1. ELEV/STUDERANDESTÖDJANDE VERKSAMHET

Transkript

1 Slutrapport Utvecklingsprojekt 2010 Ianspråktagande av eget kapital Elsa Brändströms skola, BirgittaVux, Birgittaskolan 1. ELEV/STUDERANDESTÖDJANDE VERKSAMHET Projekt Stöd Elsa Brändströms skola kr Syftet med projektet är att kartlägga och vidareutveckla det proaktiva arbetet för att så tidigt som möjligt upptäcka och stödja elever med särskilda behov. Detta projekt bygger vidare på erfarenheter från 2009 års projekt Andra chansen och Matte A-stöd. Många av eleverna klarar inte kursen/kurserna av olika orsaker. Det kan handla om problem i flera ämnen och eleven kan behöva kompensera sina svårigheter med t ex längre provtid och inläst material. Stödbehovet har ökat både för elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål. Bland de olika stödresurser som skolan erbjuder återfinns: Läroteket, Matematikenheten, Läs- och skrivenheten, Stöd och Uppsatsträning för SAS-X, Våga tala-kurs, Olika orienteringskurser och Resurstimmar riktade individuellt till elever med särskilda behov. Så här i slutet av både Projektet Stöd och ht-10 kan vi konstatera att Lärotekets utveckling har gått stadigt framåt sedan starten. Det är en markant skillnad i utformning, lärarresurser, schema, utrustning etc. och då en särskild resursperson anställdes inför ht-10 för att ha huvudansvaret för Läroteket har det fått utrymme att växa ordentligt. Tillströmningen av elever är mycket god och har således märkbart ökat sedan starten av ht-09. Samarbetet mellan ordinarie lärare och resurspersoner har också ökat och elever erbjuds därmed stöd i större omfattning. Dessa stödinsatser tillsammans möjliggör att fler elever kommer att klara sina kurser med godkänt. Utvecklingen av skolans olika stödresurser behöver fortsätta. Med hjälp av kartläggning, uppföljningskonferenser samt den ökade uppmärksamheten av elever med behov av stöd upptäcks svagpresterande elever tidigare.

2 Projekt Sverige då och nu Elsa Brändströms skola kr Att ytterligare förstärka den befintliga kursens möjlighet till tvärvetenskaplig översikt av det svenska samhällets utveckling från 1850 till idag. Att utarbeta ämnesövergripande material inkluderande systematisk träning av olika färdigheter som tex uttalsträning samt användning av datorer och webbplattformen Fronter. I flera länder är det redan så att invandrare som vill få medborgarskap i det nya landet måste kunna visa att man har tillräckliga kunskaper i landets språk och i tester också kunna visa att man har tillräckligt goda kunskaper om samhället. I EU:s regi pågår en utredning kring denna fråga under rubriken Att utbilda sig för medborgarskap. Höstterminen 2007 introducerades kursen Sverige då och nu vid skolan. Kursen handlar om förändringar i det svenska samhället från 1850 till idag. Syftet med kursen var att elever med annan skolbakgrund än den svenska, skulle få en översiktlig och ämnesövergripande genomgång motsvarande högstadiekurserna i samhällsorienterande ämnen samt läsning av svensk skönlitteratur. Vår utgångspunkt var att utan en sådan kunskap som referensram medför det stora svårigheter för nysvenska elever att klara A-kurserna i historia, samhällsoch religionskunskap på gymnasiet. I detta utvecklingsprojekt har vi arbetat fram ett sammanhängande material, som delvis bygger på material från tidigare kursomgångar och delvis är nytt och mer omfattande än det tidigare materialet. Vi gett kursen en ännu tydligare ämnesövergripande struktur och dessutom stärkt både den muntliga och den skriftliga träningen i svenska som andraspråk. Vi använder också mer konsekvent lärplattformen Fronter, vilket ger ökad datorvana och förberedelse för fortsatta studier.

3 Projekt Handlingsplan med anpassat material för studerande på Omvårdnadsprogrammet BirgittaVux, Elsa Brändströms skola kr Att hitta arbetsmodeller som underlättar för studerande med särskilda behov när det gäller läsoch skrivsvårigheter/dyslexi inom Omvårdnadsprogrammets vuxenutbildning. Följande frågeställningar har varit grunden för detta utvecklingsprojekt: Hur kan en handlingsplan utformas med anpassat material som underlättar för studerande med särskilda behov? På vilket sätt kan stoffet i kurserna ges en grundstruktur som underlättar inlärningen med instruktioner och inlämningsuppgifter? Hur kan bedömningen genomföras på bästa sätt med hänsyn till svårigheterna? Vilka hjälpmedel kan underlätta i skolan/ i hemmet och hur kan Läroteket bidra med stöd? Hur ser de studerande på läs- och skrivbearbetningen resp Lärotekets stöd? Vi har granskat befintligt material och samlat in synpunkter både från lärare och studerande och kommit fram till bl.a. - Vi föreslår enkla förändringar i studiehandledningen i Medicinsk grundkurs. - Information om talböcker finns på skolans hemsida. - Råd och information görs tillgängligt för lärare. - Allmänna råd till studerande för att underlätta inläsning och hemarbete kan delas ut eller läggas på Fronter. - Introduktionstiden skulle kunna innehålla mer av råd och information när det gäller läskrav, särskilt för studerande den första terminen. Om en studerande behöver en individuellt anpassad uppläggning av kurserna är nära kontakt mellan kursdeltagaren, lärare och studievägledare avgörande. Vi har utformat förslag, som vi hoppas ska bedömas under nästkommande termin och då revideras. De flesta förslag är konkreta med ändringar i befintligt material och tillägg i vardagsrutiner. För att dessa ska leda till en förändrad handlingsplan måste de diskuteras av arbetslaget och bli en del av helhetssynen på undervisningssituationen. Vi föreslår också ett särskilt Fronterrum med studieråd och länkar.

4 Projekt Reflekterande samtal Birgittaskolan kr Att synliggöra lärandet inom utbildningen och skapa grupptillhörighet och utveckla ett helhetsperspektiv på lärandet i lärlingsutbildningen. Reflekterande samtal är ett verktyg för att utveckla kunskap och synliggöra lärande och kan också skapa rum för reflektion. Deltagande i reflekterande samtal fyllde en funktion, genom att lärlingarna fick ta del av varandras erfarenheter och det framkom också att eleverna själva ansåg att deras grupptillhörighet och gruppidentitet hade stärkts. Lärlingarna i år 2 fann också en stor skillnad i sin kunskapsutveckling från år 1 till år 2. De arbetade mer självständigt, kände sig tryggare i sin roll som vårdare och kunde mer år 2 i jämförelse med år 1. I samtalen gick det även att se hur deltagarna på olika sätt kunde beskriva skillnader i lärandet för varandra; i skolan och på lärlingsplats/apu-plats. Det framkom också att lärlingarna lade märke till att lärandet kunde beskrivas på olika sätt. Lärlingarna upptäckte att ett lärande utvecklas, när man gör samma sak om och om igen, vilket beskrevs som en god rutin. Detta kan antyda en utveckling mot ett mer helhetsbaserat synsätt på lärandet. Reflekterande samtal kan användas som ett verktyg för lärlingsgruppen likväl som i mentorsgrupper, både för att skapa grupptillhörighet, synliggöra lärandet och för att utveckla ett reflekterande förhållningssätt. Metoden skulle även kunna användas vid utvärdering av lärlingsutbildningen i sin helhet.

5 Projekt Mindfulness Birgittaskolan kr Att fördjupa kunskapen om hur instruktioner av mindfulness går till, genom att utbilda oss till instruktörer. Vi har blivit diplomerade mindfulnessinstruktörer och fått en fördjupad kunskap om hur man instruerar mindfulness. Mindfulness eller medveten närvaro handlar om att leva mer närvarande i nuet, med hjälp av varierande attityder och vardagsträningar. Vardagsträning i mindfulness inkluderar sådant som meditation, fysisk aktivitet, förmågan att leva i nuet, yoga med mera. Med hjälp av detta är det enligt forskning möjligt att stärka koncentrationen/uppmärksamheten, motoriken, hälsan samt motivationen till att skapa ett lärande. Under steg 2 kommer vi att utforma en pärm med mindfulnessövningar att använda i undervisningen eller i vardagen för personal samt elever. Vi kommer också att testa ett 8veckorsprogram med en klass på skolan, inom idrott och hälsa utbildningen. Under steg 3, hösten 2011, är det planerat att utföra en pilotundersökning tillsammans med Linköpings universitet.

6 Projekt Samhällskunskap -Vad kan vi göra för att fler elever ska nå godkänt slutbetyg? Elsa Brändströms skola kr Att kartlägga hur vi pedagogiskt och metodiskt bör förändra våra arbetsmetoder för att underlätta för våra elever att klara godkänt betyg på våra kurser med bibehållande av de kunskapskrav som Skolverket ställer i de fastställda betygskriterierna. Elevprofilen på Komvux har förändrats kraftigt och det innebär att vi måste förändra våra arbetsmetoder. Vi har utarbetat konkreta hjälpmedel i form av ordlistor och instuderingsfrågor med svar för att underlätta för elever som arbetar långsamt och/eller har bristfällig studieteknik. Det viktigt att så långt vi kan göra kursinnehållet mera lättillgängligt och att hitta individuellt anpassade examinationsmetoder som med bibehållen kunskapsnivå hjälper eleverna att klara ett godkänt slutbetyg på våra kurser. Vi kan hjälpa eleven att organisera inlärningen för att underlätta för dem som har svårigheter med skolarbetet. Vi har på olika sätt försökt att fånga upp de elever som ligger efter i sin studieplan. Vi har samtalat om studieteknik och självdisciplin. Tillsammans har vi sedan kunnat skriva om deras studieplaner. I några fall har studietiden förlängts till två terminer. Genom att noga följa upp frånvaro, uppgifter som inte lämnas in och prov som inte skrivs och tidigt göra klart för eleverna att man blir avregistrerad från kurser där man inte är aktiv, kan man uppnå att en del av dessa elever kommer igång med studierna. Hotet att bli av med CSN-stödet är för många elever den främsta anledningen till att gå från att vara en passiv till att bli en aktiv elev. Vi ser nu, i slutet av terminen, att denna typ av ingripanden resulterat i att flera elever kommer att kunna slutföra sina kurser och få minst godkänt betyg på dessa. Vi behöver fortsätta arbetet att - göra kursinnehållet mera lättillgängligt och att utveckla individuellt anpassade undervisnings- och examinationsmetoder med bibehållen kunskapsnivå. - hjälpa elever som har svårigheter i skolarbetet att organisera sin inlärning. - uppmuntra regelbunden användning av Fronter, vilket är ett bra kommunikationsmedel som ger tillgång till direktlänkar till bra webbplatser på Internet. Detta gäller även elever i närkurs.

7 Projekt Introduktionsprogram för elever på Omvårdnadsprogrammet Främjande av likabehandling i skolan Birgittaskolan kr Vårt syfte är att få alla delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet på skolan genom kunskap om de olika diskrimineringsgrunderna samt om trakasserier och kränkningar. Skolan har i uppdrag att arbeta för en skolmiljö som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas av respekt. Om eleverna känner sig trygga i skolan påverkas även studieresultatet i positiv riktning. På en fast tid varje vecka har varje klass en informationstimme som bl.a. kan användas till värderingsövningar och diskussioner för att göra eleverna medvetna om normer och värden. Till detta ska en handbok utarbetas med olika övningar/metoder för att främja likabehandlingen i skolan. Arbete är tänkt att starta höstterminen 2011 i årskurs 1 och pågå genom alla tre årskurserna. Varje läsår avslutas med att man reviderar likabehandlingsplanen med de kunskaper och erfarenheter som gjorts under året. Eleverna blir involverade och delaktiga i detta arbete. Resultaten kan användas för att diskutera, problematisera och analysera verksamheten och för att sätt upp konkreta mål och åtgärder för det fortsatta likabehandlingsarbetet. Fortsätta utarbetandet av en handbok där varje lektion finns planerad med olika övningar/metoder. et är att denna handbok tas i bruk höstterminen 2011.

8 Projekt Bedömningsmallar Matematik A och B - Att konkretisera Skolverkets kursmål baserat på kursen Matematik B Birgittaskolan kr för projektet är att utarbeta en modell eller ett verktyg som gör att man effektivt och kontinuerligt kan arbeta med och kommunicera kursmålen i undervisningen. Vi har under projektets gång utvecklat och utvärderat en modell som gör det praktiskt möjligt att arbeta med kursmålen på ett kvalitativt sätt. Varje elev kan kontinuerligt se vilka mål som just han/hon har klarat av och vilka som han/hon måste arbeta mer med. Vår modell är möjlig att använda i alla kurser oavsett ämne, men utvärderingsverktyget vi har utvecklat är baserat på kursen Matematik B. Eftersom eleverna många gånger har svårt att tolka kursmålen upplever många att det är oklart vad man förväntas kunna i de olika kurserna. Många gånger är det de svaga eleverna som har svårt att förstå vilka mål de har uppfyllt och vilka de inte uppfyllt. Om man inte förstår på vilka grunder man får ett visst betyg, är det lätt att betygssättningen upplevs orättvis. Inledningsvis gjorde vi en inventering av befintligt material på Birgittaskolan, bland annat sådant som vi själva och våra kollegor tagit fram tidigare under mindre organiserad form. Vi tittade även på externt material och studier inom området bedömning och betygssättning i matematik. Efter att diskuterat olika modeller valde vi att prova en modell där bedömningsverktyget är i tabellform med tre kolumner Det ska vara ett konkret verktyg som kan användas i den dagliga undervisningen. Vårt mål är att modellen ska kunna användas i alla kurser, oberoende av ämne. Till verktygets stora fördelar hör att det är möjligt för både elev och lärare att följa elevens progression. Verktyget kan också användas i diagnostiskt syfte Eftersom vi bara har haft en examination inom projektets tidsram, har vi bara kunnat utvärdera modellen utifrån detta avsnitt. Kursen fortsätter även under vårterminen 2011 och då ska vi testa olika sätt att arbeta aktivt med verktyget tillsammans med eleverna, som också ska ges möjlighet att utvärdera verktyget.

9 2. SPRÅKFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER Projekt Uttalsprojekt med inriktning mot Sfi, SASX, SASA och SASB Elsa Brändströms skola kr Syftet med projektet är att skapa medvetenhet om betydelsen av uttalsträning, att ge Sfi- och SAS-lärare kompetensutveckling och att implementera en gemensam uttalsmetod. Projektet bygger på Uttalsprojektet år 2009 och utvidgas till att omfatta även SAS-kurserna. Projektet har fått stor genomslagskraft. Större medvetenhet om betydelsen av ett gott uttal märks tydligt i den dagliga undervisningen. Lärarna avsätter mer lektionstid till uttal och muntliga färdigheter, några har även schemalagt uttalsundervisningen. För att ge kompetensutveckling till personalen anlitades Paula Grossman, som introducerat Prosodiametoden. Skolan har också investerat i licenser till uttalsprogrammet Vasaaaru, vilket innebär att skolans studerande har möjlighet att träna uttal individuellt via datorprogrammet. De studerande som behöver extra uttalsstöd ansöker om individuell undervisning i uttalsenheten/ svenskstudion. Oftast görs detta i samråd med lärare, studievägledare eller kurator. Vi kommer att bygga upp en uttalsenhet/ svenskstudio, Språket, för att kunna ge stöd till studerande som är i behov av extra uttalsundervisning. Detta extra stöd ska i framtiden vara tillgängligt även för andra medborgare i Linköpings kommun enligt beslut som nyligen tagits i Bildningsnämnden.

10 Projekt Stärka språkliga förmågan hos andraspråkstuderande på Omvårdnadsprogrammet BirgittaVux, Elsa Brändströms skola kr Att förstärka den språkliga förmågan hos studerande med annat modersmål än svenska för att de därigenom ska kunna klara såväl den praktiska som den teoretiska delen av utbildningen på Omvårdnadsprogrammet. Det har visat sig genom åren att en del studerande med invandrarbakgrund har svårt att klara utbildningen vid BirgittaVux och då framför allt APU-perioderna på grund av bristande språkkunskaper. Språktest har genomförts med alla studerande som börjat termin 1 under Avsikten med detta test är att kunna rekommendera studenter med brister i svenska språket att planera utbildningen för fyra terminer i stället för tre och att då även få tid att läsa svenska (SAS A). Få studerande har hittills valt detta alternativ. Efter genomgång av studiehandledningen i kursen Vård- och omsorgsarbete och olika kursböcker sammanställde vi en lista över ord som behöver en tydlig och enkel förklaring. Tanken är inte att ta bort svåra ord, utan förklara dem på ett lättförståeligt sätt. Denna lista delades ut till de studerande som använde den på sin APU-plats och där hade nytta av den. Vårt projektarbete har redan resulterat i två nyheter: svensktimmar i Orienteringskursen sedan hösten 2010 och Uttalskurs för studerande vid Omvårdnadsprogrammet från våren Vi hoppas att man genom att tidigare fånga upp studerande som har problem med språket kan hjälpa dem att klara av sin utbildning inom Omvårdnadsprogrammet och framför allt klara kommunikationen på en arbetsplats. Troligen kommer det inledande språktestet termin 1 att utökas med en uttalsdiagnos, ( skriv det du hör ) som kan göra att man tidigare fångar upp de studerande som har svårt med uttal och förståelse av talad svenska. Dessa studerande kan från och med januari 2011 rekommenderas den nystartade orienteringskursen i uttal. Vår förhoppning är att det blir mer accepterat att välja en längre studiegång redan från början och därigenom få en stabilare grund i svenska språket när man kommer ut i arbetslivet.

11 Projekt Utveckla webb-baserad distanskurs för Sfi Elsa Brändströms skola kr Att utveckla en distansutbildning i Sfi för elever som inte har möjlighet att studera i närkurser eller på Öppet Sfi. Vi har valt att som utvecklingsprojekt ta fram en distansutbildning i Sfi för elever som inte kan delta i närkurser. Vi ser ett behov av distansstudier bl a i våra kvällsgrupper där många elever slutar efter en kort tid då man under perioder inte kan delta på grund av att andra studier tar mycket tid i anspråk. Då kan distansstudier vara ett alternativ eftersom eleven själv kan bestämma sin studietakt. Vi har under hösten påbörjat en utveckling av C-kursen på steg 3 och främst arbetat med att lära oss att arbeta med Fronter, ta fram material till de olika modulerna i kursen och lägga upp riktlinjerna för kursens innehåll. Under projektet har vi gjort två utvärderingar, som har visat att större delen av materialet fungerar bra. Fortsätta utvecklingen av webb-baserad distanskurs för Sfi och erbjuda dessa kurser till våra elever.

12 3. INTERNATIONALISERING Projekt Förberedelse för internationell APU på BirgittaVux BirgittaVux, Elsa Brändströms skola kr Att arbeta fram en struktur för förberedelse av studerande på BirgittaVux inför APU utomlands. På BirgittaVux läser de studerande endast karaktärsämnen. Under de år vi arbetat med möjligheten till internationell APU för vuxenstuderande har behovet av en struktur för förberedelse inför APU blivit tydligt. Vi har samlat information inför internationell APU i Fronter. Alla dokument i Fronter är på engelska dels för att de studerande ska kunna öka sin förståelse av och kompetens i engelska och dels ha tillgång till material när de ska presentera sin utbildning för handledare och personal utomlands. I Fronter har vi samlat APU-information, som kursplaner och bedömningsformulär. Här finner de studerande också självskattning och nivåtest i engelska enligt EU:s normer samt lexikon online. Under rubriken Information om APU-länder finns information om de länder och skolor som vi idag har utbyte med. Fortsatt uppbyggnad av Frontersidan i samarbete mellan Birgittaskolan och BirgittaVux. Sidan kan bli ett användbart verktyg i det fortsatta samarbetet mellan oss och våra partnerskolor i andra länder. Vi hoppas att på sikt kunna presentera en undersköterskas arbete inom olika områden med text- och bildmaterial, vilket kan bli mycket användbart för studerande som kommer hit för APU från andra länder.

13 Projekt Internationalisering Birgittaskolan, BirgittaVux kr Fortsätta samordningsarbetet mellan BSL och BirgittaVux och arbetet att säkerställa kvaliteten vid APU utomlands. Under året har vi träffats regelbundet för samordnings- och kvalitetsarbete. Lärare från andra länder har besökt skolan och vi har både tagit emot och skickat elever på APU utomlands. Att säkerställa att elever/studerande når de mål som anges i kursplaner under sin APU utomlands är en central del i kvalitetsarbetet. Samordning och vidareutveckling av projektet Förberedelse för internationell APU har skett. I det utvecklingsprojektet lades grunden till en Frontersida med information/dokument som är aktuella i samband med APU. Här finns kursplaner, bedömningskriterier, aktuella formulär för bedömning och närvaro. Alla dokument är översatta till engelska Inom EU pågår arbete att jämföra och kvalitetssäkra utbildningar i olika länder. Gemensamma verktyg för att beskriva utbildningsnivåer och bedömningsgrunder ska på sikt införas inom EU. Detta arbete har påbörjats i vissa europeiska länder och på BSL/BirgittaVux kommer vi att ansöka om att få delta i ett Leonardoprojekt för det fortsatta arbetet att jämföra och kvalitetssäkra utbildningar i olika länder. På skolan behöver gruppen som arbetar med internationalisering vidgas. Kvalitetsarbetet måste fortsätta. Hur påverkas internationaliseringen av GY 11? Samarbete med arbetslivet behöver utvidgas för att säkerställa behovet av APU-platser som kan ta emot utländska elever. Fortsätta utvecklingen av Frontersidan. Ansöka om nya projekt.

14 4. PROGRAM- OCH KURSUTVECKLING Projekt Samverkan engelska och omvårdnad Metodövningar på engelska Birgittaskolan kr Att utveckla ett studieområde där engelska och omvårdnadskunskap integreras i praktiken. Vi har utarbetat arbetsmaterial och förberett och genomfört tre metodövningar, som vardera består av en förberedelselektion och en lektion i metodrum. Under förberedelselektionen fick eleverna arbeta med en lista med ord och fraser, som de behövde under metodövningen. Alla elever har varit aktiva och fått prata mer engelska än normalt, dessutom har de fått välbehövlig repetition av viktiga omvårdnadsmoment. Samtliga elever i projektet kan nu tillämpa engelska i vanliga omvårdnadssituationer, något som känns naturligt och viktigt på en omvårdnadsutbildning. Vi drog slutsatsen att noggranna förberedelser både vad gäller omvårdnad och engelska ord och uttryck är av vital betydelse för att en engelskspråkig metodövning ska bli optimal. När eleverna är väl förberedda praktiskt och teoretiskt går det lättare att använda engelska i liknande situationer. Materialet ska efter utvärdering bearbetas och därefter kunna användas av omvårdnads- och engelsklärare i samverkan i alla klasser på Birgittaskolan.

15 Projekt Handledning Handledarutbildning i ett framtidsperspektiv Birgittaskolan, BirgittaVux kr Att skaffa information om vad handledare i verksamheterna har för önskemål vad gäller handledarutbildningens innehåll, undersöka behovet av en fortsättningskurs för handledare och ge förslag på innehåll i en fortsättningskurs. Vid Birgittaskolan utbildas elever på Omvårdnadsprogrammet. Efter arbetsgivares bedömning kan de efter utbildningen anställas som undersköterskor. Utbildningen består av både teoretiska och praktiska delar. En väsentlig del är den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen, APU. Under APU-perioderna vägleds eleverna av en eller flera handledare som ingår i praktikplatsens personalgrupp. Utbildningen av dessa handledare bedrivs sedan ett antal år vid Birgittaskolan. Handledarutbildningen genomförs i samverkan mellan ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen och omfattar för närvarande två heldagar. I detta projekt har det tydligt framkommit att huvuddelen av de intervjuade handledarna var positivt inställda till att ta emot elever för APU på arbetsplatsen. De ansåg även att uppdraget som handledare var viktigt, eftersom det för en del elever var den första kontakten med det praktiska arbetet inom vård och omsorg. På frågan om handledarutbildningen hade ökat deras trygghet i handledarrollen svarade samtliga att utbildningen var ett stöd i rollen som handledare. Resultatet av intervjuerna visar en stor samstämmighet gällande handledares behov av en uppföljning eller fördjupning av den handledarutbildning som ges på Birgittaskolan. Utifrån detta blir vår tolkning att det finns behov av en ständigt återkommande grundutbildning samt en påbyggnadskurs. Dessutom har det framkommit att man önskar särskilda träffar för huvudhandledare. För att behålla den goda utbildningskvalitén som Birgittaskolan står för bör målet vara att erbjuda alla handledare på våra APU-platser en tvådagars grundutbildning. Dessutom är det önskvärt att ha återkommande påbyggnadsutbildning för de handledare som så önskar.

16 Projekt Strukturerat kvalitetsarbete Elsa Brändströms skola kr Att kartlägga och vidareutveckla rutiner för uppföljning av verksamheten. Projektet har bestått av fyra huvuddelar. Alumniundersökning Vi frågade våra tidigare studerande på BirgittaVux, vad de gör idag, hur de ser på sin utbildning på BirgittaVux idag och vad de tror de arbetar med i framtiden. De viktigaste resultaten var att alla var nöjda med sin utbildning på BirgittaVux. Idag hade 70% arbete inom vården och 23% studerade. Om fem år trodde i princip alla att de skulle arbeta inom vården. Uppföljning av avbrott et har varit att ta fram en rutin för att följa upp hur många av våra studerande som gör avbrott och varför de väljer att göra avbrott i sina kurser. Det visade sig att de flesta gjorde avbrott då de fått ett arbete. Därefter var den vanligaste orsaken att de studerande hade påbörjat för många kurser samtidigt. Uppföljning av Läroteket et har varit att utveckla en rutin, så att vi kan följa upp hur många av våra studerande som använder sig av Läroteket. Under hösten användes Läroteket i genomsnitt av våra studerande 120 h vecka. De populäraste ämnena var matematik, sas och engelska. Uppföljning på kursnivå et har varit att titta på de verktyg vi har för att utvärdera kurserna på kursnivå. Fortsätta det systematiska arbetet av verksamheten. Linköping Kerstin Nyström utvecklingsledare