KA Löpande KA. RR Intäkter 985 RR. BR Anläggnings- 49. #1 #2 #3 Lån, Rta #3 Hyra #4. Investering. Finansiering -29

Transkript

1 Lösningsförslag (BLZ) #1 #2 #3 Lån, Rta #3 Hyra #4 KA Löpande KA Investering Finansiering -29 Årets kassaflöde RR Intäkter 985 RR Kostnader Årets resultat IB BR BR Anläggnings- 49 tillgångar Omsättnings tillgångar Eget kapital Skulder Fredo1208, uppgift 1, Svarsformulär

2 Fredo1208, uppgift 2, lösning (AC) Uppgift 2 a. Resultaträkning år 1 (något förenklad, i mkr): Bolag A Premieinkomst 100 Bolag B 100 (1000 kr* avtal) (1000 kr* avtal) Kapitalavkastning (tillgångar som motsvarar livförs.avsättningen) Förändring i livförsäkringsavsättning 2,9 (3% på premien efter avdrag för premieavgift) -70,0 (premien, efter avdrag för premieavgift, samt 2% garanterad avkastning (totalt 100 mkr), minskat med 300 kr per avtal (dvs 30 mkr)) 3,0 (3% på premien) -71,0 (premien + 2% garanterad avkastning minskat med 1% i årlig avgift, dvs netto 1% på premien (totalt 101 mkr), minskat med 300 kr per avtal (dvs 30 mkr)) Driftskostnader -32,0-31,0 - varav administrationskostnader -30,0-30,0 - varav anskaffningskostnader -2,0-1 (försäljningsersättning, 2% på premien) (bolaget får aktivera 2 mkr men måste skriva av 50% första året, dvs netto -1 mkr) Kapitalavkastning (eget kapital) 1,5 (3% på eget kapital vid årets början, dvs 50 mkr) 1,5 (3% på eget kapital vid årets början, dvs 50 mkr) Årets resultat 2,5 2,5 Eftersom inga försäkringsersättningar förekommer utelämnas denna post i resultaträkningen.

3 Bolag A får inte aktivera anskaffningskostnaderna då de täcks fullt av premieavgiften på 2%. Båda bolagen visar samma resultat (det är en liten skillnad om man räknar med fler decimaler då är bolag B marginellt bättre) men vissa resultaträkningsposter ser olika ut. Eftersom bolag B får aktivera anskaffningskostnaderna blir driftskostnaderna lägre. Å andra sidan blir livförsäkringsavsättningen större. Detta beror på att hela den inkomna premien sätts av som skuld, bolag B tar ju inte ut premieavgift på 2% som bolag A gör. Notera dock att bolag B tar ut en årlig avgift på 1% vilket gör att avsättningen växer lite långsammare (med 1% istället för 2%). Den effekten blir tydligare från år 2. Balansräkning år 1: Bolag A Bolag B Tillgångar 122,5 123,5 Placeringstillgångar 122,5 122,5 Förutbetalda anskaffningskostnader - 1,0 Skulder och eget kapital 122,5 123,5 Eget kapital 52,5 52,5 -varav årets resultat 2,5 2,5 Livförsäkringsavsättning 70,0 71,0

4 b. Resultaträkning år 2: Bolag A Premieinkomst 100 Bolag B 100 (1000 kr* avtal) (1000 kr* avtal) Kapitalavkastning (tillgångar som motsvarar livförs.avsättningen) Förändring i livförsäkringsavsättning 5,1 (3% på premien och på ingående livförsäkringsavsättning) -73,4 (= -143, Utgående avsättning (143,4) beräknas genom förräntning av ingående avsättning och årets premie med 2% garanterad avkastning, med avdrag för 300 kr per avtal) 5,1 (3% på premien och på ingående livförsäkringsavsättning) -71,7 (= -142, Utgående avsättning (142,7) beräknas genom förräntning av ingående avsättning och årets premie med 1% (2% garanterad avkastning minskat med 1% i årlig avgift), med avdrag för 300 kr per avtal) Driftskostnader -30,0-31,0 - varav administrationskostnader -30,0-30,0 - varav anskaffningskostnader 0-1 (bolaget skriver av resterande 50% av förutbetalda anskaffningskostnader) Kapitalavkastning (eget kapital) 1,6 (3% på eget kapital vid årets början, dvs 52,5 mkr) 1,5 (3% på eget kapital vid årets början, dock med avdrag för den del som motsvarar DAC (som inte är placeringstillgång), dvs 51,5 mkr) Årets resultat 3,3 4,0

5 Balansräkning år 2: Bolag A Bolag B Tillgångar 199,2 199,2 Placeringstillgångar 199,2 199,2 Förutbetalda anskaffningskostnader - - Skulder och eget kapital 199,2 199,2 Eget kapital 55,8 56,5 -varav årets resultat 3,3 4,0 -varav balanserat resultat 2,5 2,5 Livförsäkringsavsättning 143,4 142,7 Bolag B får bättre resultat år 2, trots att resultatet belastas av resterande avskrivning av förutbetalda anskaffningskostnader. Detta beror på att den årliga avgiften på 1% är en stadigt växande intäkt i takt med att försäkringskapitalet växer. När förutbetalda anskaffningskostnader är avskrivna år 3 kommer resultatet att förbättras ytterligare. Bolag B har valt att ta ut en premieavgift för att direkt täcka sina försäljningskostnader men har i framtiden endast en avgiftskälla i form av den fasta avgiften på 300 kr per avtal. Detta mostvarar 30 mkr och täcker precis administrationskostnaderna. Framtida intäkter kommer endast från kapitalavkastningen. Ur aktieägarnas synvinkel är därmed bolag Bs avgiftsmodell förmånligare på sikt.

6 Fredo1208, uppgift 3, lösning (BMP) livförsäkringsredovisning Nedan finner du en ofullständig specifikation över hur försäkringstagarnas samlade förändring av sina livförsäkringsavsättningar gestaltade sig i ett nystartat fondförsäkringsbolag. Du ser också vissa resultatposter och balansposter. Inga utbetalningar har gjorts från avtalen. Alla Övriga tekniska intäkter i den unbundlade resultaträkningen kom från avgifter på försäkringsavtalen. (Precis som i övningarna så sätter vi alla poster i det icketekniska resultatet =0. Obs att rutor som är ifyllda med 0 ska vara =0.) I uppgifterna a)-h) förutsätts att bolaget inte har meddelat premiebefrielseförsäkring. Det saknas vissa tal i de tomma rutorna. Uppgiften går ut på att fylla i dessa. Alla belopp i tusentals kronor Förändring av livförsäkringsavsättning Ingående livförsäkringsavsättning 0 Inbetalda premier a) Avgifter -986 Riskpremier dödsfallsskydd b) Tillskjutna risksummor dödsfallsskydd 139 Frigjorda risksummor livsfallsförsäkring -780 Arvsvinster livsfallsförsäkring c) Utbetalningar 0 Värdeökning d) Utgående livförsäkringsavsättning e) Balansräkning TILLGÅNGAR årets ingång Tillgångar för att täcka fondförsäkringsåtaganden 0 Placeringstillgångar 0 Tillgångar i övrigt Summa tillgångar SKULDER OCH EGET KAPITAL Försäkringsteknisk skuld trad 0 Försäkringsteknisk skuld fond 0 Ersättningsreserv 0 Skuld i övrigt /Finanisell skuld 0 Eget kapital Summa skulder och eget kapital

7 Unbundlad Ej unbundlad Resutaträkning Premieinkomst Premier för avgiven återförsäkring 0 0 Kapitalavkastning intäkter 0 0 Orealiserade vinster på placeringstillgångar Övriga tekniska intäkter Försäkringsersättningar Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar -745 e) Återbäring och rabatter 0 0 Driftskostnader Kapitalavkastning kostnader 0 0 Orealiserade förluster på placeringstillgångar 0 0 Övriga tekniska kostnader 0 0 Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen 0 0 Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat f) Därefter icke-tekniskt resultat alla poster = 0 Balansräkning TILLGÅNGAR årets utgång Tillgångar för att täcka fondförsäkringsåtaganden g) Placeringstillgångar 0 Tillgångar i övrigt h) Summa tillgångar SKULDER OCH EGET KAPITAL Försäkringsteknisk skuld trad 0 Försäkringsteknisk skuld fond g) Ersättningsreserv 0 Skuld i övrigt /Finanisell skuld 0 Eget kapital h) Summa skulder och eget kapital Fyll i Förändring av livförsäkringsavsättning a) Fyll i Inbetalda premier (2p) Svar: Detta ska vara samma som den ej unbundlade premieinkomsten dvs tkr. b) Fyll i riskpremier dödsfallsskydd (2p) Svar: Dessa utgör tillsammans med Frigjorda risksummor livsfallsförsäkring premieinkomsten i unbundlad resultaträkning men med omvänt tecken; -930-(-780)= -150 tkr

8 c) Fyll i arvsvinster livsfallsföräkring (2p) Svar: Dessa utgör tillsammans med Tillskjutna risksummor dödsfallsskydd försäkringsersättningar i unbundlad resultaträkning men med omvänt tecken; -(-542)- 139=403 tkr d) Fyll i värdeökning (1p) Svar: Detta läser man av i resultaträkningarna, orealiserade vinster/förluster och kapitalavkastning vinster/förluster=745 tkr Fyll i Utgående livförsäkringsavsättning och Ej unbundlad resultaträkning e) Fyll i Utgående livförsäkringsavsättning (1p). Fyll även i Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (1p). Svar: Detta räknas ut som summan av ingående balans och årets förändringar; = tkr. Detta ugör också förändringen i andra försäkringstekniska avsättningar eftersom ingående värde = 0. Fyll i båda resultaträkningarna f) Fyll i Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (2p) Svar: Detta kan räknas fram som =-2498 tkr alternativt =-2498 tkr. Obs att resultatet ska bli samma, vilket utgör en bra koll på att allt innan är rätt tänkt och räknat. Fyll i Utgående balans g) Fyll i Försäkringsteknisk skuld fond och därefter samma tal i rutan Tillgångar för att täcka fondförsäkringsåtaganden (2p). Här ska de vara samma, men detta är inte alltid självklart. Svar: Uppgiften hämtas direkt från Utgående livförsäkringsavsättning = tkr. h) Fyll i Eget kapital och Tillgångar i övrigt, även dessa låter vi här vara lika (2p) Svar: Detta kan räknas ut som ingående Eget kapital och Årets resultat (Obs att vi här har förenklat och sagt att icke-tekniskt resultat ska vara = 0.) =87502 tkr. Dubbelkoll får man genom att summera balansposterna, summan är ju inskriven. Precis som i verkligt arbete med resultat och balans går det alltid att dubbelkolla det man räknat fram. Slarvfel får inte förekomma. I den här uppgiften finns fler värden angivna än som behövs för att lösa uppgiften. Inga poäng kommer därför att ges för felaktiga resultat som är slarv eller följdfel. i) Till skillnad från uppgifterna a)-h) tänker vi oss nu att bolaget har meddelat premiebefrielseförsäkring, vilket är en försäkring som betalar alla premier i försäkringstagarens ställe, om den försäkrade blir sjuk. De premier som tas ut för premiebefrielseförsäkring är 372 tkr. Inga skadefall inträffar. Vidare antar vi att de premier som betalas in till bolaget är desamma som innan, denna post i den ickeunbundlade resultaträkningen ska således fortsatt vara tkr. Av dessa drar sedan bolaget 372 tkr för att täcka eventuella kostnader för sjukfall (vilket visade sig bli=0 just detta år). Beräkna med hänsyn till detta nya värden för i) Utgående livförsäkringsavsättning (1p) ii) Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (1p). Ange också vilka poster som förändras i de båda resultaträkningarna och ange de nya talen (1+1p) iii) Beräkna också de nya utgående balansposterna (1p) Svar: Först konstaterar vi att de 372 tkr blir en vinst för bolaget, eftersom det är intäkter som just detta år inte möts av några kostnader. Svaren på ii) och iii) följer då enkelt, resultatet blir 372 tkr bättre; =-2126 och egna kapitalet vid årets utgång 372 tkr högre; =87874 tkr. Resultatposterna som påverkas är

9 (unbundlad) Premieinkomsten; =1302 tkr och (ej unbundlad) förändring i andra försäkringstekniska avsättningar; = tkr. Detta stämmer bra med rätt svar på uppgift i) där vi utökar med en post som kan heta Avdrag för premiebefrielsekostnad och som minskar utgående livavsättning med 372 tkr till just tkr. Då ser vi också att denna balanspost minskar (Försäkringsteknisk skuld fond) med samma belopp som Eget kapital ökar och balansomslutningen (summan) stannar på samma belopp tkr. Vi har här förutsatt att värdeförändringen på 745 tkr inte påverkas av att försäkringstagarna har 372 tkr mindre att placera.

10 Fredo1208, uppgift 4, lösning (EO) Uppgift 4 (max 20 poäng) Skadeförsäkring a. 8 p Jan månads försäkringar ger ingen premiereserv. Feb ger 1/12 av 120 pro rata temporis, mars ger 2/12 av 120 etc. Pro rata temporis ger alltså efter summering premiereserven (11/2) 120 = 660 att ställas mot premieinkomsten 12 *120 = Premiereservfaktorn blir alltså 11/24 eller cirka 45.8%. b. 4 p Vid årsslutet har halva premien intjänats och avsättningen blir 108 tkr i årsbokslutet. I halvårsbokslutet blir avsättningen noll eftersom inget avtal löper över den tidpunkten. c. 6 p FFFS 2008:26 säger Om försäkringsföretaget bedömer att premienivån för löpande försäkringar är otillräcklig, ska en avsättning göras för kvardröjande risker. Detta bedöms genom att man gör en kalkyl över erforderlig premie, dvs räknar ut förväntade skadekostnader och driftskostnader för försäkringarnas återstående löptid. Om den erforderliga premien är större än pro rata avsättningen sätter man av mellanskillnaden som kvardröjande risk (man gör ett nivåtillägg ). Detta försämrar årets resultat, i exemplet med 100 tkr. d. 2 p Resultatet ökar med 20 tkr eftersom återförsäkrares andel ligger på tillgångssidan. Detta får alltså motsatt effekt mot att göra ett nivåtillägg på direktförsäkringen. Eftersom nivåavdrag inte är tillåtna där känns det olämpligt att göra ett nivåtillägg på tillgångssidan, effekten blir ju densamma som ett nivåavdrag på skuldsidan.

11 Fredo1208, uppgift 5, lösning (SK) SVAR 5a (4p) Beloppen i fråga 5a är hämtade från följande sidor: Den totala skadeprocenten framgår av fem år i sammandag sid 7 Försäkringsersättningar f e r / Premieintäkt f e r total framgår av koncernens resultaträkning sid 8 Dito per affärsområde framgår av Not 5, sid 33 Skadeprocent Beräkning: försäkringsersättningar f e r / premieintäkt f e r Totalt Privat Företag Industri Baltikum Försäkringsersättningar f e r Premieintäkt f e r ,6% 75,7% 73,8% 76,6% 58,9% Svar fråga 5a): Industri 76,6% (3 309 / 4 322) SVAR 5b (6p) Beloppen i fråga 5b är hämtade från följande sidor: Kapitalbasen (facit) finns under Fem år i sammandrag, sid 7 Eget kapital, efterställda skulder, uppskjuten skatteskuld är hämtade från skuldsidan i balansräkningen, sid 11 alternativ från Fem år i sammandrag, sid 7 Immateriella tillgångar är hämtade från tillgångssidan i balansräkningen, sid 10 alternativ från Fem år i sammandrag, sid 7 Fördelningen mellan tidsbestämd och evig del av de efterställda skulderna finns i not 25, sid 51 Pensionsjusteringen ej redovisade akturiella vinster/förluster, finns i not 27, sid 55 Föreslagen utdelning finns i Förlag till vinstdisposition sid 66 Andelar i intresseföretag som är utländsk försäkringsbolag angavs i frågan Solvenskravet är hämtat från Fem år i sammandrag sid 7 Kapitalbas 2009 Eget kapital Förlagslån evigt se nedan tidsbestämt se nedan Uppskjuten skatteskuld Immateriella tillgångar

12 Pensionsjustering Föreslagen utdelning Andelar i intressebolag > 10 % Solvenskrav Avseende förlagslån får ett belopp motsvarande maximalt 50 % av solvenskravet tas med, dock får maximalt 50 % av dessa vara med återbetalning (dvs. 25 % av solvenskravet)! Max Förlagslån totalt * 50 % = evigt tidsbestämt * 50 % = SVAR 5c (4p) Beloppen i fråga 5c är hämtade från följande sidor: Konsolideringskapital och konsolideringsgrad (facit) finns under Fem år i sammandrag, sid 7 Eget kapital, efterställda skulder / förlagslån, uppskjuten skatteskuld är hämtade från skuldsidan i balansräkningen, sid 11 alternativ från Fem år i sammandrag, sid 7 Uppskjuten skattefordran är hämtad från tillgångssidan i balansräkningen, sid 10 alternativ från Fem år i sammandrag, sid 7 Premieinkomst och premier avgiven återförsäkring är från koncernens resultaträkning sid 8 Försäkringstekniska avsättningar är hämtade från skuldsidan i balansräkningen sid 11 alternativ från Fem år i sammandrag, sid 7 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar är hämtade från tillgångssidan i balansräkningen sid 10 alternativ från Fem år i sammandrag, sid 7 Konsolideringskapital Eget kapital Efterställda skulder / förlagslån Uppskjuten skatteskuld Uppskjuten skattefordran Konsolideringskapital Premieinkomst

13 Premier avgiven å.f Premieinkomst f.e.r Konsolideringsgrad 77,3% 65,7% Konsolideringsgraden beräknas som konsolideringskapital / Premieinkomst f e r, d v s / = 77,3% / = 65,7% SVAR 5d (2p) Du finner detta i not 31 Ställda säkerheter, sid 57 Anledningen till att du finner uppgiften under Ställda säkerheter är att tillgångarna är registerförda för skuldtäckning av försäkringstekniska skulder, vilket medföra att om försäkringsbolaget kommer på obestånd har försäkringstagarna förmånsrätt i de registerförda tillgångarna. SVAR FRÅGA 5e (4p)