Omsorgsnämnden kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning ärende 1 19.

Transkript

1 Kallelse / Underrättelse Omsorgsnämnden Utskicksdatum Omsorgsnämnden kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning ärende Tid: Onsdag den 14 december 2016 kl ca Plats: Omsorgsförvaltningen, konferensrummet, Gärdesvägen 4 vån 2, Alvesta Ledamöter Mats Martinsson (S) ordförande Sonia Muhletaler-Salsamendi (S) Hans Paulin (S) Jessica Madsen (S) Johny Haraldsson (C), 1:e vice ordförande Margaretha Berggren (C) Mikael Johansson (M), 2:e vice ordförande Helen Gustavsson (M) Margaretha Viridén (AA) Britt Karlsson (AA) David Kristiansson (SD) Ersättare Ingegerd Alm (S) Frida Christensen (S) Håkan Karlsson (S) Mehdi Zullufi (S) Kent Mandorff (MP) Lars-Erik Eriksson (C) John-Erik Pettersson (M) Kia Johnsson (M) Ola Andersson (V) Roxana Sepulveda (KD) Yvonne Erlandsson (SD) Om du inte kan närvara kalla din ersättare samt meddela förändringen genom att maila eller ringa förvaltningssekreterare Peggy Hall, peggy.hall@alvesta.se, Tack!

2 Kallelse / Underrättelse Omsorgsnämnden Utskicksdatum Förteckning över omsorgsnämndens ärenden den 14 december 2016 kl Närvaro 2. Val av justerare 3. Förslag på resursfördelningssystem 2017, Per Elmgren, Marianne Stark och Senada Hodzic 4. Förslag till fördelning av tillfälligt ramtillskott för 2016, Marianne Stark 5. Månadsrapport per oktober med helårsprognos 2016, Dannijel Nygren Abrezol (13.45) 6. Budgetreglering för verksamhetsövergång i samband med förändrad ansvarsfördelning för verksamheten enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, Rose-Marie Eriksson (14.05) 7. Arbetskläder inom daglig verksamhet och personlig assistans samt överföring av budgetmedel för arbetskläder, Arnold Lennartsson (14.15) 8. Information om sjukfrånvarostatistik för omsorgsförvaltningen, Cecilia Turnstedt (15.00) 9. Information om uträkning av avgifter, Britt-Marie Gustavsson (15.20) 10. Avgiftssats för kyrkoavgift vid beräkning av avgiftsutrymme, Britt-Marie Gustavsson 11. Förslag om införande av IBIC, individens behov i centrum, Emma Dahlqvist (15.50) 12. Hjälpmedelscentral, Rose-Marie Eriksson (16.10) 13. Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa i Kronobergs län , Rose-Marie Eriksson 14. Uppföljning av verkställighet av omsorgsnämndens beslut, Peggy Hall (16.40) 15. Information från ordföranden 16. Information från förvaltningschef 17. Redovisning av delegationsbeslut 18. Meddelanden 19. Övriga frågor

3 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) ON Dnr 2016/ Förslag på resursfördelningssystem Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse, 18 november 2016 Redogörelse Inför arbetet med budget 2016 togs det fram ett resursfördelningssystem för äldreomsorgen. Under 2016 har ett arbete med att förfina detta system pågått och ett förslag har arbetats fram. Förslaget på resursfördelningssystem för äldreomsorgen under 2017 baseras på följande: Ersättningsnivå per timme är 264 kronor. Hemtjänst i ordinärt boende budgeteras utifrån verkställd tid, med ett tillägg på 20 procent för att täcka in behovet av övrig tid. Ersättningsystem för en lägenhet på särskilt boende är 0.57 årsarbetare per lägenhet inklusive personalresurs för mötesplatserna. Ersättningssystem för parboende är 0.2 årsarbetare per lägenhet. Ersättningssystem för de elva korttidsplatserna på Asken är 0.63 årsarbetare per lägenhet. Övriga enheters korttidsplatser budgeteras som en särskild boende lägenhet, dvs årsarbetare per lägenhet. Ersättningssystem för demensboende är 0.75 årsarbetare per lägenhet. Budgeten ligger fast för 2017 då förvaltningen behöver få ytterligare tid på sig för att få igång de system och verktyg som behövs för ett månatligt resursfördelningssystem. Under 2017 föreslås att två arbetsgrupper på förvaltningen får i uppdrag att arbeta vidare med att utveckla resursfördelningssystemet för att möjliggöra månadsvis resursfördelning samt arbeta fram ett resursfördelningssystem för de verksamheter som omfattas av lagen för stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att: 1. Godkänna framtaget förslag på resursfördelningssystem för äldreomsorgen under Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

4 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) 2. Godkänna framtagen planen för det fortsatta arbetet under 2017 med framtagande av resursfördelningssystem för internbudgeten Protokollet ska skickas till Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

5 Omsorgsförvaltningen Stab/förvaltningskontor Marianne Stark Senada Hodzic Tjänsteskrivelse Datum Dnr NOH 2016/ Förslag på resursfördelningssystem 2017 Bakgrund För budget 2016 togs det för äldreomsorgen fram ett resursfördelningssystem. Syftet var att möjliggöra en planering och styrning utifrån resurser och bemanningsstrategier. Grunden i resursfördelningen var nyckeltal för bemanning utifrån boendets/- lägenhetens inriktning. I budgeten avsattes resurser för 0.57 årsarbetare per lägenhet för vanligt särskilt boende, 0.63 årsarbetare per lägenhet för korttidplats och 0.81 årsarbetare per lägenhet för demensboende. Budgeten för hemtjänst i ordinärt boende fördelades utifrån en tidigare snittförbrukning och utifrån de resurser som fanns kvar att fördela. Ersättningsnivån baserades på en kostnad av 450 tkr per årsarbetare. Utöver detta tilldelades enheterna budget för kostverksamhet, lokalvård, dagverksamhet, mötesplatser och nattbemanning. Fasta kostnader för lokaler, material med mera budgeterade också separat utanför ovanstående nyckeltal. Omsorgsförvaltningen har haft och har som mål att under 2016 fortsätta arbetet med att förfina resursfördelningssystemet för äldreomsorgen. Under hösten 2016 har en arbetsgrupp inlett detta arbete. Ersättningssystem Många kommuner har ett resursfördelningssystem för hemtjänst i ordinärt boende som de oftast infört i samband med införandet av LOV (Lagen om valfrihet). Det ersättningsystem som flest kommuner valt är att ersättning ges till utföraren utifrån utförd tid per månadsbasis. Det finns även en del kommuner som ersätter utföraren utifrån beviljad tid. Nedan följer en förklaring av de olika ersättningsalternativen samt de föroch nackdelar som arbetsgruppen kan se med dessa: 1. Beviljad tid Biståndshandläggaren beviljar tiden utifrån fastställd mall/schablon/ nivå. Fördelen är att tilldelning av resurser sker lika för alla enheter och att systemet är lätt att administrera. Nackdelen är dels risken för olika bedömningar från olika handläggare och dels att schabloner som besluten innehåller inte tar hänsyn till individuella behov samt hälso- Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Gärdesvägen Alvesta vx omsorg@alvesta.se

6 2(4) och sjukvårdsinsatser, oplanerade besök via trygghetslarm, dubbelbemanning, risk att brukaren inte får den tiden som behövs för insatsen. 2. Planerad/verkställd tid Det är tiden som utföraren/verkställaren bedömer behövs för utförandet av den beviljade insatsen. Fördelen är att verksamheten kan planera sin bemanning utifrån brukarens faktiska behov till skillnad mot om en schablon skulle använts. Tiden för insatser som inte kommer med i beslutad tid räknas med här exempelvis delegerad hälso- och sjukvårdsinsatser och dubbelbemanningar. Nackdelen är att det behövs en regelbunden uppdatering i verksamhetsystemet. Detta är stundom svårt att upprätthålla samtidigt som planerad/verkställd tid inte blir densamma som den till slut utförda tiden. 3. Utförd tid Utföraren mäter och redovisar den exakt utförda tiden för insatsen till brukaren. Fördelen är att systemet kvalitetssäkrar att brukaren får den insatstid som behovet fodrar. Ytterligare en fördela är att verksamheten får ersättning för den tid som ges till brukaren. Nackdelen är att det saknas ett planeringsystem som mäter utförd tid samt att utförd tid idag inte separat kan mätas för insatser utförda i ordinärt boende respektive särskilt boende. Förslag på resursfördelningssystem för 2017 Arbetsgruppen har tagit fram förslag på ersättningsnivå, ersättningssystem samt tidplan och aktiviteter enligt följande: Fördelningsprinciper för äldreomsorgen Ersättningsnivå per timme är 264 kronor. För att täcka en årsarbetare krävs arbetade timmar per år inklusive täckning enligt nedan. Ersättningsnivån innebär full täckning för semester, full kompensation för en genomsnittlig sjukfrånvaro, 3 dagars utbildning och 3 dagars introduktion. Denna fördelningsprincip ska kunna underlätta enhetschefens bemanningsplanering och uppföljning. (Kalkylunderlag, se bilaga 1). Ersättningsystemet är att hemtjänst i ordinärt boende budgeteras utifrån planerad/verkställd tid, med ett tillägg på 20 procent för att täcka in behovet av övrig tid. För närvarande är den planerade/verkställda tiden den mest pålitliga principen att fördela budgeten efter. Den är också enklast att

7 3(4) kontinuerligt uppdatera samt mäta och analysera innan ett planeringssystem är i drift. Ersättningssystem för en lägenhet på särskilt boende är 0.57 årsarbetare per lägenhet inklusive personalresurs för Mötesplatserna. Redan idag är det flera enheter som samplanerar personalbemanningen Mötersplatser ihop med särskilt boende. Ersättningssystem för parboende är 0.2 årsarbetare per lägenhet. Då brukare som bor i parboende både kan och ibland inte har ett hjälpbehov ges en lägre schablon. Ersättningssystem för de elva korttidsplatserna på Asken är 0.63 årsarbetare per lägenhet. Övriga enheters korttidsplatser budgeteras som en särskild boende lägenhet, dvs årsarbetare per lägenhet. Kortidsplatserna på Asken ska i första hand användas för brukare som behöver rehabilitering och behöver därför ha en något högre bemanning än övriga. Ersättningssystem för demensboende är 0.75 årsarbetare per lägenhet. Vid jämförelser med flera kommuner i länet så framkommer ett snitt på 0.69 årsarbetare per lägenhet. En minskning ner till denna nivå ses i dagsläget som för stort. Budgeten ligger fast för Förvaltningen behöver få ytterligare tid på sig för att få igång de system och verktyg som behövs för ett månatligt resursfördelningssystem. Som exempel kan nämnas att det för närvarande inte går att följa den arbetade tiden separat för hemtjänst i ordinärt boende respektive i särskilt boende, arbetstiden kan enbart följas totalt. Ett verktyg behöver därför införskaffas och implementeras för att på ett smidigt sätt kunna mäta den utförda arbetstiden på respektive insats. Verktyget förväntas kunna ingå i det nya verksamhetsystem som är under upphandling. Förslag på fortsatt arbete inför 2018 Resursfördelningssystem för äldreomsorgen En arbetsgrupp utses med uppdrag att fram till sommaren 2017 arbeta fram ett förslag på ett månatligt resursfördelningssystem med inriktning att ersättning ska utgå utifrån utförd tid från och med Följande delar ska ingå i uppdraget: Att ersättningsnivån per timme ska omräknas utifrån ny lönenivå. Att kartlägga förutsättningarna för att ersättningssystemet för hemtjänst i ordinärt boende ska baseras på utförd tid. Om förutsättningarna visar att

8 4(4) utförd tid är en optimal modell ska ett ersättningsystemet utifrån detta tas fram. Att fastställa andelen av personaltid som ska vara direkt brukartid respektive övrig tid. Att modell och rutin för hur och när ersättning ska överföras till enheterna tas fram. System och verktyg införskaffas och implementeras. Att uppföljningsmodell för både utförd tid och arbetad tid tas fram där tid och kostnad för hemtjänst i ordinärt boende respektive särskilt boende urskiljs. Att utvärdering av nyckeltalen i de olika boendeformerna görs (vanligt särskilt boende, korttid, demens) Resursfördelningssystem för funktionsstöd En arbetsgrupp utses med uppdrag att fram till sommaren 2017 arbeta fram ett förslag resursfördelningssystem att gälla från och med Följande delar ska ingå i uppdraget: Att ett ersättningssystem och ersättningsnivå tas fram för LSSinsatserna daglig verksamhet, korttidsvistelse samt insatsen bostad med särskild service för vuxna. Resursfördelningssystem för ovanstående insatser prioriteras då det är de insatser som historiskt haft en relativ hög kostnad i kommunen. Att uppföljningsmodell, rutiner och riktlinjer tas fram och implementeras. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att: 1. Godkänna framtaget förslag på resursfördelningssystem för äldreomsorgen under Godkänna framtagen planen för det fortsatta arbetet under 2017 med framtagande av resursfördelningssystem för internbudgeten Rose-Marie Eriksson Förvaltningschef

9 A B C D E F G Kat 1 Kategori Timmar Belopp Not Not 2 TV Månadslön 1 931, kr/mån TV Semester -216, ,3 dgr TV Sjuk dag 1-18, ,5 dgr TV Sjuk dag , ,73 dgr TV Sjuk dag , ,2 dgr TV Utb -22, dgr TV Nyckeltal 1 (R4--R8) -323, TV Nyckeltal 2 (R3+R9) 1 607, TV Semesterlön ,3 dgr F? TV Sem d tillägg ,3 dgr TV Sjuklön TV Utbildning dgr TV Nyckeltal 3 (R11--+R14) TV Nyckeltal 4 (R10--+R15) 1 607, VIK Semester 216, ,3 dgr 117 kr / tim F? VIK Sjuk dag 1 18, ,5 dgr VIK Sjuk dag , ,73 dgr VIK Sjuk dag , ,2 dgr VIK Utb 22, dgr TIM Introduktion sommar 22, dgr Nyckeltal 3 (R17--R22) 345, Nyckeltal 4 (R16+R23) 1 953, OB PO Pris ÅA inkl PO Timpris 264 Mål Tid hos brukare 60% * Pris inkl kringtid 441 * Nämdsbeslut utifrån LG förslag till beslut. Ifall resursfördelning ska inöras måste man fatta beslut om vad som ska "driva" kostnaderna a) beslutad tid b) planerad /verkställd tid c) utförd tid. Beroende på val av ovan så skall en mål-tid läggas in på rad 29. Riskerna med ovan val bör belysas! Undertecknad kompletterar (riskerna) beslutsunderlaget utifrån ett ekonomisk perspektiv. Ledningsgruppen återkommer med vilka variabler (R Kolumn E) som känns relevanta på de olika raderna - å så räknar undertecknad om modellen utfirån LG direktiv.

10 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) ON Dnr 2016/ Förslag till fördelning av tillfälligt ramtillskott för Beslutsunderlag 1. ON AU 70, 29 november Tjänsteskrivelse, 3 november KF 114, 27 september 2016 Redogörelse Kommunfullmäktige har beslutat om att omsorgsnämnden ska få ett tillfälligt ramtillskott för 2016 på 6 miljoner kronor (KF 114/2016). Förvaltningen har tagit fram förslag på fördelning av dessa medel enligt följande turordning: 1. Hemtjänsten får tillskott med 2.1 mkr för de kostnader som inte kompenserades i internbudgetarbetet för Reglering av antalet demensboendeplatser (+3 stycken) och enhetschefstjänster (-1 tjänst), sammanlagt en budgetminskning med 0.3 mkr 3. Höjning av budget per årsarbetare från 450 tkr till 472 tkr, sammalagt en budget ökning med 4.2 mkr Beredning ON AU 70 Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att det extra tillskottet på 6 miljoner kronor fördelas inom äldreomsorgen enligt följande: Enhet Tillskott (tusen kr) Furuliden 313 Bryggaren Högåsen Björkliden 524 Asken 641 Torsgården 181 Protokollet ska skickas till Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

11 Omsorgsförvaltningen Stab/förvaltningskontor Marianne Stark strateg Tel E-post: Tjänsteskrivelse Datum Dnr NOH 2016/ Förslag till fördelning av tillfälligt ramtillskott för 2016 Kommunfullmäktige har beslutat om att omsorgsnämnden ska få ett tillfälligt ramtillskott för 2016 på 6 miljoner kronor (KF 114/2016). Förvaltningschefen föreslår att tillskottet ska komma äldreomsorgen till del, enligt följande turordning: 1. Hemtjänsten får tillskott med 2.1 mkr för de kostnader som inte kompenserades i internbudgetarbetet för Reglering av antalet demensboendeplatser (+3stycken) och enhetschefstjänster (-1 tjänst), sammanlagt en budget minskning med 0.3 mkr 3. Höjning av budget per årsarbetare från 450 tkr till 472 tkr, sammalagt en budget ökning med 4.2 mkr Tkr Prognos (aug) Tillskott Ny prognos Furuliden Bryggaren Högåsen Björkliden Asken Torsgården Summa Förslag till beslut Omsorgsnämndens arbetsutskott beslutar att godkänna fördelning av det tillfälliga budgettillskottet enligt förslag ovan. Rose-Marie Eriksson Förvaltningschef Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Gärdesvägen Alvesta vx omsorg@alvesta.se

12

13 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) ON Dnr 2016/ Månadsrapport per oktober med helårsprognos Beslutsunderlag 1. ON AU 80, 29 november Månadsrapport Funktionsstöd, 11 november Månadsrapport Äldreomsorg, 11 november 2016 Redogörelse Helårsprognosen per oktober för omsorgsnämnden visar på en negativ avvikelse mot budget på 16,3 miljoner kronor för I prognosen är det extra tillskott på 6 miljoner kronor till nämnden som kommunfullmäktige beslutat om inte inräknat då dessa medel inte fördelats ännu. Beredning ON AU 80 Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner redovisningen av månadsrapport per oktober Protokollet ska skickas till Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

14 Deadline: Omsorgsförvaltningen månadsrapport 2016 Ansvar Period INTÄKTER KOSTNADER varav personal FS totalt jan-oktober Budgeten är ej justerad med nya löner från Kommunal! Utfall period Utfall period Budget helår Helårsprognos % av helårsbudgeten ,6% ,0% ,2% ,1% Summa Resultat Diff mot budget Riktpunkt 83,3% Löneriktpunkt 84,0% Antal årsarbetare Budget 2016 Augusti September differens Alla befattningar varav omsorgspersonal Korttidssjukfrånvaro, totalt antal dagar Mertidskostn Ers. Frånvaro % Antal personal med kvarvarande semesterdagar, per intervall September Oktober Analys av resultatet Prognosen: Löner är 5,2 över riktpunkt och orsaken till att man inte ligger sämre beror på Taggvägen 13 som inte betalat ut löner förrän maj, dock skall man också ta hänsyn till att budgeten inte är justerad med Kommunals nya löneavtal ännu.. FS har genomgått en förändring till kategoriboende på några boende, vilket också innebär att en servicebostad är nedlagd (Rådmannen) samt att några brukare har flyttat till boende som mer passar deras behov. Detta har gett en effektivisering. Då minskningen av årsarbetare skedde först vid maj som gör att vi inte kommer att se någon effekt förrän vid årets slut. FS har mer än dubblat sin övertid jämfört med samma period 2015 dvs jan-okt, har nu en kostnad på 333,9 tkr exkl PO (jämfört med 139,5 tkr under samma period 2015). Orsaker behöver utredas, varför övertid då vi har årsarbetstid? (ex. Servicebostäder 12,6 tkr i oktober och i personlig ass. 18,7 tkr i oktober)timanställda har minskat med 743 tkr jämfört med samma period 2015 exkl PO.

15 Årsarbetare: Vi kan nu se att vi börjar få effekt av antalet minskade årsarbetare. Det är främst servicebosätder som minsakt antal årsarbetare. Det omfattande omställningsarbetet med kategoriboende är det som visar sig nu. Dock ser vi inte detta ännu i kostnadsbilden då vi i början av året låg över budget med årsarbetare, klarar inte att hämta hem detta som låg över fram till maj. Daglig verksamhet skulle minskat med 4,5 åa från januari, har minskat med 2.2 åa först från och med maj. Frånvaron: Sjukfrånvaron minskar i snitt / person och dag och korttidsjukfrånvaron 2-14 dagar har minskat i kostnader med 104 tkr jämfört med Fler anställda genom att vi har Taggvägen 13 men ändå en minskning på korttidssjukfrånvaro jämfört med förra året. Verställda timmar: Semesterdagar: Övrigt: Akut behov av att bevaka att semesterdagarna ligger under 40 dagar per anställd. Åtgärd för budget i balans Sammanställning av semesterdagar är framtagen och har belyst till cheferna, cheferna har i uppdrag att arbeta ner alla över 40 dagar under Se över utbetald övertid då vi nu går in i årsarbetstidsavtal så bör denna summa vara mycket låg. Korttidssjukfrånvaron behöver ha ett fortsatt fokus på, särskilt inom servicebostäder. Fortsatt arbete med behovsanpassat schema samt omställning av daglig verksamhet och korttidsboende. Signering: DNA Kommentarer från omsorgschef och ekonom

16 Ansvar FS totalt Period jan-oktober Lönediagram jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Total lön 2015 Total lön 2016 Total lön budget 2016 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Total lön Total lön Total lön budget

17 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Sjukfrånvaro snitt/person jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ,09 27,17 28,06 28,76 29,86 29,29 28,12 28,39 27, ,20 35,21 34,03 33,26 32,59 33,05 33,82 34,73 34,19 30,92 30,05 29,99

18 Deadline: Omsorgsförvaltningen månadsrapport 2016 Ansvar Period INTÄKTER KOSTNADER varav personal ÄO totalt jan-oktober Budgeten är ej justerad med nya löner från Kommunal! Utfall period Utfall period Budget helår Helårsprognos % av helårsbudgeten ,3% ,4% ,8% ,3% Summa Resultat Diff mot budget Riktpunkt 83,3% Löneriktpunkt 83,2% Antal årsarbetare Budget 2016 Augusti September differens Alla befattningar varav omsorgspersonal Korttidssjukfrånvaro, totalt antal dagar Vikarekostn Ers. Frånvaro % Verkställda tim Antal personal med kvarvarande semesterdagar, per intervall September Oktober Analys av resultatet Prognosen: 8,6 % över riktpunkt i löneprognosen dock har inga justeringar gjorts efter Kommunals nya löneavtal vilket kommer minska denna siffra då budgeten kommer kompenseras. Kostnader för övertid jan-oktober har minskat med ca 90 tkr från 2015 inom Äo. Kostnader för timanställda jan-oktober ökat med ca 450 tkr i ÄO allt exkl. PO.

19 Årsarbetare: Frånvaron: Fler omsorgpersonal än budgeterat Korttidsjukfrånvaron 2-14 ungefär samma kostnader som 2015 jan-okt dvs 2,1 mkr. Allt exkl PO. Kan inte se att några förändringar i positiv riktning skett på korttidssjufrånvaron under samma tidsperiod som Vi har inga åtgärder i dagsläget som har gett någon effekt. Verställda timmar: Semesterdagar: Övrigt: Antal verkställda timmar har minskat, men årsarbetarna har ökat under perioden augusti till september. Akut behov av att följa antal semesterdagar över 40, det är 60 % av medarbetarna inom ÄO som har semesterdagar som måste tas ut under En kartläggning har gjort av samtliga enheter och enhetschefer har fått i uppdrag att minska dessa dagar fram till december. Åtgärd för budget i balans semesterdagarna ska följas upp efter augusti månads utbetalning, en kartläggning har tagits fram och uppdrag har getts till enhetscheferna. Se över utbetald övertid då vi nu går in i årsarbetstidsavtal så bör denna summa vara mycket låg. Korttidssjukfrånvaron behöver sättas fokus på. Behovsanpassade scheman arbetas för fullt med och under hösten är Furuliden, Högåsen, Torsgården och Asken igång, Bryggaren är igång sedan 1 år. Signering: DNA Kommentarer från omsorgschef och ekonom

20 Ansvar ÄO totalt Period jan-oktober Lönediagram jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Total lön 2015 Total lön 2016 Total lön budget 2016 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Total lön Total lön Total lön budget

21 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Sjukfrånvaro snitt/person jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ,52 22,66 26,55 26,65 27,11 27,78 28,92 30,99 35, ,67 22,80 24,03 24,97 26,27 27,17 28,12 28,98 29,08 28,93 29,16 27,93

22 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) ON Dnr 2016/ Budgetreglering för verksamhetsövergång i samband med förändrad ansvarsfördelning för verksamheten enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 6 Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse, 30 november ON AU 65, 29 november 2016 Redogörelse Under 2013 hade omsorgsnämnden och utbildningsnämnden ett uppdrag att se över gränsdragningsfrågor mellan de båda nämnderna gällande personer med insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Omsorgsnämnden fattade beslut om att föreslå kommunfullmäktige att ändra ansvarsfördelningen så att omsorgsnämndens ansvar för målgruppen startar den 1 juli det år brukaren blir 20 år, istället för vid 21 års ålder (ON 31/2014). Av beslutet framgick även att en budgetfördelning mellan nämnderna behövde göras i samband med ändringen. I samband med översynen av samtliga nämnders reglementen fattade kommunfullmäktige beslut om ändring av ansvarsfördelningen enligt förslaget (KF 44/2015). Budgetfördelningen har ännu ej gjorts och ett sådant beslut behöver då fattas av kommunfullmäktige. Arbetsutskottet har beslutat att ge förvaltingen i uppdrag att till nämndens sammanträde ta fram underlag för beslut om förslag på budgetregleringar för den reglementsändring som innebar en ändring i ansvaret för verksamheten enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, mellan utbildningsnämnden och omsorgsnämnden (ON AU 65/2016). Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att budgetreglering i 2016 års budget på 1.7 miljoner kronor från utbildningsnämnden till omsorgsnämnden genomförs för övergången av del av verksamheten enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt att denna reglering görs även för 2017 och för kommande år. Protokollet ska skickas till Kommunfullmäktige/ Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

23 Omsorgsförvaltningen Stab/förvaltningskontor Marianne Stark strateg Tel E-post: Tjänsteskrivelse Datum Diarienr NOH 2016/ Budgetreglering gällande insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) mellan utbildningsnämnden och omsorgsnämnden Under 2013 hade omsorgsnämnden och utbildningsnämnden ett uppdrag att se över gränsdragningsfrågor mellan de båda nämnderna gällande personer med insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). En arbetsgrupp bestående av representanter för de båda förvaltningarna arbetade med frågan och kom bland annat fram till att det vore lämpligt att ändra åldern i ansvarsfördelningen. Anledningen till det var att det skulle passa bättre ihop med när brukaren slutar gymnasiet eller omfattas av insatsen sysselsättning i daglig verksamhet. Arbetsgruppen förslag var därför att åldern justerades så att omsorgsnämndens ansvar är från och med 1 juli det år brukaren fyller 20 år. Tidigare ansvarade omsorgsnämnden för brukare från 21 år. Förslaget innebar att del av kommunens verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade skulle flyttas över till omsorgsnämndens ansvar. Omsorgsnämnden tog följande beslut den 4 juni 2014 (ON 31): Omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. nuvarande lydelse i omsorgsnämndens reglemente, 1, andra stycket, strecksats två, ersätts med lydelsen: Kommunens insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) för personer som är 20 år eller äldre, från och med 1 juli det år personen fyller 20 år. 2. ge omsorgsnämnden i uppdrag att tillsammans med utbildningsnämnden se över budgetfördelningen mellan de båda nämnderna med anledning av ovanstående förslag till ändrad ansvarsfördelning Utbildningsnämnden beslutade 15 oktober 2014 (UN 85) att ställa sig bakom omsorgsnämndens beslut. Då en generell översyn av nämndernas reglementen var på gång i samband med valet 2014 gavs besked om att förslaget skulle beaktas i översynen istället för att behandlas separat. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Gärdesvägen Alvesta vx omsorg@alvesta.se

24 2(2) I den revidering av nämndernas reglementen som beslutades av kommunfullmäktige den 28 april 2015 (KF 44) fanns förändringen gällande ansvarsfördelning för LSS-verksamheten med i enlighet med det förslag som tidigare getts. Arbetet med att flytta över verksamheten pågick under Förslaget om att en budgetfördelning med anledning av den ändrade ansvarsfördelningen behöver göras har inte beaktats och kvarstår därför att göra. Förvaltningarna har för 2016 kommit överens om att 1.7 miljoner kronor är en rimlig ersättning att reglera från utbildningsnämnden till omsorgsnämnden. För att räkenskaperna vid årets slut ska vara rättvisande i enlighet med god redovisningssed föreslås att en reglering görs med 1.7 miljoner kronor. Ett sådant beslut behöver då tas av kommunfullmäktige. Budgetramen för 2017 samt för kommande år behöver också regleras med anledning av verksamhetsövergången. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att budgetreglering i 2016 års budget på 1.7 miljoner kronor från utbildningsnämnden till omsorgsnämnden genomförs för övergången av del av verksamheten enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt att denna reglering görs även för 2017 och för kommande år. Rose-Marie Eriksson Förvaltningschef

25 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) ON Dnr 2014/ Arbetskläder inom daglig verksamhet och personlig assistans samt överföring av budgetmedel för arbetskläder 7 Beslutsunderlag 1. ON AU 66, 29 november Tjänsteskrivelse, 28 november ON 46, 27 oktober 2016 Redogörelse Omsorgsnämnden har beslutat att arbetskläder ska tillhandahållas personalgrupper/enheter i den omfattning det behövs så att Socialstyrelsens förskrift om basal hygien (SOSFS 2015:10) kan följas på ett adekvat sätt (ON 46/2015). Personalgrupper som inte omfattas av föreskriften är personalen inom daglig verksamhet och personlig assistans. I kommunfullmäktiges budget för 2017 finns avsatt kr som en engångssumma till inköp av arbetskläder till all omsorgspersonal. I samband med införandet av arbetskläder inom särskilda boenden, hemtjänst och servicebostäder avsattes kronor för nödvändiga ombyggnationer samt inköp av inventarier till omklädningsrum och lokaler för ren tvätt. Dessa medel har inte kunnat användas under 2016 och föreslås därför att flyttas över till budgeten för Beredning ON AU 66 Förslag till beslut Omsorgsnämndens arbetsutskott föreslår omsorgsnämnden besluta: 1. Investeringsbudgeten på kronor som finns avsatt under 2016 till nödvändiga ombyggnationer samt inköp av inventarier till omklädningsrum och lokaler för rentvätt överförs till 2017 års budget. 2. För omsorgspersonal på korttidsboendet Ugglan och inom daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade tillhandahålls arbetskläder inom befintligt avtal för hyrkläder inklusive cirkulationstvätt. 3. För omsorgspersonal inom personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade tillhandahålls arbetskläder genom inköp av kläder. 4. Resterande medel av de tkr används för inköp av ytterkläder till hemtjänst natt. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

26 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Protokollet ska skickas till Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

27 Tjänsteskrivelse Omsorgsförvaltningen Arnold Lennartsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gärdesv Alvesta Tel E-post: arnold.lennartsson@alvesta.se Datum Dnr NOH 2014/ Omsorgsnämnden Arbetskläder Överflyttning av investeringsbudget till 2017 I samband med införande av arbetskläder inom särskilda boenden, hemtjänst och servicebostäder avsattes en budget på kronor för nödvändiga ombyggnationer samt inköp av inventarier till omklädningsrum och lokaler för rentvätt. Första leveransen av arbetskläder kommer igång runt 1 april. De avsatta medlen har inte kunnat förbrukas under 2016 eftersom detaljinventeringen inte kommit igång förrän under hösten, leverantörer har längre leveranstid pga. hög efterfrågan samt att ett kostnadseffektivt upphandlingsförfarande fordrar tid och noggrannhet. Då kostnaderna för ombyggnationer och inköp av inventarier istället hamnar under år 2017 föreslås att avsatta medel flyttas över från 2016 till 2017 års budget. Arbetskläder till personliga assistenter, personal på Ugglan samt daglig verksamhet Omsorgsnämnden har beslutat att arbetskläder ska tillhandahållas personalgrupper/enheter i den omfattning det behövs så att Socialstyrelsens förskrift om basal hygien (SOSFS 2015:10) kan följas på ett adekvat sätt (ON 46/2015). Personalgrupper som inte omfattas av föreskriften är personalen inom daglig verksamhet och personlig assistans. I kommunfullmäktiges budget för 2017 finns avsatt kr som en engångssumma till inköp av arbetskläder till all omsorgspersonal. Driftbudget arbetskläder är satt till: 1,5 miljoner Engångssumma avsatt för 2017: 0,2 miljoner Beräknad kostnad för införande enligt tidigare beslut: 1,3 miljoner Här redovisas tre olika förslag till lösningar. 1. Fortsätta som planerat med arbetskläder enligt tidigare beslut. Detta innebär att ca kan läggas till den årliga driftskostnaden. Samtidigt påbörjas planeringen för inköp av kläder till personliga assistenter samt personal på Ugglan och daglig verksamhet i enlighet med avsatta medel på kronor. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Gärdesvägen Alvesta vx omsorg@alvesta.se

28 2 (3) Antal Snittpris/år summa/år Investering 2017 Plagg till personal en. 2015: Vikariekläder Straffavgifter, lagerhållning Berendsen, etc Inköp kläder pers.ass, Ugglan och daglig verksamhet ( 2000/pers) Totalt/år Även personalen inom personlig assistans, Ugglan och daglig verksamhet FS läggs till i befintligt avtal om hyrkläder inklusive cirkulationstvätt. Kostnad kr/år. Engångsbeloppet på kan då inte användas. Omsorgspersonal inom daglig verksamhet, Ugglan och personlig assistans tillhandahålls arbetskläder även fortsättningsvis. Logistiken gällande arbetskläderna för personliga assistenter är dock mycket svårlöst samt kan ge ytterligare kostnader. Antal snittpris/år summa/år Plagg till personal en. 2015: Vikariekläder Daglig verksamhet, Ugglan och personlig assistans Straffavgifter, lagerhållning Berendsen, etc Totalt/år Även personalen på Ugglan och daglig verksamhet läggs till i befintligt avtal om hyrkläder inklusive cirkulationstvätt. Ca 30 personal á = Samtidigt påbörjas planeringen för inköp av kläder till personliga assistenter för i enlighet med engångssumman. Samma summa tillförs driften Från 2018 ingår kostnaden för fortsatta inköp till personlig assistans i driftskostnaden vilken innebär att de även fortsättningsvis får bidrag till arbetskläder. Dessutom ska rutiner tas fram för att säkerställa hygienkraven så långt som möjligt. Antal snittpris/år summa/år Investering 2017 Plagg till personal en. 2015: Vikariekläder Daglig verksamhet och Ugglan Transporter, straffavgifter, lagerhållning Berendsen, etc Inköp kläder personlig assistans ( 2000/pers) Totalt/år Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Gärdesvägen Alvesta vx omsorg@alvesta.se

29 3 (3) Förslag till beslut 1 Omsorgsnämnden föreslås besluta: 1. Investeringsbudgeten på kronor som finns avsatt under 2016 till nödvändiga ombyggnationer samt inköp av inventarier till omklädningsrum och lokaler för rentvätt överförs till 2017 års budget. 2. Arbetskläder köps in till omsorgspersonal inom personlig assistans, på korttidsboendet Ugglan och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade enligt beslutad engångssumma. Förslag till beslut 2 Omsorgsnämnden föreslås besluta: 1. Investeringsbudgeten på kronor som finns avsatt under 2016 till nödvändiga ombyggnationer samt inköp av inventarier till omklädningsrum och lokaler för rentvätt överförs till 2017 års budget. 2. För omsorgspersonal inom personlig assistans, på korttidsboendet Ugglan och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade tillhandahålls arbetskläder inom befintligt avtal för hyrkläder inklusive cirkulationstvätt. Förslag till beslut 3 Omsorgsnämnden föreslås besluta: 1. Investeringsbudgeten på kronor som finns avsatt under 2016 till nödvändiga ombyggnationer samt inköp av inventarier till omklädningsrum och lokaler för rentvätt överförs till 2017 års budget. 2. För omsorgspersonal på korttidsboendet Ugglan och inom daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade tillhandahålls arbetskläder inom befintligt avtal för hyrkläder inklusive cirkulationstvätt. 3. För omsorgspersonal inom personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade tillhandahålls arbetskläder genom inköp av kläder. Rose-Marie Eriksson Förvaltningschef Arnold Lennartsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Gärdesvägen Alvesta vx omsorg@alvesta.se

30

31 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) ON Dnr 2016/ Information om sjukfrånvarostatistik för omsorgsförvaltningen 8 Beslutsunderlag 1. Sjukfrånvarostatistik per oktober 2016 Redogörelse På sammanträdet redogörs för den senaste sjukfrånvarostatistiken för omsorgsförvaltningen. Förslag till beslut Omsorgsnämnden noterar informationen till protokollet Protokollet ska skickas till Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

32 Sjukfrånvarostatistik för OF Denna blankett används för redovisning sjukfrånvaro för OF till Omsorgsnämnden. Antal sjukdagar per snittanställd, rullande 12 månader. Tidsperiod: Förvaltning December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. OF 28,95 29,44 29,26 29,26 28,98 28,82 28,8 28,67 28,64 29,06 29,81 Motsvarande period 12 månader sedan 23,66 24,39 25,11 25,88 26,46 27,37 28,22 29,14 30,11 30,30 30,18 30,17 28,95 Tidsperiod ex: Jan 2016 mätperiod fr om t o m , 12 månader. Sjukdagar med omfattning innebär att den verkliga frånvarotiden beräknas. Antal sjukdagar per snittanställd, månad för månad ej rullande 12 Tidsperiod: Förvaltning Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. OF 2,40 2,40 2,60 2,11 2,47 2,49 2,28 2,61 2,72 2,97 Ny rapport för 2016 därav inga siffror från föregående år Eventuella kommentarer: Sida 1 av 3

33 Sjukfrånvaro i % per förvaltning, rullande 12 månader Tidsperiod: Förvaltning December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % OF 8,06 8,01 7,98 7,99 7,93 7,92 7,94 7,93 7,97 8,06 8,22 Motsvarande period 12 månader sedan 6,77 6,91 7,10 7,31 7,42 7,63 7,81 8,02 8,19 8,19 8,15 8,15 8,06 Total sjukfrånvaro i % av arbetade timmar är kvoten mellan sjukfrånvaro timmar och arbetade timmar under en 12 månaders period. Antalet långtidssjukskrivna (59 dagar eller mer) Tidsperiod: Förvaltning December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning OF Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Motsvarande period 12 månader sedan Eventuella kommentarer: Sida 2 av 3

34 Antalet personer som har fler än 5 korttidssjukfrånvarotillfällen, rullande 12 månader). Tidsperiod: Förvaltning December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 5< 5< 5< 5< 5< 5< 5< 5< 5< 5< 5< korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr OF < korttid.fr 5< korttid.fr Motsvarande period 12 månader sedan I denna tabell ingår även de anstallda som har särskilt högriskskydd från försäkringskassan, där FK betalar sjukpeng 80% från dag 1. Eventuella kommentarer: Sida 3 av 3

35 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) ON Dnr 2016/ Information om uträkning av avgifter 9 Beslutsunderlag 1. Broschyr om taxa för hemtjänst, 1 juli 2016 Redogörelse På sammanträdet redogörs för hur uträkningen av brukarens avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, går till samt vilka underlag som ligger till grund för avgiftsuttaget. Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Protokollet ska skickas till Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

36 Innehållsförteckning Om avgiften Om avgiften Högkostnadsskydd...3 Inkomstuppgift...3 Förbehållsbelopp...4 Makar...4 Sammanboende...4 Omsorgsinsatser Hemtjänst...5 Dagverksamhet...5 Hemsjukvård...5 Hjälpmedel...5 Korttidsboende...5 Matdistribution...5 Trygghetslarm...5 Övriga kostnader Avlastning för anhöriga...6 Rehabteam...6 Resor...6 Tillfälliga insatser...6 Måltider...7 Taxan omfattar hemtjänst enligt socialtjänstlagen (SoL) i såväl ordinärt som särskilt boende. Högkostnadsskydd Det finns ett högkostnadsskydd för omsorg och vård. Högsta avgift för hemtjänst i ordinärt såväl som särskilt boende är kronor per månad från och med 1 juli (En tolftedel av 0,5392 x prisbasbeloppet.) Högsta avgift för hemsjukvård är kronor per månad under år (En toftedel av 0,48 x prisbasbeloppet.) Inkomstuppgift När du beviljas en omsorgsinsats eller hälso- och sjukvårdsinsats måste du fylla i en blankett där du anger dina inkomster. Om inkomsten förändras måste du själv kontakta ditt omsorgsområde för att fylla i en ny blankett. Uppgifterna behövs för att vi inte ska sätta en för hög avgift. Avgiften omprövas varje år. Missnöjd med beslutet?

37 Om avgiften Omsorgsinsatser Förbehållsbelopp Förbehållsbelopp är den summa som den enskilde har rätt att behålla av sina egna medel innan avgift tas ut för hemtjänst och hemsjukvård. Utöver förbehållsbeloppet skall den enskilde ha kvar ett belopp som motsvarar bostadskostnaden. Förbehållsbeloppet skall täcka kostnader för livsmedel, kläder, hemförsäkring, hushållsel, förbrukningsvaror etc. Ålder 65 år och äldre år Förbehållsbeloppet får i vissa situationer bestämmas till en högre nivå och i vissa andra situationer till en lägre nivå. Makar Vid avgiftsberäkningen läggs makarnas inkomster samman och fördelas därefter med hälften på vardera maken. Sammanboende Familjesammansättning Ensamstående Makar och sambor Ensamstående Makar och sambor Förbehållsbelopp per person/månad kr kr kr kr Sammanboende får förbehållsbelopp som gifta. Hemtjänst Hemsjukvård Även delegerade insatser som utförs av omsorgspersonal. Barn och ungdom under 18 år betalar ingen avgift. Besök av rehab Korttidsboende Den enskildes dygnsavgift för omsorg och vård i ett korttidsboende motsvarar 1/30 av maxtaxan. Kostnad för mat 109 kr/dygn och hygienpaket 15 kr/dygn tillkommer. Dagverksamhet, beslutad Dagavgiften motsvarar 1/30 av maxtaxan. Kostnad för mat och resa tillkommer. Matdistribution Hemkörd mat (transport/emballagekostnad). Trygghetslarm kr/månad (procent av prisbasbeloppet, se sid 3 högkostnadsskydd) 100 kr/besök eller behandling (max kr/månad) 100 kr/besök (max kr/månad) 66,37 kr/per dygn 66,37 kr/per dag 10 kr/portion 303 kr/mån 4 5

38 Övriga kostnader Övriga kostnader (räknas inte som omsorgsinsats). Avlastning för anhörig Närstående får avlastning utan avgift. Upp till 16 timmar/månad, kan fördelas på 4 tillfällen. Rehab Intyg för bostadsanpassning 303 kr Måltider Omsorgstagare Frukost Middag Kvällsmat Kaffe med bröd Pris inkl moms 24 kr/portion 56 kr/portion 29 kr/portion 15 kr Vid hemkörning av mat tillkommer kostnad för transport/emballage 10 kr per portion. Hämtning av hjälpmedel (vid enbart hämtning av säng/lift tas ingen avgift ut) Sker återlämning till Rehab eller närmaste äldreboende tas ingen avgift ut 303 kr Helabonnemang Frukost, middag och kvällsmat Frukost Middag kr/månad 720 kr/månad kr/månad Utlåning av hjälpmedel Gäller till personer som tillfälligt vistas i kommunen Tillfälliga insatser T ex tillfällig hemtjänst eller ledsagning Halvdagstaxa (4 timmar) Heldagstaxa (upp till 8 timmar) 303 kr 303 kr 606 kr Missnöjd med beslutet Beslut om avgifter kan överklagas till förvaltningsrätten. Skriv ner dina synpunkter och skicka brevet till: Alvesta kommun Omsorgsförvaltningen ALVESTA 6 7

39 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) ON Dnr 2016/ Avgiftssats för kyrkoavgift vid beräkning av avgiftsutrymme 10 Beslutsunderlag 1. ON AU 73, 29 november Tjänsteskrivelse, 1 november 2016 Redogörelse I beräkningen av brukarens avgiftsutrymme för insatser enligt socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, görs en skatteberäkning på brukarens inkomster. I skatteberäkningen ingår uppgift om kyrkoavgift, vilken fram till och med årsskiftet 2016/17 kan inhämtas automatiskt. Eftersom det inte går att få uppgift om kyrkoavgiften per automatik längre och det är olika avgifter för de olika församlingarna i Alvesta kommun behöver beslut tas gällande vilken avgiftssats för kyrkoavgift som ska användas i beräkningen av brukarens avgiftsutrymme. Rekommendationen är att den kyrkoavgift som tas med i beräkningen ska baseras på ett snitt av de olika församlingarnas avgift. Genomsnittet i Alvesta kommun är för närvarande 1,23 procent. Beredning ON AU 73 Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att: 1. Avgiftssatsen för kyrkoavgift som tas med i beräkning av brukarens avgiftsutrymme ska vara ett genomsnitt av Alvesta kommuns sex församlingars avgiftssats. 2. Beslutet gäller från och med 1 januari Protokollet ska skickas till Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

40 Omsorgsförvaltningen Staben Britt-Marie Gustavsson Verksamhetscontroller Tel Tjänsteskrivelse Datum Dnr NOH 2016/ Till Omsorgsnämnden Avgiftssats för kyrkoavgift vid beräkning av avgiftsutrymme Sammanfattning av ärendet I beräkningen av brukarens avgiftsutrymme för insatser enligt socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, görs en skatteberäkning på brukarens inkomster. I skatteberäkningen ingår uppgift om kyrkoavgift, som från och med 2017 inte längre kommer att kunna inhämtas automatiskt. Eftersom det inte går att få uppgift om kyrkoavgiften per automatik längre och det är olika avgifter för de olika församlingarna i Alvesta kommun behöver beslut tas gällande vilken avgiftssats för kyrkoavgift som ska användas i beräkningen av brukarens avgiftsutrymme. Rekommendationen är att den kyrkoavgift som tas med i beräkningen ska baseras på ett snitt av de olika församlingarnas avgift. Beskrivning av ärendet I vårt verksamhetssystem Procapita, görs en skatteberäkning på de inkomster som brukaren har. I denna skatteberäkning hanteras också kyrkoavgiften. Från och med 1 januari 2016 har församlingstillhörighet upphört att vara ett folkbokföringsbegrepp vilket innebär att personens uppgift om församlingstillhörighet inte längre kommer att finnas med i folkbokföringsuppgifterna som vi hämtar från Skattverket. När det gäller kyrkoavgiften är den fortfarande kopplad till församling. I dagsläget finns ingen möjlighet att maskinellt kunna hämta uppgifter om vilken församling en person tillhör. Omsorgsnämnden behöver därför ta ställning till vilken avgiftssats för beräkning av kyrkoavgift som ska hanteras vid den preliminära skatteberäkningen som görs i Procapita. I Alvesta kommun har vi sex olika församlingar. I dessa församlingar är avgiftssatsen varierande från 1,05 procent för den lägsta till 1,32 procent för den högsta. Rekommendationen från Procapita är att kommunen väljer ett genomsnitt av avgiftssatsen. Genomsnittet i Alvesta kommun är för närvarande 1,23 procent. Genomsnittet i riket är 1,01 procent. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Gärdesvägen Alvesta vx omsorg@alvesta.se

41 2(2) Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att: 1. Avgiftssatsen för kyrkoavgift som tas med i beräkning av brukarens avgiftsutrymme ska vara ett genomsnitt av Alvesta kommuns sex församlingars avgiftssats. 2. Beslutet gäller från och med 1 januari Rose-Marie Eriksson Förvaltningschef Britt-Marie Gustavsson Verksamhetscontroller/projektledare

42 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) ON Dnr 2016/ Förslag om införande av IBIC, individens behov i centrum 11 Beslutsunderlag 1. ON AU 74, 29 november Tjänsteskrivelse, 8 november 2016 Redogörelse I samband med arbetet med införandet av behovsanpassade scheman ser förvaltningen över hela processen från beslut till verkställighet mot bakgrund av att det framkommit vissa brister i myndighetsutövningen. Socialstyrelsen har tagit fram en metod för biståndsbedömning, Individens behov i centrum (IBIC), som bland annat syftar till att på ett likvärdigt och systematiskt sätt beskriva brukarens behov genom hela processen från handläggning till verkställighet. Syftet med ett införande av IBIC är bland annat en ökad rättssäkerhet genom tydligare utredningar och därmed också tydligare genomförandeplaner, mätbara mål och beslut som utgår från brukarens behov samt en utvecklad handläggningsprocess inom myndighetsutövningen. Införandet är ett nästa steg efter implementeringen av behovsanpassade scheman. Införandet sker successivt i projektform och kommer att löpa under minst fyra år. I ett första steg kommer IBIC att införas i huvudsak som ett metodstöd till handläggarna. Verksamheten kommer gå in i arbetet tidigast under Beredning ON AU 74 Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att i projektform införa metoden IBIC, individens behov i centrum, som arbetssätt i handläggning och verkställighet inom hela omsorgsförvaltningens verksamhetsområde. Protokollet ska skickas till Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

43 Omsorgsförvaltningen Staben Emma Dahlqvist Biståndshandläggare Tel Tjänsteskrivelse Datum Dnr NOH 2016/ Till Omsorgsnämnden Förslag om införande av IBIC, individens behov i centrum Sammanfattning I samband med arbetet med införandet av behovsanpassade scheman ser förvaltningen över hela processen från beslut till verkställighet. Det har framkommit vissa brister i myndighetsutövningen, vilket bland annat visat sig i att rättssäkerheten brustit, att mål och beslut är oklara och att de beslutade timmarna ser väldigt olika ut på de olika enheterna. Detta leder till svårigheter i hela organisationen, då enhetscheferna inte får rätt förutsättningar att verkställa besluten på lämpligt sätt. Det går inte heller att göra några jämförelser i t ex Kostnad per brukare eftersom det inte går att förlita sig på att inlagd information stämmer. Ledningen i förvaltningen har börjat undersöka IBIC, individens behov i centrum, som en modell för att utveckla myndighetsutövningen och tydliggöra hela handläggningsprocessen och därmed också effektivisera utförandet. Beskrivning av ärendet - vad innebär IBIC? Socialstyrelsen påbörjade 2008 efter ett regeringsuppdrag arbetet med att ta fram en metod som kunde lyfta fram brukarnas röst i biståndsbedömningen, och samtidigt ge handläggarna ett stöd i att behovsinriktat och systematiskt beskriva brukarnas behov. Detta ledde till framtagandet av Äldres behov i centrum, ÄBIC som har testats i olika kommuner sedan Det har fallit väl ut, och arbetssättet har utvecklats ytterligare av socialstyrelsen, som också håller utbildningar i metoden. Man har nu kommit så långt att även personer med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar kan omfattas, och därmed kallas metoden nu Individens behov i centrum, IBIC. Från insatsstyrt till behovsstyrt Att jobba utifrån IBIC ger förutsättningar till att gå från insatsfokuserad till behovsfokuserad handläggning. Att helt enkelt utgå från behovet och inte insatskatalogen, då blir insatserna styrda av behov och inte vad Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Gärdesvägen Alvesta vx omsorg@alvesta.se

44 2(4) kommunen kan erbjuda. Följer man IBIC-strukturen så blir det en tydlighet i utredning och målformulering som gör att verkställaren vet vad brukaren har för behov av stöd i vardagen. En ökad struktur ger också bättre förutsättningar för ökad kvalitet i genomförandeplanen vilket underlättar för omsorgspersonalen och beslutet blir lättare att följa upp både för beslutsfattare och för verkställare. I omsorgsförvaltningen i Alvesta har vi påbörjat arbetet med en mer likvärdig myndighetsutövning i och med tillskapandet av ett myndighetskontor. Att handläggarna kommer att sitta gemensamt ger större likvärdighet i bedömningarna, och ger bättre förutsättningar för införandet av ett nytt arbetssätt. När det gäller de beslut som tas, så tar idag omsorgspersonalen i vissa ärenden över hela utförandet i en situation där det kanske enbart finns behov av stöttande insats. Det framgår inte tillräckligt tydligt i utredningen/beslutet vad brukaren har för förmåga, vilket medför att målet att jobba salutogent inte uppfylls. Det blir också oklart för utföraren vad som är rätt sätt att utföra insatserna på, med konsekvensen att personalen utför insatser som brukarna inte alltid har behov av och på ett sätt som kanske inte är ändamålsenligt. Med IBIC framkommer brukarens egen uppfattning och förmåga på ett tydligare sätt. Det systematiska arbetssättet innebär också att regelbunden uppföljning görs på individnivå, för att säkerställa att beslutade insatser genomförs, och att de är verksamma. Ett gott exempel I Lunds kommun har man i försök sett att tydliga målsättningar i handläggarnas beslut har fått långtgående effekter, som de från början inte räknat med. De var först i Sverige med att införa IBIC i hela verksamheten. Några effekter är att de nu har nöjdare brukare, bland annat på grund av ökad kontinuitet eftersom många verkställare konstaterat att det inte går att nå målen i besluten med för många olika personer som besöker brukaren. De har sett en påtagligt minskad sjukfrånvaro bland personalen, eftersom undersköterskornas roll är tydligare när målet med arbetet är tydligt, och många känner att deras roll som undersköterska nu värderas högre. Mål och syfte Målsättningen är att införandet ska leda till Tydligare utredningar och därmed också tydligare genomförandeplaner vilket ger bättre kvalitet i utförandet av insatserna Mål och beslut som verkligen utgår från brukarnas behov Mål och beslut som är lättare att följa upp, och därmed säkerställer att brukaren hela tiden har rätt insatser. Eftersom målen ska vara

45 3(4) mätbara så kommer både beslutsfattare och verkställare att kunna utvärdera insatserna på ett annat sätt än idag. Ökad rättsäkerhet genom likvärdig hantering av ansökan, utredning, planering samt uppföljning i hela kommunen - och landet. Utvecklad handläggningsprocess inom myndighetsutövningen Syftet är att IBIC ska leda till en mer professionell myndighetsutövning. Det är ett arbetssätt som kräver väldigt mycket ordning och reda, vilket kommer att påverka hela organisationen i den riktningen. I förlängningen är det troligt att det även ger ekonomisk vinning när det finns en röd tråd och tydlighet mellan beslut och genomförande. Risken att personal utför fel insatser minskar, och det gör det också lättare att styra ekonomin utifrån de insatser brukaren blivit beviljad. Brukarna blir mer involverade hela vägen, både när det gäller utredning, planering och genomförande, vilket ökar delaktighet och känslan av sammanhang. Genomförande Ett införande av IBIC i hela organisationen är ett naturligt nästa steg efter implementeringen av behovsanpassade scheman. Införandet sker successivt som del i tidigare projekt. En projektplan kommer att tas fram, och införandet kommer att löpa under minst fyra år. Finansiering Finansiering kan under 2017 ske via projektmedel för e-hälsa-projektet, där ÄBIC redan sedan tidigare finns som en del. Införandet fordrar dock att egen tid läggs för lokal implementering av metoden. E-hälsaprojektet avslutas under 2017, och därefter behöver införandet då läggas in i budgeten redan nu som en långsiktig plan Utbildningsinsatser Socialstyrelsen konstaterar att ett behovsinriktat arbetssätt ställer stora krav på de professionella till skillnad från ett insatsstyrt arbetssätt. Det är därför av betydelse att handläggare och utförare får stöd för att stärka ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt. Socialstyrelsen tillhandahåller en utbildning i två steg, och de som har gått den får förutsättningar för att ansvara för implementering av arbetssättet i verksamheten. Införandet bör ske successivt, och det är lämpligt att myndighetshandläggarna är de som startar eftersom största delen av utredningen och dokumentation görs i det ledet. Deras arbete ligger till grund för hela den fortsatta kontakten med brukarna. Alla handläggare i

46 4(4) förvaltningen har gått socialstyrelsens utbildning. Under 2018 bör också några enhetschefer utbildas, för att kunna implementera metoden även i utförarledet. De som går utbildningen blir superanvändare och förväntas utbilda vidare i den egna verksamheten. Koppling till verksamhetssystem En central förutsättning för införandet av IBIC är anpassning av verksamhetssystemet. Det möjliggör också uppföljning och jämförelser på nationell nivå, när alla använder samma begrepp och systematik att dokumentera med. Omsorgsförvaltningen har idag Procapita, men eftersom avtalet löpt ut görs nu en ny upphandling av verksamhetssystem. Ett av kraven är att det finns en IBIC-modul så att förutsättningar finns att arbeta med det. Det är inte möjligt att arbeta fullt ut med IBIC utan ett nytt verksamhetssystem. Bilaga Socialstyrelsens informationsblad om IBIC Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att i projektform införa metoden IBIC, individens behov i centrum, som arbetssätt i handläggning och verkställighet inom hela omsorgsförvaltningens verksamhetsområde. Rose Marie Eriksson Förvaltningschef Emma Dahlqvist Handläggare

47 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) ON Dnr 2016/ Hjälpmedelscentral 12 Beslutsunderlag 1. Skrivelse inkl. bilaga över kostnader, 5 december ON AU 75, 29 november Förfrågan från Region Kronoberg inkl. underlag, 24 oktober ON AU 60, 18 oktober ON 6, 9 mars ON AU 10, 15 februari Förfrågan från Region Kronoberg, 18 januari 2016 Redogörelse Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Kronoberg har beslutat att samordna hjälpmedelsverksamheten mellan regionen och Växjö kommun samt att även erbjuda övriga kommuner i länet att ingå i samarbetet. En intresseförfrågan från Region Kronoberg har tidigare besvarats med att det finns intresse från omsorgsnämnden om att medverka kring en hjälpmedelstvätt då kommunen i dagsläget saknar en sådan. Det kommer dock inte att vara möjligt att endast medverka på delar av hjälpmedelscentralen. En ny förfrågan kring ett slutgiltigt svar om medverkan har nu skickats ut från Region Kronoberg till länets kommuner. Svar önskas senast 31 december En kostnadskalkyl har tagits fram där kostnaden för Alvesta kommun för att ingå i totaldriften uppgår till 1,6 mnkr. Denna kostnad är preliminär och omfattar inte rörliga kostnader för hjälpmedel. I förfrågan ges tre alternativa beslutsförslag: 1. Ingå i en totaldrift i en gemensam hjälpmedelsverksamhet med gemensam styrning. 2. Gemensamt upphandlings- och sortimentsarbete genom tjänsteköp från region Kronoberg. 3. Nej till båda alternativen. Beredning ON AU 75 Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att: 1. Ställa sig positiv till alternativ ett: att ingå i en totaldrift i en gemensam hjälpmedelverksamhet med gemensam styrning Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

48 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) 2. Begära ett mer ingående underlag från Region Kronoberg om framför allt fasta och rörliga kostnader inför ett slutgiltigt beslut om medverkan. Protokollet ska skickas till Region Kronoberg Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

49 Omsorgsförvaltningen Hemsjukvården Mari Rydqvist Enhetschef Tel E-post: Hjälpmedelscentral Datum Diarienr NOH 2016/ Omsorgsnämnden Gemensam organisation hjälpmedel i länet (kommuner och region gemensamt) Bakgrund Idag är det en delad hjälpmedelsorganisation i Kronobergs län. Det finns reglerat och uppdelat vilka hjälpmedel som region Kronoberg respektive kommunerna i länet har ansvar för. Varje kommun sköter självständigt sin egen hjälpmedelshantering det vill säga inköp av hjälpmedel till brukare, lagerhållning, transporter, tvätt/rekonditionering med mera. Kommunerna skiljer sig åt till viss del i hur de har organiserat sin verksamhet lokalt. Kommunerna äger själva lokaler, inventarier, hjälpmedel, kompetens/ resurser, system för administration, fordon för transporter med mera. I länet har vi kommungemensam upphandling av hjälpmedel samt köper och samutnyttjar specialistkompetens anställd inom regionen för vilka kostnaderna fördelas på samtliga kommuner. I Sverige finns olika exempel på annan organisation av hjälpmedelsverksamhet med olika former av gemensam hjälpmedelsorganisation och styrning. Växjö kommun och region Kronoberg har tagit beslut om att samordna hjälpmedelsverksamheterna i regionens regi. En politisk målsättning är att fler kommuner ansluter sig då man ser ett värde av en gemensam hjälpmedelsverksamhet. I arbetet som är gjort kring utredning av detta har man tittat på andra exempel i Sverige, bland annat på Jönköpings län. En representant från Jönköpings län har träffat förvaltningschefer/ centrumchefer för att beskriva Jönköpings läns organisation och verksamhet. Förfrågan om medverkan i gemensam hjälpmedelscentral En fråga är nu ställd till alla kommuner om att ansluta sig till en gemensam hjälpmedelsverksamhet för samtliga kommuner i länet samt för regionen. Det finns i nuläget uppskattat kostnader per kommun som gäller under förutsättning att alla kommunerna går med. Det finns inte framtaget några alternativa kostnader för om några går med och andra ej. Fast kostnad för Alvesta kommun är uppskattad till 1,6 miljoner kronor per år och därutöver tillkommer rörliga kostnader, det vill säga hyra/hyr-köp av varje hjälpmedel. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Gärdesvägen Alvesta vx omsorg@alvesta.se

50 2(2) Det finns i nuläget många stora frågor som inte kunnat besvaras gällande den nya hjälpmedelsorganisationen. Styrform, det vill säga gemensam nämnd, kommunalförbund, upphandling eller andra avtal, är inte klart i det förslag som tagits fram. Modell för hyra/hyr-köp av hjälpmedel är inte heller klar vilket gör att totala kostnader inte kan anges i nuläget. Ett inriktningsbeslut för att kunna gå vidare i frågan behövs enligt projektledare för att kunna utreda och ge svar på de frågetecken som finns. När det är klart om övriga kommuner ska gå med eller inte kommer frågor kring kostnader och hur det ska organiseras på bästa sätt att kunna klargöras. Det som är fördelar med nuvarande organisation där hjälpmedlen hanteras i kommunen är bland annat servicegraden till brukarna som kan erbjudas genom närheten till lager för hjälpmedel samt hjälpmedelstekniker vilket ger snabba leveranser samt byten och anpassningar av hjälpmedel. Ytterligare en fördel är samverkan och närheten mellan arbetsterapeut, sjukgymnast och tekniker samt tillgänglighet till kunskap och kompetens vilket ger stort mervärde. En utmaning för Alvesta kommun idag är framförallt att hantera tvätt/rekonditionering av hjälpmedel. Om kommunen inte medverkar i den gemensamma hjälpmedelscentralen kommer det att finnas behov av att köpa in en hjälpmedelstvätt samt att hitta lämpliga lokaler för en sådan. Bilagor: Faktiska och uppskattade kostnader för hjälpmedelsverksamheten

51 Bilaga. Faktiska och uppskattade kostnader för hjälpmedelsverksamheten Resurser: Kostnad: Ev förändring: Minskade kostnader: Personal: Hjälpmedelstekniker kr/år kr/år Hjälpmedelsassistent ( kr*2,5) (1,5 tjänst) Lokaler: Fordon och transporter: It-system: Köp av tjänst: Rörliga kostnader Summa: 2, 5 åa idag men 2,75 tjänst i grund Hyra, förbrukning el, vatten mm Högåsen Inventarier En buss ägs idag och används av hjälpmedelstekniker Bränsle, försäkring mm Kostnad licenser samt underhåll av system mm Hjälpmedels-konsulent (region) och medicintekniker (Växjö kommun) Inköp hjälpmedel till brukare/patient samt arbetstekniska hjm? Går ej särskilja idag, ej separerad hyra från Högåsen säbo Kolla objekt Ca kr under kr 2015 Två avtal: kr kr 2015 med tekniskt underhåll Ca kr (inkl investering) kr total kostnad idag 1,5 tjänst ingå i fasta kostander vid gemensam org 1,0 tjänst kvar i kommunen?? Hur stor del av befintliga lokaler behöver finnas kvar för buffertlager och ev rekond lokalt? Möjligen kan denna buss avvaras/säljas till mindre värde Kostnad för system och tid för admin läggs över i gem org Oklart om tekniker ingår i gemensam org Hyra el hyr-köp istället för köp och avskrivning??? kr 2015 Ca kr kr kr Ca kr totalt Kvarvarande kostnader: kr/år? kr Kvarvarande tekniker kanske behöver transportera hjälpmedel i viss utsträckning? kr Ev medteknisktunderhåll hsv?? Ev kostnader för hjm på säbo kr (ingå i 1,6 Mkr dvs fast kostnad gemensam org) kr + 1,6 Mkr +? (hjm hyran)

52

53 Vad erbjuds kommunerna i en gemensam hjälpmedelsverksamhet som alternativ till nuvarande hantering? Idag vid drift i egen regi Upphandling via Växjö kommun Konsulentstöd via tjänsteköp av Region Kronoberg Egen hjälpmedelshantering Projekt hjälpmedelshus Möjlighet till samverkan kring hantering av hjälpmedel Totaldrift Alla fasta kostnader fördelas på de deltagande kommunerna utifrån befolkningsmängd. Omfattar: Upphandling Konsulentstöd Produktutbildning Inköp efter beställning i websesam Lagerhållning Teknisk service Rekonditionering Transporter Lokaler för utprovning Upphandling Möjlighet att delta i upphandlingsarbetet. Omfattar: Sortiment Produktutbildning Avtalsvård Konsulentstöd Dagens kostnad för upphandling och konsulentstöd är inte i nivå med faktisk kostnad. För de kommuner som väljer alternativ 2 kommer denna kostnad att regleras och motsvara faktisk kostnad. Projekt hjälpmedelshus

54 Preliminär kalkyl för fasta kostnader delat per kommun förutsatt att alla går med Fasta kostnader + kostnader för hjälpmedel utgör grunden för en framtida kostnadsfördelning för deltagande kommuner Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Kalkylen avser här fasta kostnader som innefattar: personal exkl förskrivning, lokal och inventarier, transporter, IT-system och upphandlingstjänst. Älmhult Växjö Projekt hjälpmedelshus Upphandling och sortimentsarbete Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Älmhult Alternativ 2 blir endast möjligt i ett scenario där Växjö kommun och Region Kronoberg bildar gemensam hjälpmedelsverksamhet. Projekt hjälpmedelshus

55 BAKGRUND Gemensamt hjälpmedelshus för två verksamheter Politiskt beslut: Region Kronoberg och Växjö kommun samordna hjälpmedelsverksamheterna i regionens regi Politisk målsättning: Att fler kommuner ansluter sig Värdet av en gemensam hjälpmedelsverksamhet Ökad patientsäkerhet Bättre kvalitet Bättre arbetsmiljö Något bättre nyttjandegrad av hjälpmedlen Lite lägre lagervolymer Delade fasta kostnader ger liten kostnadspåverkan Något bättre resursutnyttjande 1

56 Likvärdigt utförande jämlik vård för alla i länet Optimerad effektivitet Ökad patientsäkerhet Bättre kvalitet Bättre arbetsmiljö Mycket bättre nyttjandegrad av hjälpmedlen Mycket lägre lagervolymer Delade fasta kostnader ger stor kostnadspåverkan Mycket bättre resursutnyttjande Ambitionsnivå IT-stöd Administration Lager Rekond Teknisk service Konsulentstöd Sesam Insight WebSesam Hjälpmedelstjänsten 1177 Tema hjälpmedel Utbildning och support WebSesam Inköp 3 ggr/v Fakturahantering dagligen Kundtjänst dagligen för inkommande telefonärende Öppettider 8-16 Upphandling och avtalsvård dagligen Godsmottagning och inleverans dagligen Utleverans prioriterade hjälpmedel 2 dagar, övriga hjälpmedel dagar Kontinuerlig lagervård och lageroptimering utifrån rapporter från Sesam Rekondplanering dagligen Prioriterade hjälpmedel till huvudlager inom 2 dagar, övriga hjälpmedel inom dagar Förebyggande underhåll utifrån leverantörs rekommendationer Avhjälpande underhåll 2-10 dagar Tekniskt stöd vid utprovning avancerade hjälpmedel Montering /anpassning utifrån förskrivares anvisning Sortimentsarbete Utbildning upphandlat sortiment och förskrivningsprocessen Rådgivning hjälpmedel frågor Underlag till hjälpmedelsrådet angående hjälpmedelshandboken 2

57 Dagens kostnad för upphandling och konsulentstöd är inte i nivå med faktisk kostnad. För de kommuner som väljer detta alternativ kommer denna kostnad att regleras och motsvara faktisk kostnad. Samverkansmöjligheter och omfattning Möjlighet för alla kommuner att delta i upphandlingsarbetet. Omfattar: Sortiment Produktutbildning Avtalsvård Konsulentstöd Kalkyl Alvesta: Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Älmhult Totaldrift Alla fasta kostnader fördelas på de deltagande kommunerna utifrån befolkningsmängd. Omfattar: Upphandling Konsulentstöd Produktutbildning Inköp efter beställning i websesam Lagerhållning Teknisk service Rekonditionering Transporter Lokaler för utprovning Preliminär kalkyl för fasta kostnader delat per kommun förutsatt att alla kommuner går med Fasta kostnader + kostnader för hjälpmedel utgör grunden för en framtida kostnadsfördelning för deltagande kommuner Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Älmhult Växjö Kalkylen avser här fasta kostnader som innefattar: personal exkl förskrivning, lokal och inventarier, transporter, ITsystem och upphandlingstjänst. 3

58 ill Alvesta el~ommun Sammanträdes Sammantradesdatum protokoll S1da (16) Omsorgsnämnden ON 6 Dnr 2016/ Förfrågan om samverkan kring en gemensam hjälpmedelscentral Beslutsunderlag l. ON AU 10, 15 februari Förfrågan från Region Kronoberg, 18 januari 2015 Redogörelse En förfrågan har inkommit från Region Kronoberg kring om det finns intresse från Alvesta kommun att samverka inom hela eller delar av hjälpmedelsuppdraget. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Kronoberg beslutade 5 november 2015 att samordna hjälpmedelsverksamheten mellan regionen och Växjö kommun. Då beslutades även att erbjuda övriga kommuner i länet att ingå i samarbetet. Omsorgsförvaltningen har för tillfället begränsade möjligheter att hantera hjälpmedlen. Förvaltningen framförde i planeringsförutsättningarna inför 2015 att det finns behov av att bygga en hjälpmedelstvätt i kommunen. Kostnaden för en sådan bedömdes då uppgå till ca 1 mkr. Mot bakgrund av behovet av en hjälpmedelstvätt ser förvaltningen positivt på möjligheten att samverka gällande delar av hjälpmedelsuppdraget. Det finns redan en orgamsation inom omsorgsförvaltningen för hantering av hjälpmedlen i övrigt, därav finns det endast behov av att samverka gällande vissa delar. Förvaltningschefen har på uppdrag av arbetsutskottet besvarat förfrågan från Region Kronoberg med att det finns intresse från omsorgsnämnden om att samverka kring delar av hjälpmedelsuppdraget. Beredning ONAU lo Beslut Omsorgsnämnden beslutar att godkänna informationen. Protokollet ska skickas till Akten Justeungsmannens sign Beshusexpedieung Utdiagsbestyi kande ~(

59 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) ON Dnr 2016/ Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa i Kronobergs län Beslutsunderlag 1. ON AU 76, 29 november Tilläggsbeskrivningar och kompletteringar, 14 oktober Förslag på samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa i Kronobergs län Redogörelse Sedan 2012 har Region Kronoberg och länets kommuner haft en överenskommelse om samarbete när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar. Syftet med överenskommelsen är att åstadkomma förbättringar för målgrupperna inom de fokusområden som omfattas av överenskommelsen. Därutöver ska ansvarsfördelning anges för de behov som finns och överväga möjligheten till samordning där behoven är av komplex karaktär, att verka för att enskilda får de samordnade vård- och stödinsatser som behövs. Överenskommelsen är en uppdaterad version av tidigare överenskommelse som gällt för åren Nämnden beslutade att godkänna en reviderad version av överenskommelsen under föregående år (ON 53/2015). Beredning ON AU 76 Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner förslag på samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa i Kronobergs län Protokollet ska skickas till Region Kronoberg Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

60 Annie-Lie Jarhult Tilläggsbeskrivningar och kompletteringar gällande länssamverkansöverenskommelsen Utifrån att det har inkommit diverse synpunkter på tidigare formuleringar i länsöverenskommelserna så görs ett nytt försök med nedanstående tilläggsbeskrivningar och kompletteringar att försöka nå enighet för att vi gemensamt ska kunna godkänna förslaget som presenterats till länets ledningsgrupp den 7 oktober Begreppsförklaring Komplettering med nedanstående definition utifrån önskemål: En person med psykisk funktionsnedsättning upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna kan bestå av funktionshinder, dvs. begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara en direkt effekt av funktionsnedsättningar. För att ytterligare skapa begriplighet kring de olika begreppen görs även en komplettering till begreppet hälsa som är centralt i KSI 1. I Socialstyrelsens termbank är hälsa definierat som tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada (vilket baseras på WHO 2 :s definition). WHO:s internationella Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF 3 ) kan användas för att beskriva behov och följa resultat utifrån hälsa. ICF kompletterar därmed KSI som innehåller insatser och aktiviteter inom socialtjänsten för att bland annat utreda, bibehålla eller förbättra hälsa. 6 Regionala stödstrukturer Tillägg efter sista stycket: 1 KSI är en klassifikation, vilket betyder att den har till syfte att göra det lättare att jämföra och sammanställa information genom att erbjuda en systematik för att gruppera, indela eller inordna företeelser i olika klasser och kategorier 2 Världshälsoorganisationens formulär för bedömning av funktionshinder WHO Disability Assessment Schedule (WHODAS 2.0) är ett generiskt bedömningsinstrument som utgör en standardiserad metod för mätning av hälsa och funktionshinder över kulturgränser 3 ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) är en av WHO:s huvudklassifikationer. ICF-CY (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa barn- och ungdomsversionen) är godkänd av WHO som en anpassad klassifikation baserad på huvudklassifikationen ICF. Tilläggsbeskrivning gällande länssamverkansöverenskommelsen Sida 1 av 2