Årsredovisning Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ), Org nr

Transkript

1 Årsredovisning 2012 Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ), Org nr

2 Årsredovisning, Nordea Livförsäkring Sverige AB Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse sid 3 Femårsöversikt sid 7 Totalavkastningstabell sid 8 Resultaträkning sid 9 Balansräkning sid 11 Resultatanalys sid 13 Rapport över förändringar i eget kapital sid 14 Kassaflödesanalys sid 15 Redovisningsprinciper, not 1 sid 16 Upplysningar om risker, not 2 sid 20 Övriga noter sid 25 Revisionsberättelse sid 44 Ordlista sid 46

3 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ) (NLS), , avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret Allmänt Nordea Livförsäkring Sverige AB (NLS) är ett helägt dotterbolag till Nordea Life Holding AB, , som i sin tur är ett helägt dotterbolag till Nordea Bank AB (publ), , med säte i Stockholm. Verksamheten i NLS startade 1988 i dåvarande Livförsäkringsbolaget LIVIA, ömsesidigt. NLS är från och med 2006 ett s.k. vinstutdelande bolag. År 2000 bildades dåvarande Nordea Livförsäkring II Sverige AB (publ), varefter verksamheten bedrevs i två bolag med gemensam organisation. Nordea Livförsäkring II Sverige AB (publ) bytte under 2004 namn till Nordea Liv & Pension Försäkring Sverige AB (publ). NLS fusionerades 1 juni 2008 med Nordea Liv & Pension Försäkring Sverige AB (publ). I samband med fusionen ändrades bolagets namn från Nordea Livförsäkring I Sverige AB (publ) till Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ). NLS tillhandahåller garanterade och fondbaserade pensionsförsäkringar samt sjuk- och livförsäkringar för både privat- och företagsmarknaden. Produkterna säljs genom Nordeas kontorsnät, Internet, telefon, samt den egna säljkåren. NLS är generalagent i Sverige för förmedling av fondbaserade pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar för Nordea Livförsäkring Finland Ab:s räkning. NLS förmedlar även depåförsäkringar på den svenska marknaden för Nordea Life & Pensions Limiteds (med säte på Isle of Man) räkning. Samlingsnamnet för Nordeakoncernens livförsäkringsverksamhet i Sverige är Nordea Liv & Pension. Verksamheten 2012 NLS har levererat ett stabilt resultat 2012 på 134,6 miljoner SEK (219,5). Det lägre resultatet 2012 beror på lägre vinstdelning (-64,0), bokslutsdispositioner (-25,8) samt en positiv skatteeffekt 2011 (+40,9). Premieinkomsten för den svenska verksamheten ökade med 3,2 procent till 208,7 miljoner SEK. Däremot minskade premieinkomsten för fondbaserade pensionsförsäkringar, kapitalförsäkringar och depåförsäkringar. Det berodde främst på införandet av Investeringssparkontot. Sammantaget har Nordeas andel av den totala premieinkomsten på marknaden minskat från 6,3 procent 2011 till 5,3 procent Värdet av det totala förvaltade kapitalet för den svenska verksamheten per den 31 december 2012 var 39,4 miljarder SEK (36,0). Förvaltade kapitalet inklusive fondbaserade pensionsförsäkringar, kapitalförsäkringar och depåförsäkringar uppgick till 64,2 miljarder SEK (61,1). NLS finansiella ställning är fortsatt stark med en solvenskvot på 1,66 per den sista december Den minskade kapitalförsäkringsaffären är ett marknadsfenomen som påverkar alla företag i branschen. Den främsta orsaken är förändring i skattelagstiftningen och introduktionen av ISK (Investeringssparkonto). För Nordeas del har det inneburet ett betydande nettoutflöde av de försäkringar som säljs i systerbolagen Nordea Livförsäkring Finland AB och Nordea Life & Pensions Limited. Trots det har lönsamheten hållits uppe. Det beror på gynnsam utveckling i underliggande tillgångar och stor kundefterfrågan på förvaltningstjänster med högre marginal. Avkastningen i NLS portföljer har varit stark tack vare vår framgångsrika investeringsstrategi i kombination med gynnsam utveckling på börsen och fortsatt låga räntor. Det har resulterat i en avkastning på 6,5 procent för Privatportföljen, 7,7 procent för Tjänsteportföljen, 5,2 procent för Trygga portföljen, samt 9,5 procent för Tillväxtportföljen. Avkastningen i Privat- och Tjänsteportföljerna innebär att NLS fick en extra intäkt i form av vinstdelning på 53,9 miljoner SEK. Se not 11 för ytterligare information. Nordea har stärkt sin marknadsandel inom avtalspension från 5 procent till 5,7 procent och privat pension från 10,3 till 10,8 procent. Inom tjänstepension ligger marknadsandelen kvar på 2,2 procent. För det svenska legala bolaget uppgick premieinkomsten till miljoner SEK (4 868). Uppdelat per produktkategori var premieinkomsten miljoner SEK för privat pension (1 173), miljoner SEK för tjänstepension (1 172), miljoner SEK för avtalspension (2 598), miljoner SEK för kapitalförsäkring (5 318), 970 miljoner SEK för depåförsäkring (2 092), samt 209 miljoner SEK för riskförsäkring (202). Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

4 Solvens Solvenskvoten är ett mått på hur stor kapitalbasen är i förhållande till erforderlig solvensmarginal. Kapitalbasen utgörs av bolagets egna kapital med tillägg för upptagna förlagslån. Erforderlig solvensmarginal för garanterade ålderspensionsåtaganden beräknas som fyra procent av försäkringsteknisk avsättning med tillägg för en marginal avseende dödsfallsrisker. Om kapitalbasen är lika stor som erforderlig solvensmarginal är solvenskvoten 1,0. Vid årets början var solvenskvoten för NLS 1,69 och vid utgången av 2012 var solvenskvoten 1,66. Solvens II är det nya regelverk för försäkringsföretag som antagits av EU, som skall ersätta ett antal tidigare direktiv och regler. Syftet är att harmonisera regler om bolagsstyrning, riskkontroll och kapitalkrav för att underlätta genomsyn och jämförbarhet, säkerställa bolagens förmåga att möta sina förpliktelser och därmed öka skyddet för försäkringstagarna. Solvens II innebär bland annat att bolagens kapitalbehov skall baseras på de risker som verksamheten faktiskt är utsatt för, i stället för som idag en fast procentsats på företagets försäkringstekniska avsättningar. Alla risker ska beaktas, det vill säga risken för att tillgångarna faller i värde, risken att avsättningarna ökar samt risken att skade- och driftskostnader ökar. Även risker förknippade med den löpande verksamheten ska beaktas, exempelvis problem med datasystem. Därtill ställs ökade krav på styrelsen att säkerställa god riskkontroll och en betydligt mer omfattande rapportering, både till myndigheter och publikt. Inom Nordea Life Holding drivs arbetet med förberedelserna inför Solvens II i ett koncerngemensamt projekt där arbetet består i att successivt anpassa verksamheten till det nya regelverket. Även om mycket tyder på att införandet av regelverket skjuts på framtiden, arbetar projektet vidare. Finansförvaltning Syftet med NLS kapitalplaceringar är att på ett kostnadseffektivt sätt ge bolagets pensionssparare en finansiell trygghet kombinerat med en långsiktigt god avkastning. NLS tillhandahåller både traditionell livförsäkring och fondförsäkring. I fondförsäkring finns inga garantier. Det innebär att kunden står för hela den finansiella risken. Traditionell försäkring finns som två olika typer i NLS. Den ena med garanterad ränta och samma fördelning av tillgångarna för hela kollektivet (Ålderspension Traditionell). Den andra med premiegaranti där garantin utgör värdet av inbetalda premier och där fördelningen av tillgångarna anpassas till den försäkrade beroende på hur lång tid som återstår till utbetalning (Ålderspension med Premiegaranti). I Ålderspension med Premiegaranti placeras försäkringstagarnas medel i två portföljer, en med högre och en med lägre risk. Fördelningen mellan portföljerna sker sedan med hänsyn till individens återstående tid till pension/utbetalning. Den del av försäkringstagarnas medel som placeras med låg risk investeras i Trygga portföljen. Den del av försäkringstagarnas medel som placeras med högre risk, och därmed möjlighet till högre avkastning, investeras i Tillväxtportföljen. Placeringstillgångarna för Ålderspension med Premiegaranti uppgick per 31 december 2012 till ca 14,3 miljarder kronor. I Ålderspension Traditionell placeras försäkringstagarnas medel i två portföljer. Privatportföljen för privata ålderspensioner och Tjänsteportföljen för företagsbetalda ålderspensioner. Per 31 december 2012 uppgick de till 13,2 respektive 3 miljarder kronor. När vi summerar 2012 dominerades året åter igen av negativa rubriker. Det gällde skuldkrisen i Euro området, det finanspolitiska stupet i USA i slutet av året samt en svag ekonomisk tillväxt. Trots det har investerarna upplevt ett år med relativt god avkastning i de flesta tillgångsslag. Huvudanledningen är ett starkt stöd från världens centralbanker som fortsatt att sänka eller behållit räntan mellan 0-1 procent. Samtidigt har de tillfört enorma mängder med extra likviditet, vilket inneburit att investerarna sökt sig längre ut på riskskalan i jakt på avkastning. Sammantaget har det inneburit att de flesta större aktiemarknaderna i världen avkastat mellan plus 5 och 15 procent omräknat i svenska kronor. Avkastningen i säkra ränteplaceringar i form av svenska statspapper präglades av det låga ränteläget och avkastade drygt 1 procent. Kreditobligationer både av typen investment grade och high yield hade däremot ett mycket bra år med avkastning som överskred de flesta aktiemarknader. NLS och dess portföljer har klarat sig mycket bra de senaste åren. Sett över en femårsperiod, som innefattar både finanskrisen hösten 2008 och det senaste årets negativa Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

5 börsutveckling, har samtliga portföljer genererat en positiv avkastning. Under samma period har de flesta aktiemarknader haft en något negativt utveckling. Inriktningen i förvaltningen av portföljerna i Ålderspension med Premiegaranti och Ålderspension Traditionell har till viss del varit olika under året, då förutsättningen för finansiellt risktagande skiljer sig åt mellan portföljerna. Vad gäller de förstnämnda portföljerna, har Tillväxtportföljen ett större utrymme för en högre andel riskplaceringar, så som t.ex. aktier och kreditobligationer med lägre rating. Det har haft ett positivt bidrag till avkastningen under 2012 som totalt för året hamnade på plus 9,5 procent. Den Trygga portföljen har en lägre riskprofil, där syftet är att generera en stabil positiv avkastning. Under året har den lägre andelen aktier, samt försiktigare investeringar i kreditobligationer med högre kreditvärdighet lett till en positiv avkastning på 5,2 procent. Förvaltningen av de traditionella portföljerna har under 2012 och de senaste fem åren genererat marknadens bästa avkastning. Portföljerna har en stor andel räntebärande investeringar i form av säkra svenska statsobligationer och kreditobligationer med hög kreditvärdighet. De måste samtidigt ha en relativt lång löptid för att matcha våra långsiktiga pensionsutbetalningar. Portföljernas totalavkastning kommer därför framför allt att påverkas av hur den långa marknadsräntan och räntedifferensen mellan statsobligationer och kreditobligationer, kreditspreadar, utvecklar sig. Under 2012 är det framför allt utvecklingen i kreditspreadar som fått värdet på placeringstillgångarna att öka. Denna riskkontrollerade investeringsstrategi innebar att avkastningen under året hamnade på plus 6,5 procent och 7,7 procent för Privatrespektive Tjänsteportföljen. För de traditionella portföljerna är det primära målet att trygga de åtaganden som bolaget har gentemot försäkringstagarna. Det innebär att risktagandet kommer att vara balanserat även i framtiden. NLS har möjlighet att handla med aktie- och räntederivat. För att skydda tillgångarnas värde mot kraftiga aktienedgångar och för att bättre matcha räntetillgångarnas löptid med bolagets åtaganden, har Nordea Liv investerat i både aktie- och räntederivat löpande under året. NLS har avtal med Nordea Investment Management Sverige AB avseende merparten av förvaltningen för räntebärande instrument och aktier inklusive aktierelaterade placeringstillgångar, men använder även ett tjugotal andra förvaltare. Fastighetsförvaltning NLSs direktägda fastighetsbestånd bestod vid utgången av året av 7 fastigheter belägna i centrala Malmö, Lidingö, Linköping, Örebro samt Uppsala. Beståndet består generellt av fastigheter av god teknisk standard och en låg vakansgrad, vilket har lett till en fortsatt god direktavkastning under året och där värderingen i stort sätt var oförändrad. Totalt sett innebar det att fastigheter gav ett positivt bidrag till portföljernas totalavkastning. NLS äger dessutom en mindre del fastigheter indirekt via fastighetsfonder som investerar både i Sverige och utomlands. Avkastningen på dessa placeringar har också varit positiv, vilket är i linje med utvecklingen inom den direktägda fastighetsportföljen. NLS har avtal med Aberdeen Property Investors Nordic AB avseende förvaltningen av fastigheterna. Risker och osäkerhetsfaktorer NLS resultat påverkas dels av försäkringsverksamheten och de försäkringsrisker som hanteras där, dels av placeringsverksamheten och finansiella risker. Risk och riskhantering är följaktligen en central del av NLS verksamhet. NLS tillhandahåller traditionell livförsäkring, fondförsäkring och riskförsäkring. Dessa tre typer av försäkring skiljer sig åt vad gäller riskdelning mellan NLS och kunden. Eftersom en övervägande del av placeringstillgångarna utgörs av obligationer och andra räntebärande värdepapper, utgör den finansiella ränterisken för de garanterade åtagandena NLSs största riskexponering inom traditionell livförsäkring. Ränterisken innebär att en placering med bunden ränta faller i värde när det allmänna ränteläget höjs. Riskens storlek är relaterad till placeringens räntebindningstid. Portföljens känslighet för ränteförändringar analyseras kontinuerligt utifrån dagliga mätningar. För att hantera ränterisken inom uppsatta mål sker, utöver köp och försäljning av räntebärande instrument med olika löptid, även handel med ränteswapkontrakt. Den risk som härrör från finansmarknadernas inverkan på livförsäkringsverksamhetens tillgångar och skulder uppstår Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

6 både för bolagets egen räkning och för kundernas räkning. NLS marknadsrisk består av att fondförsäkringsverksamheten har en i huvudsak fondvärdesbaserad avgiftsstruktur där intäkterna är beroende av storleken på det förvaltade kapitalet. I riskförsäkring är NLS största riskexponering sjuklighetsrisken. Sjuklighetsrisker består dels av sannolikheten att insjukna och dels av sannolikheten att kvarstå som sjuk. Sjuklighetsriskerna påverkar sjukförsäkring och premiebefrielseförsäkring. Dessa försäkringstyper har premier som sätts för ett år i taget varför de relativt snabbt kan justeras utifrån ändringar i försäkringskollektivets sjukbeteende. För att skydda sig ytterligare mot sjuklighetsriskerna har NLS avtal om återförsäkring. Det innebär att i de fall försäkringsutbetalningar ligger över en bestämd gräns täcks dessa av återförsäkringsbolaget. Not 2 omfattar en beskrivning av bolagets riskhanteringsorganisation samt kvantitativa och kvalitativa upplysningar om riskerna. Skatt NLS är skattskyldigt enligt lagen om avkastningsskatt samt inkomstskattelagen. Skatten för 2012 uppgick till -172,9 miljoner kronor (-150,9) fördelat på -137,3 miljoner kronor (-132,6) i avkastningsskatt, -35,6 miljoner kronor (-18,3) i inkomstskatt. Styrelse Styrelsen har under året haft fyra sammanträden för NLS. Klassificering av kontrakt För upplysningar om klassificering av kontrakt, se redovisningsprinciper not 1. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen För upplysningar om principer för bestämmande av ersättningar och förmåner till ledningen, se not 33. Icke-finansiella resultatindikatorer Nordeakoncernens, och därmed också NLSs ambition är att vara den mest attraktiva arbetsgivaren i den nordiska finanssektorn för att på så sätt kunna locka till sig, utveckla och behålla högt kvalificerade medarbetare. Ledarskapet inom NLS styrs utifrån en övertygelse om att det finns en tydlig koppling mellan det finansiella resultatet och medarbetarnas tillfredsställelse och motivation. Varje år genomförs därför en omfattande undersökning av personalens attityder och tillfredsställelse, Employee Satisfaction Index, ESI. Resultatet används av chefer och medarbetare som underlag för att ständigt hitta förbättringsmöjligheter. I enlighet med Nordeakoncernens Corporate Citizenshipprinciper har NLS förbundit sig till en hållbar utveckling genom att kombinera den finansiella verksamheten med ansvar för miljö och samhälle. Koncernen visar omsorg om miljön och strävar efter att minska de negativa och öka de positiva effekterna av företagsverksamhetens inverkan på miljön. Nordeakoncernen tillämpar ett miljöregelverk som ger vägledning om hur koncernens enheter kan ta hänsyn till miljöaspekter i sin egen verksamhet i kombination med strävan att minska kostnader och risker. Händelser efter balansdagen Skatteverket har i februari 2013 beslutat, efter att NLS begärt omprövning av 2007 års taxering, att inte uppta erhållen vinstdelning i inkomst av näringsverksamhet. Beslutet kommer att ha en positiv effekt under Förväntad utveckling NLS är ett bolag som befinner sig i stark utveckling och kommer fortsätta vara det de närmaste åren. Solvens II och ny skattelagstiftning kommer ha stor påverkan på branschen framöver. NLS arbetar hårt med att anpassa bolaget till de nya förutsättningarna. Det innebär dels att utveckla nya och befintliga produkter, anpassa kostnadsmassan och optimera kapitalstrukturen. NLS stärker också förmågan att hantera de ökande kraven på extern rapportering som är en följd av intensifierad övervakning och reglering. NLS arbetar även kontinuerligt med att stärka distributionskapaciteten. Detta innebär stärkta relationer med bankens kontorsverksamhet och private bankingorganisation. Som produktbolag inom Nordeakoncernen jobbar NLS tillsammans med övriga produktbolag för att skapa ett helhetserbjudande till kunden. Vinstdisposition Styrelsen föreslår att fritt eget kapital om ,55, varav årets vinst ,43 balanseras i ny räkning. Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

7 Femårsöversikt Resultat Miljoner kronor Premieinkomst 154,1 175,2 190,5 202,3 208,7 Inbetalda premier 2 015, , , , ,3 Värdeförändring av placeringstillgångar där försäkringstagaren bär risk Kapitalavkastning netto 535, , ,4 479, ,9 Orealiserade vinster/förluster 256,1 437,5-527, , ,8 Försäkringsersät tningar -76,4-77,4-70,7-78,8-75,2 Tekniskt resultat 143,4 261,8 162,8 167,1 180,7 Icke-teknisk kapitalavkastning intäkter. 115,2 79,9 94,2 107,3 130,4 kostnader -22,3-9,1-22,1-28,8-37,0 Årets resultat 187,0 163,2 30,3 219,5 134,6 Ekonomisk ställning Miljoner kronor Placeringstillgångar , , , , ,7 Försäkringstekniska avsättningar , , , , ,6 Försäkringstekniska avsättningar där försäkringstagaren bär risk 5 991, , , , ,4 Eget kapital 1 129, , , , ,1 Nyckeltal Procent Resultat av livförsäkringsrörelsen: Förvaltningskostnadsprocent 1,2 0,9 0,9 0,8 0,7 Resultat av kapitalförvaltningen: Direktavkastning privatportfölj 3,8 4,1 4,2 4,9 3,6 Totalavkastning privatportfölj 15,4 3,2 0,7 16,2 6,5 Direktavkastning tjänsteportfölj 3,3 2,7 3,8 3,7 3,6 Totalavkastning tjänsteportfölj 11,8 2,0 1,6 16,0 7,7 Direktavkastning tillväxtportfölj 2,5 1,9 1,6 2,0 2,0 Totalavkastning tillväxtportfölj -14,4 17,9 5,9-2,7 9,5 Direktavkastning trygga portföljen 3,6 2,7 2,7 3,1 2,4 Totalavkastning trygga portföljen 1,6 3,8 0,9 1,4 5,2 Direkt- samt totalavkastning är framräknat enligt nedan: Direktavkastning i procent Direktavkastning i förhållande till viktade, genomsnittliga nettotillgångar i respektive portfölj. Hänsyn är även tagen till driftskostnader i fastighetsrörelsen. Totalavkastning i procent Tid- och volymviktad kursutveckling för respektive portfölj Ekonomisk ställning: Kapitalbas 1 429, , , , ,1 Erforderlig solvensmarginal 832,5 851,7 917, , ,3 Solvenskvot 1,72 1,87 1,77 1,69 1,66 7 Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning 2012

8 Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ) Totalavkastningstabell 2012 Ingående Utgående Totalavkastning marknadsvärde marknadsvärde Direktavkastning Totalavkastning 5 års genomsnitt Portfölj MSEK MSEK MSEK % MSEK % % Privatportföljen , ,0 470,9 3,6 813,7 6,5 8,2 Tjänsteportföljen 3 008, ,8 106,6 3,6 218,7 7,7 7,7 Ingående Utgående Totalavkastning marknadsvärde marknadsvärde Direktavkastning Totalavkastning 5 års genomsnitt Portfölj MSEK MSEK MSEK % MSEK % % Tillväxtportföljen 7 144, ,1 166,8 2,0 748,7 9,5 2,6 Trygga portföljen 3 608, ,0 101,7 2,4 214,3 5,2 2,6 Totalt , ,9 Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

9 Resultaträkning Belopp i Mkr Not Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelse Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst 3 208,7 202,3 Premieinkomst för avgiven återförsäkring -20,0-21,2 188,7 181,1 Avgifter från kunder (investeringsavtal) 252,8 229,1 Kapitalavkastning, intäkter ,9 964,7 Orealiserade vinster på placeringstillgångar Värdeökning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk 508, ,2 Värdeökning på fondförsäkringstillgångar 763, , ,2 Övriga tekniska intäkter 7,5 6,1 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring 6-75,2-78,8 Återförsäkrares andel 0,5 0,5 Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring -7,6-1,4 Återförsäkrares andel -1,3-0,4-83,6-80,1 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) Livförsäkringsavsättning Före avgiven återförsäkring -691, ,4 Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Villkorad återbäring Före avgiven återförsäkring , , , ,2 Fondförsäkringsåtagande Före avgiven återförsäkring -488,2-230,7 Återförsäkrares andel -488,2-230,7 Driftskostnader 7-319,6-298,0 Kapitalavkastning, kostnader 8-110,0-485,2 Orealiserade förluster på placeringstillgångar Värdeminskning på fondförsäkringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk -3,4-445,9 Värdeminskning på fondförsäkringstillgångar ,0 9-3, ,9 Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 180,7 167,1 Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

10 Forts. Resultaträkning Belopp i Mkr Not Icke-teknisk redovisning Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 180,7 167,1 Kapitalavkastning, intäkter 130,4 107,3 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 0,0 10,5 Kapitalavkastning, kostnader 24-37,0-28,8 Orealiserade förluster på placeringstillgångar -1,9 Övriga intäkter 11 67,6 131,2 Övriga kostnader -6,5-16,9 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 333,3 370,4 Bokslutsdispositioner Förändring periodiseringsfond 12-25,8 Resultat före skatt 307,5 370,4 Skatt på årets resultat ,7-191,8 Övriga skatter 13-1,2 40,9 Årets resultat, tillika med årets totalresultat 134,6 219,5 Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

11 Balansräkning Belopp i Mkr Not Tillgångar Placeringstillgångar Byggnader och mark ,2 650,6 Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar , ,6 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , ,0 Derivat ,0 758, , ,3 Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Fondförsäkringstillgångar , , , ,8 Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar Avsättning för oreglerade skador 20,7 21,9 20,7 21,9 Fordringar Övriga fordringar ,2 31,4 766,2 31,4 Andra tillgångar Materiella tillgångar 21 2,0 1,7 Kassa och bank 2 517, , , ,1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter 381,9 459,2 Förutbetalda anskaffningskostnader ,4 166,2 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7,1 7,7 554,4 633,1 Summa tillgångar , ,6 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 23 Bundet eget kapital Aktiekapital (6 000 aktier á nom kr) 600,0 600,0 Överkursfond 400,0 400, , ,0 Fritt eget kapital Balanserad vinst 545,5 325,8 Årets resultat 134,6 219,5 680,1 545,3 Totalt eget kapital 1 680, ,3 Obeskattade reserver Periodiseringsfond 25,8 25,8 Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

12 Balansräkning forts. Belopp i Mkr Not Efterställda skulder Förlagslån ,0 300,0 300,0 300,0 Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) Livförsäkringsavsättning 25, , ,0 Avsättning för oreglerade skador ,6 125, , ,9 Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Villkorad återbäring 26, , ,2 Fondförsäkringsåtaganden , , , ,2 Depåer från återförsäkrare 23,8 27,5 Skulder Skulder avseende återförsäkring 17,5 18,6 Aktuell skatteskuld 56,9 40,4 Derivat 30 7,7 401,7 Övriga skulder , , , ,9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ,0 153,8 152,0 153,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder , ,6 Poster inom linjen Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder* För försäkringstagarnas räkning registerförda tillgångar, verkligt värde Byggnader och mark 669,2 650,6 Aktier och andelar 6 575, ,6 Räntebärande värdepapper , ,0 Derivat 476,0 356,7 Övriga finansiella tillgångar 2 517, ,4 Fondförsäkringstillgångar , , , ,1 Övriga ställda panter* Lämnad pant för derivat 429,7 293,7 Ansvarsförbindelser Inga Inga Åtaganden Utfästa investeringar i private equity 382,4 480,1 * Tillgångar för vilka försäkringstagarna har förmånsrätt vid eventuell insolvens. Under rörelsens gång har bolaget rätt att föra tillgångarna in och ut ur registret, så länge som samtliga försäkringsåtaganden är skuldtäckta enligt försäkringsrörelselagen. Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

13 Resultatanalys Belopp i MSEK Livförsäkringsrörelse Tjänstepensionsförsäkring Övrig livförsäkring Direkt försäkring av svenska risker Avgiftsbestämd Tjänsteanknuten Individuell Ouppsägbar sjuk- Gruppliv- och Totalt traditionell sjukförsäkring och traditionell och olycklsfallsförs. tjänstegruppliv- Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelse 2012 försäkring Fondförsäkring premiebefrielseförs. livförsäkring Fondförsäkring premiebefrielseförs. försäkring Premieinkomst (f.e.r.) Premieinkomster (före avgiven återförsäkring) 208,7 3,3 0,0 61,2 7,0 0,0 8,3 128,9 Premier för avgiven återförsäkring -20,0 0,0 0,0-18,3-0,2 0,0-1,5 0,0 188,7 3,3 0,0 42,9 6,8 0,0 6,8 128,9 Avgifter från kunder 252,8 55,7 26,0 0,0 142,4 28,8 0,0 0,0 Kapitalavkastning, intäkter 1 603,9 352,7 1,3 0, ,0 1,9 0,0 0,0 Orealiserade vinster på placeringstillgångar Värdeökning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk 508,1 323,6 0,0 0,0 184,5 0,0 0,0 0,0 Värdeökning på fondförsäkringstillgångar 763,1 285,6 477,5 Övriga tekniska intäkter (f.e.r.) 7,5 1,7 2,3 0,0 1,7 1,8 0,0 0,0 Försäkringsersättningar (f.e.r.) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring -75,2-0,5 0,0-5,3-0,2 0,0-1,8-67,4 Återförsäkrares andel 0,5 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring -7,6-0,3 0,0-4,3 0,0 0,0 0,2-3,2 Återförsäkrares andel -1,3 0,0 0,0-1,5 0,0 0,0 0,2 0,0-83,6-0,7 0,0-10,6-0,2 0,0-1,4-70,6 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (f.e.r.) Livförsäkringsavsättning Före avgiven återförsäkring -691,4 84,8-26,0 0,0-721,5-28,8 0,0 0,0 Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Villkorad återbäring Före avgiven återförsäkring ,2-762,1 0,0 0,0-685,1 0,0 0,0 0, ,6-677,3-26,0 0, ,6-28,8 0,0 0,0 Fondförsäkringsåtaganden Före avgiven återförsäkring -488,2 55,7-250,4 0,0 142,4-435,9 0,0 0,0 Återförsäkrares andel ,2 55,7-250,4 0,0 142,4-435,9 0,0 0,0 Driftskostnader -319,7-101,9-62,3-16,6-86,4-35,8-0,4-16,0 Kapitalavkastning, kostnader -110,1-11,4 0,0 0,0-98,5-0,1 0,0 0,0 Orealiserade förluster på placeringstillgångar Värdeminskning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk -3,4-1,3 0,0 0,0-2,1 0,0 0,0 0,0 Värdeminskning på fondförsäkringstillgångar -3,4-1,3 0,0 0,0-2,1 0,0 0,0 0,0 Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 180,7-0,1-23,6 15,6 132,2 9,4 4,9 42,2 Avvecklingsresultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning , , ,7 Varav återförsäkrares andel Avsättning för oreglerade skador 133,6 2,4 76,0 1,2 19,5 34,5 Varav återförsäkrares andel -20,7-18,4-2,3 Summa försäkringstekniska avsättnignar , ,7 76, ,9 19,5 34,5 Varav återförsäkrares andel -20,7-18,4-2,3 Villkorad återbäring 4 154, , ,0 Fondförsäkringsåtaganden , , ,0 Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

14 Rapport över förändringar i eget kapital Aktiekapital, aktier á nom kr 2012 Aktie- Över- Balanserat Årets Totalt kapital kurs- resultat resultat eget fond kapital Ingående eget kapital ,0 400,0 296,0 30, ,3 Disposition av föregående års vinst 30,3-30,3 0,0 Årets resultat, överensstämmer med årets totalresultat 219,5 219,5 Återbetalning av aktieägartillskott -0,5-0,5 Utgående eget kapital ,0 400,0 325,8 219, ,3 Ingående eget kapital ,0 400,0 325,8 219, ,3 Disposition av föregående års vinst 219,5-219,5 0,0 Årets resultat, överensstämmer med årets totalresultat 134,6 134,6 Mottaget aktieägartillskott 0,2 0,2 Utgående eget kapital ,0 400,0 545,5 134, ,1 Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

15 Kassaflödesanalys (direkt metod) Den löpande verksamheten Inbetalda premier (efter avgiven återförsäkring) 5 613, ,2 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) , ,4 Drif tskostnader -214,5-219,7 Övriga in- och utbetalningar ,6-233,7 Betald skatt -634,6-548,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten -85, ,9 Investeringssverksamheten övrigt - - Kassaflöde från investeringsverksamheten 0,0 0,0 Finansieringsverksamheten övrigt - - Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 0,0 Periodens kassaflöde -85, ,9 Likvida medel vid periodens början* 2 602, ,5 Likvida medel vid periodens slut* 2 517, ,4 Summa kassa och bank enligt balansräkningen 2 517, ,4 Specifikation till övriga in- och utbetalningar: Direktavkastning Ränteinbetalningar 756,1 905,3 Ränteutbetalningar -12,6-10,9 Utdelningar 91,7 48,5 Fastigheter 32,3 37,8 Summa 867,5 980,7 Byggnader och mark Utbetalningar från köp -22,0-0,9 Inbetalningar från försäljningar - - Summa -22,0-0,9 Aktier och andelar Utbetalningar från köp , ,9 Inbetalningar från försäljningar 776, ,7 Summa 1 460,9-807,2 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Utbetalningar från köp , ,9 Inbetalningar från försäljningar 7 309, ,8 Summa ,6-724,1 Materiella tillgångar Utbetalningar från köp -1,3-1,5 Inbetalningar från försäljningar 2,6 - Summa 1,3-1,5 Övrigt 18,1 319,3 Summa övriga in- och utbetalningar ,6-233,7 * Med likvida medel avses kassa och bank Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

16 Noter Not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen för verksamhetsåret 2012, avges per den 31 december 2012, och avser Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ) med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är G 150, Stockholm och organisationsnumret Årsredovisningen har upprättats enligt Lag (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL), Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:26, inklusive ändringsföreskrifter samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. NLS tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS. Uppställningen av balans- och resultaträkning har gjorts i enlighet med FFFS 2011:28 med de utökningar som framgår av RFR 2. Resultat- och balansräkningen blir föremål för fastställelse på stämman den Redovisningsprinciper Samma redovisningsprinciper har använts som i föregående årsredovisning. Förändringar i IFRS implementerade 2012 IASB har omarbetat IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (Redovisning av poster i övrigt totalresultat), IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar (Överföring av finansiella tillgångar) och IAS 12 Inkomstskatter (Återvinning av underliggande tillgångar), och förändringarna har implementerat från 1 januari Förändringarna har inte haft någon betydande inverkan på finansiella rapporterna 2012, men innebär ytterligare upplysningar. Förändringar i IFRS som ännu inte tillämpats IFRS 13 Värdering till verkligt värde IASB har publicerat IFRS 13, Värdering till verkligt värde. Standarden träder i kraft för det räkenskapsår som startar 1 januari 2013, men får tillämpas tidigare. Nordea kommer att tillämpa standarden från 1 januari IFRS 13 anger hur värdering till verkligt värde ska göras, men innehåller inga förändringar i fråga om vilka poster som ska värderas till verkligt värde. Vidare ställer IFRS 13 ytterligare krav på upplysningar om värdering till verkligt värde. Bedömningen är att den nya standarden inte får någon betydande inverkan på resultat- eller balansräkning, däremot påverkas upplysningarna, eftersom den nya standarden innehåller mer omfattande krav på upplysningar om värdering till verkligt värde. IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering har omarbetats med avseende på kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Omarbetningen är inte avsedd att ändra kriterierna för kvittning utan bara att ge ytterligare vägledning om hur de befintliga kriterierna ska tillämpas. Omarbetningen träder i kraft för det räkenskapsår som startar 1 januari 2014, men får tilllämpas tidigare. Nordea räknar med att tillämpa omarbetningen från 1 januari Förutsättningar vid upprättande av bolagets rapporter och utländsk valuta Samtliga belopp, om inte annat anges, redovisas i svenska kronor och är avrundade till närmaste miljontal med en decimal. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till bokföringsdagens kurs. Poster i balansräkningen omräknas till balansdagens kurs. Tillgångar och skulder redovisas till anskaffningsvärde, med undantag för vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. De finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt fastigheter. Kritiska bedömningar och viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar För att upprätta årsredovisning i enlighet med god redovisningssed måste ledningen i vissa fall använda sig av uppskattningar och antaganden. Uppskattningarna baseras på tidigare erfarenheter och antaganden som ledningen anser vara rättvisande och rimliga. Dessa uppskattningar och bakomliggande bedömningar påverkar redovisade belopp för tillgångar, skulder och åtaganden utanför balansräkningen, liksom intäkter och kostnader i den årsredovisning som presenteras. Det faktiska utfallet kan senare i viss mån avvika från de uppskattningar och antaganden som gjorts. Dessa kritiska uppskattningar och bedömningar är främst hänförliga till: - Värdering till verkligt värde av vissa finansiella instrument - Aktuariella beräkningar av skulder till försäkringstagare - Krav i civilrättsliga processer, samt förändring i tillämpning av skattelagstiftning Värdering till verkligt värde av vissa finansiella instrument: För värdering av finansiella tillgångar och skulder för vilka det inte finns något observerbart marknadspris används värderingstekniker som beskrivs i denna not. Aktuariella beräkningar av skulder till försäkringstagare: Skulderna till försäkringstagare utgörs av långfristiga åtaganden där vissa försäkringsavtal har långa durationer. Vid värdering av dessa skulder används både finansiella och aktuariella uppskattningar och antaganden, beskrivna i denna not. Krav i civilrättsliga processer: Inom ramen för den normala affärsverksamheten är bolaget föremål för krav i civilrättsliga stämningar och tvister, varav de flesta rör relativt begränsade belopp. Ingen av de pågående tvisterna bedöms medföra någon väsentlig negativ effekt på bolagets resultat eller finansiella ställning. Klassificering av kontrakt Försäkrings- respektive investeringsavtal Skulder till försäkringstagare omfattar åtaganden enligt försäkringsavtal och investeringsavtal med försäkringstagare. Försäkringsavtal Enligt IFRS 4 ska avtal som överför betydande försäkringsrisk klassificeras som försäkring. Angivna framtida händelser som definierar en betydande försäkringsrisk har avgränsats till dödsfallsrisker och sjukrisker. Ett försäkringsavtal definieras som ett avtal enligt vilket en part (försäkringsgivaren) accepterar en betydande försäkringsrisk från en annan part (försäkringstagaren) genom att gå med på att kompensera försäkringstagaren om en angiven oviss framtida händelse (den försäkrade händelsen) har en negativ inverkan på försäkringstagaren. Avtalen kan delas in i följande klasser: - Traditionella livförsäkringsavtal med betydande försäkringsrisk - Fondförsäkringsavtal med betydande försäkringsrisk - Sjuk- och olycksfallsförsäkringar Investeringsavtal Investeringsavtal är avtal med försäkringstagare som har försäkringsavtalets juridiska form, men för vilka försäkringsrisken bedöms vara obetydlig. Investeringsavtal är avtal som inte överför någon betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till försäkringsföretaget utan främst avser Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

17 Not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper sparandeprodukter. Samtliga NLS sparandeprodukter har klassificerats som investeringsavtal, även om en minoritet av dessa skulle vara möjliga att klassificeras som försäkringsavtal. Avtalen kan delas in i följande klasser: - Traditionella livförsäkringsavtal utan betydande försäkringsrisk - Fondförsäkringsavtal utan betydande försäkringsrisk Intäktsredovisning Som premieinkomst redovisas inbetalda belopp under räkenskapsåret tillhörande försäkringskontrakt, oavsett om dessa helt eller delvis avser ett senare räkenskapsår. Som avgifter från kunder redovisas under året uttagna avgifter från kunder avseende investeringskontrakt. Investeringsavtal redovisas i sin helhet som finansiellt instrument i enlighet med IAS39. Detta innebär att insättningar och uttag förs direkt mot balansräkningen och att endast bolagets avgiftsuttag redovisas i resultaträkningen (se avgifter från kunder ). Därmed redovisas ingen premieinkomst i resultaträkningen för investeringsavtalen, och inte heller några utbetalda försäkringsersättningar. Dessa flöden blir istället avstämningsposter i not till avsättningar i balansräkningen (se not 27). Förändringar som inte beror på insättningar eller uttag redovisas över resultatet under rubrikerna kapitalavkastning eller förändring i andra försäkringstekniska avsättningar. Den försäkringstekniska avsättningen utgör en finansiell skuld. Avsättningar avseende sjuk-och olycksfallsförsäkringar omfattar premiereserver och utestående ersättningskrav. Denna post redovisas och värderas på samma sätt som upplupna skadeförsäkringsavtal. Finansiella instrument Affärsdagsredovisning tillämpas vid redovisning och bortbokning av derivatinstrument och börsnoterade värdepapper. Övriga finansiella instrument redovisas i balansräkningen på likviddagen. Finansiella tillgångar, andra än de för vilka affärsdagsredovisning tillämpas, bokas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från den finansiella tillgången upphör att gälla eller överförs till annan part. Rätten till kassaflödet upphör att gälla eller överförs vanligen när motparten har uppfyllt sin del av avtalet, d v s på likviddagen. Finansiella skulder bokas bort från balansräkningen när de upphör. Normalt sker detta när NLS fullgör sin del av avtalet. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan aktier och andelar, obligationer och andra räntebärande värdepapper, derivat, fordringar samt kassa och bank. Som finansiella tillgångar och skulder redovisas förlagslån, fondförsäkringstillgångar, derivat, övriga skulder samt upplupna kostnader. Som finansiella skulder redovisas även traditionell försäkring utan väsentlig försäkringsrisk. Aktier och andelar samt obligationer och räntebärande värdepapper klassificeras som tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen enligt s.k. fair value option. Dessa består både av instrument som är noterade på en aktiv marknad och av sådana som inte är noterade på en aktiv marknad. Fair value option tillämpas för att undvika inkonsekvenser i redovisningen. Övriga finansiella instrument på tillgångssidan klassificeras som lånefordringar eller kundfordringar och redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Förlagslån och andra finansiella skulder klassificeras som andra finansiella skulder och redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Balansposten villkorad återbäring hör samman med investeringsavtalen. Skulder för villkorad återbäring klassificeras som finansiella skulder värderade till verkligt värde. Den villkorade återbäringen ökar i de fall avkastningen ett enskilt år överstiger garantierna. Derivat med negativt värde klassificeras som finansiella skulder som innehas för handel. Med repor avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris. Värdepapper som säljs i en repotransaktion kvarstår i balansräkningen under transaktionens löptid. NLS innehav av finansiella instrument är till största del klassificerat som tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som lånefordringar. NLP kvittar finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen om en legal rätt till kvittning föreligger och om avsikten är att nettoreglera posterna eller avyttra tillgången samtidigt som skulden regleras. Värdering av placeringstillgångar - Byggnader och mark Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa båda syften. Initialt redovisas förvaltingsfastigheter till anskaffningskostnad, vilket inkluderar till förvärvet direkt hänförbarliga utgifter. Förvaltingsfastigheter redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Verkliga värdet baseras till 100% på värderingar av utomstående oberoende värderingsmän med erkända kvalifikationer och med adekvata kunskaper i värdering av fastigheter av den typ och med de lägen som är aktuella. Denna värdering sker årligen. Såväl orealiserade som realiserade värdeförändringar redovisas i årets resultat Marknadsvärdet bedöms via en analys av förväntade framtida betalningsströmmar, en s k kassaflödesanalys. Vid värderingen har det genomsnittliga avkastningskravet satts till 6,01 procent. Då värdering sker till verkligt värde görs ingen avskrivning på fastigheterna. Andra finansiella placeringstillgångar Verkligt värde definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Det bästa beviset på verkligt värde är förekomsten av publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad och när sådana förekommer används de vid värderingen av finansiella tillgångar och skulder. - Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt i tillgångens noterade stängningskurs (close) på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader vid anskaffningstillfället. Fondandelar värderas till senaste handelskurs. Som aktiv betraktas en sådan marknad där noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en reglerad marknad, handelsplats, tillförlitlig nyhetstjänst eller motsvarande och där erhållna prisuppgifter lätt kan verifieras genom regelbundet förekommande transaktioner. Det aktuella marknadspriset motsvaras i regel av aktuell köpkurs för finansiella tillgångar respektive aktuell säljkurs för finansiella skulder. - Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om noterade priser inte finns tillgängliga, fastställs det verkliga värdet med hjälp av lämplig värderingsteknik. Värderingsteknikerna kan variera från enkel analys av diskonterade kassaflöden till komplexa optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser och kurser används som indata i förekommande fall. Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv och dagliga kursnoteringar ej är tillgängliga används senaste värdering (mellan 1 till 3 månader gammal). Värderingen till bedömt marknadsvärde av de underliggande bolagen görs externt av respektive private equity fond eller Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

18 Not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper hedgefond, och genomförs med användning av dels traditionella värderingsmetoder som kassaflödesdiskontering och utdelningsdiskontering, dels observerade marknadsvärderingar av liknande noterade bolag med användning av observerade vinstmultiplar eller substansvärdesmultiplar. Värdering sker månadsvis eller kvartalsvis med en månad eller ett kvartals eftersläpning. Varje årsskifte ombeds respektive private equityfond respektive hedgefond att på förhand, innan de faktiska värderingarna har gjorts, leverera ett estimat på storleken av värderingsförändringen i deras bolag för månaden eller kvartalet. Baserat på dessa estimat gör bolaget en aktiv värderingsförändring. - Derivat Samtliga derivat redovisas i balansräkningen och värderas till verkligt värde. Derivat med positiva verkliga värden, inklusive upplupen ränta, redovisas som tillgångar under posten Derivat. Derivat med negativa verkliga värden, inklusive upplupen ränta, redovisas som skulder under posten Derivat. Realiserade och orealiserade vinster och förluster på derivat redovisas i resultaträkningen under posterna kapitalavkasning intäkter, orealiserade vinster på placeringstillgångar, kapitalavkastning kostnader respektive orealiserade förluster på placeringstillgångar. - Aktier och räntebärande värdepapper Innehav i onoterade aktier och andra räntebärande värdepapper redovisas till senast tillgängliga värdering (mellan 1 till 3 månader gammal), med hänsyn till transaktioner som inträffat mellan värderingstillfället och bokslutsdagen. - Fordringar Övriga fordringar har upptagits till upplupet anskaffningsvärde. - Materiella tillgångar Materiella tillgångar omfattar IT-utrustning, möbler och annan utrustning. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för en materiell tillgång utgörs av dess inköpspris. Materiella tillgångar skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden, som är 3 respektive 5 år. Varje balansdag prövas om det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer finns görs en bedömning av tillgångens återvinningsvärde och eventuell nedskrivning görs. - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Direkta försäljningskostnader avseende ålderspensionsprodukterna aktiveras som anskaffningskostnader. Avskrivningstiden uppgår till tio år. - Driftskostnader Driftskostnaderna specificeras i resultaträkningen i funktionerna anskaffning, skadereglering, administration och provisioner. Värdering av försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättningen avseende tjänstepensioner beräknas enligt fastställda riktlinjer och beräkningsunderlag. Värdering görs enligt Försäkringsrörelselagens krav om aktsamma antaganden i enlighet med bestämmelserna i FFFS 2011:22. Detta påverkar framförallt valet av diskonteringsränta, vilken för aktsamma antaganden härletts från marknadsnoteringar som motsvarar genomsnittet av svenska statsobligationer och så kallade säkerställda obligationer. Efter längsta obligationens förfall antas marknadsräntan vara konstant. Livförsäkringsavsättningen avseende privata pensioner beräknas enligt fastställda riktlinjer och beräkningsunderlag. Värdering görs enligt Försäkringsrörelselagens krav om betryggande antaganden i enlighet med bestämmelserna i FFFS 2011:22. Diskonteringsräntan för värdering enligt betryggande antaganden härleds enbart utifrån svenska statsobligationer och antas vara konstant efter längsta obligationens förfall. Avsättningarna motsvarar det förväntade kapitalvärdet av NLS garanterade förpliktelser enligt löpande försäkringsavtal efter avdrag för det förväntade kapitalvärdet av framtida premiebetalningar. Kapitalvärdet beräknas med beaktande av antaganden om framtida ränta, dödlighet och andra riskmått, driftskostnader och skatter. Förändringar i avsättningar påverkar inte eget kapital, utan villkorad återbäring. Kapitalpension och fondförsäkring värderas till verkligt värde, dvs. skuld och tillgång uppgår till samma belopp. Det verkliga värdet fastställs med hjälp av aktuella fondvärden på de fonder som försäkringstagarna har i sina fondförsäkringar. Värdeförändringar redovisas över resultaträkningen. I dessa försäkringstyper finns inga garanterade belopp och ingen återbäring. - Dödlighetsantaganden NLS tillämpar olika dödlighetsantaganden för olika produkter i enlighet med fastställda riktlinjer och beräkningsunderlag. Den genomsnittliga förväntade livslängden antas vara följande: Man Kvinna NLS såg över dödlighetsantagandena under 2012, dels avseende livslängdsantaganden, dels avseende könsneutralitet. Som underlag för de nya livslängdsantagandena användes DUS06, vilket är den senast gjorda branschgemensamma dödlighetsundersökningen. - Driftskostnadsantaganden NLS tillämpar både kostnadsuttag som är proportionellt med de försäkringstekniska avsättningarna och kostnadsuttag som är proportionellt med inbetald premie. Kostnadsuttagen förväntas täcka de faktiska kostnader som bolaget har för försäljning, administration och utbetalning av försäkringarna. - Ränteantaganden för privata livförsäkringar För premier inbetalda före 1 januari 2003 i Ålderspension Traditionell tillämpas ränta om 3,25 procent. För premier inbetalda från 1 januari 2003 till 28 februari 2005 tillämpas ränta om 3,00 procent och för premier inbetalda efter 1 mars 2005 tillämpas ränta om 2,75 procent. Samtliga räntesatser är före skatte- och driftskostnadsbelastning. I Ålderpension med Premiegaranti tillämpas ett ränteantagande om 0 procent efter avdrag för driftskostnader och säkerhetsbelastning. I produkten finns en garanti om att värdet minst skall uppgå till inbetalda premier vid pensionsåldern samt en garanti om avtalat belopp, som innebär att varje enskild premie ger upphov till en garanterad månatlig pension. Vid beräkning av livförsäkringsavsättning tillämpas betryggande antaganden för privata försäkringar i enlighet med beskrivningen ovan. - Ränteantaganden för företagsbetalda livförsäkringar Försäkringstekniska avsättningar för företagsbetalda livförsäkringar beräknas med ett ränteantagande baserat på aktuell marknadsränta på svenska statsobligationer. - Skattekostnadsantaganden NLS tillämpar ett antagande som speglar reglerna i lagen om avkastningsskatt. Försäkringskapitalet belastas för P-klassad försäkring med en skatt om 15 procent av genomsnittlig statslåneränta. - Avsättningar för villkorad återbäring Avsättning för villkorad återbäring beräknas som placeringstillgångar för försäkringstagarnas räkning fråndraget livförsäkringsavsättningen. Tillgångarna värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

19 Not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper - Avsättningar för fondförsäkringsåtaganden Fondförsäkringsåtaganden hänförs till värderingskategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen, detta för att undvika mismatch i resultaträkningen när de kopplade placeringstillgångarna värderas till verkligt värde över resultatet. - Avsättningar för oreglerade skador Avsättningen för oreglerade skador avser ännu inte betalda ersättningar för inträffade försäkringsfall samt uppskattade, såväl fastställda som ännu inte fastställda, kostnader för att reglera skador. Avsättning för inträffade sjukfall beräknas med antaganden om kvarståendesannolikhet. Avsättning för inte fastställda skador och IBNR (Incurred but not reported) grundar sig på en skattning som tar hänsyn till ännu inte anmälda försäkringsfall och de kostnader som väntas belasta bolaget till följd av dessa. - Premieinkomst För premieinbetalningar tillämpas kontantprincipen. Förskottsbetalda premier inkluderas där gällande avtal finns. - Avgifter från investeringskontrakt Avgifter som debiteras kunderna för förvaltning av investeringskontrakt intäktsförs i takt med att företaget tillhandahåller tjänster till innehavarna av avtalen. Tjänsterna tillhandahålls jämnt fördelade över avtalens löptid och specificeras under premieinkomst i resultaträkningen. Skatter NLS är huvudsakligen skattepliktigt enligt reglerna om avkastningsskatt. Den del av verksamheten som är undantagen beskattas istället enligt inkomstskattelagen. Total skatt i resultatet utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Andel uppskjuten skatt anges i not 13 och grundas endast på orealiserade vinster på placeringstillgångar hänförliga till produkter som inkomstbeskattas. Inkomstskatten redovisas i resultaträkningen, såvida den inte avser poster som förs direkt mot eget kapital. I dessa fall förs även skatten mot eget kapital. Aktuell skatt är den förväntade skattekostnaden på årets beskattningsbara inkomst, beräknad enligt beslutade eller i praktiken beslutade skattesatser per balansdagen, jämte justering av aktuell skatt från tidigare år. - Ersättningar till anställda All form av ersättning till anställda som kompensation för utförda tjänster utgör ersättning till anställda. Kortfristiga ersättningar till anställda ska regleras inom tolv månader efter utgången av den rapportperiod då tjänsterna utförts. Ersättningar efter avslutad anställning är ersättningar som kommer att betalas ut efter anställningens upphörande. Ersättningar efter avslutad anställning omfattar endast pensioner. som slutligen kommer att intjänas, vilket omvärderas per varje balansdag. Det verkliga värdet som fastställs kostnadsförs linjärt över intjänandeperioden. Intjänandeperioden är den period som de anställda måste förbli i tjänst hos Nordea för att kunna utnyttja sina rättigheter. Förändrade marknadsvillkor för D-rättigheter/Prestationsaktie II återspeglas i form av en sannolikhetsjustering av den ursprungliga beräkningen av verkligt värde vid utgivning. Ingen justering (true-up) görs för skillnader mellan förväntad och faktisk intjäning. Sociala avgifter periodiseras också över intjänandeperioden, i enlighet med UFR 7 från Rådet för finansiell rapportering: IFRS 2 och sociala avgifter för noterade företag. Avsättningen för sociala avgifter omvärderas vid varje rapporteringstillfälle för att säkerställa att den baseras på rättigheternas verkliga värde på balansdagen. För ytterligare information, se not 33 Personal. - Ersättningar efter avslutad anställning Pensionsplaner Det finns olika pensionsplaner, både förmånsbestämd och avgiftsbestämd. Den förmånsbestämda pensionsplanen är en fonderad pensionsplan som täcks av tillgångar i Nordeas Pensionsstiftelse. Om verkligt värde på förvaltningstillgångarna är lägre än nuvärdet, brutto, av den förmånsbestämda förpliktelsen, redovisas nettobeloppet som en skuld. Denna betalas till Pensionsstiftelsen i början av påföljande år. NLS pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är till största delen tryggade i Nordeas Pensionsstiftelse enligt en förmånsbestämd plan. Anställda med lön över tio inkomstbasbelopp erbjuds en möjlighet att teckna en individuell tjänstepension (premiebestämd) avseende viss del av pensionen, med NLS som försäkringsgivare. Pensionskostnader Förpliktelser enligt avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget och avgifterna för dessa tjänster förfaller till betalning. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Kortfristiga ersättningar till anställda består främst av fast och rörlig lön. Både fast och rörlig lön kostnadsförs i den period då de anställda utfört tjänster till bolaget. - Aktierelaterade ersättningar Program som regleras med eget kapitalinstrument Nordea har årligen ställt ut långsiktiga incitamentsprogram 2007 till Anställda som deltar i programmen tilldelas aktierelaterade rättigheter som regleras med eget kapitalinstrument, d v s rättigheter att vederlagsfritt erhålla aktier eller att förvärva aktier i Nordea till en väsentligt lägre kurs än den vid tilldelningstidpunkten. Värdet av sådana rättigheter kostnadsförs. Kostnaden baseras på det beräknade verkliga värdet för varje rättighet vid tilldelningstidpunkten. Det sammanlagda verkliga värdet för dessa rättigheter fastställs utifrån koncernens uppskattning av antalet rättigheter Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

20 Not 2 Upplysningar om risker Introduktion NLS har två lika viktiga och grundläggande målsättningar med sin verksamhet, att ge kunderna och aktieägarna en långsiktig värdeökning samt att bevaka kundernas intressen. NLS anser att för att nå dessa mål krävs god riskhantering. Riskhantering inom NLS inkluderar alla aktiviteter med mening att identifiera, mäta, värdera, övervaka samt rapportera risker som uppkommer i verksamheten. Med god riskhantering minimeras oväntade ekonomiska förluster för bolaget och kunder. Riskaptit är den nivå på risk som NLS är beredd att acceptera innan det är nödvändigt att minska risken. Riskaptit utgörs av balansen mellan potentiellt intjänande och risk. För NLS är det vedertaget att risk både innebär möjligheter och hot. Att ta på sig risk är nödvändigt för att maximera intjänandet och skapa långsiktig värde för aktieägare och kunder. Men det är också ett faktum att risk kan ses som ett hot, därför är ett väl utformat och implementerat system för riskhantering avgörande för att kunna kontrollera volatiliteten på intjänandet samt skydda mot oförutsedda förluster. Övergripande kan risker NLS är exponerat för beskrivas på följande sett: Finansiella risker: Marknadsrisk: Risken för att marknadsvärdet av nettotillgångarna påverkas negativt av en ändring av marknadspriserna på tillgångar, skulder och finansiella kontrakt, dvs räntor, aktiepriser, kreditspreadar och valutakurser. Kreditrisk: Risken för motparts oförmåga att betala fodringar. Likviditetsrisk: Risken för att bolaget inte kan fullfölja sina betalningar till försäkringstagarna trots att bolaget är solvent. Försäkringsrisker: Dödlighetsrisk: Risken för att det verkliga försäkringsutfallet för dödlighet blir sämre än det prognostiserade. Inkluderar både dödlighetsrisk och långlevnadsrisk. Sjuklighetsrisk: Risken för att det verkliga försäkringsutfallet för sjuklighet blir sämre än det prognostiserade. Annullationsrisk: Risken för att de verkligt annullerade försäkringskontrakten blir sämre än det prognostiserade. Operativ risk: Risken för förluster i försäkringsverksamheten till följd av bristfälliga eller felaktiga interna processer. Av dessa risker är det de finansiella riskerna som har störst inverkan. Framförallt är det ränterisken som har stor påverkan i och med att räntan påverkar både skuld och tillgångssidan. Sammanfattning risker NLS tillhandahåller traditionell livförsäkring, fondförsäkring och riskförsäkring. Dessa tre typer av försäkring skiljer sig åt vad gäller riskdelning mellan NLS och försäkringstagaren. Nedanstående texter och tabeller syftar till att klargöra de olika riskerna och vem som står respektive risk. Traditionell livförsäkring Traditionell livförsäkring finns som två olika typer i NLS, dels som traditionell försäkring med garanterad ränta och med samma fördelning av tillgångarna för hela kollektivet (Ålderspension Traditionell) och dels som traditionell försäkring med premiegaranti där garantin utgör värdet av inbetalda premier och där fördelningen av tillgångarna anpassas efter hur lång tid som återstår till utbetalning (Ålderspension med Premiegaranti). NLS står för den finansiella risken vad gäller den garanterade förmånen medan de försäkrade står för den finansiella risken vad gäller villkorad återbäring. Traditionell försäkring NLS Kund Finansiell risk Garanti Villkorad återbäring Försäkringsrisk Livsfallsrisk Hela för försäkring - utan återbetalningsskydd Dödsfallsrisk - Hela för försäkring utan återbetalningsskydd Sjukfallsrisk - - Annullationsrisk Hela - Övrig risk Operationell risk Hela - Anseenderisk Hela - Fondförsäkring I fondförsäkring finns inga garantier, vilket innebär att kunden står för hela den finansiella risken. I fondförsäkring placerar kunden sitt försäkringskapital i det fondutbud som NLS tillhandahåller. Kunden har möjlighet att välja fler än en fond för att på så sätt uppnå önskad riskprofil. I fondutbudet ingår fonder som placerar i aktier, fastigheter, räntebärande papper och alternativa tillgångar. Kunden har alltså möjlighet att på egen hand välja sin riskprofil samt ändra denna efter behov och livssituation. I både traditionell livförsäkring och fondförsäkring har kunden möjlighet att välja försäkring med eller utan återbetalningsskydd. Om försäkring utan återbetalningsskydd väljs står NLS för livsfallsrisken och kunden för dödsfallsrisken. Om försäkring med återbetalningsskydd väljs belastas varken NLS eller kunden för livsfalls- eller dödsfallsrisken. Fondförsäkring NLS Kund Finansiell risk - Hela Försäkringsrisk Livsfallsrisk Hela för försäkring - utan återbetalningsskydd Dödsfallsrisk - Hela för försäkring utan återbetalningsskydd Sjukfallsrisk - - Annullationsrisk Hela - Övrig risk Operationell risk Hela - Anseenderisk Hela - De finansiella riskerna och tillgångsallokeringen monitoreras kontinuerligt och det säkerställs att de ligger inom rådande limiter. Limiterna fastställs årligen av NLS styrelse. Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning