Årsredovisning Nordea Livförsäkring I Sverige AB (publ), Org nr

Transkript

1 Årsredovisning 2007 Nordea Livförsäkring I Sverige AB (publ), Org nr

2 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Nordea Livförsäkring I Sverige AB (publ) (Nordea Liv I), , avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret Allmänt Nordea Liv I är ett helägt dotterbolag till Nordea Life Holding A/S , vars moderbolag är Nordea Life Holding AB, , vars moderbolag är Nordea Bank AB (publ) med säte i Stockholm. Verksamheten startades 1988 av dåvarande Livförsäkringsbolaget LIVIA, ömsesidigt. Nordea Liv I:s affärsidé är att tillhandahålla enkla och kostnadseffektiva livförsäkringar. I bolaget förvaltas sparprodukterna privat traditionell ålderspension, företagsbetald traditionell ålderspension, avtalspension, sjukförsäkring samt grupplivförsäkring. Driften av Nordea Liv I är samordnad med systerbolaget Nordea Liv & Pension Försäkring Sverige AB (Nordea Liv & Pension), innebärande att bolagen delar organisation för finansförvaltning, administration, IT mm. Sedan 2003 förekommer ingen aktiv försäljning av den traditionella försäkringen som finns i Nordea Liv I, den aktiva försäljningen är sedan dess flyttad till systerbolaget Nordea Liv & Pension. Verksamheten 2007 Utvecklingen under 2007 karaktäriserades till stor del av de ändringar i lagstiftningen som genomfördes i februari då bland annat rätten att flytta pensionskapital temporärt stoppades. Den mest betydande effekten på Nordea Liv I var att den aktiva bearbetningen av kundbasen för att i kundvårdande syfte att flytta kunder från Nordea Liv I till produkten Ålderspension med Premiegaranti eller Fondförvaltning i Nordea Liv & Pension Försäkring Sverige AB fick avbrytas. Inbetalda premier från sparverksamheten minskade till 632 miljoner kronor jämfört med 679 miljoner kronor föregående år. Det är dels en följd av ett åldrande bestånd, dels att Nordea Liv I endast erbjuder nyteckning inom avtalspensioner medan övrig nyteckning sker i Nordea Liv & Pension. Försäkringsersättningarna har fortsatt att öka. Det är en effekt av att en allt större del av kundbasen består av pensionärer. Resultatet uppgick till -101,3 miljoner kronor (32,5), drivet i huvudsak av en ogynnsam utveckling av marknadsräntorna. Under det gällande regelverket finns en asymmetri mellan marknadsräntornas påverkan på balansräkningens skuldrespektive tillgångssida, vilket under 2007 haft en negativ påverkan på Nordea Liv I. Höstens kundnöjdhetsundersökning som varje år utförs av Svenskt Kvalitetsindex visar att kundernas nöjdhet med hela livbranschen är kvar på samma nivå som föregående år. Nordea Liv I och Nordea Liv & Pensions privatkunder rapporterade en nöjdhet på 62,0, vilket i likhet med föregående år är något över branschgenomsnittet. Finansförvaltning Nordea Liv I:s kapitalplaceringar ska på ett kostnadseffektivt sätt ge pensionsspararna trygghet och en långsiktig god avkastning. Placeringstillgångarna för privata ålderspensioner uppgick till 12,8 miljarder kronor och för företagsbetalda ålderspensioner 2,3 miljarder kronor Enligt kapitalavkastningstabellerna var totalavkastningen för privatportföljen 2,4% (4,2%) och för tjänsteportföljen -1,8% (2,3%). Förvaltningen under året har framför allt inriktats på att gradvis investera i tillgångar med högre förväntad avkastning och risk, och som samtidigt leder till en ökad diversifiering av portföljerna och därmed en högre riskjusterade avkastning. Detta har lett till att placeringen i risktillgångar under året har ökats från 14 procent till 24 procent för privata ålderspensioner samt från 30 procent till 35 procent för företagsbetalda ålderspensioner. Ökningen har framför allt skett inom tillgångsslaget alternativa investeringar, vilket varit en framgångsrik investeringsstrategi med ett positivt Nordea Livförsäkring I Årsredovisning

3 bidrag till portföljernas avkastning. Det primära målet är dock fortfarande att trygga de åtaganden som bolaget har gentemot försäkringstagarna, vilket gör att risktagandet måste vara balanserat. De finansiella marknaderna har präglats av ett minst sagt turbulent år. Efter ett skakigt men positivt första halvår, inleddes en negativ trend på de finansiella marknaderna under sommaren när en krissituation på den amerikanska kreditmarknaden med koppling till bolånemarknaden snabbt spred sig till Europa och övriga världen. Denna orossituation och dess konsekvenser för den globala konjunkturen har därefter präglat finansmarknaderna under hösten med fallande börskurser som följd och där Stockholmsbörsen är en av de aktiemarknader som gått ner allra mest med en nedgång på cirka 7 procent under helåret Den svenska räntan har fortsatt att gå upp under 2007, främst drivet av att inflationen förväntas stiga i takt med höjda energi- och livsmedelspriser samt ett högre kostnadstryck till följd av ett högre än normalt resursutnyttjande i ekonomin. Riksbanken har under året därför fortsatt att höja sin viktigaste styrränta, reporäntan, vid fyra tillfällen från 3,0 procent till 4,0 procent. De långa räntorna steg kraftigt fram till halvårsskiftet och följdes därefter av en skakig höst. Sett över helåret steg de svenska långa räntorna med mellan 0,4 och 0,5 procent, vilket har varit negativt för utvecklingen i portföljerna som har en stor del av investeringarna i långa räntebärande värdepapper. Nordea Liv I har möjlighet att handla med aktieoch räntederivat. För att skydda tillgångarnas värde mot kraftiga ränteuppgångar har Nordea Liv I investerat i räntederivat löpande under året. Nordea Liv I har avtal med Nordea Investment Management Sverige AB avseende merparten av förvaltning för räntebärande instrument och aktier inklusive aktierelaterade placeringstillgångar, men använder även ett tiotal andra förvaltare. Fastighetsförvaltning Nordea Liv I:s fastighetsbestånd bestod vid utgången av året av 15 fastigheter belägna i centrala Stockholm, centrala Malmö, Lidingö, Linköping, Örebro samt Uppsala. Den investeringsstrategi som implementerats under de senaste åren har fortsatt att generera en god och stabil avkastning även under 2007, då fastighetsinvesteringarna gav det största positiva bidraget till portföljens totalavkastning. Under året har ett köp men inga försäljningar genomförts i den direktägda fastighetsportföljen. Nordea Liv I har avtal med Aberdeen Property Investors Nordic AB avseende förvaltning av fastigheterna. Risker och osäkerhetsfaktorer Bolagets resultat beror dels av försäkringsverksamheten och de försäkringsrisker som hanteras där, dels av placeringsverksamheten och finansiella risker. Risk och riskhantering är därför en central del av verksamheten i bolaget. Not 2 omfattar en beskrivning av riskhanteringsorganisation samt kvantitativa och kvalitativa upplysningar om försäkringsrisker och finansiella risker. Byte av redovisningsprincip I enlighet med Finansinspektionens anvisningar, ska Nordea Liv I, i likhet med de flesta övriga finansiella institut, tillämpa sk lagbegränsad IFRS från och med 1 januari Det innebär att godkända internationella redovisningsstandarder tillämpas med de begränsningar som följer av lag eller annan författning, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2006:17) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06, Redovisning för juridiska personer. Införandet av sk lagbegränsad IFRS har inte inneburit någon påverkan på resultat eller Eget Kapital, däremot har det haft effekt på volymer och rubriceringar i resultat- och balansräkningarna, samt notupplysningarna. För att uppnå jämförbarhet har omräkning skett av jämförelsetalen för det föregående räkenskapsåret. Störst effekt har IFRS 4 haft eftersom samtliga sparprodukter är klassificerade som investeringskontrakt, vilket innebär att premier och försäkringsutbetalningar förs direkt mot balansräkningen, och endast de avgifter som påverkar ägarna syns i resultaträkningen. Skatt Bolaget är skattskyldigt enligt lagen om avkastningsskatt samt inkomstskattelagen. Skatten för 2007 uppgick till -83,5 miljoner kronor (-76,0) fördelat på -83,3 miljoner kronor (-77,4) i avkastningsskatt, -0,2 miljoner kronor (+1,1) i inkomstskatt och 0 miljoner kronor (+0,2) avseende uppskjuten skatt. 3 Nordea Livförsäkring I Årsredovisning 2007

4 Styrelse Styrelsearbetet i Nordea Liv I samordnas med systerbolaget Nordea Liv & Pension. Styrelsen har under året haft fyra sammanträden för Nordea Liv I Sverige. Johan Sidenmark tillträdde som VD för Nordea Life Holding under hösten 2007, och valdes den 26 november 2007 till ordförande i Nordea Liv I Sverige. Förväntad utveckling Ingen aktiv nyförsäljning bedrivs i Nordea Liv I. Eftersom flytträtten sannolikt återinförs och andelen pensionärer ökar successivt i bolagets kundbas, kommer inbetalda premier att fortsätta minska och försäkringsersättningarna att fortsätta öka. Finansinspektionen föreslog i slutet av året i en remiss till försäkringsbranschen att den tillåtna högsta räntan för beräkning av försäkringstekniska avsättningar för försäkringar som inte är klassade som tjänstepensionsförsäkringar ska följa marknadsräntan för statsobligationer med en löptid som motsvarar de förväntade utbetalningarnas löptid. Syftet är att bolagen bättre ska kunna hantera sin ränterisk och dessutom uppnå en bättre samstämmighet mellan tjänstepensionsförsäkring, som sedan 2006 har en liknande modell, och övrig livförsäkring. Cirka 85 % av försäkringsbeståndet i Nordea Liv I består av övrig livförsäkring och förslaget skulle i rådande ränteläge innebära en engångseffekt som på ett betydande sätt minskar försäkringstekniska avsättningar. Bolaget ser kontinuerligt över sitt risktagande och möjligheten att öka investeringar i risktillgångar såsom aktier, fastigheter och alternativa placeringar för att höja försäkringstagarnas avkastning. Förslaget avseende ändring av beräkning av högsta tillåtna ränta för beräkning av livförsäkringsavsättningar bör också, allt annat lika, ge en möjlighet att öka bolagets exponering mot risktillgångar. Det primära målet är fortfarande att trygga de åtaganden som bolaget har gentemot försäkringstagarna, vilket gör att risktagandet måste vara balanserat. Förutsatt att de nödvändiga myndighetstillstånden erhålls, kommer bolaget att fusioneras med Nordea Liv & Pension Försäkring Sverige AB vid halvårsskiftet Verksamheten kommer efter fusionen att bedrivas under bolagsnamnet Nordea Livförsäkring Sverige AB. Nordea Livförsäkring I Årsredovisning

5 Vinstdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår att fritt eget kapital om ,79 kronor, varav årets förlust ,63 kronor, balanseras i ny räkning. Stockholm den 6/ Johan Sidenmark Ordförande Karin Kronstam Jörund Vandvik Peter Risberg Siv Svensson Britta Burreau Verkställande direktör Resultat- och balansräkningen blir föremål för fastställelse på stämman den Vår revisionsberättelse har lämnats den 6/ KPMG Bohlins AB Karin Falk Auktoriserad revisor 5 Nordea Livförsäkring I Årsredovisning 2007

6 Femårsöversikt I femårsöversikten är endast 2006 års siffror omräknade pga övergången till lagbegränsad IFRS. Resultat Miljoner kronor Premieinkomst 1 014,4 889,7 810,7 55,7 57,7 Inbetalda premier 1 014,4 889,7 810,7 716,3 670,5 Kapitalavkastning netto 590, ,2 733,1 387,4 357,5 Orealiserade vinster/förluster 67,6-96,1-170,6 74,8-98,4 Försäkringsersättningar 463,0 677,3 886,2 45,8 49,7 Utbetald återbäring 145,3 155,6 177,2 n.a. n.a. Tekniskt resultat 314,3 552,9-231,4 87,2-49,3 Icke-teknisk kapitalavkastning intäkter n.a. n.a. n.a. 34,9 52,1 kostnader n.a. n.a. n.a. -16,9-21,9 Årets resultat 201,9 453,7-335,5 32,5-101,3 Premieinkomst samt försäkringsersättningar för år 2006 samt 2007 är ändrade pga införandet av lagbegränsad IFRS. Det innebär att varken premieinkomst eller försäkringsersättningar redovisas över resultaträkningen. Se även under rubriken Byte av redovisningsprinciper. Ekonomisk ställning Miljoner kronor Placeringstillgångar , , , , ,2 Försäkringstekniska avsättningar , , , , ,1 Försäkringstekniska avsättningar där försäkringstagaren bär risk n.a. n.a. n.a. 340,9 400,7 Konsolideringskapital 1 013, ,3 922,6 n.a. n.a. Eget kapital n.a. n.a. n.a 1 043,3. 942,8 varav -Uppskjuten skatt 0,3 0,3 0,3 n.a. n.a. Kollektiv konsolidering n.a. n.a. Kapitalbas 1 012, ,0 922, , ,0 Erforderlig solvensmarginal 603,2 618,2 644,9 621,9 618,4 Ombildningen från ömsesidigt till vinstutdelande bolag har påverkat konsolideringskapital samt eget kapital. Nyckeltal Procent Resultat av livförsäkringsrörelsen: Förvaltningskostnadsprocent 0,6 0,5 0,5 0,8 0,7 Resultat av kapitalförvaltningen: Direktavkastning 4,5 4,0 3,4 n.a. n.a. Totalavkastning 4,5 6,5 3,5 n.a. n.a. Direktavkastning privatport. n.a. n.a. n.a. 5,0 4,1 Totalavkastning privatport n.a. n.a. n.a. 4,2 2,4 Direktavkastning tjänsteport n.a. n.a. n.a. 3,6 3,6 Totalavkastning tjänsteport n.a. n.a. n.a. 2,3-1,8 Ekonomisk ställning: Konsolideringsgrad 99,9 147,8 113,8 n.a. n.a. Kollektiv konsolideringsgrad 92,9 98,9 101,9 n.a. n.a. Solvenskvot 1,68 2,13 1,43 2,16 2,01 I samband med ombildningen från ömsesidigt till vinstutdelande bolag, har placeringstillgångarna delats upp i flera portföljer. Av den anledningen redovisas avkastningen per portfölj från och med Nordea Livförsäkring I Årsredovisning

7 Resultaträkning Belopp i Mkr Not Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelse Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst 3 57,7 55,7 Premieinkomst för avgiven återförsäkring -19,3-18,2 Avgifter från kunder 120,6 119,6 159,0 157,1 Kapitalavkastning, intäkter 4 703,2 603,3 Orealiserade vinster på placeringstillgångar Värdeökning av placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk 5 157,7 427,0 Övriga tekniska intäkter 0,5 1,9 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring 6-49,7-45,8 Återförsäkrares andel 15,0 11,5 Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring -1,5 6,1 Återförsäkrares andel 1,9-3,9-34,3-32,1 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) Livförsäkringsavsättning Före avgiven återförsäkring -259,6-250,9 Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Villkorad återbäring Före avgiven återförsäkring -59,8-129,4-319,4-380,3 Driftskostnader 7, 8-114,2-121,6 Kapitalavkastning, kostnader 9-345,7-215,9 Orealiserade förluster på placeringstillgångar Värdeminskning av placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk ,1-352,2 Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat -49,3 87,2 Icke-teknisk redovisning Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat -49,3 87,2 Kapitalavkastning, intäkter 52,1 34,9 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 0,4 Kapitalavkastning, kostnader -21,9-16,9 Orealiserade förluster på placeringstillgångar -3,8 Övriga intäkter 12 0,9 7,1 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -17,8 108,5 Bokslutsdispositioner Förändring av periodiseringsfond Resultat före skatt -17,8 108,5 Skatt på årets resultat 13-83,5-76,0 Övriga skatter Årets resultat -101,3 32,5 7 Nordea Livförsäkring I Årsredovisning 2007

8 Balansräkning Mkr Not Tillgångar Placeringstillgångar Byggnader och mark ,0 823,0 Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar , ,2 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , , , ,0 Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar Avsättning för oreglerade skador 6,9 5,0 6,9 5,0 Fordringar Fordringar avseende återförsäkring 0,9 1,3 Skattefordran 16,3 23,2 Övriga fordringar 18 27,5 206,8 44,7 231,3 Andra tillgångar Materiella tillgångar 19 1,3 1,3 Kassa och bank 341,1 607,3 342,4 608,6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter 240,3 199,6 Förutbetalda anskaffningskostnader 20 10,4 12,6 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4,1 2,3 254,8 214,5 Summa tillgångar , ,4 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 600,0 600,0 Överkursfond 400,0 400, , ,0 Fritt eget kapital Balanserad vinst 44,0 10,8 Årets resultat -101,3 32,5-57,3 43,3 Totalt eget kapital 942, ,3 Nordea Livförsäkring I Årsredovisning

9 Balansräkning forts. Mkr Not Efterställda skulder Förlagslån ,0 300,0 300,0 300,0 Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) Livförsäkringsavsättning 22, , ,8 Avsättning för oreglerade skador 25 45,0 43,5 Villkorad återbäring 23, ,7 340, , ,2 Depåer från återförsäkrare 6,5 8,8 Skulder Skulder avseende återförsäkring 4,7 6,4 Derivat 26 21,5 3,2 Övriga skulder 27 34,8 27,1 61,0 36,7 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28 59,6 53,4 59,6 53,4 Summa eget kapital, avsättningar och skulder , ,4 Poster inom linjen Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder För försäkringstagarnas räkning registerförda tillgångar, verkligt värde Byggnader och mark 1 080,0 823,0 Aktier och andelar 2 023, ,2 Räntebärande värdepapper , ,0 Övriga finansiella tillgångar 879,6 607, , ,5 Pantbrev i bolagets egna fastigheter, nominellt värde inga 18,0 Övriga ställda panter inga inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Åtaganden Utfästa investeringar i private equity 86,9 63,6 9 Nordea Livförsäkring I Årsredovisning 2007

10 Resultatanalys Belopp i Mkr Individuell försäkring Gruppförsäkring Livförsäkringsrörelse Direkt försäkring av svenska risker Ouppsägbar sjuk- och Gruppensions- och Gruppliv- Försäkringsrörelsens Teknisk redovisning av olycksfallsförsäkring samt tjänstepensions- och tjänste- närliggande livförsäkringsrörelse Totalt 2007 Livförsäkring premiebefrielseförsäkring försäkring grupplivförsäkring verksamhet Premieinkomster (f.e.r.) Premieinkomster (före avgiven återförsäkring) 57,7 6,9 2,6 48,2 Premier för avgiven återförsäkring -19,3-0,4-0,3-18,6 Avgifter från kunder 120,6 106,3 14,3 159,0 112,8 2,3 14,3 29,6 0,0 Kapitalavkastning, intäkter 703,2 626,4 0,0 76,8 0,0 0,0 Orealiserade vinster på placeringstillgångar Värdeökning av placeringstillgångar för vilka 0,0 livförsäkringstagaren bär placeringsrisk 157,7 139,8 0,0 17,9 0,0 Övriga tekniska intäkter f.e.r. 0,5 0,5 0,0 0,0 0,0 Försäkringsersättningar (f.e.r.) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring -49,7-5,5-2,5-41,7 Återförsäkrares andel 15,0 0,5 0,1 14,4 Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring -1,5 0,6 0,6-2,7 Återförsäkrares andel 1,9 0,0 0,3 1,6-34,3-4,4-1,5 0,0-28,4 0,0 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (f.e.r.) Livförsäkringsavsättning Före avgiven återförsäkring -259,6-375,9 116,3 Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Villkorad återbäring Före avgiven återförsäkring -59,8-4,1-55,7-319,4-380,0 0,0 60,6 0,0 0,0 Driftskostnader -114,2-85,2-1,2-20,7-11,8 4,7 Kapitalavkastning, kostnader -345,7-319,6 0,0-26,1 0,0 Orealiserade förluster på placeringstillgångar Värdeminskning av placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk -256,1-162,4 0,0-93,7 0,0 Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat -49,3-72,1-0,4 29,1-10,6 4,7 Försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättningar , , ,0 Varav återförsäkrares andel Avsättning för oreglerade skador 45,0 1,6 19,9 23,5 Varav återförsäkrares andel 6,9 1,5 5,4 Summa försäkringstekniska avsättningar , ,7 19, ,0 23,5 0,0 Varav återförsäkrares andel 6,9 0,0 1,5 0,0 5,4 0,0 Villkorad återbäring 400,7 235,3 165,4 Nordea Livförsäkring I Årsredovisning

11 Redogörelse för förändringar i eget kapital Aktiekapital, aktier á nom kr Aktie- Över- Konso- Fond för Övriga Balanserat Årets Totalt kapital kurs- liderings- verkligt medel resultat resultat eget fond fond värde kapital Ingående eget kapital föregående räkenskapsår 300,0 100,0 137,2 355,9 64,7 0,0-335,5 622,3 Justering för ändrad redovisningsprincip Justerat eget kapital föregående räkenskapsår 300,0 100,0 137,2 355,9 64,7 0,0-335,5 622,3 Disposition av föregående års vinst -270,8-64,7 335,5 0,0 Förändring av IB pga ombildning till vinstutdelande bolag, beloppet överfört som villkorad återbäring 133,6-355,9 10,8-211,5 Årets resultat 32,5 32,5 Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare 300,0 100,0 0,0 0,0 0,0 10,8 32,5 443,3 Kapitaltillskott från moderbolaget 300,0 300,0 0,0 0,0 600,0 Utgående eget kapital föregående räkenskapsår 600,0 400,0 0,0 0,0 0,0 10,8 32, ,3 Ingående eget kapital räkenskapsåret 600,0 400,0 0,0 0,0 0,0 10,8 32, ,3 Justering för ändrad redovisningsprincip Justerat eget kapital räkenskapsåret 600,0 400,0 0,0 0,0 0,0 10,8 32, ,3 Disposition av föregående års vinst 32,5-32,5 0,0 Årets resultat -101,3-101,3 Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare 600,0 400,0 0,0 0,0 0,0 43,3-101,3 942,0 Mottaget aktieägartillskott 0,7 0,7 Utgående eget kapital räkenskapsåret 600,0 400,0 0,0 0,0 0,0 44,0-101,3 942,7 11 Nordea Livförsäkring I Årsredovisning 2007

12 Kassaflödesanalys (direkt metod) Belopp i Den löpande verksamheten Inbetalda premier (efter avgiven återförsäkring) 687,7 734,5 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) -922, ,1 Driftskostnader -114,2-121,6 Övriga in- och utbetalningar 229,8 259,9 Betald skatt -146,9-109,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten -266,2-714,2 Investeringsverksamheten Övrigt Kassaflöde från investeringsverksamheten 0,0 0,0 Finansieringsverksamheten Nyemission 600,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 600,0 Periodens kassaflöde -266,2-114,2 Likvida medel vid periodens början 607,3 721,5 Likvida medel vid periodens slut 341,1 607,3 Specifikation till övriga in- och utbetalningar: Direktavkastning Ränteinbetalningar 570,5 610,6 Ränteutbetalningar 0,0 0,0 Utdelningar 18,9 10,8 Summa 589,4 621,4 Byggnader och mark Utbetalningar från köp -180,1-184,2 Inbetalningar från försäljningar 389,6 Summa -180,1 205,4 Aktier och andelar Utbetalningar från köp , ,4 Inbetalningar från försäljningar 1 411,1 683,8 Summa , ,6 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Utbetalningar från köp , ,9 Inbetalningar från försäljningar , ,1 Summa 904,2 558,2 Materiella tillgångar Utbetalningar från köp -0,6-0,9 Inbetalningar från försäljnngar Summa -0,6-0,9 Övrigt -38,8-38,6 Summa övriga in- och utbetalningar 229,8 259,9 Nordea Livförsäkring I Årsredovisning

13 Nordea Livförsäkring I Sverige AB (publ) Totalavkastningstabell 2007 Ingående Utgående Totalavkastning marknadsvärde marknadsvärde Direktavkastning Totalavkastning 2 års genomsnitt Portfölj MSEK MSEK MSEK % MSEK % % Privatportföljen , ,9 531,4 4,1 337,8 2,4 3,3 Tjänsteportföljen 2 295, ,7 84,6 3,6-40,6-1,8 0,3 Totalt , ,6 13 Nordea Livförsäkring I Årsredovisning 2007

14 Noter Not 1 : Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen avges per den 31 december 2007, och avser Nordea Livförsäkring I Sverige AB (publ) som är ett publikt livförsäkringsaktiebolag med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är G 150, Stockholm och organisationsnumret är Årsredovisningen har upprättats enligt Lag (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och enligt Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2006:17 och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06. Bolaget tillämpar s k lagbegränsad IFRS. Uppställningen har gjorts i enlighet med ÅRFL. Denna årsredovisning innehåller de första fullständiga finansiella rapporterna upprättade i enlighet med lagbegränsad IFRS. Förutsättningar vid upprättande av bolagets rapporter och utländsk valuta: Samtliga belopp, om inte annat anges, redovisas i svenska kronor och är avrundade till närmaste miljontal. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till bokföringsdagens kurs. Poster i balansräkningen omräknas till balansdagens kurs. Tillgångar och skulder redovisas till anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt fastigheter. Ändrade redovisningsprinciper: Övergången till lagbegränsad IFRS har inneburit att sparprodukterna har klassificerats som investeringskontrakt, i enlighet med IFRS 4. Det är endast försäkringskontrakt som redovisas i resultaträkningen på raderna premier samt försäkringsersättningar. Investeringskontrakt redovisas över balansräkningen, förutom avgiftsuttaget som redovisas på egen rad under premieinkomst. I femårsöversikten har endast 2006 års siffror omräknats. Klassificering av kontrakt: Bolagets riskprodukter klassificeras som försäkringskontrakt, dessa följer tidigare års redovisningsprinciper. Bolagets sparprodukter klassificeras som investeringskontrakt, vilket innebär att insättningar och uttag förs direkt mot balansräkningen, och endast de avgifter som påverkar ägarna syns i resultaträkningen (se avgifter från kunder under premieinkomst). Finansiella instrument: Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan aktier och andelar, obligationer och andra räntebärande värdepapper, fordringar, kassa och bank samt upplupna intäkter. Bland skulder och eget kapital återfinns förlagslån, villkorad återbäring, derivat, övriga skulder samt upplupna kostnader. Aktier och andelar samt obligationer och räntebärande värdepapper klassificeras som tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen enligt sk fair value option. Dessa består både av instrument som är noterade på en aktiv marknad samt sådana som inte är noterade på en aktiv marknad. Övriga finansiella instrument på tillgångssidan klassificeras som lånefordringar och kundfordringar och redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Förlagslån och andra finansiella skulder klassificeras som andra finansiella skulder och redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Skulder för villkorad återbäring klassificeras som finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen. Derivat med negativt värde klassificeras som finansiella skulder som innehas för handel. Större delen är klassificerade som verkligt värde via resultaträkningen samt lånefordringar. Värdering av placeringstillgångar: - Byggnader och mark Byggnader och mark har redovisats till verkligt värde. Hela beståndet har värderats externt med tillämpning av ortsprismetoden. Den orealiserade värdeförändringen redovisas över resultaträkningen, och ingår i Årets resultat. Vid värderingen har avkastningskravet satts till 4,1 procent (viktat genomsnitt). Då värdering sker till verkligt värde görs ingen avskrivning på fastigheterna. Anskaffningsvärdet anges i not. - Andra finansiella placeringstillgångar - Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad: För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade kurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader vid anskaffningstillfället. - Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad: Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så används senast erhållna värdering. Bolaget gör sedan en bedömning om värdet har påverkats under perioden fram till bokslutstidpunkten. Derivat: Derivatinstrument tas upp till verkligt värde, utifrån det värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktier och räntebärande värdepapper: Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Bolaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier, där det råder osäkerhet om det verkliga värdet uppgår till 15 Mkr. Nordea Livförsäkring I Årsredovisning

15 Forts. Not 1 : Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper Fordringar: Övriga fordringar har upptagits till upplupet anskaffningsvärde. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter: Riktade marknadsföringskostnader, försäljningskostnader samt nyteckningsprovision avseende ålderspensionsprodukterna låg tidigare till grund för aktivering av anskaffningskostnader. Avskrivningstiden uppgick tidigare till tre år, men från 2002 är avskrivningstiden ändrad till tio år, detta för att avskrivningstiden i högre grad ska matcha försäkringarnas löptid. Fr.o.m oktober 2003 görs inte längre några aktiveringar. Driftskostnader: Samtliga driftskostnader fördelas i resultaträkningen efter funktionerna anskaffning, skadereglering, administration och provisioner. Värdering av försäkringstekniska avsättningar: Livförsäkringsavsättningar som avser tjänstepensioner värderas enligt Tjänstepensionsdirektivet, dvs med aktsamma antaganden. Detta har framförallt påverkan på diskonteringsräntan, vilken baseras på aktuell marknadsränta på svenska statsobligationer. Livförsäkringsavsättningen avseende privata pensioner beräknas enligt fastställda riktlinjer och beräkningsunderlag. Värdering görs enligt FRL s krav om betryggande antaganden, dvs Finansinspektionens högsta ränta tillämpas i enlighet med bestämmelserna i FFFS 2006:19. Avsättningarna motsvarar det förväntade kapitalvärdet av bolagets garanterade förpliktelser enligt löpande försäkringsavtal efter avdrag för det förväntade kapitalvärdet av framtida premiebetalningar. Kapitalvärdet beräknas med beaktande av antaganden om framtida ränta, dödlighet och andra riskmått, driftskostnader och skatter. Dödlighetsantaganden Dödlighetsantaganden som används är moderna och följer branschpraxis. Nordea Liv I tillämpar ett dödlighetsantagande som innebär att återstående livslängd för en nyfödd kvinna antas vara 85 år, och för en nyfödd man 80 år. Driftskostnadsantaganden Nordea Liv I tillämpar ett kostnadsuttag som är proportionellt mot de försäkringstekniska avsättningarna och ett kostnadsuttag som är proportionellt mot inbetald premie. Uttagen förväntas täcka de faktiska kostnaderna bolaget har för försäljning, administration och utbetalning av försäkring. Ränteantaganden för privata livförsäkringar För premier inbetalda före 1 januari 2003 tillämpas 3,25 procent före skattebelastning och driftskostnadsbelastning. För premier inbetalda från 1 januari 2003 till 28 februari 2005 tillämpas 3,00 procent före skattebelastning och driftskostnadsbelastning. För premier inbetalda efter 1 mars 2005 tillämpas 2,75 procent före skattebelastning och driftskostnadsbelastning. Ränteantaganden för företagsbetalda livförsäkringar Försäkringstekniska avsättningar för företagsbetalda livförsäkringar beräknas med ett ränteantagande baserat på aktuell marknadsränta på svenska statsobligationer. Skattekostnadsantaganden Nordea Liv I tillämpar ett antagande som speglar reglerna i lagen om avkastningsskatt. Försäkringskapitalet belastas för P-klassad försäkring med en skatt om 15% av genomsnittlig statslåneränta. Avsättningar för villkorad återbäring Avsättning för villkorad återbäring beräknas som placeringstillgångar för försäkringstagarnas räkning fråndraget Livförsäkringsavsättningen. Tillgångarna värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Avsättningar för oreglerade skador Avser ännu ej betalda ersättningar för inträffade försäkringsfall samt uppskattade, såväl fastställda som ännu ej fastställda, kostnader för att reglera skador. Avsättning för inträffade sjukfall beräknas med antaganden om kvarståendesannolikhet. Avsättning för ej fastställda skador och IBNR grundar sig på en skattning som tar hänsyn till ännu ej anmälda försäkringsfall och de kostnader som väntas belasta bolaget till följd av dessa. Premieinkomst: För premiebetalningar tillämpas kontantprincipen. Förskottsbetalda premier inkluderas där gällande avtal finns. Avgifter från investeringskontrakt: Avgifter som debiteras kunderna för förvaltning av investeringsavtal intäktsförs i takt med att företaget tillhandahåller tjänster till innehavarna av avtalen. Tjänsterna tillhandahålls jämnt fördelade över avtalens löptid och rubriceras under premieinkomst i resultaträkningen. Andra avsättningar: Företagets pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är till största delen tryggade i Nordeas Pensionsstiftelse enligt en förmånsbestämd plan. Anställda med lön över tio inkomstbasbelopp erbjuds dock en möjlighet att teckna en individuell tjänstepension (premiebestämd) avseende viss del av pensionen, då med Nordea Liv & Pension som försäkringsgivare. Avsättningar för andra risker och kostnader: Bolaget är huvudsakligen skattepliktigt enligt reglerna om avkastningsskatt. Den del av verksamheten som är undantagen beskattas istället enligt inkomstskattelagen. Total skatt i resultatet utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Andel uppskjuten skatt anges i not och grundas endast på orealiserade vinster på placeringstillgångar hänförliga till produkter som inkomstbeskattas. 15 Nordea Livförsäkring I Årsredovisning 2007

16 Not 2 : Upplysningar om risker I Nordea Liv I:s åtagande ingår två typer av produkter: ålderspension och riskförsäkring. Försäkringsriskerna utgörs av dödlighet och sjuklighet. Premien för riskprodukterna är ettåriga och begränsas till sin omfattning i enlighet med vad som är fastställt i bolagsordningen. Produktkalkylerna och därmed prissättningen av produkterna grundar sig på antaganden om försäkringsriskernas utfall. Försäkringsrisker analyseras framförallt genom uppföljning av respektive produkt och analys av de moment som ingår i dessa samt jämförelse mot antaganden. Riskutfallet påverkas av kvaliteten i bolagets rutiner för riskprövning vid tecknande av försäkring samt vid skadereglering. Nordea Liv I:s styrelse fastställer en återförsäkringspolicy, varefter återförsäkringsavtal har tecknats för att reducera potentiell försäkringsrisk till vald nivå. Livförsäkringsrisker Det som främst utmärker risken inom livförsäkringsverksamheten är att den uppstår ur mycket långfristiga kontrakt. Det är inte ovanligt att avtal om pensionssparande har durationer på mer än 40 år. Ren livförsäkringsrisk består av oväntade förluster till följd av förändringar i dödlighet, förväntad livslängd, invaliditet och urvalseffekter. Dessa risker kontrolleras huvudsakligen med hjälp av aktuariella metoder, det vill säga genom prissättning, kundurvalsregler, återförsäkring, stresstester samt riskreserveringar. Det sker en kontinuerlig uppföljning av lämpligheten av riskmodellens parametrar för att säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till förändringarna i de underliggande riskerna. Hur detta görs beskrivs nedan för de mest väsentliga riskerna. Ränterisk Ränterisk är huvudrisken i lång livförsäkring. Ränterisken i försäkringarna delas mellan bolaget och den försäkrade på så sätt att bolaget garanterar en viss minimiavkastning, all avkastning utöver det är den försäkrades risk. Detta medför att bolaget kan utnyttja villkorad återbäring som en buffert de år som avkastningen understiger garanterad avkastning. I tjänstepensioner finns även ränterisk i avsättningsräntan då denna speglar gällande marknadsränta. Detta fenomen finns än så länge inte i övriga pensioners avsättningsränta då dessa skall värderas med Finansinspektionens högsta ränta. I trafikljusberäkningen tar man hänsyn till riskdelningen mellan försäkrade och bolaget. Trafikljusberäkningen innebär scenarier med stresstest av ränterisken för både ökning och minskning av marknadsräntan. I trafikljuset används det värsta av dessa scenarier. Livsfallsrisk Med livsfallsrisk avses risken att försäkrade lever längre än vad som förväntas i antagandena. Det är en risk som finns i sparförsäkringar, t ex ålderspension. En stor del av de försäkrade har valt att skydda sitt kapital mot dödsfallsrisk genom att teckna försäkring med återbetalningsskydd. För de försäkringar som inte har återbetalningsskydd står bolaget för hela livsfallsrisken, bolaget kan alltså inte återta delar av villkorad återbäring om livsfallskostnaderna blir för stora. I trafikljusberäkningen stressas dödlighetsantagandena genom både lägre och högre dödlighet än antaget. Testet med lägre dödlighet är test av livsfallsrisken. Även i testet av dödlighetsantagandena väljs det sämsta scenariot i trafikljustestet. I trafikljustestet delas inte riskerna mellan försäkrade och bolag då detta inte skulle spegla villkoren i försäkringen. Dödsfallsrisk Med dödsfallsrisk avses risken att försäkrade lever kortare tid än vad som förväntas i antagandena. Dödsfallsrisk påverkar dödsfallsförsäkringar, både engångsutbetalda som gruppliv och bolåneskydd såväl som periodiskt utbetalda som efterlevandepension, familjeskydd och familjepension. Eftersom dödsfallsrisken rör riskförsäkringar kan man årligen justera premien för att på så sätt spegla den verkliga dödligheten. Risken blir på så sätt kortsiktigare och lite lättare att skydda sig mot. För att skydda sig ytterligare mot dödsfallsriskerna har bolaget återförsäkrat sig. Detta görs på lite olika sätt beroende på försäkringstyp, i t.ex. gruppliv delar man på risken med återförsäkraren medan återförsäkraren står för alla skador utöver en viss förutbestämd risksumma i familjeskyddet. I solvensberäkningarna kommer dödsfallsriskerna med i form av positiva risksummor. Delar av de positiva risksummorna summeras med en andel av försäkringsteknisk avsättning och blir tillsammans solvensmarginal, dvs. det minst värde som kapitalbasen bör uppgå till. Sjuklighetsrisker Sjuklighetsrisker består av två delar, dels sannolikheten att insjukna och dels sannolikheten att kvarstå som sjuk. Sjuklighetsriskerna påverkar två försäkringstyper, sjukförsäkring och premiebefrielseförsäkring. Bägge dessa typer har ettåriga premier varför den relativt snabbt kan justeras för ändringar i kollektivets sjukbeteende. För att skydda sig ytterligare mot sjuklighetsriskerna har bolaget återförsäkrat sig. Detta görs genom att återförsäkringsbolaget går in och tar över utbetalningar som ligger över en bestämd gräns. Gränsen för utbetalningarna gäller varje försäkring var för sig. I solvensberäkningarna tas hänsyn till återförsäkringsbolagets andel av risken vid beräkning av solvensmarginal. Detta avser dock bara avsättningar för pågående sjukfall, eventuell risk för avvikelser mot antagandena testas inte i beräkning av solvensmarginal. Det görs däremot i trafikljuset, där stresstester för både högre insjuknandeintensitet och högre kvarstående sannolikhet görs. Annulationsrisk Annulationsrisk består av risken att försäkrade antingen flyttar sin försäkring, lägger den i fribrev alternativt gör förtida uttag på den. Annulationsrisk gäller bara sparförsäkringar. För tillfället gäller flyttstopp för försäkringar tecknade före , något som påverkar annulationsrisken. I solvensberäkningen tas inte hänsyn till annulationsrisk, det görs däremot i trafikljusberäkningen. I trafikljusberäkningen tar man dels hänsyn till de försäkringar vars återköpsvärde är högre än försäkringsvärdet och där det alltså kan finnas ett incitament för den försäkrade att flytta sin försäkring, dels har man ett generellt flyttantagande som gäller försäkringskapitalet. Nordea Livförsäkring I Årsredovisning

17 Forts. Not 2 : Upplysningar om risker Finansiella risker Asset & Liability kommittén har ansvaret för att styra och följa bolagets finansiella situation och att bolaget kan fullfölja sina förpliktelser gentemot försäkringstagarna. I kommittén sitter VD, Investeringschef, Chefaktuarie, Finanschef och chefsjurist. Kommittén sammanträder månadsvis, och avrapportering sker till varje möte. Kommittén uppfyller regelverket om riskfunktion i Finansinspektionens allmänna råd Allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag (2005:1). Den operativa riskfunktionen hanteras av avdelningen för Finance & Control, vilken rapporterar till Kommittén. Riskfunktionen inom Nordeas nordiska organisation för Life & Pensions fungerar som stödfunktion med specifika analyser och material. Placeringsrisker Huvuddelen av bolagets tillgångar används för att säkra gjorda försäkringsåtaganden och för att skapa avkastning åt försäkringstagarna. För den del av tillgångarna som motsvarar försäkringstekniska avsättningar (FTA) finns ett detaljerat regelverk i Försäkringsrörelselagen beträffande vilka tillgångar som får användas för placering och krav på spridning mellan olika investeringar. Inom ramen för lagens begränsningar har bolagets styrelse antagit riktlinjer för att styra och kontrollera riskerna i placeringsverksamheten. Bolaget har en finansfunktion som dagligen följer upp att fastlagda placeringsrestriktioner efterlevs. Funktionen analyserar även hur pågående och kommande förändringar på de finansiella marknaderna och regelverken påverkar bolaget. Utifrån dessa analyser vidtas proaktiva anpassningar i placeringsportföljen. Kreditrisk Kreditrisken är risken för att bolagets motparter inte fullföljer sina åtaganden, exempelvis genom att inte återbetala kapital. Vid placering i obligationer och andra räntebärande instrument godkänns huvudsakligen emittenter med mycket hög kreditvärdighet. Kredit- och motpartsrisken bedöms därför vara mycket liten eller obefintlig. Nya placeringar görs i huvudsak i AAA, enligt bolagets placeringsriktlinjer får dock upp till 20% av placeringarna vara AA BBB samt 5% utan rating. Likviditetsrisker Likviditetsrisk är risken för att bolaget får svårigheter att fullgöra de åtaganden som är förenade med försäkringsskulder och finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att försäkringsföretagets betalningsåtaganden inta kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Matchning av Nordea Liv I:s finansiella risker görs genom att anpassa tillgångarna till durationen på försäkringsutfästelserna. Matchningen görs inom ramverket för Försäkringsrörelselagens placeringsregler och Finansinspektionens solvensregler och trafikljustest. 1 januari, 2006 infördes tjänstepensionsdirektivet i svensk lagstiftning. I syfte att uppfylla det nya regelverket separerades placeringstillgångarna för företagsbetalda ålderspensioner från privata ålderspensioner. Det nya regelverket ställer utökade krav på en kvalitativt väl utvecklad matchningsprocess. Anpassningar av risk- och matchningsrutiner har gjorts för att uppfylla kraven och ytterligare förbättra riskhanteringen i Nordea Liv I. Nordea Liv I:s likviditetsexponering med anseende på återstående löptider på finansiella tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Löptid < 1 år > 1 år Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 451, ,0 Fordringar 44,7 Upplupna ränte-och hyresintäkter 240,3 Skulder Efterställda skulder 300,0 Skulder avseende direkt försäkring 1 072, ,0 Skulder avseende återförsäkring 4,7 Derivat 21,5 Marknadsrisk Marknadsrisk som härrör från finansmarknadernas inverkan på livförsäkringsverksamhetens tillgångar och skulder uppstår både för bolagets egen räkning och för kundernas (försäkringstagarnas) räkning. Beträffande rörelseintäkter har huvuddelen av livförsäkringsverksamheten en avgiftsbaserad intäktsstruktur som är resultatberoende men inte direkt avhängig av kapitalavkastningen. Ränterisk Den övervägande delen av placeringstillgångarna utgörs av obligationer och andra räntebärande värdepapper. Risken i dessa placeringar består främst av ränterisk (se dock även kreditrisk ovan). Ränterisken innebär att en placering med bunden ränta faller i värde när det allmänna ränteläget höjs. Riskens storlek är relaterad till räntebindningstiden på placeringen och måttet kallas duration. Ränterisken mäts dagligen och portföljens känslighet för ränteförändringar analyseras kontinuerligt. För att anpassa ränterisken till uppsatta mål sker, utöver köp och försäljning av räntebärande instrument med olika löptid, även handel med ränteswapkontrakt. Vid en parallellförskjutning av avkastningskurvan med +1%-enhet sjunker de räntebärande tillgångarnas marknadsvärde med 543,8 MSEK. Valutarisk Valutarisken innebär risken för att tillgångar noterade i annan valuta än svenska kronor ändrar värde till följd av växelkursförändringar. Begränsning av valutarisken sker genom en begränsning av den maximala valutaexponeringen uttryckt som en andel av totalt kapital. Aktiekursrisk Bolaget har möjlighet att placera i aktier. Begränsning av bolagsrisken (risken i en enskild aktieplacering) görs genom spridning av placeringarna.ytterligare riskspridning kan uppnås genom att placeringar på utländska aktiemarknader görs. 17 Nordea Livförsäkring I Årsredovisning 2007

18 Forts. Not 2 : Upplysningar om risker Förutom placeringar i noterade aktier har bolaget placerat i riskkapitalfonder (Private Equity-fonder). Dessa fonder investerar i bolag som är i en tidig utvecklingsfas eller i en förändringsfas, med syftet att skapa avkastning till fondernas ägare. Placeringar i riskkapitalfonder är långsiktiga. Bolaget har även placerat i hedgefonder. Kännetecknande för hedgefonder är att deras placeringar avviker från marknadsindex. De ger därmed en god möjlighet till att öka riskspridningen i placeringsportföljen. Fastighetsrisk En del av placeringstillgångarna är placerade i direktägda fastigheter. Förvaltningen sker i samarbete med Aberdeen Property Investors. Fastigheternas värdering och direktavkastning analyseras fortlöpande och portföljen anpassas till uppsatta mål. För att komplettera innehaven av direktägda fastigheter har även placeringar gjorts i en fastighetsfond och i ett bolag som äger skogsmark. Riskerna består dels i värderingen av fastigheterna, som är beroende av marknaden, dels av operativa risker i fastighetsförvaltningen. Övriga risker Operativa risker I Nordeakoncernens policy för intern kontroll och riskhantering definieras operativ risk som risken för direkt eller indirekt förlust eller skada på anseendet till följd av brister eller fel hänförliga till interna processer, människor och system eller till externa händelser. Legala risker och compliancerisker utgör underkategorier till operativ risk. Operativa risker finns i all verksamhet inom organisationen, i verksamhet som lagts ut till underleverantörer och i all samverkan med externa parter. Framgångsrik hantering av operativ risk förutsätter god intern kontroll och kvalitetssäkring, vilket bäst uppnås med hjälp av ett system för riskhantering, bra ledarskap och kompetent personal. Riskerna i Nordea Liv I:s verksamhet reduceras genom väl dokumenterade processer och en väl utvecklad intern kontroll. Nordeakoncernens affärsområden är primärt ansvariga för hantering av operativa risker i den egna verksamheten. Nordea Group Credit and Risk Control utvecklar och underhåller ett system för att identifiera, mäta, övervaka och kontrollera operativa risker och stödjer också linjeorganisationen vid implementering av systemet. Informationssäkerhet, fysisk säkerhet och förebyggande av brott är viktiga delar vid hanteringen av operativa risker. För att täcka in allt detta ingår koncernens säkerhetsfunktion i Nordea Group Credit and Risk Control och har ett nära samarbete med Nordea Group IT liksom med Nordea Group Legal och Nordea Group Compliance. Huvudprocesserna för hantering av operativ risk är kontinuerlig övervakning i form av utvärdering av den egna verksamheten samt dokumentering och registrering av incidenter och kvalitetsbrister. Vid utvecklingen av processerna ligger fokus på analys av händelser med anknytning till operativ risk, indikatorer för potentiella risker och andra tidiga varningssignaler. Skadebegränsningsmetoderna består av kontinuitetsplanering för verksamheten och krishanteringsberedskap samt ett brett försäkringsskydd för större händelser. Skadebegränsningsarbetet är inriktat på tillförlitligheten och kontinuiteten i verksamheten och fokuserar inte på enskilda enheter i organisationen. Särskild vikt läggs vid kvalitets- och riskanalys i förändringsarbetet och produktutvecklingen. Teknikerna och processerna för hantering av operativ risk är strukturerade kring de riskkällor som beskrivs i definitionen av operativ risk. På så sätt blir det lättare att jämföra riskprofilerna mellan olika affärsområden och i organisationen som helhet, samt att fokusera begränsningsåtgärderna till källan snarare än till symptomen. Anseenderisker Anseenderisker avser risken för att bolagets förtroende eller anseende negativt påverkas av t ex medial uppmärksamhet. Ett livförsäkringsbolag är beroende av sina kunder och att potentiella kunder har förtroende för bolagets förvaltning av långsiktigt sparande. Därför är anseenderisken en av de mest väsentliga riskerna att hantera. En central funktion för att hantera denna risk är Nordeas och Nordea Liv I:s kommunikationsfunktioner. Solvens Bolagets solvenskvot är ett mått på hur stor kapitalbasen är i förhållande till erforderlig solvensmarginal. Kapitalbasen utgörs av bolagets egna kapital med tillägg för upptagna förlagslån. Erforderlig solvensmarginal beräknas i huvudsak som fyra procent av försäkringsteknisk avsättning för garanterade ålderspensionsåtaganden. Till det läggs en marginal för dödsfallsrisker. När kapitalbasen är lika stor som erforderlig solvensmarginal är solvenskvoten 1,0. Vid årets början var bolagets solvenskvot 2,16 och vid utgången av 2007 var solvenskvoten 2,01. Trafikljuset Trafikljuset har till syfte att stresstesta både finansiella risker och försäkringsrisker. Tanken med testet är att kontrollera att bolaget klarar avvikelser mot antaganden och finansiell utveckling. Ifall bolaget inte klarar dessa kontroller utfaller ett rött ljus. Detta test motsvarar de test som kommer att göras inom ramen för nya försäkringsdirektivet, dvs. Solvens 2, dock fungerar trafikljuset lite annorlunda. De största skillnaderna mellan trafikljuset och Solvens 2 är att i Solvens 2 finns dels en riskmarginal inlagd på skuldsidan och dels klassning av tillgångar som förekommer i Solvens 2 men inte i trafikljuset. Bolaget hade vid trafikljusberäkning per årsskiftet 2007/2008 en buffert som är 24,5 gånger större än kapitalkravet. Detta innebar att bolaget med väldigt god marginal klarade sig från rött ljus. Nordea Livförsäkring I Årsredovisning