berättar om vägen in och ut ur sitt missbruk med möjlighet att ställa frågor och diskutera. Utbildningen ges då istället som heldagsutbildning. Pris: kr exkl moms (gäller medlemmar i Aleforsrådet) Priser är exklusive resekostnader. Vid resa utanför Göteborg-/Alingsåsområdet debiteras 45 kr/mil samt 354 kr per påbörjad timme om restiden överstiger 1 timma. Lagstadgad moms, fn 25%, tillkommer på ovanstående pris. Betalningsvillkor 30 dgr netto. Priserna gäller t o m Beställ Er utbildning idag! Kontakta Anders Andersson (tel ) eller Per Öhman (tel ) Mejl: anders.andersson@aleforsstiftelsen.se, per.ohman@aleforsstiftelsen.se

16 Bli medlem i Aleforsrådet Förtur till Aleforsstiftelsens behandlingar Vid kösituation till behandling är det alltid Aleforsrådets medlemmar som kommer i första hand. Normalt skall ett bedömningssamtal kunna bokas senast nästkommande vardag och behandlingsinsatsen påbörjas så snart den kontrollerade nykterheten/drogfriheten har avslutats (normalt en vecka). Medlemskapet säkerställer en snabb hantering vid en akut situation. Rabatt på utbildningar, konsultation, material och behandlingar Särskild prislista tillämpas. Två fria platser i Arbetsplatsprogrammet vid varje utbildningstillfälle Arbetsplatsprogrammet är en heldagsutbildning som ges löpande under året. Vid varje utbildningstillfälle har Aleforsrådets medlemmar två platser reserverade utan kostnad. För närmare beskrivning av utbildningen, se vår hemsida Fri telefonrådgivning genom Aleforslinjen för samtliga anställda Genom Aleforslinjen, , har samtliga anställda möjlighet att kontakta Aleforsstiftelsen för att få kostnadsfri telefonrådgivning i frågor som rör missbruk av alkohol, läkemedel och narkotika. Man kan vara helt anonym när man ringer. Det går bra att ringa om man känner oro för egen konsumtion, i rollen som anhörig eller om man har allmänna frågor. Fri chefshandledning Alla chefer har möjlighet att kontakta Aleforsstiftelsen för att få stöd och handledning i personalärenden där man misstänker alkohol- eller annan drogproblematik. Kontakt kan tas antingen via Aleforslinjen eller med något av våra kontor. Fri policyrevision och tillgång till dokumentmallar Vi vill att alla Aleforsrådets medlemmar ska ha en bra policy med tillhörande handlingsplan gällande alkohol och droger. I medlemskapet ingår därför en översyn av befintlig policy där vi återkopplar med förslag på hur denna kan stärkas. De organisationer som uppvisar en godkänd policy erhåller ett intyg från oss. Via vår hemsida erbjuds en särskild inloggning som ger tillgång till exempel på policy från olika organisationer, behandlingsöverenskommelse och annat dokumentstöd. Kostnadsfritt företagsbesök och fortlöpande information I medlemskapet ingår att vi varje år, under en timme, kommer ut och besöker er för att berätta om vår verksamhet samt hur vi kan bistå era chefer och medarbetare. Genom nyhetsbrev såväl via post som mejl ges information löpande om vår verksamhet samt inom området alkohol och andra droger. För medlemskap, kontakta Per Öhman på telefon eller Anders Andersson på telefon Aleforsstiftelsen Aleforshemmet Första Långgatan 21 Aleforsvägen Göteborg Alingsås Tel: Tel: E-post: info@aleforsstiftelsen.com Fax: Fax: Hemsida: