Använd ej; klassificera under

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Använd ej; klassificera under"

Transkript

1 550 Geovetenskaper Klassificera här geofysik; fenomen gällande himlakroppar som är direkt jämförbara med fenomen på jorden, t.ex. vulkanisk aktivitet på Mars Använd 550 och dess standardindelningar för verk som övergripande behandlar geologi, hydrologi, och meteorologi; för verk om geologi i betydelsen alla geovetenskaper. Använd 551 och dess standardindelningar för verk om geologi som är begränsade till den fasta jordskorpans egenskaper och fenomen Se manualen under 523 vs ; se manualen under 550 vs ÖVERSIKT 551 Geology, hydrology, meteorology 552 Petrology 553 Economic geology Earth sciences by specific continents, countries, localities in modern world; extraterrestrial worlds [.94.99] Indelning efter världsdelar, länder, orter i den moderna världen; utomjordiska världar Använd ej; klassificera under Geologi, hydrologi, meteorologi Geologi: vetenskap som behandlar egenskaper och fenomen hos den fasta jordskorpan (litosfären) Använd 550 och dess standardindelningar för verk som övergripande behandlar geologi, hydrologi och meteorologi; för verk om geologi i betydelsen alla geovetenskaper. Använd 551 och dess standardindelningar för verk om geologi som är begränsade till den fasta jordskorpans egenskaper och fenomen För astronomisk geografi se 525; för geodesi se 526.1; för petrologi se 552; för ekonomisk geologi se 553; för fysisk geografi se ÖVERSIKT Standard subdivisions of geology.1 Gross structure and properties of the earth.2 Volcanoes, earthquakes, thermal waters and gases.3 Surface and exogenous processes and their agents.4 Geomorphology and hydrosphere.5 Meteorology.6 Climatology and weather.7 Historical geology.8 Structural geology.9 Geochemistry.01 Filosofi och teori gällande geologi Standardindelningar inom geologi.09 Historisk och geografisk aspekt, personer inom geologi [ ] Oceaner och hav Använd ej; klassificera under

2 551 Dewey decimalklassifikation Geologer [ ] Geologi efter särskilda världsdelar, länder, orter i den moderna världen; utomjordiska världar Använd ej; klassificera under Jordens helhetsstruktur och egenskaper För geomagnetism se Vulkaner, jordbävningar, varma källor och gaser.21 Vulkaner.22 Jordbävningar Se även för vulkanutbrott och jordbävningskatastrofer. Klassificera här övergripande verk om kratrar Klassificera vulkaniska varma källor och gaser under ; klassificera petrologi gällande vulkaniska bergarter under För kratrar orsakade av meteoriter se Klassificera här seismologi Klassificera seismiska havsvågor under Varma källor och gaser Standardindelningar tillfogas för varma källor och gaser tillsammans, för varma källor ensamt Omfattar vulkaniska flyktiga ämnen Klassificera här manifestationer på ytan, t.ex. fumaroler, heta källor.3 Ytliga och exogena processer och deras orsaker Standardindelningar tillfogas både för enstaka ämnen och för alla ämnen i rubriken Klassificera här sedimentologi som en studie av ytliga processer (processer på ytan?) Klassificera övergripande verk om landformer under ; klassificera övergripande verk om sedimentologi under Standardindelningar.31 Isens geologiska verkan Glaciologi Klassificera här tvärvetenskapliga verk om is För is i vatten och andra former av is se ; för frostens geologiska verkan se För en särskild aspekt på is se aspekten, t.ex. istillverkning Is i vatten och övriga former av is Standardindelningar tillfogas för is i vatten och övriga former av is tillsammans, för is ensamt För snö se ; för hagel se Övriga krafters geologiska verkan Omfattar temperaturväxlingar 2

3 551 Geovetenskaper Meteoriter Klassificera här meteoritkratrar.4 Geomorfologi och hydrosfären ÖVERSIKT Geomorphology.42 Islands and reefs.43 Elevations.44 Depressions and openings.45 Plane and coastal regions.46 Hydrosphere and submarine geology Oceanography.47 Dynamic oceanography.48 Hydrology.49 Groundwater (Subsurface water).41 Geomorfologi Skapande och modifiering av topografiska landformer genom erosion och avlagringar Klassificera här geomorfologi gällande världsdelar, övergripande verk om landformer För särskilda landformer se ; för submarin geomorfologi se Se även för kontinentaldrift. [ ] Oceaner och hav Geomorfologer Använd ej; klassificera under > Särskilda landformer.42 Öar och rev.43 Höjder Klassificera här särskilda landformer skapade av vatten; övergripande verk om särskilda slags topografiska kännetecken, om nuvarande och tidigare exempel på särskilda landformer Klassificera övergripande verk under För en särskild landform skapad av plutonisk kraft, se landformen under 551.2, t.ex. vulkaniska berg ; för en särskild landform skapad primärt av andra exogena krafter än vatten eller levande organismer se landformen under 551.3, t.ex. glaciala moräner ; för en särskild landform skapad av tektoniska deformationer se landformen under 551.8, t.ex. sprickdalar Standardindelningar tillfogas för öar och rev tillsammans, för öar ensamt Omfattar sluttningar Klassificera sluttningar gällande särskilda slags höjder under ; klassificera orogenes under

4 551 Dewey decimalklassifikation Sänkningar och öppningar För kratrar se Slätter och kustområden.46 Hydrosfären och submarin geologi Oceanografi Standardindelningar tillfogas för hydrosfären och submarin geologi tillsammans, för hydrosfären ensamt Klassificera här hydrografi, fysisk oceanografi, havsvatten; tvärvetenskapliga verk om oceanografi, om oceaner och hav Klassificera is under ; klassificera vattens geologiska verkan under ; klassificera samverkan mellan hav och atmosfären under ; klassificera tvärvetenskapliga verk om vatten under [ ] Filosofi och teori För hydrologi se För en särskild aspekt på oceanografi, på oceaner och hav, som inte passar in här se aspekten, t.ex. internationell lagstiftning gällande oceaner och hav , marinbiologi Se manualen under vs , Flyttat till [ ] Standardindelningar Flyttat till [ ] Utbildning, forskning, liknande ämnen Flyttat till [ ] Historia och beskrivning avseende olika slags personer Flyttat till [ ] Historisk och geografisk aspekt, personer Flyttat till Särskilda oceaner och hav, kustnära saltvattenmassor Klassificera behandling av ett särskilt ämne inom oceanografi i särskilda oceaner och hav under Särskilda oceaner och hav Atlanten Tillfoga till basnummer de nummer som följer T2 16 i notation från tabell 2, t.ex. Atlanten Medelhavet [tidigare ] Nummer byggt enligt anvisningar under Azovska sjön (Ukraina och Ryssland), Stilla havet [tidigare ] Nummer byggt enligt anvisningar under

5 551 Geovetenskaper Indiska oceanen [tidigare ] Nummer byggt enligt anvisningar under Kustnära saltvattenmassor [tidigare ] Omfattar fjordar, saltvattenlaguner Klassificera här flodmynningar För kustnära saltvattenmassor i en särskild ocean eller hav se oceanen eller havet under , t.ex. flodmynningar i Atlanten Se även för saltvattenssjöar och innanhav. > Särskilda ämnen inom oceanografi; submarin geologi Bortsett från de modifieringar som anges under särskilda ingångar, tillfoga till varje indelning märkt med * enligt följande: Standardindelningar Enligt modifiering under Särskilda oceaner och hav, kustnära saltvattenmassor Särskilda oceaner och hav Tillfoga till 1 de nummer som följer T2 16 i notation från tabell 2, t.ex. Atlanten Kustnära saltvattenmassor Omfattar fjordar, saltvattenlaguner Klassificera här flodmynningar För kustnära saltvattenmassor i en särskild ocean eller hav se oceanen eller havet under 13 17, t.ex. flodmynningar i Atlanten 13. Förutsatt att inga andra anvisningar ges, klassificera ett ämne med aspekter från två eller flera indelningar av under det nummer som kommer sist, t.ex. fysiska egenskaper hos sediment (inte ) Klassificera övergripande verk under *Havsströmmar Omfattar virvlar, blandning, turbulens, uppvällning Klassificera här dynamisk oceanografi [tidigare ], havsströmmar [tidigare ] Medelhavet flyttat till *Vågor [tidigare ] Omfattar seicher, stormvågor Klassificera här vindvågor Klassificera övergripande verk om samverkan mellan ocean och atmosfären under Se även för vågors geologiska verkan. *Tillfoga enligt anvisningar under

6 551 Dewey decimalklassifikation *Tidvatten [tidigare ] Klassificera här tidvattenströmmar Södra Atlanten flyttat till Se även för tidvattnets geologiska verkan..465 *Havsvattens fysiska egenskaper [tidigare ] Stilla havet flyttat till *Kemisk oceanografi [tidigare ] Östra Stilla havet flyttat till *Maringeologi [tidigare ] Klassificera här havets botten [.47] Dynamisk oceanografi.48 Hydrologi Arktiska oceanen (Norra ishavet) flyttat till För havsbottens utspridning se Flyttat till Klassificera här hydrologisk cykel, limnologi, vattenbalans Klassificera övergripande verk om oceanografi och hydrologi under ; klassificera vattenresurser, tvärvetenskapliga verk om vatten under Sjöar och innanhav För fumaroler se ; för grundvatten se ; för hydrometeorologi se Se manualen under vs , Klassificera här sötvattenssjöar, sötvattensdammar, sötvattenslaguner Saltvattenssjöar och innanhav [tidigare ].483 Floder och vattendrag.484 Vattenfall.49 Grundvatten Standardindelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken Klassificera tvärvetenskapliga verk om ett särskilt innanhav eller en särskild saltvattenssjö under , t.ex. Kaspiska havet Standardindelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken För vattenfall se ; för översvämningar se Klassificera här akviferer För varma källor se *Tillfoga enligt anvisningar under

7 551 Geovetenskaper Meteorologi Klassificera här atmosfären Klassificera att prognosticera och prognoser för särskilda fenomen under ; klassificera prognoser för särskilda fenomen i särskilda områden under ; klassificera mikrometeorologi under För klimatologi och väderlek se Se manualen under vs ÖVERSIKT Composition, regions, dynamics of atmosphere.52 Thermodynamics, atmosphere interactions with earth's surface, temperatures, radiation.54 Atmospheric pressure.55 Atmospheric disturbances and formations.56 Atmospheric electricity and optics.57 Hydrometeorology Meteorologer.51 Atmosfärens sammansättning, regioner, dynamik.511 Sammansättning Klassificera här atmosfärens kemi och fotokemi > Atmosfäriska regioner Klassificera övergripande verk under Klassificera en särskild aspekt med aspekten, t.ex. temperaturer i den övre atmosfären Troposfären.514 Övre atmosfären.515 Dynamik.517 Cirkulation.518 Vind Omfattar magnetosfären, mesosfären Klassificera magnetiska fenomen i magnetosfären, övergripande verk om magnetosfären under Klassificera här mekanik För cirkulation se För vind se ; för atmosfäriska störningar och formationer se Klassificera vind i atmosfäriska störningar och formationer under Termodynamik, atmosfärisk samverkan med jordens yta, temperaturer, strålning.54 Atmosfäriskt tryck 7

8 551 Dewey decimalklassifikation Atmosfäriska störningar och formationer Standardindelningar tillfogas för atmosfäriska störningar och formationer tillsammans, för atmosfäriska störningar ensamt Klassificera här oväder Klassificera nederbörd från oväder under Se även för oväder som katastrofer. > Atmosfäriska störningar Klassificera övergripande verk under Thermal convective storms? Omfattar hagelskurar Klassificera här åskväder För tornador se Atmosfärisk elektricitet och optik.57 Hydrometeorologi.6 Klimatologi och väderlek Standardindelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken Se manualen under vs Historisk och geografisk aspekt, personer Använd ej för geografisk aspekt på väderlek; klassificera under Använd ej för geografisk aspekt på klimat, på klimat och väderlek tillsammans; klassificera under Väderleksprognoser och -prognosticering, väderleksrapporter och -rapportering Standardindelningar tillfogas för väderleksprognoser och -prognosticering, väderleksrapporter och -rapportering tillsammans; för väderleksprognosticering ensamt; för väderleksprognoser ensamt För att ge prognoser och prognosticering gällande särskilda fenomen se Historisk aspekt och personer Använd ej för geografisk aspekt; klassificera under Prognoser och prognosticering gällande särskilda fenomen [ ] Standardindelningar.65 Geografisk aspekt på väderlek Använd ej; klassificera under Klassificera här geografisk aspekt på väderleksprognoser och rapporter, på prognoser gällande särskilda fenomen Klassificera geografisk aspekt på klimat och väderlek tillsammans under

9 551 Geovetenskaper 551 [ ] Standardindelningar Använd ej; klassificera under Särskilda regioner och områden Klassificera här prognoser gällande särskilda fenomen för särskilda regioner och områden Tillfoga till basnummer notation 1 9 från tabell 2, t.ex. utsikter för Sydafrika Artificiell modifiering och styrning av väderlek Tillfoga till basnummer de nummer som följer under , t.ex. molnskapande Geografisk aspekt på klimat.7 Historisk geologi Klassificera här paleoklimatologi gällande särskilda områden, geografisk aspekt på klimat och väderlek tillsammans Tillfoga till basnummer notation 1 9 från tabell 2, t.ex. klimat i Australien Klassificera allmänna klimattyper under ; klassificera mikroklimatologi gällande särskilda områden under ; klassificera övergripande verk om paleoklimatologi under För geografisk aspekt på väderlek se Klassificera här paleogeografi, stratigrafi Klassificera historia över en särskild sorts geologiskt fenomen med sorten, t.ex. historia över vulkanism under juraperioden i nordvästra Stilla havet , rev från devonperioden , paleozoisk bergskedjebildning För paleontologi se 560. Se manualen under vs Standardindelningar Historisk och geografisk aspekt, personer Använd ej för geografisk aspekt på historisk geologi under en särskild tid eller period; klassificera under > Särskllda geologiska perioder Klassificera övergripande verk under Prekambrisk tid.72 Paleozoikum Annat namn: Kryptozoikum För ordovicium och silur se ; för devon se ; för karbon och perm se

10 551 Dewey decimalklassifikation Kambrium.73 Ordovicium och silur.731 Ordovicium.732 Silur.74 Devon.75 Karbon och perm Standardindelningar tillfogas för perioden i sin helhet och för särskilda epoker, stadier eller formationer Standardindelningar tillfogas för perioden i sin helhet och för särskilda epoker, stadier eller formationer Tidigare namn: Undersilurisk epok Standardindelningar tillfogas för perioden i sin helhet och för särskilda epoker, stadier eller formationer Tidigare namn: Översilurisk epok Standardindelningar tillfogas för perioden i sin helhet och för särskilda epoker, stadier eller formationer Standardindelningar tillfogas för karbon och perm tillsammans, för karbon ensamt > Karbon Klassificera övergripande verk under Mississippi-epoken (äldre karbon) Standardindelningar tillfogas för epoken i sin helhet och för särskilda epoker, stadier eller formationer.752 Pennsylvanian-epoken (yngre karbon).756 Perm.76 Mesozoikum.762 Trias.766 Jura Standardindelningar tillfogas för epoken i sin helhet och för särskilda epoker, stadier eller formationer Standardindelningar tillfogas för perioden i sin helhet och för särskilda epoker, stadier eller formationer För kritaperioden se Standardindelningar tillfogas för perioden i sin helhet och för särskilda epoker, stadier eller formationer Standardindelningar tillfogas för perioden i sin helhet och för särskilda epoker, stadier eller formationer 10

11 551 Geovetenskaper Krita Standardindelningar tillfogas för perioden i sin helhet och för särskilda epoker, stadier eller formationer.78 Kenozoikum Tertiärperioden.79 Kvartärperioden.8 Strukturgeologi.9 Geokemi 552 Petrologi För kvartärperioden se Klassificera här deformering, diastrofism, epeirogenes, tektonik Klassificera geomorfologi under För tektonik se För geokemi gällande ett särskilt ämne inom geovetenskaperna eller mineralogi se ämnet, t.ex. organisk geokemi Klassificera här petrografi, litologi, bergarter Klassificera strukturgeologi under För mineralogi se 549; för petrologi gällande geologiska material med ekonomisk nytta utom struktursten och skulptursten se Standardindelningar.009 Historisk och geografisk aspekt, personer Använd ej för geografisk utbredning av bergarter; klassificera under Geografisk utbredning av bergarter Tillfoga till basnummer notation 1 9 från tabell 2, t.ex. bergarter i Sahara Klassificera bergarter studerade i sin stratisgrafiska miljö under Magmatiska bergarter För vulkaniska bergarter se 552.2; för plutoniska bergarter se Vulkaniska bergarter Klassificera här afanitiska bergarter Se även för vulkaniska flyktiga ämnen..3 Plutoniska bergarter Omfattar diorit, dolerit, gabbro, granit, norit, peridotit, porfyr, syenit (NE sing) Klassificera här phanerite (sv form?).4 Metamorfa bergarter Omfattar gnejs, marmor, kvartsit, skiffer, serpentinit, slates? skiffer 11

12 552 Dewey decimalklassifikation Sedimentära bergarter Omfattar gips, sandsten, skifferleror, tuff; lera, jord bestående av kiselalger, sand, mjäla, jordmån Klassificera här övergripande verk om sedimentologi Klassificera pyroklastisk tuff under Ekonomisk geologi För sedimentologi som studium av ytprocesser se Kvantitativ förekomst och spridning av geologiskt material med ekonomisk nytta Klassificera här tvärvetenskapliga verk om icke-metalliskt geologiskt material Klassificera ekonomiska aspekter utom reserver gällande geologiskt material under 333.7; klassificera tvärvetenskapliga verk om metaller under 669. För en särskild aspekt av icke-metalliskt geologiskt material utom ekonomisk geologi se aspekten, t.ex. prospektering ÖVERSIKT Formation and structure of deposits.2 Carbonaceous materials.3 Iron.4 Metals and semimetals.5 Structural and sculptural stone.6 Other economic materials.7 Water.8 Gems.9 Inorganic gases.2 Kolhaltiga material Klassificera här fossila bränslen, ej förnybara bränslen, organisk geokemi För kärnbränslen se ; för diamanter se ; för gagat se ; för bärnsten se Olja, oljeskiffer, oljesand, naturgas.282 Olja.285 Naturgas.3 Järn Klassificera här petroleumgeologi Använd för petroleum i bred betydelse som innefattar olja och gas, för petroleum i betydelsen som begränsas till olja.4 Metaller och halvmetaller Standardindelningar tillfogas för metaller och halvmetaller tillsammans, för metaller ensamt För järn se

13 553 Geovetenskaper Struktursten och skulptursten Standardindelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken Klassificera petrologi gällande struktursten och skulptursten under 552. För halvädel skulptursten se Övriga material av ekonomiskt värde.63 Salter Omfattar diatoméjord Klassificera här jordbundna? material, industriella mineraler För oorganiska gaser se 553.9; för jordmåner se För salpeter se ; för mineralhaltigt vatten se Stensalt (natriumklorid).64 Nitrater och fosfater.7 Vatten Omfattar apatiter, salpeter Klassificera här mineralhaltiga gödningsmedel Omfattar is.78 Ytvatten.8 Ädelstenar Klassificera tvärvetenskapliga verk om varma källor under ; klassificera tvärvetenskapliga verk om is under För geologi gällande varma källor se Se manualen under Klassificera här övergripande verk om stenar som är både ädelstenar och slipmedel För ädelstenar behandlade som slipmedel se > Ädelstenar Klassificera övergripande verk under Diamanter För industridiamanter se Rubiner och saffirer.86 Smaragder.9 Oorganiska gaser.92 Vätgas.93 Kvävgas 13

14 553 Dewey decimalklassifikation Syrgas.95 Klorgas och fluorgas.97 Ädelgaser Omfattar radon.971 Helium Geovetenskaper indelade efter särskilda världsdelar, länder, orter i den moderna världen; utomjordiska världar Klassificera här geologi, geologiska undersökningar, lagerföljder Tillfoga till basnummer 55 notation 4 9 från tabell 2, t.ex. Japans geologi 555.2, månens geologi Klassificera historisk geologi och lagerföljder gällande särskilda världsdelar, länder, orter under en särskild tid eller period under ; klassificera geologiska undersökningar i särskilda områden med betoning på material av ekonomiskt värde under ; klassificera övergripande verk om geovetenskaper under 550; klassificera övergripande verk om geologi under 551. Klassificera ett särskilt geologiskt ämne (utom historisk geologi i sin helhet) i ett särskilt område med ämnet, t.ex. vulkaner i Japan , Japans geomorfologi Geovetenskaper gällande Europa Nummer byggt enligt anvisningar under Geovetenskaper gällande Asien Nummer byggt enligt anvisningar under Geovetenskaper gällande Afrika Nummer byggt enligt anvisningar under Geovetenskaper gällande Nordamerika Nummer byggt enligt anvisningar under Geovetenskaper gällande Sydamerika Nummer byggt enligt anvisningar under Geovetenskaper gällande övriga delar av världen och utomjordiska världar Gällande Stillahavsöarna Nummer byggt enligt anvisningar under Geovetenskaper gällande utomjordiska världar Nummer byggt enligt anvisningar under Se manualen under 523 vs ; se manualen under , vs , Astrogeologer 14

15 560 Paleontologi Paleozoologi Paleontologi Paleozoologi Omfattar organismer med osäker status som växt eller djur, som kordater eller invertebrater Klassificera analys av paleontologiska spår för att bestämma geologisk tid och ålder under ; klassificera analys av paleontologiska spår för att bestämma en särskild geologisk ålder under ; klassificera övergripande verk om paleontologi och historisk geologi under Se manualen under vs. 560; se manualen under vs ÖVERSIKT Standard subdivisions; stratigraphic paleontology, paleoecology 561 Paleobotany; fossil microorganisms 562 Fossil invertebrates 563 Miscellaneous fossil marine and seashore invertebrates 564 Fossil Mollusca and Molluscoidea 565 Fossil Arthropoda 566 Fossil Chordata 567 Fossil cold-blooded vertebrates Fossil Pisces (fishes) 568 Fossil Aves (birds) 569 Fossil Mammalia.4 Särskilda ämnen inom paleontologi och paleozoologi.45 Paleoekologi och fossiler i särskilda miljöer Klassificera här zoologisk paleoekologi och fossila djur i särskilda miljöer Tillfoga till basnummer de nummer som följer 577 under , t.ex. marin paleoekologi Indelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken.9 Historisk och geografisk aspekt, personer Klassificera stratigrafisk paleontologi och paleozoologi under [ ] Indelning efter områden, regioner, platser i allmänhet utom kalla zoner, tempererade zoner, tropikerna.92 Paleontologer Använd ej; klassificera under Paleobotanik; fossila mikroorganismer Standardindelningar tillfogas för paleontologi och fossila mikroorganismer tillsammans, för paleontologi ensamt Omfattar växtliknande fossiler med osäker taxonomisk ställning Klassificera här fossil Spermatophyta (fanerogamer), Angiospermae (gömfröiga växter); taxonomisk paleobotanik Klassificera ormbunksliknande fossil med osäker taxonomisk ställning under Historisk och geografisk aspekt, personer För geografisk behandling av fossila växter se

16 561 Dewey decimalklassifikation 561 [ ] Indelning efter områden, regioner, platser i allmänhet utom kalla zoner, tempererade zoner, tropikerna.092 Paleobotaniker Använd ej; klassificera under Allmänna ämnen inom paleobotanik Omfattar botanisk paleoekologi, växtfossiler i särskilda miljöer Klassificera allmänna ämnen gällande särskilda växter och grupper av växter under Fossil pollen och fossila sporer Standardindelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken Klassificera här paleopalynologi Övergripande verk om palynologi flyttat till Klassificera övergripande verk om pollen under ; klassificera övergripande verk om sporer under Fossila frukter och fossila frön Standardindelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken.16 Träd och petrifierat trä Standardindelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken > Särskilda växter och grupper av växter Klassificera övergripande verk under Fossil Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga växter).4 Fossil Liliopsida (enhjärtbladiga växter).45 Arecidae.49 Poales Klassificera här Arecales (Palmales), Arecaceae (Palmae, familjen palmväxter) Andra namn: Graminales, gräsväxter.5 Fossil Pinophyta och ormbunksliknande fossiler med osäker taxonomisk ställning Standardindelningar tillfogas för fossil Pinophyta och ormbunksliknande fossiler med osäker taxonomisk ställning tillsammans, för fossil Pinophyta ensamt Andra namn för fossil Pinophyta: fossila gymnospermer, fossila nakenfröiga växter Klassificera här Coniferales (barrväxter).6 Fossil Cryptogamia För Pteridophyta se 561.7; för Bryophyta se 561.8; för mikroorganismer, svampar, alger se

17 561 Paleontologi Paleozoologi Fossil Pteridophyta Klassificera ormbunksliknande fossiler med osäker taxonomisk ställning under Fossil Bryophyta.9 Fossila mikroorganismer, svampar, alger.92 Svampar.93 Alger Klassificera övergripande verk om mikropaleontologi under Tillfoga till basnummer de nummer som följer under , t.ex. fossila diatoméer Protozoa (protozoer) > Särskilda taxonomiska djurgrupper Klassificera här taxonomisk paleozoologi Klassificera övergripande verk under Fossila invertebrater För Protozoa se ; för diverse vattendjur och strandlevande ryggradslösa djur se 563; för Mollusca och Molluscoidea se 564; för Arthropoda se Maskar och liknande djur Tillfoga till basnummer 562 de nummer som följer 592 under , t.ex. Annelida Klassificera övergripande verk under Echiurida paleozoologi, Chaetognatha paleozoologi.4 Platyhelminthes paleozoologi.5 Aschelminthes paleozoologi.57 Nematoda paleozoologi.6 Annelida paleozoologi.7 Oncopods paleozoology, Diverse fossila vattendjur och fossila strandlevande ryggradslösa djur [.01.09] Standardindelningar Använd ej; klassificera under

18 563 Dewey decimalklassifikation Porifera och Archaeocyatha Andra namn för Porifera: svampdjur; Archaeocyatha: arkeocyatider Standardindelningar tillfogas för Porifera (svampdjur) och Archaeocyatha (arkeocyatider) tillsammans för Porifera (svampdjur) ensamt Klassificera här Parazoa.47 Archaeocyatha (arkeocyatider).5 Cnidaria (nässeldjur) Omfattar Scyphozoa (maneter) För Anthozoa (koralldjur) Hydrozoa (hydrozoer) Omfattar Graptolitoidea.6 Anthozoa (koralldjur) Klassificera här koraller Klassificera Archaeocyatha (arkeocyatider) under Ctenophora (kammaneter).9 Echinodermata (tagghudingar) och Hemichordata Standardindelningar tillfogas för Echinodermata (tagghudingar) och Hemichordata tillsammans, för Echinodermata (tagghudingar) ensamt > Echinodermata (tagghudingar) Klassificera övergripande verk under Crinozoa (sjöliljor), Blastozoa, Homalozoa Standardindelningar tillfogas för Crinozoa (sjöliljor), Blastozoa, Homalozoa tillsammans; för Crinozoa (sjöliljor) ensamt Omfattar Camerata, Flexibilia, Inadunata; carpoidéer.93 Asterozoa (sjöstjärnor) För Ophiuroidea (ormstjärnor) se Ophiuroidea (ormstjärnor).95 Echinozoa Omfattar Cystoidea (cystoidéer) För Holothurioidea (sjögurkor) se Holothurioidea (sjögurkor) Omfattar Arthrochirotida 18

19 563 Paleontologi Paleozoologi Hemichordata Omfattar Enteropneusta (ollonmaskar), Planctosphaeroidea Klassificera här Pterobranchia 564 Fossil Mollusca (blötdjur) och Molluscoidea > Mollusca (Blötdjur) Klassificera övergripande verk under Särskilda Mollusca (blötdjur) utom Cephalopoda (bläckfiskar) Tillfoga till basnummer 564 de nummer som följer 594 under , t.ex. Bivalvia (musslor) Aplacophora paleozoologi, Scaphopoda paleozoologi.3 Gastropoda paleozoologi.4 Bivalvia paleozoologi,....5 Cephalopoda (bläckfiskar).6 Molluscoidea Omfattar Entoprocta.67 Bryozoa (mossdjur).68 Brachiopoda (armfotingar) 565 Fossil Arthropoda (leddjur).3 Crustacea (kräftdjur) och Trilobita (trilobiter) Standardindelningar tillfogas för Crustacea (kräftdjur) och Trilobita (trilobiter) tillsammans, för Crustacea (kräftdjur) ensamt Omfattar Bradoriida, Phosphatocopida Särskilda slags Crustacea (kräftdjur) Tillfoga till basnummer de nummer som följer under , t.ex. Ostracoda (musselkräftor) Anostraca paleozoologi, Cladocopa paleozoologi, Calanoida paleozoologi, Acrothoracica paleozoologi, Arguloida paleozoologi, Eumalacostraca paleozoologi, Decapoda (tiofotade kräftdjur) paleozoologi,... 19

20 565 Dewey decimalklassifikation Krabbor paleozoologi.39 Trilobita (trilobiter).4 Chelicerata (palpkäkar) Omfattar Architarbi Klassificera här Arachnida (spindeldjur).6 Myriapoda (mångfotingar).7 Insecta (insekter) Klassificera här Uniramia (enkelbensleddjur), Hexapoda, Pterygota Tillfoga till basnummer de nummer som följer under , t.ex. Coleoptera (skalbaggar) För Myriapoda (mångfotingar) se Apterygota paleozoologi.726 Orthoptera paleozoologi.728 Blattaria paleozoologi, Exopterygota paleozoologi, Odonata paleozoologi.735 Plecoptera paleozoologi.745 Trichoptera paleozoologi.76 Skalbaggar paleozoologi, Diptera paleozoologi, Lepidoptera paleozoologi.79 Hymenoptera paleozoologi 566 Fossil Chordata (ryggsträngsdjur) Omfattar Cephalochordata (lansettfiskar), Urochordata (Tunicata) Klassificera här Vertebrata (Craniata, ryggradsdjur, vertebrater, kraniedjur, kraniater), Tetrapoda (tetrapoder, fyrfotadjur) För fossila kallblodiga ryggradsdjur se 567; för fossil Aves (fåglar) se 568; för fossil Mammalia (däggdjur) se Fossila kallblodiga ryggradsdjur Fossil Pisces (fiskar) Omfattar Leptolepis Klassificera här Actinopterygii (strålfeniga fiskar), Osteichthyes (benfiskar), Teleostei (egentliga benfiskar) Klassificera särskilda slags Actinopterygii (strålfeniga fiskar), Osteichthyes (benfiskar), Teleostei (egentliga benfiskar) under

21 567 Paleontologi Paleozoologi 567 > Fossil Pisces (fiskar) Klassificera övergripande verk under Agnatha (rundmunnar), Acanthodii (taggiga hajar), Placodermi (pansarhajar) Omfattar Cyclostomata (pirålar och nejonögon).3 Chondrichthyes (broskfiskar) och Sarcopterygii (lobfeniga fiskar) Standardindelningar tillfogas för Chondrichthyes (broskfiskar) och Sarcopterygii (lobfeniga fiskar) tillsammans, för Chondrichthyes (broskfiskar) ensamt Omfattar Bradyodonti, Cladoselachii, Pleuracanthodii Klassificera här Elasmobranchii, Selachii (hajfiskar); hajar Tillfoga till basnummer de nummer som följer under , t.ex. Sarcopterygii (lobfeniga fiskar) Särskilda fossila Actinopterygii (strålfeniga fiskar) Klassificera här Osteichthyes (benfiskar), Teleostei (egentliga benfiskar) Tillfoga till basnummer 567 de nummer som följer 597 under , t.ex. Salmoniformes (laxartade fiskar) Klassificera fossil Actinopterygii (strålfeniga fiskar) som inte kan spåras till överlevande överordningar, t.ex. Leptolepis; övergripande verk om Actinopterygii (strålfeniga fiskar), Osteichthyes (benfiskar), Teleostei (egentliga benfiskar) under 567. För Sarcopterygii (lobfeniga fiskar) se Holostei paleozoologi.42 Acipenseriformes paleozoologi,....5 Ctenothrissiformes,....7 Perciformes paleozoologi.8 Amphibia (groddjur) Omfattar Anura (stjärtlösa groddjur), Gymnophiona (maskgroddjur), Labyrinthodontia (pansargroddjur), Lepospondyli (salamanderdjur), Urodela (stjärtgroddjur).9 Reptilia (kräldjur) Klassificera här Archosauria (arkosaurier), Diapsida (diapsider), Dinosaurs (dinosaurier).91 Särskilda dinosaurier och övriga Archosauria (arkosaurier) Omfattar Thecodontia (thecodonter) [ ] Standardindelningar För Crocodilia (krokodildjur) se För en "dinosaurie" inom en ordning som inte räknas till Archosauria se ordningen, t.ex. Ichthyosauria (fisködlor) Använd ej; klassificera under

22 567 Dewey decimalklassifikation 567 > Särskilda dinosaurier Klassificera övergripande verk under Saurischia (ödlehöftade dinosaurier) Tyrannosaurus Omfattar Allosaurus, Baryonyx, Coelophysis, Deinonychus, Oviraptor Klassificera här Theropoda (rovdinosauirier) För Sauropodomorpha (sauropoder) se Sauropodomorpha (växtätande Saurischia) Omfattar Diplodocus, Seismosaurus Apatosaurus (Brontosaurus).914 Ornithischia (fågelhöftade dinosaurier) Omfattar Hadrosauridae (anknäbbsdinosaurier, hadrosaurier); Anatosaurus, Corythosaurus, Hypsilophodon, Iguanodon, Maiasaura, Pachycephalosaurus (benskalledinosaurier), Parasaurolophus Klassificera här Ornithopoda (ornithopoder) För Stegosauria (stegosaurier), Ankylosauria (pansardinosaurier), Ceratopsia (noshornsdinosaurier) se Stegosauria (stegosaurier), Ankylosauria (pansardinosaurier), Ceratopsia (noshornsdinosaurier) Omfattar Protoceratops Stegosaurus Triceratops Klassificera här dinosaurier med benplåtar.918 Pterosauria (flygödlor).92 Anapsida (anapsider) Omfattar Pteranodon, Pterodactylus Klassificera övergripande verk om flygödlor och vattenkräldjur under Omfattar Chelonia (Testudines, sköldpaddor), Cotylosauria (cotylosaurier) För Mesosauria (mesosaurier) se Lepidosauria (lepidosaurier) Omfattar Eosuchia (esosuchier) Klassificera här Squamata (fjällreptiler) För Sauria (ödlor) se ; för Serpentes (ormar) se Rhynchocephalia (bryggödlor) 22

23 567 Paleontologi Paleozoologi Sauria (ödlor).96 Serpentes (ormar) Omfattar Mosasauridae (mosasaurier, havsvaraner) Klassificera övergripande verk om Sauria (ödlor) och Serpentes (ormar) under }..98 Crocodilia (krokodildjur) 568 Fossil Aves (fåglar) Klassificera här Neornithes (svanslösa fåglar) 569 Fossil Mammalia (däggdjur).2 Metatheria (pungdjur) och Prototheria (prototherier) Standardindelningar tillfogas för Metatheria (pungdjur) och Prototheria (prototherier) tillsammans, för Metatheria (pungdjur) ensamt Omfattar Trituberculata (trituberkulater) Klassificera här Marsupialia (pungdjur).29 Prototheria (prototherier) Omfattar Allotheria (allotherier), Eotheria (eotherier) Klassificera här Monotremata (kloakdjur) > Eutheria (placentadäggdjur) Klassificera övergripande verk under Diverse ordningar inom Eutheria (placentadäggdjur) Begränsat till dem som har placering nedan [ ] Standardindelningar Använd ej; klassificera under Edentata (trögdjur), Palaeanodonta, Pholidota (myrkottar), Taeniodontia (taeniodonter), Tillodontia (tillodonter), Tubulidentata (jordsvin) Dermoptera (pälsfladdrare), Insectivora (insektsätare), Lagomorpha (hardjur), Macroscelidea (springnäbbmöss), Rodentia (gnagare), Scandentia (spetsekorrar) Tillfoga till basnummer de nummer som följer under , t.ex. Insectivora (insektsätare) Lagomorpha paleozoologi.33 Dermoptera paleozoologi, Gnagare paleozoologi.36 Sciuridae paleozoologi 23

24 569 Dewey decimalklassifikation Castoridae paleozoologi.4 Chiroptera (fladdermöss) Omfattar Megachiroptera (storfladdermöss) Klassificera här Microchiroptera (småfladdermöss).5 Cetacea (valar), Desmostylia (desmostylier), Sirenia (sirendjur) Standardindelningar tillfogas för Cetacea (valar), Desmostylia (desmostylier), Sirenia (sirendjur) tillsammans; för Cetacea (valar) ensamt Omfattar Archaeoceti (urvalar) Klassificera här Mysticeti (bardvalar), Odontoceti (tandvalar); marina däggdjur, valar.6 Ungulata (hovdjur) För Pinnipedia (säldjur) se Klassificera Desmostylia (desmostylier), Sirenia (sirendjur) under Levande ordningar inom Ungulata (hovdjur).67 Mammutar,... Tillfoga till basnummer de nummer som följer under , t.ex. Proboscidea (elefantdjur) Carnivora (rovdjur) Omfattar Creodonta (urrovdjur) Klassificera här Fissipedia (landrovdjur) Tillfoga till basnummer de nummer som följer under , e.g., Pinnipedia (säldjur) Pinnipedia paleozoologi.8 Primates (primater) Klassificera här Anthropoidea (högre primater), apor Tilfoga till basnummer de nummer som följer under , t.ex. Pongidae (människoapor) Klassificera Tupaiidae (spetsekorrar) under För Hominidae (hominider) se Hominidae (hominider) Människan och föregångare Omfattar bluffen gällande Piltdownmänniskan Klassificera här släktet Homo Klassificera förmodade stamfäder till Australopithicus, t.ex. Ramapithecus, under

590 Dewey decimalklassifikation 590

590 Dewey decimalklassifikation 590 590 Djur Klassificera här naturhistoria och deskriptiv djurbiologi, zoologi, tvärvetenskapliga verk om djur Klassificera tvärvetenskapliga verk om animaliska livsmedel under 641.306. För paleozoologi se

Läs mer

MÅL MED DETTA AVSNITT

MÅL MED DETTA AVSNITT DÄGGDJUR SYSTEMATIK MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med djursystematiken skall du kunna: Förklara grunderna för uppdelningen av djurriket Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs här

Läs mer

Laboration. Zoologisk mångfald REGNUM (RIKE) Subregnum (Underrike) Fylum (Stam) Subfylum (Understam) SUPERCLASSIS (ÖVERKLASS) Classis (Klass)

Laboration. Zoologisk mångfald REGNUM (RIKE) Subregnum (Underrike) Fylum (Stam) Subfylum (Understam) SUPERCLASSIS (ÖVERKLASS) Classis (Klass) Laboration Zoologisk mångfald Studier av djurrikets mångfald Syftet med denna laboration är få en översiktlig bild av djurrikets mångfald. Detta innefattar både att lära sig känna igen ett antal organismer

Läs mer

Skapelsens krona. Människans utveckling

Skapelsens krona. Människans utveckling Skapelsens krona Människans utveckling Mål När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan

Läs mer

FOSSILÖVNING Cnidaria, Anthozoa, Rugosa Sarcodina Foraminifera Cnidaria Anthozoa Rugosa Tabulata Brachiopoda Craniiformea

FOSSILÖVNING Cnidaria, Anthozoa, Rugosa Sarcodina Foraminifera Cnidaria Anthozoa Rugosa Tabulata Brachiopoda Craniiformea Uppsala universitet Institutionen för geovetenskaper Historisk geologi och paleontologi Geovetenskap Planeten jorden 30 hp Lars Holmer & Linda Lagebro FOSSILÖVNING På tentan ska du kunna identifiera fossil

Läs mer

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna

Läs mer

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april Geografi Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio 14KL5 Fredagen den 15 april Är berget fast? Fast som berg eller??? Ur Liten avhandling om stenar Det leva Niklas Rådström 1987

Läs mer

NÅGRA DEFINITIONER. Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus. Djur äter växter eller andra djur

NÅGRA DEFINITIONER. Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus. Djur äter växter eller andra djur SYSTEMATIK DJUREN NÅGRA DEFINITIONER Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus Djur äter växter eller andra djur Svamp bryter ner naturliga ämnen utanför organismen PROTOZOA Samlingsnamn för

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på

Geologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på 1. Marmor är en så kallad metamorf bergart. Det innebär att den tidigare var en annan bergart som omvandlats genom höga tryck och höga temperaturer. Marmor ofta används till att göra golv, trappor och

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER GV1410 Geovetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Geosciences, Basic Level Course, 30 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för geovetenskaper

Läs mer

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen.

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen. Ryggradsdjur - Vertebrater Skelettet inuti kroppen. Ryggsträngsdjur - Sjöpungar och lansettfiskar. - Alla ryggradsdjurs föregångare. - Ryggsträng (korda) som fungerar som skelett (tillbakabildas hos vuxna

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER GV1410 Geovetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Geosciences, Basic Level Course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för geovetenskaper 2011-11-02

Läs mer

ÖVNINGAR. A Ryggradslösa djur 1. B Ryggradslösa djur 2

ÖVNINGAR. A Ryggradslösa djur 1. B Ryggradslösa djur 2 Institutionen för geovetenskaper Historisk geologi & paleontologi Geovetenskap Planeten jorden 20 p Lars Holmer ÖVNINGAR A Ryggradslösa djur 1 B Ryggradslösa djur 2 1 ÖVNING A-B: RYGGRADSLÖSA DJUR På tentan

Läs mer

ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK

ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK MÅL När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan Förklara

Läs mer

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik Översikt över de levande organismerna Allt liv är släkt! Systematik Allt liv är släkt! Systematik Rike Stam (fylum) Klass Ordning Familj Släkte Art Djurriket Ryggsträngsdjur Däggdjur Rovdjur Hunddjur Hundar

Läs mer

Betygskriterier för kursen Zoologisk systematik 15 hp ht 2015

Betygskriterier för kursen Zoologisk systematik 15 hp ht 2015 Masterskurs i Zoologisk systematik 15 hp BL7004!1 Kursperiod 2015-11-02 till 2016-01-15 Kursansvarig, Ulf Jondelius: Ulf.jondelius@nrm.se, 0707-838711 Dugga 2015-11-26 Tentamen 2016-01-08 Slutseminarium

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (6) 2015-12-02 Dnr SU FV-3.2.5-3778-15 Lokal examensbeskrivning Naturvetenskaplig kandidatexamen Huvudområde: Geovetenskap Earth Sciences Geovetenskap behandlar processer som verkar på planeten jorden,

Läs mer

Karbon 360-290 Ma Pangaea Kolets tidsålder De första reptilerna Groddjur dominerar Nedisning

Karbon 360-290 Ma Pangaea Kolets tidsålder De första reptilerna Groddjur dominerar Nedisning Livets utveckling på jorden - 6 Lars Holmer 2000 Föreläsning 6 Reptiler Karbon 360-290 Ma Pangaea Kolets tidsålder De första reptilerna Groddjur dominerar Nedisning SEPM 2 Perm 290-245 Ma Pangaea färdigbildad

Läs mer

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan jordens skapades för ca 4600 miljoner år sedan. Jordens första atmosfär var giftig: metangas, ammoniak, vattenånga Jorden svalnade alltmer och stelnade. Kometer med is

Läs mer

Phylum Sarcodina. kambrium - nutid

Phylum Sarcodina. kambrium - nutid Phylum Sarcodina Klass Foraminifera (skalamöbor) Encelliga, oftast små, ibland stora boningskammare Tropiska och tempererade hav 1-100 m djup Symbios med fotosyntetiserande alger Skal av kalciumkarbonat

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Livets historia Biologi A på Netkurs

Livets historia Biologi A på Netkurs Livets historia Biologi A på Netkurs Kartläggningen Mikroevolution och makroevolution Fossil avslöjar makroevolutionen Hur fossil bildas Datering av fossil; lagerföljder och radioaktiva i isotoper (C-14,

Läs mer

3. titta i ditt läromedel (boken)

3. titta i ditt läromedel (boken) Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Årskurs 7 NO - Tema: Kretslopp Årskurs

Läs mer

Systematik. Fylum: Cnidaria (Nässeldjur) Fylum: Platyhelminthes (plattmaskar) Fylum: Mollusca (mollusker) Tensta gymnasium Biologi A Per Anderhag

Systematik. Fylum: Cnidaria (Nässeldjur) Fylum: Platyhelminthes (plattmaskar) Fylum: Mollusca (mollusker) Tensta gymnasium Biologi A Per Anderhag Systematik Tensta gymnasium Lektionsstolpar till organismgruppernas indelning Fylum: Cnidaria (Nässeldjur) - Två cell-lager (epidermis och gastrodermis, i mellan finns mesoglea = celler och stödjevävnad,

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år 1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum

Läs mer

miljoner år före nutid

miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution PERM 300-145 miljoner år före nutid Stora steg Under perm genomgår livet på land stora förändringar. Ormbunksväxterna trängs undan och fröväxterna

Läs mer

KN-koder för levande djur

KN-koder för levande djur KN-koder för levande djur Djurslag KN Latinskt Svenskt Hästdjur 0101 Eq cab*asinus Mulåsna Equus asinus Åsna Equus cabalus Häst Nötkreatur och andra oxdjur (tamboskap) Svin (tamboskap) 0102 Bison bison

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Tentamen för Zoologisk systematik 15 hp, HT 2010, SU,

Tentamen för Zoologisk systematik 15 hp, HT 2010, SU, Tentamen för Zoologisk systematik 15 hp, HT 2010, SU, 2010-12-20 Skrivningstid: 9.00-14.00; OBS! Skriv namn på alla papper (rättas av olika lärare). Om utrymmet mellan frågorna inte räcker till, fortsätt

Läs mer

a. Uppvisar något, eller några, av dessa träd ett motsägande fylogenetiskt samband? Om ja; ange vilket/vilka. Om nej; skriv nej.

a. Uppvisar något, eller några, av dessa träd ett motsägande fylogenetiskt samband? Om ja; ange vilket/vilka. Om nej; skriv nej. Välkommen till Uppsamlingsomtenta till kursen Organismernas mångfald och fylogeni (Djurdelen) BL2023 (2018-06-09) Totalt 20 frågor (inkl. delfrågor) med max. 50 poäng varav 30 poäng (60%) är nödvändiga

Läs mer

EVERTEBRATER SYSTEMATIK

EVERTEBRATER SYSTEMATIK EVERTEBRATER SYSTEMATIK MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med djursystematiken skall du kunna: Förklara grunderna för uppdelningen av djurriket Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs

Läs mer

RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322

RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322 RYGGRADSDJUR Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 30-48 och 322 RYGGSTRÄNGSDJUR - Ryggradsdjur. - Manteldjur. - Lansettfiskar. - Ryggsträng och ihåligt nervrör. - 48000 nu levande arter.

Läs mer

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat. BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Läs mer

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. 1. Fossil på Gotland Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. Vilka fossil kan man med lite tur hitta på en gotländsk strand? 1. svampdjur, koraller,

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

LIVETS UPPKOMST? Livets uppkomst? Livets uppkomst? P r e k a m b r i u m. Hur? Var? Hur? Var?

LIVETS UPPKOMST? Livets uppkomst? Livets uppkomst? P r e k a m b r i u m. Hur? Var? Hur? Var? Prekambrium Livets gryning - Prekambrium Ca 90% av geologisk g tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Ca 90% av geologisk tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Sedimentära bergarter metamorfoserade eller eroderade Prekambriska

Läs mer

Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård

Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård Senioruniversitetet i Stockholm Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård Svenska landskap 1560 Ett område som ägs och disponeras av en person, en ätt eller annan gruppering, som skapat ett

Läs mer

Följande punkter beskriver de olika undervisningsteman som finns i filmen Dinosaurier!

Följande punkter beskriver de olika undervisningsteman som finns i filmen Dinosaurier! Lärarhandledning 1 Följande punkter beskriver de olika undervisningsteman som finns i filmen Dinosaurier! 1. Forskning är en kontinuerlig process Paleontologer gräver ständigt fram nya fossil och ibland

Läs mer

GEKA01, Geobiosfären - en introduktion, 15 högskolepoäng The Geobiosphere - An Introduktion, 15 credits Grundnivå / First Cycle

GEKA01, Geobiosfären - en introduktion, 15 högskolepoäng The Geobiosphere - An Introduktion, 15 credits Grundnivå / First Cycle Naturvetenskapliga fakulteten GEKA01, Geobiosfären - en introduktion, 15 högskolepoäng The Geobiosphere - An Introduktion, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga

Läs mer

organismerna Biologi A på Netkurs

organismerna Biologi A på Netkurs Översikt över de levande organismerna Biologi A på Netkurs Systematisk indelning Exemplet varg Indelning Svenskt namn Latinskt namn RIKE Djurriket Animalia STAM (FYLUM) Ryggsträngsdjur Chordata KLASS Däggdjur

Läs mer

2. Järnoxid, vätgas och förångad saltsyra.

2. Järnoxid, vätgas och förångad saltsyra. 1. Jorden värms delvis upp av växthuseffekten, dvs. mycket av den strålning som kommer in från solen stannar kvar kring jorden och i atmosfären. Vilka av följande brukar klassas som de vanligaste växthusgaserna

Läs mer

145-66 miljoner år före nutid

145-66 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution Krita hav 145-66 miljoner år före nutid Stora steg Under trias och jura påbörjas en förändring av havets djurliv, som når sin kulmen under krita.

Läs mer

Taxonomi = beskriver släktskap

Taxonomi = beskriver släktskap Taxonomi = beskriver släktskap Konstruerat av människor som ett sätt att organisera omvärlden. Delas in i grupper baserat på likhet (som ska återspegla släktskap, dock finns det flera fall där genetiska

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

Livets historia på ett år

Livets historia på ett år Livets historia på ett år Livets historia på ett år Jorden bildades för c:a 4,55 miljarder år sedan. Tänk dig att tiden från jordens skapelse fram till nu bara tog ett enda år! Jorden skapades kl. 00:00:00

Läs mer

Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p)

Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p) Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. a. För hög användning av grundvatten kan leda till att markytan sjunker.

Läs mer

Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl

Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl Namn: Kod:. 1 MIUN Sundsvall Institution NAT SA Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl 8.00 13.00 Poäng: Max: VG (70%): Kom ihåg att läsa frågorna noggrant och att svara

Läs mer

1 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna

1 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna 1 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna stam Chordata ryggsträngsdjur stam understam klass ordning familj släkte Stammen ryggsträngsdjur är en artrik djurgrupp som omfattar allt ifrån mycket små

Läs mer

Geologi och mineralogi

Geologi och mineralogi Geologi och mineralogi MÅLSÄTTNINGAR Geovetenskaperna försöker beskriva och förklara jordens, atmosfärens och havens uppkomst, deras utveckling och nuvarande tillstånd. Jordklotet är ett väldigt laboratorium

Läs mer

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det

Läs mer

Pannotia (~600 ~540 Ma) Rodinia (~1.1 Ga ~750 Ma) Svalbard Columbia (~ Ga) Nena (~1.8 Ga)

Pannotia (~600 ~540 Ma) Rodinia (~1.1 Ga ~750 Ma) Svalbard Columbia (~ Ga) Nena (~1.8 Ga) Prekambrium Livets gryning - Prekambrium Ca 90% a av geo geologisk og s tid d 4600 Ma till ca. 540 Ma Prekambriska superkontinenter? Ca 90% av geologisk tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Sedimentära bergarter

Läs mer

med Christian Skovsted

med Christian Skovsted Fråga forskaren FORSKARE SÖKER DET FÖRSTA LIVET med Christian Skovsted Fråga forskaren för filmen Forskare söker det första livet pågick under vecka 38, den 17-21 september 2018. Här är alla frågor, och

Läs mer

4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln

4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln Utvecklingslära Exklusivt för 9C 4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln Ytan svalnar men inuti är det än idag ca 4000 C Den första atmosfären består av Väte, vattenånga kväve

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

Schema för BL7004 Zoologisk systematik 15 hp, HT 2016

Schema för BL7004 Zoologisk systematik 15 hp, HT 2016 Stockholms universitet Version: 161031 Inst. för biologisk grundutbildning Schemaändringar kan förekomma www.big.su.se Schema för BL7004 Zoologisk systematik 15 hp, HT 2016 KURSSTART: Tisdag 1 November,

Läs mer

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram

Läs mer

Fakta. Ämne: Biologi; Allmänt Produktion: BBCW ltd, England Svensk version: Filmo, 2001. Fakta

Fakta. Ämne: Biologi; Allmänt Produktion: BBCW ltd, England Svensk version: Filmo, 2001. Fakta Dinosauriernas tid I serien Dinosauriernas tid återskapas en sedan länge utdöd tidsålder då förhistoriska jättar härskade över vår planet. Tack vare naturhistorisk forskning, modern datateknik och nya

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Litteraturlista för GEOM06 Berggrundsgeologi: Metamorf petrologi och strukturgeologi, 15 högskolepoäng

Litteraturlista för GEOM06 Berggrundsgeologi: Metamorf petrologi och strukturgeologi, 15 högskolepoäng Litteraturlista för GEOM06 Berggrundsgeologi: Metamorf petrologi och strukturgeologi, 15 högskolepoäng (Literature for Metamorphic Petrology and Structural Geology, 15 ECTS credits) Fastställd den 30 augusti

Läs mer

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla

Läs mer

Under ytan BERG JORD GRUNDVATTEN

Under ytan BERG JORD GRUNDVATTEN Under ytan BERG JORD GRUNDVATTEN 2 Illustrationer: Tomas Lif Foton sidan 23: Anders Damberg Kartutsnitt sidan 20 22: Berggrundskartan 11G Västerås NO, skala 1:50 000 (Af 217) Jordartskartan 4C Halmstad

Läs mer

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Däggdjur Biologi A på Netkurs

Däggdjur Biologi A på Netkurs Däggdjur Biologi A på Netkurs Föder upp sina ungar med mjölk från speciella körtlar hos modern Har jämn kroppstemperatur, vilket inte förhindrar att vissa arter sänker kroppstemperaturen när de går i dvala

Läs mer

Valar i vardande. 1999 ENSI (Evolution & the Nature of Science Institutes) www.indiana.edu/~ensiweb bearbetat av Per Kornhall per

Valar i vardande. 1999 ENSI (Evolution & the Nature of Science Institutes) www.indiana.edu/~ensiweb bearbetat av Per Kornhall per Valar i vardande Hur blev valar valar? Valars evolution är ett spännande forskningsfält där man de senaste decennierna har hittat många nya fynd som har gett en allt mer detaljerad bild av hur valar blev

Läs mer

Temaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden

Temaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden Temaarbete i NO- och SO-ämnena Åk 7 Förutsättningar för Liv på Jorden Innehållsförteckning Nationella mål:... 3 Övergripande mål och riktlinjer:...3 Centralt innehåll, SO och NO:... 3 BASKURS...4 Arbetsgång...

Läs mer

Förra föreläsningen Introduktion - Principer

Förra föreläsningen Introduktion - Principer Förra föreläsningen Introduktion - Principer Fossil & tafonomi Evolution Darwin - Naturligt urval artbildning - mikroevolution Makroevolution Stora evolutionionära förändringar över artnivån Utveckling

Läs mer

Skapelseberättelsen. Gud skapade världen på sju dagar Han skapade djur och växter (sådana vi ser dem idag) Adam fick ge namn åt alla

Skapelseberättelsen. Gud skapade världen på sju dagar Han skapade djur och växter (sådana vi ser dem idag) Adam fick ge namn åt alla Vad är evolution? Skapelseberättelsen Gud skapade världen på sju dagar Han skapade djur och växter (sådana vi ser dem idag) Adam fick ge namn åt alla Fossil hittades, 1700-talet Hur förklara dessa? Syndafloden!

Läs mer

485-443 miljoner år före nutid

485-443 miljoner år före nutid TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

FARLIGA TANKAR EVOLUTIONEN

FARLIGA TANKAR EVOLUTIONEN FARLIGA TANKAR EVOLUTIONEN Charles Darwin (1809-1882) NÄR VI ÄR KLARA MED DETTA AVSNITT SKALL DU KUNNA: Ge en beskrivning av hur evolutionsteorin växt fram Visa skillnader och likheter mellan riktat och

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

- Det grymma havet DINOSAURIERNAS TID. - En dynasti går under. - Under en jättes. - Den tysta skogens andar. - Jättarnas tid. - Hur serien gjordes

- Det grymma havet DINOSAURIERNAS TID. - En dynasti går under. - Under en jättes. - Den tysta skogens andar. - Jättarnas tid. - Hur serien gjordes STUDIEHANDLEDNING DINOSAURIERNAS TID - Jättarnas tid - Det grymma havet - En dynasti går under - Hur serien gjordes FILMO Vretenvägen 12 171 54 Solna Tel: 08-445 25 50 Fax: 08-445 25 60 info@filmo.se -

Läs mer

De rätta svaren presenteras nedan

De rätta svaren presenteras nedan Många deltog i vår Fiskspaning under påsklovet, bra jobbat alla som var med! GRATTIS! En vinnare är nu framlottad bland de rätta svaren och kontaktas via telefon eller mejl. De rätta svaren presenteras

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson EKOLOGI 2 Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson BERGARTER OCH JORDARTER Några ord och begrepp: Mineral (kvarts, fältspat, glimmer) Bergart (sammanfogade mineral, ex. granit) Angrepp

Läs mer

201-145 miljoner år före nutid

201-145 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution JURA 201-145 miljoner år före nutid Stora steg Under jura utvecklas fåglarna och insekter börjar pollinera växter. En mängd nya dinosaurier uppkommer

Läs mer

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av

Läs mer

Vad är magma? 1 Ett mineral X En bergart 2 Flytande berg. Geologins Dags tipsrunda för barn och andra nyfikna.

Vad är magma? 1 Ett mineral X En bergart 2 Flytande berg. Geologins Dags tipsrunda för barn och andra nyfikna. 1. Illustration: Pia Niemi Vad är magma? 1 Ett mineral X En bergart 2 Flytande berg 2. Vad är betong gjort av? 1. Cement, grus, sten och vatten x. Ättika, silver och grus 2. Järnpulver, mjöl och vatten

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu 1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process

Läs mer

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Ämnesplanering Levande organismer 7H Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,

Läs mer

252-201 miljoner år före nutid

252-201 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas

Läs mer

Kapitel 9. Jordens klimathistoria

Kapitel 9. Jordens klimathistoria Kapitel 9 Jordens klimathistoria 178 Klimathistoria Organismer uppstod på jorden kort efter att den bildats, men alla kända organismer behöver vatten Temperaturen på jorden har antagligen under hela denna

Läs mer

Biologi 7-9. Capensis Förlag AB. Del 1 - Liv och utveckling. Lars Theng och Ingrid Martens

Biologi 7-9. Capensis Förlag AB. Del 1 - Liv och utveckling. Lars Theng och Ingrid Martens Biologi 7-9 Del 1 - Liv och utveckling Lars Theng och Ingrid Martens Capensis Förlag AB Capensis förlag AB Falköping www.capensis.se e-postadress: info@capensis.se 2018 Lars Theng och Ingrid Martens Boloria

Läs mer

Schema för BL7004 Zoologisk systematik 15 hp, HT 2018

Schema för BL7004 Zoologisk systematik 15 hp, HT 2018 Zoologisk Systematik 15 Hp. HT 2018 1! (! 6) Stockholms universitet, BIG (www.big.su.se) Version: 180921 (ändringar kan förekomma) Schema för BL7004 Zoologisk systematik 15 hp, HT 2018 KURSSTART: 181105

Läs mer

Bi-lagan. Dinosaurier i klassrummet. Bildberättelser med Photo Story. Utmaningen 2011. Laborera med enkla medel. Övningar kring evolution.

Bi-lagan. Dinosaurier i klassrummet. Bildberättelser med Photo Story. Utmaningen 2011. Laborera med enkla medel. Övningar kring evolution. Bi-lagan INSPIRATION OCH INFORMATION FÖR LÄRARE I SKOLAN BI-LAGAN NR 3 DECEMBER 2011 Dinosaurier i klassrummet Bildberättelser med Photo Story Utmaningen 2011 12 15 Laborera med enkla medel 20 Övningar

Läs mer

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi. LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?

Läs mer

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden) ! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare

Läs mer

Grundämne Kontinental Oceanisk jordskorpa jordskorpa Syre (O) 46,8% 44,0. Kalcium (Ca) 3,0 8,4. Övriga 1,7

Grundämne Kontinental Oceanisk jordskorpa jordskorpa Syre (O) 46,8% 44,0. Kalcium (Ca) 3,0 8,4. Övriga 1,7 2007-06-05 Berggrundens uppbyggnad Grundämnena i jordskorpan bildar genom olika kemiska kombinationer ett stort antal olika mineral som i sin tur bildar de bergarter som bygger upp vår berggrund. Jordskorpan

Läs mer

GEOB22, Geologi: Mineral och bergarter, 15 högskolepoäng Geology: Mineralogy and Petrology, 15 credits Grundnivå / First Cycle

GEOB22, Geologi: Mineral och bergarter, 15 högskolepoäng Geology: Mineralogy and Petrology, 15 credits Grundnivå / First Cycle Naturvetenskapliga fakulteten GEOB22, Geologi: Mineral och bergarter, 15 högskolepoäng Geology: Mineralogy and Petrology, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

atmosfär bakterier 2. Protister BIOSFÄR Djur 3. Svampar 4. Växter FÄLTKURS

atmosfär bakterier 2. Protister BIOSFÄR Djur 3. Svampar 4. Växter FÄLTKURS Livets utveckling Biosfären -Den levande jorden Historisk geologi och paleontologi (HiPa) Lars Holmer Lars.Holmer@pal.uu.se Livets utveckling - mål Principer + den prekambriska paleozoiska utvecklingen

Läs mer