För- och programstudie inför nya upphandlingar av IT-drift och IT-underhåll

Transkript

1 1(5) Handläggare Jens Plambeck TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden , punkt 7 TN För- och programstudie inför nya upphandlingar av IT-drift och IT-underhåll Ärendebeskrivning Ärendet avser beslut om att godkänna för- och programstudie, och dess förslag till inriktningar, som genomförts med anledning av att trafikförvaltningens avtal för IT-drift och IT-underhåll löper ut i slutet av 2017, varför nya upphandlingar behöver initieras. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande, 3 februari 2015, TN För- och programstudie inför nya upphandlingar av IT-drift och underhåll, DIT17 och IT UH2017, inklusive bilagor: Bilaga 1, Sammanställning av IT-system Bilaga 2, Ekonomisk analys och riskanalys (Omfattas av sekretess enligt 19 kap 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och utsändes enbart till trafiknämndens ledamöter) Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att godkänna för- och programstudierapporten och dess affärsinriktningar som grund för framtagande av anskaffningsbeslut och genomförande av upphandlingar av IT-drift och IT-underhåll att uppdra åt förvaltningschefen att återkomma till trafiknämnden med förslag till anskaffningsbeslut. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Då befintliga avtal för IT-drift och IT-underhåll löper ut 2017 har

2 2(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE TN trafikförvaltningen genomfört en för- och programstudie inför initiering av nya upphandlingar. I studien analyseras förutsättningar och rekommenderas inriktningar för kommande affärer i syfte att bidra till en stabil och tillförlitlig trafik genom stabila och tillförlitliga IT-system. Inriktningarna utgörs av mål, indelning i avtal, omfattning och beskrivning av de tjänster som behöver ingå, avtalstid och principer för ersättning. Inom ramen för avtalen hanteras framförallt drift av system kritiska för trafikdriften, t.ex. SNOK (SL-nätets order och kontrollsystem) som styr elen i spårtrafiken, kamerainformation för säkerhet och övervakning, nätverk för fordonsinformation, trafikledning, trafik- och biljettinformation m.m. Avtalen täcker därutöver drift av de system och andra IT-funktioner som används i trafikförvaltningens verksamhet och den interna förvaltningen, såsom system för kontor och arbetsplatser, administrativa system och system för uppföljning av avtal och utlagd verksamhet (t.ex. fordonsuppföljning). Brister i kritiska system riskerar att orsaka störningar eller stopp i trafiken och därmed få stor påverkan för resenärer, därför finns i studien ett fokus på stabilitet och tillförlitlighet. Trafikförvaltningen föreslår följande prioriterade mål för resultat av upphandlingar och verksamhet avseende IT-drift och underhåll: 1. Säkra stabilitet, tillförlitlighet och tillgänglighet i IT- och telesystemen, med fokus på trafikpåverkande funktioner 2. Öka den upplevda servicekvaliteten i IT- och teledriften 3. Möjliggöra effektivare intern IT-förvaltning Avtalsindelningen föreslås i stort motsvara dagens avtal, dvs. ett avtal avseende IT-drift och ett avtal avseende IT-underhåll. Dock flyttas ansvar för arbetsstationer i SLs anläggningar till IT-underhållsavtalet och vissa system som ingår i dagens IT-underhållsavtal avses hanteras på annat sätt inom trafikförvaltningen och kommer då inte att ingå i kommande avtal. Avtal för IT-drift, DIT17, föreslås omfatta följande tjänster: Serverdrift Servicedesk Nätverksdrift IT-arbetsplats Tilläggsfunktioner och avropbara tjänster Inom IT UH2017 föreslås tre typer av tjänster: - Förebyggande underhåll - Avhjälpande underhåll - Tilläggstjänster Tjänsterna finns för respektive system (ca. 30 st. med prioritering och SLAkrav) som kommer att ingå i avtalet.

3 3(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE TN Trafikförvaltningen strävar efter att ersättningsmodeller i affärerna är utformade för att driva leverantören mot målen. Ersättningsmodellerna varierar något mellan tjänsterna och avtalen och beskrivs därför närmare under respektive tjänst i rapporten men utgörs av fast pris per enhet/applikation/ärende eller timpris. För de tjänster som delvis utgörs av fastpris och hårdvaruleveranser finns trappa för kostnadsreduktion för att i möjligaste mån spegla marknadsutvecklingen. Principerna för viten är utarbetade utifrån att ge leverantörer tydliga signaler om trafikförvaltningens prioritering. Jämfört med dagens avtal innebär det färre men kraftigare viten ur två perspektiv. Dels vite vid brott mot avtalade servicenivåer men också viten vid orsakande av stopp i trafiken som påverkar resenären. Avtalstiden för båda avtalen föreslås vara 4 år grundavtalstid med tre optioner på 2 år vardera (dvs. 4 år år). Bakgrund Trafikförvaltningens IT-drift och IT-underhåll utförs idag inom ramen för två avtal, med Evry som leverantör för IT-drift och Eltel som leverantör för ITunderhåll. Båda avtalen löper ut 2017 och behöver därför upphandlas på nytt. I juni 2014 initierade trafikförvaltningen en för- och programstudie inför upphandling av nya avtal. Studien följde på ett arbete genomfört under våren 2014 avseende generell strategisk utveckling av trafikförvaltningens ITverksamhet, behovsanalys inför upphandlingar av IT-tjänster (SL ), som beslutades av trafikförvaltningens förvaltningschef i augusti Uppdragets övergripande mål har varit att genomföra en analys av dagens avtal, samla in erfarenheter och med utgångspunkt i trafikförvaltningens styrande dokument och strategier föreslå utformning av den kommande affären. Studien utgör underlag med inriktning och ramverk för anskaffningsbeslut och genomförande av upphandling. Överväganden I arbetet med utarbetande av affärsinriktning för kommande avtal har stor vikt lagts vid att identifiera övergripande mål med avtalen och hur verksamheten inom avtalen kan bidra till dessa. Utifrån det har förslag på avtalsutformning utarbetats för att i så stor utsträckning som möjligt bidra till en stabil och tillförlitlig trafikdrift och trafikinformation för att därmed undvika störningar som påverkar resenärerna. Efter analys av alternativa indelningar och omfattningar har studien landat i rekommendationen att även vid nästa upphandling ha två avtal, ett avseende IT-drift, DIT17, och ett avseende IT-underhåll, IT UH2017. Bakgrunden till rekommendationen är att det föreslagna alternativet bedöms ge mindre risker för brister i stabilitet och tillförlitlighet i system som i sin tur kan leda till

4 4(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE TN trafikpåverkande incidenter. Det bedöms också ge ekonomisk effektivitet med en hög konkurrenssituation och tydlig förvaltning. Dock kommer i samband med genomförande av pågående förändringsarbete en mindre del av systemen sannolikt att hanteras på andra sätt inom trafikförvaltningen (bl.a. genom avtal för fastighetsunderhåll - UH2014, eller av trafikutövare) och kommer därmed inte att ingå i de kommande avtalens omfattning. Utifrån att den övervägande andelen system är kritiska för trafiken har också bedömningen gjorts att det inte lämpar sig att lägga in driften i den drift som hanteras genom SLL IT, dock ska möjlighet finnas att i samband med option lyfta ur de administrativa systemen för att möjliggöra en samordning inom SLL. Vid indelning i tjänster har avsikten varit att för respektive tjänst i möjligaste mån paketera tjänsterna till standardtjänster samt öka den funktionella kravställningen, förenkla och förtydliga. Det har eftersträvats att skapa en tydligare koppling till övergripande mål, funktion och förväntningar. Detta avser ge leverantören incitament och möjlighet till effektivisering och att nyttja möjligheter till skalfördelar. Ett exempel är att kravställa kapacitet och ge leverantören ansvar för planering och hantering av servrar och hårdvara. För IT-underhållsavtalet har bedömning gjorts att både risker och kostnader skulle öka utan att säkerställa bättre leverans om funktionsansvaret tas för långt. Detta pga. av att gränsyteproblematik (mot andra leverantörer, framförallt trafikutövare) skulle öka och trafikförvaltningen skulle ha sämre möjlighet till styrning. Då funktionen många gånger är kritisk för trafiken har bedömningen gjorts att nuvarande ansvarsfördelning är den mest tillförlitliga och ekonomisk mest fördelaktiga, utan att öka resursbehovet från trafikförvaltningen. Då flera av de system som ingår i kommande avtals omfattning är kritiska för att trafiken ska vara tillförlitlig kan de anses vara strategiskt viktiga tillgångar som trafikförvaltningen bör ha rådighet över i enlighet med affärsstrategin. Brister i dessa system riskerar att förorsaka störningar, stopp i trafiken eller problem med trafikinformationen, vilket i sin tur påverkar resenärerna. Trafikförvaltningen har därför tagit vidare det förslag som initierades i tidigare genomförd behovsanalys genom att föreslå en fördjupad utredning avseende ev. flytt av teknikrum samt tar beslut om framtida inriktning för incidenthantering för att på så sätt bidra till uppfyllnad av mål avseende stabilitet, tillförlitlighet och tillgänglighet. En av de viktiga erfarenheter som erhållits från förvaltning av dagens avtal är att samverkansmodellen och trafikförvaltningens interna styrning och hantering av leverantörsrelationer behöver förtydligas med överenskomna roller och processer på plats redan från start av övertagandeprojektet. Det innebär också att gränsytan mellan trafikförvaltningens verksamheter och den interna ITverksamheten behöver bli tydligare och IT-verksamheten behöver agera mer som intern serviceleverantör. Det är därför viktigt att trafikförvaltningen

5 5(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE TN fortsätter det påbörjade förändringsarbetet och utvecklar samverkans- och styrningsmodellen. Ekonomiska konsekvenser av beslutet En första bedömning av kostnaderna för det kommande avtalet är gjord och bilagd rapporten. Innehållet bedöms i sin helhet omfattas av sekretess enligt 19 kap 3 första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Under upphandlingsfasen kommer kalkylen att vidareutvecklas och detaljeras ytterligare. Sociala konsekvenser Kommande upphandlingar har i studien bedömts ha små sociala konsekvenser men ytterligare genomlysning behöver göras under utarbetande av förfrågningsunderlagen. Konsekvenser för miljön Kommande upphandlingar har i studien bedömts ha små konsekvenser för miljön men ytterligare detaljering och kravställning i avtalen behöver utarbetas i förfrågningsunderlagen. Framförallt aspekter som energiförbrukning/ effektivitet och reglering av användning av farliga kemikalier. Anders Lindström Förvaltningschef Jens Plambeck Chef Strategisk utveckling

6 1(70) Handläggare Karin Isberg TN K1 (Öppen För- och programstudie inför upphandlingar av IT-drift och IT-underhåll, DIT17 och IT UH2017 Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

7 2(70) Förord En hög tillförlitlighet i trafiken ger förutsättningar för att skapa och bibehålla en attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem som är landstingets vision för kollektivtrafiken. För att trafiken skall fungera och möta resenärens behov varje dag måste de tekniska system som är kritiska för trafiken fungera väl och vara stabila. Trafikförvaltningens drift och underhåll av system är således en grundförutsättning för att kunna skapa en tillförlitlig kollektivtrafik med resenären i fokus. Med bakgrund av att befintliga avtal för IT-drift och IT-underhåll löper ut har trafikförvaltningen genomfört denna för- och programstudie som ligger till grund för trafiknämndens beslut om inriktning för kommande upphandlingar och nya affärer för ITdrift och underhåll. Uppdraget för studien har varit att föreslå mål för drift och underhåll av IT systemen som utgår direkt ifrån landstingets mål i det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms län. Målen konkretiserar hur affärerna för IT-driften och underhållet skall styras och skapar grund för kommande nya avtal. Studien föreslår vidare en affärsinriktning för kommande upphandlingar. I detta ingår hur affärerna skall struktureras, vilken omfattning olika avtalspaket skall ha, ersättningsmodeller, riskoch ansvarsfördelning mellan parter för att kunna nå målen. Inom trafikförvaltningen har sektion inom avdelningen Strategisk utveckling ansvarat för genomförandet av studien. Arbetet har skett med brett deltagande och stödjande från trafikförvaltningens andra avdelningar samt med extern expertkompetens. Efter att trafiknämnden fattat beslut om studien och dess inriktning kan arbetet påbörjas med upphandling av nya avtal som möter dagens och morgondagens krav på väl fungerande IT-drift och IT-underhåll vilket ger förutsättningar för en tillförlitlig kollektivtrafik Henrik Normark schef Strategisk utveckling Trafikförvaltningen Stockholms Läns Landsting

8 3(70) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING LÄSANVISNING BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR BAKGRUND TILL STUDIE SYFTE OCH MÅL TIDIGARE GENOMFÖRDA UTREDNINGAR/STUDIER BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS PROJEKTSPECIFIKA OMVÄRLDSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANKNYTANDE PLANERING AVGRÄNSNINGAR AVSTEG FRÅN HANDBOK FÖR STUDIER OCH PROJEKT- OCH PROGRAMHANDBOK MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL EFFEKTMÅL OCH UPPFYLLNAD (UPPDRAGSSPECIFIKA) NULÄGESBESKRIVNING DIT SAMVERKAN TJÄNSTEBESKRIVNINGAR SERVICENIVÅER AVTALSTID ÖVERTAGANDE NULÄGESBESKRIVNING IT UH TRAFIKFÖRVALTNINGENS TEKNISKA MILJÖ OMFATTNING SERVICENIVÅER ERSÄTTNINGSMODELL VITEN AVTALSTID GENERELLA ERFARENHETER FÖRUTSÄTTNINGAR BEHOV AV EFFEKTIVARE FÖRVALTNINGSARBETE OPERATIV KONTROLL Incidenthantering Teknikrum...33

9 4(70) 7.3 ORGANISATION OCH ANSVAR FRAMTIDA VERKSAMHETSÖKNING LEVERANTÖRSMARKNADEN EFTERFRÅGAN TJÄNSTEUTBUDET LEVERANTÖRER IT-DRIFT LEVERANTÖRER IT-UNDERHÅLL SLUTSATSER OCH ALLMÄNNA RÅD HÅLLBARHET SÄKERHET IT-SÄKERHET SÄKERHET UNDERHÅLL AFFÄRSINRIKTNING AVTALSINDELNING OCH OMFATTNING GENERELLT Ansvar och roller Avtalstid Ersättningsmodeller och incitament TJÄNSTEBESKRIVNING DIT Serverdrift ServiceDesk Nätverksdrift IT-arbetsplats Tilläggsfunktioner och avropbara tjänster Övertagande inför DIT TJÄNSTEBESKRIVNING IT UH Teknikområden/serviceområden Uppstart inför IT UH Former för IT UH PÅVERKAN PÅ VERKSAMHET EKONOMI OCH RISKER FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE... 70

10 5(70) 1 Sammanfattning Bakgrund Då befintliga avtal för IT-drift och IT-underhåll löper ut 2017 har trafikförvaltningen genomfört en för- och programstudie inför initiering av nya upphandlingar. I studien analyseras förutsättningar och rekommenderas inriktningar för kommande affärer i syfte att bidra till en stabil och tillförlitlig trafik genom stabila och tillförlitliga IT-system. Inriktningarna utgörs av mål, indelning i avtal, ansvarsfördelning och beskrivning av de tjänster som behöver ingå, avtalstid och principer för ersättning. Inom ramen för avtalen hanteras framförallt drift av system kritiska för trafikdriften, t ex SNOK (SL-nätets order och kontrollsystem) som styr elen i spårtrafiken, kamerainformation för säkerhet och övervakning, nätverk för fordonsinformation, trafikledning, trafik- och biljettinformation m.m. Avtalen täcker därutöver drift av de system och andra IT-funktioner som används i trafikförvaltningens verksamhet och den interna förvaltningen, såsom system för kontor och arbetsplatser, administrativa system och system för uppföljning av avtal och utlagd verksamhet (tex. fordonsuppföljning). Brister i kritiska system riskerar att orsaka stopp i trafiken och därmed få stor påverkan för resenärer, därför finns, i studien, ett fokus på stabilitet och tillförlitlighet. Dagens avtal är indelade i IT-drift och IT-underhåll: DIT09 avser IT-drift genom tjänsterna applikationsdrift, IT-arbetsplats, servicedesk, server & lagring samt nätverk m.m. Avtalet startade 2009 och löper, efter nyttjande av optioner, ut i december Kommande avtal kommer att benämnas DIT17. IT UH2010 avser drift och underhåll av SL:s IT- och teleanläggningar. Avtalet startade 2010 och löper, efter nyttjande av optioner, ut i oktober Kommande avtal kommer att benämnas IT UH2017. Angränsande förutsättningar/påverkansfaktorer Då flera av de system som ingår i kommande avtals omfattning är kritiska för att trafiken ska vara tillförlitlig (t.ex. elstyrningssystemet SNOK) kan de anses vara strategiskt viktiga tillgångar som trafikförvaltningen bör ha rådighet över i enlighet med affärsstrategin. Brister i dessa system riskerar att förorsaka störningar, stopp i trafiken eller problem med trafikinformationen, vilket i sin tur får påverkan på resenärerna. Studien har därför tagit vidare det förslag som initierades i tidigare genomförd behovsanalys 1 genom att föreslå att trafikförvaltningen initierar en fördjupad utredning avseende ev. flytt av teknikrum samt tar beslut om framtida inriktning för incidenthantering för att på så sätt bidra till uppfyllnad av mål avseende framförallt stabilitet, tillförlitlighet och tillgänglighet. 1 Behovsanalys inför upphandlingar av IT-tjänster (SL )

11 6(70) Intern styrning En av de viktiga erfarenheter som erhållits från dagens avtal är att samverkansmodellen och trafikförvaltningens interna styrning och hantering av leverantörsrelationer behöver vara tydlig med överenskomna roller och processer på plats redan från start av övertagandeprojektet. Det innebär också att gränsytan mellan trafikförvaltningens verksamheter och den interna IT-verksamheten behöver bli tydligare och IT-verksamheten behöver agera mer som intern serviceleverantör. Prioriterade mål med affärer och verksamhet Med utgångspunkt i de övergripande målen i Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Stockholms län och den strategiska inriktningen av IT-verksamheten föreslås följande prioriterade mål för resultat av upphandlingar och verksamhet avseende IT-drift och underhåll: 1. Säkra stabilitet, tillförlitlighet och tillgänglighet i IT- och telesystemen, med fokus på trafikpåverkande funktioner, genom att: Säkra driftförutsättningar för de kritiska systemen (bästa möjliga med hänsyn till ekonomisk effektivitet) Tydliggöra SLA-krav och stabilitet för administrativa system Tydliggöra ansvar och ansvarsgränser mellan olika interna och externa aktörer Reducera antalet gränssnitt mellan olika IT-leverantörer Samla ansvar hos IT-leverantörerna genom högre grad av funktionell kravställning och uppföljning 2. Öka den upplevda servicekvaliteten i IT- och teledriften, genom att: Omforma IT-stödet till mer av paketerad IT-service till verksamhet och användare Vidareutveckla interna samarbetsformer mellan verksamheten (som beställare) och TA IT (trafikförvaltningens IT-sektions som leverantör) Utforma externa samverkansformer med leverantörerna av IT- och teledrift, så att trafikförvaltningen kan styra leveransens alla aspekter 3. Möjliggöra effektivare intern IT-förvaltning, genom att: Öka, där så är möjligt, graden av funktionell kravställning från en teknisk nivå till en traditionell, och där så är möjligt från traditionell till en helt funktionell nivå. Möjliggöra överlämning av ansvaret för lämpliga IT-funktioner till trafik- och underhållsentreprenörer Avtalsindelning och omfattning Efter analys av alternativa indelningar och omfattningar har studien utarbetet rekommendationen att även vid nästa upphandling ha två avtal, ett avseende IT-drift, DIT17, och ett avseende IT-underhåll, IT UH2017. Bakgrunden till rekommendationen är

12 7(70) att det föreslagna alternativet bedöms ge mindre risker för brister i stabilitet och tillförlitlighet i system som i sin tur kan leda till trafikpåverkande incidenter. Det bedöms också ge ekonomisk effektivitet med en hög konkurrenssituation och tydlig förvaltning. Dock kommer i samband med genomförande av pågående förändringsarbete en mindre del av systemen sannolikt att hanteras på andra sätt inom trafikförvaltningen (bl.a. genom UH2014, eller av trafikentreprenörer) och kommer därmed inte att ingå i avtalen. Utifrån den stora mängd trafiknära system har också bedömningen gjorts att det inte lämpar sig att lägga in denna drift i den som hanteras genom SLL IT, dock finns möjligheten att i samband med option lyfta ur de administrativa systemen för att möjliggöra en samordning inom SLL. Ansvarsfördelning För kommande IT-driftsavtal, DIT17, har analys gjorts utifrån dagens situation och erfarenheter, behovsanalysens övergripande inriktning samt de identifierade målen för affär och verksamhet. Syftet har varit att hitta en ansvarsfördelning som bidrar till målen och en beskrivning som förtydligar innehåll, krav och prioriteringar. Avtalet rekommenderas att delas in i följande tjänster: Serverdrift Servicedesk Nätverksdrift IT-arbetsplats Tilläggsfunktioner och avropbara tjänster Inom respektive tjänst har avsikten varit att i den mån det går, öka den funktionella kravställningen, förenkla och förtydliga samt skapa en tydligare koppling till övergripande mål, funktion och förväntningar. Detta avser ge leverantören incitament och möjlighet till effektivisering och att nyttja möjligheter till skalfördelar. Ett exempel är att kravställa kapacitet och ge leverantören ansvar för planering och hantering av servrar och hårdvara. För IT-underhållsavtalet, IT UH2017, har också analys gjorts om hur ansvarsfördelning och kravställning bör utformas för att bäst driva mot målen. Trafikförvaltningens erfarenhet av dagens avtal är positiv och avseende ansvarsfördelning föreslås inga stora förändringar. I genomförd analys har bedömningen gjorts att både risker och kostnader skulle öka utan att säkerställa bättre leverans om funktionsansvaret tas för långt. Detta pga. av att gränsyteproblematik (mot andra leverantörer, framförallt trafikutövare) skulle öka och trafikförvaltningen skulle ha sämre möjlighet till styrning. Då funktionen många gånger är kritisk för trafiken har bedömningen gjorts att nuvarande ansvarsfördelning är den mest tillförlitliga och ekonomisk mest fördelaktiga, utan att skapa behov av stora resursinsatser från trafikförvaltningen.

13 8(70) Inom IT UH2017 föreslås tre typer av tjänster: - Förebyggande underhåll - Avhjälpande underhåll - Tilläggstjänster Tjänsterna finns för respektive system (ca. 30 st. med prioritering och krav på servicenivå) som kommer att ingå i avtalet. Ersättningsmodeller Trafikförvaltningen strävar efter att ersättningsmodeller i affärerna ska vara utformade för att på möjligast sätt driva leverantören mot målen. Avsikten har varit att så långt som möjligt nå dit och också skapa incitament för effektivisering av lösningarna. Ersättningsmodellerna varierar dock något mellan tjänsterna och avtalen och beskrivs därför närmare under respektive tjänst. För de tjänster som delvis utgörs av fastpris och hårdvaruleveranser ska en trappa för kostnadsreduktion finnas för att i möjligaste mån spegla marknadsutvecklingen. Principerna för incitament är utarbetade utifrån att ge leverantörer tydliga signaler om vad som är trafikförvaltningens prioritering. Det innebär att jämfört med dagens avtal blir det färre men kraftigare viten. Dels vite utifrån avtalade servicenivåer men också viten på incidenter som orsakar stopp i trafiken. Även detta baseras på att skapa drivkraft mot trafikförvaltningens mål mot en stabil och tillförlitlig trafik för resenären. Avtalstid Studien föreslår en avtalstid på 4 år med tre optioner på 2 år vardera (dvs. 4 år år option). Bakgrunden till detta är att anpassa grundavtalstiden dels utifrån lämplig avskrivningstid, dels utifrån att ge trafikförvaltningen möjligheter att göra nya upphandlingar om behoven förändras mer än förutspått eller om leveranserna inte upplevs tillfredsställande. En relativt lång möjlig avtalstid bedöms dock fördelaktig för trafikförvaltningen med möjlighet att åtnjuta stabilitet och effektivisering. Ett byte av leverantör innebär i sig också både risker och kostnader i samband med övertagandeprojekt. I det fall det inte sker förändringar utöver den gjorda prognosen och leveranser fungerar tillfredsställande kan avtalet därför förlängas upp till max 10 år. I samband med nyttjande av option ska också möjligheten finnas att undanta delar av omfattningen för att möjliggöra annan hantering av dessa.

14 9(70) 2 Inledning Detta dokument utgör underlag till beslut om affärsinriktning inför upphandling av nya avtal avseende IT-drift (DIT17) och IT-underhåll (IT UH2017). Underlaget består, utöver tjänsteutlåtande, av denna för- och programstudierapport inklusive bilagor. Rapporten innehåller relevant information om omfattning, innehåll och erfarenheter samt överväganden avseende affärsinriktningens parametrar och övergripande kravställning som rekommenderas för den kommande upphandlingen. Den övergripande utgångspunkten för utformningen av kommande avtal är hur dessa bäst bidrar till de mål som är fastställda i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län. Trafikförvaltningen har gjort bedömningen att det är lämpligt och mest effektivt att göra arbetet i en sammanhållen studie och därmed i en rapport. Det innebär att beslut om studien och dess inriktning följs av anskaffningsbeslut för att initiera projekten för genomförande av upphandlingar. 2.1 Läsanvisning Som vägledning för läsaren är denna rapport uppbyggd enligt följande struktur: Avsnitt 3 Bakgrund till och förutsättningar för uppdragets (för- och programstudiens) genomförande. Avsnitt 4 Målanalys analys av övergripande mål och identifiering av mål för kommande avtal och verksamhet. Avsnitt 5 Nulägesbeskrivning IT-driftsavtal (DIT09) sammanfattande beskrivning av befintligt avtal och viktiga aspekter och lärdomar som tas vidare och påverkar utformande av kommande avtal. Avsnitt 6 Nulägesbeskrivning IT-underhållsavtal (IT UH2010) sammanfattande beskrivning av befintligt avtal och viktiga aspekter och lärdomar som tas vidare och påverkar utformande av kommande avtal. Avsnitt 7 Förutsättningar redovisning och analys av hur beslutad behovsanalys, trafikförvaltningens IT-verksamhet inklusive pågående förandringar och behov samt övriga pågående projekt påverkar kommande IT-drifts- och underhållsverksamhet och avtal. Avsnitt 8 Analys av leverantörsmarknaden. Avsnitt 9 Övergripande om hur hållbarhetsperspektivet bör påverka utformningen av kommande avtal. Avsnitt 10 Övergripande om hur säkerhetsperspektivet bör påverka utformningen av kommande avtal. Avsnitt 11 Affärsinriktning analys och rekommendation av affärsinriktning för kommande avtal (avtalsindelning, ansvarsfördelning, ersättningsmodeller och avtalstid).

15 10(70) Avsnitt 12 Behov av utvecklad modell för styrning och affärens påverkan och krav på verksamheten. Avsnitt 13 Ekonomiska bedömningar samt analys av vilka de största är och som behöver hanteras inom kommande affär och verksamhet (i bilaga). Avsnitt 14 Förslag till fortsatt arbete. Bilaga 1 Bilaga 2 Sammanställning av IT-system Ekonomisk analys och riskanalys 3 Bakgrund och förutsättningar 3.1 Bakgrund till studie Trafikförvaltningen har idag två avtal rörande IT-drift och IT-underhåll: DIT09 avser IT-drift genom tjänsterna Applikationsdrift, IT-arbetsplats, ServiceDesk, server & lagring och nätverk m.m. Avtalet startade 2009 och löper, efter nyttjande av optioner, ut i december IT UH2010 avser drift och underhåll av SL:s IT- och teleanläggningar. Avtalet startade 2010 och löper, efter nyttjande av optioner, ut i oktober Inför nya upphandlingar, då ovanstående avtal går, har denna för- och programstudie genomförts i syfte att utreda förutsättningar och inriktning för de kommande avtalen. Studien följer på genomförd behovsanalys: Behovsanalys inför upphandlingar av IT-tjänster (SL ). De befintliga avtalen är tätt kopplade till varandra och det är mycket viktigt att verksamheten och innehållet i de båda avtalen stämmer överens för att helheten ska tillvaratas och funktionen säkerställas för såväl trafikdriften som för trafikförvaltningens interna arbete. Funktionen är väsentlig för att säkra trafikdriften och därmed en tillförlitlig kollektivtrafik för resenärerna. För att säkerställa helhetsperspektivet genomförs studien som ett uppdrag. Fördelning mellan avtalen blir därmed en del av resultatet (inom affärsinriktningen) utifrån det identifierade behovet. 3.2 Syfte och mål Syftet med studien är att utforma väl underbyggda affärsupplägg och affärsinriktningar som underlag för upphandling av nya avtal som säkerställer uppfyllande av trafikförvaltningens behov av IT-drift och underhåll och bidrar till uppfyllnad av trafikförvaltningens mål. De

16 11(70) rekommenderade affärsinriktningarna ska också bidra till effektiva upphandlingar, säkerställa funktion för trafikförvaltningens IT-system och stödja att trafikdriften ska nå satta mål. Studiens mål är att leverera en rapport som, utifrån kommande behov och gällande förutsättningar, utgör ett kvalitativt underlag för vidare arbete med genomförande av upphandlingar samt vilka krav som ställs på trafikförvaltningens interna arbete för att affären ska ge önskad effekt och uppfylla mål. 3.3 Tidigare genomförda utredningar/studier Under första halvåret 2014 genomförde trafikförvaltningen en behovsanalys inför upphandlingar av IT-tjänster. Behovsanalysen beslutades av trafikförvaltningens förvaltningschef i augusti 2014 och har utgjort ett styrande underlag för denna studie. 3.4 Beskrivning av arbetsprocess Denna rapport utgör resultatet av genomförd för- och programstudie. Ansvarig för studien är sektion på avdelning. Arbetet har skett i nära samarbete med övriga avdelningar inom trafikförvaltningen. Uppdraget har omfattat att genomföra en analys av nuläge, förutsättningar och erfarenheter samt, med utgångspunkt i trafikförvaltningens styrande dokument, strategier, genomförd behovsanalys och pågående förändringsarbeten, föreslå utformning av de kommande affärerna. Studien utgör, efter beslut, underlag med inriktning och ramverk för anskaffningsbeslut och genomförande av upphandling, vilka leds och genomförs av Projektoch Upphandlingsavdelningen (PU). Metodiken för genomförande av studien har följt trafikförvaltningens handbok för studier och trafikförvaltningens affärsmodell i vilken affärsprocessen ingår. Affärsprocessen beskriver de steg och aktiviteter som ska genomföras i respektive fas av upphandlingen. Aktiviteterna utgörs främst av: Inarbetning av erfarenheter Analys av förutsättningar Målformulering Marknadsanalys och dialog Applicering av affärsmodell Analys av risk och möjligheter Utgångspunkten för studien har varit nulägesanalysen, dvs. vilka erfarenheter som finns från upphandling, övertagandeprojekt och uppföljning av dagens avtal samt den

17 12(70) behovsanalys som ger övergripande inriktning om framtida hantering av trafikförvaltningens IT-verksamhet. Som input har också en marknadsanalys genomförts i form av bl.a. en RFI (informationsförfrågan) under november. En redogörelse för marknadsanalysen finns i avsnitt 8. Stor vikt har också lagts vid att identifiera målen för kommande avtal utifrån trafikförvaltningens övergripande mål och att bidra till att säkerställa en tillförlitlig trafik och nytta för resenären. 3.5 Projektspecifika omvärldsförutsättningar och anknytande planering Under de närmaste åren kommer ett flertal projekt som pågår inom trafikförvaltningen att leverera. Det handlar om både infrastruktur, fordon, system osv. som många innehåller ITfunktioner och som behöver hanteras och driftas genom trafikförvaltningens IT-sektion, TA IT. Detta kommer att påverka på olika sätt, dels genom en ökad volym vilket kräver bl.a. ökad kapacitet (serverkraft), dels en ökad grad av komplexitet och integration vilket ställer krav på trafikförvaltningens interna förmåga att managera bl.a. IT-arkitektur. Ur IT-driftoch underhållsperspektiv innebär detta att kommande avtal behöver vara tillräckligt flexibelt utformade så att tillkommande eller förändrade system kan hanteras inom ramen för avtalen och ingå i leverantörens åtagande. 3.6 Avgränsningar Studien har haft fokus på inriktning för de kommande affärerna DIT17 och IT UH2017. Dock finns det flera andra faktorer som påverkar utformning och effektivitet när avtalen implementerats. Inom studiearbetet har därför även angränsande verksamhet till viss del analyserats, såsom framtida hantering av centrala teknikrum, incidenthantering och förändringar i IT-verksamheten som helhet och som ställer krav på avtalen. Avgränsning

18 13(70) har gjorts utifrån vad som i praktiken påverkar utformningen av kommande avtal och aspekter som påverkar en effektiv framtida hantering har pekats ut, dock ej lösts av studien utan dialog har förts med IT-verksamhetsansvariga och pågående förändringsarbete. Studien har heller inte utarbetat genomförande- eller anskaffningsbeslut eller utarbetat detaljerad kravställning. Detta görs i nästa fas, dvs. i genomförandeprojektet. 3.7 Avsteg från Handbok för studier och Projekt- och programhandbok Studien har kontinuerligt haft dialog med arbetsgruppen för trafikförvaltningens Handbok för studier och har i möjligast mån följt denna. Dock har framförallt rapportstrukturen modifierats för att passa till denna typ av driftsaffärer och för att ge en tydlig struktur för att underlätta läsarens förståelse. 4 Mål 4.1 Övergripande mål All verksamhet inom trafikförvaltningen syftar till att uppfylla de övergripande målen för verksamheten och kollektivtrafiken. De övergripande målen finns definierade i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län. Trafikförvaltningens strategier är tänkta att förmedla Trafikförsörjningsprogrammets intentioner och är styrande för de affärer som trafikförvaltningen genomför. Därutöver finns också den strategiska kartan med de utvecklingsmål som främst riktar sig mot trafikförvaltningens interna verksamhet. Den genomförda och beslutade behovsanalysen har redogjort för mål för trafikförvaltningens IT-verksamhet. Inom studien har en analys gjorts utifrån trafikförsörjningsprogrammet, strategier, strategisk karta och behovsanalysen. Nedan redovisas de mål ur ovanstående styrande dokument som bedömts ha störst påverkan på kommande IT-drifts- och IT-underhållsaffär.

19 14(70) Trafikförsörjningsprogrammet: Övergripande Mål Delmål ATTRAKTIVA RESOR Samordning, kvalitet, stabilitet - Kollektivtrafiksystemet ska vara sammanhållet och samordnat och uppfylla resenärernas behov Kollektivtrafiksystemet ska utvecklas utifrån behov av enkelhet och långsiktighet, hög tillförlitlighet, trygghet, komfort, turtäthet, snabba resor och bekväma byten Kollektivtrafiken ska präglas av gott bemötande och lättillgänglig resenärsinformation EFFEKTIVA RESOR MED LÅG MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN Miljö och hälsa - Kollektivtrafiks negativa miljö- och hälsopåverkan ska minska Effektivitet - Kollektivtrafiken ska planeras och utföras kostnadseffektivt Kollektivtrafikens energieffektivitet ska öka. Säkerheten i kollektivtrafiken ska förbättras Samhällets resurser ska användas kostnadseffektivt

20 15(70) Strategiska principer: Strategi Princip Trafikförvaltningen ska välja de infrastrukturlösningar som mest kostnadseffektivt bidrar till att nå uppsatta mål för trafikförsörjningen. Trafikförvaltningen ska säkerställa lokalisering för verksamheten på strategiskt lämpliga platser. INFRASTRUKTUR- STRATEGIN Trafikförvaltningen ska minimera intrångspåverkan på den egna infrastrukturen men med hänsyn tagen till samhällsutvecklingen i regionen. Trafikförvaltningen ska minimera sårbarheten i kollektivtrafiken genom en robust och tillförlitlig infrastruktur. Trafikförvaltningens anskaffning, nybyggnad och underhåll av infrastrukturen ska ske ur ett livscykelperspektiv. Trafikförvaltningen ska samla och vårda nödvändig information om sina verksamhetstillgångar i särskilt utpekade informationssystem. STRATEGI FÖR HÅLLBAR UTVECKLING TRAFIKSTRATEGIN Trafikförvaltningen ska förebygga och minska negativ påverkan på människors hälsa och miljö. Trafikförvaltningens krav och målsättningar på energieffektivitet ska beaktas och beskrivas inför all ny-, om- och tillbyggnad samt vid inköp av nya fordon och fartyg. Trafikförvaltningen ska säkerställa att trafikinformationen är lättillgänglig och pålitlig. Trafikförvaltningen ska ge ett ökat ansvar till leverantören i de fall det är marknadsmässigt möjligt och det leder till att Trafikförvaltningens mål långsiktigt uppnås. Trafikförvaltningen ska skapa drivkrafter hos leverantören genom ersättningsmodeller som styr mot trafikförvaltningens mål. AFFÄRSSTRATEGIN Trafikförvaltningen ska eftersträva rådighet över strategiskt viktiga tillgångar. Trafikförvaltningen ska fördela risker i varje specifik affär på den part som bäst kan förutse, förebygga och hantera risken, i syfte att minska kostnader. Trafikförvaltningen ska eftersträva en ökad grad av funktionsinriktad kravställning, utifrån trafikförvaltningens behov och leverantörsmarknadens kapacitet och förmåga.

21 16(70) Övriga mål: Källa STRATEGISK KARTA, Utvecklingsmål STRATEGISK KARTA, Utvecklingsmål BEHOVSANALYS, mål med TFs IT-verksamhet BEHOVSANALYS, mål med TFs IT-verksamhet BEHOVSANALYS, mål med TFs IT-verksamhet BEHOVSANALYS, mål med TFs IT-verksamhet Mål Affärsmässig beställare Effektiv styrning Tillförlitlighet och tillgänglighet Höjd servicekvalitet Effektivare sourcing Överlåt systemansvar till entreprenörerna Dessa mål och principer utgör grunden för utformning av affärernas inriktning, både externt i avtal och internt genom krav på hantering inom trafikförvaltningen. Syftet är att säkerställa att föreslagen affärsinriktning går i linje med trafikförvaltningens övergripande mål och samtidigt anpassade till de specifika förutsättningar som råder för de aktuella affärerna. 4.2 Effektmål och uppfyllnad (uppdragsspecifika) De ovanstående övergripande målen har brutits ned vidare för att identifiera effektmål och hur de bäst bidrar till de övergripande målens uppfyllnad, dvs. genom mål eller krav i avtalen gentemot kommande leverantörer, genom organisation och ansvarsfördelning inom trafikförvaltningen eller genom avtalens utformning och val av upplägg. Nedan redovisas resultatet i form av effektmål och hur de möts:

22 17(70) Effektmål Möts genom Stabilitet, tillförlitligheten och tillgängligheten i IT- och telesystemen ska vara minst som nuvarande situation Säkra stabilitet, tillförlitlighet och tillgänglighet i IT- och telesystemen, med fokus på trafikpåverkande funktioner IT- och telesystemen ska bidra till ökad energieffektivitet Effektiv upphandling och en kostnadseffektiv lösning ur livscykelperspektiv Lokalisering av strategiska system på plats som underlättar ny konkurrensutsättning samt bidrar till systemens stabilitet och tillgänglighet Säkerställa säkerheten under drift och underhåll Övergången mellan avtalen ska ske med fortsatt hög stabilitet, tillgänglighet och tillförlitlighet i både trafiksystemet och i TFs interna verksamhet Mål i kommande avtal Kravställning på dagens nivåer avseende tillgänglighet och tillförlitlighet i kommande avtal, både avseende system kritiska för trafiken och för administrativa system Mål och kravställning i kommande avtal Utformning av och hantering av ITverksamheten (bl.a. förslag angående teknikrum och hantering av trafiknära system och incidenthantering) Utveckling av trafikförvaltningens styrning av ITavtal och verksamhet Kravställning utifrån vedertagna standarder Ökad grad av funktionell kravställning och sammansättning/utformning av avtal Utveckling av trafikförvaltningens styrning av ITavtal och verksamhet (operativ och strategisk uppföljning och dialog med leverantör under avtalsperioden) Utformning av och hantering av ITverksamheten (bl.a. förslag angående teknikrum och hantering av trafiknära system och incidenthantering) Mål och kravställning i kommande avtal Utformning av och hantering av ITverksamheten (bl.a. förslag angående teknikrum och hantering av trafiknära system och incidenthantering) Säkerställande av tillgänglig och tillräcklig dokumentation inför upphandling och krav på ny leverantör att genomföra DD inför övertagandet Kravställning avseende tillhandahållande av uppdaterad och tillräcklig dokumentation inför avtalsslut Säkerställande av robust projekthantering av

23 18(70) övertagandeprojekt inom TF All hårdvara ska vara ofarlig och förenlig med TFs hållbarhetsmål Leverantörer ska driva verksamheten inom avtalen mot av TF uppsatta mål Strategiskt viktiga tillgångar ska finnas inom TFs rådighet Balanserad riskfördelning mellan TF och leverantör ger stabilitet under avtalsperioden Begränsade förvaltningsresurser ställer krav på effektiv förvaltning och styrning av verksamhet och leverantör Begränsade förvaltningsresurser ställer krav på "enkel" förvaltning Kravställning avseende kemikalier i hårdvara enligt europeisk standard Ersättningsmodellens utformning för att skapa önskade drivkrafter hos leverantörer Utformning av och hantering av ITverksamheten (bl.a. förslag angående teknikrum och hantering av trafiknära system och incidenthantering) Affärens utformning, ansvarsfördelning och kravställning Utveckling av trafikförvaltningens styrning av ITavtal och verksamhet Affärens utformning, ansvarsfördelning och kravställning Utveckling av trafikförvaltningens styrning av ITavtal och verksamhet De identifierade effektmålen för uppdraget och kommande affärer och verksamhet påverkar på flera sätt och ur flera perspektiv: - genom hur ansvar fördelas och affärsinriktning för affärerna utformas - genom mål och krav på leverantörer under upphandling och i avtal - genom en utvecklad modell för styrning av IT-verksamheten inom trafikförvaltningen för att säkerställa kvalitativ uppföljning av avtalen på både operativ och strategisk nivå - genom fortsatt hantering och aktiva beslut om strategiska tillgångar (framförallt trafiknära system) som påverkar trafikdrift och resenärer Hur detta omhändertas utreds och beskrivs vidare i efterföljande avsnitt i rapporten. Dock har tre specifika mål prioriterats för resultat av upphandlingar och verksamhet:

24 19(70) 1. Säkra stabilitet, tillförlitlighet och tillgänglighet i IT- och telesystemen, med fokus på trafikpåverkande funktioner, genom att: Säkra driftförutsättningar för de kritiska systemen (bästa möjliga med hänsyn till ekonomisk effektivitet) Tydliggöra SLA-krav och stabilitet för administrativa system Tydliggöra ansvar och ansvarsgränser mellan olika interna och externa aktörer Reducera antalet gränssnitt mellan olika IT-leverantörer Samla ansvar hos IT-leverantörerna genom högre grad av funktionell kravställning och uppföljning 2. Öka den upplevda servicekvaliteten i IT- och teledriften, genom att: Omforma IT-stödet till mer av paketerad IT-service till verksamhet och användare Vidareutveckla interna samarbetsformer mellan verksamheten (som beställare) och TA IT (som leverantör) Utforma externa samverkansformer med leverantörerna av IT- och teledrift, så att trafikförvaltningen kan styra leveransens alla aspekter 3. Möjliggöra effektivare intern IT-förvaltning, genom att: Öka, där så är möjligt, graden av funktionell kravställning från en teknisk nivå till en traditionell, och där så är möjligt från traditionell till en helt funktionell nivå. Möjliggöra överlämning av ansvaret för lämpliga IT-funktioner till trafik- och underhållsentreprenörer Inriktning: Med utgångspunkt i de övergripande målen i Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Stockholms län och behovsanalysen föreslår uppdraget följande prioriterade mål för resultat av upphandlingarna och verksamhet av IT-drift och teleunderhåll: 1. Säkra stabilitet, tillförlitlighet och tillgänglighet i IT- och telesystemen, med fokus på trafikpåverkande funktioner 2. Öka den upplevda servicekvaliteten i IT- och teledriften 3. Möjliggöra effektivare intern IT-förvaltning 5 Nulägesbeskrivning DIT09 Dagens IT-driftsavtal, DIT09, levereras av Evry. Nuvarande avtal omfattar drift- och nätverkstjänster. Driften sker dels i lokaler hos leverantören och dels i lokaler som ägs av SL.

25 20(70) 5.1 Samverkan Den enskilt viktigaste erfarenheten att ta med inför nästa avtal är att samverkansmodellen är tydlig och att överenskomna roller, processer mm. är tillsatta och på plats innan avtalet signeras. Erfarenheten från nuvarande avtal visar att det är väsentligt att modellen implementeras och används redan från avtalsstart. Det betyder även att en ansvarig för avtalsuppföljning utpekats. Följaktligen ska också eventuella bonus och viten gälla från första dagen efter acceptans. 5.2 Tjänstebeskrivningar Applikationsdrift Tjänsten omfattar drift av applikationer, inkl. tillhandahållande av servrar, drift av servrar med operativsystemnivå och uppdateringar av applikationen. Inom denna tjänst ingår olika nivåer av drift, från tillhandahållande av plats, el och nätverk till mer avancerade aktiviteter som uppdatering av applikation. För alla dessa gäller fasta priser per applikation och år efter vald servicenivå (se vidare om servicenivåer i avsnitt 5.3 nedan). Priset för tjänsten innehåller också en trappa för kostnadsreduktion för att i möjligaste mån spegla prisutvecklingen på marknaden. Reduktionen har varit: procent och per år (dvs. 2% år 1 osv.). Idag finns ca 80 applikationer som driftas av Evry, se också bilaga 1. Servers & Storage (Server- och lagringskapacitet) Tjänsten innehåller löpande drift av servrar, lagring och backup med ett fast pris per applikation och år efter vald servicenivå. Service desk Tjänsten innebär tillhandahållande av full support under dagtid, övrig tid enbart mottagning och registrering av ärenden om inte applikationens servicenivå ställer krav på snabbare hantering. Idag registreras ca 2000 ärenden per månad. Ersättningen för servicedesktjänsten är prissatt per ärende med en pristrappa om 500 ärenden per månad. För detaljer om servicenivåer och prioritetsnivåer, se avsnitt 5.3 nedan. IT-arbetsplats Tjänsteområdet omfattar PC-arbetsplats och mobil arbetsplats och levererar funktionerna: Förvaltning/drift Försörjning av IT-arbetsplats Lokal support

26 21(70) Servicenivå finns angiven per funktion. Ersättningen för IT-arbetsplats är per styck med fast pris per arbetsplats, per ärende (installation) och per lokal support. Under hösten 2014 har det skett en övergång från att ha avropat arbetsplats-pc via SLLavtal till hyr-pc via leverantören ITF. Anledningen till detta är ett inriktningsbeslut om att trafikförvaltningen inte ska äga utrustningen. Övergången har lett till snabbare leveranser och högre servicenivå. Arbetsstationer i SL:s anläggningar Tjänsteområdet består av ca 400 stycken PC av olika slag i SL:s olika anläggningar. Det är relativt låg aktivitet inom detta tjänsteområde. Ca. hälften av de 400 PC ryms inom FordonsPC och icash som troligen kommer att flyttas över till respektive trafikentreprenörleverantör. (För övriga föreslås en inventering och därefter flyttas till ITunderhållsavtalet, IT UH2017. Se avsnitt Tjänstebeskrivning IT UH2017). Betalning sker per uppdrag och med löpande räkning. Nätverk SL:s nätverk är bland de större i Sverige och sträcker sig över hela Stockholms län (från norr om Norrtälje till Nynäshamn) med över 1000 noder (routrar, switchar, brandväggar) på fler än 600 fysiska platser. Exempel på sådana platser är samtliga tunnelbanestationer, buss- och tågdepåer, pendeltågsstationer, lokalbanor, högspänningsanläggningar mm. Totalt finns mer än switchportar i datanäten. Tjänsteområdet omfattar SL:s nätverk som tidigare benämndes MAN, WAN och SNOK (SLnätets order och kontrollsystem), d.v.s. nuvarande SLnet och TPN-nätet. Åtagandet innebär bland annat att ta ett helhetsansvar för området. Detta innebär att komma med förslag på förändringar, uppgraderingar och prioriteringar. Det innebär också att felanmäla och bevaka felåtgärd både inom tjänsteområdet och transmission, konfiguration på nätutrustning skall backas upp och spårbart versionshanteras. För närvarande pågår ett arbete att förnya nätverken, SLnet och TPN-nätet vilket innebär att byta ut befintlig nätutrustning mot ny sådan. Detta genomförs ungefär var femte år i förebyggande (och moderniserande) syfte. Arbetet pågår till halvårsskiftet Uppdateringen av SLnet höjer funktionaliteten i utrustningen såtillvida att den kommer att klara flera logiskt skilda nättyper, dvs. även olika säkerhetsnivåer. Detta betyder att system med helt olika krav på användning och säkerhet kommer att kunna kommunicera på gemensam infrastruktur. Näten är uppbyggda av egen och hyrd fiber och hastigheten är normalt 1 eller 10 Gbit/s. Det finns även långsammare hyrda förbindelser.

27 22(70) SL äger datakommunikationsinfrastrukturen dels på grund av lagkrav dels att datainfrastrukturen till största del finns i SL:s tekniska anläggningar (högspänningsanläggningar, spårområden mm). Evry har driftansvar. SL:s två näten är: SLnet (fd. WAN )här ingår t.ex.: Kontorsnät (klienter, fil och skrivarservrar, intranät, surf mot internet, mail, telefoni mm.) Verksamhetssystem (informationssystem, biljettförsäljningssystem, passagesystem, brandlarm, trygghetssystem mm.) TPN SL:s Trafik Produktions Nätverk (fd. MAN och SNOK ) här finns de kritiska system som har direkt trafikpåverkan eller är viktiga för personsäkerheten. Exempelvis: Manöversystem för signalsäkerhetsanläggningar Överfallslarm Radiosystem Scadasystemet (SNOK) som styr strömtillförseln för all spårbunden trafik utom pendeltågen som körs på Trafikverkets spår.