Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar. Presentation av projekt och fallstudier.

Transkript

1 Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar Presentation av projekt och fallstudier. Februari 2012

2 Innehåll Fem projekt genomför sammanlagt 22 fallstudier inom design, mode, arkitektur, måltid, reklam och film... 3 Organisering, ledning och kommersialise-ring av kreativa processer: Sex fallföretag inom måltid, reklam & film... 4 Kreativ på beställning En studie av designens ledning och arbetsorganisation... 5 Fallstudier i design- och modeföretag... 6 Arbetsorganisation och ledarskap i svensk modeindustri: Avknoppningar, entreprenörer och kreatörer... 7 Kreativitet & Kapital: Om framgångsrika arkitekt- & designkontor... 8

3 Fem projekt genomför sammanlagt 22 fallstudier inom design, mode, arkitektur, måltid, reklam och film Kreativa verksamheter kopplas ofta till stimulerande, tvärsektoriella och öppna miljöer. Strategiskt ledarskap, organisatoriska processer, affärsmodeller och samarbeten blir därför intressanta att studera i det här sammanhanget. Inom ramen för regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar genomför VINNOVA studier i små- och medelstora företag för att på verksamhetsnivå analysera förutsättningarna för företags tillväxtmöjligheter inom dessa näringar. Det övergripande målet är att i enlighet med regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar stärka entreprenörskap och företagande inom denna sektor samt att främja kulturell och kreativ kompetens i näringslivet för ökad konkurrenskraft och innovationsförmåga. Mer specifikt ska denna satsning i regeringens handlingsplan belysa och öka kunskapen om hur framgångsrika företag inom de kulturella och kreativa näringarna leds och organiseras samt hur företagen bedriver sin affärsverksamhet. Detta sker genom fallstudier av företag inom de kulturella och kreativa näringarna som beskriver och analyserar hur kreativa processer stimuleras och tas tillvara för att bidra till företags framgång. Två huvudfrågor är centrala: 1) Hur leds och organiseras kreativa processer i det framgångsrika företaget? 2) Hur bedriver företaget sin affärsverksamhet kring de kreativa resultaten? Syftet är att fallstudiernas resultat ska dels kunna användas som inspiration och goda exempel av enskilda företag och inom olika relevanta utbildningar samt vara användbara som underlag för policyrelevanta rekommendationer. Syftet är således inte primärt att flytta fram forskningsfronten utan använda forskningskompetens för att med god kvalitet belysa frågor om ledning, organisering och affärsverksamhet i ett antal framgångsrika företag inom kulturella och kreativa näringar. Fem projekt genomför tillsammans 22 fallstudier inom design, mode, arkitektur, reklam och film. I denna skrift presenteras fallstudierna i korthet. Mer information lämnas av respektive projektledare samt av VINNOVAs programledare: Pär Larsson, par.larsson@vinnova.se, telefon (t o m 23 mars) Magnus Lagerholm, magnus.lagerholm@vinnova.se, telefon Susanne Andersson, susanne.andersson@vinnova.se, telefon

4 Organisering, ledning och kommersialisering av kreativa processer: Sex fallföretag inom måltid, reklam & film Genom att studera sex ekonomiskt framgångsrika organisationer inom tre olika branscher (måltid, reklam och film) avser detta projekt att skapa insikter om best practices för ledning och organisering av kreativa processer samt för kommersialisering av resultaten av dessa processer. Fallstudierna utgår ifrån en syn på kreativitet som förmågan att integrera organisationens kompetenser i kollektiva processer. Genom att fokusera på kreativitet som en kollektiv process går projektet bortom mycket tidigare forskning som ofta fokuserat på kreativitet som något som händer i huvudet på en enskild individ. Men hur går denna integrering till och hur översätts den till kommersiell framgång? För att bli ekonomiskt framgångsrik måste kreativiteten realiseras i en framgångsrik affärsmodell, vilken omfattar ett attraktivt erbjudande till en specifik kundgrupp (affärsidé) och attraktiva erbjudanden gentemot arbetsmarknaden (personalidé). I detta projekt kartläggs och identifieras dels de beteenden som ligger bakom kommersiellt framgångsrika kreativa processer, dels de kulturella, strukturella och ledarskapsmässiga förutsättningar som bygger och underhåller dessa beteenden och hur de har växt fram. En central fråga är: Hur realiseras kreativiteten i en framgångsrik affärsmodell som ett verktyg att både attrahera kunder och kreativ/kulturell kompetens? I projektet behandlas det som ligger bakom kommersiellt framgångsrika kreativa processer samt de förutsättningar som underhåller dessa. Syftet är att skapa kunskap och inspiration dels för företag inom de kreativa näringarna om hur deras ekonomiska potential kan realiseras fullt ut, dels för mer entydigt kommersiellt präglade företag om hur kreativitet och nyskapande kan tas till vara i deras verksamheter. Andreas Werr, Ingalill Holmberg, Pernilla Bolander & Lovisa Näslund, Handelshögskolan i Stockholm; Peter Vaigur, Mälardalens högskola Kontakt: Andreas Werr. Tel: E-post: andreas.werr@hhs.se 4

5 Kreativ på beställning En studie av designens ledning och arbetsorganisation Det finns en etablerad uppfattning att framgångsrikt kreativt arbete kräver stor frihet, utmanande och inspirerande arbetsuppgifter samt flexibla och platta organisationer. Samtidigt vittnar många framgångsrika författare och konstnärer om att grunden för deras framgång bygger på disciplin, systematik och struktur. I fokus står spänningen mellan kreativitet och styrning i innovationsarbetets olika faser och arenor. Att driva en långsiktigt framgångsrik kreativ verksamhet kräver mycket mer än enbart en inspirerad konstnär. Bland annat krävs samarbetsförmåga, kompetens att planera mer än ett projekt i taget, skicklighet i förhandlingar och avtalsfrågor, möjlighet att återanvända tidigare erfarenheter i nya uppdrag samt insikter i entreprenörskap och administration. Avsikten med projektet är att tränga bakom några av myterna kring det kreativa företagandet och studera arbetsprocesserna och dess organisering inom en typ av verksamhet vars affärsidé är att vara kreativ på beställning. Företagandet inom kulturella och kreativa näringar sker ofta i gränslandet mellan konstnärlig kreativitet och industriell effektivitet. För att vara framgångsrika måste företagen ständigt balansera kundens behov i det enskilda uppdraget och gruppens kreativa frihet i arbetet, mot verksamhetens långsiktiga behov av strukturkapital och kollektiv kompetensuppbyggnad. Ett typexempel på denna typ av gränsgångare är designkonsultföretag, dvs. företag som arbetar med design och utformning av kundanpassade lösningar på konsultbasis åt olika uppdragsgivare. Hur hanterar designkonsultföretag balansgången mellan projektens kreativa skapande och de företagsekonomiska kraven på resurseffektivitet, standardisering och stordrift? Hur leds och organiseras designarbetet inom tjänstedesign i jämförelse med klassiskt designarbete? Förutom en förberedande kartläggning av designområdet omfattar projekt en jämförande fallstudie av två designkonsultföretag. Mats Engwall, Charlotta Linse, Anna Jerbrant, Industriell ekonomi och organisation, KTH, Stockholm. Kontakt: Mats Engwall. Tel E-post: mats.engwall@indek.kth.se 5

6 Fallstudier i design- och modeföretag Detta projekt beskriver och analyserar hur företag med design och mode som affärsidé utövar ledarskap och förmår hålla en hög kreativ nivå i sin verksamhet. Fallstudierna är valda för att visa på ledarskap och organisation vid olika designoch modeföretag, och hur designer samspelar med andra funktioner i och runt företaget. Forskning om design- och modeföretag skiljer sig åt. Designföretag har uppmärksammats med anledning av den innovativa och kreativa förmågan som bidragit till framgång. Mode har framförallt studerats utifrån ett kultur- eller sociologiskt perspektiv medan ekonomiska perspektiv på modeföretag ofta har en traditionell varumärkesfokus. I designföretag är estetik och funktion centrala delar av produktlogiken, medan estetiken är överordnad i modeföretagens produktlogik. Senare års forskning har också uppmärksammat den specifika logik som präglar företag där estetiken är själva kärnprodukten. Denna forskning kan bidra till att öka förståelsen för olika processer och ledarskap i design- och modeföretag. Projektet består av sex fallstudier med företag som är kända i sina respektive branscher, men de har inte tidigare uppmärksammats i samband med forskningsprojekt. De kan därför bli inspirerande fallstudier för nya företagare och för studenter i olika utbildningssammanhang. Ambitionen med projektets fallstudier är att de ska kunna användas i undervisning i design- och ekonomutbildningar, samt som underlag för organisationer som arbetar med utveckling av de kreativa näringarna men även när det gäller policy-beslut kring denna typ av verksamheter. Två huvudfrågor är utgångspunkten för projektet; hur leds och organiseras kreativa processer i företaget och hur bedriver företaget sin affärsverksamhet kring de kreativa resultaten? Utifrån dessa huvudfrågor har följdfrågor om organisation, marknadsföring, varumärkesbyggande och licensiering utvecklats som på olika sätt bidrar till kunskapen om ledning och organisering av denna typ av företag. Lisbeth Svengren Holm, Anita Radon, Martin Sjöman, Textilhögskolan vid Högskolan i Borås. Carl Lidgard, Lunds universitet. Kontakt: Lisbeth Svengren Holm. Tel: E-post: post: Lisbeth.Svengren_Holm@hb.se 6

7 Arbetsorganisation och ledarskap i svensk modeindustri: Avknoppningar, entreprenörer och kreatörer Projektet belyser med hjälp av fyra fallstudier hur framgångsrika små och medelstora modeföretag skapas, leds och organiseras. Speciellt fokus är på hur samspelet mellan de kreativa och kommersiella processerna organiseras och leds i framgångsrika modeföretag med olika ursprung (avknoppning/icke-avknoppning) och deras affärsfokus t ex designfokus/kommersiellt fokus. Ett utmärkande drag i svensk modeindustri är att det finns en mycket stor mängd småföretag som oftast drivs av en modedesigner som själv tar hand om alla processer inom företaget. Detta innebär att han/hon själv måste vara både kreatör och entreprenör. Många nystartade modedesignföretag ägnar en stor del av tiden åt ekonomi, marknadsföring, revision, försäljning, juridik och annat som man många gånger har liten kompetens för. En nyckelfaktor är således att få till en speciell kombination av skapande och kommersiella processer, där kreatören och entreprenören samspelar. Dessutom kännetecknas många av Sveriges modeföretag av att entreprenörerna har lång erfarenhet från stora företag inom branschen. Speciellt verkar lokomotivföretag som t ex H&M vara en viktig källa till avknoppningar och utmärka sig genom att fungera som plantskola för en rad framgångsrika företag. Detta projekt behandlar hur samspelet mellan de kreativa och kommersiella processerna organiseras och leds i framgångsrika modeföretag som har skilda ursprung. I forskningsprojektet genomförs fallstudier med fyra framgångsrika företag med såväl ett uttalat design/kreatörs fokus som ett uttalat kommersiellt fokus samt företag med olika ursprung (avknoppning/icke-avknoppning). Frågan är om affärsprocesserna och de kreativa processerna ser olika ut i företag med dessa olika förutsättningar. Åsa Lindholm Dahlstrand, Lunds Universitet och Högskolan i Halmstad; Merle Jacob, Lunds Universitet; Diamanto Politis, Högskolan i Halmstad. Kontakt: Åsa Lindholm Dahlstrand. Tel: E-post: Lindholm.Dahlstrand@hh.se 7

8 Kreativitet & Kapital: Om framgångsrika arkitekt- & designkontor I detta projekt studeras ett antal framgångsrika företag inom arkitektur och design och hur de förmår kombinera sin konstnärliga och kreativa yrkespraktik med framgångsrikt företagande. Svenska företag inom detta område jämförs med internationella motsvarigheter. Mål med projektet är att göra åtta fallstudier som dels kan fungera som inspiration var och en för sig, dels tillsammans skapa förståelse för olika sätt att leda och organisera kulturell och kreativ verksamhet. Eftersom den svenska marknaden är relativt liten och många vill arbeta internationellt, vill vi även jämföra våra svenska företag med internationella motsvarigheter och studera framgångsrika strategier internationellt. Projektets huvudintresse är att undersöka vilka strategier som används för att ackumulera olika sorters kapital: kulturellt, socialt och ekonomiskt och om och, i så fall, hur detta påverkar sätten man leder och organiserar verksamheten. Syftet är att undersöka: hur företagen balanserar mellan det kulturella och kommersiella, dvs hur man förmår att kapitalisera på sin kreativitet och hur skapar man trovärdighet samtidigt som man bedriver ett företagande? om det kreativa tänkandet går igen i organiserandet och skapandet av affärs- och organisationsmodeller och/eller varumärken? hur de samarbetar med företag i andra branscher (multidisciplinärt och gränsöverskridande) samt hur de arbetar internationellt Förutom vetenskaplig och framför allt praktiknära relevans, ser vi att resultaten har tydlig bäring på undervisningen i entreprenörskap vid såväl lärosäten med ekonomiskt inriktade utbildningsprogram som på konstnärliga utbildningar. Emma Stenström, Lars Strannegård, Erik Wikberg & Sofia Levin, Handelshögskolan i Stockholm (& Konstfack). Kontakt: Emma Stenström. Tel: E-post: Emma.Stenstrom@hhs.se 8

9 9