lagen.nu RÅ 1996 ref. 58 Metadata Rättsfall som hänvisar till detta (4) Nyheter Lagar Domar Begrepp Om

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "lagen.nu RÅ 1996 ref. 58 Metadata Rättsfall som hänvisar till detta (4) Nyheter Lagar Domar Begrepp Om"

Transkript

1 lagen.nu Nyheter Lagar Domar Begrepp Om Sök RÅ 1996 ref. 58 Rätten till livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring skall bestämmas med hänsyn till bl.a. den försäkrades förmåga att trots arbetsskadan skaffa sig inkomst genom arbete. Förvärvsförmågan har därvid bestämts utan hänsyn till det allmänna läget på arbetsmarknaden. I och II. I. L.A., som var född år 1944, arbetade inom byggnadsbranschen under åren Han var först rörläggare och arbetade sedan som betongarbetare från och med Under 1980 omskolades han till plattsättare. Från och med höstterminen 1985 studerade han vid Komvux för att skaffa gymnasiekompetens. Under tiden den 6 juni den 15 mars 1987 var han sjukskriven för ryggbesvär, vilka godkändes som arbetsskada. Därefter hade han ett beredskapsarbete vid arbetsförmedlingen. Från och med januari 1988 till och med januari 1990 studerade han vid journalisthögskolan i Göteborg. Efter sin examen var han arbetslös förutom att han hade haft några korta vikariat som journalist och gått några kurser. Han erhöll arbetslöshetsersättning till den 10 juli 1991 då han blev utförsäkrad. Under journalistutbildningen erhöll han arbetsskadelivränta under tiden den 18 januari - den 20 augusti 1989 och i övrigt arbetsskadesjukpenning. Efter utbildningen erhöll han arbetsskadelivränta till och med den 31 december Försäkringskassan ansåg i beslut den 10 december 1991 att L.A. var berättigad till fortsatt livränta fr.o.m. den 1 januari 1992 med en bedömd inkomst före skadan på kr och bedömd inkomst efter skadan på 0 kr. Riksförsäkringsverket överklagade och yrkade att Metadata Domstol Regeringsrätten Avgörandedatum Målnummer Lagrum 4 kap. 1-3 lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Litteratur prop. 1975/76:197, s , 73-75, 97 SfU 1975/76:40, s. 19 SOU 1975:84, s prop. 1962:90, s , 291 2LU 1962:27, s SOU 1961:29, s prop. 1970:66, s. 27, 32-33, LU 1970:34, s. 35 prop. 1990/91:141, s prop.1973:56, s. 177, Riksförsäkringsverkets allmänna råd 1988:7, s. 47 Riksförsäkringsverkets allmänna råd 1994:3, s. 44. Sökord Arbetsskadeförsäkring Källa Domstolsverket Rättsfall som hänvisar till detta (4) RÅ 1997 ref. 72: Vid beräkning av arbetsskadelivränta för en vanligtvis

2 försäkringskassans beslut skulle upphävas. Verket anförde till stöd för sin talan: L.A:s inkomst efter skadan borde fastställas till kr, motsvarande vad en färdigutbildad journalist hade i lön, varvid livränta borde utges med kr per år. Trots att två år hade gått sedan L.A. avslutade sin utbildning i januari 1990 hade han inte erhållit någon fast anställning som journalist. Hade det idag inte rått lågkonjunktur borde han ha varit verksam i sitt nya yrke. Förarbetena till arbetsskadeförsäkringen (prop. 1975/76:197 s. 74 ff) berörde frågan vilken betydelse det rådande arbetsmarknadsläget skall anses ha för en försäkrads kvarvarande förvärvsförmåga. Hade någon på grund av sin arbetsskada tvingats byta yrke och sedan trots ihärdiga ansträngningar inte lyckats få ett nytt arbete kunde det enligt yrkesskadeförsäkringskommitten anses obilligt att vid livränteprövningen beräkna en restarbetsförmåga. Å andra sidan borde det enligt kommittens mening inte komma ifråga att låta lagen om arbetsskadeförsäkring svara för sådant inkomstbortfall som kan anses vara följden av en tillfällig konjunkturnedgång. Utgångspunkten för bedömningen borde därför i princip vara den försäkrades möjligheter att skaffa sig förvärvsarbete vid ett normalt arbetsmarknadsläge. Motsvarande tankegångar hade framförts i propositionen 1990/91:141 om rehabilitering och rehabiliteringsersättning där det sades (s. 68) att syftet och målet med en rehabilitering är att göra det möjligt för den försäkrade att utföra ett lämpligt arbete och att återföra honom till arbetsmarknaden. Det hade vidare ansetts som rimligt att den som var frisk och arbetsför, men som ännu inte hade fått ett lämpligt arbete, skulle betraktas som arbetslös och att ersättning därför borde lämnas inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska stödformerna vid arbetslöshet. L.A. anförde: Hans nuvarande arbetslöshet berodde på arbetsskadan, en permanent ryggskada, och hade han inte blivit skadad i arbetet hade han arbetat kvar i sitt tidigare yrke. Han hade på arbetsförmedlingens initiativ genomgått en omskolning och därefter med förmedlingens hjälp på alla sätt försökt få ett permanent arbete. Länsrätten i Göteborgs och Bohus län ( , ordförande Holmberg) gjorde följande bedömning. Ersättningsreglerna i lagen om arbetsskadeförsäkring bygger på principen att den som skadats i sitt arbete skall försättas i samma situation som om skadan inte inträffat. Dock har i förarbetena till lagen uttalats att livränteprövningen i princip bör ske mot bakgrund av ett normalt arbetsmarknadsläge. Riksförsäkringsverket har i sina Allmänna Råd 1988:7 rekommenderat att bedömningen vad som är normalt arbetsmarknadsläge görs utifrån ett arbetsmarknadsläge som motsvarar vad som allmänt har gällt under 1980-talet, vilket enligt verket innebär att man vid bedömningen av rätt till deltidsarbetande och arbetssökande försäkrad har livränteunderlaget ansetts inte kunna bestämmas på annat sätt än med ledning av den... RÅ 1998 ref. 7: Förutsättningarna för en höjning av livräntan till en arbetsskadad, som fått sin inkomst ytterligare försämrad när han omplacerades en andra gång och då i samband med en organisationsförändring på... RÅ 2001 ref. 62: Arbetsbyte som skett för att förhindra arbetsutlösta försämringstillstånd av en icke arbetsrelaterad grundsjukdom har inte ansetts utgöra grund för arbetsskadelivränta. RÅ 2004 ref. 120: En försäkrad, som efter en arbetsskada utbildat sig till ett nytt yrke, har av arbetsmarknadsskäl inte kunnat få någon anställning i det nya yrket. Vid en livränteprövning fyra och ett halvt år efter...

3 ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring måste ta hänsyn till att läget på arbetsmarknaden medför svårigheter särskilt för äldre och arbetshandikappade att få eller behålla ett lämpligt arbete. Av utredningen framgår att försäkringskassan bedömt att L.A:s utbildning varit erforderlig till följd av arbetsskadan. Han har efter det att han avslutat utbildningen, trots att han varit aktivt arbetssökande, inte kunnat få annat än tillfälliga vikariatsanställningar. Detta förhållande får tillskrivas det kärva arbetsmarknadsläget för journalister som reservanterna i försäkringskassan hänvisat till och som - enligt länsrättens mening - kan förväntas bestå under relativt lång tid. Med anledning av att utbildningen således inte för närvarande lett till att de ekonomiska följderna av arbetsskadan för L.A. begränsats på sätt som Riksförsäkringsverket gjort gällande, finner länsrätten med åberopande av Försäkringsöverdomstolens refererade avgöranden FÖD 1986:51 och 1988:4 att L.A. är berättigad till livränta med beaktande av den faktiska inkomstförlust som han får vidkännas. Riksförsäkringsverkets talan kan därför inte vinna bifall. - Länsrätten lämnar Riksförsäkringsverket överklagande utan bifall. Riksförsäkringsverket överklagade och yrkade att länsrättens dom skulle upphävas och att L.A:s livränta fr. o.m. januari 1992 skulle fastställas till kr. Kammarrätten i Göteborg ( , Koch, Monell, referent, Hedlund) instämde i länsrättens bedömning och ändrade därför inte den överklagade domen. Riksförsäkringsverket fullföljde sin talan till Försäkringsöverdomstolen. Prövningstillstånd meddelades. Målet överlämnades till Regeringsrätten den 1 juli 1995 med stöd av lagen (1993:574) om upphävande av lagen (1978:28) om Försäkringsöverdomstolen. Regeringsrätten ( , Brink, Berglöf, Swartling, Baekkevold) yttrade: Skälen för regeringsrättens avgörande. Målet gäller L.A:s rätt till livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) för tiden från och med den 1 januari L.A., som har en arbetsskada, har genom arbetsskadeförsäkringens försorg fått en yrkesutbildning. Han har emellertid inte fått något arbete i sitt nya yrke utan varit arbetslös och blivit utförsäkrad från arbetslöshetsförsäkringen. Frågan i målet är främst hur hans förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete skall bedömas i

4 denna situation. Enligt 4 kap. 1 LAF har försäkrad som till följd av arbetsskada fått sin förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete nedsatt med minst en femtondel, sedan den sjukdom som förorsakats av skadan upphört, rätt till ersättning i form av livränta för den inkomstförlust om uppkommer. Enligt 4 kap. 2 samma lag skall livräntan beräknas på ett livränteunderlag som fastställs enligt särskilda regler och utgå med så stor del av underlaget som motsvarar graden av nedsättning av den försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete. I 4 kap. 3 LAF föreskrivs, såvitt nu är av intresse, att förmågan att skaffa sig inkomst genom arbete skall bedömas med beaktande av vad som rimligen kan begäras av den försäkrade med hänsyn till arbetsskadan, hans utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra sådana omständigheter. Enligt förarbetena till LAF (Yrkesskadeförsäkringskommittens betänkande SOU 1975:84 s. 120 och prop. 1975/76:197 s. 74) kan vid bedömningen av den försäkrades kvarvarande förvärvsförmåga såväl faktiska som beräknade omständigheter vara av betydelse, t.ex. den försäkrades medicinska status, den inkomst som han trots skadan faktiskt har, hans utbildning, tidigare verksamhet, ålder, bosättningsförhållanden, rehabiliteringsbehov och rehabiliteringsmöjligheter samt hans situation på arbetsmarknaden. Det anges vidare att den försäkrade är skyldig att medverka till att avhjälpa de ekonomiska följderna av arbetsskadan och att det därvid kan bli fråga om t.ex. arbetsbyte, flyttning till annan ort eller omskolning till ett nytt yrke. Det är enligt kommitten givet att kraven på den försäkrades medverkan bör ställas olika från fall till fall beroende på främst hans ålder, tidigare verksamhet, bostadsförhållanden och medicinska status. Men som en allmän princip bör gälla att den försäkrade skall vara skyldig att underkasta sig rehabiliteringsåtgärder av medicinsk art samt även andra icke medicinska åtgärder som syftar till att återinföra honom i produktionen. Åtgärderna måste dock, framhålls det, givetvis bedömas som rimliga och skäliga i förhållande till den försäkrades förutsättningar, t.ex. bör högre ålder medföra att kraven lindras. I förarbetena berörs särskilt frågan om vilken betydelse det rådande arbetsmarknadsläget skall tillmätas vid bedömningen av den försäkrades kvarvarande förvärvsförmåga. Enligt Yrkesskadeförsäkringskommitten (SOU 1975:84 s. 121) kan det, om den försäkrade på grund av en arbetsskada måste byta yrke och trots ihärdiga

5 ansträngningar inte lyckas erhålla ett nytt arbete, synas obilligt att vid livräntebedömningen beräkna en restarbetsförmåga för honom. Å andra sidan bör det enligt kommittens mening inte komma ifråga att låta yrkesskadeförsäkringen svara för sådant inkomstbortfall som kan anses vara följden av en tillfällig konjunkturnedgång. Utgångspunkten bör vara den försäkrades möjligheter att erhålla arbete vid ett normalt arbetsmarknadsläge. I prop. 1975/76:197 (s. 75) anför departementschefen att han instämmer i att livränteprövningen i princip bör ske mot bakgrund av ett normalt arbetsmarknadsläge. I specialmotiveringen till 4 kap. 3 LAF (prop. 1975/76:197 s. 97) anges vidare att samma principer för invaliditetsbedömningen som gäller inom den allmänna försäkringen skall gälla inom arbetsskadeförsäkringen. Paragrafen har därför enligt specialmotiveringen utformats i nära anslutning till bestämmelserna i 7 kap. 3 lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. När det sedan gäller omständigheterna i förevarande mål framgår av handlingarna bl.a. följande. L.A., som är född år 1944, arbetade inom byggnadsbranschen under åren Han var först rörläggare och arbetade sedan som betongarbetare från och med Under 1980 omskolades han till plattsättare. Från och med höstterminen 1985 studerade han vid Komvux för att skaffa gymnasiekompetens. Under tiden den 6 juni den 15 mars 1987 var han sjukskriven för ryggbesvär, vilka godkänts som arbetsskada. Därefter hade han ett beredskapsarbete vid arbetsförmedlingen. Från och med januari 1988 till och med januari 1990 studerade han vid journalisthögskolan i Göteborg. Efter sin examen har han varit arbetslös förutom att han haft några korta vikariat som journalist och gått några kurser. Han erhöll arbetslöshetsersättning till den 10 juli 1991 då han blev utförsäkrad. Under journalistutbildningen erhöll han arbetsskadelivränta under tiden den 18 januari - den 20 augusti 1989 och i övrigt arbetsskadesjukpenning. Efter utbildningen erhöll han arbetsskadelivränta till och med den 31 december L.A. är ensamstående med tre minderåriga barn. Försäkringskassan har i sitt nu aktuella beslut ansett att L.A. är berättigad till fortsatt livränta fr.o.m. den 1 januari 1992 med en bedömd inkomst före skadan på kr och bedömd inkomst efter skadan på 0 kr. Riksförsäkringsverket överklagade beslutet till länsrätten och yrkade att inkomsten efter skadan skulle bestämmas till den inkomst han skulle ha haft om han arbetat som journalist. Länsrätten, som bl.a. konstaterade att utbildningen för närvarande inte lett till att de ekonomiska följderna av arbetsskadan för L.A. begränsats, fann i sin dom att han var berättigad till livränta

6 med beaktande av den faktiska inkomstförlust som han fått vidkännas. Verkets överklagande avslogs därför. Kammarrätten, dit verket överklagade, ändrade inte länsrättens dom. Verket fullföljer nu sin talan och anför till stöd för denna bl.a. följande. I ett fall som det förevarande, där den försäkrade genom arbetsskadeförsäkringens försorg fått en yrkesutbildning men på grund av arbetsmarknadssituationen inte kan få något arbete i sitt nya yrke, bör enligt verkets uppfattning förmågan att skaffa sig arbetsinkomst bedömas med hänsyn till vad den försäkrade lägst skulle kunna påräkna om han fick ett arbete i sitt nya yrke förutsatt att den försäkrade inte har högre inkomster än så genom inkomster som kan jämställas med förvärvsinkomst såsom t.ex. arbetslöshetsersättning. Egenlivränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring skall i likhet med förtidspensionen inom den allmänna försäkringen grunda sig på ett ekonomiskt invaliditetsbegrepp. Det innebär att prövningen av rätt till livränta skall grunda sig på de ekonomiska följderna av arbetsskadan men dessa måste baseras på en bedömning av den försäkrades förmåga att faktiskt kunna utföra ett lämpligt förvärvsarbete. Verket anser att L.A. obestridligen har förmåga att skaffa sig inkomst som journalist men att det nu rådande arbetsmarknadsläget lägger hinder i vägen. Försäkringskassan har beräknat att L.A. kunnat påräkna en årsinkomst om kr om han erhållit ett arbete som journalist. Detta utgör måttet på hans förmåga att efter arbetsskadan skaffa sig inkomst genom arbete. Hans inkomst om skadan inte inträffat kan enligt arbete. Hans inkomst om skadan inte inträffat kan enligt kassans beräkning fastställas till kr. På grund härav bör L.A:s livränta fastställas till skillnaden mellan dessa belopp, dvs kr. L.A., å sin sida, hävdar att hans ekonomiska skada och nuvarande situation beror på arbetsskadan. Hade han inte drabbats av den skulle han fortfarande ha arbetat i sitt gamla yrke. Han vidhåller därför att han som underinstanserna funnit skall vara berättigad till livränta med beaktande av den faktiska inkomstförlust han fått vidkännas. Han anser att den lagtolkning, som Riksförsäkringsverket för fram och som innebär att livräntan skall vara skillnaden mellan en beräknad lön i det yrke som omskolningen gett och lönen i det gamla yrket strider mot lagen som säger att den försäkrade skall ges full kompensation för den förlorade inkomst som förorsakats av arbetsskadan. Han framhåller härjämte att om hans tidigare yrke varit lägre betalt än det han omskolats till ingen mellanskillnad skulle uppstå och alltså ingen livränta utgå, vilket enligt hans uppfattning knappast varit lagstiftarens mening. Den frågeställning som mot bakgrund av det anförda först och främst aktualiseras i målet är om bestämmelserna skall

7 ges den innebörden att en inkomstförlust på grund av arbetslöshet skall läggas till grund för livränteberäkningen så snart den försäkrade gjort vad som rimligen kan begäras av honom för att få arbete. I förarbetena finns, som nämnts, uttalanden om att arbetsmarknadsläget skall beaktas när man bedömer den försäkrades förmåga att trots arbetsskadan skaffa sig inkomst genom arbete. Att arbetsmarknadsläget skall beaktas har också kommit till uttryck i praxis hos Försäkringsöverdomstolen (FÖD 1984:5, 1987:10, 1988:4 m.fl.). Det framgår emellertid inte klart vilken betydelse som skall tillmätas arbetsmarknadsläget och en eventuell arbetslöshet. Praxis ger sålunda inte någon närmare vägledning och uttalandena i förarbetena är inte entydiga; det får t.ex. anses oklart vad som menas med uttalandet om att bedömningen i princip skall ske mot bakgrund av ett "normalt arbetsmarknadsläge". Till bilden hör också att förarbetsuttalandena gjordes för mer än tjugo år sedan, då det rådde en helt annan situation på arbetsmarknaden än i dag. Regeringsrätten gör följande bedömning. Av lagtexten (4 kap. 1 och 2 LAF) framgår att det i princip är den av arbetsskadan föranledda faktiska nedsättningen i den försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete som bestämmer om livränta skall utgå och, om så är fallet, livräntans storlek. Förvärvsförmågan skall emellertid inte bedömas från rent teoretiska utgångspunkter utan hänsyn skall i viss utsträckning tas till den försäkrades personliga förhållanden. Bestämmelserna härom (4 kap. 3 LAF) innebär att förvärvsförmågan skall bedömas med beaktande av vad som rimligen kan begäras av den försäkrade med hänsyn till vissa angivna omständigheter av personlig art. Lagtexten innehåller inte någon uttrycklig bestämmelse med avseende på arbetsmarknadsläget. Det får emellertid anses klart att en allmän brist på arbetstillfällen inte utgör en sådan omständighet av personlig art som avses i 4 kap. 3 LAF (jfr 7 kap. 3 AFL). Paragrafens lydelse ger inte heller, för att återknyta till den tidigare ställda frågan, stöd för tolkningen att en inkomstförlust på grund av arbetslöshet skall beaktas så snart den försäkrade har gjort vad som rimligen kan begäras av honom för att få arbete. Avfattningen av bestämmelserna i 4 kap. l-3 pekar på att det avgörande för rätten till livränta och för livräntans storlek är den försäkrades förmåga - bedömd med hänsyn till de omständigheter som angetts i 4 kap. 3 - att utföra ett visst, för honom lämpat arbete och inte hans möjligheter att med hänsyn till det rådande läget på arbetsmarknaden få ett sådant arbete. Detta kan också uttryckas så att den

8 förvärvsförmåga som återstår efter arbetsskadan i princip skall bedömas mot bakgrund av ett tänkt läge på arbetsmarknaden där det allmänt sett finns tillräcklig tillgång på arbeten av det aktuella slaget. En annan sak är att det rådande arbetsmarknadsläget indirekt kan få betydelse vid tillämpningen av 4 kap. 3, t.ex. på så sätt att det vid en lokal brist på arbetstillfällen kan - beroende på situationen - finnas anledning att ställa krav på den försäkrades medverkan genom flyttning e.d. Avfattningen och uppbyggnaden av de aktuella lagstämmelserna talar således för att utgångspunkten vid bestämmande av livränta bör vara att den försäkrades förvärvsförmåga efter arbetsskadan skall bestämmas utan hänsyn till det allmänna läget på arbetsmarknaden. En sådan tillämpning får anses ligga väl i linje med arbetsskadeförsäkringens allmänna syfte, nämligen att ersätta inkomstbortfall som beror på arbetsskada. Inkomstbortfall som beror på andra omständigheter, t.ex. det allmänna arbetsmarknadsläget, får i möjlig mån beaktas enligt andra trygghetssystem. Stöd för en utgång i enlighet med det anförda finns också i det nyssnämnda förarbetsuttalandet att försäkringen inte skall svara för sådant inkomstbortfall som kan anses vara följden av en tillfällig konjunkturnedgång, ett uttalande som måste förstås så att inkomstbortfall som beror på arbetsmarknadsläget inte skall beaktas. Frågan är då hur L.A:s situation skall bedömas. Av den medicinska utredningen framgår att L.A:s som arbetsskada godkända ryggbesvär hindrat honom att fortsätta med byggnadsarbete. Arbetsskadan hindrar honom dock inte att klara en stor del av de arbeten som i övrigt finns på arbetsmarknaden. I denna siutation var han - som framgår av de återgivna uttalandena i förarbetena - skyldig att i rimlig utsträckning medverka till att avhjälpa de ekonomiska följderna av arbetsskadan, t.ex. genom arbetsbyte eller omskolning till ett nytt yrke. Denna skyldighet har L.A. uppfyllt genom att utbilda sig till journalist, varvid han erhållit ekonomiskt stöd från arbetsskadeförsäkringen. Efter sin examen har han dock inte fått fast arbete som journalist. Han uppbar arbetslöshetsersättning till den 10 juli 1991 då han blev utförsäkrad. Under den tid som prövningen i målet avser har han inte heller kunnat få arbete i sitt nya yrke. Enligt Regeringsrättens mening finns det inte anledning att anta annat än att L.A. med den utbildning han förvärvat och med hänsyn till sin ålder och bosättningsförhållanden i ett arbetsmarknadsläge med tillräcklig tillgång på arbete skulle ha kunnat få ett lämpligt arbete. L.A. har obestridligen förmåga att arbeta som journalist. Om han erhållit arbete i detta yrke skulle han ostridigt kunnat påräkna en årsinkomst på kr, vilket får anses utgöra

9 måttet på hans förmåga att efter arbetsskadan skaffa sig inkomst genom arbete. Hans inkomst om skadan inte inträffat har beräknats till kr. På sätt Riksförsäkringsverket anfört skall därför livräntan från och med den 1 januari 1992 utgå med skillnaden mellan nämnda belopp, d.v.s. med kr per år. Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver underinstansernas avgöranden och bestämmer L.A:s arbetsskadelivränta fr.o.m. den 1 januari 1992 till kr per år. II. C.A., som var född år 1965, arbetade i trävarufabriken NIAB under tiden den 20 mars den 17 augusti Han drabbades av allergiska luftrörsbesvär vilka godkändes som arbetsskada. Efter en tids sjukskrivning genomgick han under tiden januari juni 1989 kommunal vuxenutbildning som bestod i repetition av grundskolestudierna och studier motsvarande treårig ekonomisk linje vid gymnasieskolan. Under utbildningen erhöll han sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, LAF. Efter ett par veckors arbetslöshet fick han tillfällig anställning som lagerarbetare vid Tranefors AB i Tranemo. Anställningen övergick den 9 januari 1990 till att bli en s.k. tillsvidareanställning. Anställningen upphörde i november 1990 på grund av arbetsbrist och nedläggning av företaget. Under november augusti 1991 uppbar han kontant arbetsmarknadsstöd. Han genomgick därefter en arbetsmarknadsutbildning som upphörde i juni 1992 och var sedan arbetslös t.o.m. den 6 juni Under juni-oktober 1993 genomgick han på nytt en arbetsmarknadsutbildning, varefter han återigen var arbetslös. Under februari - maj 1994 var han anställd vid ett textilföretag. Anställningen upphörde på grund av hans luftrörsbesvär. Försäkringskassan har genom skilda beslut beviljat honom arbetsskadelivränta för tiden efter den 18 juni Försäkringskassan beviljade genom beslut den 12 februari 1993 C.A. livränta med kr per år för tiden den 1 januari - den 31 december Försäkringskassan utgick därvid från att C.A. skulle ha haft en inkomst om kr/år om hans arbetskada inte inträffat och en beräknad inkomst efter skadan om kr. Inkomsten efter skadan motsvarade vad han skulle ha haft om han fortfarande varit anställd vid Tranefors AB. C.A. överklagade beslutet. Länsrätten i Älvsborgs län ( , ordförande

10 Johansson) yttrade: Vid bedömning av den försäkrades restarbetsförmåga kan såväl faktiska som förväntade omständigheter ha betydelse. Hänsyn kan t.ex. tas till medicinsk status, den inkomst som den försäkrade trots skadan faktiskt har, den försäkrades utbildning (inklusive omskolning), tidigare verksamhet, ålder, bosättningsförhållanden, rehabiliteringsbehov och rehabiliteringsmöjligheter samt situationen på arbetsmarknaden. Av handlingarna i målet framgår att C.A. har utbildning motsvarande ekonomisk linje vid gymnasiet. C.A. fick därefter anställning vid Tranefors AB, Tranemo, vilket företag senare nedlades och C.A. har senare haft faktiska inkomster i form av KAS, utbildningsbidrag och senare A- kassa. Med utgångspunkt i de faktiska inkomsterna finner länsrätten att det är inkomsterna i form av A-kasseersättning som skall ligga till grund för beräkningen av livränta. Det ankommer på försäkringskassan att ompröva livräntan i enlighet härmed. - Länsrätten undanröjer försäkringskassans beslut och visar målet åter till försäkringskassan, varvid inkomsten efter skadan skall beräknas utifrån de verkliga inkomster C.A. hade vid tidpunkten för kassans beslut. Riksförsäkringsverket överklagade och yrkade att länsrättens dom skulle upphävas och försäkringskassans beslut den 12 februari 1993 fastställas. Kammarrätten i Göteborg ( , Dyhre, Hirvelä, referent, Winstedt) gjorde följande bedömning. Enligt 4 kap. 2 LAF beräknas livränta på den försäkrades livränteunderlag och utgår med så stor andel av detta som motsvarar graden av nedsättning av hans förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete. I 4 kap. 3 samma lag anges att den försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete skall bedömas med beaktande av vad som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till arbetsskadan, hans utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra sådana omständigheter. I förarbetena till LAF anges beträffande ersättning för inkomstförlust bl.a. följande (prop. 1975/76:197, s. 73 f). Arbetsskadeförsäkringen bör vara en renodlad försäkring för inkomstbortfall. Bedömningen måste ta sikte på den inkomstförlust som uppkommer i varje enskilt fall. Det ekonomiska invaliditetsbegreppet innebär att en jämförelse görs mellan ena sidan den inkomst som den försäkrade skulle ha uppnått om skadan inte hade inträffat och å andra sidan den inkomst som han kan beräknas uppnå trots skadan. Vid bestämmandet av denna senare inkomst kan såväl faktiska som beräknade omständigheter vara av betydelse.

11 Försäkringsöverdomstolen har i ett flertal avgöranden klarlagt att bedömningen av rätt till livränta i mål som gäller omplacering respektive arbetsbyte skall ske med särskilt hänsynstagande till den försäkrades faktiska möjligheter och svårigheter att erhålla annat arbete (FÖD 1984:5, 1986:51, 1987:10, 1988:4, 1988:55, 1989:15). C.A. har på grund av sina såsom arbetsskada godkända luftrörsbesvär inte kunnat fortsätta sitt tidigare arbete som sågverksarbetare. Han har i samråd med försäkringskassan och arbetsförmedlingen genomfört arbetsvårdsåtgärder samt kompletterat sin utbildning. Efter det att företaget där C.A. efter sin omskolning erhöll anställning lades ned, blev han arbetslös. Varken arbetsförmedlingen eller C.A. själv har lyckats skaffa ett arbete till honom för den period som målet gäller. Såvitt utredningen visar har C.A. inte undandragit sig att medverka till åtgärder som kunnat avhjälpa de ekonomiska följderna av arbetsskadan. Kammarrätten, som i detta mål endast har att pröva livränteberäkningen såvitt gäller C.A:s rätt till livränta under 1993, anser att den faktiska inkomstförlust som C.A. haft under tiden den 1 januari - den 31 december 1993 får anses föranledd av arbetsskadan. Arbetsmarknadsläget under år 1993 medför enligt kammarrättens mening inte någon annan bedömning. - Kammarrätten avslår överklagandet. Riksförsäkringsverket fullföljde sin talan till Försäkringsöverdomstolen. Prövningstillstånd meddelades. Målet överlämnades till Regeringsrätten den 1 juli 1995 med stöd av lagen (1993:574) om upphävande av lagen (1978:28) om Försäkringsöverdomstolen. Regeringsrätten ( , Brink, Berglöf, Swartling, Baekkevold) yttrade: Målet gäller C.A:s rätt till livränta enligt LAF för år C.A., som har en arbetsskada, var under det aktuella året delvis arbetslös. Frågan i målet är främst om hans förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete skall bedömas med utgångspunkt i hans situation som arbetslös eller med hänsyn till den inkomst han kunde beräknas ha i ett för honom lämpat arbete. Enligt --- (se Regeringsrättens dom i I andra t.o.m. femte stycket) --- AFL. När det sedan gäller omständigheterna i förevarande mål framgår av handlingarna bl.a. följande. C.A., --- (se redogörelsen i inledningen av referatet) Försäkringskassan har ansett att den beräknade inkomsten

12 efter skadan skall bestämmas till kr per år, vilket motsvarar vad han skulle haft om han fortfarande varit anställd vid Tranefors AB. Länsrätten och kammarrätten har funnit att inkomsten efter skadan skall beräknas på grundval av de verkliga inkomsterna, dvs. de ersättningar som utgått vid arbetslösheten respektive arbetsmarknadsutbildningen. Kammarrätten har därvid anfört att den faktiska inkomstförlust som C.A. haft under 1993 får anses föranledd av arbetsskadan och framhållit bl.a. att bedömningen av rätt till livränta i mål som gäller omplacering respektive arbetsbyte enligt praxis skall ske med särskilt hänsynstagande till den försäkrades faktiska möjligheter och svårigheter att erhålla annat arbete. Riksförsäkringsverket yrkar att inkomsten efter skadan skall bestämmas till den inkomst som han skulle ha haft om han varit anställd vid Tranefors AB. Riksförsäkringsverket anför till stöd härför bl.a. att prövningen av rätten till livränta skall grunda sig på de ekonomiska följderna av arbetsskadan men dessa måste baseras på en bedömning av den försäkrades förmåga att faktiskt kunna utföra ett lämpligt förvärvsarbete. Verket gör därvid en jämförelse med tillämpningen av bestämmelserna om allmän försäkring och konstaterar att avgörande för rätten till förtidspension i allmänhet är den försäkrades förmåga att utföra ett för honom lämpligt arbete. Endast det förhållandet att den försäkrade blivit utförsäkrad från arbetslöshetskassa grundar inte rätt till pension. Riksförsäkringsverket anför också att C.A. i ett normalt arbetsmarknadsläge borde ha erhållit en ny anställning efter avslutad ekonomiutbildning vid Komvux. C.A. anför att han gjort allt "vad som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till arbetsskadan". Han kan således inte lastas för inkomstminskningen som i sin helhet måste anses bero på hans arbetsskada. Enligt C.A. råder det adekvat kausalitet i fråga om arbetsskada och arbetslöshet. Den --- (se Regeringsrättens dom i I nionde t.o.m. fjortonde stycket) --- beaktas. Frågan är då hur C.A:s situation skall bedömas. Som har framgått av det tidigare anförda drabbades han av arbetsskadan i 21 års ålder vid en anställning som trävaruarbetare år Efter viss vidareutbildning m.m. fick han en anställning som lagerarbetare hos Tranefors AB som varade under tiden juli november Sedan anställningen vid Tranefors AB upphörde och t.o.m har han den mesta tiden varit arbetslös samt i övrigt genomgått utbildning. C.A. har sålunda efter arbetsskadan haft arbete. Utredningen får anses ge vid handen att han under 1993 haft förmåga att klara ett motsvarande arbete. Det har inte framkommit att det i ett arbetsmarknadsläge med tillräcklig tillgång på arbeten skulle finnas något hinder - i varje fall inte något hinder på grund av omständigheter som avses i 4

13 kap. 3 LAF - för C.A. att skaffa ett sådant arbete. Den inkomst som han trots skadan kunnat skaffa bör därför som Riksförsäkringsverket anfört bestämmas till den inkomst han kunnat påräkna om han haft arbete motsvarande det hos Tranefors AB, eller kr. Vad nu sagts gäller även för den period under år 1993 då C.A. genomgick arbetsmarknadsutbildning. Regeringsrättens avgörande: Regeringsrätten ändrar kammarrättens dom och fastställer försäkringskassans beslut. Föredraget , föredragande Bergström, målnummer och Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig Ansvarsfriskrivning Kontaktinformation

Regeringsrättens domar juli 1998 december 1999 En rättsfallsöversikt

Regeringsrättens domar juli 1998 december 1999 En rättsfallsöversikt RFV Anser 2000:1 Regeringsrättens domar juli 1998 december 1999 En rättsfallsöversikt RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET Juridiska avdelningen Datum Diarienummer 2000-02-18 1632/2000-441 Till de allmänna försäkringskassorna

Läs mer

RÅ 2009 ref. 76 Lagen.nu

RÅ 2009 ref. 76 Lagen.nu Sida 1 av 5 RÅ 2009 ref. 76 Fråga om skydd för sjukpenninggrundande inkomst enligt den s.k. tremånadersregeln. S.E. var anställd hos Bengtsfors kommun under perioden den 24 juli 2002 - den 30 juni 2004.

Läs mer

Lagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2015 ref 72 För att en kommun enligt 9 2 LSS ska vara skyldig att utge ekonomiskt stöd för merkostnader vid ordinarie assistents sjukdom krävs att vikarie har anlitats. Lagrum: 9 2 lagen (1993:387)

Läs mer

Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken

Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 45 Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken Försäkringskassan beslutade den 19

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99 Målnummer: 1218-99 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2002-10-14 Rubrik: Den omständigheten att en utlandssvensk inte varit oinskränkt skattskyldig i ett annat land

Läs mer

Omprövning av skadestånd för inkomstförlust: Vad är väsentlig ändring i 5:5 skadeståndslagen?

Omprövning av skadestånd för inkomstförlust: Vad är väsentlig ändring i 5:5 skadeståndslagen? Omprövning av skadestånd för inkomstförlust: Vad är väsentlig ändring i 5:5 NFT skadeståndslagen? 1/2006 Omprövning av skadestånd för inkomstförlust: Vad är väsentlig ändring i 5:5 skadeståndslagen? av

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 38 Vid prövning av rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan det inte ställas krav på att funktionshindret ska bestå under den planerade studietiden. Lagrum: 7 kap. 1 andra

Läs mer

Munck, Håstad (referent), Lindeblad, Calissendorff och Wersäll. Jonsson

Munck, Håstad (referent), Lindeblad, Calissendorff och Wersäll. Jonsson HÖGSTA DOMSTOLEN PROTOKOLL Aktbil. nr Avd. 1 vid föredragning DAG FÖR BESLUT Mål nr T 1418-02 2003-06-18 Stockholm Sida 1 (7) NÄRVARANDE JUSTITIERÅD FÖREDRAGANDE REVISIONSSEKRETERARE TILLIKA PROTOKOLLFÖRARE

Läs mer

Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon.

Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon. HFD 2013 ref 58 Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon. Lagrum: 4 kap. 5 lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Försäkringskassan

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 Målnummer: 8088-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-12-22 Rubrik: Lagrum: En av ett aktiebolag till delägare i bolaget utfärdad lånerevers har ansetts utgöra

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 60 Fråga om rätt till sjukersättning. Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring Försäkringskassan beslutade den 28 april 2010 att avslå en ansökan från L.J. om tre

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 maj 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 2 december 2010

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14). HFD 2016 ref. 10 Fråga om det efter 180 dagar förelegat särskilda skäl att inte pröva en persons arbetsförmåga mot normalt förekommande arbeten. Denna prövning kan grundas på en läkarundersökning som genomförts

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 13/03 Mål nr A 52/94 A 54/94, A 227/94 och A 89/97

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 13/03 Mål nr A 52/94 A 54/94, A 227/94 och A 89/97 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 13/03 Mål nr A 52/94 A 54/94, A 227/94 och A 89/97 Sammanfattning Efter övergång av en verksamhet från arbetsgivaren A till arbetsgivaren B åsidosätter B företrädesrätten till återanställning

Läs mer

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6686-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, beslut

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 oktober 2008 B 1467-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART RZ Ombud och offentlig försvarare: Advokat S-EO SAKEN

Läs mer

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl)

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) Omprövning av ersättning NFT för inkomstförlust 2/2007 Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) av Marie Svendenius Möjlighet att ompröva en fastställd ersättning

Läs mer

DOM 2010-02-11 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-02-11 Meddelad i Stockholm 2010-02-11 Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom den 28 april 2009 i mål nr UM 3807-09, se bilaga (Migrationsverkets

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 oktober 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Phillip Eldon LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 10

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 10 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 10 Målnummer: 5972-00 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2002-05-07 Rubrik: Lagrum: Förmån av delvis fri kost har ansetts föreligga när anställda fått betala ett pris

Läs mer

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 maj 2004 T 1356-02 KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681, 106 50 STOCKHOLM Ombud: försäkringsjuristen UL MOTPART

Läs mer

DOM 2014-05-07 Stockholm

DOM 2014-05-07 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2014-05-07 Stockholm Mål nr M 11012-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-11-13 i mål nr M 4375-13, se bilaga

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 november 2003 T 136-02 KLAGANDE 1. Målsägande C 2. Målsägande D Ombud, tillika målsägandebiträde för 1 och 2: advokaten LG MOTPART BA

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2010 T 5211-09 KLAGANDE GS Ombud: Advokat TJ MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Advokat

Läs mer

TB förpliktas att av kostnaden för SGs rättshjälp återbetala sjutusensjuhundrasextio YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN

TB förpliktas att av kostnaden för SGs rättshjälp återbetala sjutusensjuhundrasextio YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 april 2006 T 3692-04 KLAGANDE 1. SBE 2. TB Ombud för 1 och 2: Advokat MLS MOTPART SG Ombud och rättshjälpsbiträde: Advokat JM SAKEN Skadestånd

Läs mer

En kommuns beslut om att parkeringsavgift inte ska tas ut för miljöbilar har ansetts strida mot lag.

En kommuns beslut om att parkeringsavgift inte ska tas ut för miljöbilar har ansetts strida mot lag. HFD 2014 ref 57 En kommuns beslut om att parkeringsavgift inte ska tas ut för miljöbilar har ansetts strida mot lag. Lagrum: 2 lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 Målnummer: 456-01 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-09-07 Rubrik: Fråga om kammarrätt i ett mål om inkomsttaxering utformat domslutet på ett sätt som omöjliggör

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 1000-14 KLAGANDE M R Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-O M MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt.

Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt. HFD 2014 ref 4 Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt. Lagrum: 7 och 8 lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.

Läs mer

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1836-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN

PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN 1 PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN Omfattningen av arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet AD 1993 nr 96 (Stockholms läns landsting) Arbetsgivarens ansvar kan inte sträcka sig längre än att medverka till sådana

Läs mer

Fråga om innehav av personliga tillhörigheter vid verkställighet av fängelsestraff.

Fråga om innehav av personliga tillhörigheter vid verkställighet av fängelsestraff. HFD 2015 ref 28 Fråga om innehav av personliga tillhörigheter vid verkställighet av fängelsestraff. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket fängelselagen (2010:610) Kriminalvården Region Mitt avslog genom tre olika

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Kriström Advokatbyrå Kommanditbolag, 969694-9610 Box 7184 103 88 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Kriström Advokatbyrå Kommanditbolag, 969694-9610 Box 7184 103 88 Stockholm Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 september 2010 Ö 3243-10 KLAGANDE Kriström Advokatbyrå Kommanditbolag, 969694-9610 Box 7184 103 88 Stockholm Ombud: Advokat TT MOTPART

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 november 2009 KLAGANDE Halmstads Fastighets AB, 556041-1786 Box 147 301 04 Halmstad MOTPART Svensk Rörinfodring AB, 556557-3747 Ombud: Jur.kand. Roger

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS meddelad i Stockholm den 18 mars 2013 KLAGANDE Sophia Sääf, 840313-5547 Ombud: Förbundsjurist Kerstin Burman LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 5

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 5 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 5 Målnummer: 5221-96 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 1998-01-20 Rubrik: Lagrum: Arbetsskadeförsäkrad har genomgått medicinsk behandling under tid han uppburit sjukbidrag

Läs mer

Redovisning av tillsyn av arbetsskadeförsäkringen

Redovisning av tillsyn av arbetsskadeförsäkringen Sida 1 av 8 Redovisning av tillsyn av arbetsskadeförsäkringen RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET RAPPORT 1999-05-27 RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET RAPPORT 1999-05-27 SAMMANFATTNING 1. INLEDNING 2. BEDÖMNINGSINSTRUMENTET 3.

Läs mer

14 oktober 2004 NR. 16/2004. Arbete efter 65 års ålder sid 2

14 oktober 2004 NR. 16/2004. Arbete efter 65 års ålder sid 2 14 oktober 2004 NR. 16/2004 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Arbete efter 65 års ålder sid 2 Från och med år 2003 gäller bestämmelserna i LAS som ger en arbetstagare rätt att kvarstå i anställningen

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16 Målnummer: UM1767-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-08-30 Rubrik: Försörjningskravet vid anhöriginvandring innebär att anknytningspersonen ska

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 september 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Jörgen Nilsson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155

Läs mer

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag

Läs mer

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 44 I ett mål om sjukersättning har den försäkrade ansetts ha haft giltig anledning att vägra att genomgå en medicinsk rehabiliteringsåtgärd i form av en operation. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381)

Läs mer

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8877-13 1 KLAGANDE A, sekretessbelagda uppgifter, se bilaga Ombud och offentligt biträde: Ombud och offentligt biträde genom substitution: Adress som

Läs mer

Jämkning av avgift för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och handikappomsorgen

Jämkning av avgift för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och handikappomsorgen Lagrådsremiss Jämkning av avgift för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och handikappomsorgen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 11 december 2003 Lars Engqvist

Läs mer

BESLUT 2016-04-15 Meddelat i Stockholm

BESLUT 2016-04-15 Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN BESLUT 2016-04-15 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 5712-15 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö; migrationsdomstolens dom den 18 juni 2015

Läs mer

DOM 2015-05-28 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-05-28 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-05-28 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 10004-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö; migrationsdomstolens dom den 16 december 2014 i mål nr

Läs mer

ANSER 2003:1. Regeringsrättsdomar. i socialförsäkringsmål Januari 2000 juni 2002. En rättsfallsöversikt

ANSER 2003:1. Regeringsrättsdomar. i socialförsäkringsmål Januari 2000 juni 2002. En rättsfallsöversikt ANSER 2003:1 Regeringsrättsdomar i socialförsäkringsmål Januari 2000 juni 2002 En rättsfallsöversikt Under beteckningen RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET ANSER publicerar Riksförsäkringsverket bl. a. rättslägesanalyser

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:156

Regeringens proposition 2011/12:156 Regeringens proposition 2011/12:156 Resningsförfarandet i brottmål återupptagande av förundersökning och rätt till biträde Prop. 2011/12:156 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

DOM. Meddelad i Sundsvall. Ombud: Juristen Unionen Förbundskontor OlofPalmes Gata 17 10532 Stockholm

DOM. Meddelad i Sundsvall. Ombud: Juristen Unionen Förbundskontor OlofPalmes Gata 17 10532 Stockholm KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM rijl5- II ~,ij- Meddelad i Sundsvall Sida l (6) Mål nr 52-15 KLAGANDE.,_._--- Ombud: Juristen Unionen Förbundskontor OlofPalmes Gata 17 10532 Stockholm MOTPART Unionens arbetslöshetskassa

Läs mer

U.H. motsatte sig bifall till överklagandet.

U.H. motsatte sig bifall till överklagandet. HFD 2014 ref 81 Enligt Boverkets föreskrifter till lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. ska till ansökan om bidrag fogas intyg från fastighetsägaren om att sökanden inte är skyldig att återställa bostaden

Läs mer

DOM 2011-10-14 Jönköping

DOM 2011-10-14 Jönköping 1 Rotel 35 Jönköping Mål nr KÄRANDE Kezban i Göteborg AB, 556675-1870, Wieselgrensplatsen 24, 417 17 Göteborg Ombud: Jur.kand. Clarence Crafoord och jur.kand. Anna Rogalska Hedlund, Box 2215, 103 15 Stockholm

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 Målnummer: 3533-04 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2007-03-15 Rubrik: Lagrum: En skattskyldig har inte ansetts verksam i betydande omfattning i ett fåmansbolag

Läs mer

DOM 2013-11-13 Stockholm

DOM 2013-11-13 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060206 DOM 2013-11-13 Stockholm Mål nr P 8517-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-08-27 i mål P 1541-13,

Läs mer

Anspråket. Utredningen. Skatteverket har i ett yttrande hit med bifogade handlingar, avstyrkt bifall till AE:s anspråk.

Anspråket. Utredningen. Skatteverket har i ett yttrande hit med bifogade handlingar, avstyrkt bifall till AE:s anspråk. Ersättning av staten för ideell skada med 100 000 kr på grund av överträdelse av 2 kap. 7 andra stycket regeringsformen Beslutsdatum2015-11-13 Diarienummer6971-14-40 Justitiekanslerns beslut Justitiekanslern

Läs mer

N./. Riksåklagaren angående rån m.m.

N./. Riksåklagaren angående rån m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1857-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM N./. Riksåklagaren angående rån m.m. Högsta domstolen har förelagt mig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 november 2015 Ö 4912-14 KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora MOTPART MP SAKEN Anordnande av

Läs mer

TFA FÖR YRKESFISKARE Försäkringsvillkor 2012 FÖRSÄKRING

TFA FÖR YRKESFISKARE Försäkringsvillkor 2012 FÖRSÄKRING TFA FÖR YRKESFISKARE Försäkringsvillkor 2012 FÖRSÄKRING Innehåll Försäkringsavtalets omfattning...4 Skadefall som omfattas av TFA...4 Ersättning under akut sjukdomstid...5 Ersättning för inkomstförlust...5

Läs mer

M.B. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och vidhöll där sitt yrkande.

M.B. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och vidhöll där sitt yrkande. HFD 2014 ref 78 Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen. Lagrum: 2 kap. 8 andra

Läs mer

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten.

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. HFD 2014 ref 74 Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. Lagrum: 5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor I 65 kap. 5 inkomstskattelagen

Läs mer

Prövningstillstånd i Regeringsrätten

Prövningstillstånd i Regeringsrätten SKATTENYTT 2002 473 Arne Baekkevold Prövningstillstånd i Regeringsrätten Statistiken visar att det är mycket svårt att få prövningstillstånd i Regeringsrätten; prövningstillstånd meddelas bara i några

Läs mer

meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S.

meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S. Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 KLAGANDE E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S. MOTPARTER 1. Riksåklagaren 2. S. M. Ombud, tillika målsägandebiträde:

Läs mer

Underhållsstöd ANSER 2003:3

Underhållsstöd ANSER 2003:3 ANSER 2003:3 Underhållsstöd Ett urval kammarrättsdomar tiden november 2000 februari 2003 som gäller underhållsstöd och växelvis boende, sammanboende föräldrar och sammanboende barn-föräldrar Under beteckningen

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 33

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 33 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 33 Målnummer: 3778-98 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1999-06-01 Rubrik: Bidrag från Europeiska socialfonden och från Arbetsmarknadsverket som betalats ut till ett

Läs mer

DOM 2014-01-08 Stockholm

DOM 2014-01-08 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060101 DOM 2014-01-08 Stockholm Mål nr P 7235-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-07-05 i mål nr P 2493-13, se bilaga KLAGANDE Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 83/03 Mål nr A 12/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 83/03 Mål nr A 12/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 83/03 Mål nr A 12/03 Sammanfattning En arbetstagare har efter en arbetsskada ostridigt nedsatt arbetsförmåga. Fråga om arbetstagaren på grund därav har beretts särskild sysselsättning

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 30 november 2010 KLAGANDE Lotteriinspektionen Box 199 645 23 Strängnäs MOTPART AB Kvällstidningen Expressen, 556025-4525 Ombud: Advokat Ulf Isaksson

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 2, 3 och 3a mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 11 A.1 a och 11 A.2 a sjätte direktivet (77/388/EEG)

Lagrum: 7 kap. 2, 3 och 3a mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 11 A.1 a och 11 A.2 a sjätte direktivet (77/388/EEG) HFD 2015 ref 69 Ett belopp som felaktigt har behandlats som mervärdesskatt ska vid återbetalning till säljaren räknas in i beskattningsunderlaget om inte denne kompenserat kunderna ekonomiskt för den för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 juni 2013 T 264-12 KLAGANDE OCH MOTPART HSB:s Bostadsrättsförening Marietorp i Oxie, 716406-8970 Kvartersgården Keramikvägen 51 238

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 april 2016 T 3573-14 KLAGANDE Lindorff Sverige AB, 556209-5363 Kungsgatan 57 A 111 22 Stockholm Ombud: Advokat MA MOTPART Sveamalm fastigheter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 oktober 2008 T 2224-07 KLAGANDE OCH MOTPART 1. Escape Bar & Restaurang AB, 556520-8773 Baltzarsgatan 25 211 36 Malmö Ombud: Advokat TN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 oktober 2004 T 1625-03 KLAGANDE Vägverket, 781 87 BORLÄNGE Ombud: verksjuristen JB MOTPART Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag, 516401-7799,

Läs mer

Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende

Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende 1 (7) Avdelningen för utbildningsinspektion Ulrika Lindmark Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende 1 Sammanfattning I korthet kan man säga att praxis för närvarande innebär att kommunerna när

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 februari 2016 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Linda Wallin LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 maj 2004 T 1388-02 KLAGANDE Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag, 516401-7799, 106 26 STOCKHOLM Ombud: försäkringsjuristen CH MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 september 2007 T 672-06 KLAGANDE Staten genom Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Ombud: Byråchefen HR MOTPARTER 1. IA 2. LA

Läs mer

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF har tagit fram denna broschyr till syfte att informera Trä- och Möbelföretagens (TMF:s) medlemsföretag om arbetstagarens rätt till ledighet för utbildning. Med

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 30 september 2011 KLAGANDE OCH MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: Jur. kand. Claes Åberg Business

Läs mer

DOM 2015-11-05 Stockholm

DOM 2015-11-05 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060304 DOM 2015-11-05 Stockholm Mål nr P 6797-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-06-26 i mål nr P 2748-14, se bilaga KLAGANDE Jämtkraft

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83) Målnummer: T3602-99 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 2000-11-07 Rubrik: Borgensförbindelse för en konsumentfordran preskriberas tre år

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 26 februari 2014 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 8 januari

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1 9B:1 En kommun upprättade förbindelsepunkt för anslutning av en obebyggd fastighet i kommunens ägo till den allmänna va-anläggningen. Sedan kommunens va-taxa höjts överlät kommunen fastigheten till en

Läs mer

CARL GUSTAF. Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1974 Prop. 1974:78. Nr 78

CARL GUSTAF. Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1974 Prop. 1974:78. Nr 78 Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1974 Prop. 1974:78 Nr 78 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, m.m.; given den 15 mars 1974.

Läs mer

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 september 2005 B 2493-03 KLAGANDE SET Ombud och offentlig försvarare: Advokat JK MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Regeringens proposition 1989/90:30

Regeringens proposition 1989/90:30 Regeringens proposition 1989/90:30 om vissa äktenskapsrättsliga frågor Prop. 1989/90: 30 Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (11) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, dom den 24

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 1241 (NJA 2013:112)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 1241 (NJA 2013:112) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 1241 (NJA 2013:112) Målnummer: Ö2656-13 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-12-27 Rubrik: Vid en intresseavvägning i fråga om vilken utmätningsbar egendom

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-03 Närvarande: F.d. justitieråden Johan Munck och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Patientlag Enligt en lagrådsremiss den 23 januari

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 27 april 2016 Ö 2481-15 SÖKANDE KL. MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 27 april 2016 Ö 2481-15 SÖKANDE KL. MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 april 2016 Ö 2481-15 SÖKANDE KL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN Högsta domstolens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Staten genom Kronofogdemyndigheten 171 94 Solna

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Staten genom Kronofogdemyndigheten 171 94 Solna Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 juli 2010 T 4990-07 KLAGANDE AL Ombud: Förbundsjurist RS MOTPART Staten genom Kronofogdemyndigheten 171 94 Solna SAKEN Lönegaranti ÖVERKLAGADE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 oktober 2006 Ö 3733-05 KLAGANDE BÅE Ombud: Jur kand OL MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Rättshjälp ÖVERKLAGADE

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:21

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:21 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:21 Målnummer: UM10438-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-12-06 Rubrik: En kvinna har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1(7) 2009-10-20 AdmD-293-2009. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1(7) 2009-10-20 AdmD-293-2009. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1(7) Datum Dnr 2009-10-20 AdmD-293-2009 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande av Förvarsutredningen Återvändandedirektivet och svensk rätt (SOU 2009:60) (dnr Ju2009/5250/EMA)

Läs mer

Tillämpningen av vissa bestämmelser med anledning av EMR

Tillämpningen av vissa bestämmelser med anledning av EMR 1 (5) Bilaga till protokoll från presidentmötet i Svea hovrätt den 17 juni 2010 Tillämpningen av vissa bestämmelser med anledning av EMR Vid ett möte den 17 juni 2010 mellan presidenterna för de sex hovrätterna

Läs mer