Skadeståndsersättning för rik eller för fattig?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skadeståndsersättning för rik eller för fattig?"

Transkript

1 Göteborg universitet Institutionen för socialt arbete Magisterprogrammet Strukturinriktat socialt arbete vt-2004 D-uppsats Skadeståndsersättning för rik eller för fattig? Ragnhild Ekelund Anita Malmqvist Ragnhild Ekelund Anita Malmqvist Handledare Datum Gustav Svensson

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Abstract 4 Förord 5 1 Inledning Bakgrund Syftet Problemformulering Huvudfråga med fördjupade frågeställningar Följdfrågor Metod och disposition 12 2 Fattigdom Olika tankar och teorier om klasser och social status Vem är rik? 18 3 Skadestånd Historia, utveckling och syfte Skadeståndslagen Ersättningsposter vid personskada Ekonomisk skada Ideell skada Jämkning Förändringar av ersättning för ideell skada i lag från och med Privata försäkringar 23 4 Trafikskador Trafikskadelagen Juridiskt ombud Trafikskadenämnden 25 5 Skadeståndsersättning i förhållande till socialtjänstlagen Socialtjänstlagen Inkomst i form av skadestånd 28 1

3 6 Vår undersökning Vårt urval Variablerna nationalitet och boende Redovisning och resultat utifrån hela materialet Arbetsskador jämfört med fritidsskador Handläggningstid Ideell ersättning Jämkning Ärenden med invaliditetsgrad % Beskrivning av de elva svårast skadade Beskrivning av materialet med invaliditetsgrad % Ombud Ärenden med diagnos nackskada Underklassen 60 7 Samlat resultat 62 8 Slutdiskussion 68 Referenser 72 Bilaga 1 Kompletterande tabeller till kapitel 6 75 Bilaga 2 Tabell- och figurförteckning 83 2

4 Sammanfattning Människor skadas dagligen på olika sätt, av olika anledningar och mer eller mindre allvarligt. Vi har valt att sätta fokus på de personer som skadas allvarligare och har rätt till en skadeståndsersättning. Vi har tittat närmare på den bedömning som görs av försäkringsbolag och Trafikskadenämnd avseende ekonomiskt och ideellt skadestånd till människor som skadas i trafikolyckor. Vi har kopplat bedömningen av ersättningsnivåerna till utbildningsnivå, kön och anlitande av juridiskt ombud. I vårt arbete har vi undersökt och analyserat det material som vi inhämtat under några dagar i mars månad år 2004 på Trafikskadenämndens kontor i Stockholm. Vi visste att skadeståndslagen inte har som syfte att utjämna inkomstskillnader eller att vara rättvis eftersom den bygger på att sätta den skadade i samma ekonomiska situation som om skadan inte hade hänt. Vi undrade om man i de subjektiva bedömningar som görs av försäkringsbolag och nämnder utifrån lagen, förstärker eller utjämnar klyftan mellan rik och fattig? Vi började med att fördjupa oss i olika tankar och teorier kring begreppet fattigdom. Vilket ansvar har samhället och vilket ansvar har den enskilde? Vilka konsekvenser får samhällets individualisering eller generalisering för den enskilde? Vi har jämfört vårt resultat med andra studier inom närliggande områden. Undersökningen bekräftar vikten av ett kunnigt nätverk och vårt resultat visar att en kvinna med juridiskt ombud får kr i skadeståndsersättning. Det visar också att de fattigaste och mest utsatta grupperna kompenseras mer än vi förväntat oss utifrån skadeståndslagen. För alla däremellan, som litar på att systemet fungerar rättvist och som för sin egen talan, erbjuds kr och vem skulle inte vara tillfreds med den skadeståndsersättningen när den kommer som grädde på den allmänna socialförsäkringen! Sökord: fattigdom, försörjningsstöd, skadeståndsersättning, Trafikskadenämnden, underklass, välfärd. 3

5 Abstract People get injured every day in different ways, for different reasons and more or less serious. We have chosen to put focus on these people who are badly injured and have the right to claim damages compensation. We have looked in to the judgement that is done by the insurance companies and the Swedish Road Traffic Injuries Commission according to the economical and non-profit claim damages for people who have been injured in a road traffic accident. We have compared the level of claim damages to level of education, gender and legal adviser. In our work we have investigated and analysed material collected during some days in March, 2004 at the Swedish Road Traffic Injuries Commission. We knew that the Tort Liability Act doesn t have as purpose to equalise income differences or to be fair since its purpose is to put the injured person in the same economic situation as he was before he was injured. We wonted to find out if the subjective judgement that is done by insurance companies or commissions according to the law, reinforce or equalise the gap between rich and poor. We started to look into thoughts and theory about poverty. What responsibility the community and what responsibility the individual have for the situation? What kind of consequences will individualisation or generalisation have for an individual in an exposed situation? We have also compared our results with other studies in the same field. This study confirm the importance of the competent network and our results shows that a woman with a legal adviser will get SEK in damages compensation. It also shows how the poorest and most vulnerable groups get more compensation than what could be expected from a legal point of view. For the people in between, everyone who have confidence in the system and speaks for himself without any legal adviser, will be offered SEK. And who wouldn t be satisfied with that on top of the general social security? Keywords: Poverty, assistance allowance, Swedish Road Traffic Injury Commission, damages compensation, welfare 4

6 Förord Vi två, Anita och Ragnhild, som skriver denna uppsats träffades hösten 2002 då vi båda började studera på magisterprogrammet, strukturinriktat socialt arbete. Ett för oss gemensamt ämne utifrån våra olika yrkesroller blev diskoteksbranden på Backaplan i Göteborg och de olika ekonomiska konsekvenser den medförde för alla inblandade. Vid denna tidpunkt, hösten 2002, arbetade Ragnhild som enhetschef vid enheten för ekonomiskt bistånd på Backa stadsdelsförvaltningen, Göteborg och Anita arbetade som personskadereglerare på ett försäkringsbolag. Det försäkringsbolaget kom att handlägga ersättningarna från de tre ansvarsförsäkringarna som utföll efter rättegången. Därtill hade flera av de drabbade sina personliga försäkringar där. I våra samtal kunde vi konstatera att vi hade gemensamma frågeställningar utifrån våra olika perspektiv och anställningar. Mycket kom att handla om vilka ersättningar den drabbade fick beroende av vilken social situation den enskilde levde i. Vi har valt att gemensamt fördjupa oss i dessa frågor utifrån våra egna yrkeserfarenheter genom litteraturstudier men också utifrån en kvantitativ studie om skadeståndsersättning. Vi tackar våra familjer som stöttat oss så att vi nu kan få en sommar utomhus! Vi tackar även vår handledare Gustav Svensson som lät oss hållas in i det sista. Slutligen ett stort tack till Tobias Johansson som gav oss stöd och vägledning i statistikprogrammet SPSS. Göteborg den 24 maj 2004 Ragnhild Ekelund Anita Malmqvist 5

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Hösten 1998 var det en stor diskoteksbrand i Göteborg med många döda och skadade ungdomar. I samband med att ersättningarna skulle utbetalas till de drabbade som hade kontakt med socialtjänsten fördes en diskussion inom kommunens socialtjänst om hur man skulle se på den ideella skadeståndsersättningen. Skulle den ses som en inkomst eller tillgång som medräknades eller kunde man bortse från den vid bedömning av rätt till försörjningsstöd? Till följd av att det var många drabbade, boende i många olika stadsdelar, kom frågan till kommunens samordnare beträffande frågor rörande branden. Det tillsattes en grupp bestående av några enhetschefer samt en av kommunens jurister för att utreda om kommunen kunde göra någon generell bedömning eller rutin. Gruppen kom efter kontakt med bland annat Socialstyrelsen fram till att någon generell bedömning inte kunde göras utan att det är individuell prövning i varje enskilt ärende som gäller. Konsekvenserna av detta blev att de personer som vid utbetalningen av skadeståndet inte var beroende av försörjningsstöd (socialbidrag) för sin försörjning fick behålla hela skadeståndsersättningen. För personer som vid tidpunkten för utbetalningen av skadeståndsersättningen uppbar försörjningsstöd kunde vissa stadsdelsförvaltningar bedöma ersättning helt eller delvis som en inkomst. För andra personer kunde en stadsdelsförvaltning helt bortse från skadeståndsersättningen som inkomst. I arbetet som skadereglerare ställs man inför en liknande problematik när utbetalning ska göras till någon som har försörjningsstöd. I kontakter med socialtjänsten framkommer att de enligt gällande lag och praxis måste göras individuella prövningar avseende den ideella ersättningen och att handläggaren inte i förväg kan säga om samordning kommer att ske eller inte. För att kringgå detta kan man som skadereglerare, där det är aktuellt med pensionsförmåner, avvakta med utbetalning av ideellt skadestånd tills pensionen är klar. På detta vis kan den skadade få behålla sin ideella skadeståndsersättning eftersom det då vanligtvis inte längre är aktuellt med försörjningsstöd. Vi har båda redan innan vi träffades varit upprörda över att skadeståndsersättningen man får, exempelvis för att man utsatts för någon form av brottslig gärning, i nästa steg kan ses som en inkomst för min dagliga livsföring. Det samhället ger drabbade personer som kompensation för vad de varit utsatta för psykiskt och fysiskt tar samhället igen för de fattigaste i vissa fall helt, delvis och ibland inte alls. Våra fortsatta funderingar leder oss till frågan om det kan vara så att de fattigaste även i ett tidigare skede kan komma att missgynnas. I så fall, när och hur? Putnam skriver i sin bok Den fungerande demokratin att det privata sociala nätverket påverkar människan i det offentliga rummet och hon har nytta utav det. Det skulle innebära att om du känner läkare, skadereglerare, advokater som kan hjälpa dig har du större möjligheter att få ut en högre ersättning. Om du kan kommunicera på ett framgångsrikt sätt, talar samma språk, när du träffar läkare, advokater och andra som avgör din ersättning identifierar de sig med dig mer och det gynnar förmodligen också utfallet. 6

8 I debatten kring försäkringsfrågor diskuteras nu om könet påverkar pensionsförmåner, försäkringspremier med mera. Detta leder oss till frågan om det finns ett genusperspektiv på skadeståndsersättningen och med skadeståndsersättning menar vi då all ersättning som bedöms utifrån skadeståndsrättslig grund exempelvis ersättning från trafikskadelagen, produktansvarslagen, patientskadelagen, brottsskadelagen, lagen om det statliga personskadeskyddet och järnvägstrafiklagen. Vi vet utifrån tidigare forskning att kvinnor arbetar deltid i större utsträckning, tjänar sämre och har längre behandlingstider inom vården. Det framkommer också i att det är stora skillnader mellan män och kvinnor vad det gäller sjukskrivningsfrekvens och pensioneringsfrekvens. Kvinnors sjukfrånvaro är högre och har ökat kraftigare i slutet av 1990-talet. Kvinnor lever längre och drabbas inte oftare av allvarliga sjukdomar så orsakerna till denna statistik är oklar. Troligt är att rehabiliteringsprogram varit mer anpassade efter män men att det också finns många andra förklaringar. Det har också framkommit att kvinnor i högre utsträckning får avslag på sina ansökningar om arbetsskada. Beräkningar har gjorts utifrån de förändringar som gjordes 1993 av arbetsskadeförsäkringen som visar på att kvinnor har missgynnats. Kvinnor har dubbelt så svårt som män att få sin anmälda arbetssjukdom som godkänd. Av samtliga ärenden som har prövats och godkänts som arbetssjukdom av försäkringskassan under perioden avser endast 30 procent kvinnor. Den kritik som framkommit har inneburit att vi har fått en ny arbetsskadelag, framtiden får utvisa om den är jämlik eller ej (Arbetsliv och hälsa, SOU 2000:78). I statens offentliga utredningar (SOU 1995:33, Slutbetänkande av Kommittén om ideell skada, s. 435) står följande: En grundläggande princip inom skadeståndsrätten är att den som har tillfogats en skada skall genom skadeståndet försättas i samma ekonomiska läge som om skadan inte hade inträffat. De skillnader mellan olika skadelidande som kan ha funnits före skadan kommer alltså till uttryck i skadeståndsbeloppen. Det gäller även då skillnaderna beror på de skadelidandes kön. Det sagda innebär att i den mån kvinnor har lägre inkomst än män också skadeståndet för deras inkomstförlust blir lägre. Om skadeståndet utgår i form av engångsbelopp, kapitaliseras det å andra sidan efter en högre faktor än för män beroende på att kvinnor statistiskt sett lever längre. Också skadestånd för olägenheter i övrigt kapitaliseras efter denna högre faktor; för kvinnor blir alltså dessa skadestånd något större än för män. De olikheter som finns mellan kvinnor och män återspeglas med andra ord i skadeståndsbeloppen och utjämnas inte av skadeståndsreglerna, lika lite som dessa bidrar till en allmän inkomstutjämning i samhället (se prop. 1995:12 s.102). Som nämnts vid 1975 års personskadereform bör skadeståndsreglerna inte heller användas som instrument för att åstadkomma full ekonomisk och social rättvisa; för att nå ett sådant syfte får man ta andra rättsregler till hjälp (se prop. 1975:12 s.139). Vår fråga blir utifrån ovanstående om skillnaden mellan män och kvinnor förstärks ytterligare när skadeståndet avgörs och om det blir en ojämlik bedömning till kvinnornas nackdel. Detta på samma sätt som vi tror att klyftorna mellan rika och fattiga inte bara befästs utan också förstärks. Vi människor lever i samhällen, nära varandra. Varje dag kliver vi upp, åker till skolor, arbeten, fritidsaktiviteter. Vi äter, reser, klär oss, träffas och avtalar med varandra utan att vi skadar oss själva eller varandra. Men så ibland händer det man inte räknade med: man blir akut sjuk av maten för att den innehåller något som inte stod på innehållsdeklarationen, nötter till exempel. Konsekvenserna kan bli små och tillfälliga. De kan också bli stora och till och med leda till döden. Detsamma gäller resan till skolan som vanligtvis går bra. Plötsligt inträffar det 7

9 oväntade och skadorna till följd av en trafikolycka kan vara marginella eller så stora att de förändra hela livet. Personskador kan också drabba oss vid en arbetsplatsolycka, en misshandel, ett övergrepp inom familjen, felbehandling på sjukhuset och så vidare. Vi kan alla drabbas och frågan är då om vi har samma rätt till ersättning? Det sker en olycka där en person skadas svårt. I vissa fall, såsom vid en arbetsskada eller trafikolycka, har personen direkt laglig rätt till skadeståndsersättning oavsett vållande. Ibland måste en tjänsteman, myndighet eller domstol först avföra om någon kan bedömas skadeståndsskyldig. Därefter fastställs vilket skadeståndsersättning den drabbade har rätt till. Vid svårare personskador krävs ett så kallat invaliditetsintyg som beskriver den skadades status före olyckan, de faktiska medicinska skadorna samt den subjektiva upplevelsen av invaliditeten. Det krävs också intyg som bevisar vilken inkomst den drabbade skulle ha haft om olyckan inte inträffat. Slutligen fattas ett beslut om vilken ersättning den enskilde skall få för sin invaliditet (ideellt skadestånd) och för sina inkomstförluster (ekonomiskt skadestånd). Ett exempel på ovanstående är en polis som skadas och kränks i tjänsten. Han får ett ideellt skadestånd som han kan använda till en resa med familjen, de kan renovera sitt hus och därtill köpa vissa av de kapitalvaror han eftertraktat. Detta anser vi innebär att han får en reell kompensation för kränkningen. Eftersom skadorna leder till en förändrad arbetssituation som innebär att han inte längre arbetar oregelbundet uppkommer inkomstförluster i form av förlorad övertids- och ob-ersättning. Detta kompenseras via arbetsskadeförsäkringen genom 1 en arbetsskadelivränta (LAF-livränta). Detta kan då jämföras med en ensamstående mamma som utsätts för en våldtäkt och erhåller ersättning för kränkning. Hon uppbär försörjningsstöd då skadeståndet utbetalas. Det ideella skadeståndet är att anse som vilken inkomst som helst enligt grundprincipen i socialtjänstlagen. Den socialsekreterare som kvinnan träffar följer grundprincipen och detta innebär att kränkningsersättningen omvandlas till en tillgång och ska då användas till den dagliga försörjningen. Hon nekas således fortsatt försörjningsstöd. Vi vill lyfta fram att det som i andra sammanhang är en kompensation för kränkning helt plötsligt blir en inkomst. Man skulle grovt kunna tolka detta som om hon sålt sin kropp, fått betalt via försäkringsbolag/brottsoffernämnden och den lön hon fått ska hon använda till sin försörjning. Skadeståndsersättning bedöms utifrån skadeståndslagen där praxis förändras hela tiden främst utifrån domarna i Högsta Domstolen. Eftersom det årligen sker många trafikolyckor med många personskador och dessa får ersättning utifrån skadeståndslagen har Trafikskadenämnden en framträdande roll i bildandet av praxis. Trafikskadenämnden utformar också riktlinjer, ersättningstabeller, medicinska tabellverk som till stor del används i domstolar och i andra nämnder. 1 Not 1 (Prop. 2000/01:68 s 50) I sammanhanget är intressant att känna till att man i propositionen har ett resonemang om att människor som arbetar inom vissa specifika områden såsom till exempel polisen, ordningsvakter, en del anställningar inom kriminalvården och psykiatrivården, bör räkna med att bli angripna i sitt arbete och också ha en bättre beredskap för detta. Utifrån detta resonemang krävs att en något mer än en normal kränkning ska bedömas innebära kränkning. Det får dock inte dras så långt att den personliga kränkningen hamnar i bakgrunden 8

10 En instans där årligen många skadeståndsersättningar bedöms är således Trafikskadenämnden. Där finner vi ett brett urval av personer avseende ålder, kön, geografisk spridning, utbildningsnivå, förvärvsarbetande, arbetslösa och pensionärer. Vi har därför valt att göra vår undersökning på material hos Trafikskadenämnden. I Trafikskadenämnden prövas alla ersättningar till personer som skadats svårare till följd av trafikolyckor oavsett var du bor i landet, vilket försäkringsbolag som ska ersätta eller eventuellt eget vållande. Vi vill med detta urval kunna dra slutsatser om bakomliggande variablers betydelse i Trafikskadenämnden men vi hoppas också kunna göra generaliseringar till andra områden där skadeståndslagen tillämpas. 1.2 Syftet Vårt syfte med detta arbete är att sätta fokus på frågan om skadeståndsersättningen innebär att den rikaste får högst ersättning och om samhället i detta fall omöjliggör en guldkant för Sveriges fattigaste. Vi vill undersöka om vi kan finna några bakomliggande variabler såsom kön, nationalitet, boende, arbete, utbildningsnivå som påverkar ersättningsnivåerna och vilka dessa i så fall är och om vi i så fall kan påvisa detta statistiskt i vårt material. Vi tror att många fattiga har en mycket svår situation och vi anser att det är utomliggande faktorer som cementerar fattigdomen. Ett ytterligare syfte är därför att medvetandegöra både oss själva och våra läsare om hur man kan se på fattigdom och på det svenska välfärdssamhället. Vi vill också att belysa hur skadeståndsersättningen samordnas med försörjningsstöd. 1.3 Problemformulering Det svenska samhället är på flera sätt fortfarande ett klassamhälle. Det är också ett samhälle där könen inte är jämlika. Det är stor skillnad mellan de rikaste och de fattigaste och det är stor skillnad mellan män och kvinnors tillgångar och möjligheter. Vad är social status? Den tidigare indelningen i arbetarklass, medelklass och överklass anser vi inte vara självklar idag. Vi vet av officiell statistik att välutbildade tjänar mer än lågutbildade och vi anser att samhället generellt ger välutbildade med höga inkomster en hög social status. Personer med en stark social status får ofta en starkare position och ett större inflytande både i det privata och det offentliga livet. För att på bästa sätt kunna undersöka betydelsen av social status har vi valt att arbeta med utbildningsnivåerna: grundskola, gymnasium eller högskola. 9

11 1.4 Huvudfråga med fördjupade frågeställningar Hur påverkas den skadeståndsgrundade personskadeersättningen, ekonomisk och ideell, av utbildningsnivå (social status), kön och anlitandet av juridiskt ombud? Det är allmänt vedertaget att det sociala nätverket påverkar oss i vår vardag. Innebär våra sociala kontakter att den som har ett stort och brett nätverk där det ingår läkare, advokater med mera, har bättre möjlighet att få en högre invaliditetsgrad än den som saknar dessa kontakter? Med ett finmaskigt nät kommer du till rätt specialistläkare som skriver ett bra invaliditetsintyg. Den som har tillgång till språket kan förklara för läkaren, verbalisera sina besvär på ett tydligt sätt. Man har kanske också en advokat från samma samhällsklass som kan hjälpa till så att försäkringsbolaget får tydliga och väl motiverade yrkanden. Vi menar att det redan här finns det en risk att underlaget blir olika. Den skadade kan ha en upparbetad läkarkontakt som stöttar och remitterar till specialistläkare. Det kan också finnas läkare inom företagshälsovården eller via kontakter inom arbetslivet. För en del kan det till och med vara så att det finns en specialistläkare inom bekantskapskretsen. Vi vet att läkarintyget är viktigt och vilka uppgifter det innehåller har avgörande betydelse för den slutliga skadeståndsersättningen. Läkarintyg kommer framöver att få ännu större betydelse då skadeståndslagen förändrades 2002 och blev mer schabloniserad utifrån den direkta invaliditetsgraden. Vi menar att en annan viktig faktor är vilken inkomsthistorik den skadade kan uppvisa samt vilka framtida inkomster som kan styrkas. Har du en splittrad yrkesobestämd bakgrund och en låg social status vid bedömningen finns det en stor risk att ersättningen för inkomstförluster blir lägre än vad lagen egentligen avser. Är det istället så att du har liknande förutsättningar men en hög social status kanske ersättningen blir högre? Vi tror också att skadade som har rätt kontakter tar reda på vad som krävs och kan på det sättet hamna i en bättre situation. Den sociala situation som den skadade befinner sig i när skadan uppkommer tror vi också har stor betydelse. Här menar vi faktorer såsom nationalitet, utbildningsnivå, yrke, civilstånd, boende och bostadsort. I sammanhanget kan nämnas att man tidigare, när ett barn skadades, utredde familjens inkomster för att fastställa barnets framtida livränta. Under senare år har en genomsnittslön kommit att bli riktlinje för livränteberäkningen i stället. Om detta sker i alla ärenden eller om det finns undantag har vi inte undersökt. Vår hypotes är således, att vi tror att, en verbal, högutbildad, svensk med rätt kontaktnät får en högre skadeståndsersättning än en lågutbildad person får. Vi vill i denna del se om vi kan spåra några bakomliggande faktorer som påverkar ersättningen och på vilket sätt detta i så fall sker. Vi är medvetna om att skadeståndslagens intensioner till viss del avser att göra en subjektiv bedömning men vi vill ändå granska detta eftersom vi tror att klyftorna i samhället förstärks på ett omedvetet sätt. 10

12 Fördjupade frågeställningar Avseende invaliditetsgraden Får högutbildade med samma diagnos som lågutbildade en högre invaliditetsgrad vid slutprövningen? Finns det skillnader mellan könen vad avser invaliditetsgrad med samma diagnos? Får skadade med juridiskt ombud en högre invaliditetsgrad än de utan ombud? Avseende ersättning för kostnader och olägenheter Får högutbildade högre ersättning för styrkta merkostnader (A), olägenheter i övrigt (C), eller anspänning i arbete (B)? Är det någon skillnad på ersättningarna utifrån genus? Höjer eller sänker nämnden bolagens förslag i ökad frekvens beroende på utbildningsnivå eller kön? Avseende livräntor för inkomstförlust Kan man av materialet utläsa hur inkomstlivräntorna fördelar sig utifrån de sociala variablerna? Kan man ur materialet utläsa om arbetsskadelivräntorna täcker förlusterna och i så fall finns det några skillnader utifrån om du är högutbildad eller lågutbildad? 1.5 Följdfrågor Vilka ersättningskonsekvenser kan den ideella skadeståndsersättningen få för dem som samtidigt uppbär försörjningsstöd? De som uppbär försörjningsstöd får vanligtvis inte skadeståndsersättningen som plåster på såren utan ersättningen räknas som inkomst/tillgång när försörjningsstödet beräknas. Även de barn som får skadeståndsersättning kan bli tvingade att betala för sin egen försörjning när de erhållit skadeståndsersättning. 11

13 Ytterligare frågeställningar Finns det någon skillnad, utifrån vårt material, på nivån på skadeståndsersättningen kopplat till sysselsättningsgrad före och efter olyckan? Kan vi utifrån vår indelning underklass se några skillnader på ersättningsnivåerna när vi jämfört med de övriga? 1.6 Metod och disposition Vår uppsats börjar med en redogörelse utifrån en litteraturstudie över olika sätt att beskriva och definiera individuell fattigdom nationellt men även internationellt. I den delen har vi även sammanställt några olika tankar och funderingar om det svenska välfärdssystemet. Därefter har vi ett kapitel med redogörelse av de lagar och instanser som är aktuella vid bedömningen av skadeståndsersättning. Vi har också ett avsnitt om socialtjänstlagen och försörjningsstöd samt bedömningen av ideellt skadestånd sett såsom inkomst. Vi har gjort en kvantitativ undersökning på 200 ärenden av de som bedömdes i Trafikskadenämnden under år Vi har valt ärenden i kronologisk ordning under januari och februari månad. En närmare beskrivning av vårt urval finns under rubriken Vår undersökning, kapital sex. Därefter har vi med hjälp av dataprogrammet SPSS analyserat resultatet och utifrån våra frågeställningar gjort en tolkning av materialet. Vi har haft nytta av våra egna yrkeserfarenheter och kunnat koppla dessa kunskaper till teorier. Vi har analyserat hela materialet för att få en övergripande bild. Därefter har vi plockat bort de elva svårast skadade för att deras ersättningar, i förhållande till de andras, är så pass mycket högre. Detta blir missvisande när vi räknar genomsnitt på olika uppgifter. Vi hade som idé att finna en större grupp med samma diagnos för att kunna jämföra dessa individer utifrån våra olika variabler. Vi har valt ut gruppen med diagnosen nackskada för att detta är den största gruppen, i vårt material, med samma diagnos. Det är också en diagnos som varit aktuell under de senare åren i den offentliga debatten. I avsnittet om fattigdom har vi beskrivit Baumans idéer om underklassen och vi anser själva att den definitionen motsvarar de människor vi ofta ser som de fattiga i Sverige. Vi prövar därför våra frågeställningar även gentemot den gruppen. I kapitel sex redovisar vi vår undersökning och resultatet av denna. Validiteten hoppas vi är hög i de avgörande delarna. Många begrepp är tydliga och de variabler som varit svåra att finna i Trafikskadenämndens uppgifter, exempelvis bostad och civilstånd har vi sorterat bort med anledning av risk för låg validitet. Validitet och reliabilitet i avsnittet om de vi har bedömt tillhöra underklassen är osäker eftersom gruppen endast består av 13 individer. Vi finner vårt resultat intressant och det överens- 12

14 stämmer med annan forskning varför vi väljer att presentera det (bl.a. SCB statistik om våld och arbetslösa, Arbetsliv och hälsa). Reliabiliteten i de större populationerna är förhoppningsvis hög men när vi fördelar grupperna så de med färre än cirka 20 personer i varje grupp så är vi medvetna om att det finns brister i reliabiliteten. Man får kanske i detta avseenden se vår uppsats mer som en pilotstudie. I kapitel sju har vi sammanställt våra faktiska resultat och gjort tolkningar utifrån dessa. Vi har kopplat resultatet till kön och kunnat se skillnader utifrån genusperspektiv. Av utrymmesskäl har vi valt att inte fördjupa oss i forskning och teorier här även om vi gör tolkningar. Vi avslutar vår uppsats med en slutdiskussion i kapitel åtta där vi presenterar våra egna funderingar och tolkningar utifrån resultat och teorier samt några tankar om hur vi skulle vilja gå vidare. 13

15 2 Fattigdom 2.1 Olika tankar och teorier om klasser och social status Vem i Sverige är rik och vem i Sverige är fattig? Finns det några givna gränser? Vi har på olika sätt sökt svar för att finna en generell definition av, var går gränsen för vem som är fattig. Vi kan konstatera att det finns många olika sätt att definiera ekonomisk och materiell fattigdom. Utan att göra anspråk på att ge en heltäckande beskrivning vill vi här presentera några sätt att definiera begreppen. I boken Socialbidrag i forskning och praktik skriver Björn Halleröd i sitt kapitel om socialbidragstagande och fattigdom att i Sverige finns det olika sätt att skilja de fattiga från övrig befolkning. Ett sätt är att använda sig av normen för socialbidrag som numera är en riksnorm (före 1998 beslutade varje kommun om socialbidragsnormen). Socialbidragsnormen är beräknad på konkreta budgetberäkningar som är gjorda av Konsumentverket. Ett problem med detta sätt är att i normen ingår inte boendekostnaden som ju kan variera. Ett annat sätt är att räkna de som har en disponibel inkomst som understiger 50 procent av medel- eller medianinkomsten i landet. Detta sätt blir allt mer vanligt eftersom det används till stor del inom EU. Halleröd för också ett resonemang om att detta bara är en del av sanningen även om det är ett enkelt och godtyckligt sätt att fastställa gränsen för fattigdom. Fördelen är att detta matematiska sätt att räkna underlättar för jämförelser internationellt. Halleröd översätter och citerar Townsends klassiska formulering av fattigdom så här: Fattigdom kan definieras objektivt och enbart tillämpas konsekvent i termer av relativ deprivation Termen skall förstås objektivt snarare än subjektivt. Individer, familjer och grupper i befolkningen kan betraktas som fattiga när de saknar resurser att ha den diet, delta i (de) aktiviteter och ha den levnadsnivå och de bekvämligheter som är brukligt, eller åtminstone allmänt påkallade och socialt accepterade i det samhälle de tillhör. Deras resurser är så mycket lägre än de som genomsnittliga individer eller hushåll förfogar över att de som en följd därav utestängs från det allmänna livsmönstret, dess vanor och aktiviteter (Townsend 1979:31,) Vi återgår till resonemanget om vem som är rik och vem som är fattig och funderar över dessa villkor. Vad är rättvisa, jämlikhet och rättigheter i ett samhälle? Är det rättvist att den som föds i en rik familj ska vara rik och den som föds sjuk eller handikappad aldrig eller i vart fall mycket sällan ska kunna ta sig till en situation där man inte själv kan välja sitt liv på grund av att de ekonomiska villkoren styrs av andra, staten ytterst. Bo Rothstein återger i sin bok Vad bör staten göra? John Rawls försök att med en teori visa vilka fördelningspolitiska principer som resonerande individer skulle kunna enas om. Utgångspunkterna var att man utförde ett tankeexperimentet där människor försattes i en hypotetisk ursprunglig situation där de a) var formellt likställda och reellt likaberättigade att fatta beslut och b) saknade information om sina egna framtida sociala och ekonomiska resurser och om samhällets framtida konstruktion. Från detta experiment gjorde Rawls en analys av hur människan skulle kunna tänkas resonera och utifrån detta fann han två lexikalt ordnade principer (dvs. den första har prioritet före den 14

16 andra). Den första principen handlar om att de politiska friheterna bör vara maximalt jämlikt fördelade, den andra att ojämlikheten vad gäller resurser bara kan accepteras i den utsträck- de sämst ställda får det bättre. Det unika, menar Rothstein, beror förutom originaliteten ning och kvaliteten på Rawls arbete, att han i en och samma teori försökt förena den liberala idén om individernas okränkbara fri- och rättigheter med idén om att denna frihet måste begränsas för att man ska kunna skapa social rättvisa. Rothstein menar att frågan detta resonemang leder fram till är: Vad bör staten göra? Diskussionen som blir central är den om välfärdspolitiken och hur långt kollektivets ansvar för den enskilde bör sträcka sig, och vad den enskildes eget ansvar bör vara, alldeles oberoende av hur han lever upp till detta ansvar. Rothstein anser i dessa resonemang att med begreppet staten ska förstås den kollektiva politiska ordningen oberoende av nivå. Det kan således handla om kommun, landsting, nationalstaten, övernationella kollektiva organ eller några av dessa i samarbete. Parallellt med detta har implementeringsforskningen uppstått och den handlar, enligt Rothstein, om när politiken ska genomföras eller som han säger ska bli verklighet. Rothstein menar att implementeringsforskningen är intressant utifrån att den är ett försök till att besvara frågan: Vad kan staten göra? Rothstein anser att dessa två inriktningar inom statsvetenskapen uppfattas som vitt åtskilda och att kommunikationen mellan dem är så gott som obefintlig. Detta är något som Rothstein med sin bok vill förändra. Han skriver: Om man skall säga något om framtiden givetvis måste både frågan om bör och frågan om kan besvaras i analysen. Det är i ett sådant sammanhang meningslöst att diskutera vad staten bör göra, frikopplat från vad den faktiskt kan och det är högst olämpligt och oetiskt att enbart söka besvara frågan om vad staten kan göra utan att reflektera över om den också bör (sid. 15). Om vi lämnar statens roll och istället tittar på den enskildes ansvar. Då hävdar den politiska filosofen Gerald Cohen, att statens ansvar när det gäller medborgarnas välfärd bör begränsas till kompensation för de skillnader som uppstått utan att bero på individens egna val. (Rothstein, sid. 18) Ett exempel på detta är medfödda handikapp. Rothstein anser att alla kommit i kontakt med olika socialpolitiska frågor menar att denna distinktion är omöjlig att göra. Ska exempelvis den arbetslöse anses ha orsakat situationen själv genom att ha skaffat sig för dålig utbildning, eller genom att inte i tid kunnat förutse vad internationella konjunkturväxlingar skulle komma att innebära. Ska personer som drabbas av sjukdom till följd av ett utsvävande leverne behandlas annorlunda, det vill säga stå sitt kast, jämfört med dem som trots god karaktär dragit på sig någon åkomma. Cohens resonemang leder således fram till frågan om ifall vi är moraliskt ansvariga för våra preferenser eller ska dessa räknas som medfödda handikapp? Rothstein skriver att Rawls också kritiserats utifrån detta resonemang. Rawls tycker att fördelning av resurser bara kan rättfärdigas om det gynnar de sämst ställda i samhället. Han bortser då från de sociala ojämlikheter som uppstår på grund av medfödda resurser och de som uppkommer till följd av olika individers medvetet valda ambitionsnivåer. Frågan uppkommer då om hög ambitionsnivån kan ses som en medfödd resurs? I så fall ska staten kompensera de med lägre ambitionsnivå och detta skulle innebära att individerna fråntas sitt ansvar för sina egna handlingar. Hans slutliga resultat är att i princip ingen ska behöva ha individuellt prövade bidrag utan alla ska ha en skälig inkomst generellt (ibid.sid.19). I boken Välfärdens idéer skriver bokens författare Ingemar Lindberg att det finns anledning att ompröva och kritiskt granska dagens välfärdssystem. Han anser att man även måste lyfta som 15

17 fram och försvara de principer som den generella välfärdspolitiken bygger på. Många ifråga- sätter om inte våra sociala system gynnar medelklassen för mycket och att det offentliga stödet borde inriktas mer till de sämst ställda. Lindberg menar istället att barnbidrag till alla, sjukförsäkring, och pensioner för alla på hyfsat hög nivå, vård och omsorg för alla på lika villkor, avgiftsfri skola utan segregation, dagis med låg enhetlig taxa allt detta är effektivt, enligt Lindberg, jämfört med inkomstprövat stöd som styrs till de sämst ställda. Det är effek- tivt som medel för omfördelning och det innebär att man undviker byråkratisering och inträngande prövning av individers och familjers levnadsvillkor. Det är effektivt därför att man undviker höga samlade marginaleffekter och fattigdomsfällor. Framför allt är den generella välfärden effektiv för att den ger det bästa stödet till de mest utsatta grupperna (Lindberg sid.322). Lindberg anser att vi borde bygga in rätten till utbildning i socialförsäkringssystemet, kanske i form av individuella utbildningskonton. Vi borde ha ett grundskydd i socialförsäkringarna för dem som inte kunnat tjäna in de inkomstrelaterade ersättningarna och som inte har en chans att komma in på arbetsmarknaden, ett annat grundskydd än den inträngande behovsprövning som socialbidraget innebär. (ibid.sid.324) I sin bok Den fungerande demokratin redogör Putnam för sin forskning av hur demokratiska institutioner fungerar. Han har forskat på det italienska samhället utifrån de förändringar som gjordes i början av 1970-talet då ansvaret för bland annat medborgarnas hälsovård och trygghet överfördes från centralregeringen till valda regionala organ. Det är tyngden i det civila samhället och dess medborgaranda som avgör hur väl demokratin fungerar konstaterar Putnam. I boken beskriver han hur det sociala engagemanget, kunskap och kännedom av varandra påverkar den demokratiska processen. Människors sociala nätverk har stor betydelse för deras möjligheter både i det privata och det offentliga livet. Högst upp på skalan för medborgerlighet är regionen Emilia-Romagna. Där finns en ovanlig koncentration av samhällssolidaritet och medborgare med en välutvecklad samhällsanda. Kollektiva insatser underlättas, även myndigheternas, av normer och nätverk av det medborgliga engagemanget. Vissa regioner har mängder av körer och fotbollslag och fågelskådarklubbar och Rotaryföreningar. De flesta invånarna i de regionerna läser ivrigt vad dagstidningarna skriver om samhälls angelägenheter. De är engagerade i offentliga frågor, inte i en personinriktad politik eller i beskyddar-klientpolitik. De litar på att andra handlar ärligt och lyder lagen. Ledarna i dessa regioner är relativt hederliga. De tror på folkstyre och är inställda på att kompromissa med sina politiska motståndare. Både medborgare och ledare anser jämlikhet är något naturligt. De sociala och politiska nätverken är organiserade horisontellt, inte vertikalt. Samhället värdesätter solidaritet, medborgerligt engagemang, samarbete och hederlighet. (Putnam 1996 sid.140) Putnam visar på att de områden som historiskt har haft och fortfarande har ett stort engagemang i olika former av föreningar, samhällssolidaritet och en stark medborgerlig mobilisering, även idag har den starkaste medborgarandan. Ett samhälle där man hjälper varandra utifrån kunskap om varandra, med visshet om tjänster och gentjänster. I andra regioner påvisar han samhällen där den offentliga verksamheten är organiserade vertikalt och den enskilde medborgarens synpunkt är att samhällsangelägenheter är någon annans affär, det är politikernas, inte medborgarens sak. Få människor deltar i den allmänna debatten 16

18 och få tillfällen ges att delta. Det politiska engagemanget styrs av det personliga behovet och beroendet, inte i något kollektivt syfte. Putnam beskriver hur det sociala förtroendet växer fram genom normer för ömsesidighet och ett nätverk av medborgerligt engagemang. Det viktigaste är ömsesidighet. Det finns två olika slag av ömsesidighet balanserad eller generaliserad. Balanserad ömsesidighet råder när man samtidigt byter tjänster eller varor av samma värde. Generaliserad ömsesidighet handlar om ett fortlöpande bytesförhållande, där det kan stundtals vara ensidigt men det finns ömsesidiga förväntningar om någon tjänst eller någon vara i gengäld i framtiden. Vi menar att för att man ska kunna finna ömsedigheten och nyttan utav den måste man ha något som är eftertraktat. Det kan vara exempelvis min kunskap, mina kontakter, mina pengar eller som ofta min grannes släpkärra. Vår uppfattning är att för långvarigt fattiga blir ömsesidigheten svår att uppnå och till slut upphör den eftersom dina resurser är begränsade. Zygmunt Bauman inleder sin bok med att vi vet att de fattiga alltid kommer att finnas ibland oss vad vi däremot inte talar om är hur och varför de fattiga tvingas vara fattiga och betraktas som fattiga. Vidare skriver han om hur de tvingas och hur de betraktas i hög grad är beroende av hur vi alla vanliga människor, varken rika eller fattiga, lever våra liv. Han menar att det är viktigt att vi i bilden av de fattiga investerar våra dolda farhågor och rädslor, och att om vi tittar närmare på hur vi gör detta, kan säga oss viktiga saker om vår egen situation. Han utgår från arbetsetiken, hur man vid industrialiseringen ville kunna locka de fattiga till fast arbete, utrota fattigdomen och säkra social fred. Hur detta fostrade och disciplinerade människorna och hur vi sedan från att ha varit ett samhälle av producenter har övergått till att bli ett samhälle av konsumenter. Han beskriver att i strävan att reducera antalet fattiga på 1800-talet, lyftes det goda i att ha en arbetslön upp och man sänkte berättigandet för de människor som tvingades att uppbära understöd. Förhoppningen var att ju mer livet för de sysslolösa, fattiga försämrades, desto mer motiverades även de med låg inkomst att vara kvar i fabriksarbete. Arbetets estetiska värde, skriver Bauman, har liksom frihet att välja och att förflytta sig blivit en mäktig stratifierande faktor i konsumtionssamhället. Det handlar inte längre om att begränsa arbetet för att lämna utrymme till fritid utan om att själva arbetet har blivit upphöjt till det högsta och mest tillfredställande nöjet. Ett nöjsamt arbete är ett högt åtråvärt privilegium och upptagen av utmaningarna i arbetet, finns det många som arbetar utan fast arbetstid både dag och natt, helg som vardag. Detta sätt att arbeta återfinns inte idag bland slavarna utan bland den lyckosamma och framgångsrika eliten. Ett arbete som livets mening är en källa till stolthet, självkänsla och respekt. Full sysselsättning har varit och är både en skyldighet och en rättighet anser Bauman. Att skylla de fattigas situation på att de är lata och inte vill arbeta blev en otillräcklig förklaring när många arbetade men trots det var fattiga. Under större delen av människans historia har fattigdomens tillstånd inneburit en direkt fara för den fysiska överlevnaden, ett hot att dö i hunger, obehandlad sjukdom eller att sakna tak över huvudet. Så är det fortfarande i stora delar av världen. För oss där tillståndet för de fattiga höjs över rena överlevnadens nivå betyder fattigdom alltid undernäring, otillräckligt skydd mot klimatets växlingar, allt i förhållande till vad ett givet samhälle uppfattar som den rätta standarden för näring, kläder och bostad. Fattigdom idag betyder att vara utestängd från ett normalt liv och att inte hålla måttet. Detta leder i sin tur till minskad självaktning och till känslor av skam och skuld. Fattigdom betyder enligt Bauman att vara avskuren från allt som i ett givet samhälle uppfattas som ett lyckligt 17

19 liv. Detta framkallar förbittring och vrede, som utlöser våldshandlingar och självförakt eller bådadera. Att leva normalt eller ha ett bra liv innebär i ett konsumtionssamhälle att kunna konsumera. Att vara fattig i ett konsumtionssamhälle innebär då främst att man blir socialt definierade, och självdefinierade, som otillräckliga konsumenter. Otillräcklighet i konsumtion leder tillen social degradering och inre exil. Bauman menar, med andra forskares studier som grund, att detta är skälet till att arbetslösa med oändligt mycket fritid i många fall är oförmögna att använda den och att de istället känner sig uttråkade och lätt deprimerade. Bauman använder i sin bok benämningen underklassen. Han menar termen arbetarklass tillhör en föreställning om ett samhälle där de bättre och de sämre ställdas uppgifter i samhället är komplementära och där arbetaren bidrar med sin arbetskraft och får belöning därefter. Termen lägre klass tillhör föreställningen om att det finns en rörlighet mellan klasserna men att man kan klättra och att positionerna är tillfälliga och temporära. Underklass menar han dock tillhör föreställningen om ett samhälle som inte är allomfattande utan som är mindre än summan av sina delar. Underklassen blir över och de har varken möjlighet eller behov av återinträde. Bauman citerar Herbert J Gans: Denna beteendedefinition betecknar fattiga människor som hoppar av från skolan, som inte arbetar och, om de är unga kvinnor, har barn utan att vara gifta och lever på understöd. Denna underklass omfattar också hemlösa, tiggare, fattiga alkoholister och knarkare samt gatubrottslingar. Eftersom termen är flexibel förs även fattiga människor som lever i i projekt, illegala invandare och medlemmar av tonårsgäng till underklassen. I själva verket är det just definitionens flexibilitet som gör att den kan användas för stigmatisering av fattiga människor oavsett hur de faktiskt beter sig. En ytterligt heterogen och extremt brokig samling människor som enligt Bauman kan placeras i samma grupp eftersom de ses som totalt onyttiga i samhället och han menar att andra människor ser att de själva får det bättre om dessa människor inte finns i närheten. Man bör dock skilja på fattigdomsfrågan och underklassproblemet, säger Bauman, då bara en del av de officiellt fattiga ingår i underklassen. Därtill finns de som bara är fattiga och dessa norm aliseras lite, ses som tillfälligt olyckliga, till skillnad mot underklassen som genom sina felaktiga val, av samhället, menar Bauman, ses som onormala och placeras utanför samhället till dess de väljer att göra de val som skulle återföra dem till samhället. 2.2 Vem är rik? Vi har på olika sätt beskrivit och definierat fattigdom. Det är alltid av intresse att titta på motsatsen. Det ger också en jämförelse. Vi har mycket begränsat satt oss in i frågan om vem som är rik men vi vill ändå visa ett perspektiv på frågan genom att redovisa lite av SCB:s statistik. Självklart är det svårt att säga vem som är höginkomsttagare men i Sverige deklarerade personer en inkomst (även kapitalinkomsterna inkluderade) på mer än en miljon kronor år Flertalet av dessa var män. Om man tittar på dem som har en förvärvsinkomst över två miljoner kronor år 2002 är 93 % män. Den högsta inkomsten för en kvinna var 73 miljoner kronor och motsvarande siffra för mannen var 400 miljoner kronor. 18

20 Ett annat sätt är att titta på de 10 % som tjänar mest i Sverige och för att placera sig bland dessa måste man ha en årsinkomst år 2002 på kr. Den procent som tjänar mest hade minst kr/år under år (SCB,Välfärd Nr 1:2004) 3 Skadestånd 3.1 Historia, utveckling och syfte Skadeståndet har sin grund i boten (Försäkringsjuridik -grunder i avtalsrätt, konsumenträtt, skadeståndsrätt och konfliktlösning sid. 86). Den som förorsakade någon annan en skada blev på tingen skyldig att betala en bot till den förfördelade. Risken att tvingas betala en bot (skadestånd) skulle motivera aktsamhet. Skadeståndet hade således primärt en preventiv funktion. Allt eftersom tiden gick och vi fick ett penningsystem började boten också bli reparativ, det vill säga, den skulle ge den drabbade ekonomisk kompensation för det inträffade. Idag dominerar skadeståndets reparativa funktion även om många skadevållare döms att betala skadestånd till den som drabbats av skada. Detta gäller inte bara enskilda brott vilket kanske är det första man tänker på utan speciellt viktigt är det för exempelvis företag som kan bli skadeståndsskyldiga till stora konsumentgrupper om de drabbas av skador efter att skadats av läkemedel, ätit produkter som garanterats fria från nötter, gluten, med mera. Även utsläpp och skadlig hantering av miljöfarligt avfall förväntas minska när risken att få betala skadestånd föreligger. Den skadeståndsrättsliga lagstiftningen har förändrats successivt och löpande överklagas domar till Högsta Domstolen vilket innebär att HD:s avgöranden blir prejudicerande och praxis förändras således hela tiden. För närvarande sker en jämförelse med övriga länder inom EU och det förväntas en förändring mot gemensamma regler i framtiden. 3.2 Skadeståndslagen 1972:207 2 kap 1 och lyder: Var och en som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person- eller sakskada skall ersätta skadan, såvida icke annat följer av denna lag. Begreppet skada delas in i två huvudgrupper, ekonomisk och ideell skada. Ekonomisk skada innebär ekonomisk förlust av något slag. Ideell skada är en skada som innebär lidande, obehag, lyte och men med mera. Skadeståndslagen behandlar skadestånd vid personskador, sakskador och förmögenhetsskador. I texten som följer kommer vi endast att beröra skadestånd till följd av personskada. Skadeståndslagen är uppdaterad vid flera tillfällen, senast 1 januari 2002 och även dessa förändringarna kommer till viss del redovisas längre fram i texten. 19

21 Följande lagar är exempel på när man som drabbad kan ha rätt till ersättning enligt Skadeståndslagen. Trafikskador: skador som sker i trafiken regleras av Trafikskadelagen 1975:1410. Ansvarsskador: Om man skadas till följd av att någon är oaktsam, exempelvis någon halkar då det inte är skottat eller sandat, någon tappar ner en blomkruka från balkongräcket då regleras det av Skadeståndslagen 1972:207. Arbetsskador: Om man skadas till följd av skadlig inverkan eller olycksfall/färdolycksfall på arbetsplatsen regleras det av Lag om Arbetsskadeförsäkring 1976:380. Produktansvarsskador: Om man tillverkar och säljer en produkt har man ett produktansvar för de skador produkten vållar, exempelvis innehåller kexen jordnötter trots att det inte står på förpackningen så regleras det av Produktansvarslagen 1992:18 Patientskador: Om man felbehandlas som patient regleras det av Patientskadelagen 1996:799 Brottsskador: Om man utsätts för en brottslig gärning regleras det av Brottsskadelagen 1978:413 Några andra fall när skadeståndslagen finns som grund är Lagen om det statliga personskadeskyddet som gäller för värnpliktiga, de som gör vapenfri tjänst eller som sitter i fängelse. Skador vid järnvägs och lufttrafik, elektrisk ström samt skador enligt Miljöbalken kan också ersättas enligt samma principer. 3.3 Ersättningsposter vid personskador Skadeståndslagens syfte är att sätta den skadade i samma ekonomiska situation som om skadan inte hade hänt och ersättningen vid personskada kan delas in i två delar: - Ekonomisk skada som följdskada till personskada - Ideell skada 3.4 Ekonomisk skada Den ekonomiska skadan ska styrkas av den skadelidande och vanligtvis är detta skillnaden mellan lön och de samordningsförmåner den skadade erhåller. Samordningsförmåner i detta sammanhang är sjukpenning, sjukersättning från arbetsmarknadsförsäkringar, pension med mera. Ekonomisk skada i detta sammanhang kan också vara kostnaderna för ersättning för avbytare om den skadade är lantbrukare, anlitande av vikarie i butik, kiosk eller liknande. Varje situation bedöms individuellt beroende på skadornas omfattning, den skadades personliga situation och vilka lösningar som är möjliga utifrån detta. 20

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt NFT 1/2006 för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden av Kristina Strandberg och Johanna Turunen Kristina Strandberg

Läs mer

Ordlista till hemsidan 4-ärende: Även om det inte är ett så kallat obligatoriskt ärende (se förklaring längre fram i ordlistan) har du som skadats i

Ordlista till hemsidan 4-ärende: Även om det inte är ett så kallat obligatoriskt ärende (se förklaring längre fram i ordlistan) har du som skadats i Ordlista till hemsidan 4-ärende: Även om det inte är ett så kallat obligatoriskt ärende (se förklaring längre fram i ordlistan) har du som skadats i en trafikolycka alltid rätt att få ditt ärende prövat

Läs mer

Studenters rätt till socialbidrag

Studenters rätt till socialbidrag Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Statsvetenskap 1 2005-04-26 Studenters rätt till socialbidrag Paulina Bumbul Jonas Gummesson Rebecka Johansson Henrik Skagervik Innehållsförteckning SYFTE...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 november 2012 T 950-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist ML Samma adress MOTPART

Läs mer

Försäkringskassans personskadeskydd för arbetslösa Försäkringsinformation från Kammakollegiet till Försäkringskassan

Försäkringskassans personskadeskydd för arbetslösa Försäkringsinformation från Kammakollegiet till Försäkringskassan Försäkringskassans personskadeskydd för arbetslösa Försäkringsinformation från Kammakollegiet till Försäkringskassan Vi har inte möjlighet att besöka er alla Vi ber er istället se på ett kort bildspel

Läs mer

2009-04. Om du blir skadad på jobbet

2009-04. Om du blir skadad på jobbet 2 2009-04 Om du blir skadad på jobbet Om du blir skadad på jobbet Ingen ska behöva bli skadad av att jobba! Det förebyggande arbetsmiljöarbetet är en viktig facklig arbetsuppgift. Ändå skadas människor

Läs mer

I ett yttrande den 15 november 2010 anförde nämnden bl.a. följande.

I ett yttrande den 15 november 2010 anförde nämnden bl.a. följande. TRAFIKSKADENÄMNDEN Cirkulärreferat 1-2011 Fråga om kvittning vid beräkning av pensionsförlust Det har ansetts att det inte är rimligt att ett överskott i fråga om tjänstepension får kvittas mot förlust

Läs mer

Ersättning för särskilda olägenheter vad har hänt?

Ersättning för särskilda olägenheter vad har hänt? Ersättning för särskilda olägenheter NFT vad 3/2008 har hänt? Ersättning för särskilda olägenheter vad har hänt? En genomgång av Trafikskadenämndens praxis Marie Svendenius marie.svendenius@tsn.tff.se

Läs mer

Om du blir skadad på jobbet

Om du blir skadad på jobbet Om du blir skadad på jobbet 2013 Om du blir skadad på jobbet Ingen ska behöva bli skadad av att jobba! Det förebyggande arbetsmiljöarbetet är en viktig facklig arbetsuppgift. Ändå skadas människor på

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada PSA Maj 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Värt att veta om Läkemedelsförsäkringen

Värt att veta om Läkemedelsförsäkringen Värt att veta om Läkemedelsförsäkringen LÄKEMEDELSFÖRSÄKRINGEN Läkemedelsindustrin i Sverige har samlats i ett gemensamt bolag LFF Service AB. Detta bolag äger i sin tur Svenska Läkemedelsförsäkringen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx Ombud: Advokat Carl-Johan Vahlén och jur.kand. Jens-Victor Palm LEGIO Advokatfirma AB Box 5779

Läs mer

Värt att veta om Läkemedelsförsäkringen

Värt att veta om Läkemedelsförsäkringen Värt att veta om Läkemedelsförsäkringen 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Hur uppstår läkemedelsskador?.............................3 1.1 Biverkningar...............................................3 2.Vilken hjälp

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB SÄRSKILDA VILLKOR VÅRDVERKSAMHET - TILLÄGG N53:1 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll 7.2 Vårdverksamhet - tillägg 7.2.1 Ansvarsförsäkring Övriga skadehändelser

Läs mer

Ersättning till trafikskadade: Hur bestäms inkomstunderlaget?

Ersättning till trafikskadade: Hur bestäms inkomstunderlaget? NFT 3/2005 Ersättning till trafikskadade: Hur bestäms inkomstunderlaget? av Marie Svendenius Marie Svendenius marie.svendenius@tsn.tff.se Varje år skadas över 55 000 människor i trafiken, en del så svårt

Läs mer

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA Maj 2008 1 Din trygghet om något händer - Avtal om ersättning vid personskada (PSA) Du omfattas av ett avtal via jobbet. Avtalet är ett komplement till den ersättning

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2013 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA

Om ersättning vid arbetsskada TFA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada TFA April 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Trafikskadenämnden V ERKSAMHETEN. Box 24048 104 50 Stockholm Tel 08-522 787 00 Fax 08-22 87 31 E-post info@tsn.tff.se www.trafikskadenamnden.

Trafikskadenämnden V ERKSAMHETEN. Box 24048 104 50 Stockholm Tel 08-522 787 00 Fax 08-22 87 31 E-post info@tsn.tff.se www.trafikskadenamnden. Trafikskadenämnden V ERKSAMHETEN 2008 Box 24048 04 50 Stockholm Tel 08522 787 00 Fax 0822 87 3 Epost info@tsn.tff.se www.trafikskadenamnden.se TRAFIKSKADENÄMNDEN Verksamheten 2008 Inledning E rsättning

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2012 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Utgiven i november 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna.

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 7/2013 Juni 2013 Ändringar i socialtjänstlagen den 1 juli 2013 som gäller ekonomiskt bistånd Från och

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

TFA om ersättning vid arbetsskada

TFA om ersättning vid arbetsskada TFA om ersättning vid arbetsskada UTGIVEN I FEBRUARI 2004 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA Inkomstförlust 4 Vid olycksfall i arbetet 4 Vid arbetssjukdom 4 Vid färdolycksfall 4 Kostnader 5 Karensbelopp

Läs mer

Område 4: Inkomst och Arbete

Område 4: Inkomst och Arbete Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för

Läs mer

Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige

Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige OR Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige Varför arbetar vi mot barnfattigdom i Sverige? Enligt artikel 27 i Barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Rädda Barnen har velat

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Särskilt personskadeskydd. Försäkringsvillkor, 1 juli 2011

Särskilt personskadeskydd. Försäkringsvillkor, 1 juli 2011 Särskilt personskadeskydd Försäkringsvillkor, 1 juli 2011 Terms and Conditions of Insurance, 1 January 2011 Innehåll 1. Avtalsformer... 3 1.1 Samlingsförsäkring... 3 1.2 Enskild försäkring... 3 1.3 Vilka

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag Lättläst Försörjningsstöd Socialbidrag Vad är försörjningsstöd? Försörjningsstöd är pengar som kommunen kan ge till människor som inte själva kan betala sina räkningar eller köpa mat och kläder och annat

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2014 T 3075-12 KLAGANDE RH Ombud: Advokat MB MOTPART IF Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Försäkra. Omfattningen av skadeförsäkringar

Försäkra. Omfattningen av skadeförsäkringar Försäkra SAMMANFATTNING Det förekommer att konsumenterna har ett felaktigt eller dåligt försäkringsskydd, antingen i form av för mycket eller för lite skydd. De flesta konsumenter uppger också att de tycker

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB VILLKOR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING N30:2 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll sid Kollektiv Olycksfallsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för 3 2 När försäkringen

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

En kortfattad sammanställning över vilka försäkringar du har som anställd i Försvarsmakten

En kortfattad sammanställning över vilka försäkringar du har som anställd i Försvarsmakten Sida 1 (5) En kortfattad sammanställning över vilka försäkringar du har som anställd i Försvarsmakten Detta är kort sammanställning över de försäkringar som gäller. I många av försäkringarna finns det

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Personskador för gymnasieelev i arbetsplatsförlagd utbildning. Försäkringsinformation från Kammarkollegiet till gymnasieskolan

Personskador för gymnasieelev i arbetsplatsförlagd utbildning. Försäkringsinformation från Kammarkollegiet till gymnasieskolan Personskador för gymnasieelev i arbetsplatsförlagd utbildning Försäkringsinformation från Kammarkollegiet till gymnasieskolan Vi har inte möjlighet att besöka er alla Vi ber er istället se på ett kort

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Är skaderegleringen för nackskadade rättssäker?

Är skaderegleringen för nackskadade rättssäker? Är skaderegleringen för nackskadade rättssäker? Enkäten är framtagen av: i samarbete med: Nackskadeförbundet Trigger-Punkt Whiplashinfo SVT Uppdrag granskning 2014-05-09 Hej! Personskadeförbundet RTP,

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN OM DU SKADAS I VÅRDEN Om du drabbas av en skada i vården kan du ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Alla Sveriges landsting och regioner

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se claes.sonnerby@regeringskansliet.se huvudsekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vad har svenska regeringen sagt till oss

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Äldres behov av ekonomiskt bistånd

Äldres behov av ekonomiskt bistånd Äldres behov av ekonomiskt bistånd Äldres behov av ekonomiskt bistånd MEDDELANDE NR 2004: 6 2 ÄLDRES BEHOV AV EKONOMISKT BISTÅND Titel Författare Äldres behov av ekonomiskt bistånd Maj Karlsson Fotografier

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Försörjningsstöd Socialbidrag

Försörjningsstöd Socialbidrag Försörjningsstöd Socialbidrag Vem har rätt till försörjningsstöd? Alla som vistas i kommunen har rätt till försörjningsstöd, om de själva inte kan försörja sig eller tillgodose sina behov på annat sätt.

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Personskadeförsäkring för studenter. Försäkringsvillkor 2010-10-14

Personskadeförsäkring för studenter. Försäkringsvillkor 2010-10-14 Personskadeförsäkring för studenter Försäkringsvillkor 2010-10-14 Sid 2 (9) Utdrag ur Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. Allmänna bestämmelser Försäkring för personskada 11a Högskolor med staten som

Läs mer

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd Om du inte själv kan försörja dig och din familj kan du ansöka om försörjningsstöd. Försörjningsstöd Försörjningsstöd (ofta kallat socialbidrag)

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

Elevs skadegörelse skolans möjlighet att kräva ersättning analys

Elevs skadegörelse skolans möjlighet att kräva ersättning analys Page 1 of 5 JP Skolnet Elevs skadegörelse skolans möjlighet att kräva ersättning analys Senast ändrad: 2007-01-17 Utgivare: JP Infonet Vilka regler gäller för en skolas möjlighet att få ersättning för

Läs mer

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Särskilt personskadeskydd

Särskilt personskadeskydd Särskilt personskadeskydd Försäkringsvillkor 2003-07-01 INNEHÅLL Sid. A. AVTALSFORMER 3 A.1 Samlingsförsäkring 3 A.2 Enskild försäkring 3 A.3 Vilka personer kan försäkras? 3 B. OMFATTNING I TID OCH RUM

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 januari 2012 T 2806-09 KLAGANDE Firefly AB, 556108-6892 Box 92201 120 09 Stockholm Ombud: Advokat R-ML MOTPART Försäkringsaktiebolaget

Läs mer

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Olle Lundberg, professor Eskilstuna 2013-05-31 Abraham Bäck 1713-1795 - många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Villkor 2012-06-01 SVEDEA GRUNDVILLKOR FÖR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING GRK90:1

Villkor 2012-06-01 SVEDEA GRUNDVILLKOR FÖR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING GRK90:1 Villkor 2012-06-01 SVEDEA GRUNDVILLKOR FÖR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING GRK90:1 Innehållsförteckning 1 Vem försäkringen gäller för 3 2 När försäkringen gäller 3 6 Vad försäkringen gäller för 3 7 Undantag

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2015-09-09 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2015/58-001 Arbets- och företagsnämnden Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden beslutar att anta riktlinjer för ekonomiskt

Läs mer

Allmänt ansvar. - för God Man och Förvaltare. Allmänt försäkringsvillkor

Allmänt ansvar. - för God Man och Förvaltare. Allmänt försäkringsvillkor Allmänt ansvar - för God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (7) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 december 2004 T 471-04 KLAGANDE 1. SJ 2. AJ 3. NJ 4. LJ Ombud för samtliga: advokaten MB MOTPART BT Ombud: jur. lic. SA SAKEN Skadestånd

Läs mer

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Den fria rörligheten (Dir. 2004/38/EG) EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i en annan

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer