I ett yttrande den 15 november 2010 anförde nämnden bl.a. följande.

Transkript

1 TRAFIKSKADENÄMNDEN Cirkulärreferat Fråga om kvittning vid beräkning av pensionsförlust Det har ansetts att det inte är rimligt att ett överskott i fråga om tjänstepension får kvittas mot förlust av allmän pension. I ett yttrande den 15 november 2010 anförde nämnden bl.a. följande. Pensionsförlust MH kommer att få vidkännas pensionsförluster till följd av trafikskadan. Bolaget har beräknat dessa förluster i nämndpromemorian. Förlusten av allmän pension har beräknats till kr om året. I fråga om tjänstepension har det vid beräkningen i stället uppkommit ett överskott. Nämnden har, i och för sig, inget att invända mot bolagets beräkningar i dessa delar. Den invändning som nämnden har gäller den beräkning av pensionsförlusterna som bolaget har gjort på sid. 33 i nämndpromemorian, där också bolaget argumenterar för sin ståndpunkt. Bolaget anser sålunda att pensionsförlusten ska beräknas enligt den s.k. differensmetoden, vilket innebär bl.a. att ett överskott i fråga om tjänstepension får kvittas mot förlusten av allmän pension. Nämndens överväganden. De beräkningsmodeller som nämnden tillämpar i fråga om förlust av allmän pension och förlust av tjänstepension är schablonberäkningar. Att nämnden har valt att tillämpa sådana beräkningar beror på att det är svårt för att inte säga omöjligt - att göra exakta beräkningar i fråga om förmåner som oftast ligger långt fram i tiden. Det beror också på att systemen är komplexa. Det ligger i sakens natur att sådana beräkningar inte är exakta. Allmän pension och tjänstepension ger arbetstagaren pension från helt skilda system. Exempelvis bygger beräkningsmodellen för tjänstepension på bl. a. antaganden dels att tjänstepensionen uppgår till vissa bestämda procentsatser (13 % för inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp, 68 % på inkomster mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp och 35,5 % på inkomster mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp), dels att pensionen tas ut livsvarigt. Reglerna om tjänstepension ger möjlighet för en arbetstagare att genom egna val av försäkringsform, förvaltning och uttagstid förfoga över försäkringen. Mot nu angiven bakgrund är det inte rimligt att kvittning sker på det sätt som bolaget föreslår. Sammanfattningsvis bör MH få ersättning för förlust av allmän pension med kr om året. Detta belopp bör han få från 65 år och livsvarigt. Någon förlust av tjänstepension får han inte vidkännas. (dnr ) Karlavägen 108 Box info@tsn.tff.se

2 TRAFIKSKADENÄMNDEN Cirkulärreferat Fråga om omprövning enligt 5 kap 5 skadeståndslagen När väsentlighetskriteriet är uppfyllt för visst år har det ansetts att rätt till omprövning enligt 5 kap 5 skadeståndslagen föreligger för det året och följande år. I ett yttrande den 1 december 2010 anförde nämnden bl.a. följande. KIÅ har begärt att frågan om ersättning för inkomstförlust ska omprövas enligt 5 kap 5 skadeståndslagen under åberopande av att arbetsskadelivräntan inte täcker inkomster som överstiger 7,5 basbelopp, vilket medför att han inte längre är kompenserad för sin inkomstförlust. Bolaget å sin sida har uppfattningen att rätt till omprövning inte föreligger. Bolaget gör gällande att rätten till omprövning uppstår om de faktiska inkomsterna motsvarar eller understiger 90 procent av inkomstunderlaget som oskadad samt att det då enbart gäller de år detta är uppfyllt. I KIÅs fall gäller detta enbart för inkomståret Övriga år överstiger de faktiska inkomsterna 90 procent av inkomstunderlaget som oskadad, vilket gör att bolaget anser att väsentlighetsrekvisitet inte är uppfyllt. Därtill anser bolaget att ett beståenderekvisit ska vara uppfyllt. Bolaget har i nämndpromemorian redogjort för KIÅs inkomstförhållanden efter olyckan. I promemorian har också redogjorts för övriga omständigheter av betydelse för prövningen. Nämnden gör följande bedömning Frågan om ersättning för inkomstförlust kan omprövas om de förhållanden som legat till grund för ersättningens bestämmande har ändrats väsentligt (5 kap 5 skadeståndslagen). Av rättsfallet NJA 2008 s 1217 I framgår att en rimlig utgångspunkt kan vara att en väsentlig ändring och därmed rätt till omprövning får anses föreligga om förhållandena sedan ersättningen bestämdes förändrats så att samordningsförmånerna jämte i förekommande fall kvarstående inkomst och beviljad livränta understiger 90 procent av den skadelidandes inkomstunderlag. För KIÅ som är beviljad arbetsskadelivränta på grund av arbetsbyte uppgick skillnaden mellan inkomstunderlaget och de faktiska inkomsterna år 1999 till kr, vilket innebär att de faktiska inkomsterna motsvarade 89,41 procent av inkomstunderlaget. För åren motsvarade de faktiska inkomsterna mellan ,12 procent av inkomstunderlaget. Att den skadelidandes faktiska inkomster understiger 90 procent av inkomstunderlaget för ett år är enligt nämndens bedömning tillräckligt för rätt till omprövning från och med det året. Nämnden anser således att KIÅ har rätt till omprövning från och med (Anm: Inkomstförlust från och med 1999 med undantag för 2004 då någon inkomstförlust inte uppstod.) (dnr ) Karlavägen 108 Box info@tsn.tff.se

3 Cirkulärreferat Fråga om ersättning för inkomstförlust till en skadelidande som skadade sig allvarligt som 18-åring (s.k. ungdomsskada) eftergymnasial utbildning En 18-åring skadade sig allvarligt i en trafikolycka i juli Hon ådrog sig en hjärnskada med talsvårigheter och epilepsi. Invaliditetsgraden har bestämts till 80 procent. Det har ansetts att hennes inkomstförluster bör beräknas utifrån Statistiska Centralbyråns (SCB) uppgifter om medianlön för den heltidsarbetande befolkningen på arbetsmarknaden som har eftergymnasial utbildning. I ett yttrande den 24 februari 2011 anförde nämnden bl.a. följande. Inkomstförlust JA har uppfattningen att hon skulle ha utbildat sig till jurist om hon inte hade skadats i trafikolyckan och att hon skulle ha varit klar med studierna i juni Hon har vidare uppfattningen att hon skulle ha blivit advokat under Bolaget har ansett att det inte är osannolikt att JA skulle ha studerat till jurist om hon inte hade skadats i trafikolyckan. Däremot har bolaget uppfattningen att det är tveksamt om hon skulle ha antagits till juristlinjen direkt efter gymnasiet. För den nu aktuella prövningsperioden (dvs. till och med 2010) har bolaget inte föreslagit någon ersättning för inkomstförlust. Av utredningen i ärendet framgår bl.a. följande. JA skadade sig i en trafikolycka på sommarlovet efter andra året på gymnasiet. Hon var då 18 år och studerade på samhällsvetenskapsprogrammet med juridisk inriktning. Före olyckan hade hon fått betyget MVG på fem kurser och betyget VG på åtta kurser. Efter olyckan studerade hon på den allmänna linjen för hjärnskadade på Ädelfors högskola. Hon var helt sjukskriven under perioden juli 2003 juni Därefter var hon beviljad hel aktivitetsersättning och arbetsskadelivränta till och med juni Universitetslektor SB har i intyg den 23 juni 2009 skrivit bl.a. följande. JA hade ambitionen att bli advokat. Hon var en av de duktigaste eleverna i klassen. Hon skulle på ett utmärkt sätt klara av juridiska studier på universitetet. Den målmedvetenhet som hon visade skulle med all säkerhet leda henne till målet att arbeta i advokatyrket. Nämnden gör följande bedömning. När det gäller barn som har skadat sig allvarligt i en trafikolycka har nämnden i cirkulärreferat bl.a. uttalat följande. När ett barn skadas allvarligt är det inte möjligt att avgöra vilken utbildning eller vilket yrke det skulle kunna ha om det inte hade skadats. Enligt nämndens mening är det i sådana fall rimligt att utgå från att barnet, om det inte hade skadats, skulle kunna ha en arbetsinkomst som svarar mot medianlönen för den heltidsarbetande befolkningen på arbetsmarknaden, dvs. den som inkluderar både de som endast har gymnasial utbildning och de Karlavägen 108 Box info@trafikskadenamnden.se

4 som har eftergymnasial utbildning. Ersättning för inkomstförlust bör beräknas utifrån en s.k. trappstegsmodell med intervallerna år, år, år och från och med 30 år. Som framgår av cirkulärreferat vill nämnden komma bort från synsättet att ersättning, när barn skadats i trafiken, ska bedömas utifrån yrkesval i barnets närmaste omgivning och i stället göra en mer schablonartad bedömning av barns framtida yrkesval. Detta innebär dock inte att alla barn och ungdomar ska, såsom anges i cirkulärreferatet, antas få en inkomst som svarar mot medianlönen för den heltidsarbetande befolkningen på arbetsmarknaden, dvs. den som inkluderar både de som endast har gymnasial utbildning och de som har eftergymnasial utbildning. I den statistik, som tillämpades i cirkulärreferatet, SCB:s statistik för den heltidsarbetande befolkningen, Lönestatistik 2008, finns, förutom den använda medianlönen, två andra nivåer av medianlöner för den heltidsarbetande befolkningen. Dessa är medianlönen för de med eftergymnasial respektive icke eftergymnasial utbildning. Nämnden anser att det bör vara möjligt att i ett enskilt ärende välja en av dessa tre medianlöner utan att härigenom frångå principen om ett mer schabloniserat inkomstunderlag. JA skadade sig allvarligt i en trafikolycka när hon var 18 år. När olyckan inträffade gick hon andra året på samhällsvetenskapsprogrammet med juridisk inriktning. Hon hade således endast ett år kvar på gymnasiet. SB har intygat att JA var en av de duktigaste i klassen och att hon på ett utmärkt sätt skulle klara av juridiska studier på universitetet. Mot denna bakgrund talar mycket för att JA före olyckan varit inriktad på en juridisk yrkesbana. Även med beaktande av hennes tidigare betyg och SBs intyg finner dock nämnden att hon inte förmått göra sannolikt att hon skulle att antagits till specifikt juristutbildningen på universitetet eller blivit just advokat om hon inte hade skadats i trafikolyckan. Däremot anser nämnden med beaktande av den av JA åberopade bevisningen att hon har gjort sannolikt att hon skulle ha studerat på högskola. Nämnden finner därför att hennes inkomstunderlag bör fastställas enligt den ovannämnda schablonen utifrån ovan nämnd statistik avseende medianlönen för den heltidsarbetande befolkningen som har eftergymnasial utbildning. Nämnden anser således att JA som oskadad skulle ha börjat arbeta i augusti 2007, dvs. efter tre års högskolestudier. Hennes inkomstunderlag bör därför enligt nämnden beräknas utifrån SCB:s uppgifter om 2008 års och 2009 års medianlön för den heltidsarbetande befolkningen på arbetsmarknaden som har eftergymnasial utbildning. (dnr ) 3 2

5 Cirkulärreferat Fråga om ersättning för inkomstförlust till en skadelidande som skadade sig allvarligt som 17-åring (s.k. ungdomsskada) icke eftergymnasial utbildning En 17-åring skadade sig i en trafikolycka i april Han ådrog sig bl.a. en hjärnskada. Invaliditetsgraden har bestämts till 22 procent. Det har ansetts att hans inkomstförluster bör beräknas utifrån Statistiska Centralbyråns (SCB) uppgifter om medianlön för den heltidsarbetande befolkningen på arbetsmarknaden som inte har eftergymnasial utbildning. I ett yttrande den 17 januari 2011 anförde nämnden bl.a. följande. Inkomstförlust SN har, som det får förstås, uppfattningen att han som oskadad skulle ha arbetat som datatekniker och tjänat kr kr per månad. Bolaget har uppfattningen att SNs inkomstförlust skäligen bör beräknas till kr per år från och med juni Av utredningen i ärendet framgår bl.a. följande. När skoterolyckan inträffade var SN 17 år och gick första året på gymnasiet. Han studerade treårig teknisk linje med datainriktning. När han slutade gymnasiet hade han icke godkänt i flera ämnen. När han före olyckan slutade grundskolan hade han inte nått målen för slutbetyg i fyra ämnen (engelska, idrott och hälsa, fysik och teknik). Efter gymnasiet var han beviljad hel aktivitetsersättning januari 2004 juni 2005 med diagnos resttillstånd efter hjärnskada. Under hösten 2005 studerade han på Komvux och arbetade i en affär med lönebidrag. Därefter var han arbetssökande. Under perioden augusti 2007 september 2011 är han beviljad aktivitetsstöd då han deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Inom detta program har han dels genomgått en arbetspsykologisk utredning som visade att han har inlärningssvårigheter, dels arbetstränat på en förskola. Bolagets medicinske rådgivare i neurologi, CL, har i yttrande den 5 juni 2010 bedömt att SNs besvär efter olyckan inte hindrar ett anpassat arbete utan att det istället är icke skaderelaterade faktorer som förklarar arbetsoförmågan. Nämnden gör följande bedömning. När det gäller barn som har skadat sig allvarligt i en trafikolycka har nämnden i cirkulärreferat bl.a. uttalat följande. När ett barn skadas allvarligt är det inte möjligt att avgöra vilken utbildning eller vilket yrke det skulle kunna ha om det inte hade skadats. Enligt nämndens mening är det i sådana fall rimligt att utgå från att barnet, om det inte hade skadats, skulle kunna ha en arbetsinkomst som svarar mot medianlönen för den heltidsarbetande befolkningen på arbetsmarknaden, dvs. den som inkluderar både de som endast har gymnasial utbildning och de Karlavägen 108 Box info@trafikskadenamnden.se

6 som har eftergymnasial utbildning. Ersättning för inkomstförlust bör beräknas utifrån en s.k. trappstegsmodell med intervallerna år, år, år och från och med 30 år. Som framgår av cirkulärreferat vill nämnden komma bort från synsättet att ersättning, när barn skadats i trafiken, ska bedömas utifrån yrkesval i barnets närmaste omgivning och i stället göra en mer schablonartad bedömning av barns framtida yrkesval. Detta innebär dock inte att alla barn och ungdomar ska, såsom anges i cirkulärreferatet, antas få en inkomst som svarar mot medianlönen för den heltidsarbetande befolkningen på arbetsmarknaden, dvs. den som inkluderar både de som endast har gymnasial utbildning och de som har eftergymnasial utbildning. I den statistik, som tillämpades i cirkulärreferatet, SCB:s statistik för den heltidsarbetande befolkningen, Lönestatistik 2008, finns, förutom den använda medianlönen, två andra nivåer av medianlöner för den heltidsarbetande befolkningen. Dessa är medianlönen för de med eftergymnasial respektive icke eftergymnasial utbildning. Nämnden anser att det bör vara möjligt att i ett enskilt ärende välja en av dessa tre medianlöner utan att härigenom frångå principen om ett mer schabloniserat inkomstunderlag. SN skadade sig i en skoterolycka när han var 17 år. Eftersom han skadade sig under sitt första år på gymnasiet är det inte möjligt att avgöra vilket yrke han skulle kunna ha om han inte hade skadats. Däremot finns det när en 17-åring skadas till skillnad från när ett litet barn skadas viss vägledning beträffande framtiden att hämta från år före trafikolyckan. SN hade vid olyckan avslutat grundskolan utan att ha nått målen för slutbetyg i fyra ämnen samt påbörjat studier på teknisk linje på gymnasiet. Med beaktande av hans betyg finner nämnden att det inte är sannolikt att han som oskadad skulle ha arbetat som datatekniker och tjänat kr kr per månad. Nämnden kan inte heller finna att den i cirkulärreferat valda medianlönen är tillämplig i hans fall. Istället är det rimligt att beräkna hans inkomstunderlag utifrån ovan nämnd statistik avseende medianlönen för den heltidsarbetande befolkningen som inte har eftergymnasial utbildning. Ersättning för inkomstförlust bör beräknas utifrån en s.k. trappstegsmodell med intervallerna år, år, år och från och med 30 år. Nämnden anser således att SNs inkomstförluster bör beräknas utifrån SCB:s uppgifter om 2008 års och 2009 års medianlön för den heltidsarbetande befolkningen på arbetsmarknaden som inte har eftergymnasial utbildning. (dnr ) Anm: En ledamot var skiljaktig och anförde att det inte var klart mer sannolikt att SNs arbetsoförmåga berodde på besvären efter trafikolyckan. 2